I ett projekt som pågår inom forskningsgruppen CHILD vid Mälardalens högskola problematiseras specialpedagogens roll. Projektet genomförs av universitetsadjunkten i pedagogik Kerstin Åman som i en avhandling vid Stockholms universitet, visar att pedagoger uppfattar att specialpedagogisk kompetens utvecklas – inom verksamhetsfältet – i samverkan inom flerprofessionella team och med familjen. Pedagogerna menar att deras kompetens grundar sig i teorier och praktiska erfarenheter från grundutbildningen till förskollärare. Deras specialpedagogiska påbyggnadsutbildning är huvudsakligen inriktad mot ett uppdrag i skolan. Pedagogerna beskriver en kompetens som tar sig uttryck i det direkta mötet med barn och familj. Den kan beskrivas som fronesis, dvs. en praktisk klokhet, grundad i en systematisk teori och praktisk pedagogisk erfarenhet av barn och deras utveckling.
Studien har genomförts genom fokusgruppssamtal med professionella i yrkesgrupper och team inom barn- och ungdomshabiliteringen. I yrkesgruppssamtalen kommer olika aspekter av kompetensen ges utrymme och utvecklas, beroende av talgenre eller yrkesgruppskontext.
Doktorsavhandlingens titel: Ögonblickets pedagogik. Yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn- och ungdomshabiliteringen.
Disputationen äger rum fredag den 17 februari kl. 10.00 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Anders Möller, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Kontaktinformation
Kerstin Åman nås på telefon 021-10 14 01, Mälardalens högskola, Institutionen för Samhälls-och Beteendevetenskap, alternativt 070-401 45 42 eller e-post kerstin.aman@mdh.se
Richard Florida, professor vid George Mason University har snabbt etablerat sig som en av den globala ekonomins mest citerade, omdiskuterade och anlitade samhälls- och utvecklingsdebattörer. Redan med sin första bok, The Rise of the Creative Class (2003), vände Richard Florida upp och ned på det mesta av hur vi vant oss vid att samhällen, städer, nationer och företag fungerar och organiseras. Richard Florida kommer att tala om sin teori som utmanar traditionella politiska och ekonomiska antaganden om vad som skapar tillväxt och utveckling. Florida beskriver en värld som lämnat den industriella eran och klivit in i den kreativa. Den kreativa klassen – de som arbetar med forskning, teknologi, kultur, konst och underhållning – består enligt Richard Florida av upp till 40 % av befolkningen.
Richard Florida har i sin forskning jämfört olika länders kreativa förmåga. Hans resultat är goda nyheter för Sverige som i hans kreativitetsindex utses till världens mest kreativa land och den nation som får högsta betyg för tolerans. Han menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar för att spela en ledande roll i framtidens globala tillväxt. Är den svenska värderingsgrunden nyckeln till framgång och tillväxt?
Efter föreläsningen följer fyra paneldiskussioner om vad detta kan innebära i ett svenskt perspektiv med paneldeltagare som Maria Rankka, Olle Wästberg, Kristina Axén Olin, Annika Billström, Lars Leijonborg, Leif Pagrotsky, Pontus Braunerhjelm, Emma Stenström, Zanyar Adami, Jasenko Selimovic, Fredrika Spindler, Jan Åman och så vidare. Det som står på spel är inget mindre än hur Sverige ska positionera sig i framtiden. Vad har vi som kan stå ut och att skapa tillväxt i en allt hårdare global konkurrens?
På agendan står en lång rad intressanta frågeställningar. Vad skapar tillväxt? Vad görs i Sverige för att öka attraktionskraften på människor och företag? Hur skapar vi ett klimat som bejakar olikheter i befolkning gällande klass, sexualitet och etnicitet? Vad gör Sverige unikt och i vilken typ av framtida samhälle vill vi leva i?
Programmet genomförs i samarbete med Färgfabriken och SI – Svenska Institutet.
Angående ackreditering för journalister
Om du som journalist vill bevaka seminariet och gå in kostnadsfritt vill vi gärna att du meddelar oss på: florida@fargfabriken.se så att vi kan sända över en ackreditering.
