Mikael Hoffmann, doktorand vid avdelningen för klinisk farmakologi, Linköpings universitet, har jämfört två enkätundersökningar gjorda 1999 och 2003 på samtliga Linköpingskvinnor som under åren fyllde 53 och 54 år. Det visade sig att attityden till hormonbehandling hade svängt kraftigt. 1999 ansåg fyra av fem att hormonbehandling hade god effekt, medan en av åtta bedömde riskerna för allvarliga biverkningar som höga eller mycket höga. Fyra år senare var det bara två av tre som trodde att metoden gav god effekt, och var fjärde som bedömde riskerna som höga eller mycket höga.
Den förändrade attityden avspeglades också i förskrivningen av hormontabletter. Från första kvartalet 2000 till tredje kvartalet 2003 halverades apotekens försäljning av hormontabletter till Linköpingskvinnor i åldern 53-54 år (mätt i antalet definierade dygnsdoser). Motsvarande minskning i hela landet var 44 procent. Räknat på antalet behandlade kvinnor var nedgången något mindre.
Mikael Hoffmanns doktorsavhandling bygger också på intervjuer med 20 kvinnor som sökt för klimakteriebesvär under 1999-2000 och de fem gynekologer som stod för rådgivningen/behandlingen. Resultaten visar att kvinnorna var mer inriktade på att få lindring för sina akuta symtom, medan läkarna fokuserade på att beskriva långsiktiga effekter.
Kvinnorna var också mer benägna att diskutera riskerna för biverkningar som blodproppar, hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer. Information om detta hade de fått huvudsakligen från massmedierna. Läkarna undvek helst att tala om ”risker” och föredrog ordet ”nackdelar”. Forskarna kunde identifiera ett antal olika retoriska strategier hos läkarna, från en enkel kalkyl av antalet fördelar och risker till en ”säljarstrategi” för att försöka överbrygga den skillnad i uppfattningen om hormonbehandling som finns mellan läkare och allmänhet. Denna skillnad beror till stor del på de svenska riktlinjer som säger att kvinnor som har klimakteriebesvär bör erbjudas tidig behandling under kortare tid, medan de studier som väckt uppmärksamhet i medierna i huvudsak studerat effekter vid lång tids behandling hos betydligt äldre kvinnor.
Avhandlingen illustrerar betydelsen av en djupare förståelse av begreppet risk för att åstadkomma en god dialog kring olika behandlingsalternativ.
Titeln är Risk talk – on communicating benefits and harms in health care och den läggs fram fredag 27 januari 2006 kl 13.00 i Berzeliussalen, Hälsouniversitetet, Linköping. Opponent är professor Bengt Mattsson, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Mikael Hoffmann kan nås på tel 013-227385, mobil 070-6082028, e-post mikael.hoffmann@lio.se.
FOI har tillsammans med Lunds universitet undersökt hur beteendet hos hushållens medlemmar förändras som ett resultat av olika energisparkampanjer och projekt. Studien visar att det sker en faktisk beteendeförändring. Exempel på förändrat beteende som blivit vanligare är att:
– sänka inomhustemperaturen
– avstå från att torka kläder med tillskottsenergi
– undvika bad, släcka lampor och skaffa energisparlampor
– laga mat och diska vid tidpunkter under dygnet då eltaxan är låg
-bygga om huset för bättre energieffektivitet.
– Det intressanta med vår studie är att förändrat beteende har en tydlig koppling till mäns och kvinnors roller i hushållet, säger Annika Carlsson-Kanyama, forskningsledare vid FOI. Den visar att ett ändrat beteende i hushållen ofta förutsätter att kvinnor tar på sig arbetsuppgifter inom områden som de av tradition har ansvar för t ex tvätt och matlagning. I vissa fall leder energisparandet till ökad arbetsbörda eller anpassning. Kvinnor lider exempelvis mer av lägre inomhustemperatur än vad män gör.
Män tar på samma sätt ofta ansvar för beteendeförändringar inom traditionellt manliga sfärer i hemmet, dvs ombyggnad, reparationer och vedanskaffning. Det är arbetsuppgifter som är tunga och arbetsintensiva, men som förekommer mera sällan, och som mest är aktuella för boende i småhus.
