Doktorsavhandlingen Inventory control and scheduling problems in a single-machine multi-item system – med vilken Pär Brander disputerar fredagen den 20 januari – utvecklar matematiska modeller för hur företag som tillverkar/demonterar flertalet produkter i en och samma anläggning kan ta fram sådana cykliska scheman till lägsta möjliga kostnad. I praktiken är det dessutom vanligt förekommande att efterfrågan, operationstider och/eller ställtider är slumpmässiga. Avhandlingen utvecklar även modeller för hur företag med dessa förutsättningar ska undvika att få brist i lagret och få rätt servicenivå gentemot sina kunder.
Modellerna kan tillämpas på en mängd olika verksamhet och praktiska applikationer – exempelvis tillverkning av papper, plast och livsmedel liksom vid stansning, pressning, tryckning, paketering samt kemisk tillverkning.
På fredag blir Pär Brander Luleå tekniska universitets förste doktor i industriell logistik. Han är uppvuxen i Gammelstad och tog sin civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid LTU 2001, och hade då även hunnit med ett år som utbytesstudent vid universitetet i Stuttgart.
I samband med avhandlingsarbetet har Pär Brander arbetat som gästforskare vid Tekniska universitetet i Berlin under två månader.
Upplysningar: Pär Brander, tel. 0920-49 30 21, par.brander@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Ouppmärksamhet anses vara den största enskilda orsaken till trafikolyckor. I en tidigare amerikansk studie visar videoinspelningar av personer när de krockar i verklig trafik att de tittar bort från vägen i precis fel ögonblick före krocken. Trent Victor undersöker sin avhandling mekanismerna bakom ouppmärksamhet genom studier av ögonrörelse i distraherande situationer, men även genom att visa hur nya tekniska system, så kallade uppmärksamhetsstödssystem, kan motverka ouppmärksamhet i framtida fordon.
– Vårt seende är uppdelat i två olika funktioner: seende för handling och seende för identifiering, och dessa kan kopplas till ögonrörelsedata och körprestation. Uppmärksamhet är en samverkan mellan handlingsdriven, stimulidriven och målinriktad uppmärksamhet, förklarar Trent Victor.
Avhandlingens experimentella studie av ögonrörelser visar att man i stort sett bara tittar mot vägens mitt, inte mot hastighetsmätare eller omgivande trafik, när man kastar en blick tillbaka mot vägen då man knappar på en mobiltelefon, fingrar med navigationssystem, eller läser e-post. När man pratar i telefon eller med passagerare, eller räknar i huvudet, fastnar blicken i vägens mitt och man kastar färre blickar mot omgivande trafik och hastighetsmätare. Även i mer krävande körsituationer, som på smala landsvägar och i kurvor, koncentreras blicken mot vägens mitt. Sammantaget kan detta beteende förklara brister i uppmärksamhet.
Avhandlingens resultat förklarar till exempel varför reaktionstid, men inte filhållning, försämras när man lyssnar till komplex information eller räknar i huvudet. Den visar också att omvärldsuppfattningen försämras när man använder radio eller telefon eftersom man prioriterar den viktigaste informationen – vägens mitt – för att behålla kontroll över fordonet.
Forskningen genomfördes som ett industridoktorandprojekt på Volvo Technology med universitetsanknytning till Uppsala universitet. En rad tekniska hjälpmedel mot ouppmärksamhet som baseras på förarens ögon- och huvudrörelser utvecklades och testades i projektet och redovisas i avhandlingen. Exempel på sådana uppmärksamhetsstödsystem (Attention Support) är:
1. Distraction Alerts – system som leder uppmärksamheten tillbaka mot vägen med blinkande ljus om föraren är visuellt eller mentalt distraherad
2. Uppmärksamhetskänsliga körstödssystem (t ex adaptiva farthållare eller kollisionsvarningar)
3. Display för perifert seende. Med ändrad textstorlek på exempelvis hastighetsmätare kan den uppfattas även då man håller blicken på vägen.
4. System som hjälper föraren att hålla kursen och stanna i sin fil.
5. System som t ex förhindrar inkommande samtal, när trafiksituationen kräver det.
Trent Victor har framför allt arbetar med de två första systemen.
Kontaktinformation
Trent Victor kan kontaktas på tel: 031-322 66 51 eller via e-post trent.victor@volvo.com
Östersjön är ett av världens största brackvattensystem. Den ekologiska balansen i detta hav är hotad på grund av övergödning. Mycket arbete har därför fokuserats på att reducera utsläppen av näringsämnen, speciellt kväve. Dessa
ansträngningar kan dock motverkas av bakterier som har förmåga att omvandla luftens kväve till metaboliskt
användbart ammonium (kvävefixering).
På sommaren är Östersjöns primärproduktion begränsad av kväve, med följden att det årligen uppstår massiva blomningar av kvävefixerande bakterier, framför allt cyanobakterier. Dessa är främst Aphanizomenon och Nodularia, men inte endast de fotosyntetiserande cyano-bakterierna har förutsättningar att fixera kväve. NifH gener (genen som kodar för nitrogenas) bärs också av heterotrofa bakterioplankton (bakterier som använder organiska föreningar som kolkälla), vilket har visats i studier i främst Atlanten och Stilla havet. Med hjälp av två olika odlingsmetoder lyckades Kjärstin H. Boström isolera heterotrofa kvävefixerande bakterier från Östersjön. Svårigheten med att finna dessa bakterier ligger i att de kräver en miljö med mycket låg syrehalt för att kunna fixera kväve. I en efterföljande studie gjordes mätningar på vilka organismer som uttrycker nifH genen (och då troligen även fixerar kväve) i Östersjön.