Kontaktinformation
För mer information
För fullständig information och program: www.fargfabriken.se/florida, www.ifl.se/seminar, www.si.se/florida
Judit Weibull, programansvarig, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-586 175 47, e-mail judit.weibull@ifl.se
Peter Rovér, Marknads & Informationschef, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-586 175 33, e-mail peter.rover@ifl.se
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Belgien och genom systerbolag även i Lettland.
I dagens svenska sjukvård genomgår allt äldre personer allt mer avancerade operationer. För att operationerna ska bli framgångsrika är det viktigt att kunna mäta hur bra patientens hjärta fungerar. Bo Nilssons avhandling ”Mitralisklaffringens rörelser registrerade genom matstrupe och bröstkorg” visar att man genom att med ultraljud mäta sammandragnings- och tidig avslappningshastighet hos den vänstra kammaren kan få bra information om funktionen hos kammaren.
– Så kallad ekokardiografi har tidigare mest använts på thoraxkliniker vid hjärtoperationer. Men eftersom det är en ganska enkel metod att använda som kan ge tillförlitliga mätvärden är det önskvärt om den kan spridas och användas även på intensivvårdsavdelningar och av narkosläkare, säger Bo Nilsson.
Fördelen med ultraljudsmätning, förutom enkelheten, är att den jämfört med andra metoder såsom att sätta en kateter i hjärtat är ofarlig för patienten.
– Det är en oblodig undersökning och det är ingen farlig strålning i ultraljudet, säger Bo Nilsson.
Forskning visar att den klassiska M-modetekniken i vissa avseenden är något säkrare än den nyare varianten av ultraljud, vävnadsdopplertekniken, som dock fungerar bättre för att fastställa skeende över tid.
– Det går lätt mode i tekniken, men undersökningen har gett bra resultat med båda metoderna. Så det är bra att kunna använda båda eftersom de har olika fördelar, säger Bo Nilsson.
Undersökningen visar att mätningen görs med bäst resultat genom bröstkorgen. Men om det inte går, som under operation då patienten är steriltvättad, kan mätningen göras genom matstrupen.
– Normalt använder man ett medelvärde av fyra mätpunkter, men genom matstrupen fann vi att en av dessa mätpunkter var mindre tillförlitlig. De övriga tre ger dock ett bra resultat, säger Bo Nilsson.
Avhandlingen visar även att sammandragningshastigheten i kammaren hos barn beror på ålder och kroppslängd, medan den hos vuxna mest beror på kroppslängden. Avslappningshastigheten hos barn hänger tätt samman med hjärtfrekvensen som är beroende av barnets ålder. Hos vuxna finns ett starkt samband mellan hastigheten och åldern.
– Vi har tagit fram formler för M-modetekniken som gör att man kan se om till exempel en 70-åring som kommer in med andningsproblem har ett normalvärde vid ultraljudsundersökning av hjärtat. Då kan man eventuellt utesluta att det är hjärtat som är orsaken till andfåddheten och man kan gå vidare i undersökningen, säger Bo Nilsson.
Avhandling: ”Mitralisklaffringens rörelser registrerade genom matstrupe och bröstkorg”, Bo Nilsson, Institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Bo Nilsson, tel 054-524 103 eller mobil 070-627 98 40, e-post bo.k.nilsson@telia.com
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Studien är ett internationellt samarbete mellan ett stort antal svenska och amerikanska universitet, däribland Karolinska Institutet och University of Southern California (USC). Studiematerialet har varit samtliga deltagare i tvillingregistret som var 65 år eller äldre 1998, det år då studien startade. Av dessa visade 392 par tecken på Alzheimers hos åtminstone en tvilling.
Genetisk risk för Alzheimers var samma för män och kvinnor efter ålderskontroll. Tidigare skattningar av risken för att drabbas av Alzheimers har varierat mycket, varvid de högsta skattningarna ibland tagits emot med skepticism. Studien ger också anledning till tvivel när det gäller den tidigare åsikten att det finns två former av Alzheimers, den ”familjära” med genetiska rötter och den ”sporadiska” med miljöorsaker.
– Det innebär inte att miljön är oviktig. Miljön kan vara relevant inte enbart för om utan också för när man får sjukdomen. Man kan heller inte gå från dessa resultat till en enskild person, säger Margaret Gatz, professor vid USC som lett studien tillsammans Nancy Pedersen, professor vid Karolinska Institutet.