– I studien ser vi också betydelsen av mer användarvänlig reglerteknik för hemmabruk, säger Anna-Lisa Lindén, professor vid Lunds universitet. Vissa hushåll i lägenheter som t ex fått utrustning för att reglera värmen förstår sig inte på hur den fungerar och missar därmed möjligheten att spara energi och därmed minska sina hyreskostnader.
Studien bygger på intervjuer med 30 hushåll på fyra olika orter i Sverige och har genomförts på uppdrag av Energimyndigheten. Utgångspunkten är att en fjärdedel av energianvändningen sker i bostäder. Genom att energihushålla där kan mycket energi sparas.
Studien presenteras i rapporten ”Energieffektivisering i bostaden – förändringar i hushållsarbete för kvinnor och män”. Rapporten i sin helhet kan laddas hem på referenslänken nedan eller på www.foi.se
Kontaktinformation
Annika Carlsson-Kanyama
forskningsledare Försvarsanalys, FOI
tel 08-555 038 92, 0709-58 88 92
e-post: annika.carlsson-kanyama@foi.se
Anna-Lisa Lindén
professor, Sociologiska institutionen vid Lunds universitet
tel: 046-222 88 34
e-post: anna-lisa.linden@soc.lu.se
Johan Axell
kommunikationsdirektör, FOI
tel: 08-555 030 18, 070-277 03 62
e-post: johan.axell@foi.se
– Biståndsarbete äger ofta rum i miljöer där korruption är vanligt och i intervjuerna berättar biståndsarbetarna att de ofta kommer i kontakt med tjänstemän som förväntar sig en muta, säger Joakim Thelander.
Den vardagliga korruptionen kan se ut på många olika sätt. Ett typexempel är en biståndsarbetare som skall ta sig igenom tullen med en hjälpsändning. Då får den enskilda tullaren en maktposition som han eller hon kan utnyttja för egen vinning. Dessutom finns det gränsdragningsproblem. Oftast sägs det inte rakt ut att det handlar om en muta. Det kan exempelvis vara en hälsovårdsansvarig som vill ha en tvivelaktig avgift. I det läget är det svårt för en biståndsarbetare att veta om det är en muta eller en legitim kostnad.
– Biståndsarbetarna jag intervjuat godtar inte korruption men de försöker göra det bästa av situationen, säger Joakim Thelander. Även om en miljö är utsatt kan man klara sig genom erfarenhet. Ibland går det att undvika mutor om man ”bryter isen” i relationen med motparten och får denna att inte begära mutor. Och ibland menar man att mutor kan undvikas genom att vara väl förberedd och veta vilka regler som gäller.
Trots att ämnet är känsligt så hade Joakim Thelander inga större problem med att få tag i folk som ville ställa upp på intervjuer. De hjälparbetare som han har pratat med berättar om händelser då de anser att det har varit nödvändigt att använda mutor. I avhandlingen tar han upp begreppet ”redovisande förklaringar” – hur man väljer att berätta om den egna inblandningen i en muta. Det finns flera olika sätt att få det egna beteendet att framstå som acceptabelt.
– Det kan vara förklaringar som att man är i en tvingande situation, har bråttom eller inte ser något annat val, säger Joakim Thelander. Det kan beskrivas som en kulturell anpassning. Är det vanligt med korruption så anses det svårt att hålla sig utanför. Det kan också handla om andras inflytande. Kanske har man en tolk som säger att ”här måste vi nog betala”.
Kontaktinformation
Joakim Thelander nås via telefon 046-222 95 72, 0733-93 08 28 eller e-post på Joakim.Thelander@soc.lu.se. Han disputerar den 1 februari kl. 13.15 i Kulturens auditorium. Hans doktorsavhandling har titeln ”Mutor i det godas tjänst? Biståndsarbetare i samtal om vardaglig korruption”.
De senaste åren har forskning kring trakeerna, bananflugans andningsorgan, gett generella kunskaper i frågan. Nya resultat från Christos Samakovlis forkargrupp vid Wennergrens institut, Stockholms universitet, avslöjar nu en tidigare okänd signaleringsfunktion när det gäller regleringen av storleken på de förgrenade tubulära organen. I dagarna publicerar den välkända vetenskapliga tidskriften ”Current biology” en artikel om upptäckten.
