Den plastbearbetande blandaren kommer att utnyttjas både inom grundutbildningen, i forskningsprojekt, men också för uppdrag och tester för industrin. Utrustningen är nämligen en miniatyr av större plastbearbetande blandare som finns ute i industrin. Eftersom den är liten kan man göra tester med bara ½ dl plast (granulat). Detta är en stor fördel, eftersom man ofta har tillgång till mycket små mängder råmaterial då man utvecklar nya plaster. Egentligen består utrustningen av två delar. Den ena är en blandare där råvaran värms upp, smälter och trycks ut i allt från plastfibrer till plastfilmer.
Johannes Rehbein, som är utbytesstudent från RWTH Aachen University i Tyskland, demonstrerar hur maskinen fungerar. I den andra delen kan man tillverka provbitar som smälts ner i färdiga formar.
– Utrustningen är verkligen intressant för forskningsändamål, men också för examensjobb, förklarar Mikael Skrifvars.
Via en dator kan man också följa tillverkningsprocessen och få fram olika värden och göra mätningar.
Stort intresse
Han berättar vidare att inget annat svenskt lärosäte har en liknande utrustning. Därför är också intresset för den stort. SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, har varit med och delfinansierat maskinen och kommer också att utnyttja den. Mikael Skrifvars berättar att SP är närmast intresserad av att bearbeta s.k. nanokompositer, det vill säga plaster som blandas med nanofyllmedel. Utrustningen kommer även att utnyttjas i gemensamma projekt vid SP och Högskolan i Borås.
– Även Institutionen Textilhögskolan är intresserade. Tillsammans kan vi nu ta fram nya textila material via plastfibrer, som kan t.ex. användas i funktionella och smarta textilier, fortsätter Mikael Skrifvars.
Det är via en finansiering från Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad som Institutionen Ingenjörshögskolan har kunnat köpa in maskinen. Totalt kostar den runt 1,2 miljoner kronor.
– Det var en stor investering, men helt nödvändig för vår forskning inom det här området.
Kontaktinformation
Professor Mikael Skrifvars, Institutionen Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås
Telefon: 033-435 4497
Mobil: 0708-19 61 46
E-post: mikael.skrifvars@hb.se
För högupplösta bilder se referenslänk:
Det reala värdet av minimilönerna har ökat betydligt
De svenska minimilönerna är höga jämfört med andra länder. I de avtalsområden som undersöks i rapporten motsvarar den lägsta minimilönen 60-70 procent av medianlönen i tillverkningsindustrin. För den minst kvalificerade arbetskraften har det reala värdet av minimilönerna ökat betydligt under de senaste tio åren. Det gäller framförallt inom tjänstesektorerna, där många arbetstagare har en låg lön och därför berörs av förändringar i minimilönen. Inom hotell- och restaurangbranschen samt detaljhandeln är ökningen i minimilönens köpkraft närmare 40 procent.
Spridningen i minimilöner inom avtalen har ökat
Under de senaste decennierna har spridningen i utgående löner ökat. Även spridningen i minimilöner inom avtalen, beroende på yrke, erfarenhet och ålder, har ökat. Tidigare var det vanligt med regionala skillnader, men de har nästan försvunnit. Mellan de olika avtalen har inte spridningen i minimilöner ökat.
Ökad konkurrens från låglöneländer kan påverka minimilönerna
Minimilönerna kan i framtiden komma att påverkas av den tilltagande konkurrensen om arbetstillfällena från låglöneländer, däribland EU:s nya medlemsländer.
Minimilönerna fastställs i kollektivavtal men gäller inte alla
Minimilönerna förhandlas mellan arbetsgivare och fack och fastställs i kollektivavtal. Utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige omfattas inte automatiskt av de avtalade minimilönerna. Enbart under 2004 träffades nära 300 avtal och i de allra flesta av dessa fastställs minimilöner. Minimilönen bestäms ofta utifrån yrke, erfarenhet eller ålder. Rapporten bygger på en genomgång av ett urval svenska kollektivavtal 1970-2005. Urvalet täcker tre fjärdedelar av antalet löntagare.
Kontaktinformation
IFAU-rapport 2005:18 ”Hur höga är minimilönerna?” är skriven av Per Skedinger, Industriens Utredningsinstitut.
Vill du veta mer, kontakta Per på telefon: 08-665 45 53 eller via e-post: per.skedinger@iui.se
Av 133 personer dömda för våldsbrott hade 78 (58 procent) druckit alkohol under dygnet före brottet. En stor majoritet av de dömda var män med en psykiatrisk diagnos och de allra flesta våldshandlingarna begicks mot personer som de kände.
