– Beröm kan man leverera rakt upp och ner, säger han. Men när man ska ta upp ett problem, så sker det mera varsamt. Det kommer tvekljud, långa pauser, omformuleringar…det blir väldigt varsamt. Barnen identifierar det direkt, ”aha, nu kommer det något jobbigt”.
Relationen mellan förälder, elev och lärare är skör, och den hänger ”som en dallrande hinna” över möjligheterna att föra ett rakt och ärligt samtal kring problematiska ämnen. De allra flesta föräldrar vill haka på och reda ut ett problem som läraren tar upp. Samtidigt kan det vara svårt för dem själva att kritisera eftersom de är rädda att detta ska slå tillbaka mot barnet, menar Johan Hofvendahl. För att ta sig förbi dessa hinder använder lärare, förälder och elev förmildrande uttryckssätt.
– Visst finns det en poäng med att vara varsam för att markera att samtalet är på väg in i en diskussion om eventuella problem. Men ibland kan försiktighetsstrategin misslyckas på så sätt att de verkliga problemen inte diskuteras.
Johan Hofvendahl konstaterar att lärarna i slutet på ett utvecklingssamtal sällan bjuder in till att ta upp flera frågor på ett öppet sätt. ”Jaha, då var jag klar, har ni några frågor eller kan vi avsluta”, är en vanlig fras. Den är inte neutral, påpekar han:
– Att förlänga samtalet ställs emot ett konkurrerande projekt, att avsluta det. Läraren överlåter ansvaret att förlänga samtalet på föräldrarna. Det är inte så konstigt, med den taktiken, att de allra flesta föräldrar inte tar upp några egna frågor.
Kontaktinformation
Johan Hofvendahl disputerar den 24 mars. Han nås på 0736 – 332406, eller e-post johan@hofvendahl.se. Avhandlingen heter Riskabla samtal – en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal.
Växter kan inte fly när fiender hotar, men har utvecklat många olika försvarsmekanismer mot växtätare. Kända exempel är giftiga eller aptitreducerande ämnen och fysiska hinder som tornar, taggar och hår.
På exponerande stränder i Höga kusten förekommer strandtraven, Arabidopsis lyrata. Den tillhör familjen kålväxter och är utsatt för angrepp från insekter som har specialiserat sig på denna familj. Den förekommer i en hårig och en kal form.
Geir Løe upptäckte att håren fungerar som skydd mot betande insektslarver, men att effektiviteten i skyddet varierar mellan populationer och mellan år.
– Är det mycket skador ett år, blir de håriga växterna mindre skadade än de kala, medan skillnaden är liten vid låga skadenivåer, berättar Geir Løe.
Växlingen i angreppsnivåerna kan förklara varför hårig och kal strandtrav förekommer tillsammans.
Geir Løes resultat visar att mönstret för den håriga strandtravens utbredning har uppkommit genom naturlig selektion. Den håriga strandtraven gynnas sannolikt på ställen där det finns många växtätande insekter.
Kalhet orsakas av flera olika mutationer. Det finns med andra ord flera sätt att bli av med hårväxt, och olika mutationer i samma gen orsakar kalhet i olika populationer av strandtrav. Detta visar att enkla mutationer kan ha stora effekter på växternas morfologi, och följaktligen att det naturliga urvalet kan ske snabbt om förutsättningarna är de rätta.
I en population där kala och håriga individer växte tillsammans klarade sig kala växter lika bra som håriga när växtätande insekter uteslöts, medan det gick bättre för håriga än kala växter vid naturliga nivåer av insektsskador. Skillnaderna i framgång berodde mestadels på skillnader i sannolikheten att förbli blommande år efter år.
– Den här forskningen kan i förlängningen få betydelse för jordbruksindustrin. Om vi lär oss hur vilda växter skyddar sig mot insektsangrepp kan vi förädla växter med ett eget skydd så att vi slipper använda bekämpningsmedel som ger miljöproblem, konstaterar Geir Løe.
Kontaktinformation
Geir Løe kan nås på tel 018-471 28 69, mobil 0703-00 11 55 eller e-post geir.loe@ebc.uu.se
Vardagslivet innehåller arbete, hem- och familjeaktiviteter, fritidsaktiviteter och tid för återhämtning. Leg arbetsterapeut Carita Håkanssons har i sin avhandling studerat hur kvinnor i arbetsför ålder upplever sin totala vardag och vilket samband upplevelsen har med hur de uppfattar sin hälsa och stressnivå. Hon har också studerat kvinnornas känsla av sammanhang, som kan sägas vara ett mått på förmågan att hantera stressiga situationer. I studien ingår knappt 1 200 kvinnor i åldern 38 till 61 som svarat på en enkät om hur de upplever sin vardag.
