– Någonting har hänt som gör att människor, och framför allt kvinnor, idag drabbas oftare av stroke. En hypotes är att samhället och arbetslivet förändrats på ett sätt som påverkat kvinnors hälsa mer än mäns, säger folkhälsovetaren Jennie Medin, som står bakom studien.
Hon har gått igenom Socialstyrelsens patientregister, där hon studerat antalet strokefall i åldersgruppen 30-65 år från 1989 till 2000.
Avhandlingen visar att det finns en viss koppling mellan organisationsförändringar, arbetsrelaterad stress och stroke.
– Det tycks som att de som insjuknar ofta har varit med om organisationsförändringar på arbetsplatserna, ofta i samband med nedskärningar. Dessa skedde inte minst under 90-talet på arbetsplatser där kvinnor arbetar, säger Jennie Medin.
Studien visar också att sannolikheten för stroke är lägre för personer med arbeten som innefattar både höga krav och hög kontroll. Den som däremot har låg kontroll i sitt arbete men ändå höga krav löper större risk att insjukna.
Personer som drabbas av stroke är jämfört med normalbefolkningen sjukskrivna mer under de tre åren närmast innan stroken inträffar. Rehabiliteringen är framför allt inriktad på att återställa kroppsliga funktioner och att patienterna ska fungera i vardagssituationer. Den är i mindre utsträckning inriktad på återgång till arbete.
– Rehabiliteringen är alltså anpassad till gamla människor. Personer i 45-50-årsåldern har helt andra behov. Därför är det viktigt att man efter att den medicinska rehabiliteringen är färdig fokuserar även på andra faktorer, som individens förmåga att ta kontroll över sin situation, handlingskraft och självförtroende, säger Jennie Medin.
Hennes avhandling understryker behovet av att studera stroke bland yngre personer närmare. Frågor som behöver belysas är till exempel varför antalet strokefall ökar, och främst hos kvinnor. Vilka riskfaktorer har tillkommit under de senaste 20 åren? Och vad kan man göra för att förebygga det? Avhandlingen visar också på behovet av könsspecifika studier.
Jennie Medin arbetar vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Institutionen för hälsa och samhälle. Avhandlingen heter Stroke among people of working age – from a public health and workinglife perspective.
Disputationen sker fredagen den 13 januari kl 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Universitetssjukhuset i Linköping.
Kontaktinformation
Jennie Medin nås på 013-22 14 20 eller 0708-77 22 09, e-post: jennie.medin@ihs.liu.se
Eftersom det idag inte finns någon modell av en genomsnittlig kvinna kan det finnas begränsningar i hur väl existerande krockdockor kan utvärdera skyddet från olika utvecklade trafiksäkerhetslösningar för kvinnor.
– En krockdocka som representerar en genomsnittlig kvinna kan för första gången ge fordonsindustrin möjlighet att utforma trafiksäkerhetslösningar för både genomsnittliga män och kvinnor. Med en krockdocka som representerar den del av befolkningen som är mest skadedrabbad kommer vi att ha ett mätverktyg som gör det möjligt att utvärdera olika skyddssystems effekt och i framtiden utveckla fordonssäkerhetssystem som är utformade för både män och kvinnor i upphinnandekollisioner, säger Astrid Linder, forskningsledare på VTI.
Om mannen hade haft högst risk att skadas hade det möjligen varit motiverat att endast utgå från en modell av honom. För nackskador i upphinnandekollisioner, whiplashskador, är risken för att en kvinna ska skadas dubbelt så hög som risken för en man.
Resultatet från projektet kommer att vara ett betydande bidrag inom biomekanisk grundforskning. För första gången kommer, för en krockdocka av en genomsnittlig kvinna, den geometriska utformningen och de dynamiska egenskaperna att fastställas.
Projektet finansieras av VINNOVA.
Kontaktinformation
Astrid Linder, forskningsledare VTI, 0708-28 64 68
Insulinet i människokroppen produceras av ß-celler i de s.k. langerhansska öarna i bukspottkörteln (pankreas). De här cellerna stimuleras av högt blodsocker (glukos) så att insulinet frisätts. Störningar i regleringen av insulinet i kroppen resulterar i olika former av diabetes.
Tidigare trodde man att ß-cellerna var ganska lika i sin funktion, men avhandlingen visar att varje individuell cell har sitt eget mönster när det gäller svarstid och grad av respons. Der är viktigt att veta hur dessa egenskaper styrs i ß-celler med tanke på att det vid typ 2-diabetes tar längre tid för ß-cellerna att svara på en stimulering och att styrkan i svaret är lägre.
Det individuella, cellspecifika svaret på glukos har konstaterats i ß-celler från möss med diabetes och fetma. Däremot förlorade sådana ß-celler sin specifika responstid när de stimulerades med substanser som påverkar den mitokondriella metabolismen (ämnesomsättningen i cellen) eller membrankanalerna. Detta indikerar att dessa specifika funktioner är störda vid typ 2-diabetes och fetma.
Mitokondriernas aktivitet före stimuleringen verkar bestämma responstiden hos ß-cellerna. Det betyder att energinivån hos ß-cellerna är viktigt för att de ska kunna reagera snabbt, vilket är en viktig aspekt på ß-cellernas funktion vid långvarig fetma och diabetes.
