Läkaren Lotta Wassén visar för första gången att det är fullt möjligt att åstadkomma ett antikroppssvar i underlivssekret. Hon visar också att det går att göra det genom att placera vaccinet direkt på slemhinnorna i underlivet. Det är sedan tidigare känt att immunförsvaret i kroppens olika slemhinnor kommunicerar och det är alltså därför det också fungerar att vaccinera med spray i näsan och sedan få ett immunsvar i form av ökad antikroppsproduktion i underlivet. Metoden innebär ett enkelt och billigt sätt att vaccinera och att risken för infektioner i samband med vaccinationen minskar i och med att det inte krävs någon injektion.
Lotta Wassén har i sina studier använt det registrerade vaccinet Dukoral. Hon vaccinerade friska kvinnor genom att dels spraya vaccinet i näsan dels genom att placera en gel med vaccinet i slidan. Båda sätten att vaccinera resulterade i att antikroppar bildades i underlivet. Antikroppssvaret blev större när vaccinet placerades i slidan jämfört med när det sprayades i näsan.
– Livmoderhalsen är den del av underlivet som bildar flest antikroppar och för att få så bra effekt som möjligt ska man placera vaccinet så nära livmoderhalsen som möjligt. Men det fungerar också med spray i näsan. Och det är ju tur, för ska man vaccinera män har man ju inte så mycket att välja på, säger hon.
För att tillverka ett vaccin som fungerar mot sexuellt överförbara sjukdomar måste vaccinet nu skräddarsys för de olika könssjukdomarna. Chlamydia och gonorré är det som är mest aktuellt tycker Lotta Wassén.
– Förra året upptäcktes bara i Sverige 32 000 nya fall av chlamydia. Obehandlad är det är en sjukdom som kan leda till äggledarinflammation, utomkvedshavandeskap och infertilitet. Om man med en nässpray enkelt kunde vaccinera alla innan de gör sin sexdebut, alla tolvåringar till exempel, skulle vi slippa mycket onödigt lidande.
Vaccinet som Lotta Wassén använt i sina studier är ett vaccin mot cholera. Fördelarna med att använda detta är att det i princip inte ger några biverkningar och att det är effektivt när det gäller att få immunsystemet att vakna och producera ett infektionsförsvar. För att få fram ett vaccin mot till exempel chlamydia måste choleravaccinet kopplas ihop med en liten del av bakterien som orsakar chlamydia så att immunförsvaret stimuleras att producera antikroppar mot just chlamydia. Det är alltså en hel del arbete kvar innan det finns något färdigt chlamydiavaccin. Nästa steg för Lotta Wassén är att ta reda på hur ofta man behöver vaccinera för att få ett bestående skydd. Hittills har hon sett att effekten av vaccinationerna finns kvar i åtminstone 12 månader.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa
Avhandlingens titel: “Antibody responses in genital secretions and serum after mucosal vaccination in humans”.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Leg. Läkare Lotta Wassén,
mobiltelefon: 0705-52 19 15,
e-post: lotta.wassen@obgyn.gu.se
Handledare: professor Marianne Jertborn,
telefon: 031-773 62 12,
e-post: marianne.jertborn@microbio.gu.se
Kristina Ziegert har undersökt de närmast anhörigas upplevelser och erfarenheter av att leva med en svårt njursjuk person. Deras arbete med att hjälpa patienten kan vara dygnet runt.
– De anhöriga får minskade möjligheter att leva ett eget självständigt liv. De upplever att de är bundna och socialt isolerade. All kraft går till patienten och de anpassar sig helt efter dennes behov och förutsättningar, berättar Kristina.
Det är vanligt att familjemedlemmar håller tillbaka sina egna hälsoproblem eftersom de upplever att de måste vara starka för den njursjukes skull.
– Det mest slående är att de anhöriga trots alla vedermödor är så starka. Deras engagemang, omtanke och kärlek är fantastisk, säger Kristina.
Kristina Ziegert har arbetat som sjuksköterska inom njurmedicin.
– Jag märkte att vården inte förstod hur de anhöriga påverkas när en närstående drabbas av en livshotande sjukdom. Helt naturligt fokuserar sjukvården på patienten och glömmer lätt bort de anhöriga. De behöver oavbruten tid för sig själva och tid för återhämtning. Om vi inte gör något riskerar de anhöriga att bli patienter de också.
Kristina Ziegert menar att de anhöriga skulle kunna koppla av och må bättre om kommunikationen med vården är mer kontinuerlig.
– En regelbunden uppdatering av patientens status skulle ge de närstående en trygghet. Då slipper de oroa sig i onödan.
Kristina Ziegert disputerar i medicin på avhandlingen ”Everyday life among next of kin of haemodialysis patients”, den 15 december kl. 13.00 i Eken på Hälsouniversietet, Linköpings universitet. Avhandlingen ingår i ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Linköpings universitet och Landstinget Halland.