I de molekylärbiologiska metoderna som används för att få information om identitet och aktivitet hos skilda organismer krävs att DNA och RNA kan extraheras från prover tagna i naturliga vattenmiljöer. Även om antalet bakterier tillsynes är högt, så är mängden DNA och RNA per liter havsvatten relativt låg, därför krävs ett väl fungerande protokoll för denna extraktion. I en inledande studie i avhandlingen optimerades en metod för att utvinna DNA. På grund av att många havsbakterier inte kan bilda kolonier och alltså inte växa på traditionella medier har det varit svårt att få en klar bild av artrikedomen. Molekylärbiologin har dock gjort det möjligt att identifiera bakterier med hjälp av 16S rRNA genen, en enorm mängd gensekvenser från världens alla hav har inkommit till den gemensamma databanken (GenBank). År 2002 gjordes en studie där man sammanställde informationen i denna databank, för att få en bild av artrikedomen i världshaven. Resultatet av denna studie var att det i världshaven fanns färre bakterietyper än vad många forskare har spekulerat i. I denna avhandling har Kjärstin H. Boström utfört en studie där en stor global provtagning gjordes för att se om denna undersökning överensstämde med den datainformativa. Provtagning från nio områden gjordes i de tempererade, tropiska och polarhaven. Resultatet visar i likhet med den datainformativa undersökningen på en begränsad artrikedom. 80% av gensekvenserna fanns redan i databanken, vilket tyder på att de flesta arter redan har blivit funna. Dessutom visade det sig att få av bakterierna återfanns på alla ställen och många återfanns endast på ett ställe. Utöver detta visade det sig att det fanns en ökad artrikedom ju närmare ekvatorn man kom.
Avhandlingen har titeln ”Nitrogen Fixation Among Marine Bacterioplankton”. Disputationen äger rum fredagen den 20 januari kl 09.30, Sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Assistant Professor Greig Steward, Department of Oceanography, University of Hawaii, USA.
Kontaktinformation
Kjärstin H. Boström
tel: 0480-44 62 50
e-post: kjarstin.hagman@hik.se
Stroke är en folksjukdom, ca 30 000 personer insjuknar årligen i Sverige. Bakom risken att drabbas ligger ett samspel mellan kända riskfaktorer (t.ex, högt blodtryck, diabetes, rökning och ålder), faktorer i miljön och omgivningen samt genetiska, ärftliga faktorer. Det genetiska inflytandet på risken att insjukna är begränsat på individnivå, det har beräknats vara något mindre än t.ex. den riskökning som rökning medför. Sett till hela befolkningen, och för att öka förståelsen av sjukdomsmekanismerna vid stroke, kan å andra sidan de genetiska faktorerna ha stor betydelse.
I norra Sverige finns förutsättningar att studera genetiska aspekter på stroke. Befolkningen har sitt ursprung i ett begränsat antal anfäder och det finns geografiskt definierade populationer som är genetiskt homogena. Deltagandet i stora folkhälsoprogram, framför allt MONICA-studien och Västerbottensprojektet, är högt vilket inneburit att förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar och deras riskfaktorer i Norrbottens län och Västerbottens län är väl beskrivna. Till grund för avhandlingen ligger två prospektiva fall-kontrollmaterial (totalt 386 fall och 775 kontroller) och 56 familjer (117 strokefall) som samlats in via befintliga register och Medicinska Biobanken.
Undersökningarna av de invånare i de båda nordligaste länen som deltagit i MONICA-studien och Västerbottensprojektet och senare drabbats av stroke visar att det finns en variant i en gen som påverkar blodets tendens att bilda blodproppar. Den kan påvisas hos ca en tredjedel av befolkningen, men det var framför allt en grupp som dessutom hade förhöjda nivåer av blodfettet triglycerider som löpte ökad risk för stroke. Riskökningen är måttlig, men det intressanta är samspelet mellan den påverkbara blodfettsrubbningen och den medfödda genetiska varianten. Det kan alltså finnas en grupp människor där det är speciellt viktigt att behandla förhöjda triglyceridnivåer för att förebygga stroke.
Ett annat perspektiv på genetikens roll vid stroke kan fås genom att undersöka personer i familjer där flera individer har drabbats. Syskonpar, där båda haft stroke, och deras anhöriga har svarat på enkäter samt lämnat blodprov. Med s.k. kopplingsanalys identifierades då en genetisk faktor i ett avsnitt av en kromosom (nr 5) som påverkar risken för stroke. Avsnittet innehåller flera gener och dessa fynd i kombination med liknande fynd från Island stärker bevisen för att det finns en ärftlig faktor som ökar benägenheten för stroke. Det fortsatta arbetet i forskningsgruppen inriktas nu på att identifiera denna hittills okända faktor.
Per-Gunnar Wiklund är överläkare och doktorand vid enheten för medicin, tel. 090-785 28 31, e-post: pg.wiklund@medicin.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 20 januari vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln Genetic aspects of stroke – Association and linkage studies in a northern Swedish population
Disputationen äger rum i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Alun Evans, Belfast, UK.
Deras forskningsprojekt handlar om att förstå jordens inre och innehåller banbrytande inslag, som till exempel undersökning av materia under ännu högre tryck och temperaturer (för att simulera jordens inre) än vad som tidigare gjorts.