Resultaten visar att de viktigaste aktivitetsrelaterade hälsoindikatorerna var upplevelsen av att ha tillräckligt med tid och ork för att klara av vardagslivets aktiviteter, att aktiviteterna upplevdes som meningsfulla, att det fanns en balans mellan olika aktiviteter samt att man mådde bra på arbetet. Att uppleva en hög känsla av sammanhang var en annan hälsoindikator.
– Att inte kunna hantera vardagslivets aktiviteter inom ramen för sin ork och tid var den viktigaste aktivitetsrelaterade stressindikatorn bland kvinnorna, men också att inte uppleva sina vardagsaktiviteter som meningsfulla eller att inte ha balans mellan olika aktiviteter hade betydelse för upplevelsen av stress, säger Carita Håkansson.
En annan del av studien är baserad på fokusgrupper bestående av kvinnor som höll på att återhämta sig från stressrelaterade besvär. I grupperna diskuterades hur de upplevde sin vardag när de hade balans i livet.
– Dessa kvinnor upplevde att de mådde bra och hade balans i livet när de var medvetna om vilka vardagliga aktiviteter som var meningsfulla för dem själva samt om att deras tid och energi var begränsad, säger Carita Håkansson.
Kvinnorna hade olika strategier, som att till exempel skaffa sig en överblick över vad de lade sin energi på för att på så vis kunna hantera och kontrollera sin vardag för att inte engagera sig i mer än de hade tid och ork till. Dessa strategier hjälpte dem att möta krav från sig själva och från dem runt omkring och att prioritera. Kvinnorna upplevde då att de hade tid och energi för både pliktfyllda och lustfyllda aktiviteter samt återhämtning.
De indikatorer på hälsa och stress som framkom i studien hoppas Carita Håkansson ska kunna användas för att vidareutveckla strategier för att främja kvinnors hälsa samt förebygga stressrelaterad långtidssjukskrivning som till exempel utmattningsdepression, extrem trötthet och sömnsvårigheter.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Engagement in occupations among women of working age. Indicators of health and stress
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg arbetsterapeut Carita Håkansson, telefon: 0702-108 153, e-post: carita.hakansson@fhs.gu.se
Handledare:
Docent Ulla Sonn, telefon: 031-773 5733, e-post: ulla.sonn@fhs.gu.se
Datum: Tisdag den 28/3 2006
Tid: 8.30 – 10.30
Plats: Bergsmannen, Aula Magna, Stockholms universitet
Medverkande:
Jenny Eklund, fil dr, Centre for health equity studies, Stockholms universitet/Karolinska Institutet.
Biologi bakom antisocialt beteende?
Barn och ungdomar med uppmärksamhetssvårigheter har en större risk än andra att utveckla antisocialt beteende, det vill säga normbrott, kriminalitet och våld. Finns det en bakomliggande biologisk sårbarhet till dessa svårigheter och vilken betydelse har de för barnens fortsatta utveckling?
Hans Forssberg, professor Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och barnläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Kan koncentrationssvårigheter förklaras av obalans i hjärnans kognitiva nätverk, och kan vi göra något åt det?
Med moderna metoder kan vi nu titta in i den arbetande hjärnan och identifiera vilka neurala nätverk som är störda vid ADHD. Genom träning kan de kognitiva funktionerna förbättras och symptomen lindras.
Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm.
Dyslexi – ett språkbiologiskt handikapp.
Trots att de senaste tjugo årens forskning om dyslexi inom psykologi, specialpedagogik, språkvetenskap och neurovetenskap visat på den språkbiologiska grunden för handikappet finns fortfarande många alternativa förklaringsmodeller som presenteras för lärare och föräldrar. Varför är det så svårt att anpassa barnens undervisning efter dessa forskningsresultat?
Lättare frukost serveras!
Kontaktinformation
Linda Carlsson, Lärarhögskolan i Stockholm, tfn 08-737 5530, mobil 070-329 76 63 e-post linda.carlsson@lhs.se
Maria Erlandsson, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Katarina Sternudd, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
– Det här är ett mycket bra exempel på samarbete mellan Umeå universitet och näringslivet, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Umeå universitet Volvo Lastvagnar och Umeå Energi har tecknat ett samarbetsavtal om att genomföra en förstudie med syfte att ersätta gasol med lokalt producerad miljövänlig biosyntesgas.
Samarbetsavtalet innebär en förstudie med målet att utveckla en ny förgasningsprocess som utvecklas av Umeå universitet. En förgasningsanläggning planeras vid Volvo Lastvagnars hyttfabrik för produktion av miljövänlig biosyntesgas. Teknologin som innebär att skogsindustrins restprodukter mals ned och förgasas i en flödesreaktor är utvecklad av Umeå universitet.
Biomassa är skogens restprodukter, trädtoppar, grenar stubbar, småträd och vissa lövträd som blir över vid skogsavverkningarna.?
– Biomassa är kostsamt att hantera i en förgasningsanläggning. Vi rostar den så den ser ut som pulverkaffe. Då kan produktionen ske enklare och billigare. Målsättningen är att hamna på 80 procent av kostnaden för nuvarande bränslen, förklarar Anders Nordin, professor i energiteknik och teknisk processkemi vid Umeå universitet.
