Var fjärde kollega på de invandrades arbetsplatser är också född utomlands, bland de svenskföddas kollegor är motsvarande siffra en av elva. Även om man tar hänsyn till kommun och bransch – och kollegornas ålder, kön och utbildning – har invandrarna betydligt fler invandrade kollegor än förväntat. Invandrare har dessutom mer än dubbelt så många kollegor från den egna födelseregionen som förväntat. Sammantaget har segregationen ökat kraftigt sedan 1985.
Invandrarnas barn inte segregerade från andra svenskfödda
Svenskfödda med utländska föräldrar har en jämn fördelning av svenskfödda och invandrare bland sina kollegor. De invandrare man arbetar med är däremot ofta födda i föräldrarnas födelseländer. Särskilt vanligt är detta bland dem med två invandrade föräldrar eller med bakgrund i länder utanför västvärlden.
Skillnader mellan födelseländer förklarar ökningen
Det finns stora skillnader i segregationsmönster beroende på ursprungsland. Invandrare från de nordiska länderna är till exempel mycket lite segregerade. Ökningen av segregationen kan till stor del förklaras av att de grupper som redan 1985 var de som oftast arbetade med andra invandrare utgör en allt större andel av invandrarbefolkningen. Studien visar att de invandrargrupper som har flest utrikes födda kollegor har låga arbetsinkomster. Däremot är förhållandet otydligare mellan andelen kollegor från samma region och gruppens inkomster – t ex arbetar invandrare från Östasien, vilka har en relativt god förankring på arbetsmarknaden, väldigt ofta tillsammans med andra östasiater.
Bakgrund och metod
Studien omfattar hela Sveriges befolkning i arbetsför ålder under 1985-2002. Varje individ kopplas till en viss arbetsplats och därmed till kollegornas födelseregioner. Segregationen mäts som skillnaden mellan andelen kollegor tillhörande en viss grupp och vad som är typiskt för arbetsställets kommun och bransch, givet kollegornas ålder, utbildning och kön
Kontaktinformation
Rapport 2005:17 ”Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser 1985-2002” är skriven av Olof Åslund och Oskar Nordström Skans, båda IFAU. Om du vill veta mer kontakta Olof tel: 018-471 70 89, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se eller Oskar tel: 018-470 70 79, e post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se
Människor som drabbas av psykiska problem formar sina egna föreställningar om vad som hjälpa dem med besvären. Dessa föreställningar kan handla både om vardagliga lösningar och formella behandlingar, såsom psykoterapi. Inom den psykoanalytiska teoribildningen finns två dominerande tankeströmningar om vad som är verksamt i psykoterapi – en som betonar insikt och en annan som betonar den mellanmänskliga relationen.
I Björn Philips avhandlingsprojekt studerades föreställningar om kur hos unga vuxna innan de påbörjade psykoanalytisk psykoterapi. Resultaten av terapierna och sambandet mellan patienternas föreställningar av kur och terapiutfallet undersöktes.
Projektet omfattade 134 patienter som var mellan 18 och 25 år vid terapins början. Den genomsnittliga terapilängden var 15 månader. Patienternas föreställningar om kur före terapin handlade exempelvis om att utforska tidigare erfarenheter, få en utomståendes perspektiv, finna och stärka det egna självet, få stöd och bekräftelse, bemästra och kontrollera, undvika och distrahera sig eller att någon annan ska göra något. Flertalet patienter hade föreställningar som var i linje med psykoanalytisk psykoterapi, föreställningar som betonade vikten av att bearbeta sina problem och uppnå självförståelse. Däremot rörde de mer sällan betydelsen av den mellanmänskliga relationen mellan patient och terapeut.
Utfallet av terapin undersöktes beträffande psykiatriska symptom, självskattad hälsa, allmän funktionsnivå, problem i mellanmänskliga relationer, självbild samt mognadsnivå i de inre bilderna av sig själv och andra. Patienterna visade förbättring enligt samtliga utfallsmått från tidpunkten före terapin till tidpunkten för behandlingens avslutning. Patienter som avbröt sina terapier i förtid hade föreställningar om kur som mer handlade om att avlägsna sig från sina problem, medan patienter som slutförde sina terapier hade föreställningar som mer handlade om att närma sig problemen. Patienterna förbättrades i så pass hög grad under terapin att det tyder på effekt av behandlingen snarare än spontanförbättring.