– Flera allvarliga patologiska tillstånd som polycystisk njursjukdom och ischemi hänger samman med avvikande storlek på dessa biologiska transport rör. Men i nuläget har vi ännu inte kartlagt hur de underliggande cell-och molekylmekanismerna för rörens storlek regleras och det saknas därför mediciner mot dessa sjukdomar, säger Christos Samakovlis.
Kontaktinformation
Christos Ssamakovlis, professor i zoologisk utvecklingsbiologi, tfn 08-16 15 64, mobil 070-345 33 52 eller e-post christos@ devbio.su.se
Vidare gav resultaten vid hand att endast delar av aktuella forskningsspecialiteter identifieras men att dessa representerar grupper med hög samstämmighet med avseende på ämnesinnehåll. Av den anledningen konkluderades att metoden var mindre tillämplig för ändamål där strävan är att uttömmande kartlägga hela discipliners kognitiva strukturer, men väl lämpad för informationssökning inom forskningsfronten.
Bibliometriska metoder för utvärdering av forskningsprestationer, kartläggning av vetenskapliga kognitiva strukturer och informationssökning/informationsåtervinning har sedan 70-talet använts med framgång. Den föreslagna metoden baseras på ett mått avsett att mäta likheten mellan dokument på basis av gemensamma referenser – bibliografisk koppling. Detta mått på dokumentlikhet presenterades för forskningssamfundet redan på 60-talet och har använts för informationssökning och informationsåtervinning. I den föreslagna metoden används bibliografisk koppling för att identifiera dokument som är lika med avseende på kunskapsbasen (d.v.s. tidigare publicerad forskning som citeras). För att kunna identifiera koherenta forskningsteman behövs också en metod för att partitionera dokumentpopulationer representerande ett visst forskningsområde. Inom bibliometrisk forskning har klusteranalytiska metoder använts för detta ändamål. Den metod som använts här är ’complete link’. Denna metod karaktäriseras av sin förmåga att generera kompakta kluster vilket i detta sammanhang kan ses som en fördel i det att ämneslikheten mellan konstituerande dokument i ett kluster lättare kan säkerställas i jämförelse med den i detta sammanhang dominerande klusteranalytiska metoden (single link).
Den empiriska undersökningen omfattade fyra dokumentpopulationer där tre representerade specifika forskningsområden. Den fjärde populationen hade en multidisciplinär sammansättning. Evalueringen av ämneskoherensen i genererade kluster gjordes av ämnesexperter samt utifrån statistiska resultat.
Avhandlingens titel: The combined application of bibliographic coupling and the complete link cluster method in bibliometric science mapping
Fakultetsopponentens namn: Professor Wolfgang Glänzel, Leuven, Belgien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 februari 2006, kl. 13.15, Stora Hörsalen,
Högskolan i Borås, Allégatan 1
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Bo Jarneving, tel. 0325-40323(bost.), 033-435 4035(arb.)
e-post:.bo.jarneving @hb.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Vår känsla av kontakt med omgivningen och med vår egen kropp sker genom sensoriska neuron (”känselnervceller”), som skickar nervutskott till huden och andra vävnader. Vi kan uppleva t ex kyla och värme, vibration och beröring, smärta eller känna av våra armar och ben även då vi blundar. Olika typer av sensoriska upplevelser förmedlas av olika sensoriska neuron, en typ av neuron för varje typ av känsel.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu, i samarbete med utländska kollegor, beskrivit det genetiska program som styr bildandet av de nervceller som förmedlar känslan av smärta. Man visar att transkriptionsfaktorn Runx1 är avgörande för att omogna nervstamceller ska utvecklas till nociceptiva neuroner – smärtnervceller.
Den nya kunskapen om hur smärtceller bildas ger en bättre förståelse för hur smärttillstånd uppkommer och kan behandlas. Det öppnar också för möjligheten att från stamceller producera stora mängder smärtceller i laboratoriemiljö, som kan användas för att hitta nya läkemedel mot svåra smärttillstånd.