Även monozygota tvillingar som delar samtliga gener, skiljer sig åt när det gäller sårbarhet. Studien fann endast 45 procents överensstämmelse för monozygota manliga tvillingpar. Det innebär att av alla par av vilka en tvilling har Alzheimers, kommer 55 procent av de friska tvillingarna antingen aldrig att få sjukdomen eller att utveckla den sent i livet.
Studien har genomförts med ekonomiskt stöd från National Institute on Aging och Alzheimer’s Association i USA.
Publikation:
“The Role of Genes and Environments for Explaining Alzheimer’s Disease”
Margaret Gatz, PhD; Chandra A. Reynolds, PhD; Laura Fratiglioni, MD, PhD; Boo Johansson, PhD; James A. Mortimer, PhD; Stig Berg, PhD; Amy Fiske, PhD; Nancy L. Pedersen, PhD
Archives of General Psychiatry, a journal of the American Medical Association, februari 2006
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Nancy Pedersen, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, tel 08-524 874 18, e-post Nancy.Pedersen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-425 838 95, mobil 070-224 38 96, e-post katarina.sternudd@ki.se
Den så kallade signalvägen Hedgehog (Hh) upptäcktes först i bananflugan och resulterade i Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1995. Signalvägen är viktig för olika processer i embryoutvecklingen inte bara i insekter, men också i alla högre stående djur däribland mus och människa. Dessutom har man upptäckt att onormalt aktiverad Hh-signalering är en viktig faktor för uppkomst av vissa cancertyper, bland annat hudcancerfomen basalcellscarcinom och en viss form av hjärntumör som framförallt uppträder hos barn.
– Vi har studerat en gen i Hh-signalvägen, Sufu, med hjälp av så kallad knockout-teknik i möss, där ena eller båda kopiorna av genen är utslagen. Det har visat sig att genen har en mycket viktig roll, på tvärs med vad man trodde från tidigare studier i bananfluga, säger Stephan Teglund, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet, som lett studien i samarbete med professor Rune Toftgård.
Möss som saknar båda kopiorna av Sufu dör relativt tidigt under embryonalutvecklingen med allvarliga defekter i huvud och ryggrad. Möss som bara saknar en kopia av Sufu föds däremot synbart normala, men utvecklar med tiden en hudsjukdom med inslag av tumörbildning som uppvisar likheter med vad man sett hos patienter med en ärftlig form av basalcellscancer.
-Vi har med denna studie visat att Sufu är viktig för att nedreglera Hh-signalen hos däggdjur, till skillnad från hos insekter. Vi kommer nu att söka efter olika mutationer av Sufu som kan tänkas förklara vissa tumörformer. En framtida förhoppning är att hitta metoder för att slå av Hh-signalen i sådana tumörer som är beroende av den för sin överlevnad och på så vis minska eller stoppa cancerns framfart, säger Stephan Teglund.
Publikation:
Genetic elimination of Suppressor of fused reveals an essential repressor function in the mammalian Hedgehog signaling pathway
Svärd J, Heby Henricson K, Persson-Lek M, Lauth M, Bergström Å, Rozell B, Ericson J, Toftgård R and Teglund S.
Developmental Cell, vol 10, nr 2, februari 7, 2006.
Kontaktinformation
För frågor kontakta:
Dr Stephan Teglund, Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära (NOVUM), tel 08-608 33 32, mobil 070-347 61 39, e-post stephan.teglund@cnt.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Tobak är orsak till den största enskilda utgiftsposten inom Svensk sjukvård idag. Totalt förbrukar tobakens skadeverkningar cirka 8 procent av alla sjukvårdsresurser. Vart fjärde nyinsjuknande och vart tredje dödsfall i cancer bland män beror på tobaken. Det finns alltså både humanitära och ekonomiska skäl till att minska antalet rökare i landet.
Samtidigt gäller det att finna en balans när det gäller individens frihet och samhällets intresse av tobakskontroll. Professionell rådgivning per telefon är ett sätt att ge rökare möjlighet att själva diskutera hur de bäst hanterar sitt tobaksbruk.
I maj 1998 öppnade Centrum för folkhälsa i Stockholm en telefonlinje bemannad av professionella rökavvänjare, som kan nås från hela landet utan kostnad för den hjälpsökande. I sin avhandling visar nu Tanja Tomson att SRL är en kostnadseffektiv metod som ökar chansen till tolv månaders rökfrihet signifikant. Viktiga faktorer som ytterligare kan förbättra rökfriheten är stöd från vårdpersonal, användning av nikotinläkemedel och frånvaro av nedstämdhet eller stress.
