Jan-Eric Sundgren är rektor på Chalmers sedan sju år och det nuvarande förordnandet löper ut den 30 november 2006. Han räknar dock med att kunna börja på Volvo när frågan om efterträdare är löst.
– Fram till dess jobbar jag förstås för fullt för Chalmers. Jag har under mina år haft ett fantastiskt spännande arbete med förstås både med- och motgångar. Även om ekonomin upptagit en mycket stor del av arbetet, har jag också fått vara med om att se spännande och internationellt förstklassiga resultat komma fram. Chalmers är inne i en ny fas och står med två starka campus väl rustat för att möta morgondagens utmaningar, inte minst internationellt, säger Jan-Eric Sundgren.
– Det är nu dags för en ny rektor att leda Chalmers framåt. Själv ser jag fram emot nya utmaningar genom att delta i och bidra till utvecklingen av ett fantastiskt spännande och välskött företag, fortsätter han.
– Jag välkomnar Jan-Eric Sundgren till Volvo och är övertygad om att han med sin breda förankring i den akademiska världen och sitt tekniska kunnande, kommer att utgöra ett värdefullt tillskott till Volvos koncernledning, kommenterar Volvos koncernchef, Leif Johansson.
Jan-Eric Sundgren, 54, har tidigare bland annat varit ansvarig för teknikvetenskapliga forskningsrådet, vice ordförande för Ingenjörsvetenskapsakademin och professor i materialfysik vid Linköpings universitet. Vid samma universitet har han tagit sin civilingenjörsexamen och också disputerat. Han tillträdde som rektor på Chalmers hösten 1998.
Kontaktinformation
Mer information
Jan-Eric Sundgren, tel 031-772 2550
e-post: jan-eric.sundgren@chalmers.se
Kontakt på informationsavdelningen:
Sofie Hebrand, tel 031-772 8464
e-post: sofie.hebrand@adm.chalmers.se
Fotoatt ladda ner finns på:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?article=5529&category=213
– Nurcholish var intressant bland annat för att han starkt tog avstånd från alla försök att islamisera samhällsstrukturen, säger Ann Kull. Till skillnad från utvecklingen i många andra muslimska länder opponerade han sig mot alla tankar på att bilda en islamisk stat grundad på islamisk lag eller att använda islam i partipolitiskt syfte. Däremot förespråkade han varje enskild muslims ansvar för att omsätta islamisk etik och grundläggande principer i sina olika roller i samhället.
I intellektuella muslimska kretsar runt om i världen finns idag en växande efterfrågan på en reformering av islam så att religionen på ett bättre sätt kan möta upp mot ett modernt samhälles krav på demokrati och mänskliga rättigheter. Ann Kull menar att Nurcholish Madjids tankar i högsta grad är förenliga med detta.
-Nurcholish var en demokratisk samhällstänkare men med ett ideal baserat på islam snarare än sekularism, säger Ann Kull. Han var dock noga med att hans samhällspolitiska idéer även skulle gynna den ickemuslimska befolkningen i Indonesien som utgör ungefär 15 procent av befolkningen.
Indonesien är i dag världens folkrikaste muslimska land med cirka 220 miljoner invånare. På senare år har media rapporterat om terrorattentat utförda av muslimska terrorister, men Ann Kull menar att tanken på en sekulariserad stat är väl förankrad i landet.
– Även om det dyker upp fundamentalistiska grupper som förespråkar en islamisk statsapparat så har dessa svårt att få ett bredare gehör för sina idéer, säger Ann Kull. Här har framförallt Nurcholish Madjid, men även andra moderata muslimska ledare, spelat en viktig roll i utvecklingen.
