Tidigare hade religiösa och andra etiska föreställningar varit styrande. Hägerström bidrog i hög grad till att skilja rättsvetenskapen från religionen och moralen. Hans tankar blev grundläggande för den så kallade uppsalaskolan, som utgör den svenska rättsteorins enda avgörande internationella bidrag.

Max Lyles genomlyser i sin nyligen framlagda avhandling i juridik vid Stockholms universitet Hägerströms teorier om rätt, juridik och rättsvetenskap ur ett rättshistoriskt och filosofiskt perspektiv.

Resultatet av denna systematiska analys är, bland annat, att tidigare forskningsresultat, som betonat Hägerströms sociologiska ansatser eller kritiserat rättsteorins politiska implikationer, sätts i fråga. Lyles framhäver i stället Hägerströms insatser som vetenskapsteoretiker och inordnar honom i den rättspositivistiska tradition som han så skarpt kritiserat. Hägerström förkastade nämligen inte rättspositivismen. Genom sin kritik ville han tvärtom stärka rättspositivismens vetenskaplighet.

Doktorsavhandlingens titel: A Call for Scientific Purity: Axel Hägerstöm´s Critique of Legal Science

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se

För att läsa hela abstractet, kontakta Max Lyles som då e-postar abstracten på engelska och svenska.

Kontaktinformation
Max Lyles nås på tel 08-674 70 39, 073-655 33 06 eller e-post: max.lyles@juridicum.su.se

Kommissionens förslag till nytt tjänstedirektiv och kraven på ökad arbetskraftsinvandring till unionen är två exempel på åtgärder för att göra den europeiska arbetsmarknaden öppnare i syfte att öka sysselsättningen. Men många av EU:s medborgare uppfattar en sådan politik som ett hot mot deras sociala trygghet. Den svenska debatten i anslutning till Vaxholmskonflikten är bara ett exempel på detta.

Genom den så kallade Lissabonstrategin har EU föresatt sig att bli världens ledande ekonomi före år 2010. Avgörande för EU:s möjligheter att nå detta mål är att fler människor kommer i arbete. En viktig åtgärd för att öka sysselsättningen i Europa är, enligt många bedömare, att göra den europeiska arbetsmarknaden mer gränslös, både genom att undanröja kvarvarande inre gränser och öppna upp de yttre för arbetskraftsinvandring. EU:s arbete med att öka öppenheten försvåras dock av medlemsländernas olika historiska traditioner och av den oro som finns hos många medborgare för hur öppnare gränser ska påverka deras välfärd.

Frågan om en gränslös europeisk arbetsmarknad är uppenbarligen förknippad med många problem såväl som möjligheter. Är en sådan arbetsmarknad alls möjlig och önskvärd? Innebär Vaxholmskonflikten slutet för den svenska modellen? Kan en ökad arbetskraftsinvandring vara lösningen på Europas demografiska problem? Är EU:s strikta asylpolitik ett sätt att reglera den informella arbetsmarknaden i unionen? Leder ökad öppenhet på arbetsmarknaden till ökad främlingsfientlighet? Detta är några av de frågor som diskuteras och besvaras i 2006 års upplaga av Europaperspektiv med titeln En gränslös europeisk arbetsmarknad?

Bakom den nionde årgången av Europaperspektiv står de tre universitetsnätverken för Europaforskning i ekonomi, juridik och statskunskap.

Boken presenteras vid ett öppet och kostnadsfritt seminarium där de medverkande författare diskuterar olika aspekter av frågan om en gränslös europeisk arbetsmarknad som hot och möjlighet. Moderator är Erika Bjerström, journalist. Därefter inbjuds till debatt med samtliga närvarande.

Tid: Onsdagen den 1 februari, kl. 14-17.

Plats: Norra Latin, Stockholm konferenscenter, Drottninggatan 71B.

Anmälan: via e-post till karl-oskar.lindgren@statsvet.uu.se

Kontaktinformation
Mer information om seminariet: http://www.europaperspektiv.se/seminarium.htm

Mer information om boken: Gustavsson, Sverker, Oxelheim, Lars och Wahl, Nils (redaktörer). En gränslös europeisk arbetsmarknad?- Europaperspektiv 2006. Stockholm, Santérus Förlag.