De inledande samtalen mellan patient och terapeut tycks ha stor betydelse för att engagera patienten i en behandling som han eller hon kan ha hjälp av. När patientens föreställningar om kur skiljer sig mycket från den behandlingsteori som terapin grundas på, är det viktigt att terapeuten på en gång är uppmärksam på det. Annars är risken stor att patienten antingen avbryter terapin i förtid eller genomför terapin utan att känna en allians med terapeuten och utan att förmå uppbåda tillräckligt med energi för att uppnå förändring.
Avhandling:
Ideas of cure related to psychotherapy outcome: Young adults in psychoanalytic psychotherapy
Författare:
Björn Philips, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel 070-629 9295, mail: bjorn.philips@sll.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-533-X
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Återföringstekniken kallas EGR och står för Exhaust Gas Recirculation. Stefan Byttner har undersökt om det går att använda en signal som mäts med hjälp av tändstiftet (den så kallade jonströmssignalen) för att beräkna och styra olika parametrar i en förbränningsmotor.
Experiment har gjorts med en SAAB 9000 vid körning på E6:an utanför Halmstad. De visade att jonströmssignalen kan användas för att styra återföringen av bränslegaser på ett sådant sätt att önskad körbarhet uppnås och en bränslebesparing på upp emot fem procent erhålls vid körning i konstant hastighet på motorväg.
Fördelen med återföringen av bränslegaser är att man kan sänka förbränningstemperaturen och minska pumpförlusterna. Förbränningen i bilmotorn blir därmed mer miljövänlig.
Stefan Byttner disputerar på avhandlingen ”Real-time Control of an SI Engine Using Ion Current Based Algorithms”, den 16 december kl. 10.15 i Wigforssalen, Högskolan i Halmstad.
Kontaktinformation
Stefan Byttner nås på tel 035-16 76 34, e-post: stefan.byttner@ide.hh.se
Sedan 1970-talet har de flesta fjärrvärmerör i Sverige isolerats med ett omslutande skikt av PUR-skum (blåst skumplast) och ett yttre hölje av polyeten som skyddar mot mekaniska påfrestningar och fukt.
– Det är sagt att rören ska ha en livslängd på minst 30 år, men i realiteten används de ofta betydligt längre. Med tiden försämras materialets isoleringsförmåga. Det beror på att isolergasen som finns i skummets celler efterhand sipprar ut och ersätts av luft. Värmen som går förlorad måste kompenseras med extra värmeproduktion. Det är en av anledningarna till att branschen är intresserad av att hitta ett material som isolerar bättre, säger Sara Mangs.
Hennes studier visar att försämringen över tiden är långsammare i PET-skum jämfört med PUR-skum, vilket verkar lovande. Än så länge har PET-skum dock endast kunnat tillverkas i form av skivor och det krävs en vidareutveckling av tekniken för produktion av fjärrvärmerör.
– Framför allt handlar det om att få ner densiteten i skummet. Ju högre densitet desto sämre isolerar materialet. Det gäller också att hitta rätt blåsgas, både med hänsyn till isolering och hur mycket gas som sipprar ut med tiden. Hittills har man provat sig fram med olika gaser.
Sara Mangs tror inte att det kommer att dröja särskilt länge innan ett rör med PET-skum kan vara verklighet. Ett sådant rör som tillverkas från jungfrulig råvara ger ungefär samma miljöbelastning till växthuseffekt, försurning och resursanvändning som PUR-skumisolerade rör. PET har dock en fördel. Det är en termoplast som kan smältas om och tillverkar man PET-skum med återvunnet material kan man minska miljöbelastningen från rörproduktionen till ungefär hälften. Det blir också betydligt billigare.
Konsumtionen av PET i Västeuropa har mer än dubblerats sedan 1995 och trenden visar på fortsatt ökning. Ett överskott kommer troligtvis att uppstå och på grund av politiska direktiv lär återvinningsgraden öka. Men det är inte helt enkelt. Hygieniska restriktioner försvårar till exempel tillverkning av nya matförpackningar av återvunnen PET. Det lär alltså finnas gott om PET till att tillverka fjärrvärmerör.
Sara Mangs forskning har varit finansierad av Svensk Fjärrvärme och Energimyndigheten och har bedrivits som ett samarbete mellan forskare och doktorander vid Kemisk miljövetenskap och Byggnadsfysik.
Forskargruppen kommer nu att fortsätta utvecklingen av PET-rör i samarbete med PET-skumsproducenten BC Foam i Volpiano, Italien, fjärrvärmerörsföretaget Powerpipe i Hisings-Backa, samt ”Department for Energy and the Environment” på MIT, USA och med finansiering från IEA.