– Forskningen är viktig för att förstå evolutionen och jordens dynamik och kan på lång sikt ge ökade möjligheter att t ex förutse jordbävningar. Faktum är att vi idag vet mindre om vår egen jord än om rymden, säger Börje Johansson, professor i fysik.
Sverige förbättrar sitt redan goda internationella anseende inom den naturvetenskapliga forskningen, då tre ansökningar med svenska forskare rankas inom den högsta kategorin inom ESF:s EUROCORES-program ”European Mineral Sciences Initiative”. ESF:s så kallade EUROCORES-program syftar till tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare från olika europeiska länder. Granskningen står ESF för, och forskningsfinansiärer i respektive medlemsland står för medlen. Vetenskapsrådet finansierar de svenska forskarnas medverkan med start januari 2006 och tre år framåt.
Teoretiska fysiker möter experimentella geovetare Forskningsprogrammet ”European Mineral Sciences Initiative” syftar till att föra samman experimentalister inom geovetenskap med forskare som sysslar med beräkningar. I programmet studeras minerals egenskaper med hjälp av fysikbaserade experimentella tekniker och avancerade datasimuleringar.
Konkurrensen är stor och ansökningarna som topprankas är i världsklass. Av totalt 48 ansökningar rekommenderas 13 stycken för finansiering av ESF.
– Det är glädjande att se hur väl svenska forskare hävdar sig i den internationella konkurrensen, säger Jonas Björck, forskningssekreterare Vetenskapsrådet.
Svenska fysiker med i toppen
Allra högst rankas ett forskningsprojekt som handlar om att förstå jordens inre, ”Mineralogy and Chemistry of Earth´s Core”. Projektet involverar sex forskargrupper från Sverige, Tyskland, Frankrike och Spanien. Från Sverige deltar Igor Abrikosov, Rajeev Ahuja och Börje Johansson. Forskningsledare är Leonid Dubrovinsky (svensk medborgare) vid Bayreuth Universität i Tyskland, tidigare Uppsala universitet. Forskargruppen har redan ett etablerat samarbete med flera publicerade artiklar i väl ansedda vetenskapliga tidskrifter. Nyligen gjorde de upptäckten att jordens kärna, som man hittills trott bestå av järn uppblandat med en del nickel, även skulle kunna innehålla magnesium.
Som nummer två på listan finns forskningsprojektet ”Subgrain Structure Development in Rocks and Metals” där huvudsökande är Sandra Piazolo, docent i geologi vid Stockholms universitet.
Det tredje forskningsprojektet med svenskt deltagande återfinns på plats nr fyra och heter ”Magnetism and Microstructure: From the Nanometre to the Planetary Scale” och har Ulf Hålenius, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, som en av huvudsökandena.
Mer information:
Pressbilder finns på www.vr.se under Press och nyheter.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Börje Johansson, professor Uppsala universitet/Kungliga Tekniska högskolan, 08-790 8823, 070-417 54 52, borje.johansson@fysik.uu.se Igor Abrikosov, professor Linköpings universitet, 013-285650, 0709-295650, igor.abrikosov@ifm.liu.se Jonas Björck, forskningssekreterare Vetenskapsrådet, 08-546 44 203, 070-889 7805, jonas.bjorck@vr.se
Eva Högström,
Informationsansvarig,
Ämnesgruppen för naturvetenskap och teknikvetenskap
08 – 546 44 345
eva.hogstrom@vr.se
Fårsvingel (Festuca ovina) är ett gräs som forskargruppen i Lund ofta arbetat med. Detta gräs är vanligt förekommande i torra marker. En av dess gener kodar för ett enzym kallat PGIC. Lena Ghatnekar upptäckte att enzymet inte såg likadant ut i alla fårsvingelplantor. Det visade sig att vissa plantor hade extra gener för produktion av PGIC och att dessa gener fanns på andra ställen i DNA:et än den normala PGIC-genen. Först trodde forskrna att det rörde sig om kopierade gener. Men snart visade det sig att det snarare handlar om förrymda gener. Lena Ghatnekar förklarar:
– Det finns alltid små skillnader från planta till planta när det gäller komplicerade proteiner som enzymet PGIC. Säg att det rör sig om en skillnad på upp till ett par procent. Men i det här fallet var skillnaden sex procent, och det är för mycket för att det ska vara en vanlig genkopiering.
Främlingen är nu identifierad. Genen som producerar det avvikande PGIC:et kommer från ett annat gräs nämligen gröe (Poa) – och fårsvingel och gröe är inte alls nära släkt med varandra.
Forskargruppen har gjort en stickprovsundersökning i Skåne och funnit att tio procent av alla undersökta fårsvingelplantor innehåller Poa-genen. För att se hur utbredd Poa-genen är vill man även undersöka fårsvingel i Baltikum och södra Östersjöområdet.
– Vi vet inte hur och när den främmande genen har trängt in i fårsvingel. När vi exakt lokaliserat var i genomet som genen sitter är det möjligt att göra en gissning. Men uppenbarligen har en unik händelse lett till en variant som stått sig bra i konkurrensen, och därför har den främmande genen spritt sig till senare generationer, säger forskningsgruppens ledare professor Bengt Olle Bengtsson och tillägger:
– Det är verkligen en unik händelse. Poa och Festuca ligger så långt från varandra att ingen växtförädlare ens skulle komma på tanken att korsa dem. Kanske har genen förts in i Festuca via ett virus som kan infektera båda dessa gräsarter. I så fall är det ett slags spontan genmodifiering; vår tids gentekniker utnyttjar virus för att överföra gener. En annan möjlighet är att något speciellt har hänt vid själva befruktningen. Gräsen har visserligen ett slags immunförsvar som hindrar främmande pollenkorn att fästa på pistillen. Men på något sätt har kanske ett fragment av ett Poa-pllen den följt med vanligt Festuca-pollen.