En förstudie ska bli klar i år.
– Tekniken kan bli en stor exportfaktor. Förnyelsebar energi är ett begrepp när man talar om att minska koloxidutsläppen och växthuseffekten, menar professor Anders Nordin.?? ??
Evolutionsbiologer har länge försökt förklara varför olika individer av en art ser så olika ut och varför partnerval verkar påverkas av beteenden och delar av utseendet som rimligtvis inte kan vara till någon nytta. Man har därför börjat forska allt mer kring genetiken bakom det som kallas sekundära sexuella karaktärer, såsom påfågelns stjärt, tångsnällehonans ränder, och halsbandsflugsnapparhanens vita pannfläck. Hos många arter föredrar både hanar och honor att para sig med dem som har de största eller färggrannaste av dessa ornament eller som t.ex. sjunger mest komplicerat.
En teori säger att ornamenten är tydligast hos individer som är i bra kondition och att både ornamentstorlek och kondition är ärftligt. Frågan har då blivit varför evolutionen inte selekterat fram samma utseende och goda kondition hos alla? Finns det något i miljön som befinner sig i ständig förändring och som kan styra utseendets och hälsans genetik och som gör att i stället mångfald evolveras fram?
– Allt mer pekar på att den föränderligaste delen av miljön består av parasiter, bakterier och virus. Alla dessa, i synnerhet virus, evolveras snabbare än de värdar vars resurser de lever av. Värden kommer därför alltid att befinna sig i en viktig evolutionär tävling mot sina sjukdomar, förklarar Måns Andersson som leder forskargruppen.
I tidigare studie har Andersson och professor Lars Gustafsson visat att gotländska halsbandsflugsnapparhanar med få farliga blodparasiter har större pannfläckar. Den nya studien visar att hanar som vaccineras mot Newcastlevirus producerar mer antikroppar om de har stora pannfläckar.
– Det verkar alltså som om honan använder pannfläcken som hälsoindikator. När hon väljer hanar med stor pannfläck tar hon inte bara de friskaste hanarna utan även de med bäst immunförsvar mot virus.
Studien visar även att flugsnapparhanarna kan ändra pannfläckens storlek under parningstiden och att den hane som fäller ut pannfläcken mest även är den hane som producerar mest antikroppar. Resultaten ger inte bara ökad förståelse för varför djur beter sig och ser ut som de gör utan bidrar även till att förklara varför djur som får välja partner själva får friskare ungar än djur som paras samman av människor.
Författarna:
Måns Andersson är filosofie doktor i zooekologi och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Hans forskning fokuserar på evolutionen av partnerpreferenser, utseende och sjukdomsresistens samt genusaspekter på hur män och kvinnor studerar och representerar djur inom forskning och media.
Olle Håstad och Anders Ödeen är båda filosofie doktor i zooekologi vid avdelningen för zooekologi, Uppsala universitet. Deras forskning är främst inriktad på fåglars syn. De studerar skillnader i synsystem och hur dessa påverkar utseende och beteende.
Kontaktinformation
Mer information: Måns Andersson, tel: 018-471 57 99, mobil: 0704-67 25 71 eller via e-post: Mans.Andersson@gender.uu.se
– När kvinnorna började respektera sig själva och upptäckte att de kunde påverka hur de mådde försvann känslorna av skam, säger Monika Löfgren vid Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin.
Fibromyalgi syndrom (FM) är en kronisk smärtsjukdom som drabbar cirka 175 000 av Sveriges vuxna kvinnor. Antalet män med FM är betydligt lägre, mellan 20 000 och 30 000 personer. Huvudsymptomet vid FM är utbredd värk i muskler och leder i hela kroppen. Den drabbade lider också vanligtvis av svår trötthet, dålig sömn, låg uthållighet, dåligt minne och koncentrationssvårigheter. Forskningen har ännu inte fullt ut kunnat förklara vad som orsakar sjukdomen, men troligen handlar det om en störning i det komplicerade samspelet mellan det perifera nervsystemets och det centrala nervsystemets smärtsinne, i hormonsystemet och i muskulaturen.
Det finns ingen behandling som kan bota FM idag. Rehabilitering och enstaka behandlingsinsatser inriktas på symptomlindring och att stötta den drabbade i att hitta strategier för att kunna leva aktivt och fortsätta arbeta trots smärtan och tröttheten. I sin avhandling har Monika Löfgren granskat två olika rehabiliteringsprogram i syfte att förbättra rehabiliteringen för de kvinnor som lider av fibromyalgi.