Avhandlingen heter ”Insulation materials in district heating pipes: Environmental and thermal performance of polyethylene terephthalate and polyurethane foam” och försvaras den 15 december i KA-salen, Kemigården 4, Chalmers Campus Johanneberg, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sara Mangs, Institutionen för kemi- och bioteknik, tel: 772 31 09, 070-248 98 25
sara.mangs@chalmers.se
Handledare: Olle Ramnäs, Institutionen för kemi- och bioteknik, telefon:031-772 29 99
oramn@chalmers.se
Värmeförlusterna genom en vägg påverkas inte bara av hur väl isolerad den är utan också av hur den minns tidigare temperaturförhållanden. Väggar bestående av tunga material som betong och tegel har ett termiskt minne på ett par dagar medan till exempel träregelsväggar har ett minne på bara ett halvt dygn. En stenkyrka påverkas alltså långsammare av hastiga yttre temperaturomslag än en välisolerad trävilla.
Eva-Lotta Wentzel har prövat en ny beräkningsmetod kallad dynamiska termiska nätverk som beräknar och analyserar minneseffekter och värmeförluster för olika väggar, grunder och byggnader.
– En tanke var att med hjälp av metoden hitta en väggkonstruktion som det tar ett halvår för värmen att transporteras genom. På så sätt upplever materialet att det är sommar när det är vinter och tvärtom, säger Eva-Lotta Wentzel.
Hennes analyser visade att det termiska minnet för en vägg kan förändras genom att man ändrar på ordningsföljden av dess material. Placeras till exempel isolering på var sin sida av betong så blir minnet längre än om bara ena sidan isoleras. I ett exempel ökade det från tre till tolv dagar. Men ett minne på ett halvår fick hon inte fram.
– Rent teoretiskt kanske det skulle gå att ordna i en stenbunker, men det är nog mer eller mindre omöjligt på en vanlig byggnad med dörrar och fönster.
Att öka det termiska minnet med några dagar sparar ingen energi, snarare tvärtom. Isolerar man även på insidan missar man förmågan att lagra in värmen från väggen.
En av Eva-Lotta Wentzels slutsatser är att det är svårt att minska värmeförlusterna för en byggnad enbart genom att ändra dess termiska minne. Men den nya beräkningsteorin kommer ändå att komma till användning. För det första gör den snabba beräkningar med högre noggrannhet än de metoder som hittills använts. Den är också lättare att förstå, vilket ger den pedagogiska poänger.
– Tidigare modeller ger ingen naturlig överblick eftersom de bygger på numeriska program som delar upp väggen i små celler. Den nya metoden är mera illustrativ vilket gör att den bättre lämpar sig för undervisning.
Avhandlingen, ”Thermal Modelling of Walls, Foundations and Whole Buildings Using Dynamic Thermal Network”, är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva-Lotta Wentzel, tel: 0706-36 35 87,
lotta@kurkinen.se
Handledare: professor Johan Claesson, Avdelningen för byggnadsteknologi, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers, tel: 031-772 1996,
jclaeson@chalmers.se
Forskarna har funnit höga halter av platina, palladium, rhodium och osmium i luften över Boston. Dessa metaller från platina-gruppen anses idag inte utgöra någon allvarlig hälsorisk, men kan i framtiden förorsaka problem eftersom försäljningen av bilar globalt, anses öka från uppskattningsvis 50 miljoner år 2000 till mer än 140 miljoner år 2050.
– Emissioner från bilkatalysatorer av metaller från platinagruppen har lett till ökade halter i stadsmiljön. På Chalmers har vi undersökt utsläppen av dessa partiklar ända sedan 1999. Nivåer uppmätta i Göteborg är jämförbara med dem i Boston. Även om halterna inte idag utgör någon risk behövs fortsatta studier, för att bättre förstå miljöpåverkan av partiklarna, säger Sebastien Rauch.
Forskarna har inte bara undersökt stadsområden i USA och Sverige utan har också funnit förhöjda halter av dessa partiklar i andra europeiska länder och i Australien, Japan, Ghana och Kina. Halterna ökar även på exempelvis Grönland på grund av spridning i atmosfären.
– Att finna ett sätt att ”stabilisera” metallpartiklarna inuti katalysatorerna borde prioriteras för att begränsa deras framtida inverkan på miljön, fortsätter Sebastien Rauch.
Forskningen presenteras i det senaste numret (15 december 2005) av American Chemical Society´s tidskrift Environmental Science and Technology.
Se länk till artikeln nedan nedan.
Kontaktinformation
Mer information:
Docent Sebastien Rauch, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Avd för Vatten Miljö Teknik, Chalmers, tel: 031-772 2123,
sebastien.rauch@chalmers.se
Det visar samhällsvetaren Berit Ydreborg i sin avhandling som läggs fram vid Linköpings universitet. Hon har analyserat närmare 300 ansökningar om förtidspension i en mellansvensk kommun. Två tredjedelar, 198 stycken, fick sin ansökan beviljad, och en tredjedel, 99 stycken, fick avslag.