Natalia Gustavsson är doktorand vid enheten för histologi med cellbiologi, tel. 090-786 78 65, e-post: natalia.gustavsson@histocel.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 13 januari vid Inst. för integrativ medicinsk biologi (IMB) och har titeln Cell-specific Ca2+ response in pancreatic ß-cells. Svensk titel Cell-specifika calciumsvar i pankreatiska ß-celler.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal BiA201, Biologihuset, A-flygeln.
Fakultetsopponent är Peter Bergsten, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala Universitet
Anna Thorson, med. dr., fil. dr., från Karolinska Institutet, Stockholm, och kollegor har analyserat uppgifter från intervjuer som genomförts med hushåll i FilaBavi, ett vietnamesiskt kontrollområde i Bavi-distriktet, nordvästra Vietnam, med bekräftade fall av högpatogen fågelinfluensa (HPAI) hos tamfåglar, subtyp H5N1. Forskarna lät 45 478 slumpvis utvalda personer i distriktet svara på screeningfrågor om exponering för fåglar och influensaliknande sjukdomar (definierade som en kombination av hosta och feber). Studien genomfördes mellan den 1 april och den 30 juni 2004.
Som bakgrundsinformation förklarar författarna att det i Vietnam har pågått en HPAI-epidemi hos fåglar, subtyp H5N1, sedan 2003, trots regeringens åtgärder att eliminera insjuknade fåglar från flocken. ”Förutom att fåglarna är en viktig inkomstkälla, hålls tamfåglar i många hushåll på landet för eget behov. Den aktuella fågelepidemin är därför inte enbart ett allmänt hälsoproblem utan också ett ekonomiskt bakslag för många vietnameser på landsbygden. Forskarna noterar att Vietnam är det land som drabbats hårdast av den pågående H5N1-epidemin med 87 bekräftade fall av HPAI hos människor (med 38 dödsfall) och 1 838 verifierade utbrott bland fåglar i juli 2005.
I denna studie fann forskarna att totalt 8 149 personer (17,9 procent) rapporterade influensaliknande sjukdom, 38 373 personer (84,4 procent) bodde i hushåll som höll tamfåglar och 11 755 (25,9 procent) bodde i hushåll som rapporterade sjuka eller döda tamfåglar. Forskarna anger att det faktum att det fanns fåglar i hushållet inte utgjorde någon riskfaktor för att utveckla en influensaliknande sjukdom, men att ha direktkontakt med sjuka eller döda fåglar utgjorde den största risken för influensaliknande sjukdom.
– Att ha låg socioekonomisk status, vara kvinna, barn eller en äldre person utgjorde också riskfaktorer för sjukdomen, säga Anna Thorson.
Forskarna uppskattar att mellan 650 och 750 fall kan hänföras till direktkontakt med sjuka eller döda fåglar.
– Våra resultat från en stor epidemiologisk populationsbaserad studie inom ett område med pågående HPAI-epidemi hos fåglar visar på en högre förekomst av HPAI bland människor än man tidigare har varit medveten om. Resultaten tyder på att symtomen oftast är relativt lindriga och att det behövs nära kontakt för överföring till människor, avslutar hon.
Arch Intern Med. 2006;166: 119-123.
Denna studie har genomförts med finansiellt stöd från Smittskyddsinstitutet. Det demografiska kontrollområdet FilaBavi finansieras av Avdelningen för forskningssamarbete inom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida/SAREC, Stockholm). Finansiärerna har inte varit delaktiga i forskningsprocessen.
För ytterligare information kontakta:
Anna Thorson, med. dr., fil. dr., 08-517 765 42, 073-995 39 72, e-post: anna.thorson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, 08-524 838 95, 070-224 38 95, katarina.sternudd@ki.se
JAMA/Archives Media Relations Department, +1-312-464-JAMA (5262), e-post: mediarelations@jama-archives.org
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Jenny Eklunds avhandling är baserad på studier av 287 tonårspojkar som har följts från 1960-talet fram till 1990-talet samt på uppgifter om en grupp bestående av 1186 pojkar och flickor i 14-årsåldern i en medelstor svensk stad.
– Neuropsykologiska brister, som kan ta sig uttryck i till exempel problem med uppmärksamhet och koncentrationsförmåga, liksom personlighetsdrag som impulsivitet, spänningssökande och aggressivitet kan bidra till att antisocialt beteende utvecklas. Särskilt tydligt blir sambandet om olika riskfaktorer kombineras, säger Jenny Eklund.
De neuropsykologiska bristerna kan hänga samman med en biologisk benägenhet till beteenden som är förknippade med bristande impulskontroll och oförmåga att se konsekvenserna av sitt handlande. Personlighetsdrag som impulsivitet, spänningssökande och aggressivitet var kopplade till våldsbeteende och riskdrickande i tonåren, varav det senare har visats sig öka risken för att utveckla alkoholproblem senare i livet.
– Jag anser också att det finns stöd för att uppväxtförhållanden kan ha betydelse, och då framför allt familj, kamrater och eventuella stressupplevelser. Det är viktigt att framhålla att vi formas av ett kontinuerligt samspel mellan individegenskaper – medfödda eller förvärvade – och omgivningen, säger Jenny Eklund.
Enligt avhandlingen avvek tonårsflickor med våldsbeteende och riskdrickande mer i sin personlighetsprofil i jämförelse med andra flickor än vad motsvarande grupp pojkar gjorde i relation till andra pojkar. Flickorna med dessa beteenden utmärkte sig till exempel med högre värden i de ovan nämnda personlighetsdragen.
