I sedimenten på havets bottnar finns olika typer av djur som till exempel musslor, havsborstmaskar och kräftdjur. Liksom maskar i jorden gräver dessa djur gångar som de ventilerar, och för på så sätt ner syresatt vatten i sedimentet. De rör också runt i sedimentet på olika sätt, vilket skapar en tredimensionell struktur med en mängd olika små miljöer lämpliga för olika organismer. I sin avhandling visar Karin Karlson att dessa djur på så sätt har stor betydelse för syresättningen och nedbrytningen av organiskt material i de studerade sedimenten. Vid nedbrytningen av organiskt material frigörs närsalter som till exempel kväve och fosfor till vattnet, som blir till mat för alger och växtplankton. Därmed har bottendjuren också stor betydelse för kopplingen mellan botten och den fria vattenmassan.
Under de senaste 50 åren har syresituationen på bottnarna i Östersjön och Skandinaviska vatten förvärrats på grund av övergödning, det vill säga tillförsel av närsalter till haven. En tredjedel av bottnarna i Östersjön har syrebrist och saknar därmed en bottenfauna.
Vid syrebrist råder andra processer i sedimentet än vid syresatta bottnar. Är bottnen syresatt kan till exempel fosfor bindas till järnföreningar i sedimentet, medan fosfor vid syrebrist frigörs från sedimentet till det överliggande vattnet. Karin Karlsons resultat tyder, liksom andra studier, på att bottendjuren och deras aktivitet stimulerar bildandet av kvävgas. Kvävgasbildandet anses leda till att kväve förs bort från havet och ut till atmosfären, och skulle därför kunna ses som en naturlig reningsprocess. Syresatta bottnar bebodda med djur kan alltså på detta sätt bidra till att minska mängden kväve och fosfor i vattnet på ett naturligt sätt.
På grund av de låga syreförhållandena vid Östersjöns bottnar saknas cirka 1 500 000 ton makrofauna, det vill säga djur som är större än 1 mm. Det visar en grov beräkning som presenteras i avhandlingen. Den saknade makrofaunan skulle bland annat kunna ha blivit föda till bottenlevande fisk, vilket skulle ha kunnat ge en fiskproduktion på cirka 100 000 ton. En syrefri botten kan dock återfå sitt djurliv om inflödet av syresatt vatten förbättras. Experimentella studier visade att under förbättrade syreförhållanden och återkolonisering av makrofaunan, skedde en gradvis återhämtning av bottnarna. Desto mer bottnarna blev bearbetade och syresatta desto fler djur överlevde.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karin Karlson
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 2709, 070-3870579
E-post: k.karlson@kmf.gu.se
Handledare: Professor Rutger Rosenberg, Tel: 0523 – 185 29, E-post: rutger.rosenberg@kmf.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Impact of benthic macrofauna on sediment biogeochemistry – the importance of bottom water oxygen concentrations”. Disputationen har ägt rum.
Projektet omfattar drygt 4 miljoner Euro varav 2,8 miljoner är anslag från EUs sjätte ramprogram, medan resten bekostas av de ingående parterna.
I projektet ingår teori, tillverkningsprocesser och utvärdering av ferroelektriska filmer och komponenter med helt nya egenskaper som kan användas för mikrovågskommunikation, till exempel i mobiltelefoner och bärbara datorer. De material som är aktuella att undersöka är komplexa metalloxider av barium- och strontiumtitanat som har hög dielektrisk konstant.
Den höga dielektriska konstanten hos barium- och strontiumtitanat varierar med pålagt elektriskt fält, vilket gör det möjligt att utveckla spänningskontrollerade kondensatorer (varaktorer) och ett stort antal komponenter för mikrovågstillämpningar.
Ferroelektriska filmer kan tillverkas till avsevärt lägre kostnader, komponenterna är betydligt mindre och effektåtgången mycket lägre än med de system som används idag.
– I projektet skall vi förbättra egenskaperna hos ferroelektriska filmer och komponenter baserade på dem genom att minska temperaturberoende, dielektrisk hysteres, förluster, brus och parameterdrift, samt öka långtidsstabiliteten och ställbarheten. De ferroelektriska filmerna skall också förses med designade, radikalt nya dielektriska egenskaper. Nya fysikaliska effekter hos materialen skall användas för tillämpningar i komponenter med nya funktioner, exempelvis i akustiska resonatorer, säger Spartak Gevorgian, som koordinerar projektet.
– Demonstrationsobjekt kommer att utvecklas för tillämpningar inom mikrovågskommunikation, men de blir sannolikt användbara även för optoelektronik- och sensortillämpningar. Avstämbara TFBARs, Thin Film Bulk Acoustic Resonators, vilka inte har någon motsvarighet inom elektronikindustrin idag, är en av de nya komponenterna med nya funktioner som kommer att undersökas.