Kontaktinformation
Kristina Ziegert nås på tel 035-16 74 26, e-post: kristina.ziegert@hos.hh.se
Den mest tidsödande delen av en mjukvaruanalytikers arbete med uppgraderingar är att förstå själva mjukvaran:
– Om man arbetar med ett system över en sammanlagd tid av säg 10 manår, upptar tiden för analytikerna att sätta sig in i och förstå programmet av 50-80% berättar Thomas Panas. Med hjälp av VizzAnalyzer kan den tiden kortas väsentligt.
Det finns ett antal verktyg på marknaden för analys av mjukvara, men VizzAnalyzer är unikt i sin förmåga att snabbt kombinera dessa olika verktyg för optimalt resultat för varje enskild mjukvara. Något som gör det möjligt att förstå mjukvarusystemet snabbare och upptäcka och åtgärda alla typer av felaktigheter eller göra uppdateringar av olika slag.
– All mjukvaruanalys är personlig i den meningen att den utgår från den individuella förståelsen av systemet säger Thomas Panas. Verktyget VizzAnalyzer är utvecklat för att stödja förståelsen på det personliga planet.
Thomas Panas är uppvuxen i Lichtenfels (Bayern) i Tyskland och kom till Växjö som utbytesstudent 1999. Han är verksam som doktorand och lärare vid Matematiska och systemtekniska institutionen vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”A Framework for Reverse Engineering” försvaras offentligt fredagen den 16 december 2005, klockan 13.15 i sal Weber, Växjö universitet. Opponent är professor Ivica Crnkovic, Mälardalens högskola.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Thomas Panas, telefon: 0470-70 87 44 , e-post: thomas.panas@vxu.se.
Beställ avhandlingen från Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se
IFAU delar ut forskningsbidrag en gång per år. Projekten ska röra forskning som syftar till att utvärdera arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder, studier av arbetsmarknadens funktionssätt eller utvärdering av arbetsmarknadseffekter av åtgärder inom utbildningsväsendet.
Följande projekt har fått stöd:
Xavier de Luna, Umeå universitet, får 1 052 000 kronor för att utveckla metoder för känslighetsanalys av utvärderingar av sociala program. Programutvärderingar som utnyttjar registerdata bygger på icke-testbara antaganden för att eventuella effekter ska kunna identifieras. I projektet ska metoder utvecklas för att man ska kunna avgöra hur känsliga resultaten är för dessa antaganden.
Anders Björklund, Stockholms universitet, får 750 000 kronor för att studera effekter av intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet i tre län under år 2004. De projekt som studeras uppfyller det klassiska experimentets villkor, och detta utnyttjas för att identifiera effekter.
Stig Blomskog, Södertörns högskola, får 702 000 kronor för att utarbeta en metodik för och konstruktion av sammanfattningsmått som används vid arbetsvärdering.
Dan-Olof Rooth, Högskolan i Kalmar, får 641 000 för att kartlägga förekomsten av diskriminerande attityder mot invandrare.
Johnny Zetterberg, Uppsala universitet, får 331 000 kronor för en empirisk analys av hur framtida utbildningsprestationer och utfall på arbetsmarknaden påverkas av om man har fått betyg på skolans låg- och mellanstadier.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Anders Forslund på telefon 018-471 70 76 eller via e-post: anders.forslund@ifau.uu.se
Tystnaden separerar verkligheter från varandra medan berättelsen binder dem samman. På så sätt blir tystnaderna kring sjukdomen socialt verksamma och formar tillsammans med berättelserna villkoren för hur det är att leva med hiv.
Detta är ett huvudtema i Berättelsen i sjukdomens värld. Att leva med hiv/aids som anhörig i Sverige och Grekland. Boken är författad av Georg Drakos, docent i etnologi vid Stockholms universitet, och baseras på flerårig fältforskning som genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond.
Genom att analysera berättelse och tystnad som två sidor av samma mynt utvecklar Georg Drakos en metod för att studera ett så undflyende ämne som just tystnad. Tystnaderna om sjukdomen blir till en ingång för att nalkas betydelsen av kulturella skillnader för hur det är att leva med hiv som anhörig i Sverige och Grekland. Hiv som berättelse och tystnad visar hur sjukdomen, inte bara uppträder i kroppen, utan också i människors liv och i samhället.
Berättelser är en viktig kunskapsform i mötet mellan medicinen och människan, men också i mänskliga möten i arbetslivet, i skolan eller i andra sociala sammanhang. Boken vänder sig till flera yrkeskategorier och till studenter i medicin, vård- och folkhälsovetenskap eller socialt arbete. Men också till var och en som stannar upp vid frågan: I vad mån kan jag få inblick i en annan människas erfarenheter genom att lyssna till hennes berättelse?