Risken att använda våld var mer än 13 gånger större om personen druckit alkohol under dygnet före brottet. Riskökningen beräknades i jämförelse mot varje individs normala bruk av alkohol, i en så kallad case-crossover-studie.
Även bruk av andra droger, som benzodiazepiner (”lugnande medel”), cannabis, amfetamin och antidepressiva medel, undersöktes. Benzodiazepiner i ”vanliga” doser tycktes minska risken för våldsamt beteende liksom även antidepressiva preparat. Till skillnad från resultat från andra studier tycktes risken inte heller öka ytterligare om alkoholen kombinerats med benzodiazepiner.
– Resultaten tyder på alkohol triggar våldshandlingar mest av de undersökta drogerna. Preventiva insatser för personer med risk för våldsamt beteende bör därför inriktas på att minska deras användning av alkohol, menar forskare Ulrika Haggård-Grann, Karolinska Institutet.
Publikation:
The role of alcohol and drugs in triggering criminal violence: a case-crossover study
Haggård-Grann U, Hallqvist J, Långström N, Möller J.
Addiction (2006) 101:100-108.
www.addictionjournal.org
För mer information, kontakta:
Ulrika Haggård-Grann, Med Dr, centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet, tel 073-659 60 00, e-post: ulrika.haggard@cns.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Det är Erik Johansson vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik som tillsammans med doktoranderna Nasim Sabouri och Olga Chilkova medverkar i denna publicering, som också kommer att avsätta sig på tidskriftens förstasida i form av en bild som beskriver upptäckten.
Den mänskliga arvsmassan har tidigare kartlagts, liksom arvsmassan hos allt fler andra organismer. Däremot saknas kunskap om hur arvsmassan kan kopieras och repareras så effektivt och exakt. Vid dessa processer deltar alltid ett s.k. DNA-polymeras, ett enzym som utför själva syntesen, nybildningen, av arvsmassa. DNA-polymeras epsilon ansvarar för en stor del av denna syntes hos högre organismer och gör det med mycket hög noggrannhet.
I artikeln beskrivs proteinets tredimensionella struktur, vilket avslöjar att enzymet består av två områden, domäner, med olika funktioner. I ena änden av enzymet finns förmågan att syntetisera ny arvsmassa. I andra änden av enzymet har forskargrupperna upptäckt en struktur som bidrar till att hålla fast enzymet vid arvsmassan när en ny kopia ska syntetiseras. Denna information om hur enzymet DNA-polymeras epsilon är uppbyggt kommer att bidra till kunskapen om dess funktion inne i cellen. Detta ger i sin tur en ökad förståelse för hur arvsmassan hos en cell kopieras.
Artikeln finns att läsa på www.nature.com/nsmb: ”Structure of Saccharomyces cerevisiae DNA polymerase epsilon by cryo electron microscopy” Asturias, F.J., Cheung, I., Sabouri, N., Chilkova, O., Wepplo, D., and Johansson, E.
För mer information kontakta: Erik Johansson, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 6638, e-post: erik.johansson@medchem.umu.se
Per Hortlund vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS) har studerat långsiktiga förändringar i svenska affärsbankers soliditet och avkastning, sambanden dem emellan, och orsakerna till deras förändring. Han har också studerat det svenska sedelbankväsendets funktionssätt i slutet av artonhundratalet, och jämför dess verkan med centralbankregimen efter 1904 när Riksbanken fick sedelmonopol.
− Enligt ”fribankteorin” kan penningutbudet med tävlande sedelbanker mer smidigt anpassas efter konsumenternas behov. Tävlande sedelbanker kommer också mer effektivt hålla varandra i schack och förhindra skadlig kreditexpansion, varför svängningar i penning- och kreditvolymer blir mindre, säger Per Hortlund.
Dessa teorier har tidigare varit svåra att empiriskt pröva eftersom det har varit svårt att få tag på bra data. Sverige är ett av få länder där det existerar bra bankstatistik från en sedelbankperiod och i och med Per Hortlunds avhandling har nu fribankteorins hypoteser empiriskt kunnat prövas.
Resultaten visar att penningmängden inte blev mindre elastisk efter att Riksbanken fick sedelmonopol. En slutsats är därför att frågan om sedelmonopol inte verkar spela så stor roll, i en liten öppen ekonomi där valutan motsvarar värdet av en viss mängd guld (guldmyntfot), och där centralbanken följer ”spelets regler”.
− Ett sedelbankväsende kan dock fungera som ett trovärdigt sätt att binda ekonomin vid guldmyntfoten. Därigenom kan det skydda en ekonomi från de två onda ting som drabbade 1900-talets bankväsenden, nämligen inflation och systemhotande bankkriser, säger Per Hortlund.