Medverkande i projektet är Chalmers tekniska högskola (koordinator); Philips Electronics Nederland B.V., Eindhoven, Nederländerna; Ericsson AB, Mölndal; Temex Filters (SAW) Business Unit of Temex, Sophia Antipolis, Frankrike; Swiss Federal Institute of Technology, Lausanne, Schweiz; och Electrotechnical University, St. Petersburg, Ryssland.
Nanostar står för: Nano-Structured Ferrolectric Films for Tuneable Acoustic Resonators and Devices.
Kontaktinformation
Mer information:
Professor Spartak Gevorgian, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, Chalmers, tel: 031-772 1727, e-post: spartak@chalmers.se
När man ska dimensionera bärande konstruktioner jämförs lasten som påverkar exempelvis en balk med hur mycket balken klarar av att bära. Redan där kan man beräkna om konstruktionen fungerar.
Doktoranden Katarina Ljungquist har applicerat samma modell på husbyggande och risken för att de boendes hälsa ska påverkas negativt av inomhusmiljön.
Genom att ställa husets konstruktion mot faktorer som kan bidra till en ohälsosam inomhusmiljö, exempelvis radongas, kan man beräkna risken för ohälsa hos de boende.
Tanken är att modellen ska kunna användas redan i planeringsstadiet av nya byggnader.
Katarina Ljungquist har i sin forskning använt riskanalysmodellen för en fiktiv enfamiljsvilla som står på ett högriskområde för radon men också på en bostadsrättslägenhet där den oönskade händelsen är legionella bakterier i duschvatten.
Katarina Ljungquist kommer från Jönköping och tog civilingenjörsexamen i Luleå 1983. Hon har arbetat i 11 år som byggnadskonstruktör.
Hon disputerade med avhandlingen ” A probabilistic approach to risk analysis – A comparison between undesirable indoor events and human sensitivity” den 16 december.
Upplysningar: Katarina Ljungquist, 0920-49 23 53, katarina.ljungquist@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73, sofia.eriksson@ltu.se
Unga människor i Norrbotten kommer av tradition inte i kontakt med företagare. Då Sveriges regering och kommuner tycker att nyföretagande hos bland annat ungdomar är en viktig fråga, hoppas man stimulera till egenföretagande genom att ge entreprenörsutbildning i gymnasieskolan.
Elever får testa på att driva ett eget företag under ett läsår. Förhoppningen är att de, genom utbildningen, får se ett alternativ till att vara anställd.
Sara Cervantes, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i sin forskning tittat på hur gymnasieelevernas attityder till att driva småföretag kan förändras genom entreprenörsutbildningen i gymnasieskolan.
Cervantes har börjat med att undersöka attityder mot ungdomar som resurs på arbetsmarknaden och entreprenörsskap specifikt hos personer med ledande befattningar i tre kommuner.
Sedan har hon också undersökt ungdomars attityder till att starta småföretag generellt och i en särskild kommun speciellt.
Sara Cervantes har bland annat kommit till slutsatsen ungdomar får en ökad insikt om vad det innebär att vara småföretagare. Men de får också en större insikt om vilka risker som finns.
En annan slutsats är att, trots att det finns goda intentioner hos ledarna i kommunerna, verkar det som om ungdomar inte kan positionera sig som egenföretagare innan de har andra erfarenheter.
Sara Cervantes disputerade den 19 december med avhandlingen ”Attitudes towards starting small business – Youth and local authorities in a changing labour market”.
Upplysningar: Sara Cervantes, 0920-49 29 97, sara.cervantes@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73, sofia.eriksson@ltu.se
Avregleringen har påverkat de redan etablerade företagen vilket har lett till ett antal omstruktureringar på marknaden, bl. a. har de större aktörerna fått ge ifrån sig marknadsandelar till de mindre bolagen. Under resans gång har även ett flertal bolag varit tvungna att lämna marknaden.
− Rapporten beskriver hur små flygbolag försöker etablera sig på en avreglerad marknad. Avregleringar är omvälvande processer för alla inblandade parter och ger upphov till både hot och möjligheter för aktörerna. Syftet med avregleringen var framförallt att marknaden skulle bli mer effektiv och att nya aktörer skulle få ökat spelrum, säger Maria Dembrower.
En marknad som under en längre tid varit reglerad, har byggt upp särskilda spelregler för aktörerna. När dessa sedan ändras skapas utrymme för alternativa handlingsvägar och nya möjligheter till etablering.
− Det som skiljer nyföretagande på en nyligen avreglerad marknad från nyföretagande på andra marknader är förekomsten av en eller ett par dominerande aktörer som traditionellt sett haft en monopolställning. Nyetablerade företag kan initialt ha svårt att konkurrera med dem och bygga sig en varaktig position på marknaden. Å andra sidan kan de vara mer innovativa och hitta alternativa lösningar till traditionell etablering, säger Maria Dembrower.