– Det behövs mer kunskap om utvecklingen av dessa problem hos flickor eftersom de flesta teorier är baserade på studier av pojkar, säger Jenny Eklund.
Kontaktinformation
För ytterligare information, avhandlingen eller bild kontakta:
Jenny Eklund, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet, tfn 08-674 79 70 mobil 073-903 79 89 e-post jenny.eklund@chess.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91
e-post maria.erlandsson@eks.su.se
– Vi åker till Indien och Mangalore i mars för att installera ett system, bestående av dator och kamera, samt för att utbilda tandläkare och tandsköterskor i den här analystekniken, säger Tomas Gustavsson.
Cancer i munhåla och svalg är en av de tio vanligaste cancertyperna över hela världen. Framförallt är det i utvecklingsländer i Asien och Sydostasien där bruket av tuggtobak är utbrett som dödligheten i sjukdomen är hög.
I mitten av 90-talet påbörjades ett projekt som skulle resultera i ett enkelt verktyg för tandläkare. Guy Heyden, professor emeritus i oral patologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, ringde upp Tomas Gustavsson och sade: Om du tror att ögonen är själens spegel tror du fel. Det är munnen.
– Tandläkarna ser förändringar i slemhinnan på sina patienter. Men det är svårt att se om det är början på cancer eller eksem. Guy Heydens vision var att lägga till en ny praxis i samband med vanliga tandläkarbesök; att med hjälp av ett foto se förändringar och avgöra vad de beror på. Fördelen med att göra det här på en tandläkarmottagning istället för en vanlig läkarmottagning är att infrastrukturen redan finns. Dessutom är metoden billig. Det tandläkarna behöver är en dator och en kamera, säger Tomas Gustavsson.
Analystekniken är utvecklad på Chalmers. En av huvudpersonerna bakom den är Artur Chodorowski. Han disputerade år 2000 på dåvarande Sektionen för elektro- och datorteknik. Samarbetet skedde tillsammans med odontologer, bland andra Ulf Mattsson som då arbetade på Göteborgs universitet.
Tekniken beskriver Tomas Gustavsson som enkel:
– Man lyfter på tungan och tar ett vanligt färgfotografi av munhålan. Bilden analyseras av en dator som kan ge besked om förändringar i slemhinnans utseende, färg och struktur. På så vis går det att upptäcka tidiga cancersjukdomar och skilja dem från andra harmlösa förändringar i slemhinnan som till exempel eksem.
Tomas Gustavssons forskning är inriktad mot utveckling av digitala bildsystem och bildanalys med tillämpningar inom det biomedicinska fältet. Genom att kombinera fysikaliska och matematisk-statistiska modeller kan man med automatik och en hög grad av precision detektera och mäta strukturer i bilder och bildsekvenser.
– När det gäller sjukdomstillstånd i munhålan är det främst färgen och formen på förändringarna i slemhinnan som analyseras och klassificeras med hjälp av statistiska metoder. Genom att ha tillgång till en databas med bilder från såväl friska som sjuka individer kan man lära datorn att känna igen cancerfall med automatik.
År 2003 blev Artur Chodorowski och Tomas Gustavsson kontaktade av den indiske professorn Chitta Choudhury som är verksam vid Poole Hospital and Institute of Health and Community Studies i England, och Shetty Memorial Institute of Dental Sciences i Mangalore i Indien.
– Av honom fick vi veta att cancer i munhålan är ett stort problem i Indien. Bruket av tuggtobak där är stort, särskilt bland låginkomsttagare. De rullar in betelnöten i löv och tobak och använder som njutningsmedel.
Även från Världshälsoorganisationen, WHO, har Tomas Gustavsson fått veta att problemet är stort i Indien och att det kan göra skillnad med den här tekniken. Statistik på WHO:s hemsida visar att över 50 000 personer i Indien hade diagnosen cancer i munhålan år 2000.
– Förhoppningsvis ska vi komma till en situation där ett enkelt billigt system utvecklas snabbt, kanske inom något år. Skillnaden på det här projektet och min andra forskning kring stamceller är att jag här kan se resultat snabbare, säger Tomas Gustavsson.
För forskningen kring stamceller har han nyligen fått 2,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projektet utgör ett samarbete mellan forskare på Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nyligen upptäcktes att nervceller i människans hjärna kan nybildas även i vuxen ålder. Det är de numera så omtalade stamcellerna som har förmågan att utgöra råmaterial för nya celler av olika typer. Om man kan lära sig att stimulera stamceller så att de tillväxer på ett kontrollerat vis öppnar sig möjligheten att behandla hjärnskador i samband med, till exempel, stroke, Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom.
Varje år upptäcks närmare 1 000 fall av cancer i munhålan, svalget och strupen i Sverige, rapporterar Cancerfonden på sin hemsida. Knappt hälften av dem utgörs av cancer i munnen, inklusive läpparna och tungan, nära 200 fall av cancer i svalget och lika många av cancer i struphuvudet. Cirka 70 procent av patienterna är män och ungefär lika stor andel är över 65 år när de får sin diagnos. Orsakerna till dessa cancerformer är inte kända i detalj. Men det är klart visat att rökning ökar risken. När rökningen kombineras med stor alkoholkonsumtion medför det ännu större risk.