Avhandlingen ”Studies on Swedish Banking, 1870-2001” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm: e-post efi@hhs.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Per Hortlund, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-7777 938
Mobil: 073 957 05 56
E-post: per.hortlund@ratio.se
Börjar svenskarna bli överutbildade? Är regeringens mål att 50 procent av elevkullarna på gymnasiet ska välja att studera på högskolan rimligt eller ens önskvärt? Denna modell med utbildning på högskolenivå som tillväxtfaktor lämnar vissa grupper i samhället utanför. Fortfarande dominerar personer från studievana miljöer högskolans föreläsningssalar. Studenter i Sverige är fortfarande i hög grad en socialt och etniskt homogen grupp. Modellen löser inte heller arbetsmarknadens behov av yrkesgrupper utan högre utbildning.
I studien tänker Karlstadsforskarna titta närmare på vilken roll den folkbildande verksamheten, i form av studiecirklar och korrespondenskurser, har spelat under de senaste 50 åren i Sverige. Och hur har olika regionala kunskapstraditioner utvecklats och inverkat på individens val av utbildningsformer?
Ann-Kristin Högman, lektor i historia vid Karlstads universitet, menar att
valet av studier inte sker förutsättningslöst.
– Vi tänker särskilt lyfta fram de normer och värderingar som styr individens val. I mäns och kvinnors omgivning finns idéer som talar om vad man ska läsa, hur man ska läsa, när man ska läsa och inte minst var man ska läsa. Vissa grupper har också en utpräglad motvilja inför högre studier och vi kan även se stora regionala skillnader, där särskilt glesbygdens män släpar efter i utbildningsnivå.
Resultaten från studien kan bidra till att skapa en större förståelse för lokala kunskapstraditioner och väcka en debatt om värdet av olika kunskapsformer, även sådana utanför högskola och universitet.
Läsa och leva – en samhistorisk studie av sambandet mellan utbildningsval och lokala kunskapstraditioner heter studien. Den finansieras av Vetenskapsrådet och Länsstyrelsen i Värmland och kommer att pågå under tre år med början 2006. Förutom Ann-Kristin Högman, deltar även Martin Stolare,lektor i historia vid Karlstads universitet. De två ska också knyta en doktorand till projektet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Ann-Kristin Högman, Karlstads universitet, tfn: 054 – 700 13 03 eller 0708-32 33 39 eller Martin Stolare, Karlstads universitet, tfn: 054 – 700 14 28 eller 0702 -29 70 43.
I sedimenten på havets bottnar finns olika typer av djur som till exempel musslor, havsborstmaskar och kräftdjur. Liksom maskar i jorden gräver dessa djur gångar som de ventilerar, och för på så sätt ner syresatt vatten i sedimentet. De rör också runt i sedimentet på olika sätt, vilket skapar en tredimensionell struktur med en mängd olika små miljöer lämpliga för olika organismer. I sin avhandling visar Karin Karlson att dessa djur på så sätt har stor betydelse för syresättningen och nedbrytningen av organiskt material i de studerade sedimenten. Vid nedbrytningen av organiskt material frigörs närsalter som till exempel kväve och fosfor till vattnet, som blir till mat för alger och växtplankton. Därmed har bottendjuren också stor betydelse för kopplingen mellan botten och den fria vattenmassan.
Under de senaste 50 åren har syresituationen på bottnarna i Östersjön och Skandinaviska vatten förvärrats på grund av övergödning, det vill säga tillförsel av närsalter till haven. En tredjedel av bottnarna i Östersjön har syrebrist och saknar därmed en bottenfauna.
Vid syrebrist råder andra processer i sedimentet än vid syresatta bottnar. Är bottnen syresatt kan till exempel fosfor bindas till järnföreningar i sedimentet, medan fosfor vid syrebrist frigörs från sedimentet till det överliggande vattnet. Karin Karlsons resultat tyder, liksom andra studier, på att bottendjuren och deras aktivitet stimulerar bildandet av kvävgas. Kvävgasbildandet anses leda till att kväve förs bort från havet och ut till atmosfären, och skulle därför kunna ses som en naturlig reningsprocess. Syresatta bottnar bebodda med djur kan alltså på detta sätt bidra till att minska mängden kväve och fosfor i vattnet på ett naturligt sätt.