Forskningen har utförts av Maria Dembrower på sektionen för Marknadsföring, Distributionsekonomi & Industriell Dynamik vid Handelshögskolan i Stockholm. Forskningsrapporten ”Entreprenörskap i Industriella Nätverk” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, www.hhs.se/efi, e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Maria Dembrower, Handelshögskolan i Stockholm
Mobil: 0739-872840
E-post: maria.dembrower@fsb.se
Eftersom genitala sår medför att man blir extra mottaglig för HIV-smitta är diagnos och behandling viktiga steg i att hindra spridningen av HIV och utvecklingen av AIDS. I sitt avhandlingsarbete har mikrobiolog Judica Mbwana undersökt 300 personer med genitala sår, i två stora städer i Tanzania. Som kontrollgrupp hade hon friska, gravida kvinnor och friska manliga blodgivare.
– Att med hjälp av symptom och sårens utseende dra slutsatser om ifall orsaken till såren är virus eller bakterier är mycket svårt. Bakterier kan man odla, men det tar tid. Virus är mycket komplicerade att odla och inget man klarar utan särskilda laboratorier, säger hon.
Ett av målen med Judica Mbwanas arbete har varit att utveckla moderna diagnosmetoder för att skilja infektioner orsakade av virus respektive bakterier åt. Med hjälp av så kallad PCR-teknik har hon kunnat analysera DNA från mikroorganismerna och på så sätt diagnostisera infektionerna. Tvärtemot vad man tidigare trott kunde hon visa att hälften av såren orsakades av virus, nämligen herpes simplex virus typ-2 (HSV-2) som ger herpesblåsor. Den näst vanligaste orsaken till sår var bakterien Haemophilus ducreyi, men det var bara drygt en tiondel som hade denna infektion.
– Att ge antibiotika till personer med virusinfektion, som man ofta gör för att man inte vet att det handlar om virus, är helt verkningslöst.
Bakteriella infektioner går att bota med antibiotika, medan det för virusinfektioner inte finns någon riktigt bra behandling. Det finns dock behandling som hämmar virusets förökning och påskyndar sårläkningen. Även om virus finns kvar i kroppen är mycket vunnet om man kan läka ut såren eftersom de ökar mottagligheten för HIV-infektion, menar Judica Mbwana. Av personerna i undersökningen var de med sår också i hög utsträckning HIV-positiva. I hennes undersökning var 49 procent HIV-positiva år 1999 och 62 procent år 2001. Av den allmänna befolkningen i Tanzania är en femtedel HIV-positiva.
Judica Mbwana upptäckte dessutom att så många som 80 procent av patienterna med genitala sår också hade antikroppar mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som ger en ökad risk för cancer. Hos de friska personerna fanns HPV-antikroppar hos 55 procent av de gravida kvinnorna och hos 15 procent av männen.
– Att det är fler kvinnor än män visar att kvinnor har lättare för att bli smittade. Det är oroväckande att så många som över hälften av friska kvinnor bär på dessa antikroppar. Det betyder att de varit i kontakt med smitta. Viruset kan ligga latent i kroppen och medföra en ökad risk att utveckla livmoderhalscancer senare i livet.
Ett vaccin mot HPV är under utveckling och kan finnas att använda inom ett par år. Till dess är det dock viktigt att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling så att kontrollen av könssjukdomar blir bättre i Tanzania och andra högriskområden, menar Judica Mbwana.
Vanliga orsaker till genitala sår hos den afrikanska befolkningen är bakterierna Haemophilus ducreyi som ger chancroid, mjuk schanker och ulcus molle samt Treponema pallidum som ger syfilis och hård schanker. Judica Mbwanas avhandling visar att sår hos afrikaner också i hög grad orsakas av HSV-2. PCR-teknik som kan användas för att ställa rätt diagnos finns numera på universitetsjukhusen i de större städerna i Tanzania.
HSV-2 är den vanligaste orsaken till genitala sår hos svenskar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicinsk mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel:
”Studies on genital ulcer diseases in Tanzania”
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Judica Mbwana (talar engelska), mobiltelefon: 0737-793604
Handledare:
Professor Teresa Lagergård, telefon: 031-7736220, mobiltelefon:0708-92 22 40,
e-post: teresa.lagergard@microbio.gu.se
Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, planerar att finansiera projektet med 49 miljoner kronor under sju år med start 1 januari 2006. Koordinator är Lunds universitet, som bidrar med flera olika forskargrupper till det tvärvetenskapliga samarbetet. Arbetet har redan rönt stort intresse hos politiker- och tjänstemannakåren.