För ytterligare information: Lena Ghatnekar nås på tel 046 222 78 57 och Bengt Olle Bengtsson på 046 222 98 90. Artikeln finns på www.journals.royalsoc.ac.uk, skriv “Ghatnekar” i sökrutan.
Avhandlingsförfattaren menar att förståelsen för sambanden mellan hur en skada påverkar olika system i hjärnan och hur detta inverkar på förmågan att uttrycka sig och förstå är mycket viktig. Det har länge varit känt att en skada i vänster hjärnhalva kan påverka språkförmågan. Men under de senaste årtiondena har det blivit alltmer klart att även höger hjärnhalva spelar en viktig roll för förmågan att använda språket på ett adekvat sätt. Även om talet tycks vara intakt kan drabbade personer få svårt att fungera bra i samtal. När vi kommunicerar med varandra uttrycker vi mycket av det vi vill framföra utan att använda ord. Vi väljer också ord som genom sin betydelse i det specifika sammanhanget ger en särskild nyans åt det vi vill säga. Lyssnaren använder sin förmåga att dra slutsatser om innebörden utifrån det vi säger, sättet vi uttrycker oss på och i vilken situation vi befinner oss i.
Charlotta Saldert visar att personer med hjärnskada kan ha svårt att revidera en felaktig tolkning av tvetydiga ord. Hos personer med skada i vänster hjärnhalva tycks denna svårighet ha samband med brister i arbetsminnet. Hos personer med skada i höger hjärnhalva kan istället brister i koncentrationsförmåga spela in. Förståelse som är beroende av att man kan dra slutsatser om en annan persons attityd eller motiv kan också påverkas negativt efter en skada i höger hjärnhalva och avhandlingsförfattaren diskuterar möjliga orsaker till detta.
I ett samtal ställs höga krav på förmåga att formulera och strukturera sitt budskap och även på att kunna samarbeta med sina samtalspartners för att konversationen ska flyta och budskapet gå fram. Hjärnskadade personer och deras samtalspartners har i ett frågeformulär fått beskriva hur de tycker kommunikationen har förändrats efter hjärnskadan. Förändringar i exempelvis förmåga att ta sin plats i samtalet och svårigheter att hitta rätt ord visade sig uppfattas ha negativ påverkan på samtalet oavsett om vänster eller höger hjärnhalva var skadad. Fler personer med skada i vänster hjärnhalva rapporterade negativ påverkan av flera olika förändringar i samtalsinteraktionen. Men på individnivå upplevdes den negativa påverkan ofta som mycket stor också hos personer med skada i höger hjärnhalva.
Charlotta Saldert betonar vikten av att uppmärksamma även subtila tecken på förändringar i förståelse och samtalsinteraktion i rehabiliteringen av hjärnskadade. Förmåga att använda funktionella strategier som kan kompensera för brister i olika system är mycket väsentligt. Samtalspartnern spelar här också en viktig roll för att underlätta ett rikt socialt liv för personer med språk- och kommunikationssvårigheter efter hjärnskada.
Avhandlingens titel: Interference and Conversational Interaction: Pragmatic language disturbances related to stroke.
Opponent: Professor Mick Perkins, Sheffield, Storbritannien
Disputationen äger rum fredagen den 20 januari 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Charlotta Saldert,
e-post: lotta.saldert@ling.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Hur kristnandet vid vikingatidens slut och medeltidens början gick till i Sydskandinavien är något som de flesta arkeologer någon gång haft åsikter om. Trots det är de olika perspektiven få och material från stora geografiska områden har ofta saknats i diskussionen. Man har tidigare ansett sig kunna formulera övergripande, panskandinaviska modeller för hur detta religionsskifte gått till. Men numera har man istället blivit mer och mer medveten om att de förkristna religiösa strukturerna varierade stort till form och innehåll i olika delar av det vikingatida Skandinavien.
Claes Theliander behandlar i sin avhandling material från ett område vars religiösa strukturer tidigare inte studerats i någon större omfattning, nämligen det vikingatida och tidigmedeltida Västergötland. Han har studerat samtliga undersökta gravar i landskapet som dateras till perioden 700-1200. Avhandlingsförfattaren studerar religionsskiftet som en förändring av en samhällelig struktur. Vi människor lever, verkar och handlar inom olika samhälleliga strukturer som begränsar våra möjligheter att förändra våra liv. Samtidigt är strukturerna inom vissa givna ramar även tillåtande och möjliggörande.
Theliander identifierar två olika gravskick som avlöser varandra i tid. Den äldre traditionen definierar han som ett icke-kristet, fornskandinaviskt traditionellt bruk med en vid järnålderns slut ofta månghundraårig platskontinuitet bakom sig. Den yngre traditionens gravskick definieras framförallt rumsligt men även materiellt. Ett etablerat kristet begravningsskick innebär först och främst att inga andra religiösa uttryck tolereras. Detta betyder framför allt att äldre traditionellt bruk vad gäller gravarnas yttre konstruktion och inre gravskick inte längre accepteras på platsen.