Hon kunde inte hitta några signifikanta skillnader i hälsa mellan de två grupperna, medan de däremot skilde sig åt på en rad andra områden. Ett av de mest utmärkande var deras situation på arbetsmarknaden.
– Den som är arbetslös löper en sju gånger högre risk att få avslag på sin ansökan om förtidspension, konstaterar hon.
För att ha rätt till förtidspension ska en persons arbetsförmåga vara varaktigt nedsatt på grund av sjukdom eller nedsatt fysisk eller psykisk prestationsförmåga. En medicinsk bedömning om arbetsförmågan görs i relation till de arbetsuppgifter personen vanligtvis utför.
– Men det är ju svårt för en läkare att bedöma arbetsförmågan i relation till ett arbete som inte finns.
De som nekas förtidspension upplever en hög sjuklighet, men har ofta diffusa och svårbedömda besvär, säger Berit Ydreborg. Det medför svårigheter med bedömningen både för sjukvården och för försäkringskassan. Personerna bollas mellan olika myndigheter, som arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten, de hör inte hemma någonstans i samhällssystemet.
Berit Ydreborg har också undersökt hur handläggarna på försäkringskassan arbetar med förtidspensioneringar. Hon konstaterar att det existerande regelverket gör det enklare att handlägga ärenden där människor har sjukpenning, jämfört med dem som har socialbidrag.
Det är alltså lättare att få förtidspension om man är sjukskriven än om man har socialbidrag, och detta oavsett hur sjuk man är.
Berit Ydreborg arbetar vid Samhällsmedicinska enheten, Universitetssjukhuset i Örebro, där hon disputerar den 19 december. Avhandlingen heter To be in-between. The road to disability pension with reference to the Swedish social insurance system och läggs fram vid Rikscentrum för Arbetslivsinriktad rehabilitering, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Telefon till Berit Ydreborg 019-60 25 814, e-post: berit.ydreborg@orebroll.se
– Växter kan inte fly från ogynnsamma förhållanden, till exempel höga nivåer av UV-B-strålning, insektsangrepp med mera. Därför är det viktigt att de kan anpassa sig till stressfaktorer i miljön, berättar Nikolai Scherbak.
Han har undersökt tre nyupptäckta proteiner hos ärtväxter som spelar en viktig roll i växternas utveckling och försvar mot olika typer av miljöstress. När en växt utsätts för strålning eller skadas av insekter ökar förekomsten av proteinerna i cellerna, som ett försvar mot stress och för att hjälpa växten att anpassa sig till förändringen.
De tre proteiner som Nikolai Scherbak studerat tillhör en proteinfamilj vars funktioner ännu är relativt okända hos växter. Däremot är det känt att de hos människan har stor betydelse för bland annat blodtrycket och steroida hormoners omvandling och uppbyggnad.
– Det skulle kunna innebära att dessa växtproteiner även kan användas inom medicinen. Fortsatt forskning kommer att klargöra det, säger Nikolai Scherbak.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nikolai Scherbak på telefon 019-30 10 34, 0763-133854 eller 0701-720754 eller e-post: nikolai.scherbak@nat.oru.se.
Bild på Nikolai Scherbak finns att hämta på följande adress: www.oru.se/press/bildarkiv/nikolai_scherbak
Hanson såg i Luleå, Tväråns såg i Gällivare och Robertsfors bruk är exempel på hur mänsklig aktivitet under industrialiseringen har lett till att stora områden blivit förorenade. Återställning av dessa områden är nödvändig för att uppfylla det svenska miljömålet Giftfri Miljö.
Den dominerande metoden som idag tillämpas för att sanera jord i Sverige och andra EU-länder bygger på att man gräver upp den förorenade jorden för att därefter frakta den till avfallsdeponi. Metoden är relativt enkel men väldigt kostsam.
Som ett alternativ till konventionella metoder för sanering av förorenad jord prövades en innovativ teknik, kallad ”Kemisk stabilisering”, på Avdelningen för avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet.
Stabiliseringen av metaller i jord fås genom att kemiskt förändra dem till stabila föreningar med hjälp av tillsatser.
Tillgängligheten för levande organismer inklusive människan minskas därmed genom bindning till jordpartiklar. Arsenik är giftigt men så länge den sitter hårt bunden till jorden utger den inget hot mot människa eller miljö.