Boken ges ut av Symposium och kan beställas på tfn 0413-60 990, fax 0413-109 48 eller e-post order@symposium.se
Kontaktinformation
Georg Drakos kan nås på tfn 08-674 7910 (Etnologiska institutionen), 070-222 60 89 eller e-post georg.drakos@etnologi.su.se
Pelle Hallstedt och Mats Högström, verksamma inom Socialt arbete vid Hälsa och samhälle, har nyligen disputerat på en avhandling där de undersöker och jämför socialpedagogutbildningarna i holländska Nijmegen, norska Lillehammer och irländska Sligo. Avhandlingen visar att det finns en stark överensstämmelse mellan respektive stats intentioner med socialpolitiken och utbildningens konstruktion av socialpedagogiken, förhållandet mellan socialpedagogen och klienten.
– På Irland har man ett system där man måste begära hjälp av staten för att få det, säger Mats Högström. I utbildningen i Sligo speglas detta system i en klar distans mellan socialpedagogen och klienten.
Det norska socialpolitiska systemet är mer likt det svenska.
– Det finns en tanke om allas värde och alla har t ex rätt till barnbidrag oavsett behov, säger Mats Högström. I utbildningen i Lillehammer framställs därför socialpedagogen och klienten som två parter i en jämlik relation.
Den socialpolitiska synen i Holland är mer individualistisk, det finns egentligen många olika system beroende på religioner och subkulturer.
– Följden blir att man i utbildningen i Nijmegen strävar efter att få fram starka socialpedagoger, som kan slå sig fram på en mångfacetterad arbetsmarknad, säger Pelle Hallstedt.
Avhandlingen visar också på en tydlig koppling mellan utbildningarnas pedagogiska utformning, många gånger initierad av starka lärargrupperingar, och bilden av socialpedagogen och klienten.
– Hur man bygger upp undervisningen skapar en viss hållning hos studenterna, säger Pelle Hallstedt. Den pedagogiska strukturen under utbildningen finns med och påverkar det socialpedagogiska arbetet efter utbildningen. Studenterna är i en klientsituation under studietiden och hamnar sedan i en lärarsituation när de kommer ut i arbete som färdiga socialpedagoger.
Utbildningarna i Sligo, Lillehammer och Nijmegen är sinsemellan ganska olika men uppvisar vissa gemensamma drag. I Lillehammer och Sligo läggs stor tonvikt på det akademiska innehållet, medan man i Nijmegen valt en annan strategi för att bygga upp det som är centralt för alla tre utbildningar, den professionelle socialpedagogen.
– I Nijmegen är utbildningen mer professionsstyrd, mer styrd av det praktiska fältet, säger Pelle Hallstedt. I Sligo är inriktningen mer samhällsplanerande, att utreda människors behov. Professionen är svag där och man arbetar för att stärka den.
Mats Högström tror att det finns risker med en för stark professionalisering.
– Inställningen kan bli retrospektiv och konserverande. Studenterna lyssnar på de yrkesverksamma för att få reda på hur man gör och får se hur det är och varit. Ju mer akademisk utbildningen är, desto större blir förändringsbenägenheten.
Tankarna på vad avhandlingen skulle handla om dök upp redan 1996, när Sverige inte varit med i EU så länge.
– Det övergripande syftet då var att se vad EU-inträdet betydde för möjligheterna att arbeta runt om i Europa och att se om socialpedagogutbildningarna i olika länder var lika och kompatibla, säger Pelle Hallstedt.
Pelle Hallstedt och Mats Högströms avhandling har titeln ”The Recontextualisation of Social Pedagogy – A study of three curricula in the Netherlands, Norway and Ireland”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pelle Hallstedt, 040/665 74 60 eller Mats Högström, 040/665 74 09.
I sin avhandling pekar Kerstin Bergöö på frånvaron av reflekterande dialog både mellan handledare och studenter under den verksamhetsförlagda tiden i skolan, men också mellan lärarutbildare och studenter under den högskoleförlagda delen av utbildningen.
– Ute på skolorna möter lärarstudenten bilden av ett svenskämne där eleverna läser och skriver isolerat från skolans kunskaps- och demokratiuppdrag, säger Kerstin Bergöö.
Enligt Kerstin Bergöö behöver studenterna hjälp att förstå och identifiera problem i sin egen undervisning för att undvika att svenska även fortsättningsvis blir ett färdighetsämne där läsning och skrivning måste komma först, därefter kunskapsinhämtning. Enligt Kerstin Bergöö ska svenskämnet istället ses som ett sätt att förstå världen och sig själv.
En del av lösningen ser Kerstin Bergöö i handledarna ute på skolorna. De är en outnyttjad resurs.
– Det blir en sorts dubbel handledning. Dels kan de tillsammans med lärarutbildare planera den verksamhetsförlagda tiden för studenterna, dels lyfta de problem och frågeställningar som finns i skolan.
Tyvärr finns det även i samhällsdebatten ett likhetstecken mellan svenskämnet och färdigheter i att läsa och skriva.