– Vårt arbete ska resultera i en rad olika slags rekommendationer. Det kan handla om strukturella juridiska förändringar. Kanske vinner viss bebyggelseplanering på att hanteras på regional istället för kommunal nivå. Kanske kan beslutsunderlag i transportsektorn utformas så att långsiktiga konsekvenser framstår tydligare, kanske bör inbyggda konflikter mellan t ex industripolitiska och miljöpolitiska ställningstaganden visas tydligare inför vissa typer av offentliga beslut, berättar Karin Brundell-Freij, lektor i Trafikteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
– Det kan också handla om bättre beslutsstöd, som kan ge mer trygghet för politiker och tjänstemän på olika nivåer. Många politiker tvekar t ex att införa vägavgifter därför att de befarar att åtgärden skulle drabba ”svaga grupper”, till exempel ensamstående mammor. Ofta är sådana misstankar ogrundade. Då skulle beslutet kunna underlättas om man redan från början särredovisat förslagets påverkan för olika grupper, förklarar hon.
Arbetet är angeläget, inte minst då transportsektorn är källan till många miljöproblem och är den sektor som står för den största ökningen av koldioxid-ustläppen. Just klimatproblematiken är av överordnad betydelse i projektet, men även andra typer av åtgärder och trafikproblem ingår – trängsel, buller, social rättvisa och till och med trafiksignaler.
Forskarna kommer att djupstudera ett tiotal historiska och aktuella praktikfall, från flera olika perspektiv, t ex EU:s direktiv om att öka användningen av biobränslen för att därigenom minska oljeberoendet. Med ett brett perspektiv förväntar man sig att hitta gemensamma, generiska problem.
Totalt 31 ansökningar inkom för 1 ½ år sedan till Mistras utlysning om miljöanpassade och hållbara transporter. Uppdraget gick till Lunds universitet efter flera urvalsomgångar. Projektet är planerat att pågå i sju år, med en första utvärdering efter tre år.
Mistra har även beviljat två övriga, mindre ansökningar, att ingå under samma paraply som s k satellitprojekt, nämligen Göteborgs universitet som skall studera individers och organisationers föreställningar om hållbara transporter och Sveriges Lantbruksuniversitet som skall studera hur man bättre kan hantera ansvaret för natur- och kulturvärden när man planerar och bygger vägar och järnvägar.
I projektet ”Impact” (IMplementation Paths for ACTion towards sustainable mobility), deltar:
Lunds universitet:
– Statsvetenskap
– Trafikplanering
– Miljö- och energisystem
– Miljöledning / service management
Malmö Högskola, Lärarutbildningen (Idrottsvetenskap)
Konsultföretaget Trivector Traffic, Lund
Transportökonomisk Institutt (TÖI), Oslo, Norge
Danmarks Miljöundersökelser (NERI), Roskilde, Danmark
Institute for Transpor Studies (ITS), vid Universitetet i Leeds, Storbritannien
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Brundell-Freij, univlektor i Trafikteknik, 046-222 91 39, 070- 631 07 90, Karin.Brundell-Freij@tft.lth.se eller Lars J Nilsson, professor i Miljö- och Energisystem, Lars_J.Nilsson@miljo.lth.se, 046-222 46 83
ISSP – International Social Survey Program – är en internationell undersökning där människors attityder och värderingar i fyrtio länder, däribland Sverige, står i fokus. År 2005 undersöktes våra attityder till arbete, och de svenska enkätsvaren är nu sammanställda.
De preliminära resultaten visar att omkring 70 procent av svenskarna vill få mer tid för familj, vänner och fritid, men bara 12,5 procent av dem som arbetar idag kan tänka sig att gå ner i arbetstid och inkomst. Tre av tio arbetande svenskar kommer ofta eller alltid hem utmattade från arbetet, och mer än fyra av tio upplever ofta eller alltid arbetet som stressigt. Trots dessa siffror är en klar majoritet nöjda med sina arbeten, och drygt hälften är stolta över att arbeta för ett särskilt företag eller organisation.
I den svenska undersökningen ingick omkring 2000 svenskar mellan 18 och 79 år, varav drygt 70 procent besvarade enkäten. Om du följer referenslänken nedan, hittar du den fullständiga enkäten längst ner på webbsidan.