Redaktionen nås via redaktionssekreterare Karl-Oskar Lindgren, tel: 018-471 37 51, 073-420 42 37 eller via e-post: karl-oskar.lindgren@statsvet.uu.se.

Boken kan köpas via bokhandeln eller direkt från Santérus förlag, webbadress: http://www.santerus.com.

NMCT arbetar med läkemedelsstudier med särskild fokus på patientrekrytering. Det är ett privatägt företag med ursprung från Göteborgs universitet. Uppdragsgivare är läkemedelsföretag från hela världen. Verksamheten startade 1999 och har idag dotterbolag etablerade i USA och Polen.

Som informationschef på NMCT ansvarar Petra Ljung för bolagets PR- och kommunikationsverksamhet. Hon deltar också i planering och genomförande av läkemedelsstudier. Petra har genom företagets internationella uppdragsgivare skapat många internationella kontakter. Hon ingår även i ledningen.

– Jag ser verkligen fram emot att arbeta på Chalmers, som har ett positivt och välkänt varumärke, säger den nya informationsdirektören. Särskilt spännande är det med bredden med allt från grundutbildning till högklassig forskning. Jag ser det också som positivt med den tydliga förankringen i näringslivet och övriga samhället.

– Informationsarbetet spelar en allt viktigare roll för universitet och högskolor och jag är mycket glad att vi nu kan knyta ännu en mycket kompetent medarbetare till oss inom detta område. Petra Ljung har en bred och samtidigt djup kunskap i området med erfarenhet både från akademin och näringslivet och jag och övriga i rektorsgruppen ser fram emot ett givande samarbete, säger rektor Jan-Eric Sundgren.

Tidigare anställningar
Petra Ljung var anställd som informationschef vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet under åren 1995-2002. Där ingick hon i fakultetskansliets ledning och jobbade mycket med att göra akademins forskning och verksamhet känd bland annat genom olika arrangemang och med tidskriften Corpus som hon startade och också var chefredaktör för.

Hon har också haft ett förflutet som informatör inom GFS Studentservice under åren 1989 – 1995. Där ansvarade hon bland annat för ett antal projekt och arrangemang som t ex ”Göteborg som studentstad” och Valborgsfirandet i Trädgårdsföreningen.

Petra Ljung är 42 år, gift och har en 5-årig son.

Ladda hem bilder på Petra Ljung:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?version=30057&category=212
Fotograf: Jan-Olof Yxell, Chalmers

Kontaktinformation
Ytterligare information: Petra Ljung, informationschef NMCT tel 031 – 761 65 09, 0708 291 009.
Björn O Eriksson, adm. direktör, Chalmers, 031 – 772 48 49

Damaskus var huvudstaden i kungariket Aram-Damaskus. Kungariket omnämns i några få källor, bland andra Gamla Testamentet, men endast få arkeologiska lämningar har hittats efter riket. Med detta sparsamma material som grund har en del forskare konstruerat en bild av ett stort kungarike, några talar till och med om ett imperium, mitt emellan de forna storväldena i Mesopotamien och Egypten.

Sigurdur Hafthorsson har granskat de källor som finns om kungariket Aram-Damaskus. Han fokuserar på den period där mängden källor är störst, 800-talet före Kristus, och undersöker vilket omfång och vilket politiskt inflytande riket hade.

Slutsatserna är att en del forskare i hög grad har konstruerat avancerade teorier som inte har stöd från källorna. Teorierna är baserade på svaga indikationer och en övertro på källorna, i synnerhet de bibliska texterna. Aram-Damaskus stod på sin höjdpunkt under senare hälften av 800-talet, under kung Hazael, men det finns få konkreta bevis för hur stort riket var. Likaså är det oklart hur stor makt kungariket hade över sina grannar, om de kontrollerade grannarna eller bara ansågs vara en starkare makt.