Kontaktinformation
För att tala med Ann Kull, ring till arbetet 046-2224332 och hem 046-14 33 55 eller maila henne på ann.kull@teol.lu.se. Hennes avhandling har titeln “Piety and Politics: Nurcholish Madjid and his interpretation of Islam in modern Indonesia.” Se sammanfattningen på http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=hum_371&recordformat=display
Vid en nukleärmedicinsk undersökning injiceras ett radioaktivt ämne, bundet till ett visst spårämne, i kroppen. Spårämnet, som till exempel kan vara ett läkemedel eller en antikropp, är anpassat för att bete sig på ett specifikt sätt i kroppen, till exempel för att tas upp i ett visst organ eller i en tumör. Det radioaktiva ämnet gör att fördelningen av spårämnet kan avbildas med hjälp av en detektor, vanligen en gammakamera. En tvådimensionell mätning görs genom bildtagning med en stillastående gammakamera, medan snittbilder av fördelningen kan beräknas om gammakameran får rotera runt patienten. Tekniken med en roterande gammakamera kallas single photon emission computed tomography, och förkortas SPECT. Nukleärmedicin kan användas som en del i diagnostiken av många sjukdomar men också för terapi av vissa typer av cancer, förutsatt att det radioaktiva ämnet kan tas upp i tumören och ge lokal strålterapi.
För både diagnostik och terapi är det i vissa fall en fördel om man kan mäta upptaget av det radioaktiva ämnet i ett visst organ eller i en tumör. Den kvantitativa informationen ges av bilderna då de idealt ska motsvara aktivitetsfördelningen i kroppen. Mätningen försvåras dock av att strålning absorberas och sprids i kroppen, och att vissa radioaktiva ämnen också sänder ut små mängder av störande högenergetisk strålning. En annan försvårande faktor är den dåliga detaljupplösningen i nukleärmedicinska bilder som försämras med avståndet från gammakameran. Att olika typer av korrektioner för absorption, spridning och avståndsberoende upplösning kan förbättra kvantifieringen och även förbättra bildkvaliteten har varit känt sedan länge.
I avhandlingen har några olika typer av korrektioner optimerats och utvärderats med hjälp av så kallade Monte Carlo-simuleringar. Tekniken innebär att man med hjälp av en dator simulerar strålningens väg från kroppen till detektion i gammakameran. Med den här tekniken kan man stänga av till exempel absorption och spridning av strålning och därigenom få en ideal bild att jämföra korrigerade bilder med. SPECT-korrektionerna i den här avhandlingen har optimerats för hjärnundersökningar och för att få en hög noggrannhet kan datortomografi-bilder användas som beräkningsunderlag.
Anne Larsson är född i Umeå och uppvuxen i Tyresö. Hon flyttade tillbaka till Umeå 1989.
Fredagen den 9 december 2005 försvarar Anne Larsson, Inst. för strålningsvetenskaper, radiofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Corrections for improved quantitative accuracy in SPECT and planar scintigraphic imaging”, med svensk titel: ”Korrektioner för förbättrad kvantifiering i SPECT och planar scintigrafi”. Disputationen äger rum kl. 13.00 i by. 7, Norrlands universitetssjukhus, sal 244. Fakultetsopponent är docent Bertil Axelsson, Centrallasarettet, Växjö.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Anne Larsson på telefon 090-785 24 87 eller via e-post: anne.larsson@vll.se.
Skälet till denna historiska satsning på forskning är att landstinget nu får mer pengar än tidigare från staten. Den lokala TUA-kommittén i Umeå har nu fördelat de första pengarna, totalt 12 miljoner kr, till 15 projekt. Med hjälp av pengarna ska projektledarna under tre år bedriva odontologisk forskning som har betydelse för behandlingen av patienter.
– Att vi nu kan fördela forskningsanslag är ett långsiktigt mycket viktigt beslut. Det kommer att bidra starkt till att utveckla forskningsmiljön i Umeå, samtidigt som det också gagnar tandvården. Möjligheten till forskningspengar gör det lättare för Tandläkarhögskolan att både behålla personal och att rekrytera nya medarbetare, menar Lage Wigren, ordförande i TUA-kommittén och tandvårdschef i Västerbottens läns landsting.