Inom ramen för ISSP har uppgifter för en rad olika attitydområden samlats in, till exempel statens ansvar och skyldigheter; social ojämlikhet; arbete, familj och kön; religion; miljö och nationell identitet. Ursprunget till ISSP dateras till början av 1980-talet, och idag omfattar ISSP fyrtio länder i sex världsdelar. Alla större västländer är medlemmar, och ett antal länder från Östeuropa, Asien och Sydamerika är också representerade. Genom projektets bredd skapas möjligheter till jämförelser i en rad dimensioner: mellan Sverige och andra EU-länder, mellan Väst- och Östeuropa, eller mellan mer eller mindre utvecklade industriländer. Den svenska delen av projektet fick tidigare i år en miljon kronor av Riksbankens jubileumsfond.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Jonas Edlund, ansvarig för svenska ISSP-undersökningar,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 78 22,
e-post: Jonas.Edlund@soc.umu.se
Forskarna i projektet har kartlagt vilka proteiner som på olika sätt förändras i samband med byggande av rörstrukturer, till exempel blodkärl. Det visade sig att ett stort antal proteiner förändrades och forskarna kunde fastställa identiteten för 27 av dem. Den mest spännande av dessa proteiner heter CLIC4, intracellulär kloridkanal nr4.
Man vet inte mycket om CLIC4, men studier på ett besläktat protein i rundmask visar att det deltar i byggandet av rundmaskens exkretionskanal. Det finns flera indikationer på att rörstrukturer bildas på ett liknande sätt i primitiva organismer och människor.
En viktig del i byggandet av ett rör är att bilda små blåsor, vesikler, inne i cellen. Dessa blåsor smälter ihop till större så kallade vakuoler, som är förstadier till rörets inre hålrum. Forskargruppen från Uppsala och USA undersökte var CLIC4 finns i blodkärlscellen och hittade proteinet i väggarna på små vesikler inne i cellen. Därefter såg forskarna att proteinet fanns i vissa kärl i tumörer, där kärl hela tiden nybildas.
– Det tyder på att CLIC4 deltar i uppbyggnaden av kärl, säger Lena Claesson Welsh.
Genom att förstöra blodkärlcellers förmåga att producera CLIC4 kunde forskargruppen visa att proteinet krävs för att bygga ett blodkärl.
– Det här är helt nya data. Tidigare har man inte vetat vilka proteiner som reglerar processen när vesikler smälter ihop till vakuoler för att bilda kärlets inre hålrum, berättar Lena Claesson Welsh.
Det pågår intensiv forskning kring hur blodkärl bildas. Kan man förstå hur rören skapas kan man designa bättre läkemedel som kan stoppa kärlbildning, vilket är relevant för en rad sjukdomar, till exempel, cancer, diabetes och kroniska inflammationer.
Forskargruppen som presenterar sina resultat i Journal of Biological Chemistry har letts av Lena Claesson Welsh vid Uppsala universitet. Övriga deltagare i gruppen är Svante Bohman, Taro Matsumoto, Anna Dimberg och Lars Jakobsson från Uppsala universitet. Dessutom har gruppen samarbetat med Kwang Suh och Stuart Yuspa vid National Institutes of Health, USA.
Länk till The Journal of Biological Chemistry: http://www.jbc.org/
Kontaktinformation
Lena Claesson Welsh kan nås på tel 018-471 43 63 eller e-post lena.welsh@genpat.uu.se
Enklaste operationen mot urininkontinens också billigast
Gynekolog Maud Ankardal har jämfört fyra olika operationsmetoder för att bota ansträngningsinkontinens. Metoderna var dels en öppenkirurgisk metod, två titthålsmetoder och en som görs via slidan under lokalbedövning, så kallad tension-free vaginal tape (TVT). En hälsoekonomisk analys visade att den direkta kostnaden för TVT var lägre än för de tre andra metoderna. Dessutom var TVT totalt sett mer kostnadseffektiv uttryckt som kostnad per botad patient.
Maud Ankardals resultat visar att TVT är en av de bästa metoderna och därför använder man i Sverige numera nästan uteslutande denna metod. TVT innebär att man stagar upp urinröret med ett band av nät.
– Ansträngningsinkontinens beror på att stödstrukturerna kring urinröret är försvagade och att urinröret då kan flytta på sig. Det är då det läcker. När man gör en TVT lägger man nätbandet som ett u med urinröret i botten. På det sättet ligger urinröret still, säger Maud Ankardal.
Det finns i huvudsak två typer av urininkontinens; ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Ansträngningsinkontinens beror på att stödjevävnaden kring urinröret försvagats av till exempel graviditet och förlossning eller av ärftliga faktorer. Trängningsinkontinens har ofta neurologiska orsaker och är inte lika lätt att bota med operation. Vid denna form fungerar det bättre att behandla med läkemedel mot överaktiv blåsa. Ofta är inkontinensen dock en blandning av de två typerna.