– Även debatten talar om läs och skriv som tekniska nycklar. Också politikerna gör skolan en otjänst genom ökade krav på tester och prov med fokus på läs och skriv-färdigheter. De om några borde ge demokratiuppdraget plats, säger Kerstin Bergöö.
Att eleverna blivit sämre i svenska tror inte Kerstin Bergöö på snarare att kraven har höjts.
– Världen har förändrats och man borde se det som en utmaning att anpassa ämnet efter det.
Kerstin Bergöö pekar också på att synen på svenska som ett färdighetsämne nu håller på att gå i arv till förskolan.
– Förskolan har egentligen en god tradition där språkarbetet vävs samman med sociala och kulturella praktiker, säger Kerstin Bergöö som tror att anledningen till att den nya synen på svenska i förskolan är en fråga om status och ekonomi.
Men det är också en fråga om tid.
– Det är så mycket som ska hinnas med i både förskolan och skolan. Då är det lättare att köpa ett antal böcker som man kan utgå ifrån i sin undervisning. Men svenskämnet är också mycket omfattande. Alla studenter i min avhandling skriver om hur komplext svenskämnet är. Det är en stor utmaning att ta hand om svenskämnet i skolan.
Bakgrunden till Kerstin Bergöös avhandlingsämne är driften att förstå vad hon själv arbetar med.
– I mitt liv har det varit ett stort glapp mellan görandet och skolans uppdrag, avslutar Kerstin Bergöö.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kerstin Bergöö, tel. 046-211 55 92 eller e-post: kerstin.bergoo@husa.hkr.se.
Sedan början av 1990-talet har adoptioner från Östeuropa inklusive forna Sovjetunionen ökat markant. Marita Andersson Grönlund har undersökt ögonen hos 72 barn i Västra Götaland adopterade från Polen, Rumänien, Ryssland, Estland och Lettland under åren 1993-1997. Hon har jämfört dessa med en köns- och åldersmatchad referensgrupp på 90 svenska skolbarn i samma region. Det visade sig att hela 78 procent av de adopterade barnen led av synnedsättning, skelning, brytningsfel och medfödda missbildningar som till exempel liten synnerv samt problem med att tolka sina synintryck. I kontrollgruppen hade 29 procent av barnen liknande problem.
– Problem med tolkning av synintryck kan handla om att ha svårt att hitta och känna igen sig, eller att ha svårt att uppfatta färg och form. Att hitta leksaker på en brokig matta kan vara svårt. Men här är det inte ögonen som är problemet utan hur informationen behandlas i hjärnan, säger Marita Andersson Grönlund.
De flesta av ögonförändringarna var inte kända när barnen kom till Sverige. Dessa ögon- och synförändringar visade sig också vara kopplade till andra barnmedicinska problem såsom låg födelsevikt, litet huvudomfång, för tidig födelse och alkoholrelaterade fosterskador. Cirka hälften av barnen med ögonproblem hade neuropsykiatriska problem som till exempel AD/HD.
Marita Andersson Grönlund undersökte också en grupp på fyrtiotvå barn och ungdomar i Västra Götaland med AD/HD. De visade sig också ha fler ögon- och synförändringar än en ålders- och könsmatchad referensgrupp. De hade sämre synskärpa trots glasögon, mer latent skelning, mer brytningsfel och fler tecken på problem med tolkning av synintryck. De hade också förändringar i ögonbotten såsom liten synnerv och förändringar i blodkärlen i näthinnan vilket kan tyda på en tidig störning i utvecklingen av dessa strukturer. Behandling med centralstimulantia vilket är den gängse behandlingen för AD/HD, hade ingen effekt på dessa problem.
Det finns en rekommendation som säger att alla barn som adopteras till Sverige ska genomgå en barnmedicinsk undersökning, enligt Socialstyrelsens allmänna råd, inom två veckor efter att de kommit till Sverige. Marita Andersson Grönlund tycker att man då även bör göra en ögonundersökning.
– Ofta kan problem med ögonen eller synen också vara första tecknet på andra barnneurologiska problem, så det finns all anledning att göra denna typ av undersökning tidigt, säger hon.
Eftersom adoptivföräldrar som fått bra information innan adoptionen har lättare att klara sin situation, är ökad kännedom om hälsoproblem hos barn adopterade från Östeuropa av stor betydelse, menar Marita Andersson Grönlund. Kunskap om ett barns problem är en nödvändig förutsättning för att barnet ska få rätt hjälp att fungera i det nya hemlandet.