– Detta är en historisk satsning på odontologisk forskning som saknar tidigare motsvarighet. Jag vill harangera landstinget för dess framsynthet, säger Benoni Edin, Medicinska fakultetens företrädare i TUA-kommittén.
Tandläkarutbildningsavtalet, allmänt kallat TUA, är ett avtal mellan staten och landstinget som reglerar den statliga ersättningen till landstinget för det ”intrång som tandläkarutbildningen gör i landstingets verksamhet”.
I fortsättningen ska alltså en del av dessa TUA-pengar satsas i olika forskningsprojekt. Behöriga att söka pengarna är docent eller motsvarande som är anställd vid landstinget eller medicinska fakulteten. I varje projekt som får pengar måste det ingå minst en landstingsanställd tandläkare eller tandläkarstuderande. För att få forskningspengar måste projekten också ha någon form av patientnytta.
TUA-kommitténs historiska beslut gäller fördelningen av 12 miljoner kr fram till år 2009. Nedanstående projektledare får alltså sina beviljade pengar under perioden 2006-2009:
Sirkka Asikainen, Inst. för odontologi, oral mikrobiologi, får 1 650 000 kr för projektet ”Subgingival microflora in periodontitis, a chronic source of circulating bacterial components that evoke systemic immunity responses related to cardiovascular diseases”.
Tel. 090-785 60 53 eller 090-785 61 66.
Ulf Lerner, Inst. för odontologi, oral cellbiologi får 1 650 000 kr för projektet ”Reglering av benmetabolism vid inflammatoriska processer”.
Tel. 090-785 62 90.
Per-Arne Oldenborg, Inst. för integrativ medicinsk biologi, histologi med cellbiologi, får 1 650 000 kr för projektet ”Betydelsen av CD47/SIRPa-interaktion för osteoklastbildning från hematopoetiska celler”.
Tel. 090-786 59 74.
Tor Ny, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, får 1 350 000 kr för projektet ”Multifunctional roles of tissue remodeling proteases inflammation, infection and wound healing involved in periodontitis”.
Tel. 090-786 65 65.
Nicklas Strömberg, Inst. för odontologi, cariologi, får 1 200 000 kr för projektet ”Benägenhets- och resistensproteinerna Gp340 och PRP som läkemedel och diagnostik för karies.”
Tel. 090-785 60 30.
Ingegerd Johansson, Inst. för odontologi, cariologi, får 950 000 kr för projektet ”Saliv- och mjölkpeptider i kariesprevention”.
Tel. 090-785 60 35.
Karl Franklin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, får 950 000 kr för projektet ”En randomiserad kontrollerad studie av effekt av behandling med underkäksframhållande tandställning hos patienter med sömnapné”.
Tel. 090-785 18 74.
Svante Twetman, Inst. för odontologi, pedodonti, får 655 000 kr för projektet ”Effekt på oral och allmän hälsa med probiotisk fluoriderad mjölk – en interventionsstudie på barn”.
Tel. 090-785 62 30.
Maria Ransjö, Inst. för odontologi, ortodonti/oral cellbiologi, får 550 000 kr för projektet ”Studier av bioaktiva material, effekt på benceller och användning vid benrekonstruktionsbehandling”.
Tel. 090-785 60 98 eller 090-785 62 01.
Karl-Gunnar Westberg, Integrativ medicinsk biologi, fysiologi, får 200 000 kr för projektet ”Neural control of oro-facial motor behaviors”.
Tel. 090-786 69 48.
Jan van Dijken, Inst. för odontologi, tandhygienistutbildningen, får 400 000 kr för projektet ”Adhesiva dentala biomaterial. Longitudinella och tvärsnittsutvärdering av plastiska biomaterialersättningarnas betydelse för tandhälsan”.
Tel. 090-785 60 34.
Per-Olof Eriksson, Inst. för odontologi, klinisk oral fysiologi, får 200 000 kr för projektet ”Umeå-modellen. Ett nytt sätt att utreda och behandla smärta och dysfunktion i käke-nacke.”