När man gör en hälsoekonomisk analys väger man in en mängd olika parametrar så att man får en så heltäckande bild av behandlingsresultatet som möjligt. Vid utvärderingen av inkontinensoperationerna tog forskarna hänsyn bland annat till hur kvinnan själv upplevde resultatet av behandlingen, hur hennes livskvalitet påverkades, hur lång tid efter operationen hon behövde sjukhusvård, hur lång tid operationen tog, hur mycket läkemedel och förbrukningsmaterial som gick åt och eventuell sjukskrivningsperiod. Maud Ankardal hoppas att hennes resultat ska göra det möjligt att ge bättre information om det förväntade resultatet av en operation, beroende på vilken typ av inkontinens patienten lider av.
Att man utvärderar kostnad och effekt av läkemedel med hjälp av hälsoekonomiska analyser är vanligt. Att utvärdera kirurgiska metoder på detta sätt är däremot relativt nytt. Maud Ankardal hoppas att den hälsoekonomiska analysmodell som hon presenterar i sin avhandling ska komma till användning för utvärdering även av kommande operationsmetoder. Hon menar att det är en samhällsekonomiskt viktig fråga att se till att våra resurser används på bästa sätt och tycker därför att sjukvårdens metoder bör utvärderas grundligt.
– Om resultatet av två metoder är lika bra kan man lika gärna använda den metod som kostar minst. Eller om en metod ger lite bättre resultat men är mycket dyrare är det bra att ta reda på vad det är man får extra för de extra pengar man betalar. Man måste ställa sig frågan om det är värt att få en liten förbättring om skillnaden i kostnad är stor, säger hon.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa
Avhandlingens titel:
”Evaluation of surgical methods for treatment of female stress urinary incontinence”
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Maud Ankardal, mobiltelefon: 0709-94 57 21, e-post: maud.ankardal@obgyn.gu.se
Handledare:
Marie Ellström-Engh, telefon: 0047-22 16 58 71, mobiltelefon: 0047-907 323 75,
e-post: m.e.engh@medisin.uio.no eller marie.ellstrom@vgregion.se
– Forskargrupperna arbetar tvärvetenskapligt och projektet är ett bra exempel på vad som kan uppnås vid ett mångfacetterat universitet där olika kompetenser har möjlighet att samverka över gränserna, säger rektor Göran Bexell.
Under ett par års tid har ett antal forskare från Lunds universitets medicinska, naturvetenskapliga och tekniska fakulteter arbetat för en bättre förståelse för hjärnans inlärnings- och minnesmekanismer. Med hjälp av ny teknologi, baserad på mikro- och nanoteknologi, utvecklas en ny generation av ultratunna multikanalelektroder kopplade till små radiosändare för att mäta hjärnaktivitet. Till skillnad från dagens elektroder ska dessa kunna användas även av personer som är i rörelse, alltså inte endast av personer i olika testsituationer.
Tekniken kommer bland annat att användas för att lindra långvarig smärta, ge symptomlindring vid Parkinsons sjukdom och för att skapa förutsättningar för styrning av motoriken hos handikappade personer.
– Vi är förstås oerhört glada över det stöd och förtroende som Wallenbergsstiftelsen har gett oss, säger professor Jens Schouenborg, som leder forskarkonsortiet Neuronanoscience Center.
– Forskningsområdet har en stor medicinsk potential och håller på att bli ett mycket hett forskningsområde internationellt. Det anslag som vi har fått av Wallenbergsstiftelsen ger oss nu en chans att på allvar hålla oss framme i forskningsfronten.
Anslaget på 40 miljoner kronor avser en period på fem år. Från Medicinska fakulteten medverkar förutom Jens Schouenborg även Nils Danielsen och Angela Cenci Nilsson (alla vid Institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap) och Göran Lundborg (Handkirurgi, Malmö). Från naturvetenskapliga fakulteten deltar Martin Kanje (Institutionen för Cell och Organismbiologi), Thomas Laurell (Elektrisk Mätteknik, Lunds Tekniska Högskola) och Lars Montelius (Fasta Tillståndets Fysik, Lunds Tekniska Högskola).
I ett kommande steg kommer även humanistiska forskare att integreras i projektet.
Kontaktinformation
För mer information tala med Jens Schouenborg på 046-222 77 52 eller Jens.Schouenborg@med.lu.se
En färsk avhandling från Karolinska Institutet har kartlagt ett antal mutationer som orsakar en medfödd rubbning av binjurebarken. Sjukdomen, som kallas kongenital adrenal hyperplasi, CAH, drabbar cirka tio nyfödda barn i Sverige årligen. Resultaten visar att samtliga kartlagda mutationer orsakar olika grader av funktionsnedsättning hos ett protein som kallas CYP21. Ju sämre proteinet fungerar, desto allvarligare symptom drabbas patienterna av, från ett livshotande tillstånd till helt besvärsfria fall.