Kostnaden per vunnet levnadsår för SRL är uppskattad till 3000-4000 kronor. Motsvarande kostnad för antirökkampanjer är 9 700 kronor och för allmänläkares rådgivning 9 000 kronor. Den genomsnittliga kostnaden för en medicinsk behandling ligger på 195 000 kronor per vunnet levnadsår.
Avhandling: ”Telephone support for smoking cessation – The Swedish example”, Tanja Tomson, Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Med dr. Tanja Tomson, tel 08-737 35 78, mobil 070-734 77 98
e-post tanja.tomson@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Tid: 8 mars 2006, kl 14:30-16:00
Plats: Klara Konferens, Vattugatan 6, nära Sergels Torg
Kontaktinformation
Anmälan via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
tel: 08- 402 12 44 eller fax 08-24 50 14.
Institutet för Framtidsstudier
Box 591
Drottninggatan 33, 4 tr
101 31 Stockholm
Tel: 08- 402 12 00
Nils Rosén (1706-1773), som senare antog namnet von Rosenstein, var på många sätt en föregångare inom medicinen. Han lade grunden för en ny, modern läkarutbildning som i princip har bestått ända in på 2000-talet. Dessutom förespråkade han att sjukdom skulle förebyggas och behandlas tidigt. För den skull kom han på kant med prästerskapet, som menade att sjukdomsförloppet var ett uttryck för Guds vilja och därför inte fick ändras.
Nils Rosén såg till att smittkoppsympningen, en föregångare till vaccinationen, infördes i Sverige. Dessutom var han först i landet med att använda kinabarkspreparat som behandling mot malaria, som på den tiden kallades frossan. Han var även sin tids mest framstående läkare och fungerade som husläkare vid hovet.
När Nils Rosén kom till Uppsala som medicine doktor och tog itu med sina arbetsuppgifter som vikarierande professor fanns bland hans studenter den ett år yngre Carl Linné, som hade fungerat som botanisk exkursionsledare i brist på kvalificerad lärarkraft. Linné kände sig antagligen kränkt när Rosén tog över arbetsuppgifterna och utmanade honom på duell. Duellen avstyrdes emellertid och hela incidenten tystades ned.
Senare fick Rosén och Linné var sin professur i medicin vid Uppsala universitet och samarbetet dem emellan förefaller ha fungerat väl. Båda två adlades 1762, varvid Rosén tog namnet Nils Rosén von Rosenstein, som drottning Lovisa Ulrika hade hittat på åt honom.
Nils Rosén von Rosenstein dog 1773 och begravdes i Uppsala domkyrka.
Den 10-11 februari firar Uppsala universitet 300-årsdagen av Nils Roséns födelse. Båda dagarna arrangeras korta, populärvetenskapliga föredrag i universitetshuset om bland annat 1700-talets samhälle, Nils Roséns medicinska gärning, läkarrollens utveckling och Roséns förhållande till Linné.
Anmälan krävs. Ring eller mejla till Linda Nohrstedt, tel 018-471 22 60, e-post linda.nohrstedt@uadm.uu.se
Fullständigt program finns på www.akademikonferens.uu.se/rosen300
I samband med Rosénjubileet ger Iréne Sjögren, pensionerad barnläkare vid Akademiska sjukhuset, ut boken ”Nils Rosén von Rosenstein – mannen som förlängde människolivet” vid Carlsson bokförlag.
Kontaktinformation
Professor Torsten Tuvemo, tel 018-611 59 26, mobil 070-149 00 70, e-post torsten.tuvemo@kbh.uu.se
Vi söker svaren från tre utgångspunkter.
Hur väljer ”headhunters” framtidens ledare?
Är ledarskapstalang medfödd?
Hur kan vi försäkra oss om att de bästa accepterar att bli ledare i framtiden?