Theliander kommer fram till att den äldre traditionen i stort sett helt upphör att tillämpas vid 900-talet mitt. Det tydligaste beviset på detta är att de förkristna gravfälten i Västergötland upphör att användas vid denna tid. Detta kan tyda på att man i Västergötland genomgår en strukturell religiös ”kris” på 900-talet. I Västergötland föregicks denna av en allmän sekularisering av de religiösa strukturerna på 800- och början av 900-talen. Avhandlingsförfattaren menar att landskapets tidiga kristnande var en reaktion på detta och skall snarare ses som en folklig rörelse underifrån än ett projekt för samhällets maktelit så som det senare, under 1000 och 1100-talen kom att bli.
Avhandlingens titel: Västergötlands kristnande. Religionsskifte och gravskickets förändring 700-1200.
Opponent: Docent Jörn Staecker, Lund
Disputationen äger rum lördagen den 21 januari 2006 kl. 13.00
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Claes Theliander, tel. 031-773 4615 (arb.),
e-post: Claes@Theliander.se
Hemsida: http://www.theliander.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Handelshögskolan har samtidigt tecknat avtal om att avyttra utbildningsföretaget Mgruppen till ett konsortium bestående av bl.a. Jonas Ridderstråle, Johan Stein, samt Erik Swartz. Mgruppens huvudsakliga verksamhet är förlagd på Skogshem & Wijk.
Handelshögskolan i Stockholm förvärvade fastigheterna och verksamheterna år 2000 och har därefter investerat i fastigheternas och verksamheternas utveckling. Den sammanlagda köpeskillingen motsvarar bokfört värde och överlåtelsen beräknas vara genomförd per den 1 mars 2006.
Kontaktinformation
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Anders Rydin, Styrelseordförande Handelshögskolan Förvaltning AB
Tel: 070-833 62 90
E-post: anders.rydin@hhs.se
I en ny bok framhåller Roger Fjellström att läroområdets etik, i synnerhet lärarnas yrkesetik, måste etableras som ett viktigt forskningsfält i Sverige.
– Lärarna behöver få bättre underlag för arbetet med värderingar och fostran; där förslår inte rena kunskaper, utan normativ etisk reflektion av filosofisk art måste till.
Yrkesetik är de yttersta riktlinjerna för hur lärare ska förhålla sig till krav från elever och föräldrar, kolleger och samhälle. För att lärarkåren ska utgöra en ansedd yrkesgrupp är det viktigt att den har sin egen etik som grund för större professionalism i yrkesutövandet, skriver Roger Fjellström i sin bok ”Lärares yrkesetik”. God etisk medvetenhet och kompetens är nödvändig eftersom lärare i dag har större ansvar för skolarbetets former och innehåll, och för att de i högre grad än tidigare är förmedlare av värderingar. I boken presenterar, analyserar och diskuterar Fjellström den yrkesetiska plattform som Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har enats om. Han behandlar olika slags kompetens som lärare behöver för att yrkesetikens principer ska få genomslag i det vardagliga arbetet och erbjuder dessutom en lathund för yrkesetiskt ansvarigt handlande.
Roger Fjellström är lärare och forskare i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans aktuella forskningsprojekt, i vilket föreliggande arbete ingår, är finansierat av Vetenskapsrådet och har titeln ”Kärlek som kärnan i skolans värdegrund, lärares yrkesetik och pedagogiska arbete”. Läs om projektet på adress http://www.info.umu.se/Forskningsdatabas/Projekt.asp?DokumentID=368.
Mer om Roger Fjellströms forskning på http://www.umu.se/philos/personal/fjellstrom/fjellstrom.htm
”Lärares yrkesetik” är en fortsättning på Roger Fjellströms tidigare bok ”Skolområdets etik” (2004). Båda böckerna har utgivits av Studentlitteratur förlag.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Roger Fjellström, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet
tel 090-786 95 79, mobil 070-916 71 42
eller e-post roger.fjellstrom@philos.umu.se
För recensionsexemplar, kontakta Pia Johansson, Studentlitteratur
e-post pia.johansson@studentlitteratur.se
Doktorand Anette Östlund har i sin avhandling jämfört personlighetsdrag hos kvinnor med alkoholproblem med kvinnor utan alkoholproblem. Studien är baserad på den stora epidemiologiska undersökningen Kvinnor och alkohol i Göteborg där representativt urval kvinnor födda mellan 1925 och 1975 intervjuats om sina alkoholvanor.
Avhandlingen visar att kvinnor med alkoholproblem uppgav att de var mer ångestfyllda, spända, impulsiva och irriterade än kvinnor utan alkoholproblem. De hade också en större önskan att vara till lags, blev lättare uttröttade och var mindre nöjda med sin nuvarande livssituation och sin barndom än andra kvinnor.
– Skillnaderna var tydligast hos dem som dessutom hade andra psykiatriska diagnoser som depression eller ångest, säger Anette Östlund.
Hennes resultat visar också att endast 20 procent av kvinnorna som blev av med sina alkoholproblem hade sökt vård. De som sökt vård var än mer ångestfyllda, irriterade och hade mer skuldkänslor, medan de som blev bra utan behandling personlighetsmässigt liknade kvinnor som aldrig hade haft alkoholproblem. I en femårsuppföljning fann Anette Östlund att kvinnor som under uppföljningsperioden fått alkoholproblem hade förändrat vissa personlighetsdrag. Detta har inte tidigare visats i en befolkningsbaserad studie.
Ett annat resultat i avhandlingen är att kvinnor med alkoholproblem skattar sin genusidentitet annorlunda än andra kvinnor. Med genusidentitet menas hur en person uppfattar sig som kvinna eller man. Traditionellt har ledarskap och självhävdande uppfattats som mer manliga egenskaper, medan känslomässiga egenskaper som att gråta lätt, vara impulsiv eller inkännande traditionellt har betraktats som mer kvinnliga egenskaper.