Barn från Östeuropa är en relativ ny grupp av adopterade barn med en till viss del annorlunda social bakgrund än barn adopterade från andra länder. De har ofta vistas en längre tid på barnhem och är i genomsnitt äldre vid adoptionen. Motsvarande ögonundersökning som den Marita Andersson Grönlund gjort på barn från Östeuropa har inte gjorts på barn adopterade från till exempel Kina, Indien eller Sydamerika.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Ohpthalmologic characteristics and neuropediatric findings – with special emphasis on children adopted from Eastern Europe
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Specialistläkare, med lic. Marita Andersson Grönlund, telefon: 031-343 57 76, mobiltelefon: 0702-09 13 16, e-post: marita.gronlund@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Ann Hellström, telefon: 031-343 57 73,
e-post: ann.hellstrom@medfak.gu.se
Mikael Börjesson har studerat hur svenska lärosäten agerar för att förhålla sig till internationaliseringen. I fokus står sex lärosäten i Stockholmsområdet: Handelshögskolan, Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska institutet, Stockholms universitet, Lärarhögskolan och Konstfack.
Resultaten visar att merparten av de insatser som görs i internationaliseringens namn främst är ägnade att stärka lärosätets position på hemmaplan.
– Om någon svensk regional högskola erbjuder sina studenter att åka utomlands märks inte det på den globala marknaden. Det är istället med andra regionala högskolor eller ny nyblivna universiteten man konkurrerar, och det är i jämförelse med dem som de internationella utbytena har betydelse, förklarar Mikael Börjesson.
Ett fåtal lärosäten är dock verkliga aktörer på den globala marknaden, menar Mikael Börjesson. Till exempel har Handelshögskolan och Karolinska institutet syftet att positionera sig på en global utbildningsmarknad.
Mikael Börjesson har också studerat vilka svenska studenter som väljer att gå i högre utbildning i USA och Paris. Resultaten visar att studenter som läser i Paris ofta kommer från högre socialgrupper och har mycket framgångsrika utbildningskarriärer bakom sig. Svenska studenter i New York och omkringliggande delstater kommer också vanligen från höga socialgrupper, men har inte lyckats lika väl i utbildningssystemet.
Mikael Börjesson visar även att utlandsstudier lockar olika sorters grupper och fyller olika funktioner för dessa. En grupp av studenter utbildar sig utomlands för att de inte har haft betyg för att komma in på de utbildningar de har velat gå i Sverige. Dessa hamnar ofta på mindre ansedda utländska lärosäten. En annan grupp av studenter utbildar sig utomlands som ett komplement till en svensk utbildning. Dessa studenter har gjort de tyngsta investeringarna i det svenska utbildningssystemet och de hamnar också i störst utsträckning på de mest prestigefulla utländska lärosätena. En lyckosam internationell karriär verkar alltså förutsätta betydande nationella investeringar.
Kontaktinformation
Mikael Börjesson kan nås på tel 018-471 24 36, 073-762 70 25 eller e-post mikael.borjesson@ilu.uu.se
Jie Chens avhandling består av fyra statistiska studier av bostadsbidraget. I den första studien undersöker han om det svenska bostadsbidraget påverkar bidragstagares val av äganderätt eller hyresrätt. Resultatet visar att bostadsbidraget har en positiv effekt på bidragstagares boende i äganderätt.
– En person är alltså mer benägen att välja en bostadsrätt om han eller hon kan få bostadsbidrag, än vad han eller hon skulle vara utan bidraget, förklarar Jie Chen.
I den andra studien undersöker Jie Chen om det svenska bostadsbidragssystemet orsakar ett välfärdsberoende hos bidragstagare. Resultatet indikerar att de flesta bidragstagare endast erhåller bostadsbidrag under ett par år. Det svenska bostadsbidragssystemet visar alltså inte tecken på att vara ett långsiktigt stöd.
Den tredje studien handlar om den effekt som 1997 års bostadsbidragsreform har haft på bidragstagares sannolikhet att åka ur bostadsbidragssystemet. Jie Chen fann starka indikationer på att reformen ledde till att makar med barn föll ur bostadsbidragssystemet, och att den estimerade effekten av reformen är stor.
Den fjärde studien visar att hushållens konsumtion, disponibel inkomst, bostadsförmögenhet och förmögenhet är korrelerade med varandra i Sverige. Dessutom visar resultaten att förändringar i bostadsförmögenhet är av övergående karaktär och att den svenska bostadsmarknaden visar svaga eller inga tecken på en kommande fastighetsbubbla.
Kontaktinformation
Jie Chen (pratar engelska men inte svenska) kan nås på 026-420 65 01, 018-471 65 39, 073-659 67 78 eller e-post jie.chen@ibf.uu.se
Rune Wigren, Jie Chens handledare, kan nås på 018-471 76 33, 026-420 65 38, 070-253 29 86 eller e-post rune.wigren@ibf.uu.se
Rebecka Ulfgard, statsvetare vid Växjö universitet, har i sin doktorsavhandling ”Norm Consolidation in the European Union: The EU14-Austria Crisis in 2000” studerat den s k Österrikekrisen 2000. En politisk kris utbröt då inom EU sedan Wolfgang Schüssels konservativa ÖVP bildat en koalitionsregering med Jörg Haiders högerextrema FPÖ. 14 EU-länder ansåg att Österrike bröt mot EU:s värdegrund och unionen beslutade att införa diplomatiska sanktioner mot Österrike. Detta beslut ledde till att en kris utbröt inom EU.