– Sjukdomen påverkar den drabbades hela livssituation. Det blir svårt att utföra både vardagliga sysslor och att jobba. Sjukskrivning och långvarigsjukersättning är vanligt bland dem som drabbats och de som fortsätter att arbeta gör det ofta på deltid, säger Monica Löfgren
Studien är gjord i flera delar och bygger i första hand på intervjuer, enkäter och rörelsetest. För att undersöka hur rehabiliteringen kan förbättras ur kvinnornas eget perspektiv användes även dagböcker, gruppdiskussioner. Resultaten visade att kvinnorna som deltagit i rehabiliteringen mådde mycket bättre. Genom rehabiliteringsprogrammen lärde de sig att använda sin kropp på ett mer skonsamt sätt, till exempel att inte aktivera musklerna mer än nödvändigt och att respektera sina gränser, såväl fysiskt som psykiskt. Något som i sin tur ledde till att symptomen upplevdes mer hanterliga.
I intervjuerna beskrev kvinnorna att rehabiliteringen bidragit till en ny självrespekt.De som fortsatte att arbeta poängterade att de utan rehabiliteringsprogrammet sannolikt hade arbetat mindre eller inte alls. Studien analyserar också hur kvinnorna hanterar sin livssituation och vilka strategier de använder för att mot smärtan och omgivningens fördomar.
– En strategi kunde vara att njuta av små positiva detaljer i vardagen. En annan att sträva efter kroppslig och mental balans genom att träna och vila i lagom mängd och undvika stress och press, säger Monika Löfgren.
Vid intervjuerna framgick hur viktigt det var att kvinnorna fick sörja förlusten av det sätt de levde livet före sjukdomen. Detta för att kunna hitta nya strategier anpassade till den nya livssituationen med FM.
– En av de viktigaste förutsättningarna för en lyckad rehabilitering är att rehabiliteringsteamets personal är kunnig och har ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt till deltagarna i rehabiliteringen, säger Monika Löfgren.
Avhandling: ”Multiprofessionell rehabilitering för kvinnor med fibromyalgi – kvantitativa och kvalitativa studier”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Monika Löfgren, Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för rehabiliteringsmedicin, mobil 070-5601632, e-post monika.lofgren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
PROJEKTEN ÄR:
SMEDoc – Access av tillförlitlig elektronisk information via Internet, inom små och medelstora företag.
Inom projektet ska den elektroniska informations- och dokumenthanteringen hos små och medelstora exportföretag studeras för att öka kunskapen om de behov som tillgängliggörande av dokument och information via Internet ställer på strukturerad informationshantering.
EU Mål1-stöd 900 000 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 600 000 kr
FoU-anläggning för kemisk massatillverkning.
Projektet omfattar installation och drifttagning av en pilotanläggning för framställning av kemisk massa. Syftet är att stärka forsknings- och utvecklingsförutsättningarna för regionens cellulosaförädlande industri.
EU Mål1-stöd 879 140 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 750 000 kr
Paper IV – Papperet som kommunicerar med datorer.
Projektet ska i samarbete med regionens pappersindustri initiera ett mångvetenskapligt forskningsprogram avseende digitalt papper. Avsikten är att ta ytterligare steg genom att digitalt trycka mikrostrukturer, som kan innehålla betydande mängder multidimensionella data, på papper.
EU Mål1-stöd 3 800 000 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 700 000 kr
Sensorer och applikationer för energiupplöst röntgen.
Projektet har tre huvudsyften: att utveckla instrument för kvalitetskontroll i medicinska röntgensystem med energiupplösning, att bedriva forskning kring sensorer och system för energiupplöst röntgen för att utveckla nästa generation av röntgenbildsystem samt att studera applikationer för energiupplöst röntgen.
EU Mål1-stöd 1 650 000 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 500 000 kr
Utveckling av energiutbildningen.
Projektet syftar till att skapa relevanta och attraktiva teknik- och ingenjörsutbildningar inom energiområdet samt att marknadsföra dessa. De ska sedan utgöra plattformen för rekrytering av en professor, nya mastersutbildningar inom biodrivmedel samt en intensifierad forskning knuten till BioFuel Region.
EU Mål1-stöd 348 753 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 145 271 kr
Kompetenscentrum Samhällets Informationssystem (SI).
Bidra till kunskapsöverföring till och förnyelsekraft i myndigheter och kommuner samt företag som berörs av utvecklingen mot nätverkstjänster för att mer effektivt betjäna medborgare och samhälle.