– I jämförelse med kvinnor utan alkoholproblem skattade fler kvinnor med alkoholproblem sig lägre när det gällde ledarskap och förmåga att hävda sig själva. Men de skattar sig oftare som mer emotionella än kvinnor utan alkoholproblem, säger Anette Östlund.
Mot bakgrund av dessa studier tycks det vara positivt att kvinnor utvecklar självständighet och förmåga att sätta gränser om sin person som ett sätt att förebygga risken för alkoholproblem.
– En sådan gräns kan till exempel vara att stå emot grupptryck när det gäller konsumtionsnivåer av alkohol. Kvinnor som har en mer känslig och emotionell personlighet är mer i riskzonen och behöver uppmärksammas inom vården. De kan ha större behov av professionell hjälp för att kunna komma ur sina alkoholproblem, säger Anette Östlund.
Fakta Kvinnor och alkohol i Göteborg
Avhandlingen är en del av den epidemiologiska undersökningen Kvinnor och alkohol i Göteborg som genomförs vid Sahlgrenska akademins socialmedicinska avdelning. Undersökningen är den största i sitt slag i Europa och en av de största internationellt. Styrkan med denna undersökning är att den lyfter fram resultat från en befolkningsstudie, vilket gör att resultaten gäller för hela gruppen kvinnor med alkoholproblem, inte enbart för den begränsade grupp som fått vård. Studien påbörjades 1986 och uppföljningar har gjorts 1990, 1995 och 2000. Totalt har 7663 kvinnor besvarat en enkät och 1592 kvinnor intervjuats om sina alkoholvanor och sin livssituation. Ett flertal avhandlingar har publicerats, men detta är den första om sambandet mellan alkoholproblem, personlighet och genusidentitet.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för socialmedicin
Avhandlingens titel: Personality and alcohol-related problems – epidemiological findings including gender identity, anxiety and depression in women.
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 januari 2006, klockan 9.00, sal 2119, Hus 2, Hälsovetarbacken, Arvid Wallgrens Backe, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Anette Östlund, leg psykolog, leg psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi, telefon: 031-773 68 74, 070-307 77 86, e-post: anette.ostlund@socmed.gu.se
Handledare:
Docent Fredrik Spak, telefon: 031-773 68 69 e-post: fredrik.spak@socmed.gu.se
Docent Gunnel Hensing, telefon: 031-773 68 62 e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se
Att kristendomens införande i afrikanska samhällen har förändrat kvinnornas situation är väl känt. Men att det i vissa västafrikanska samhällen måste göras en åtskillnad mellan friborna kvinnor och kvinnor med slaverihärkomst har hittills undgått de författare som skrivit avhandlingar om missionens inverkan på kvinnornas situation.
Victoria Olumachukwu Ibewuike framhåller i sin avhandling skillnaden mellan slavättlingars och friborna kvinnors situation sedan europeiska missionärer under 1800-talet kommit till Nigeria, speciellt till Igbo-regionen, som för drygt 30 år sedan kallades Biafra. Hon visar hur de friborna kvinnornas makt visade sig i ekonomiska frågor (Aba-upproret) och inom politiken (Biafrakriget).
– Jag har själv ofta sett skillnaden mellan slavättlingars och friborna kvinnors inställning till missionärerna under min uppväxttid, säger Ibewuike, som själv är född och uppväxt i Asaba, som utgör ett område i västra Igbo-regionen,
Medan de friborna kvinnorna var fientligt inställda till missionärerna, som predikade ett jämlikhetsbudskap och som inte från början insåg de friborna kvinnornas framträdande roll i samhället, var de ungefär 30 procent kvinnor som var slavättlingar betydligt mer positiva till de europeiska missionärerna. De friborna kvinnorna hade sina egna organisationer där de fattade egna beslut i bland annat ekonomiska och politiska frågor som sedan framfördes vid männens rådslag. De som hade slavhärkomst, däremot, hade inte rösträtt i dessa feminina församlingar.
Dessa kvinnliga rättigheter beskars betydligt när missionärerna kom till Igboland, inte minst i Asaba. De enkönade församlingarna, som gett de friborna kvinnorna en så framträdande roll, fick inte så stort utrymme inom kyrkan – framför allt inte inom den anglikanska kyrkan. I de tvåkönade församlingarna tog männen över, och kvinnorna blev ”stumma”.
Avhandlingen anses ligga på gränsen mellan missionshistoria och kulturantropologi.
Kontaktinformation
Kontakt: Victoria Ibewuike kan nås (engelska) på 018-26 15 69 eller victoriaeze@hotmail.com, hennes biträdande handledare Anita Jacobson-Widding på 018-12 26 05 eller anita.jacobson-widding@antro.uu.se
Under de sista tio åren har intresset för bioteknologiska läkemedel bestående av peptider, proteiner och DNA ökat. Dessa läkemedel är svåra för kroppen att ta upp och ges därför ofta i form av injektioner som är ett dyrt, krångligt och ofta smärtsamt sätt att ta läkemedel på.
– De ställer också högre krav på renhet och måste ofta kylförvaras, säger Eva Ragnarsson.
Ett önskvärt sätt att ta dessa läkemedel på skulle därför vara att svälja dem, för att sedan kunna tas upp av kroppen via celler i tarmen. Genom att formulera läkemedlet som en partikel skulle den verksamma molekylen skyddas från nedbrytning i magen och sedan styras till celler specialiserade på partikeltransport. Eva Ragnarsson har under sitt avhandlingsarbete studerat olika partiklars effekt på vävnaden, liksom mekanismerna för hur upptaget sker i kroppen.