Publikation:
The Runx1/AML1 transcription factor selectively regulates development and survival of TrkA nociceptive sensory neurons. Marmigère F, Montelius A, Wegner M, Groner Y, Reichardt LF, Ernfors P. Nature Neuroscience, February 2006, Online 22 januari 2006, DOI 10.1038/Nn1631.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Patrik Ernfors, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, telefon 08-524 876 59, mobil 070 329 7659, e-post patrik.ernfors@ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-52483895, mobil 070-2243895, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Genom att följa nedärvningen av olika arvsanlag (gener) och egenskaper i flera generationer, kan man identifiera områden i DNA:t som påverkar immunförsvaret, blodbilden och färgteckningen. Gris och andra husdjur är väl lämpade för sådana studier då man på en relativt kort tid och på ett
enkelt sätt kan få fram ett stort familjematerial genom avel. Grisen är dessutom lik människan i flera medicinska avseenden, samt är ett av de viktigaste köttproducerande djuren i världen. Genom att identifiera gener som påverkar till exempel sjukdomsresistens och köttkvalité kan egenskaper som dessa förbättras via avel samtidigt som man får mer kunskap om den genetiska regleringen.
Den första delen i avhandlingen bygger på tidigare studier där två områden i DNA:t som påverkar antalet vita blodkroppar och dess funktion identifierats på grisens kromosom 1 och 8. Sambandet mellan dessa regioner och olika immunförsvar bekräftas hos två olika grupper av
grisar i ett av arbetena i avhandlingen. För några av kromosom 8 generna har deras positioner i förhållande till varandra och till andra genetiska markörer tydliggjorts. Fler studier krävs dock för att klargöra om och hur någon av dessa gener bidrar till den variation som studerats i immunförsvaret.
En av generna på kromosom 8 är KIT-genen vilken är nödvändig för utvecklingen av pigmentceller, blodceller och könsceller. Flera varianter av denna gen finns hos gris och Amelie Johansson har studerat vilken inverkan några av dessa har på blodbilden samt på färgteckningen hos grisar av olika raser. Resultaten visar att blodbilden hos vita grisar skiljer sig något från grisar med en annorlunda KIT-variant och att de dessutom har ett större behov av järntillskott de första veckorna efter födelsen. Färgteckningen hos de studerade grisarna varierade från helt vit till vit med mindre svarta prickar eller större svarta områden främst på bakdelen av kroppen och i pannan. En av KIT-varianterna, som ger Hampshirerasen dess färgteckning svart med ett vitt bälte runt bålen och skuldrorna, beror förmodligen på en mutation framför KIT-genen. I ett försök att hitta denna mutation har ca 380 000 baspar framför KIT-genen analyserats. Ett mindre område har studerats mer ingående och två regioner som är mycket lika mellan olika arter och kan påverka uttrycket av KIT-genen har identifierats. Ytterligare studier krävs dock för att hitta mutationen som resulterar i det vita bältet hos Hampshiregrisar.
Avhandlingen heter ”Genetic polymorphism in pigs with focus on chromosome 8 genes”. Disputationen äger rum fredagen den 27 januari kl 09.15 i hörsalen, Falken, Nygatan 18 B, Kalmar. Opponent är Professor Michel Georges, University of Liège, Belgien.
Kontaktinformation
Amelie Johansson
tel: 0480-44 61 30
e-post: amelie.johansson@hik.se
Är träningsmetoden rollkur skadlig för hästen? Inverkar det på hästens rygg och hur påverkar det belastningen? Ska den tillåtas inom ridsporten?
Två forskare inom veterinärmedicin vid SLU har blivit inbjudna till FEI, internationella ridsportförbundet, att ge sin syn på hur träningsmetoden rollkur påverkar hästens hälsa.
-Att vi blir tillfrågade känns mycket hedrande för oss och det är också bevis på att vår forskning är meningsfull, säger Christopher Johnston som tillsammans med sin kollega Lars Roepstorff inom kort ska besöka FEI:s kontor i Schweiz.
Träningsmetoden rollkur har varit på tapeten inom ridsporten under några års tid. Den används framför allt av den mycket framgångsrika holländska dressyrryttaren Anky van Grunsven som vunnit bl a OS under åren. Hösten 2005 hettade debatten kring rollkur till rejält när den beskrevs i den tyska ridsporttidningen S:t George. Nu är träningsmetoden så omstridd att FEI känner att den behöver diskuteras. Ska metoden få användas eller inte?
Christopher Johnston och Lars Roepstorff forskar bägge kring hästens rörelsemekanik sedan många år. De ingår också i den forskargrupp vid SLU som gör mycket ingående studier kring hästens rygg, dess funktion, sjukdomar och olika möjligheter av diagnostik och behandlingar.