Här finns statistik för länder och olika cancerformer:
WHO Oral Health Country/Area Profile Programme
http://www.whocollab.od.mah.se/
Till Media: Bild på Tomas Gustavsson http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?version=29280&category=212
Mer information om Tomas Gustavssons forskning:
http://www.chalmers.se/HyperText/Prof-S/Gustavsson-S.html
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter Tomas Gustavsson:
gustavsson@s2.chalmers.se
tel. 031 772 1802
Fokus i avhandlingen har legat på att i samarbete med olika aktörer i organisationen arbeta fram olika vägar till förändring. I avhandlingen presenteras en modell för i första hand förändringsarbete, men också för analys av organisationer. Modellen öppnar för olika aspekters betydelse – i det här fallet vad som skapar föreställningar och förväntningar kring kvinnor och män, teknik samt ledarskap.
– Det som är unikt med projektet är att företaget tog eget ansvar för att driva förändringsarbetet. Metodansatsen var interaktiv, vilket betyder att forskningen skett i nära samarbete med de berörda i organisationen, säger Annika Vänje.
Avhandlingen ger ett praktiskt exempel på hur man inom industrin kan arbeta med förändringsprocesser när det gäller att öka andelen kvinnor som är chefer och ingenjörer. Den visar också att de kvinnor som arbetar som ingenjörer och chefer kan beskrivas som teknikadministratörer. De ansvarar för enheter som kan karakteriseras som stödfunktioner till själva produkten, vilken i det här fallet är turbiner, och teknikutvecklingen.
– Kvinnors möjligheter att göra karriär inom civilingenjörsyrket kan beskrivas utifrån begreppet hegemonisk feminitet, en feminitet som representerar de koder som utgör själva normen för en ingenjör i ledande ställning. Vad som konstruerar normen kan exempelvis beskrivas utifrån maktaspekter ger status – rätt nätverk, klasstillhörighet, yrkestillhörighet och rätt klädsel, säger Annika Vänje.
– Den kan också beskrivas utifrån några av de aspekter som lyftes fram av deltagarna i projektet när de diskuterade hur en chef på företaget ”ska vara”. Där kom det fram sådant som att ha rätt högre chef, att synas, att ingå i nätverk, att vara man, att våga ta risker och att vara handlingskraftig.
Annika Vänje är född i Stockholm (1963) och har en fil kand från Stockholms universitet. Åren 1996-2000 arbetade hon som jämställdhetshandläggare p Kungliga tekniska högskolan (KTH) och har under sitt forskningsarbete haft en doktorandtjänst på Arbetslivsinstitutet. Från och med 2005 är hon återigen verksam vid KTH.
Upplysningar: Annika Vänje, tel. 08-790 79 11, 070-719 79 11, annivn@kth.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Diakonissor har funnits i Svenska kyrkan sedan 1855. Från 1902 har det också funnits diakoner. Idag används oftast ”diakon” för att beskriva både män och kvinnor inom yrkesgruppen, som bl. a. arbetar med kyrkans sociala arbete. Utbildningen av diakoner avslutas med en ceremoni, ofta benämnd vigning.
Den tidiga diakonissverksamheten i Sverige organiserades inom ramen för så kallade moderhus. Diakonissorna, som förväntades leva ogifta, upptogs i moderhusets gemenskap efter rådgivande omröstning bland de redan upptagna systrarna och delade där ekonomiska och sociala villkor med sina medsystrar. Moderhuset ansvarade för deras anställningar i samhälle, kyrka och på anstaltens egna institutioner och var deras trygghet vid sjuk- eller ålderdom. Till moderhuset kunde systrarna återvända efter avslutad yrkesgärning.
Diakonerna var friare i sin relation till sin utbildningsanstalt Diakonanstalten. De kunde, till skillnad från diakonissorna, fortsätta som diakoner även om de gifte sig. I samspelet mellan kyrka och samhälle har synen på diakoner och diakonissor, deras vigning och uppdrag formats. Avhandlingsförfattaren har studerat diakonatet just utifrån vigningens utformning och funktion.
Under större delen av perioden 1855-1999 har vigningar, upptagningar eller invigningar som de också har kallats, av diakoner och diakonissor skett vid de olika diakonianstalterna. I den kyrkoordning som fastställdes av Svenska kyrkans kyrkomöte 1999 slås dock fast att vigning av diakoner – ordet diakonissa används inte i kyrkoordningen – skall ske i stiftens domkyrkor. Antagning och prövning av dem som skall vigas skall också ske i respektive stift.
– Det har funnits en oklarhet kring diakoners och diakonissors roll i Svenska kyrkan, säger Helena Inghammar. Oklarheten, eller om man hellre vill öppenheten, kring diakonatet har möjliggjort en mängd skilda vigningstraditioner vid olika diakonianstalter och i olika stift.
Helena Inghammar lyfter fram även faktorer utanför kyrkan som haft betydelse för synen på diakonatet och utvecklingen av vigningar av diakoner och diakonissor. En rad omständigheter, som långt ifrån alla är specifikt inomkyrkliga, har lett till den förändrade syn som fått till följd att vigningarna flyttats från moderhuset till domkyrkan.
– Samhällets förändrade syn på kyrkornas roll i välfärdssamhället har varit av betydelse. Likheterna var exempelvis länge stora mellan diakonissor och sjuksköterskor, menar Inghammar, eftersom båda grupperna invigdes och förväntades leva ogifta. Den ökade jämställdheten mellan män och kvinnor har påverkat också synen på diakonatet, inte minst om man ser till frågan om kvinnliga präster.