Jurate Kumpiene diskuterar i sin avhandling relevansen av olika metoder för att utvärdera stabiliseringseffektivitet med avseende på miljöpåverkan, reglerande och ekonomiska aspekter.
Avhandlingens titel är Assessment of trace element stabilization in soil.
Jurate Kumpiene disputerar den 16 december.
Kontaktinformation
Upplysningar: Jurate Kumpiene, 0920-49 30 20, jurate.kumpiene@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
Doktorand Ingrid Wernstedt har i två studier undersökt sambandet mellan IL-6 och BMI. I den ena studien ingick nästan 500 män och kvinnor med högt blodtryck och i den andra drygt 70 friska kvinnor i 40-årsåldern. I båda grupperna hade de som hade en medfödd sänkning av förmågan att producera IL-6 ett BMI som var i genomsnitt 1,5 enheter högre än de med normal förmåga. För en person som är 180 centimeter lång motsvarar detta nästan fem extra kilo kroppsvikt.
Genen för IL-6 finns i två varianter. En av dem leder till sänkt produktion av IL-6. Ingrid Wernstedt har sett att den gen som ger låga IL-6 nivåer inte bara hänger ihop med övervikt utan också med sämre fysisk prestationsförmåga. Hon har studerat effekter av IL-6 på möss. Precis som för oss människor, riskerar möss med låg halt av IL-6 att bli tjocka. Dessutom har de, även innan de blir tjocka, sämre fysisk prestationsförmåga än andra möss. Mössen fick springa på ett löpband tills de tröttnade, vilket möss med IL-6-brist gjorde snabbare än andra. Efter 35 minuter hade alla dessa möss gett upp, medan mer än hälften av de normala mössen fortfarande sprang för fullt.
– Det verkar som om möss med IL-6 brist har svårt att mobilisera energi och att det är därför de inte orkar lika mycket. Våra resultat tyder på att IL-6 ökar den fysiska prestationsförmågan och sänker inlagringen av fett genom att öka energiförbrukningen framförallt genom att öka fettförbränningen.
Att möss med normal IL-6-gen bränner fett snarare än kolhydrater kunde Ingrid Wernstedt visa genom att mäta hur mycket syrgas som gick åt och hur mycket koldioxid mössen andades ut när de sprang. Dessa värden använde hon sedan för att räkna ut vilken energikälla mössen använde.
Man har hittills känt IL-6 som en signalsubstans i kroppens immunsystem. Den frisätts från immunceller vid infektion och bidrar till försvaret mot bakterier och virus. En frisk människa har normalt sett mycket låga halter av IL-6 i blodet. Man har tidigare vetat att IL-6 också frisätts vid muskelarbete, men man har inte vetat varför. Ingrid Wernstedts resultat tyder på att det är just detta IL-6 som bildas lokalt i muskler som har betydelse för frisättningen av energi genom fettförbränning. Det verkar alltså som om IL-6 är viktigt för att frigöra energi från fettväven när kroppen behöver extra energi till exempel vid fysiskt arbete.
Ingrid Wernstedt har också mätt IL-6 i ryggmärgsvätska hos överviktiga och sett att nivåerna hos dem är lägre än hos normalviktiga, vilket avspeglar lägre nivåer i hjärnan. I områden i hjärnan, viktiga för reglering av energibalansen, finns flera olika celltyper som kan producera IL-6. Ingrid Wernstedt tror att de olika genvarianterna för IL-6 kan påverka fetma genom att ändra nivåerna av IL-6 i hjärnan.
– Det kan mycket väl vara så att överviktiga har en sänkt energiförbrukning på grund av sänkta IL-6-nivåer i hjärnan. IL-6 verkar vara betydelsefullt för den fysiska prestationsförmågan, men också för att på lång sikt motverka fetma. Tyvärr fungerar det inte att ta IL-6 i tablettform eller spruta in det i blodet om man vill bli smal, för det passerar inte från blodet till hjärnan.
Fetma innebär ett akut globalt hälsoproblem, som ökar risken för åldersdiabetes, hjärt-kärlsjukdom och tidig död. Dagens läkemedel mot fetma är bristfälliga. Ingrid Wernstedts forskning visar att immunreglerande faktorer också deltar i reglering av energiförbrukning och kroppsfett och kanske kan detta kan visa sig vara en framkomlig väg för att hitta nya läkemedel som kan angripa fetma på ett helt nytt sätt.