EU Mål1-stöd 1 740 000 kr
Medel från Länsstyrelsen Västernorrland 1 200 000 kr
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Paper IV – Papperet som kommunicerar med datorer
FoU-anläggning för kemisk massatillverkning
Myat Htun, 060-14 89 01, 070-637 46 82, myat.htun@miun.se
Kompetenscentrum Samhällets Informationssystem (SI)
Lennart Bergström, 060-14 86 29, 070- 673 47 60, Lennart.Bergstrom@miun.se
Sensorer och applikationer för energiupplöst röntgen
Christer Fröjdh, 060-14 87 33, 070-632 26 16, Christer.Frojdh@miun.se
SMEDoc – Access av tillförlitlig elektronisk information via Internet, inom små och medelstora företag
Göran Samuelsson, 0611-862 92 , 070-569 04 55, goran.samuelsson@miun.se
Utveckling av energiutbildningen
Arne Jönsson, 0611-861 31, Arne.Jonsson@miun.se
– Det är uppenbart att svensk och internationell pappersindustri har stora lönsamhetsproblem, anser professorn i pappersfysik, Tetsu Uesaka. Uesaka menar att den viktigaste orsaken till den vikande lönsamheten är att produktionsvolymerna, genom effektiviseringar hela tiden ökar. Det hela leder, enligt Uesaka, till sjunkande priser på tidigare generationer av pappersprodukter; tryckpapper, förpackningspapper och hygienpapper. Det är helt enkelt mogna produkter. Slutsatsen är att svensk och europeisk pappersindustri måste utveckla helt nya produkter för att på kunna växa och utvecklas.
Sedan något år har forskare från olika discipliner inom FSCN arbetat med frågeställningar kring en möjlig kandidat till ett fjärde generationens papper!
– Ett tryck- och skrivpapper som kan kommunicera med datorer samtidigt som det fungerar som ett vanligt papper, skulle förena det bästa av två världar, anser professorn i Medieutveckling, Lowe Hedman. Vi människor är ofta obenägna att omedelbart acceptera ny teknik. Särskilt om vi på kuppen antas förändra vanor och beteenden. Ett digitalt papper som på ett naturligt sätt, erbjuder användarna en rad nya funktioner och möjligheter vore definitivt en god kandidat till ett fjärde generationens papper, menar Hedman.
En avgörande uppgift i projektet har FSCN:s elektronikforskare som leds av professor Hans-Erik Nilsson.
– Vår viktigaste uppgift blir att utveckla vettiga system för utläsning av digital information, som professor Uesakas grupp på olika sätt kodar in på papperet. Vi kommer att prova läspennor, mobiltelefoner, men också andra nya redskap. Vi vill veta hur tryckt digital information, informations som lagras i tryckta minnen, på enklaste och effektivaste sätt kan läsas ut från ett papper. Sedan tar medieforskarna över och undersöker hur vi människor klarar att arbeta med olika tekniker. Fungerar våra prototyper för kodning och utläsning bra, arbetar vi vidare. Fungerar vår teknik inte alls tillsammans med användare, byter vi spår och prövar andra vägar.
Paper 4 kommer i sin första fas att pågå fram till juni 2007. Tre forskargrupper inom FSCN kommer att arbeta i projektet. Det är materialfysiker, medie- och kommunikationsvetare och elektronikforskare. Projektet stöds av SCA Graphic Reseach AB och SCA Packaging Research AB, liksom Länsstyrelsen och EU-mål 1.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Myat Htun, 060-14 89 01, 070-637 46 82, myat.htun@miun.se
Mikael Gulliksson, 070-514 52 75, Micke.Gulliksson@miun.se
De tecken på minskad alkoholkonsumtion som uppgifter framtagna av SoRAD till och med oktober tidigare visat, bekräftas nu i skattningen för hela året. Nedgången beror främst på att resandeinförseln minskat, från 2,7 till 2,3 liter ren alkohol per invånare (15 år och äldre) mellan 2004 och 2005. Minskningen i resandeinförsel gäller såväl sprit som vin och öl.
Mot bakgrund av att 2004 var det första året med i praktiken slopade införselkvoter var en viss avmattning under 2005 väntad, menar Mats Ramstedt vid SoRAD.
- Den första entusiasmen över de nya införselkvoterna sjönk under 2005, vilket märktes i både minskat resande och lägre införda mängder. Att vi nu får en ihållande nedgång av svenskarnas drickande är däremot inte troligt så länge trycket mot ökad tillgänglighet och lägre priser håller i sig, säger Mats Ramstedt.
Resandeinförseln står tillsammans med smuggling och hemtillverkning, så kallad oregistrerad konsumtion, för 35 procent av totalkonsumtionen 2005 mot 38 procent år 2004. Smugglingen uppgick till 1 liter per invånare, en ökning med 0,1 liter som beror på ökad spritsmuggling. Hemtillverkning minskade från 0,4 till 0,3 liter per invånare beroende på minskad hembränning.
Den registrerade konsumtionen, det vill säga den alkohol som köps på Systembolaget, restauranger och, gällande folköl, i livsmedelsbutiker ökade från 6,4 till 6,6 liter och står nu för 65 procent av totalkonsumtionen mot 62 procent 2004. Ökningen beror främst på en viss ökning av försäljning av öl och vin på Systembolaget och av folköl.
Vad gäller olika dryckers andel av totalkonsumtionen under 2005 utgör vin 38 procent, starköl 30 procent, sprit 25 procent samt folköl 7 procent.
Uppgifterna finns på SoRAD:s hemsida www.sorad.su.se under Nyheter.