Tel. 090-785 60 80.
Ylva-Britt Wahlin, Inst. för odontologi, oral diagnostik, får 200 000 kr för projektet ”Autoimmunitet, cyclooxygenas-2 och epidermal growth factor receptor status vid oral lichen planus”.
Tel. 090-785 61 52.
Christina Stecksén-Blicks, Inst. för odontologi, pedodonti, får 200 000 kr för projektet ”Effekter av xylitoltuggummi på mutans streptokocker och mjölksyraproduktion hos skolbarn med och utan karieserfarenhet”.
Tel. 090-785 62 35.
Anders Wänman, Inst. för odontologi, klinisk oral fysiologi, får 200 000 kr för projektet ”Funktionsrelaterade symtom i käksystemet. Bidragande faktorer, riskbedömning och rehabilitering.”
Tel. 090-785 60 82.
Mer information om alla anslag finns på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/dokument/TUA-anslag_2005.pdf
Kontaktinformation
För allmänna kommentarer om utdelningen, kontakta:
Benoni Edin, en av medicinska fakultetens företrädare i TUA-kommittén, tel. 090-786 54 98, e-post benoni.edin@physiol.umu.se.
Lage Wigren, ordförande i TUA-kommittén och tandvårdschef vid Västerbottens läns landsting, tel. 090-785 71 70, e-post lage.wigren@vll.se
– Mitt syfte, säger Friberg, har varit att undersöka hur den här sortens organisationer fungerar. Jag har velat se vad som hände med affärsexpansion, serviceutbyggnad, regelverk, kooperativ kultur och demokratiskt beslutsfattande i organisationerna.
Resultaten pekar på att allt detta hänger samman, även om mönstren är komplexa. För att urskilja dem har det varit nödvändigt att jämföra både mellan länder och över tid. Det som uppfattats som en självklarhet i det ena landet framstår som problematiskt och förklaringskrävande i jämförelse med situationen i det andra landet. Denna jämförelse har bland annat visat hur skillnader i lagstiftning och samhällsutveckling kan få genomslag även i vardagsnära frågor. Det är till exempel påfallande hur lagstiftning, men också interna regelverk och demokratiska former, påverkar vad som hände på medlemsmötena. I Newcastle fick medlemsmötet stora maktbefogenheter, vilket ofta innebar en kamp om vad man skulle göra med de gemensamma resurserna. I Malmö hade medlemmarna inte samma frihet att förfoga över föreningens tillgångar. Den skillnaden har haft konsekvenser såväl för affärsrörelsen som för arten av deltagande. Men samtidigt som regelverk och demokratiska former sätter ramar för deltagandet så kunde de deltagande medlemmarnas beslut förändra reglerna.
– Av det skälet, säger Friberg, har det varit särskilt intressant att följa hur samspelet mellan affärsverksamhet, demokrati och medlemsaktivitet utvecklats över tid.
Katarina Friberg är född och uppvuxen i Bara i Skåne men bor numera i Växjö där hon är verksam som historiker.
Avhandlingen ”The workings of co-operation. A comparative study of consumer co-operative organisation in Britain and Sweden, 1860 to 1970” försvaras offentligt lördagen 10 december 2005, klockan 13.15 i sal Wicksell, Växjö universitet. Opponent är Mary Hilson, UCL, London.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Katarina Friberg, telefon: 0470-708241 eller 0470-768135, e-post: katarina.friberg@vxu.se.
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@vxu.se.
Diskussionerna kring avfallet från Aitik och dess eventuella ”farlighet” har pågått under många år. Ända sedan 1989 har olika typer av undersökningar karatäriserat avfallet från såväl gråberg som anrikningssand, och det i en sådan omfattning att det nu blivit möjligt att utarbeta strategier för hur man ska kunna genomföra efterbehandlingar som ger så begränsade miljöeffekter som möjligt både under själva driftsfasen och när gruvan en gång stängs.