BMI står för body mass index och visar om en person väger lagom mycket, för lite eller för mycket. Man räknar ut BMI genom att dela vikten med kroppslängden i meter i kvadrat. Ett BMI lägre än 18,5 tyder på undervikt, ett BMI mellan 18,5 och 25 på normalvikt medan ett BMI över 25 tyder på övervikt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Metabolic effects of Interleukin-6
Avhandlingen försvaras fredagen den 16 december, klockan 9.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
M. Sc. Ingrid Wernstedt, telefon: 031-342 41 53, mobiltelefon: 0709-79 31 56,
e-post: ingrid.wernstedt@medic.gu.se
Handledare:
Professor John-Olov Jansson, telefon: 031-741 17 13, mobiltelefon 0739-01 11 22,
e-post: joj@medic.gu.se
Vår tid brukar beskrivas som en ny guldålder för deckarboksförfattare. Den första inträffade mellan 1945 och 1965, då den så kallade pusseldeckaren utvecklades. En genre som karakteriseras av att den sätter själva deckargåtan i centrum. Läsaren engageras i gåtans lösning och lite tid ägnas åt sidoberättelser och psykologiska beskrivningar av huvudpersonen.
– Deckargenren speglar sin samtid tydligare än andra litterära genrer, säger Sara Kärrholm.
Under femtiotalet hade det kalla kriget påbörjats och spioner upplevdes som ett hot mot den svenska idyllen. Detektiven Allmänheten blev ett vedertaget begrepp och folk uppmanades att hålla ögon och öron öppna eftersom de hotfulla avvikarna ansågs finnas där man minst anade dem.
– Till skillnad från huvudpersonerna i exempelvis anglosaxiska detektivromaner så skiljde sig inte de svenska detektiverna från gemene man, säger Sara Kärrholm. Detektiverna var helt vardagliga människor som genom att lägga ihop olika pusselbitar lyckades sätta fast mördare och avvikare. De fungerade som moraliska förebilder som speglade samhällets föreställningar kring gott och ont och den lilla människans potential att utverka stordåd.
Man kan även läsa ut andra samhälleliga diskurser i pusseldeckarna. Under femtiotalet var folkhemsbygget inne i ett intensivt skede. Samarbete och delaktighet var ledord, både män och kvinnor skulle engageras för att hålla borta en hotfull omvärld.
Sara Kärrholms disputerade den 10 december med avhandlingen Konsten att lägga pussel. Deckaren och besvärjandet av ondskan i folkhemmet. Avhandlingen ingår i ett samarbetsprojekt mellan historiker och litteraturvetare som heter Kalla Krigets berättelser och finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse.
Kontaktinformation
Sara Kärrholm nås på telefonnummer 046-222 84 74, 046-33 54 61 eller e-post sara.karrholm@litt.lu.se
Diabetes Mellitus, sockersjuka, ökar dramatiskt bland barn och vuxna – ungefär 400 000 personer i Sverige har diabetes, 10 procent av alla över 65 år. Diabetes med dess komplikationer, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, innebär lidande för patienten och höga kostnader för samhället.
Typ 2 diabetes, det som förr kallades åldersdiabetes, är den vanligaste formen och förekommer i allt yngre åldrar. Typ 1 diabetes, tidigare ungdomsdiabetes, kan drabba från spädbarnsåldern till pensionsåldern och kräver insulininjektioner flera gånger per dag, eller transplantation, för att patienten skall överleva.
Det finns ett stort behov av precisa metoder för att på ett tidigt stadium upptäcka de individer som har ökad risk att utveckla diabetes och dess komplikationer, så att man kan förebygga och förhindra utvecklingen av sjukdomen.
Professorerna Kerstin Brismar och Per-Olof Berggren: ”Det stora anslag vi nu fått kommer att användas till att vidmakthålla och utveckla den internationellt ledande diabetesforskning vi uppnått. Stiftelsens satsning kan förväntas generera en mängd viktiga grundforskningsresultat, som kan få en avgörande betydelse för att förstå – och så småningom göra något åt de molekylära defekter som såväl orsakar diabetes som de diabetesrelaterade komplikationerna.”
Familjen Erling-Perssons Stiftelse grundades av Stefan Persson (Hennes & Mauritz) 1999 och har som viktigaste ändamål att med en långsiktig inriktning främja vetenskaplig forskning.
För mer information kontakta: professor Kerstin Brismar, tel. 08-517 758 68, professor Per-Olof Berggren, tel: 08-517 757 31 eller ledamoten i stiftelsens styrelse, Sten Wikander, tel. 08-641 50 23.
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Sångboken trycktes i 15 olika upplagor mellan 1533 och 1678 och hette i början ”Nya julsånger” och ”Nya sånger.” Förläggare och författare är anonyma och innehållet vittnar om en fientlig historisk kontext och ett konstant bekymmer att undkomma censuren.