Avhandlingens titel: Från moderhuset till domkyrkan. Upptagning, invigning och vigning av diakoner och diakonissor i Svenska kyrkan 1855-1999.
Opponent: Teol. dr Ninna Edgardh Beckman, Uppsala
Disputationen äger rum fredagen den 13 januari 2006 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Helena Inghammar,
e-post: helena.inghammar@rel.gu.se, helenainghammar@hotmail.com
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Genom att analysera DNA från fjällrävens hela utbredning i Skandinavien har Love Dalén och hans medarbetare lyckats kartlägga fjällrävens populationsstruktur. Resultaten visar att fjällräven är uppdelad i fyra populationer: Hardangervidda i Norge, Sylarna/Helags i Jämtland, Stekenjokk/Børgefjell i centrala Skandinavien, samt en stor population som spänner från Vindelfjällen i söder till Varangerhalvøya i norr. Antalet fjällrävar i respektive population är mycket lågt (10-50) och utbytet mellan dem tycks vara litet. Detta innebär en stor risk för lokala utdöenden på grund av slumphändelser, till exempel ett uteblivet lämmelår. Lämlar är fjällrävens primära föda.
Analyser av gamla museiprover, och av prover som samlats in under de senaste 17 åren inom Projekt Fjällräv SEFALO, visar att fjällrävarnas genetiska variation har minskat under de senaste 100 åren. Detta är oroväckande eftersom det också visat sig finnas ett samband mellan inavel och låg genetisk variation på individnivå, och reproduktionsframgång. En del rävar har immigrerat från Ryssland till Sverige vilket har bromsat minskningen i genetisk variation till viss del, särskilt i den nordligaste av de skandinaviska populationerna. Men farhågor finns att en minskande populationsstorlek på Kolahalvön i västra Ryssland kommer leda till ett minskat inflöde av nya gener österifrån.
De fyra populationerna i Skandinavien bör behandlas som separata bevarandeenheter. De stödåtgärder som i dagsläget pågår är utfodring och jakt på rödräv, som är fjällrävens främste konkurrent om födan. Eftersom spridningen mellan populationerna tycks vara mycket liten, så är det osannolikt att bevarandeåtgärder i en population har några positiva spin-off-effekter på de andra populationerna. Bevarandeåtgärder bör därför ske i alla populationerna. Den norra populationen måste här anses vara särskilt viktig eftersom det är möjligt att den upprätthåller en kontakt mellan Ryssland och övriga Skandinavien. Det är möjligt att man i framtiden även bör överväga att flytta fjällrävar, antingen mellan populationerna inom Skandinavien eller från Ryssland till Skandinavien.
Kontaktinformation
För mer information, avhandlingen eller bilder kontakta:
Love Dalén. PhD, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet mobil 070-777 27 94 tfn 08-16 40 47
e-post Love.Dalen@zoologi.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet,
tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
– Det är väldigt roligt att ansökan beviljats. Det är första gången som Umeå universitet har utsetts till både anslagsmottagare och koordinator av ett EU:s Tempusprojekt, säger Adi Anani.
Tempusprogrammet ger universitet inom EU en möjlighet att samarbeta om utbildningsfrågor och med utveckling av den högre utbildningen med universitet på Västra Balkan, i Östeuropa, Centralasien och med universitet i partnerländer runt Medelhavet. Tempus grundades 1990 direkt efter Berlinmurens fall.
ICT Learning Pentagram, ICT-LEAP, heter projektet som leds av Adi Anani och som nu beviljats EU-medel.
Projektet kommer att etablera ett nätverk inom e-utbildning, nätbaserad utbildning, mellan partnerländerna runt Medelhavet, MEDA-länderna, och EU och ge dem tillgång till EU:s e-utbildning och kompetens. Med ICT-LEAP kan universitet inom MEDA och EU följa utvecklingen inom e-utbildningen. ICT-LEAP kommer bland annat att erbjuda teknikträning och ett nätverk av e-lärandecentra.
MEDA-länderna består bl.a. av: Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Marocko, Palestinska myndigheten, Syrien och Tunisien.
Projektets konsortium inkluderar förutom Umeå universitet och Dortmund universitet i Tyskland, två palestinska och ett jordanskt partneruniversitet. Två universitetsrektorer är direkt engagerade i projektet.
– Projektet ger våra partneruniversitet i MEDA-länderna tillgång till globala utbildningsmöjligheter. Jag är övertygad om att ICT-LEAP också kommer att bidra till regional stabilitet och utveckling. Projektet förväntas också expandera till andra regioner, säger Adi Anani. Och för Umeå universitet betyder det att den internationella profileringen stärks och att universitetet förutom ökad erfarenhet och förhöjd kvalitet i e-utbildning också får förbättrat rekryteringsläge, fortsätter Anani.
– Jag är som sagt väldigt glad för att projektet nu kan bli verklighet. Jag initierade projektet för mer än ett år sedan och skrev ansökan i december 2004 men jag uppskattar stödet och uppmuntran från elektronikgruppen och prefekten vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik samt från konsortiets medlemmar. Dr. Regis Cabral var med sin EU-erfarenhet också till stor hjälp vid ansökan, säger Anani.