Hon visar bland annat att partiklarnas ytegenskaper (laddning och fettlöslighet) påverkar hur mycket som transporteras genom cellerna i tarmen. Dessutom visar hon att partikeltransporten ökar kraftigt när cellerna och vävnaden i tarmen först exponerats för bakterien Yersinia pseudotuberculosis.
– Det är intressant att tarmen liksom börjar ta upp främmande partiklar. Om kroppen börjar ta upp en massa ämnen väcker det frågor om hur det påverkar sjukdomsförloppet. Kanske kan också kunskapen utnyttjas för att öka upptaget av bioteknologiska läkemedel, exempelvis vacciner som annars är svåra för kroppen att ta upp, säger Eva Ragnarsson.
Hon har också genom att studera genuttrycket hos 500 olika gener visat att olika typer av vaccinpartiklar påverkar vävnaden olika och att adjuvantet, den del av vaccinet som förstärker vaccinets ”minne” har större effekt på vävnaden än väntat. Avhandlingen utgör ett viktigt bidrag för att i framtiden kunna utveckla bioteknologiska läkemedel som kan sväljas och som har ett mer effektivt upptag i kroppen. Dessutom kan bakteriestudierna bidra till en ökad förståelse för hur kroppen reagerar på bakteriella tarminfektioner.
Kontaktinformation
Eva Ragnarsson kan kontaktas på 018-471 41 49, 073-352 12 54 eller eva.ragnarsson@farmaci.uu.se
Mögelsvampar finns överallt i våra inom- och utomhusmiljöer. Många svampar producerar hälsofarliga ämnen. En person som utsätts för höga doser av svampsporer kan få symptom som t.ex. allergi, astma, trötthet och infektioner. För att skydda folkhälsan är det därför viktigt att kunna detektera, kvantifiera och karakterisera mögelsvampar i våra levnads- och arbetsmiljöer.
De traditionella metoder som används för att identifiera mögelsvampar baseras på odling – något som är väldigt tidskrävande. Dessutom kan inte alla sporer odlas i odlingsmedia, det leder ofta till att den verkliga koncentrationen av mögelsvampar underskattas. Används i stället molekylära metoder som bygger på information från DNA är det möjligt att snabbt detektera och identifiera svamparna. Qing-Yin Zeng har i sin avhandling utvecklat 48 system för att detektera mögelsvampar. Systemen har visat sig vara högst specifika till 25 arter av mögelsvampar som är vanligt förekommande i våra levnads- och arbetsmiljöer. Metoderna har potential för att användas till klinisk diagnostik och för att övervaka folkhälsorelaterade miljöer.
För att kvantifiera antalet svampsporer i miljöprover har Qing-Yin Zeng använt realtids-PCR. Det är en genetisk metod som gör det möjligt att ta fram ett stort antal kopior av ett önskat DNA-segment. I avhandlingen har Qing-Yin Zeng utvecklat fyra realtids-PCR-system för att detektera och kvantifiera de två mögelsvamparna Wallemia sebi och Cladosporium. Höga halter av de två mögelsvamparna återfanns i kostallar och på platser där timmer och trä hanteras. Detta kan medföra hälsorisker för människor som arbetar i dessa miljöer under en längre tid. Det är därför viktigt att kunna övervaka koncentrationen av mögelsvampar.
Onsdagen den 18 januari försvarar Qing-Yin Zeng, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Development of molecular techniques for fungal diagnostic research”, svensk titel ”Utveckling av molekylära tekniker för diagnostik av mögelsvampar”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå. Fakultetsopponent är Docent Aino Nevalainen, National Public Health Institute, Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Qing-Yin Zeng
Telefon: 090-17 61 14
E-post: qingyin.zeng@molbiol.umu.se
Kvantdatorer förväntas kunna lösa vissa omfattande uppgifter på relativt kort tid, medan konventionella datorer skulle behöva tiden från vårt universums födelse för samma uppdrag. Därför pågår forskning om kvantdatorer för fullt runt om i världen just nu.
Nyckelkomponenten är en så kallad kvant-bit. Denna baseras på ett kvantmekaniskt två-nivå system. Det gäller att hitta komponenter som uppför sig enligt kvantmekanikens lagar, att de har kvantiserade energinivåer.
Komponenter baserade på högtemperatursupraledande material är intressanta som möjliga kvantbitar, eftersom de i sig har egenskaper som gör kvantsystemet mindre känsligt för yttre störningar. Men de har hittills antagits vara svåra att gå vidare med.
– De flesta forskare har varit skeptiska till att komponenter baserade på högtemperatursupraledare skulle kunna visa kvantiserade nivåer överhuvudtaget. Vad vi gjorde var att testa komponenter av yttrium – barium – koppar – oxid, vid mycket lägre temperaturer, och det lyckades, säger Thilo Bauch, en av forskarna.
Tillsammans med Floriana Lombardi har han den största delen av äran i detta projekt. Själva kvantiseringen av energinivåer sker i så kallade Josephsonövergångar. Resultaten var möjliga tack vare en helt ny teknik för att göra dessa övergångar, vilket Floriana Lombardi arbetat intensivt med.
Resultaten visade också att ett av de förmodade problemen, en hög så kallad dämpningseffekt, var ovanligt svag. Det är väsentligt för att anse det värt att gå vidare i forskningen.