Följande personer hjälper oss på vägen: Zanyar Adami, chefredaktör, Gringo, Lena Ahlström, VD, Letslearnit, Göran Barsby, Sverigechef, Capman, Hans De Geer, ordförande i ESK:s etikråd, Ann-Christin Hammarling, ordförande i ESK, Ingalill Holmberg, chef för CASL, Handelshögskolan i Stockholm (HHS), Martin Ingvar, professor, Karolinska Institutet, Karin af Klintberg, projektledare på Kobra, Nina Ljung, konsult, Know IT HRM, Jan Nygren, VVD, Saab, Birgitta Södergren, docent, HHS, Hans Tson Söderström, adjungerad professor, HHS och styrelseordförande för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Michael Treschow, styrelseordförande i Ericsson och i Svenskt Näringsliv.
Konferensen leds av Mia Odabas, civilekonom och frilansjournalist .
Datum och tid: den 8 februari 2006 13.30-17.30
Plats: Aulan på Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65
Avgift: 3 650 kr exkl moms (inbjudna journalister betalar inte. Anmälan krävs dock – skicka till judit.weibull@ifl.se).
Konferensen produceras i samarbete med ESK – landets yrkesförening för den professionella utvecklingen av Executive Search.
Kontaktinformation
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, mer än 30 öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Belgien och genom systerbolag även i Lettland.
Peter Rovér
Tel. 08-586 175 33 (175 00)
Mob. 070-249 42 24
En av de viktigaste frågorna för den framväxande fackföreningsrörelsen var kampen för medbestämmande vid anställningar och uppsägningar, det vill säga kampen mot Svenska Arbetsgivareföreningens paragraf 23. Denna fråga har Berit Bengtsson koncentrerat sig på i sin studie av fackföreningsrörelsen 1890-1939.
Redan vid 1900-talets början kunde arbetare, genom sina fackliga organisationer, vara med och bestämma vid såväl anställningar som uppsägningar. Fackliga organisationer uppnådde i kollektivavtal och genom fackligt drivna arbetsförmedlingar betydande begränsningar av arbetsgivarnas frihet att anställa och avskeda efter eget tycke.
Konjunkturerna och arbetslösheten påverkade emellertid möjligheten till facklig makt. I samband med arbetarnas nederlag i storstrejken 1909 skedde en stor maktförlust för den samlade fackföreningsrörelsen. Först efter den stora arbetslöshetskrisen i början av 1920-talet uppnådde fackföreningsrörelsen åter större makt. Många begränsningar av arbetsgivarnas möjlighet att fritt anställa och avskeda infördes i kollektivavtal under 1920- och 1930-talen och de flesta fackförbund försökte uppnå möjlighet att fördela de befintliga arbetstillfällena rättvist. Det gjordes genom att fackföreningarna lät den som hade varit arbetslös längst söka det jobb som dök upp. De andra fick vänta på sin tur, och om många var fackanslutna kom därför bara en sökande till arbetstillfället.
Berit Bengtssons har djupstuderat fem fackförbund och deras förutsättningar för facklig makt. De fem fackförbunden är Beklädnads, Bleck- och Plåt, Handels, Metall och Typograferna. Resultaten visar att tillgången till maktresurser såg olika ut i olika arbetsgrupper. Typograferna hade de bästa förutsättningarna att uppnå medbestämmande och lyckades begränsa arbetsgivarens möjlighet att anställa och avskeda efter eget tycke genom kollektivavtal och sin fackliga arbetsförmedling. Handels hade sämst förutsättningar men uppnådde ändå betydande begränsningar i arbetsgivarens möjligheter att anställa och avskeda i många kollektivavtal men lyckades inte upprätta en effektiv arbetsförmedling.
– Handels hade sämre förutsättningar bland annat på grund av att medlemmarna var lätta att byta ut för arbetsgivaren. De hade sällan yrkesutbildning, organisationsgraden var låg och förbundet var fattigt, berättar Berit Bengtsson.
Hon menar att det viktigaste resultatet i avhandlingen är att hon visar att de flesta fackliga organisationer försökte driva egna arbetsförmedlingar för att hindra inbördes konkurrens om arbetstillfällena samt att turordningsregler och andra begränsningar av arbetsgivarnas möjlighet att fritt anställa och avskeda inte är något nytt.
– Det finns en vanlig föreställning att arbetarna har nått ökad makt steg för steg. Men i vissa fall hade arbetarna mer makt vid förra sekelskiftet, säger hon.