På grund av de låga syreförhållandena vid Östersjöns bottnar saknas cirka 1 500 000 ton makrofauna, det vill säga djur som är större än 1 mm. Det visar en grov beräkning som presenteras i avhandlingen. Den saknade makrofaunan skulle bland annat kunna ha blivit föda till bottenlevande fisk, vilket skulle ha kunnat ge en fiskproduktion på cirka 100 000 ton. En syrefri botten kan dock återfå sitt djurliv om inflödet av syresatt vatten förbättras. Experimentella studier visade att under förbättrade syreförhållanden och återkolonisering av makrofaunan, skedde en gradvis återhämtning av bottnarna. Desto mer bottnarna blev bearbetade och syresatta desto fler djur överlevde.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karin Karlson
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 2709, 070-3870579
E-post: k.karlson@kmf.gu.se
Handledare: Professor Rutger Rosenberg, Tel: 0523 – 185 29, E-post: rutger.rosenberg@kmf.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Impact of benthic macrofauna on sediment biogeochemistry – the importance of bottom water oxygen concentrations”. Disputationen har ägt rum.
Projektet omfattar drygt 4 miljoner Euro varav 2,8 miljoner är anslag från EUs sjätte ramprogram, medan resten bekostas av de ingående parterna.
I projektet ingår teori, tillverkningsprocesser och utvärdering av ferroelektriska filmer och komponenter med helt nya egenskaper som kan användas för mikrovågskommunikation, till exempel i mobiltelefoner och bärbara datorer. De material som är aktuella att undersöka är komplexa metalloxider av barium- och strontiumtitanat som har hög dielektrisk konstant.
Den höga dielektriska konstanten hos barium- och strontiumtitanat varierar med pålagt elektriskt fält, vilket gör det möjligt att utveckla spänningskontrollerade kondensatorer (varaktorer) och ett stort antal komponenter för mikrovågstillämpningar.
Ferroelektriska filmer kan tillverkas till avsevärt lägre kostnader, komponenterna är betydligt mindre och effektåtgången mycket lägre än med de system som används idag.
– I projektet skall vi förbättra egenskaperna hos ferroelektriska filmer och komponenter baserade på dem genom att minska temperaturberoende, dielektrisk hysteres, förluster, brus och parameterdrift, samt öka långtidsstabiliteten och ställbarheten. De ferroelektriska filmerna skall också förses med designade, radikalt nya dielektriska egenskaper. Nya fysikaliska effekter hos materialen skall användas för tillämpningar i komponenter med nya funktioner, exempelvis i akustiska resonatorer, säger Spartak Gevorgian, som koordinerar projektet.
– Demonstrationsobjekt kommer att utvecklas för tillämpningar inom mikrovågskommunikation, men de blir sannolikt användbara även för optoelektronik- och sensortillämpningar. Avstämbara TFBARs, Thin Film Bulk Acoustic Resonators, vilka inte har någon motsvarighet inom elektronikindustrin idag, är en av de nya komponenterna med nya funktioner som kommer att undersökas.
Medverkande i projektet är Chalmers tekniska högskola (koordinator); Philips Electronics Nederland B.V., Eindhoven, Nederländerna; Ericsson AB, Mölndal; Temex Filters (SAW) Business Unit of Temex, Sophia Antipolis, Frankrike; Swiss Federal Institute of Technology, Lausanne, Schweiz; och Electrotechnical University, St. Petersburg, Ryssland.
Nanostar står för: Nano-Structured Ferrolectric Films for Tuneable Acoustic Resonators and Devices.
Kontaktinformation
Mer information:
Professor Spartak Gevorgian, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, Chalmers, tel: 031-772 1727, e-post: spartak@chalmers.se
När man ska dimensionera bärande konstruktioner jämförs lasten som påverkar exempelvis en balk med hur mycket balken klarar av att bära. Redan där kan man beräkna om konstruktionen fungerar.
Doktoranden Katarina Ljungquist har applicerat samma modell på husbyggande och risken för att de boendes hälsa ska påverkas negativt av inomhusmiljön.
Genom att ställa husets konstruktion mot faktorer som kan bidra till en ohälsosam inomhusmiljö, exempelvis radongas, kan man beräkna risken för ohälsa hos de boende.
Tanken är att modellen ska kunna användas redan i planeringsstadiet av nya byggnader.
Katarina Ljungquist har i sin forskning använt riskanalysmodellen för en fiktiv enfamiljsvilla som står på ett högriskområde för radon men också på en bostadsrättslägenhet där den oönskade händelsen är legionella bakterier i duschvatten.
Katarina Ljungquist kommer från Jönköping och tog civilingenjörsexamen i Luleå 1983. Hon har arbetat i 11 år som byggnadskonstruktör.
Hon disputerade med avhandlingen ” A probabilistic approach to risk analysis – A comparison between undesirable indoor events and human sensitivity” den 16 december.