– Vi har tagit fram en datoriserad strukturmodell av proteinet och med hjälp av den kan vi förutsäga vilken grad av sjukdom en viss mutation kan leda till, vilket har betydelse för framförallt nyupptäckta och ovanliga varianter som det inte finns tidigare klinisk erfarenhet om, säger Tiina Robins, nybliven doktor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
CAH är en sjukdom som ger en obalans av flera olika hormoner, oftast brist på kortisol och aldosteron och ett överskott av manliga könshormoner. Det innebär att varje enskild patient måste få en individuellt anpassad behandling som är beroende av vilken grad av sjukdom man har och som följs noggrant under hela livet. Analys av vilken mutation på CYP21 patienten har, och därmed vilken sjukdomsbild detta kan leda till, kan göras redan innan symptomen visar sig. Det ger nya möjligheter att optimera omhändertagandet av familjer som drabbas av sjukdomen.
– Det är viktigt både för att kunna ge korrekt information om risk för att framtida syskon och senare egna barn som kan drabbas av sjukdomen, men även för att kunna förutsäga hur allvarliga symptom som patienten kan komma att få om inte rätt behandling sätts in. Eftersom det finns ett så klart samband mellan en patients orsak till sjukdom på gennivå och klinisk symptombild ökar detta också möjligheten för oss att erbjuda en optimal, individuellt anpassad behandling till varje patient med CAH, säger Tiina Robins.
Resultaten visar även att kvinnor som är bärare av CYP21 mutationer kan ha ökad risk för viss överproduktion av manligt könshormon, något som länge varit omdiskuterat. Det kan bland annat leda till ökad behåring, menstruationsrubbningar och infertilitet i vuxen ålder.
Avhandlingens titel:
Functional and structural studies on CYP21 mutants in congenital adrenal hyperplasia
Författare:
Tiina Robins, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Telefon 08-517 739 22, mobil 070-734 55 94, E-post: tiina.robins@ki.se.
Disputationen har ägt rum.
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-529-1/
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
I enlighet med tidigare plan kommer Executive Educations tidigare VD Hans Tson Söderström att lämna posten som arbetande styrelseordförande den 1 januari 2006. Han kvarstår som styrelseordförande i bolaget.
VD för bolaget, Jan-Mikael von Schantz, kommer under våren att lämna sin befattning. Jan-Mikael har, inkluderat tiden före samgåendet med Handelshögskolan, varit VD för bolaget under fem år.
− Integrationen mellan verksamheterna har genomförts enligt plan, och lyckats över förväntan – inte minst genom ett utmärkt arbete i ledning och organisation, säger Roland Fahlin, ordförande i Stiftelsen IFL.
− Vi vill betona, att bolaget under Jan-Mikaels ledning på ett förtjänstfullt sätt rustats för att på allvar ta upp konkurrensen med ledande internationella aktörer. Genom att kombinera IFL och Handelshögskolans styrkor i en gemensam stark plattform av kunder, kompetens, program och tjänster ser vi den kommande utvecklingen an med stor tillförsikt. Vi står inför en spännande framtidsinriktad fas, tillägger professor Lars Bergman, rektor på Handelshögskolan.
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Belgien och genom systerbolag även i Lettland.
IFL vid Handelshögskolan ägs av Stiftelsen IFL och Handelshögskolan i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Lars Bergman, professor, styrelseledamot IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Rektor Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 90 12, e-mail: lars.bergman@hhs.se
Roland Fahlin, styrelseledamot IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, ordförande Stiftelsen IFL.
Tel: 08-650 36 05, e-mail: roland@fahlin.se
Peter Rovér, Marknads- & Informationschef IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-249 42 24 / 08-586 175 33, e-mail: peter.rover@ifl.se
I studien tillfrågades svenska experter om vilka risker i samhället de ansåg var försummade respektive fick för mycket uppmärksamhet.
− Överlag ansågs kärnkraftsrisker få överdrivet mycket uppmärksamhet, medan så kallade livsstilsrisker, exempelvis riskerna med rökning och konsumtion av alkohol, snarare ansågs vara försummade, säger Jana Fromm.
Experterna i undersökningen tenderade att bedöma riskerna inom sitt eget expertområde som överdrivna snarare än försummade. Media nämndes oftast som den aktör i samhället som överdrev riskerna, medan svenska politiker var den grupp som oftast nämndes som ansvarig för att risker försummas.
− Experter kan ha olika roller i samhället. Antingen väljer man som expert att tona ner riskerna, eller så tar man rollen som den som varnar för riskerna, säger Jana Fromm.
De experter som tonar ner riskerna finns i något högre utsträckning inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Över en tredjedel av de experter som tonar ner risker är strålningsexperter. De experter som varnar för riskerna finns i större utsträckning inom de samhällsvetenskapliga områdena.