– Indikationerna är att riket, när det var som störst, sträckte sig från Golanhöjderna i söder till cirka tio mil nordost om Damaskus. Sannolikt var det en stark makt, men endast lokalt. Det var inte ens i närheten av att vara ett storvälde i klass med Mesopotamien och Egypten, säger Sigurdur Hafthorsson.

Av de texter som Sigurdur Hafthorsson behandlar är endast några från araméerna själva. Fler texter kommer från deras grannar, assyrierna (nuvarande norra Irak) och från Gamla Testamentet. De assyriska texterna, liksom de arameiska (från det område som i dag är Syrien), är bevarade på stentavlor, lertavlor, elfenben och liknande, och är skrivna kort efter de händelser de beskriver.

Texterna i Gamla Testamentet kan ha haft sitt ursprung nära dess händelser, men några sådana ursprungliga texter finns inte kvar. Redaktionsprocessen för texter i Gamla Testamentet är lång och komplicerad, dessutom är texterna fyllda av legendariskt material, ofta invävt i berättelser av mer historisk karaktär. Även de arameiska och assyriska texterna är tydligt präglade av ideologi och propaganda.

– Det är därför nödvändigt att vi forskare läser texterna med stor skepsis och inte bygger för stora teorier på ett fåtal källor som dessutom är historiskt tveksamma, säger Sigurdur Hafthorsson.

Kontaktinformation
Sigurdur Hafthorsson nås på tel 026-19 18 11, mobil 073-84 98 360 eller e-post sigurdur.hafthorsson@teol.uu.se

– Barn har idag precis samma behov av att röra sig fritt som de haft i alla tider. Att kunna orientera sig på egen hand i utemiljön, att hitta och skapa platser stärker självförtroendet. Det bidrar till att skapa självständiga individer, säger vetenskapsjournalisten Titti Olsson på Movium, centrum för
stadens utemiljö vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har tillsammans med landskapsarkitekten Anna Lenninger intervjuat både forskare och praktiker som har fokus på barns och ungdomars utemiljöer.

Det finns gott om plats inomhus, barn har ofta eget rum och deltar oftast i aktiviteter i organiserad form i lokaler inomhus. Men att själv kunna bestämma och sätta gränser för sitt fysiska rum är viktigt för barns utveckling och utemiljön är ofta inte anpassad till detta. Att vistas utomhus är
dessutom en hälsofråga – aktuell forskning visar tydliga samband mellan utevistelse, hälsa och välbefinnande. Det ställer krav på utformningen av närmiljön och staden.

Boken vänder sig till planerare, byggföretag, arkitekter, pedagoger och andra som vill tränga djupare in i frågor om platser för lek och bryta ett traditionellt tänkande och tillvägagångssätt i planering och anläggning av miljöer för barn och ungdomar i staden.

Boken kostar 396 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Titti Olsson 040-41 52 13 eller 070 874 47 84
Anna Lenninger 08- 54 90 21 20 eller 070-486 96 69

Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se, 08-775 40 01, 073-656 20 21
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 073-350 31 61

Norske Hans Christian Høyer har främst studerat mindre organisationsförändringar på regional nivå i Norge. Tidigare studier har mest fokuserat på stora och genomgripande förändringar, ofta på riksplanet. Men det är de små, vardagliga stegen som visar sig mest effektiva. Organisationens människor kopplar inte på försvarsmekanismer mot förändringar i samma utsträckning. Studien visar också att ledningen för de regionala förvaltningarna i Norge ofta har god kontroll över organisationsförändringar som också får den effekt som ledningen avser. Det är resultat som går på tvärs mot den allmänna bilden av offentlig förvaltning som trög och svår att förändra.

– Studien viser at reformene er drevet fram av et endringsvillig lederskap preget av holdningen ”jeg forandrer ergo er jeg leder”, säger Hans Christian Høyer. Lederskapet har samtidig god kontroll over reformprosessene som også får den effekt som ledelsen ønsker. Spesielt gjelder dette når virksomhetenes egne erfaringer med tilsvarende reformprosesser er gode, og når det har skjedd et nylig skifte i lederskapet.