Upplysningar: Katarina Ljungquist, 0920-49 23 53, katarina.ljungquist@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73, sofia.eriksson@ltu.se
Unga människor i Norrbotten kommer av tradition inte i kontakt med företagare. Då Sveriges regering och kommuner tycker att nyföretagande hos bland annat ungdomar är en viktig fråga, hoppas man stimulera till egenföretagande genom att ge entreprenörsutbildning i gymnasieskolan.
Elever får testa på att driva ett eget företag under ett läsår. Förhoppningen är att de, genom utbildningen, får se ett alternativ till att vara anställd.
Sara Cervantes, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i sin forskning tittat på hur gymnasieelevernas attityder till att driva småföretag kan förändras genom entreprenörsutbildningen i gymnasieskolan.
Cervantes har börjat med att undersöka attityder mot ungdomar som resurs på arbetsmarknaden och entreprenörsskap specifikt hos personer med ledande befattningar i tre kommuner.
Sedan har hon också undersökt ungdomars attityder till att starta småföretag generellt och i en särskild kommun speciellt.
Sara Cervantes har bland annat kommit till slutsatsen ungdomar får en ökad insikt om vad det innebär att vara småföretagare. Men de får också en större insikt om vilka risker som finns.
En annan slutsats är att, trots att det finns goda intentioner hos ledarna i kommunerna, verkar det som om ungdomar inte kan positionera sig som egenföretagare innan de har andra erfarenheter.
Sara Cervantes disputerade den 19 december med avhandlingen ”Attitudes towards starting small business – Youth and local authorities in a changing labour market”.
Upplysningar: Sara Cervantes, 0920-49 29 97, sara.cervantes@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73, sofia.eriksson@ltu.se
Avregleringen har påverkat de redan etablerade företagen vilket har lett till ett antal omstruktureringar på marknaden, bl. a. har de större aktörerna fått ge ifrån sig marknadsandelar till de mindre bolagen. Under resans gång har även ett flertal bolag varit tvungna att lämna marknaden.
− Rapporten beskriver hur små flygbolag försöker etablera sig på en avreglerad marknad. Avregleringar är omvälvande processer för alla inblandade parter och ger upphov till både hot och möjligheter för aktörerna. Syftet med avregleringen var framförallt att marknaden skulle bli mer effektiv och att nya aktörer skulle få ökat spelrum, säger Maria Dembrower.
En marknad som under en längre tid varit reglerad, har byggt upp särskilda spelregler för aktörerna. När dessa sedan ändras skapas utrymme för alternativa handlingsvägar och nya möjligheter till etablering.
− Det som skiljer nyföretagande på en nyligen avreglerad marknad från nyföretagande på andra marknader är förekomsten av en eller ett par dominerande aktörer som traditionellt sett haft en monopolställning. Nyetablerade företag kan initialt ha svårt att konkurrera med dem och bygga sig en varaktig position på marknaden. Å andra sidan kan de vara mer innovativa och hitta alternativa lösningar till traditionell etablering, säger Maria Dembrower.
Forskningen har utförts av Maria Dembrower på sektionen för Marknadsföring, Distributionsekonomi & Industriell Dynamik vid Handelshögskolan i Stockholm. Forskningsrapporten ”Entreprenörskap i Industriella Nätverk” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, www.hhs.se/efi, e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Maria Dembrower, Handelshögskolan i Stockholm
Mobil: 0739-872840
E-post: maria.dembrower@fsb.se
Eftersom genitala sår medför att man blir extra mottaglig för HIV-smitta är diagnos och behandling viktiga steg i att hindra spridningen av HIV och utvecklingen av AIDS. I sitt avhandlingsarbete har mikrobiolog Judica Mbwana undersökt 300 personer med genitala sår, i två stora städer i Tanzania. Som kontrollgrupp hade hon friska, gravida kvinnor och friska manliga blodgivare.
– Att med hjälp av symptom och sårens utseende dra slutsatser om ifall orsaken till såren är virus eller bakterier är mycket svårt. Bakterier kan man odla, men det tar tid. Virus är mycket komplicerade att odla och inget man klarar utan särskilda laboratorier, säger hon.
Ett av målen med Judica Mbwanas arbete har varit att utveckla moderna diagnosmetoder för att skilja infektioner orsakade av virus respektive bakterier åt. Med hjälp av så kallad PCR-teknik har hon kunnat analysera DNA från mikroorganismerna och på så sätt diagnostisera infektionerna. Tvärtemot vad man tidigare trott kunde hon visa att hälften av såren orsakades av virus, nämligen herpes simplex virus typ-2 (HSV-2) som ger herpesblåsor. Den näst vanligaste orsaken till sår var bakterien Haemophilus ducreyi, men det var bara drygt en tiondel som hade denna infektion.