Kontaktinformation
Berit Bengtsson kan nås på tel 018-471 63 17, mobil 0706-78 58 63, e-post berit.bengtsson@ekhist.uu.se
Nordic Centre of Excellence in Disease Genetics etablerades 2004 med stöd av Nordiska ministerrådet. Centret omfattar forskargrupper i Uppsala, Helsingfors, Stockholm, Lund och Århus och leds av professor Leena Peltonen vid Helsingfors universitet. Forskningen vid detta nordiska centrum fokuseras på genetiken bakom olika sjukdomssyndrom som medför stora hälsoproblem i samhället. Exempel på sådana sjukdomar är diabetes, astma och olika former av cancer. Alla dessa sjukdomar har en komplex genetisk bakgrund vilken innebär att både genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar risken att drabbas av sjukdom.
– Syftet med vårt center är att göra en nordisk kraftsamling kring dessa viktiga sjukdomar, säger Leif Andersson, professor på institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, som är koordinator för Uppsala-noden inom centret.
– Styrkan i denna satsning är att den inkluderar världsledande forskare inom området och vi har tillgång till unika patientmaterial och unika djurmodeller för dessa sjukdomar, säger Leena Peltonen, vid Helsingfors universitet som är koordinator för centret.
För att fullt utnyttja alla tänkbara synergi-effekter mellan forskargrupperna så behöver de bygga upp en databas som innehåller information om alla de patientmaterial och djurmaterial som finns tillgängliga för genforskning inom centret. Databasen kommer att innehålla information om vilka sjukdomsdata som har samlats in, vilka genetiska studier som genomförts och vilka statistiska samband som påvisats. Detta kommer att väsentligt underlätta möjligheterna att göra jämförande studier mellan människa och djurmodeller. Alla patientdata kommer att vara kodade och anonymiserade i databasen.
– Stödet från denna Wallenbergstiftelse kommer nu att användas för att etablera denna nyckelresurs för projektet, säger Leena Peltonen.
Mer information om Nordic centre of excellence in disease genetics finns på http://www.ncoedg.org/
Kontaktinformation
Närmare upplysningar:
Leif Andersson, anslagsmottagare, Uppsala, tel: 018-471 49 04, 070-514 49 04
Leena Peltonen, anslagsmottagare, Helsingfors, tel: +358-9-4744-8393
Det finns nästan ingenting vi vet mera om än väteatomen. Den har bara en atomkärna och en elektron och energin för olika rörelsemönster hos elektronen kan förutsägas med en precision som är nästan ofattbar. Teorierna har tvingats till denna precision av mätningar som är lika ofattbart precisa, sådana mätningar som gav Theodor Hänsch förra årets Nobelpris i fysik.
– När det gäller heliumatomen, däremot, är vi inte i närheten. Den har två elektroner och då är det inte bara kärnans dragningskraft som bestämmer, utan de båda elektronerna påverkar också varandra. Detta leder till komplexa rörelsemönster som inte upphör att förvåna, säger Jan-Erik Rubensson.
För några år sedan fann forskargruppen att heliumatomer sänder ut ljus efter att båda elektronerna först absorberat energi så att de befinner sig långt från sina vanliga tillstånd. Dittills hade man trott att atomen snabbt måste göra sig av med extraenergin genom att sända ut en av elektronerna.
– Vad vi såg var att energin istället ofta sänds ut i form av ljus så att båda elektronerna kan stanna kvar i atomen, säger Jan-Erik Rubensson.
Den nya studien visar att det är en fin balans som får atomen att bestämma sig för om den ska sända ut en ljuspartikel (foton) eller en elektron. Om man sätter atomen mellan två metallskivor och varierar den elektriska spänningen kan man påverka balansen och därmed få atomen att bestämma sig. Genom att ändra spänningen kan ljusstyrkan regleras som man önskar.
– Och spänningarna som behövs är små – mycket mindre än de man får ur vägguttaget. Elektronerna är mer än hundra gånger känsligare för elektriska fält än man hittills har trott, säger Jan-Erik Rubensson.
Vad dessa rön betyder för framtiden är för tidigt att säga, men detaljerad kunskap om hur två elektroner påverkar är viktigt för grundläggande atomfysik. I förlängningen kan det också bli tekniskt intressant eftersom många materialegenskaper bestäms av subtila interaktioner mellan elektronerna.