Onsdagen den 7 december presenterar Manfred Lindvall, industridoktorand vid LTU och miljöchef vid Boliden, sin licentiatuppsats där han presenterar ett antal sådana strategier.
Medias representanter hälsas välkomna till Manfred Lindvalls presentation som hålls klockan 13.00 i F 341.
Upplysningar: Professor Björn Öhlander, tel. 0920-49 14 78, 070-523 56 71, bjorn.ohlander@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Under åren 2002-2004 gjorde statsmakterna en särskild satsning med 250 miljoner kronor totalt på forskning inom biologisk mångfald. Nu har Formas på uppdrag av regeringen och med hjälp av CBM, Centrum för biologisk mångfald, tagit fram en kunskapsöversikt. Denna visar på en mycket positiv utveckling av forskningen, såväl kvantitativt som kvalitativt. Bara under 2005 har svenska forskare publicerat cirka tre gånger fler artiklar med ordet ”biodiversity” jämfört med år 1998. Under perioden 1998-2005 har svenska artiklar i allt större utsträckning publicerats i tidskrifter med stor genomslagskraft i forskarsamhället. Det är dock viktigt att poängtera att många artiklar med hög relevans för området biologisk mångfald saknar ordet ”biodiversity” i titel eller referat.
– Det är fortfarande för tidigt att mäta hela effekten av den här satsningen eftersom det tar flera år från det att forskningen inleds till att resultaten publiceras, men redan nu ser vi att det medfört att fler unga forskare har finansierats. Dessutom har andelen kvinnliga forskare som fått medel från Formas inom biologisk mångfald nästan fördubblats under perioden 2001 – 2005 och ligger idag på 40 procent, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas.
Kunskapsöversikten visar att den nationella forskningskompetensen inom biologisk mångfald breddats och att Sverige fått en bättre kunskapsbas inom området. Merparten av den forskning som Formas finansierat har också direkt relevans för miljömålsarbetet.
I översikten uppdelas forskningen i fem huvudområden – genetisk variation, arter och populationer, biotoper och artinteraktioner, landskap och landskapsrestaurering samt övergripande. Den största delen av ekonomiska medel har gått till biotoper och artinteraktioner, vilket är den kunskap som främst efterfrågas av avnämarna.
Kontaktinformation
Kunskapsöversikten kan läsas i sin helhet på www.formas.se
För mer information kontakta:
Presschef Emilie von Essen 08-775 40 38 eller 0733 50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Tobias Hübinette, 34 år och själv adopterad från Korea, har studerat bilden av adopterade och adoptioner i koreansk media och populärkultur. När det gäller synen på adopterade ser han en tydlig skillnad mellan populärkultur och etablerad dagspress.
– Ledarskribenter och kolumnister har visserligen principiella invändningar mot adoptioner, men tycks ha uppfattningen att de flesta adopterade lever fullgoda liv och har erbjudits bättre möjligheter än de hade fått i Korea. I populärkulturen skildras i stället adoption som ett utryck för kolonial exploatering. I spelfilmer och tv-serier och inom popmusiken beskrivs hur barnen utsätts för systematisk rasism i sina nya hemländer eller till och med för övergrepp av sina adoptivföräldrar. Det är sannolikt att anta att det är populärkulturens bild som är den mest etablerade hos den koreanska allmänheten, säger han.
Enligt populärkulturen är det först när barnen återvänder till Korea som de möter solidaritet och trygghet, och mest eftersträvansvärt av allt, homogenitet, sammanhang och fullkomlighet. För att bli en del av allt detta måste de dock återanpassas till koreanska normer och värderingar.
– Utlandsadoptionerna är ett nationellt trauma i Korea. Under 1960-, 70- och 80-talen möjliggjorde den vinstgivande adoptionsindustrin för den koreanska staten att upprätthålla ett patriarkalt, rasistiskt och heteronormativt samhällssysten. Även om antalet utlandsadoptioner har minskat adopteras fortfarande ca 2 500 barn bort varje år. Många av de bortadopterade återvänder idag till Korea som vuxna för att söka sina rötter. Min avhandling visar hur de uppfattas av breda kretsar i det koreanska samhället, säger han.