– Att ge antibiotika till personer med virusinfektion, som man ofta gör för att man inte vet att det handlar om virus, är helt verkningslöst.
Bakteriella infektioner går att bota med antibiotika, medan det för virusinfektioner inte finns någon riktigt bra behandling. Det finns dock behandling som hämmar virusets förökning och påskyndar sårläkningen. Även om virus finns kvar i kroppen är mycket vunnet om man kan läka ut såren eftersom de ökar mottagligheten för HIV-infektion, menar Judica Mbwana. Av personerna i undersökningen var de med sår också i hög utsträckning HIV-positiva. I hennes undersökning var 49 procent HIV-positiva år 1999 och 62 procent år 2001. Av den allmänna befolkningen i Tanzania är en femtedel HIV-positiva.
Judica Mbwana upptäckte dessutom att så många som 80 procent av patienterna med genitala sår också hade antikroppar mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som ger en ökad risk för cancer. Hos de friska personerna fanns HPV-antikroppar hos 55 procent av de gravida kvinnorna och hos 15 procent av männen.
– Att det är fler kvinnor än män visar att kvinnor har lättare för att bli smittade. Det är oroväckande att så många som över hälften av friska kvinnor bär på dessa antikroppar. Det betyder att de varit i kontakt med smitta. Viruset kan ligga latent i kroppen och medföra en ökad risk att utveckla livmoderhalscancer senare i livet.
Ett vaccin mot HPV är under utveckling och kan finnas att använda inom ett par år. Till dess är det dock viktigt att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling så att kontrollen av könssjukdomar blir bättre i Tanzania och andra högriskområden, menar Judica Mbwana.
Vanliga orsaker till genitala sår hos den afrikanska befolkningen är bakterierna Haemophilus ducreyi som ger chancroid, mjuk schanker och ulcus molle samt Treponema pallidum som ger syfilis och hård schanker. Judica Mbwanas avhandling visar att sår hos afrikaner också i hög grad orsakas av HSV-2. PCR-teknik som kan användas för att ställa rätt diagnos finns numera på universitetsjukhusen i de större städerna i Tanzania.
HSV-2 är den vanligaste orsaken till genitala sår hos svenskar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicinsk mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel:
”Studies on genital ulcer diseases in Tanzania”
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Judica Mbwana (talar engelska), mobiltelefon: 0737-793604
Handledare:
Professor Teresa Lagergård, telefon: 031-7736220, mobiltelefon:0708-92 22 40,
e-post: teresa.lagergard@microbio.gu.se
Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, planerar att finansiera projektet med 49 miljoner kronor under sju år med start 1 januari 2006. Koordinator är Lunds universitet, som bidrar med flera olika forskargrupper till det tvärvetenskapliga samarbetet. Arbetet har redan rönt stort intresse hos politiker- och tjänstemannakåren.
– Vårt arbete ska resultera i en rad olika slags rekommendationer. Det kan handla om strukturella juridiska förändringar. Kanske vinner viss bebyggelseplanering på att hanteras på regional istället för kommunal nivå. Kanske kan beslutsunderlag i transportsektorn utformas så att långsiktiga konsekvenser framstår tydligare, kanske bör inbyggda konflikter mellan t ex industripolitiska och miljöpolitiska ställningstaganden visas tydligare inför vissa typer av offentliga beslut, berättar Karin Brundell-Freij, lektor i Trafikteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
– Det kan också handla om bättre beslutsstöd, som kan ge mer trygghet för politiker och tjänstemän på olika nivåer. Många politiker tvekar t ex att införa vägavgifter därför att de befarar att åtgärden skulle drabba ”svaga grupper”, till exempel ensamstående mammor. Ofta är sådana misstankar ogrundade. Då skulle beslutet kunna underlättas om man redan från början särredovisat förslagets påverkan för olika grupper, förklarar hon.
Arbetet är angeläget, inte minst då transportsektorn är källan till många miljöproblem och är den sektor som står för den största ökningen av koldioxid-ustläppen. Just klimatproblematiken är av överordnad betydelse i projektet, men även andra typer av åtgärder och trafikproblem ingår – trängsel, buller, social rättvisa och till och med trafiksignaler.
Forskarna kommer att djupstudera ett tiotal historiska och aktuella praktikfall, från flera olika perspektiv, t ex EU:s direktiv om att öka användningen av biobränslen för att därigenom minska oljeberoendet. Med ett brett perspektiv förväntar man sig att hitta gemensamma, generiska problem.
Totalt 31 ansökningar inkom för 1 ½ år sedan till Mistras utlysning om miljöanpassade och hållbara transporter. Uppdraget gick till Lunds universitet efter flera urvalsomgångar. Projektet är planerat att pågå i sju år, med en första utvärdering efter tre år.