Ett av projekten är att studera hur ryttarens sits och hjälper påverkar hästens rörelser och funktion. Detta studeras med hjälp av tekniskt mycket avancerad utrustning. Bland annat har forskarna med hjälp av höghastighetskameror filmat dressyrhästar, som normalt tävlas i svår klass, när de har ridits på en kraftmätningsrullmatta. Krafter har även mätts i tyglarna samt under sadeln.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Roepstorff 0705-42 31 43
Victor Galaz visar genom studier i Chile och Sverige att konflikter mellan olika vattenintressenter har en helt avgörande inverkan på hur väl länder skyddar sina vattenresurser. I Sverige märks detta i att existerande samverkansorgan som har till syfte att övervaka och skydda vattenresurser, endast i undantagsfall arbetar förebyggande med vattenrelaterade miljöproblem. Studien visar att aktörer som inte har ett direkt intresse av ett sådant arbete – såsom kommuner med stor miljöpåverkan och industrier – helt enkelt blockerar försök att utforma den samverkan som behövs för att skydda vattenresurser från miljöförstöring.
Chile – som genomförde en radikal privatiseringsreform inom vattenområdet under 1980-talet – står inför liknande utmaningar. Avhandlingen visar att de negativa effekterna för fattiga lantbrukare av denna reform troligen är större än vad internationella forskare och debattörer tidigare uppskattat. Anledningen är att de institutioner som ska bära upp denna marknad – såsom statliga myndigheter och det juridiska systemet – inte fungerar på ett sådant sätt att vattenkonflikter löses på ett snabbt och förutsägbart sätt. Resultatet blir ett system där det blir mycket enkelt att sätta sig över fattiga lantbrukares vattenrättigheter.
Avhandlingen visar även att det som avgör huruvida man klarar av att hantera vattenresurser på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt, i grunden handlar om hur samhällen utformar sina institutioner, det vill säga de formella och informella regler som styr naturresursanvändares handlande. Dessa institutioner är dock långt ifrån fria från fördelningsproblem och intressekonflikter.
– Ska vi klara av att hantera de förväntade effekterna av klimatförändringar på världens vattenresurser, måste vi inse att vattenfrågor är långt ifrån rent tekniska eller naturvetenskapliga frågor. Tvärtom handlar det om hur vi utformar vår politik och våra institutioner, säger Victor Galaz.
Avhandlingens titel: Power in the Commons: The Politics of Water Management Institutions in Chile and Sweden
Avhandlingsförfattare: Victor Galaz
Fakultetsopponentens namn: Senior researcher Stefan M.M. Kuks, Enschede, Nederländerna
Tid och plats för disputation: Fredagen den 27 januari 2006, kl. 13.00, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Victor Galaz, tel. 070 747 5009 (mobil.), 08-162518 (arb.)
victor.galaz @pol.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Smärta i sig är en subjektiv upplevelse som skapas i våra hjärnor men påverkar hela kroppen. Genom att, i samarbete med röntgenavdelningen på Norrlands universitetssjukhus, titta på blodflödet i hjärnan har Guez fått en uppfattning om var i hjärnan smärtaktiviteten är förlagd, liksom omfattningen av denna. Han fann här olika mönster. De med kronisk nacksmärta utan nackskada hade ett aktivitetsmönster i hjärnan liknande tidigare undersökta smärtpatienter. De whiplashskadade hade dock en annorlunda bild, vilket kan tyda på att det är fråga om olika bakomliggande smärtmekanismer. Att klarlägga dessa mekanismer skulle kunna ge en mer rationell behandling.
Guez har i sin avhandling ”Chronic neck pain. An epidemiological, psychological and SPECT study with emphasis on whiplash-associated disorders” studerat förekomsten av kronisk nack- och ryggsmärta i en stor norrländsk patientgrupp. I genomsnitt angav 19 procent att de hade kroniska (ständiga besvär i 6 månader eller mer) nacksmärtor. Det var vanligast hos kvinnor i arbetsför ålder. Av de med kroniska nacksmärtor angav 28 procent att de har en tidigare nackskada. De uppfattade också sin hälsa sämre än de som inte hade någon tidigare skada, och de var även oftare sjukskrivna.