Om kartläggningen
SoRAD:s kartläggning är baserad både på försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). Den registrerade konsumtionen har av naturliga skäl relativt hög tillförlitlighet medan den oregistrerade är mer osäker. Då frågorna ställs på ett likartat sätt varje månad (till 1 500 slumpmässigt utvalda svenskar) antar forskarna dock att mätningarna fångar in förändringar.
För ytterligare information
Mats Ramstedt, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), tfn 08-16 34 08 mobil 070-266 96 24, e-post mats.ramstedt@sorad.su.se.
För bild på Mats Ramstedt, kontakta Maria Sandqvist, tfn 08-16 1377, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
– Marginalerna är alltså betydligt större än vad man tidigare har antagit. Vanligtvis ligger metanutsläppen från biogas endast på ett par procent, berättar Maria Berglund, doktorand i Miljö- och energisystem på Lunds Tekniska Högskola.
Den 31 mars lägger hon fram sin avhandling ”Biogas production from a systems analytical perspective”. Utgångspunkten har varit att studera hur bra biogas egentligen är ur miljö- och energisynpunkt.
– Om man rötar gödsel, som används vid ungefär hälften av all biogas-produktion, är marginalerna så stora som upp till 30 procent. Då undviker man nämligen de metanutsläpp som annars sker vid traditionell hantering av gödsel, tillägger hon.
Enligt Maria Berglund har andra beräkningar för att jämföra miljökonsekvenserna mellan biogas och andra bränslen haft ett snävare perspektiv. Exempelvis har de utgått från en specifik biogasanläggning eller en enda råvara, t ex gödsel, energigrödor eller hushållsavfall.
En annan viktig slutsats är att det i sig finns en mycket stor variation inom gruppen biogas vad gäller miljökonsekvenser. Därför bör man vara försiktig med att dra generella slutsatser om biogas, eftersom miljökonsekvenserna beror mycket på vilken råvara man använt och vilka alternativ det fanns till att använda utgångsmaterialet.
– Exempelvis måste hushållsavfallet alltid behandlas på något sätt. Behandlingen kan innebära rötning, men även kompostering eller förbränning. Alla former av avfallsbehandling orsakar miljöpåverkan, om än i varierande grad, men detta brukar sällan tas med i debatten, påpekar Maria Berglund.
Inte heller brukar miljöanalyser räkna in vad som händer med de restprodukter som blir över efter att rötningen blir klar. Oftast ser man bara till hur mycket gas en viss råvara genererar och den miljöpåverkan som själva biogasproduktionen ger upphov till.
– För att återigen ta exemplet med gödsel, så genererar gödsel jämfört med andra råvaror relativt lite biogas. Däremot har den rötade gödseln stor potential som just gödselmedel. Rötad gödsel fungerar till och med ännu bättre än ett orötad gödsel, berättar hon.
Maria Berglund försvarar sin avhandling fredagen den 31 mars 2006, kl 9:15 i hörsal F vid Fysiska institutionen, Sölvegatan 14 i Lund. Opponent är professor Anne-Marie Tillman, Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola.
För mer information, kontakta Maria Berglund, e-post maria.berglund@miljo.lth.se eller telefon 046-222 98 40, 070-39 20 877 eller handledare Pål Börjesson, lektor Miljö- och energisystem, 046-222 86 42, Pal.Borjesson@miljo.lth.se.
Information om biogas:
Biogas består huvudsakligen av metan och koldioxid och bildas då organiskt material bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö. Biogas används främst för värme- och elproduktion i såväl fjärrvärmeverk som på gårdsanläggningar. Ett växande användningsområde för biogas är fordonsdrift.
Biogas bildas ofta av gödsel, hushålls- och industriavfall eller slam från reningsverk. Det finns även ett växande intresse för att använda bland annat spannmål, blast och sockerbetor. Biogas förväxlas ibland med naturgas.
Båda består främst av metan och koldioxid avges vid förbränning. Skillnaden är att biogasen är ett förnybart bränsle medan naturgas är ett fossilt bränsle.
./.
I sin doktorsavhandling ”Påverkan av friskt åldrande på balansen – en kvantitativ analys av kliniska test” har hon testat balansen hos friska äldre och friska yngre och medelålders människor. Undersökningarna av balansen gjordes i ett motoriklaboratorium bland annat med hjälp av mätning av golvreaktionskrafter, kroppsrörelser och med EMG, muskelaktivitetsmätning. De visade att den äldre gruppen hade klart sämre balans.
Samtidigt är det osäkert om de tester som sjukgymnaster ofta utnyttjar i klinisk verksamhet verkligen mäter det som de sägs göra. När Erika Jonsson gjorde laboratorieundersökningarna använde hon tre av de vanligaste balanstesterna på sina undersökningsgrupper: ”functional reach”, enbensstående och tandemstående. I de faktiska resultaten i dessa tester skilde det inte mycket mellan grupperna, även om balansen alltså var sämre hos de äldre.