Mistra har även beviljat två övriga, mindre ansökningar, att ingå under samma paraply som s k satellitprojekt, nämligen Göteborgs universitet som skall studera individers och organisationers föreställningar om hållbara transporter och Sveriges Lantbruksuniversitet som skall studera hur man bättre kan hantera ansvaret för natur- och kulturvärden när man planerar och bygger vägar och järnvägar.
I projektet ”Impact” (IMplementation Paths for ACTion towards sustainable mobility), deltar:
Lunds universitet:
– Statsvetenskap
– Trafikplanering
– Miljö- och energisystem
– Miljöledning / service management
Malmö Högskola, Lärarutbildningen (Idrottsvetenskap)
Konsultföretaget Trivector Traffic, Lund
Transportökonomisk Institutt (TÖI), Oslo, Norge
Danmarks Miljöundersökelser (NERI), Roskilde, Danmark
Institute for Transpor Studies (ITS), vid Universitetet i Leeds, Storbritannien
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Brundell-Freij, univlektor i Trafikteknik, 046-222 91 39, 070- 631 07 90, Karin.Brundell-Freij@tft.lth.se eller Lars J Nilsson, professor i Miljö- och Energisystem, Lars_J.Nilsson@miljo.lth.se, 046-222 46 83
ISSP – International Social Survey Program – är en internationell undersökning där människors attityder och värderingar i fyrtio länder, däribland Sverige, står i fokus. År 2005 undersöktes våra attityder till arbete, och de svenska enkätsvaren är nu sammanställda.
De preliminära resultaten visar att omkring 70 procent av svenskarna vill få mer tid för familj, vänner och fritid, men bara 12,5 procent av dem som arbetar idag kan tänka sig att gå ner i arbetstid och inkomst. Tre av tio arbetande svenskar kommer ofta eller alltid hem utmattade från arbetet, och mer än fyra av tio upplever ofta eller alltid arbetet som stressigt. Trots dessa siffror är en klar majoritet nöjda med sina arbeten, och drygt hälften är stolta över att arbeta för ett särskilt företag eller organisation.
I den svenska undersökningen ingick omkring 2000 svenskar mellan 18 och 79 år, varav drygt 70 procent besvarade enkäten. Om du följer referenslänken nedan, hittar du den fullständiga enkäten längst ner på webbsidan.
Inom ramen för ISSP har uppgifter för en rad olika attitydområden samlats in, till exempel statens ansvar och skyldigheter; social ojämlikhet; arbete, familj och kön; religion; miljö och nationell identitet. Ursprunget till ISSP dateras till början av 1980-talet, och idag omfattar ISSP fyrtio länder i sex världsdelar. Alla större västländer är medlemmar, och ett antal länder från Östeuropa, Asien och Sydamerika är också representerade. Genom projektets bredd skapas möjligheter till jämförelser i en rad dimensioner: mellan Sverige och andra EU-länder, mellan Väst- och Östeuropa, eller mellan mer eller mindre utvecklade industriländer. Den svenska delen av projektet fick tidigare i år en miljon kronor av Riksbankens jubileumsfond.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Jonas Edlund, ansvarig för svenska ISSP-undersökningar,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 78 22,
e-post: Jonas.Edlund@soc.umu.se
Forskarna i projektet har kartlagt vilka proteiner som på olika sätt förändras i samband med byggande av rörstrukturer, till exempel blodkärl. Det visade sig att ett stort antal proteiner förändrades och forskarna kunde fastställa identiteten för 27 av dem. Den mest spännande av dessa proteiner heter CLIC4, intracellulär kloridkanal nr4.
Man vet inte mycket om CLIC4, men studier på ett besläktat protein i rundmask visar att det deltar i byggandet av rundmaskens exkretionskanal. Det finns flera indikationer på att rörstrukturer bildas på ett liknande sätt i primitiva organismer och människor.
En viktig del i byggandet av ett rör är att bilda små blåsor, vesikler, inne i cellen. Dessa blåsor smälter ihop till större så kallade vakuoler, som är förstadier till rörets inre hålrum. Forskargruppen från Uppsala och USA undersökte var CLIC4 finns i blodkärlscellen och hittade proteinet i väggarna på små vesikler inne i cellen. Därefter såg forskarna att proteinet fanns i vissa kärl i tumörer, där kärl hela tiden nybildas.
– Det tyder på att CLIC4 deltar i uppbyggnaden av kärl, säger Lena Claesson Welsh.
Genom att förstöra blodkärlcellers förmåga att producera CLIC4 kunde forskargruppen visa att proteinet krävs för att bygga ett blodkärl.