Kontaktinformation
Mer information: Jan-Erik Rubensson, tel, +49-30-63925010 eller jan-erik.rubensson@fysik.uu.se
De analytiska teknikerna baseras på induktivt kopplad plasma (ICP). Teknikerna kan t.ex. användas för haltbestämmning av giftiga grundämnen som arsenik, kvicksilver och bly i vår miljö eller essentiella grundämnen, t ex järn, jod , kalcium, kobolt och kalium, i våra livsmedel. Ett annat användningsområde handlar om haltbestämmning av föroreningar i material som används vid tillverkning av halvledare.
I samband med att proverna injiceras i analysutrustningen kan störningar uppstå vilket kan leda till försämrad tillförlitlighet i de uppmätta halterna. Daniel Goitom har i sin avhandling identifierat felkällor och ger även exempel på åtgärder för att förbättra teknikerna. Optimering av aerosolbildningsprocessen (förstoftning av vätskeprover) som styr provtillförseln till analysinstrumenten är huvudtemat i avhandlingen.
Fredagen den 3 februari försvarar Daniel Goitom, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “Fundamental Studies on Direct Injection Nebulisers for Sample Introduction in ICP Spectrometry: Aerosol Properties, ICP Characteristics and Analytical Performance”, svensk titel “Fundamentala studier på olika vätskeförstoftningssystem som används för provtillförsel till induktivt kopplat plasma spektrometri: Aerosol egenskaper, ICP karakteristik och analytisk prestanda.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal N350, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är Dr. Ralph Sturgeon, Principal Research Officer, Institute for National Standards, National Research Council, Kanada.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Daniel Goitom, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 54 81
E-post: daniel.goitom@chem.umu.se
Tumörsjukdomar kan behandlas med kirurgi, strålning eller cellgifter. En ny typ av behandling som utnyttjar antikroppar med påkopplade radioaktiva substanser har tilldragit sig växande intresse. När antikroppar injiceras har de förmågan att kunna vandra runt i blodcirkulationen och aktivt dra sig till tumörer, de är med andra ord ”målsökande”. Antikropparna kan t.om. finna tumörer som ännu inte hunnit växa sig så stora att de kan påvisas med andra metoder. När antikroppen väl binder sig till tumören kan den radioaktiva substansen leverera lokal strålning under lång tid.
I avhandlingen visas att denna typ av cancerbehandling, ”radioimmunoterapi”, kan ge en påtaglig tillväxthämning av tumörcellerna. Verkningsmekanismen är emellertid inte densamma som vid vanlig strålbehandling. Den lågdosstrålning som här avges under lång tid aktiverar några av cellernas försvarssystem, vilket medför att de tillfälligt slutar dela sig och försöker reparera ev. strålskador. Om det inte lyckas kommer cellerna slutligen att försöka dela sig med skadat genmaterial, vilket resulterar i ”celldelningskatastrofer” och aktivering av ”självmordsprogram” som gör att tumörcellerna går under av egen kraft. Dessa nya behandlingsmetoder bedöms ha stor potential och har redan kommit till användning vid vissa tumörsjukdomar.
David Eriksson är doktorand vid enheten för immunologi och nås på tel. 090-785 26 67, epost: david.eriksson@climi.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 10 februari vid enheterna för immunologi, Inst. för klinisk mikrobiologi, och diagnostisk radiologi, Inst. för strålningsvetenskaper, och har titeln Experimental Radioimmunotherapy and Effector Mechanisms. Svensk titel: Experimentiell radioimmunoterapi och effektormekanismer.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal A103, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Eva Forsell-Aronsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Under 2003 svarade biobränslen för 15 procent av Sveriges totala energianvändning. Villasektorn spelar en viktig roll för en ökad användning av biobränslen. Många vedpannor som idag används för villauppvärmning är gamla. Nya alternativ för biobränsleeldning i villa, såsom träpellets och högeffektiva vedpannor, med betydligt lägre utsläpp av organiska ämnen, har kommit ut på marknaden under de senaste tio åren.
Rök från förbränning av biomassa innehåller en komplex blandning av ämnen som i varierande grad kan påverka miljön och hälsan. Maria Olsson har studerat koncentrationerna av specifika organiska ämnen i rök från träpellets och andra nya alternativ för villauppvärmning.