För mer information om TEMPUS programmet, se:
http://europa.eu.int/tempus
Kontaktinformation
För mer information om projektet, kontakta gärna:
Dr. Adi Anani, Umeå universitet, institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Tel: 090 – 786 63 38
E-post: adi.anani@tfe.umu.se
De flesta barn med funktionsnedsättning växer nuförtiden upp i sina hem. Föräldrarna har ansvaret både för den vård som alla barn behöver och dessutom ansvarar de för den ytterligare vård som barnets funktionsnedsättning kräver. Det stöd som föräldrarna får av professionella, närstående och vänner är av avgörande betydelse för hur de upplever sin livssituation.
I avhandlingen beskriver föräldrarna hur de i samband med upptäckten av barnets funktionsnedsättning blev varse viktiga värden i livet som de förut tog för givet. De är tacksamma över att ha fått behålla sitt barn i livet och de strävar efter att barnet ska få leva ett gott liv, trots funktionsnedsättningen. Det dagliga livet upptas till stor del av vården av barnet och att konfrontera den oro och osäkerhet som är relaterad till barnets funktionsnedsättning. Föräldrarna beskriver också hur de får konfrontera andra personers syn på barnet som mindre värt än ett friskt barn.
När föräldrarna upplever att vårdpersonal lyssnar på dem, bryr sig om dem som viktiga personer och tar dem på allvar som barnets vårdare, beskrivs det som ett ovärderligt stöd för att uppnå trygghet och kompetens i vården av sitt barn. Föräldrarna känner att vårdpersonalen delar synen på barnet som värdefullt och vill dess bästa när de engagerar sig i barnet och uppfattar dess unika behov. Det ger föräldrarna ett hopp om att kunna göra sitt bästa för barnet utifrån dess egna inneboende resurser. Det professionella stödet ger också en lättnad i det dagliga livet. När föräldrarna upplever att vårdpersonal negligerar både dem, barnet och deras behov och inte tar föräldrarnas kunskap, erfarenheter och iakttagelser på allvar, blir det dagliga livet betungande. Föräldrarna blir kvar i osäkerhet och otrygghet om hur de ska ta hand om sitt barn på bästa sätt. Detta medför en kamp mot de professionella för att kräva det stöd som föräldrarna anser att de och deras barn är i behov av.
Att få informellt stöd, det vill säga från vänner, närstående och grannar beskrivs av föräldrarna som viktigt för både dem själva och för barnet. Barnets nära relationer med närstående, inte minst med mor- och farföräldrar och med kamrater i skola och på fritid upplevs av föräldrarna som berikande för barnet. Möjligheten att kunna dela erfarenheter av oro och bekymmer som har med barnets funktionsnedsättning att göra med andra personer utanför familjen, liksom att kunna dela glädje tillsammans beskrivs också som ett stöd. Det är möjligt endast med personer som visat sig vara trofasta och inte får föräldrarna att känna sig besvärliga för att de har ett barn som kräver mycket av deras omvårdnad och uppmärksamhet. Det informella stödet ger också en lättnad i det dagliga livet och plats för spontana aktiviteter. Att få ett barn med funktionsnedsättning beskrivs som ett prov på vänskap och trofasthet när något allvarligt händer. Det informella stödet är därför något som inte går att kräva. Föräldrarna berättar om hur bristen på informellt stöd gör att både de och barnet blir ensamma och utanför en naturligt mänsklig gemenskap med andra utanför familjen.
Avhandlingen omfattar fyra delstudier som är baserade på intervjuer med föräldrar och professionella.
Britt-Marie Lindblad är född och uppvuxen i Dalarna. Hon har arbetat som barnsjuksköterska och distriktsköterska i Uppsala, Härnösand och Göteborg. Sedan 1990 arbetar hon på Institutionen för Vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.
Fredag 13 januari försvarar Britt-Marie Lindblad, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning, erfarenheter av stöd och av att vara professionell stödjare.
Disputationen äger rum klockan 13.00 den 13 januari, 2006 i Vårdvetarhusets aula, vid Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Venke Sørlie, Institutionen för Sykepleivitenskap og Helsefag, Oslo Universitet, Oslo.
Kontaktinformation
Britt-Marie Lindblad kan nås på telefon 033-25 42 95 (bostad), 033-435 47 41 (arbetet) eller på 0730-66 49 40 (mobil). E-postadressen är Britt-Marie.Lindblad@hb.se.
– Med detta påstående menar vi inte att den traditionella synen på cancer som resultat av genetiska förändringar är fel, men att ”epigenetiska” förändringar är minst lika viktiga och att dessa kommer först, säger professor Rolf Ohlsson vid institutionen för Fysiologi och Utvecklingsbiologi vid Evolutionsbiologiskt centrum.
Epigenetiska förändringar handlar inte om förändringar i arvsmassans DNA-sekvens utan om förändringar vad gäller när, var och hur arvsanlagen uttrycks. Man vet redan att epigenetiken griper in i, inte bara cancer, utan också en mångfald andra sjukdomar hos människan, som till exempel psykiatriska sjukdomar, fetma och födelsedefekter. Epigenetiska förändringar kan exempelvis inaktivera arvsanlag som bromsar cancer (tumörsuppressorgener) och/eller aktivera arvsanlag som ökar risken för cancer (onkgener).
– Celler som härbärgerar epigenetiska förändringar kan se helt normala ut – men om man tittar noga på cellens epigenetiska status finner man subtila förändringar som predisponerar för cancer, säger Rolf Ohlsson.