– Det här visar att testerna är lite för grova och säger för lite. Det måste man som sjukgymnast veta om när man använder dem, säger Erika Jonsson.
Hon menar att det inte enbart är viktigt med antalet centimeter man kan sträcka sig framåt eller antalet sekunder man kan stå i en viss ställning. Det är också viktigt hur man utför uppgiften.
– När man sträcker sig i functional reach kan man genom att kompensera med andra rörelser få ett resultat som är bättre än balansen, säger Erika Jonsson.
Utan en riktig bedömning av balansförmågan har en sjukgymnast svårt att välja rätt behandling för en patient med balanssvårigheter.
– Eftersom en försämrad balans kan ha många orsaker så kan sjukgymnaster med den här kunskapen om testernas brister lättare göra bra bedömningar. Och rätt träning kan ge bättre balans och på så sätt kan man säkert undvika en del fallskador, säger Erika Jonsson
Fakta/vanliga balanstester:
Functional reach – test av hur långt man kan sträcka sig framåt med bibehållen balans.
Enbenstående – test av hur länge man kan stå på ett ben.
Tandemstående – test av hur länge man kan stå med ena foten rakt framför den andra.
Avhandling: ”Påverkan av friskt åldrande på balansen – en kvantitativ analys av kliniska test”, Erika Jonsson, Institutionen Neurotec, Sektionen för sjukgymnastik.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Erika Jonsson, tfn 08-524 888 78, mobil 070-214 07 55,
e-post erika.jonsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Svenska städer är socioekonomiskt och etniskt segregerade. Det typiska segregationsmönstret; utsatta, svenskglesa bostadsområden och svenskdominerade höginkomstområden, är välkänt och återfinns mer eller mindre tydligt i såväl stora som mindre städer. Åsa Bråmå har i sin avhandling studerat dynamiken bakom detta mönster, de flyttningsrörelser som har skapat, återskapat och förändrat segregationsmönstren i svenska städer mellan åren 1990 och 2000. Studierna fokuserar särskilt på migrationsflödena till och från bostadsområden som kan karakteriseras som utsatta eller svenskglesa.
Avhandlingen visar att processerna i hög grad drivs av de mer resursstarka individernas beteende. De verkligt resursstarka tenderar att helt välja bort de bostadsområden (främst hyreshusområden) som har hög andel arbetslösa och låginkomsttagare, och/eller en hög andel personer med utländsk bakgrund. Även hos befolkningen i områden med denna karaktär märks tydligt tendensen att det är de relativt välbeställda som lämnar områdena.
– Det rör sig främst om infödda svenskar och etablerade invandrare. De luckor som då uppstår fylls av personer med små valmöjligheter. Många av inflyttarna är nykomlingar i landet, i staden eller på bostadsmarknaden, säger Åsa Bråmå.
Dessa bostadsområden fungerar på så sätt som inkörsportar till staden för personer med begränsade valmöjligheter, och då särskilt för nyanlända invandrare som kommit till Sverige som flyktingar. För många utgör de en första anhalt på vägen mot boende i andra, mer attraktiva delar av staden. Denna ”rumsliga integration” fungerar dock olika väl för olika kategorier invandrare. För personer från exempelvis Afrika och Västra Asien verkar det vara en mycket mer långdragen och besvärlig process än för europeiska invandrare, och denna skillnad går inte enbart att förklara med skillnader i socioekonomiskt hänseende.
– Studier av den svenska bostadsmarknadens funktionssätt, särskilt vad gäller förekomsten av direkt eller indirekt diskriminering, bör därför prioriteras inom forskningen, säger Åsa Bråmå.
Hon ser dock inte detta, utan den självförstärkande tendensen som det största problemet. Vissa områden får finna sig i att tilldelas rollen som inkörsport, istället för att uppgiften delas mera ”rättvist” mellan flera områden.
– Att bättre förstå varför vissa områden initialt får denna utveckling, vilken roll faktiska, materiella förhållanden i området spelar i relation till symboliska föreställningar och rykte, är därför också en angelägen uppgift för framtiden, säger Åsa Bråmå.
Kontaktinformation
Mer information: Åsa Bråmå, tel: 026-420 65 07, 073-048 19 55 eller via e-post: Asa.Brama@ibf.uu.se
Tid: Onsdagen 22 mars kl 10.00- 12.00
Program: Inledning av Urban Bäckström och Jens Spendrup.
Diskussion med deltagande studenter och företagare.
Plats: Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati
Arrangörer: Arbetsforum Stockholms universitet, Idéagenten, Svenskt Näringsliv, Stockholms universitet, Stockholms universitets studentkår (SUS)
Enklare lunchsmörgås serveras.
Fakta om Svenskt Näringslivs kris- och framtidskommission:
Kommissionen består av en grupp företagare inom Svenskt Näringsliv och leds av Urban Bäckström. Uppdraget är att diskutera med företagare om deras vardag och ta fram en reformagenda för att skapa fler jobb i växande företag.