Vidare menar Guez att patienter med whiplashskador ofta besväras av koncentrations- och minnessvårigheter. Vid neuropsykologiska test av bland annat minne och koncentration fanns inga avvikelser från normala kontroller. Däremot visade personlighetstest att de med kroniska nackbesvär, särskilt de som angav att de varit utsatta för en whiplashskada, sannolikt var sämre på att bearbeta och stå emot sin smärta. De var också mer somatiserande, dvs mer benägna att få fysiska symtom av ett bakomliggande problem som inte är rent medicinskt. Det har diskuterats om det beror på whiplashvåldet i sig eller vissa drag i personligheten som fanns innan våldet eller båda delarna.
Fredag 27 januari försvarar Michel Guez, Institutionen för kirurgisk och
perioperativ verksamhet, Ortopedi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Chronic neck pain. An epidemiological, psychological and SPECT study with emphasis on whiplash-associated disorders.
Disputationen äger rum klockan 13.00 den 27 januari, 2006 i sal B på Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Björn Rydevik, Göteborgs universitet.
Skribent, detta pressmeddelande:
Maria Hedin, vetenskapsjournaliststuderande
Kontaktinformation
Michel Guez nås på telefon 785 00 00 (växel) eller 785 17 46 (sekreterare). E-postadress michel.guez@orthop.umu.se.
Mistra var en av tre nominerade organisationer i kategorin ”Non-profit fund of the year award”. Det är Mistras strategi för och genomförande av kapitalförvaltning för hållbar utveckling, social responsible investment (SRI), som har imponerat på redaktionen och läsarna. Dessa utser vinnare i olika kategorier. I motivationen till utmärkelsen sägs bland annat att Mistra genom att investera tvåtredjedelar av kapitalet enligt kriterier för hållbar utveckling bokstavligen har ”put its money where its mouth is”.
– Åtta av Mistras tio förvaltare har idag uppdrag att förvalta enligt någon form av hållbarhetskriterier. Det innebär att vi har gått från ord till handling. Det är självklart roligt att det uppmärksammas, säger Eva Thörnelöf ansvarig för Mistras kapitalförvaltning.
Mistra startade 1994 med ett kapital på 2,5 miljarder från de tidigare löntagarfonderna och har till dags dato investerat 2 miljarder i ett trettiotal forskningsprogram. Kapitalet uppgår i dag till 3,6 miljarder. Ett forskningsprogram om kapitalförvaltning för hållbar utveckling har nyligen startats.
Länk till Global Money Management: www.globalmoneymanagement.com
För pressbilder på Eva Thörnelöf och Måns Lönnroth, gå till www.mistra.org och klicka på pressrum
Kontaktinformation
För mer information om utmärkelsen, kontakta:
Måns Lönnroth, VD, Mistra, 070-5920101
Eva Thörnelöf, kanslichef, Mistra, 08-791 10 26, 0707-323006
Märtha Josefsson, ordförande i kapitalförvaltningskommittén, 0708-342946
Anna-Karin Engvall, kommunikationsansvarig, 08-791 10 27, 0707-32 30 07
Metabolism eller ämnesomsättning sker i celler hos växter, djur och människor när näringsämnen tas upp, omvandlas till energi eller bryts ner till andra små molekyler som sedan avlägsnas från cellerna. Dessa små molekyler kallas metaboliter. Koncentrationen av metaboliterna förändras enligt specifika mönster. Förändringarna kan t.ex. orsakas av sjukdomar eller genom påverkan från den omgivande miljön. Sammansättningen av metaboliter kan liknas vid ett fingeravtryck av hälsotillståndet hos människor, djur och växter. Målet med Pär Jonssons avhandlingsarbete har varit att utveckla databehandlingsmetoder för att ta fram pålitliga och unika fingeravtryck av metaboliter. I och med detta kan förändringar upptäckas i biologiska prover som t.ex. blodplasma, urin och växtextrakt.
Utifrån mätningar gjorda med kraftfulla kemiska analysinstrument har Pär Jonsson utvecklat en typ av databehandlingsmetoder. Med hjälp av dessa metoder går det att effektivt bestämma halter av ett stort antal metaboliter i många biologiska prover samtidigt. I nästa steg har han använt multivariat statistik, d.v.s. kemometri, som kan hantera stora och komplexa datamängder, för att jämföra provernas metaboliska sammansättning. På så sätt är det möjligt att upptäcka små mönstervariationer som är unika för exempelvis en specifik sjukdom. Resultaten kan i framtiden användas till att exempelvis diagnostisera sjukdomar, utveckla läkemedel eller studera genmodifierade växter.