– Eftersom epigenetiska förändringar i normala celler ger en ökad cancerrisk bör det kunna bli möjligt att upptäcka cancer tidigt och behandla patienter innan tumören utvecklats, ungefär som kardiologer kan behandla hjärtsjuka patienter med kolesterol-sänkande medel.
Ohlsson och hans kollegor föreslår att cancer generellt utvecklas via en trestegsprocess. Enligt denna modell initieras de flesta cancerformer med en epigenetisk förändring i särskilda arvsanlag som kallas för tumorpromoter-gener i organspecifika stamceller. Detta leder till en mera okontrollerad tillväxt av stamceller som i en andra fas bäddar för en mutation, exempelvis genetiska förändringar i tidiga stadier av leukemi. I den förhärskande cancermodellen anses detta vara det första steget i canceromvandlingen. I den tredje fasen samverkar genetisk och epigenetisk instabilitet vilket accelererar utvecklingen av cancer.
– Många av egenskaperna i utvecklade tumörer, som till exempel förmågan att bilda metastaser, kan finnas redan i de stamceller som ger upphov till primärtumören, säger Ohlsson.
– Större uppmärksamhet borde ges vad som verkar vara normala celler eftersom dessa är uppenbara måltavlor för epigenetiska förändringar och därmed viktiga måltavlor för förebyggande åtgärder och diagnos.
Författarna till översiktsartikeln är Andrew Feinberg (Johns Hopkins Medical School, Baltimore), Rolf Ohlsson vid Uppsala Universitet och Steven Henikoff, (the Howard Hughes Medical Institute at the Fred Hutchinson Cancer Research Center, Seattle).
Kontaktinformation
För mer information kontakta Rolf Ohlsson på 070-425 02 31 eller Rolf.Ohlsson@eb.uu.se
I januari påbörjar FOI på uppdrag av Skogsstyrelsen flygningarna över det stormdrabbade området.
I dagsläget är mer än två tredjedelar av det stormfällda virket efter Gudrun omhändertaget. Om betydande mängder granvirke blir liggande utspritt i skogen över nästa sommar ökar riskerna för omfattande insektsangrepp på levande skog de följande åren.
Skogsstyrelsen har därför beslutat att med hjälp FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) använda en ny radarteknik, CARABAS, för att kartlägga de områden där rester av granvirke fortfarande finns kvar. Inventeringen kommer att följas upp i fält av Skogsstyrelsens personal och berörda markägare kommer att informeras om kvarvarande granvirke.
– Vår förhoppning är att den här tekniken ska hjälpa oss att hitta kvarliggande träd, och ge oss en bra möjlighet att informera om var särskilda insatser måste till för att vi ska undvika massiva insektsangrepp, säger Magnus Fridh, projektledare för Skogsstyrelsens stormanalysprojekt.
Det är FOI och Ericsson Microwave System som tillsammans utvecklat CARABAS. Tekniken är världsunik och ursprungligen framtagen för militära ändamål. Systemet bygger på radiovågor med låg frekvens som kan urskilja föremål trots regn, snö och kraftig vegetation. Utrustningen är installerad i plan från Försvarets materielverk (FMV) som flyger över de stormfällda områdena under andra halvan av januari.
– Det här är ett strålande exempel på hur militär teknik kan användas för civila tillämpningar, säger Lars Ulander, forskningschef på FOI. Tekniken är mycket intressant för olika typer av karteringsändamål.
Det område som ska inventeras är Kronobergs län, södra delarna av Jönköpings län, Tranemo och halva Hylte kommun. Resultaten ska vara färdiga i början av mars.
Kontaktinformation
Magnus Fridh
projektledare Stormanalysprojektet Skogsstyrelsen
tel: 036-15 57 15 mobil: 070-554 56 27
Lars Ulander
forskningschef FOI
tel: 013-37 80 44 mobil: 070-927 71 52
Åsa Ivarsson
presskontakt FOI
tel: 08-555 031 55 mobil: 070-444 77 55
Ida Northfell
pressekreterare Skogsstyrelsen
tel: 036-15 55 52 mobil: 070- 600 21 99
Första numret av nättidningen Wingspan ligger nu ute på Internet. Syftet med Wingspan är att sprida kunskap om ledarskap, lärande, skolutveckling, utbildningspolicies, ny teknik inom skolvärlden och fortbildning.
– Lärare och skolledare runt om i världen är vår viktigaste målgrupp, berättar Kristen Snyder.
Hon konstaterar att nyordningen för Wingspan sker i en tid med stora pedagogiska utmaningar.
– Det gäller att skapa skolor som både har ett globalt och ett lokalt engagemang. Därför krävs ett holistiskt perspektiv där man ser sambandet mellan ledarskap, lärande och organisationsutveckling i förhållande till samhället.
Skribenterna i Wingspan, som främst består av forskare och pedagoger, kommer från hela världen. Till tidningen finns också ett internationellt redaktionsråd knutet. Medlemmarna i detta bidrar med nya infallsvinklar från sina världsdelar.
– Vårt mål är att skapa ett forum för dialog mellan forskare och pedagoger. Vi vill visa på likheter och skillnader mellan kulturer och samtidigt som vi presenterar mångfalden tar vi också fram det som förenar när det gäller skolutveckling.
Wingspan startades för 25 år sedan och chefredaktören Robert H. Anderson har ända från början satt sin prägel på tidningen. Han är också ett välkänt namn i pedagogiska kretsar genom sina insatser när det gäller utveckling av lärarlag och åldersintegrerad undervisning.