– Det här är helt nya data. Tidigare har man inte vetat vilka proteiner som reglerar processen när vesikler smälter ihop till vakuoler för att bilda kärlets inre hålrum, berättar Lena Claesson Welsh.
Det pågår intensiv forskning kring hur blodkärl bildas. Kan man förstå hur rören skapas kan man designa bättre läkemedel som kan stoppa kärlbildning, vilket är relevant för en rad sjukdomar, till exempel, cancer, diabetes och kroniska inflammationer.
Forskargruppen som presenterar sina resultat i Journal of Biological Chemistry har letts av Lena Claesson Welsh vid Uppsala universitet. Övriga deltagare i gruppen är Svante Bohman, Taro Matsumoto, Anna Dimberg och Lars Jakobsson från Uppsala universitet. Dessutom har gruppen samarbetat med Kwang Suh och Stuart Yuspa vid National Institutes of Health, USA.
Länk till The Journal of Biological Chemistry: http://www.jbc.org/
Kontaktinformation
Lena Claesson Welsh kan nås på tel 018-471 43 63 eller e-post lena.welsh@genpat.uu.se
Enklaste operationen mot urininkontinens också billigast
Gynekolog Maud Ankardal har jämfört fyra olika operationsmetoder för att bota ansträngningsinkontinens. Metoderna var dels en öppenkirurgisk metod, två titthålsmetoder och en som görs via slidan under lokalbedövning, så kallad tension-free vaginal tape (TVT). En hälsoekonomisk analys visade att den direkta kostnaden för TVT var lägre än för de tre andra metoderna. Dessutom var TVT totalt sett mer kostnadseffektiv uttryckt som kostnad per botad patient.
Maud Ankardals resultat visar att TVT är en av de bästa metoderna och därför använder man i Sverige numera nästan uteslutande denna metod. TVT innebär att man stagar upp urinröret med ett band av nät.
– Ansträngningsinkontinens beror på att stödstrukturerna kring urinröret är försvagade och att urinröret då kan flytta på sig. Det är då det läcker. När man gör en TVT lägger man nätbandet som ett u med urinröret i botten. På det sättet ligger urinröret still, säger Maud Ankardal.
Det finns i huvudsak två typer av urininkontinens; ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Ansträngningsinkontinens beror på att stödjevävnaden kring urinröret försvagats av till exempel graviditet och förlossning eller av ärftliga faktorer. Trängningsinkontinens har ofta neurologiska orsaker och är inte lika lätt att bota med operation. Vid denna form fungerar det bättre att behandla med läkemedel mot överaktiv blåsa. Ofta är inkontinensen dock en blandning av de två typerna.
När man gör en hälsoekonomisk analys väger man in en mängd olika parametrar så att man får en så heltäckande bild av behandlingsresultatet som möjligt. Vid utvärderingen av inkontinensoperationerna tog forskarna hänsyn bland annat till hur kvinnan själv upplevde resultatet av behandlingen, hur hennes livskvalitet påverkades, hur lång tid efter operationen hon behövde sjukhusvård, hur lång tid operationen tog, hur mycket läkemedel och förbrukningsmaterial som gick åt och eventuell sjukskrivningsperiod. Maud Ankardal hoppas att hennes resultat ska göra det möjligt att ge bättre information om det förväntade resultatet av en operation, beroende på vilken typ av inkontinens patienten lider av.
Att man utvärderar kostnad och effekt av läkemedel med hjälp av hälsoekonomiska analyser är vanligt. Att utvärdera kirurgiska metoder på detta sätt är däremot relativt nytt. Maud Ankardal hoppas att den hälsoekonomiska analysmodell som hon presenterar i sin avhandling ska komma till användning för utvärdering även av kommande operationsmetoder. Hon menar att det är en samhällsekonomiskt viktig fråga att se till att våra resurser används på bästa sätt och tycker därför att sjukvårdens metoder bör utvärderas grundligt.
– Om resultatet av två metoder är lika bra kan man lika gärna använda den metod som kostar minst. Eller om en metod ger lite bättre resultat men är mycket dyrare är det bra att ta reda på vad det är man får extra för de extra pengar man betalar. Man måste ställa sig frågan om det är värt att få en liten förbättring om skillnaden i kostnad är stor, säger hon.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa
Avhandlingens titel:
”Evaluation of surgical methods for treatment of female stress urinary incontinence”
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Maud Ankardal, mobiltelefon: 0709-94 57 21, e-post: maud.ankardal@obgyn.gu.se
Handledare:
Marie Ellström-Engh, telefon: 0047-22 16 58 71, mobiltelefon: 0047-907 323 75,
e-post: m.e.engh@medisin.uio.no eller marie.ellstrom@vgregion.se