Anne Ullberg intresserar sig för rollen dessa populärsånger hade för att sprida reformationens idéer. Hon har studerat andra historiska källor för att utröna hur sångerna användes på offentliga platser. Hon har även jämfört de olika upplagorna med varandra för att se hur texterna har korrigerats efter historiska händelser eller utvecklingen av teologin.
Flera av sångerna är satiriska och hånar det katolska prästerskapet och deras syn på nattvarden, som sätter prästen som medlare mellan Gud och människan. Många sånger pekar också på hur den katolska kyrkan skodde sig ekonomiskt på de fattigas bekostnad.
– De anhöriga till en avliden kunde köpa mässor för att den döde skulle slippa tillbringa lång tid i skärselden. Detta kritiseras i sångerna, berättar Anne Ullberg.
Vissa sånger uppmanar till revolt mot den katolska kyrkan och ifrågasätter dess andliga makt. I sångerna börjar folket hävda samvetets frihet och sin rätt att lägga sig i teologiska frågor.
– De här sångerna hjälper oss att se rikedomen i det oliktänkande som har format Europa och lett till religionsfrihet, säger Anne Ullberg.
Kontaktinformation
Anne Ullberg kan nås på tel 018-24 35 65, 0708-65 53 93 eller anne.ullberg@moderna.uu.se
Alla som fuskat med tandborstningen vet att tänderna snabbt känns belagda, nästan som om de fått päls. Det är i själva verket bakterier som växer till på våra tandytor. På samma sätt fäster de syreskygga mikroberna på bergytor i vattenförande sprickor nere i berget. Vid säkerhetsanalyser för djupförvar av radioaktivt avfall tänker man sig att berget ska suga upp eventuellt utläckande radionuklider, ungefär som när en tvättsvamp suger upp vatten.
Craig Anderson visar dock i sin avhandling att om det växer bakterier på bergytan tycks bergets förmåga att ta upp radionuklider förändras. Vissa ämnen fastnar bättre och andra sämre. Att veta vad som händer med sådana ämnen om de – trots försiktighetsåtgärder – börjar läcka ut från ett framtida underjordsförvar är viktigt, och forskningen kring dessa bakterier är världsunik.
En av Craig Andersons upptäckter är att de rostiga beläggningar som man hittar på tunnelväggarna i Äspölaboratoriet, har förmågan att stoppa radioaktiva ämnen på dess väg mot ytan. Sådana beläggningar kan man hitta på fler ställen än i Äspötunneln; de finns i många tunnlar och diken. Beläggningarna kommer från bakterier som lever på järn, och rosten är helt enkelt järnrika föreningar som bakterierna utsöndrar. Bakterierna skapar ett nätverk av trådar som tillsammans med rosten effektivt stoppar upp många ämnen, däribland eventuellt radioaktiva ämnen från underjordsförvar. Det finns också naturligt förekommande radioaktiva ämnen i grundvatten, som också fastnar i nätverket. Ibland kan mätningar visa en lätt förhöjd radioaktivitet i sådana beläggningar, vilket är resultatet av en naturligt förekommande process och inte en förorening skapad av människor.
Craig Anderson forskning har till stor del bedrivits vid det världsunika underjordslaboratoriet under Äspö, några mil norr om Oskarshamn. Ingen har förut haft möjlighet att ta hissen 450 meter under jord och koppla in sig direkt på underjordiska sprickor i berget, vilket gör hans försök och resultat till de första i världen. Forskningen har skett i samarbete med Svensk Kärnbränslehantering AB.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Craig Anderson (pratar engelska)
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 031-773 2565
E-post: craig.anderson@gmm.gu.se
Handledare: Karsten Pedersen, professor i mikrobiologi. Tel: 031-773 2578 E-post: karsten.pedersen@gmm.gu.se
Avhandlingen har titeln: Underjordiskt biologiskt upptag av radioaktiva ämnen och av motsvarande naturligt förekommande ämnen – Mikrobiell växelverkan i gränsen mellan vatten och berg (Intra-terrestrial biosorption of radionuclides and analogous trace elements: Microbial interference with the water/rock interface)
Disputationen äger rum: den 16 december kl. 10.00 i Föreläsningssal A 2054, hörsal Tor Bjurström. Medicinaregatan 3B, Göteborg.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSS) kan drabba personer som varit med om en traumatisk upplevelse. Syndromet ger kvarstående och återkommande besvär, bland annat ofrivilliga återupplevelser av händelsen med starka negativa känsloreaktioner. Forskare vid Karolinska Institutet har genom att mäta blodflödet till olika delar av hjärnan visat att personer med PTSS får en förskjutning av blodflödet till höger hjärnhalva när de tänker tillbaka på den traumatiska händelse som utlöste stressyndromet. Högra hjärnhalvan brukar förknippas med känslor och bearbetning av traumatiska upplevelser.