– I min forskargrupp har vi undersökt skorstensrök från en Svanenmärkt vedpanna, pannor med pelletsbrännare, pelletskaminer och en pelletspanna. Utsläppen var generellt låga och dessa förbränningsutrustningar kan därför rekommenderas som miljövänliga alternativ för villauppvärmning. Men det är stora skillnader i emissioner från olika villautrustningar för pellets, vilket gör att det är viktigt att välja bästa möjliga utrustning och att installera och underhålla den väl, säger Maria Olsson.
Träpelletseldning i kaminer gav upphov till emissioner av bland annat metoxifenoler. Metoxifenoler har antioxidanteffekt medan vissa andra ämnen i röken är cancerogena, till exempel bensen. Förbränningen i pannor med pelletsbrännare och i den Svanenmärkta vedpannan gav endast upphov till mycket låga koncentrationer av bensen och andra cancerogena ämnen.
För närvarande eldas träpellets i mer än 80 000 svenska hem. En gammal ved- eller oljepanna kan bytas ut mot en pelletspanna eller konverteras till pelletseldning genom installation av en pelletsbrännare. En pelletskamin är ett lämpligt komplement till direktverkande el, fjärrvärme eller värmepump. Med den ökande användningen och efterfrågan på träpellets ökar intresset även för andra alternativa bränslen såsom havre, halm och torv.
Vid ofullständig förbränning av träpellets i laboratorieskala bildas bland annat metoxifenoler, särskilt vid antändnings- och flammeldningsstadierna. Låga koncentrationer av bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) uppmättes under glödeldningsstadiet. Koncentrationerna av organiska ämnen från förbränning av havre, halmpellets och torvpellets var nästan lika låga som från träpellets. Proportionerna mellan de olika ämnena i röken var dock olika.
Avhandlingen”Residential biomass combustion – emissions of organic compounds to air from wood pellets and other new alternatives” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 3 februari kl 10.00 i KA-salen, Kemigården 4, Göteborg.
Maria Olsson kommer från Halmstad.
Kontaktinformation
Mer information
Maria Olsson, Kemisk miljövetenskap, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers,
tel: 031-772 30 05, e-post:maria.olsson@chalmers.se
När det inte finns några resurser för att ställa diagnos med hjälp av provtagning har WHO utarbetat ett flödesschema så att vårdpersonal ändå ska kunna diagnostisera och behandla till exempel könssjukdomar. Flödesschemat innebär att en kvinna som har genital flytning behandlas för gonorré, klamydia och trichomonas. Det leder till att en stor andel överbehandlas.
I sin studie av förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar hos 300 sexuellt aktiva tonåringar i ett slumområde i Kampala visar Eva-Britta Råssjö att 20,6 procent av flickorna och 13,2 procent av pojkarna hade minst en behandlingsbar infektion. Dessutom hade nästan 40 procent av de infekterade förblivit obehandlade om de inte hade deltagit i studien.
– Det visar att symtomatisk behandling är helt otillfredsställande, säger Eva-Britta Råssjö.
I sin avhandling presenterar Eva-Britta Råssjö en annan metod för att hitta könssjukdomar. Metoden innebär att personalen ställer frågor om sexuellt riskbeteende för att exkludera lågriskpatienter.
– Det handlar till exempel om patienter med en stadig partner, som använder kondom och tror att partnern är trogen, berättar Eva-Britta Råssjö.
Även med den här metoden blir emellertid ungefär 50 procent av patienterna behandlade med antibiotika trots att de inte har någon infektion.
– Det som behövs i u-länderna är billiga snabbtest som kan användas utan elektricitet, konstaterar Eva-Britta Råssjö.
I avhandlingsarbetet har Eva-Britta Råssjö även intervjuat ungdomar om motiven för att låta HIV-testa sig eller avstå. Många ungdomar ansåg att det var en självklarhet att testa sig och ett sätt att skydda sig. Kostnaden var dock ett hinder för några, liksom rädslan att bli utfryst vid ett positivt svar. En uppfattning var också att själva vetskapen skulle vara så svår att bära att den skulle kunna leda till för tidig död.
Eva-Britta Råssjö är gynekolog och verksam vid Falu lasaretts förlossningsavdelning.
Kontaktinformation
Eva-Britta Råssjö kan nås på 0709-41 76 74 eller eva-britta.rassjo@ltdalarna.se