– Jag har studerat fem skeden av den politiska krisen: uppkomsten, implementeringen, kriseskaleringen, nedtrappningen och de juridisk-politiska konsekvenserna. En slutsats man kan dra av mina studier är att EU:s förmåga att hantera kriser av det här slaget var god redan 2000, men att den blev ännu bättre efter Österrikekrisen. Ett resultat av krisen var t ex att en oberoende utredning tillsattes som bland annat utredde hur efterlevnaden av EU:s värdegrund kunde förbättras. Detta ledde till att EU formulerade om sin sanktionsartikel, Artikel 7. Nu räcker det med att misstänka att ett medlemsland är på väg att bryta mot EU:s värdegrund för att sanktionsåtgärder ska kunna vidtas, berättar Rebecka Ulfgard.
Men den omformulerade sanktionsartikeln har inte efterlevts i någon stor utsträckning. Sedan Österrikekrisen år 2000 har både Danmarks och Italiens regeringar byggt sin makt på koalitioner med främlingsfientliga partier. Inte i något av dessa fall har de andra medlemsländerna genomfört någon form av bestraffningsaktion.
– Jag drar slutsatsen att utöver ett tillfredställande juridiskt ramverk krävs också en stark politisk vilja att protestera. I fallet Österrike var det också så att både den franska och den belgiska regeringen utnyttjade situationen för inrikespolitiska ändamål. Länderna hade vid den tidpunkten problem med att stävja högerextrema krafter i det egna landet och man visade därför på Österrike som ett avskräckande exempel för sina väljare. Man utövade så att säga inrikespolitik på utrikespolitisk plan, säger Rebecka Ulfgard.
Rebecka Ulfgard är sedan 2000 verksam vid Institutionen för samhällsvetenskap vid Växjö universitet. Hon är född och uppvuxen i Lund.
Avhandlingen ”Norm Consolidation in the European Union: The EU14-Austria Crisis in 2000” försvaras den 16 december 2005, kl 10.00-12.00 i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Daniel Tarschys, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Rebecka Ulfgard, telefon: 0470-70 82 17, 0707-96 23 06, e-post: rebecka.ulfgard@vxu.se eller informatör Elisabet Wartoft, tel 0470-70 84 77, 0709-70 37 34, e-post elisabet.wartoft@vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se
Sju dagstidningar ingår i Eva J:son Lönns undersökning. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens Kuriren, Västerbottens Folkblad, Borlänge Tidning och Hälsinge Kuriren publicerade i slutet av 90-talet i genomsnitt mindre än en artikel per dag och tidning om arbetsrelaterad ohälsa.
– Därmed bidrog medierna knappast till att göra allmänheten, politiker och andra beslutsfattare uppmärksamma på de växande arbetsmiljöproblemen, konstaterar Eva J:son Lönn.
Avhandlingen visar att enstaka arbetsmiljöfrågor fick relativt stor uppmärksamhet. Med undantag från stress var det i första hand giftlarm, såsom miljöskandalen vid Hallandsåsen, allvarliga våldsbrott eller dödsolyckor i arbetslivet som fick mest utrymme, blev följetonger eller fick plats på tidningarnas förstasidor. Tidningarna fokuserade oproportionerligt på dramatiska och plötsliga skador i förhållande till hur vanliga de var i den officiella arbetsskadestatistiken medan några av de vanligaste arbetsrelaterade sjukdomarna, som t.ex. belastningsskador, knappt fick något utrymme alls.
All arbetsmiljörapportering var emellertid inte dramatisk och händelseinriktad, arbetsmiljöfrågorna kunde få en djupare eller annorlunda belysning, t.ex. när en specialreporter eller en kvinnlig reporter bevakade ämnet.
Aftonbladet och Dagens Nyheter producerade flest egna arbetsmiljöartiklar, men hade också bäst ekonomiska och personella resurser. De tidningar med minst resurser, Hälsinge Kuriren och Borlänge, producerade också minst.
Det fanns, enligt Eva J:son Lönn, flera orsaker till varför tidningarna inte prioriterade bevakningen av arbetsmiljön. En av de viktigaste var att journalisterna saknade rutiner och i flera fall kunskaper för att bevaka dessa frågor. Det medförde i sin tur att arbetsmiljöfrågorna upplevdes som komplexa och tidskrävande att bevaka. Bevakningen av ämnet missgynnades dessutom av höga produktivitetskrav, av dagliga deadlines och av väldigt korta produktionstider.