Jana Fromms avhandling ”Risk Denial and Neglect: Studies in Risk Perception” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm: e-post efi@hhs.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Jana Fromm, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9578
E-post: Jana.Fromm@hhs.se
Forskare vid Karolinska Institutet har tidigare upptäckt att stora mängder kväveoxid, NO, bildas i magsäcken varje gång vi sväljer vår saliv. Nu visar resultaten från en ny avhandling att när mänskligt saliv tillsattes till råttors magslemhinna ökade bildningen av NO samtidigt som slembildningen och blodflödet stimulerades. I avhandlingen presenteras även resultat som visar att svårt sjuka patienter som vårdas i respirator, och därför inte kan svälja sin saliv, helt saknar kväveoxid i magen. När de fick ”konstgjord” saliv i form av ett tillskott av ämnet nitrit steg nivåerna av kväveoxid till normala.
– Dessa patienter drabbas ofta av stressmagsår och allvarliga infektioner på grund av sin svåra sjukdom, och en av förklaringarna skulle kunna vara bristen på kväveoxid i magen, säger Håkan Björne, doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet och verksam läkare vid anestesi- och intensivvårdskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Halterna av kväveoxid i magsäcken ökar om man äter spenat, rödbetor och annan nitratrik mat. Det beror på ett sinnrikt kretslopp i kroppen som börjar med att nitratet från maten tas upp i tarmen och sedan anrikas i saliven. Munnens bakterieflora tar vid och omvandlar nitratet till nitrit som sedan sväljs ner och bildar kväveoxid i den sura magsaften.
– Vi tror att grönsakers skyddande effekter mot både cancer och hjärt-kärlsjukdom delvis beror på deras höga halter av nitrat, som inte bara ger ökade nivåer av kväveoxid lokalt i magen utan även i resten av kroppen, säger Håkan Björne.
Avhandlingens titel:
The nitrite ion. Its role in vasoregulation and host defenses.
Doktorand Håkan Björne, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet
Mobil: 0704-846736
E-post: hakan.bjorne@karolinska.se
Disputationen äger rum:
Fredagen den 16 december 2005, kl. 9.00, Leksellsalen, Medicinhistoriska museet, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Avhandlingens abstract och ramberättelse:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-534-8/
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Det är professor Birger Schmitz vid Geologiska institutionen på Lunds universitet som lanserat hypotesen om den stora katastrofen efter undersökningar av fossila meteoriter i kalkstenen från Kinnekulle. Av ett sextiotal kända fossila meteoriter kommer 95% från Kinnekule. Den röda och grå sten som bryts där används som golvplattor. Man hittar meteoriterna i lager som är 480 miljoner år gamla. Rönen visar att nedslagen har pågått under en period av flera miljoner år. Ungefär vid samma tid skedde en explosiv utveckling av livet på jorden. En rad nya arter uppkom, något som skulle kunna vara följden av att meteoritnedslagen skapade en miljö som stressade de livsformer som fanns till ny anpassning.
Nu har Birger Schmitz och hans medarbetare undersökt ett kalkstensberg vid floden Puxi, en biflod till Yangtzefloden. I berget kan man se lagerföljderna från den kosmiska katastrofens tid.
– Vi har tagit hem 400 kilo sten för vidare analyser, säger professor Schmitz, och även om bara en bråkdel ännu är genomgånget har vi indikationer på att fossila meteoriter av samma sammansättning som de som slog ner på Kinnekulle också slog ner i Kina. Det är ett viktigt fynd för vi talar ju om en global katastrof – hitintills har hypotesen varit baserad på en enda fyndort.
De fossila meteoriterna i Kinnekulle-kalkstenen är av skiftande storlek från 20 centimeter ner till en halv centimeter. Jorden bör dock även ha träffats av betydligt större himlakroppar som gett upphov till kratrar. Men erosion och andra geologiska processer hinner utplåna sådana spår på en halv miljard år.
För att kunna analysera materialet snabbare och på ett mindre resurskrävande sätt använder Birger Schmitz en metod han utvecklat under sina studier av Kinnekulle. Fossila meteoriter innehåller mycket litet av sina ursprungliga beståndsdelar. Det finns dock ett mineral som överlevt tidens tand. Det heter kromit. Det är av utomjordiskt ursprung och karakteristiskt för meteoriterna från Kinnekulle.
– Vi maler sönder och löser upp kalkstenen, och då bör vi hitta två eller tre kromitkorn per kilo kalksten. Vi har hitintills bara hunnit analysera 30 kilo av den kinesiska kalkstenen men redan funnit den förväntade mängden kromit. När vi har gått igenom alla 400 kilona kommer det bara att återstå en milligram kromit – men det är starkt belägg för att det verkligen hände något dramatiskt på jorden för 480 miljoner år sedan.
Kontaktinformation
För ytterligare information: professor Birger Schmitz nås på tel 046 222 78 69