Det tillvägagångssätt som Pär Jonsson använt i sin avhandling kan sammanfattas som global metabolitanalys, vilket innefattar de två forskningsområdena metabolomik och metabonomik.
Fredagen den 27 januari försvarar Pär Jonsson, kemiska institutionen, avdelningen för organisk kemi, forskargruppen för kemometri, Umeå univeristet, sin avhandling med titeln: Multivariate processing and modelling of hyphenated metabolite data. Svensk Titel: Multivariat behandling och modellering av sammankopplade metabolit data. Disputationen äger rum klockan 10:00 i sal KB3B1 i KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Royston Goodacre, School of Chemistry, University of Manchester, England.
Pär Jonsson är född och uppvuxen i Kristinehamn.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Pär Jonsson, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 53 59
E-post: Par.Jonsson@chem.umu.se
– Det här är den första tryffeln som har odlats på Gotland, så det är jätteroligt, tycker Christina Wedén.
Tryffeln som hittades var väl mogen, vägde 15 gram och var av arten bourgognetryffel. Den upptäcktes på en av de tio odlingar som startades för sex år sen inom ramen för forskningsprojektet om tryffel som drevs av Uppsala universitet och Högskolan på Gotland.
– Det var kul att det gick att odla tryffel på Gotland så pass snabbt. Det tar minst fem år att odla bourgognetryffel i Frankrike, så vi trodde att det skulle ta betydligt längre tid i Sverige på grund av det kallare klimatet, berättar Christina Wedén.
Tidigare var tryffeln okänd av allmänheten i Sverige och betraktades som mycket sällsynt. I och med forskningsprojektet på Gotland är tryffeln nu allmänt känd på ön och projektets inventeringar har visat att tryffeln är väl utbredd där. I dagsläget finns ett 25-tal tryffelplanteringar på Gotland.
– Den här tryffeln som vi har hittat visar att det finns en väldig potential för tryffelnäringen på Gotland, menar Christina Wedén.
Forskningsprojektet om tryffel på Gotland har bidragit till att en ny näring har vuxit fram på ön. Därför har Christina Wedén belönats med Kulinariska Gotlands diplom för främjande av gotländsk matkultur 2005, samt INNOVA Gotlands hedersomnämnande 2004 för samverkan mellan högskola och näringsliv.
Bourgognetryffeln växer vilt både på Gotland och Öland. Öarna lämpar sig väl för tryffeln eftersom jordmånen är kalkrik och höstarna milda. Svamparna växer under jorden och letas fram med hjälp av en tränad tryffelhund. Tryffeln växer i symbios med rotsystemen hos träd som ek och hassel. Vid odling av svampen planterar man ut unga ek- och hasselplantor som i växthus har fått bilda rotsymbios med tryffeln.
Kontaktinformation
Christina Wedén, tel 0708-85 58 72, e-post christina.weden@ebc.uu.se
I sin avhandling med titeln Välkommen till Sverige? studerar historikern Christina Johansson svensk migrationspolitik i relation till nationalstatliga perspektiv, från mitten av 1960-talet till omkring 1995. Christina Johansson disputerar vid Tema etnicitet, Linköpings universitet, den 21 januari.
Den allmänna föreställningen, visar hon, är att Sverige har gått från en politik som eftersträvar kulturell homogenitet till en som värdesätter kulturella olikheter. Men frågan är om detta stämmer.
Christina Johansson lyfter fram tre perioder som alla kan betraktas som vändpunkter i svensk migrationspolitik: 1960-talets reglering av arbetskraftsinvandringen, 1980-talets flyktingpolitik och 1990-talets återvandringspolitik.
– Som historiker är jag intresserad av såväl konstans som förändring i historiska förlopp, säger hon. Och här finns båda delarna. Det som är konstant genom den här perioden är den officiella rädslan för att vissa etniska grupper inte ska gå att integrera i det svenska samhället. Det som förändras är vilka grupper det handlar om.
På 1960-talet ansågs människor från Sydeuropa, som greker, jugoslaver och italienare, vara svåra att anpassa i det svenska samhället. Under 1980- och 1990-talen gällde det särskilt människor som på något sätt kan förknippas med islam. Och på 1990-talet, slutligen, med dess återvandringspolitik, utpekades också två grupper, bosnier och somalier, som speciellt lämpade för denna politik, eftersom de ansågs svåra att integrera i Sverige.