Robert H. Andersons första kontakter med Mittuniversitetet togs i mitten av 1990-talet när han kopplades in på ett flertal internationella utbildningar som genomfördes här. 2003 donerade Robert H. Anderson hela sin världsunika boksamling, som omfattar 7 000 böcker i ämnet skol- och ledarskapsutveckling, till Mittuniversitetet. Dessa finns idag på Sambiblioteket i Härnösand.
– Det känns mycket stimulerande att få ta hand om stafettpinnen för Wingspan från honom. Denna tidning har genom åren stimulerat många lärare att våga tänka nytt och min förhoppning är att fortsätta i samma spår med ny teknik och med ett ännu bredare nätverk av medarbetare och läsare, avslutar Kristen Snyder, som till vardags arbetar vid Institutionen för Utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet på Campus Härnösand.
Hon passar också på att tacka för donationen från Pedamorphosis Inc. på 100 000 kronor som använts till att omvandla papperstidningen till en nättidning.
Nättidningen kan läsas på: www.miun.se/wingspan
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till: Kristen Snyder, 0611-863 30, 070-231 28 45, kristen.snyder@miun.se
Karin Jackson är medicine doktor och lärare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet och har i sin doktorsavhandling undersökt hur kvinnor och män som fått ett för tidigt fött barn upplever föräldraskapet och hur de utvecklar sin identitet som mamma respektive pappa.
– Den första tiden rymde föräldraskapet en spänning mellan de förväntningar och ideal föräldrarna hade och hur de upplevde sig själva som mamma respektive pappa, säger Karin Jackson. Mötet mellan den professionella och naturliga omsorgen kan vara av avgörande betydelse för föräldrarnas möjligheter att identifiera sig med rollen som förälder. Personalen och miljöerna inom vården kan både vara främjande och hindrande.
Av de bedömningar av vårdens kvalitet som gjorts i en av Karin Jacksons studier, framkom att det i första hand är viktigt med en god medicinsk-tekniskt kompetent vård till det för tidigt födda barnet. Vidare är det av betydelse att information ges om barnets behandling och vård samt att föräldrarna har kontinuerligt tillgång till en ansvarig sjuksköterska.
– Bemötandet från vårdpersonalen är också av betydelse, säger Karin Jackson. Det är viktigt att bli bekräftad och sedd i rollen som förälder. Sjuksköterskans roll har stor betydelse för föräldrarnas trygghetskänsla.
Studien ger också ett visst stöd för att ytterligare stöd till fäder bör tillskapas, så att de i större utsträckning kan vara med sina barn efter hemkomsten från neonatalavdelningen.
Jacksons forskning visar också att vårdkonsumtionen under barnens första levnadsår var högre för de för tidigt födda barnen i jämförelse med de normalt födda barnen. Även antal inläggningar på sjukhus efter neonatalperioden (vårdtiden på avdelningen) var högre för studiegruppen.
– Personalen inom hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att stödja föräldrar till för tidigt födda barn så att deras egna resurser i den naturliga omsorgen om barnet, deras utveckling i föräldraskapet och anpassning till familje- och arbetsliv stärks, säger Karin Jackson. Vi behöver utveckla varma och kärleksfulla vårdmiljöer.
Avhandlingens titel ”Att vara förälder till ett för tidigt fött barn – En studie om föräldrars dagliga liv och deras möten med vården”.
Pressfoto på Karin Jackson finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets hemsida på adressen: www.oru.se/press/bildarkiv/karin_jackson
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Jackson, telefon 019-30 36 63, 0730-65 92 30, e-post: karin.jackson@hi.oru.se.
Ove Nilsson är professor vid UPSC och vid SLU:s institution för skoglig genetik och växtfysiologi, en av de två institutioner som år 1999 gick samman i UPSC.
Uppmärksamheten blev enormt stor när Umeå-gruppen i augusti publicerade sin rapport om florigen i Science. Det var den sovjetiske forskaren Tjajlachjan som myntade ordet florigen 1936, och sedan har forskare världen runt försökt hitta det mystiska ämne som styr växternas blomning.
Efter 70 års sökande kom genombrottet när Ove Nilsson och hans grupp hittade en budbärarmolekyl som uppfyllde alla klassiska krav på egenskaperna hos florigen. I sina försök använde de modellväxten backtrav. Resultaten kan emellertid tillämpas även på andra växter, även träd.
Länk till texten i Science – se nedan.
Här är länken till det pressmeddelande om Umeå-forskarnas upptäckt som SLU skickade ut i början av augusti:
http://www.slu.se/page.cfm?page=135&Nyheter_ID=4181&FunktionID=20
I en artikel i oktobernumret av SLU:s personaltidning Resurs (nr 3/2005, sidorna 14-15) beskrivs det spännande arbete som ledde fram till upptäckten. Ladda ner pdf-fil från arkivet:
http://resurs.slu.se
Som årets vikigaste vetenskapliga händelse rankar Science publiceringen av schimpansen Clints arvsanlag. Det betecknas som ett ett av de mest dramatiska resultaten under året. På andra plats kommer rymdforskning, och studierna av växternas blomning är alltså den tredje viktigaste nyheten bland de tio på Science rankinglista.
Kontaktinformation
Ove Nilsson, tel 090-786 84 87
E-post: Ove.Nilsson@genfys.slu.se