Hans Christian Høyer är den förste doktoranden som disputerat vid Karlstads universitet inom ramen för det så kallade Uniska-programmet (Universitetsalliansen Indre Skandinavia). Han har tidigare varit lärare på ett magisterprogram i offentlig förvaltning inom Uniska, med deltagare från både Sverige och Norge. Han är anställd vid Högskolan i Hedmark, Norge, vid ekonomi, informatik och samhällsinstitutionen.

Opponent vid disputationen var docent Anders Lidström vid Umeå universitet. Handledare har varit Tom Christensen vid Oslo universitet och P O Norell vid Karlstads universitet.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Hans Christian Høyer,førstelektor, Høgskolen i Hedmark, 00 47 62533723 eller 00 47 90 962611, hans.hoyer@hihm.no
Curt Räftegård,docent i Statsvetenskap, Karlstads universitet054 – 700 13 53,curt.raftegard@kau.se

Barns lek med eld utgör ungefär en procent av alla bränder. Det kanske inte förefaller som särskilt mycket men under perioden 1993-2004 innebar det kostnader för samhället på sammanlagt 9,5 miljarder kronor.
Vid ungefär 30 procent av alla bränder i Sverige är brandorsaken okänd. Renée Perrin-Wallqvist, som har undersökt hur vanligt det är med ungdomars och unga vuxnas lek med eld, tror att denna lek kan vara en av orsakerna bakom siffran.

Renée Perrin Wallqvist visar i sin avhandling att det finns tydliga könsskillnader i ungdomars lek med eld. Medan pojkar i övre tonåren och unga vuxna män avfärdar leken som barnslig så uppger hela 44 procent av tjejerna i samma ålder att de ofta leker med eld för att de har tråkigt.
– Det behövs fler studier för att klarlägga varför flickor leker med eld längre upp i åldrarna, säger Renée Perrin-Wallqvist, som tror att flickornas sätt att umgås och deras rökvanor kan ha med saken att göra.

I sin forskning har hon gjort ett antal experimentella studier för att ta reda på vad som driver unga människor att leka med eld. Hon visar att känslor som frustration och leda spelar en viktig roll.
I en parallell studie med deltidsbrandmän har Renée Perrin- Wallqvist undersökt vad det är som driver deras intresse att släcka eld och arbeta med bränder. Hos deltidsbrandmännen var makt och kontroll över elden viktiga drivkrafter.

Kontaktinformation
Renée Perrin-Wallqvists avhandling har rubriken The Prometheus Complex – Striving for competence. Disputationen äger rum kl 10.00 den 3 februari i Nya festsalen på AF-borgen,
Sandgatan 2 i Lund. För mer information ring 070- 76 72 776 eller skriv till Renee.Perrin-Wallqvist@kau.se

FOI har tillsammans med Lunds universitet undersökt hur beteendet hos hushållens medlemmar förändras som ett resultat av olika energisparkampanjer och projekt. Studien visar att det sker en faktisk beteendeförändring. Exempel på förändrat beteende som blivit vanligare är att:

– sänka inomhustemperaturen
– avstå från att torka kläder med tillskottsenergi
– undvika bad, släcka lampor och skaffa energisparlampor
– laga mat och diska vid tidpunkter under dygnet då eltaxan är låg
-bygga om huset för bättre energieffektivitet.

– Det intressanta med vår studie är att förändrat beteende har en tydlig koppling till mäns och kvinnors roller i hushållet, säger Annika Carlsson-Kanyama, forskningsledare vid FOI. Den visar att ett ändrat beteende i hushållen ofta förutsätter att kvinnor tar på sig arbetsuppgifter inom områden som de av tradition har ansvar för t ex tvätt och matlagning. I vissa fall leder energisparandet till ökad arbetsbörda eller anpassning. Kvinnor lider exempelvis mer av lägre inomhustemperatur än vad män gör.