Fredagen den 16 december försvarar Eva J:son Lönn, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet och Belastningsskadecentrum, Högskolan i Gävle, sin avhandling med titeln Jobb(iga) nyheter. Om dagstidningars bevakning av arbetsmiljöfrågor.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Petrus Leastadius väg 12. Fakultetsopponent är Fil dr. Maria Elliott, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköpings.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna
Eva J:son Lönn, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet
Tel: 090-10 60 81
E-post: ejl@hig.se
Inom forskarskolan fokuseras två systemnivåer: Virtuell utveckling av Produktionssystem respektive Produktionsprocesser. Forskningen inom Produktionssystem inriktas på modellering och simulering av människor, maskiner, produkt och informationsflöden. Forskningen inom Produktionsprocesser inriktas på modellering, simulering och experimentell validering av tillverkningsprocesser för att skapa en djupare förståelse för vad som händer i tillverkningsprocesserna och med materialet/komponenterna under processerna samt hur dessa faktorer påverkar den slutliga produktens egenskaper.
Forskarskolan CAPE, Centre for Advanced Production Engineering, är ett resultat av det nära samarbetet mellan de västsvenska högskolorna inom ramen för Produktion i Väst. Detta nätverk syftar till att stärka tillväxt och kunskapsutveckling i Sverige. I forskarskolan ingår Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (HTU), Högskolan i Skövde, Högskolan i Jönköping och Chalmers tekniska högskola. Målsättningen är att i nära samarbete med näringslivet producera 15 industridoktorander. En rad företag i Västsverige – bland andra Volvo Car, Volvo Aero Corporation, Saab Automobile och SKF har redan uttryckt intresse att finansiera de forskarstuderande, som kommer att vara placerade på företagen.
– Det nära samarbetet mellan akademin och näringslivet gör det här till ett av de bästa sätten att stärka svensk industri, säger docent Per Nylén som leder produktionsteknikforskningen vid HTU och som blir forskarskolans programsekreterare.
I CAPE kommer Chalmers tekniska högskola att svara för examinationen av doktoranderna. HTU blir operativt ansvarig för forskarskolan och KK-stiftelsens motpart.
– Det här visar att det finns ett förtroende för det som görs på HTU och det känns naturligtvis jätteroligt. Vi har jobbat målmedvetet för att nå hit, säger rektor Lars Ekedahl.
KK-stiftelsen har beslutat att forskarskolan CAPE får 24 miljoner kronor under fem år under förutsättning att de deltagande företagen bidrar med lika mycket. Avsikten är att starta forskarskolan i januari 2006. Senast vid halvårsskiftet beräknas samtliga doktorander vara rekryterade och i gång med sina arbeten ute på företagen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Docent Per Nylén, tel 0520 – 47 50 61, mobiltel 0733 – 97 50 61, per.nylen@htu.se eller rektor Lars Ekedahl 0520 – 47 50 09, 0733 – 97 50 09, lars.ekedahl@htu.se
Gruppen har i teoretiska och experimentella studier under extremt högt tryck lyckats få järn och magnesium att smälta samman.
-För att kunna modellera skeendet i jordens inre måste vi veta hur kärnan är uppbyggd, säger Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid Linköpings universitet och en av författarna till artikeln som publiceras i fredagens utgåva av tidskriften.
Sammansättningen i såväl jordens inre kärna som i manteln är väl känd. Men i den yttre kärnan är temperaturen (6000 grader C) och trycket (3 miljoner gånger atmosfärstrycket) så höga att den inte går att studera experimentellt. Man vet dock att den är för lätt för att endast bestå av järn, och bland annat kisel, svavel och syre har föreslagits som andra ingående grundämnen. Däremot har magnesium uteslutits trots att det är ett av jordens vanligaste grundämnen.
-Man har sagt att järn och magnesium inte kan blandas i flytande form eftersom järnatomerna är alltför små i förhållande till magnesiumatomerna. Men om vi ökar trycket minskar storleken i magnesium snabbare än i järn, säger Igor Abrikosov.
De teoretiska studierna följdes upp med ett unikt experiment i ett så kallat diamantstäd, som tål mycket höga tryck. Det visade sig att det gick att göra legeringar av järn och magnesium redan vid 200 000 atmosfärers tryck.
Resultatet kan också ha betydelse för sökandet efter nya material för industriella behov.
I den mångvetenskapliga gruppen bakom artikeln Beating the miscibility barrier between iron and magnesium by high-pressure alloying står även L. Dubrovinsky, N. Dubrovinskaia, I. Kantor, W. A. Crichton, V. Dmitriev, V. Prakapenka, G. Shen, L. Vitos, R. Ahuja och B. Johansson. Artikeln är publicerad i Physical Review Letters vol 95 nr 24.
Professor Igor A. Abrikosov nås på 013-285650, 0709-295650, igor.abrikosov@ifm.liu.se
Peter Agre upptäckte det första aquaporinet 1992 i röda blodkroppar och belönades för detta 2003 med nobelpriset. Sedan dess har 13 varianter av aquaporin upptäckts hos djur och människa och 35 hos växter. Det finns tusentals sådana aquaporiner i varje cellmembran. Aquaporiner innehåller en kanal som är så smal att bara en enda vattenmolekyl kan passera åt gången. Men trafiken kan vara livlig. På en sekund kan flera miljarder vattenmolekyler passera genom en kanal. I vilken riktning vattnet passerar är beroende av det osmostiska trycket. Vattnet strävar i riktning från en låg till en hög koncentration av salt och näringsämnen. Men kanalen är inte alltid öppen. Hur den öppnas och stängs har nu lundaforskarna upptäckt. Det har skett i samarbete med en grupp vid Chalmers under ledning av Richard Neutze och med Emad Tajkhorshid vid University of Illinois.