– Resultaten visar att starkt negativa känslor orsakar en balansförskjutning av blodflödet i hjärnan och bekräftar att PTSS har samband med fysiologiska förändringar i hjärnan, säger Marco Pagani, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, verksam vid avdelningen för nuklear medicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Studien är gjord under 1999-2001 på 47 personer som alla arbetar inom kollektivtrafiken i Stockholm och som antingen blivit misshandlade eller varit med om en olycka där någon hamnat under tåget. De flesta av deltagarna hade drabbats flera gånger och alla händelser hade skett minst ett år innan studien utfördes. Resultaten visade att de personer som själva utsatts för misshandel hade balansförskjutning av blodflödet till höger hjärnhalva i större utsträckning än med de som upplevt en olycka där någon annan drabbats.
– Resultaten visar att traumatiska händelser i arbetet kan leda till förändrade minnes- och känsloreaktioner som även speglas i hjärnans blodflöde. Dessa fynd kan leda till ökad kunskap om hjärnans sätt att hantera minnen och känslor, säger Göran Högberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och verksam vid barn- och ungdomspsykiatrimottagningen, Huddinge.
Publikation:
Regional cerebral blood flow during auditory recall in 47 subjects exposed to assaultive and non-assaultive trauma and developing or not posttraumatic stress disorder.
Marco Pagani, Göran Högberg, Dario Salmaso, Berit Tärnell, Alejandro Sanchez-Crespo, Joaquim Soares, Anna Åberg-Wistedt, Hans Jacobsson, Tore Hällström, Stig A. Larsson, Örian Sundin.
Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci (2005) 255 : 359-365.
För mer information kontakta:
Göran Högberg, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Tel. 070-776 84 48. E-post: goranhogberg@telia.com eller goran.hogberg@sll.se
Marco Pagani, institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Tel: 08-517 720 81. E-post: marcopagani2@yahoo.it
Bilden som bifogas visar en hjärna underifrån, näsan pekar uppåt i bilden. Blodflödet till höger hjärnhalva (till vänster i bilden) ökar hos personer med posttraumatiskt stressyndrom när de tänker tillbaka på den traumatiska händelse som utlöste stressyndromet.
För att få bilden i bättre kvalitet kontakta forskarna.
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Birgit Greiner har studerat det nattaktiva biet (Megaloptis genalis) och redovisar nu sina rön i en doktorsavhandling. Biet har facettögon av appositionstyp, vilket innebär att varje lins är skild från alla andra linser i facettögat. En sådan lins har en liten öppning och är optiskt sett okänslig. I en annan typ av facettögon som kallas superpositionsögon kan ljuset från hundratals linser läggas över varandra och summera fram en gemensam, ljusstark bild. Superpositionsögon är därför mycket effektiva i mörker.
– Men alla bin har appositionsögon och de flesta är som bekant aktiva på dagen, påpekar Birgit Greiner. Orsaken till att den art jag studerat är nattlevande är förmodligen att den på det sättet slipper konkurrens från andra bin och undviker många dagaktiva rovdjur.
Hur långt det nattaktiva biet flyger i terrängen är inte känt men det kan vara ute ganska länge och även flyga upp i trädtopparna i sökandet efter nektar. Det har även förmågan att känna igen landmärken och orientera sig efter dem.
– För det första har vi funnit att dessa bins appositionsögon är 30 gånger ljuskänsligare än hos deras dagaktiva släktingar. De är utrustade med mycket stora och ljuskänsliga fotoreceptorer som absorberar ljus från en betydligt bredare infallsvinkel än ett vanligt appositionsöga, sammanfattar Birgit Greiner och fortsätter:
– Men det räcker inte för en god nattsyn. Ljusintensitetsskillnaden mellan natt och dag är i storleksordningen 100 miljoner gånger! En möjlig förklaring fann vi i den optiska delen av de nattaktiva binas nervsystem. Där finns det ett system av sidoförgrenade celler som är mycket större än hos andra bin. Enlig vår hypotes bör en sådan förgrening kunna bearbeta signaler från upp till 20 facetter. Om signalerna läggs på varandra och adderas av dessa celler skulle biet trots sina appositionsögon kunna ha en mycket god nattsyn.
Kontaktinformation
Birgit Greiner kan nås för ytterligare information på tel 070 55 33 561. Hon disputerar den 16 december. Hennes doktorsavhandling heter Adaptions for Nocturnal Vision in Insect Apposition Eyes.