Män tar på samma sätt ofta ansvar för beteendeförändringar inom traditionellt manliga sfärer i hemmet, dvs ombyggnad, reparationer och vedanskaffning. Det är arbetsuppgifter som är tunga och arbetsintensiva, men som förekommer mera sällan, och som mest är aktuella för boende i småhus.

– I studien ser vi också betydelsen av mer användarvänlig reglerteknik för hemmabruk, säger Anna-Lisa Lindén, professor vid Lunds universitet. Vissa hushåll i lägenheter som t ex fått utrustning för att reglera värmen förstår sig inte på hur den fungerar och missar därmed möjligheten att spara energi och därmed minska sina hyreskostnader.

Studien bygger på intervjuer med 30 hushåll på fyra olika orter i Sverige och har genomförts på uppdrag av Energimyndigheten. Utgångspunkten är att en fjärdedel av energianvändningen sker i bostäder. Genom att energihushålla där kan mycket energi sparas.

Studien presenteras i rapporten ”Energieffektivisering i bostaden – förändringar i hushållsarbete för kvinnor och män”. Rapporten i sin helhet kan laddas hem på referenslänken nedan eller på www.foi.se

Kontaktinformation
Annika Carlsson-Kanyama
forskningsledare Försvarsanalys, FOI
tel 08-555 038 92, 0709-58 88 92
e-post: annika.carlsson-kanyama@foi.se

Anna-Lisa Lindén
professor, Sociologiska institutionen vid Lunds universitet
tel: 046-222 88 34
e-post: anna-lisa.linden@soc.lu.se

Johan Axell
kommunikationsdirektör, FOI
tel: 08-555 030 18, 070-277 03 62
e-post: johan.axell@foi.se

– Biståndsarbete äger ofta rum i miljöer där korruption är vanligt och i intervjuerna berättar biståndsarbetarna att de ofta kommer i kontakt med tjänstemän som förväntar sig en muta, säger Joakim Thelander.

Den vardagliga korruptionen kan se ut på många olika sätt. Ett typexempel är en biståndsarbetare som skall ta sig igenom tullen med en hjälpsändning. Då får den enskilda tullaren en maktposition som han eller hon kan utnyttja för egen vinning. Dessutom finns det gränsdragningsproblem. Oftast sägs det inte rakt ut att det handlar om en muta. Det kan exempelvis vara en hälsovårdsansvarig som vill ha en tvivelaktig avgift. I det läget är det svårt för en biståndsarbetare att veta om det är en muta eller en legitim kostnad.

– Biståndsarbetarna jag intervjuat godtar inte korruption men de försöker göra det bästa av situationen, säger Joakim Thelander. Även om en miljö är utsatt kan man klara sig genom erfarenhet. Ibland går det att undvika mutor om man ”bryter isen” i relationen med motparten och får denna att inte begära mutor. Och ibland menar man att mutor kan undvikas genom att vara väl förberedd och veta vilka regler som gäller.

Trots att ämnet är känsligt så hade Joakim Thelander inga större problem med att få tag i folk som ville ställa upp på intervjuer. De hjälparbetare som han har pratat med berättar om händelser då de anser att det har varit nödvändigt att använda mutor. I avhandlingen tar han upp begreppet ”redovisande förklaringar” – hur man väljer att berätta om den egna inblandningen i en muta. Det finns flera olika sätt att få det egna beteendet att framstå som acceptabelt.

– Det kan vara förklaringar som att man är i en tvingande situation, har bråttom eller inte ser något annat val, säger Joakim Thelander. Det kan beskrivas som en kulturell anpassning. Är det vanligt med korruption så anses det svårt att hålla sig utanför. Det kan också handla om andras inflytande. Kanske har man en tolk som säger att ”här måste vi nog betala”.

Kontaktinformation
Joakim Thelander nås via telefon 046-222 95 72, 0733-93 08 28 eller e-post på Joakim.Thelander@soc.lu.se. Han disputerar den 1 februari kl. 13.15 i Kulturens auditorium. Hans doktorsavhandling har titeln ”Mutor i det godas tjänst? Biståndsarbetare i samtal om vardaglig korruption”.