I sin omfattande dokumentstudie kan Christina Johansson gång på gång påvisa hur den officiella retoriken, möjligen omedvetet, utgår ifrån och förstärker synen på migranter som en börda, ett hot mot den svenska välfärdsstaten och som i grunden ovälkomna. Att de skulle kunna utgöra en tillgång, med de kunskaper, språkliga förmågor, kontaktnät och arbetskraft som de tillför det svenska samhället, har egentligen aldrig varit en officiellt accepterad ståndpunkt.
Kontaktinformation
Christina Johansson nås på telefon 0702 925079, e-post christina.johansson@isv.liu.se
Ett exempel på behovet av samlad kunskap om hur man bygger mindre katastrofkänsliga samhällen är återuppbyggnaden efter tsunamin. Där hade mycket kunnat byggas bättre, men de samhällen som växer fram är i stort sett identiska med de som fanns före. Lika sårbara, lika ohållbara. I det lilla utrymmet mellan den första krisen och återuppbyggnadsarbetet behövs ett nytänkande för att förebygga framtida skador.
Vi kan enligt senaste forskningsrön vänta oss allt fler och allt svårare extrema väderfenomen. Vi kan inte stoppa oväder men vi kan minska kostnaderna i såväl lidande som pengar. Vi kan lära oss bygga samhällen med större motståndskraft. Kunskaperna finns – frågan är hur de bäst och snabbast kan komma till användning.
KTH DIRECT ska bidra genom att kanalisera kunskaper så att de kan omsättas i praktisk handling för att minska skadeverkan. Det sker genom att bygga nätverk, göra kunskaper lättillgängliga, ordna utbildning och konferenser.
Kontaktinformation
Kontakt
Hans Lundberg, styrelseordförande KTH Direct, 08-5985 6312
Gunnel Dalhammar, föreståndare KTH Direct, 08-5537 83 00, kthdirect@kth.se
Ellika Hermansson Török, Stockholm Environment Institute, 0708-89 99 95
Cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP) är en budbärarmolekyl som överför signaler från cellytan för att styra en rad olika funktioner inne i cellen. cAMP har stor betydelse för reglering av till exempel metabolism, jonkanalaktivitet, sekretion och genuttryck. I insulinproducerande celler verkar cAMP bland annat som kraftig förstärkare av insulinfrisättningen.
Fyra Uppsalaforskare har utvecklat en ny metod som möjliggör mätningar av koncentrationen av cAMP i enskilda levande celler. Med den nya metoden har forskarna studerat insulinproducerande celler och funnit att stimulering med hormoner leder till att koncentrationen av cAMP varierar regelbundet.
Forskarna har också sett att koncentrationsvariationernas frekvens ger upphov till olika signaler. De kortvariga ökningarna i koncentration var tillräckliga för att aktivera kalciumjonkanaler, medan det krävdes en stabil koncentrationsökning för att ett cAMP-aktiverat protein skulle komma in i cellkärnan och reglera genuttrycket.
– Koncentrationsförändringarnas mönster avgör alltså vilken information budbärarmolekylen ska överföra. På så sätt kan samma budbärarämne reglera olika cellfunktioner. Att det fungerar så för cAMP har aldrig visats tidigare, berättar Anders Tengholm som är ansvarig för studien.
Uppsalastudien bidrar till en ökad förståelse av de signaler som reglerar insulinfrisättningen. Detta är ett viktigt resultat för diabetesforskningen eftersom frisättningen är störd hos patienter med typ 2-diabetes.
Den nya metoden kommer att ha stor betydelse för kartläggningen av många cAMP-reglerade processer i olika celltyper.
– De nya möjligheterna att mäta cAMP kommer sannolikt att underlätta utvecklingen av nya läkemedel inte bara mot diabetes utan också mot till exempel sjukdomar i hjärta, nervsystem och vissa former av cancer, säger Anders Tengholm.
Resultaten publiceras i tidskriften Nature den 19 januari. Medförfattare är Oleg Dyachok, Yegor Isakov och Jenny Sågetorp.
Kontaktinformation
Anders Tengholm, tel: 018-471 44 81, mobil: 070-731 00 62, e-post: anders.tengholm@medcellbiol.uu.se