– Nästa steg är att försöka visa att materialet kan fungera som en riktig kvantbit, säger Thilo Bauch.
Forskningen om hög – och lågtemperatursupraledande material utförs ofta av helt olika grupper med olika syften, och dessutom på olika platser. En av orsakerna till att chalmersforskarna kunde gå över gränsen och ta ett ovanligt grepp är att Chalmers samlat en mycket hög kompetens kring båda inriktningarna. Professor Per Delsing leder forskargruppen i kvantkomponentfysik och fortsätter envist sin jakt på möjliga kvantbitar och den framtida kvantdatorn.
– Det är fantastiskt roligt att detta annorlunda grepp visade sig vara framgångsrikt. Även för oss var det faktiskt lite av en överraskning, säger han.
Arbetet har utförts i samarbete med italienska forskare från Seconda Università di Napoli och Università dell’Aquila.
Kontaktinformation
Mer information:
Thilo Bauch, forskarassistent, Kvantkomponentfysik, Mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers, tel: 031-772 33 97
thilo.bauch@mc2.chalmers.se
Floriana Lombardi, docent och forskarassistent, Kvantkomponentfysik, Mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), tel: 031 772 33 18
floriana.lombardi@mc2.chalmers.se
Per Delsing, professor, Kvantkomponentfysik, Mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), mobil: 0703-088317
per.delsing@mc2.chalmers.se
Presskontakt på Informationsavdelningen
Sofie Hebrand, tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
Reumatoid artrit (RA) är en av de vanligaste kroniska inflammationsssjukdomarna och en sjukdom där man ännu inte känner till uppkomstmekanismerna. Rökning är den största kända riskfaktorn för RA när det gäller miljön, men man vet inte mycket om på vilket sätt detta sker. HLA-DR SE-gener (shared epitope genes)utgör den bäst kända genetiska riskfaktorn för RA. Men vilka immunreaktioner som styrs av denna gener vet man ännu inte.
För bättre förståelse av hur rökning och HLA-DR SE-gener samverkar vid RA har en forskningsgrupp vid Karolinska Institutet fokuserat på sjukdomens speciella autoimmuna kännetecken: immunitet mot proteiner som innehåller en särskild aminosyra, citrullin, som normalt inte förekommer i protein. Det är sällsynt med antikroppar mot citrullinmodifierade proteiner hos friska personer och relativt sällsynt vid andra inflammatoriska tillstånd. Antikroppar mot dessa proteiner är dock vanliga hos omkring två tredjedelar av RA-patienterna och kan vara en underliggande faktor för att utveckla sjukdomen. För att undersöka om rökning och SE-gener utlöser immunreaktioner mot citrullinerade proteiner genomförde gruppen en fall-kontrollstudie i vilken patienter med nyligen debuterad RA deltog. Resultaten tyder på att rökning kan vara den faktor som utöser den autoimmun och skadliga immunreaktionen mot citrullinmodifierade proteiner, och att dessa immunreaktioner är särskilt starka hos individer som bär på HLA DR SE-generna.
Studiens 930 patienter med nyligen debuterad RA, som hämtades från Epidemiological Investigation of Rheumatoid Arthritis Study Group, var i åldrarna 18 till 70 år. Lika många friska kontrollpersoner identifierades genom matchning med avseende på ålder, kön och bostadsområde.
Alla deltagare fick fylla i frågeformulär om sina tidigare och nuvarande rökvanor, och de lämnade dessutom blodprov för genetisk undersökning. Dessutom undersöktes celler från lungorna från rökare respektive icke-rökare och man såg i dessa prover att rökning orsakar en citrullinering av proteiner i lungcellerna.
Baserat på dessa studier har forskarna nu kunnat beskriva en möjlig mekanism för hur rökning kan orsaka reumatoid artrit, vilken byugger på att
(1) rökning orsakar citrullinering av proteiner i lungorna; (2) hos individer med visa genetiska anlag (bärare av HLA-DR SE-gener) uppstår en immunreaktion mot de citrullinerade proteinerna. (3) Denna immunreaktion leder hos vissa indiuvider till inflammation i lederna, beroende på att citrullinerade proteiner är vanligt förekommande också i ledvävnad.
– Den anmärkningsvärda interaktionen mellan gen och miljö som iakttogs i fall-kontrollstudien tillsammans med immunfärgning för citrullinerade proteiner kan nu ge en ledtråd till de molekylära mekanismer som har betydelse för utveckling av sjukdomen hos en del av RA-patienterna, säger professor Lars Klareskog vid Karolinska Institutet.
– Vi kan därmed få nya möjligheter både att förutsäga och förstå debuten av RA och att i framtiden sätta in behandling mot händelser som kan framkalla RA innan kliniska symtom uppträder, säger han.
Publikation: A New Model for an Etiology of Rheumatoid Arthritis: Smoking May Trigger HLA-DR (Shared Epitope)-Restricted Immune Reactions to Autoantigens Modified by Citrullination, Klareskog L, Stolt P, Lundberg K, Källberg H, Bengtsson C, Grunewald J, Rönnelid J, Erlandsson Harris H, Ulfgren A-K, Rantapää-Dahlqvist S, Eklund A, Padyukov L, Alfredsson L och Epidemiological Investigation of Rheumatoid Arthritis Study Group. Arthritis & Rheumatism, januari 2006, 54: 53-61.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Lars Klareskog, Institutionen för medicin, Solna, Enheten för reumatologi vid Karolinska Institutet.
Tel: 08-51774529, 070-5227788
E-post: lars.klareskog@medks.ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel:08-52483895, 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