Kontaktinformation
Thomas Arctaedius, näringslivschef, Stockholms universitet, tfn 08-674 70 26, mobil 070-540 70 26, e-post thomas.arctaedius@eks.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
– Resultaten styrker att det just är de flyktingar som väntar på uppehållstillstånd och lever utanför samhället, utan skolgång, arbete och permanent bostad, som mår sämst. Samtidigt är tillgången till hälso- sjukvård som mest begränsad för denna grupp marginaliserade flyktingar, säger Göran Roth, forskare vid Institutet för psykosocial medicin (IPM) och Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
– Jag hoppas att mina rön kan bidra till en bättre och mer anpassad sjukvård för en svårt utsatt grupp människor, säger han.
Med hjälp av frågeformulär, kliniska bedömningar och biologiska variabler har Göran Roth studerat den psykiska ohälsan hos ett urval personer med Kosovoalbanskt ursprung som massevakuerades till Sverige 1999. Deltagarna i undersökningen var mellan 18 och 65 år gamla. De kartlades vid ankomsten och har följts upp efter 3, 6 och 18 månader. Vid den sista uppföljningen hade en del av gruppen valt att återvända till hemlandet och den uppföljningen gjordes därför i både Kosovo och Sverige.
Studien visar att posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och aggressivitet bland massevakuerade ökar över tid, samtidigt som känsla av sammanhang (KASAM) minskar. Personer med PTSD – diagnostiserad både kliniskt och med hjälp av frågeformulär – hade signifikant lägre nivåer av stresshormonet kortisol än de som inte hade PTSD. KASAM samvarierade negativt med depressionssymtom. Men stark KASAM utgjorde inte ett skydd mot senare depressioner, vilket i studien tolkas som att stressfaktorer efter evakueringen även bröt ner KASAM.
Personer med depression hade ofta en social dysfunktion och självmordstankar. Aggressivitet var knutet till både depression och PTSD och var särskild uttalad hos personer med båda diagnoserna.
– Mina undersökningar visar att traumarelaterad psykisk ohälsa i flyktinggrupper är både svår och viktig att diagnostisera och kräver specifika diagnostiska instrument. Trauma både före och efter flykten har stor betydelse för den psykiska hälsan hos flyktingar. Resultaten bör ha konsekvenser för både behandling och utbildning men har också politiska och etiska implikationer, säger Göran Roth.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Göran Roth, tfn 08-578 371 11, mobil 070-604 03 31,
e-post goran.roth@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Umeåforskarna Gert Brodin, Joakim Lundin, Erik Lundström och Mattias Marklund har mycket framgångsrikt inlett ett samarbete med det välrenommerade Rutherford Appleton-laboratoriet (RAL), Oxford, England. Vid RAL skall ett av världens kraftfullaste lasersystem, Astra-Gemini, färdigställas 2007.
Samarbetet, där de unika experimentanläggningarna vid RAL kommer att användas, har nu fått en flygande start. Umeåfysikerna har planerat ett detaljerat experiment tillsammans med fyra forskare från RAL, för att testa grundläggande fysikteori om ljusets egenskaper. Normalt beter sig ljus enkelt och ljusstrålar kan korsa varandra utan att påverkas. Vid de höga effekter (en miljon miljarder watt) som Astra-Gemini producerar förutsäger å andra sidan modern fysikteori att ljuspartiklar, d.v.s. fotoner, kan spridas i nya riktningar på grund av det s.k. kvantvakuumet. I detta kvantvakuum kan partiklar uppstå och förintas under korta tidsrymder, i ett annars fullständigt tomrum. Laserljuset kan då krocka med dessa partiklar, något som ger upphov till ljus i nya riktningar.
Gruppens beskrivning av hur man bör gå tillväga för att på bästa sätt kunna mäta effekterna av detta kvantvakuum har nu uppmärksammats av American Institute of Physics, en sammanslutning av tio vetenskapliga samfund, däribland Amerikanska fysikersamfundet, Amerikanska optiksamfundet och Amerikanska astronomisamfundet. Artikeln finns att läsa på http://www.aip.org/pnu/2006/768.html.
Resultaten av mätningarna är av betydelse för vår förståelse av grundläggande fysikaliska lagar och principer. De kan kanske också sprida ljus över den s.k. mörka materien, en form av materia som bara märks genom dess gravitation och som behövs för att förklara den observerade rotationen hos galaxer. Experimentet kan även utgöra en grund för experiment kring s.k. Hawking-strålning, en mycket svag strålning som avges från svarta hål, och som förutsades av fysikern Stephen Hawking på 1970-talet. Resultaten publicerades nyligen i facktidskriften Physical Review Letters, se http://link.aps.org/abstract/PRL/v96/e083602.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mattias Marklund, docent vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 77 17
E-post: mattias.marklund@physics.umu.se