– Vi använder oss av jästsvampar för att producera aquaporiner, säger Per Kjellbom. Med vår metod kan vi renframställa tillräckligt mycket aquaporin för att få fram de kristaller som behövs för våra analyser. Det visade sig att med den teknik vi använde för att kristallisera aquaporiner befann sig aquaporinmolekylerna i stängt läge. Tidigare har det bara varit möjligt att framställa öppna aquaporiner. Det gav oss chansen att jämföra öppet och stängt aquaporin och förstå hur öppning och stängning går till på molekylär nivå.
Trots att det finns olika varianter av aquaporin är de alla snarlika och med i stort sett samma verkningssätt. De finns i alla levande organismer från bakterier till växter, djur och människor och har inte ändrat sig så mycket under evolutionens gång. Användningen av regleringsmekanismen har därför patenterats, och med hjälp av universitetets organisation för affärsutveckling, LU Innovation, håller forskarna på att bilda ett bolag. Universitetets holdingbolag LUAB kommer att bli delägare i detta bolag. Bolaget skall ta fram växter som är resistenta mot torka och designa nya läkemedel. Per Kjellbom ger några exempel:
– Njurarna svarar för vattenbalansen i kroppen. Om man identifierar en kemisk förening som kan stänga aquaporinerna i njurarna kan denna utvecklas till ett nytt vattendrivande läkemedel. Likaså skulle föreningar som stabiliserar den stängda strukturen kunna användas vid cancerbehandling. Öppna aquaporiner är nödvändiga för att celler ska kunna röra sig och bilda nya blodkärl, något som tumörerna är mycket beroende av för sin tillväxt. Genom att stänga aquaporiner förhindras tumörtillväxt och metastasering. Det finns också en rad genetiskt nedärvda sjukdomar som stör vattenbalansen i kroppen.
Vattenbalansen i huden är beroende av aquaporiner, ett faktum som både utnyttjas i läkemedel och i kosmetiska produkter. Det kan röra sig om antiperspiranter och vattenbevarande hudkrämer som ska motverka hudens åldrande.
För mer information: professor Per Kjellbom nås på tel 046 222 41 95 eller 070 280 94 06. Artikeln i Nature är f n utlagd on-line och heter Structural mechanism of plant aquaporin gating. Författarna är Susanna Törnroth-Horsefield, Yi Wang, Kristina Hedfalk, Urban Johanson, Maria Karlsson, Emad Tajkhorshid, Richard Neutze och Per Kjellbom.
Summan har fördelats till fem journalister på vardera 25.000 kronor enligt följande:
Fatima Grönblad, Göteborg, frilansjournalist, ska sätta sig in i forskningen om genusfrågor vid Centrum för genusstudier i Stockholm. Fatima Grönblad kommer att informera sig om forskningsprocessens olika etapper. Hon tänker också vara med vid seminarier kring ämnen som genus och könsgörande i organisationer och feministisk teori och metod.
Elinor Torp, Stockholm, vikarierande journalist på tidningen Arbetarskydd, ska följa arbetet dels vid avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund, dels vid arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset i Uppsala. I Lund kommer Elinor Torp att följa ett dansk-svenskt forskningsprojekt om exponering, biologisk monitorering och risk vid arbete med cytostatika. I Uppsala ska hon bl a ta del av ett projekt som handlar om vad deltidssjukskrivning betyder för individ, arbetsgrupp och samhälle.
Henrik Sannesson, Stockholm, frilansjournalist, ska lära sig mer om forskningen som rör alkohol- och drogmissbruk. Han kommer att vara några veckor vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet. Henrik Sannesson är också intresserad av att få veta mer om hur projekt väljs ut och vilka utgångspunkter och frågeställningar som definieras.
Marco Morner, Stockholm, redaktör och journalist på tidskriften Socialpolitik, vill fördjupa och fortbilda sig inom välfärdsområdet. Detta ska han göra på Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Marco Morner kommer bl a att följa ett projekt som heter Välfärdsstatens organisering och social exkludering under full sysselsättning och hög arbetslöshet.
Anna Wallenlind Nuvunga, Göteborg, frilansjournalist, är intresserad av att öka sin kunskap om boendesegregation om grannskapseffekter och områdesbaserat utvecklingsarbete. Det ska hon göra vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Anna Wallenlind Nuvunga kommer bl a delta i konferenser och i seminarier. Hon planerar också att intervjua forskare och doktorander för att lära sig mer om forskningsprocessen.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