Tobias Hübinette försvarar sin avhandling fredagen den 2/12 kl 10.00-12.00, Aulan, Institutionen för orientaliska språk, Kräftriket, Hus 4, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Tobias Hübinette, Institutionen för orientaliska språk, tfn 08-16 15 88 e-post tobias@orient.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
I juryns motivering rörande Carl-Johan Sundbergs pris nämns hans entusiastiska engagemang med att inte bara sprida kunskap om forskning inom forskarsamhället utan också till allmänheten, både inom Sverige och internationellt. I över två decennier har Carl-Johan Sundberg, docent med egen forskargrupp, arbetat med forskning och forskningskommunikation, hållit föreläsningar och kurser, bildat nya forskningscentra och inte minst initierat Euroscience Open Forum, en panvetenskaplig konferens som hölls i Stockholm hösten 2004 och som kommer att hållas nästa gång i München sommaren 2006.
Europeiska Kommissionens Descartespris delas ut i dag den 2 december 2005 vid Royal Society i London. Det är för sjätte året i rad som Descartepriset delas ut till forskare och forskarlag i Europa för deras vetenskapliga insatser och priset anses som lite av Europas eget Nobelpris. Framförallt främjas vetenskapligt samarbete forskargrupper emellan. Priserna för vetenskaplig kommunikation instiftades dock först förra året, då bland annat den världskände naturfilmaren Sir David Attenborugh och den internationellt kände nanofysikern Wolfgang Heckl fick priset.
Tidigare i år tilldelades Carl-Johan Sundberg Ångpanneföreningens pris för sina insatser inom vetenskap och kommunikation och för sina kunskapsspridningsinsatser. Nu får han ytterligare ett pris.
Mer om Descartespriset finns att läsa på följande webbadress:
http://www.cordis.lu/science-society/descartes/home.html
För kontakt med pristagaren:
Docent Carl-Johan Sundberg, mobil 070-517 68 86.
För stillbilder och rörliga bilder av Carl-Johan Sundberg kontakta pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Professor Edvard Smith och professor Lennart Hammarström, båda vid Karolinska Institutet tillhör det forskningskonsortium som får årets Descartespris i klassen Life Sciences. En forskargrupp, ledd av professor Jan-Åke Gustafsson vid Novum, tilldelades andra pris i motsvarande kategori.
Descartespriset, uppkallat efter filosofen och matematikern René Descartes, är EUs mest prestigefyllda vetenskapspris. Avsikten med priset är att uppmärksamma framgångsrika samarbeten mellan forskargrupper i Europa. Den forskning som nu belönats med årets Descartespris koordineras av Edvard Smith i två olika EU-finansierade projekt.
Edvard Smith, professor i molekylär genetik, är verksam vid kliniskt forskningscentrum, Karolinska Institutet Huddinge. Professor Lennart Hammarström är verksam vid institutionen för laboratoriemedicin, avdelningschef för klinisk immunologi, Karolinska Institutet Huddinge.
Prissumman på 200 000 euro ska delas upp mellan de sju olika forskargrupper som ingår i det vinnande projektet. De övriga prisbelönta forskarna i projektet kommer från Frankrike, Italien och England.
Europeisk immunbristforskning kan anses vara världsledande. Forskare i Europa har lyckats identifiera många gener som orsakar sjukdom och man har även utvecklat nya behandlingsformer.
– Det känns väldigt roligt att detta forskningsområde uppmärksammas, säger pristagaren Edvard Smith i en kommentar. Ärftlig immunbrist ligger bakom närmare 130 olika sjukdomar. Man brukar kalla dessa sjukdomar för ovanliga men sammantaget drabbar faktiskt sällsynta ärftliga sjukdomar många miljoner människor. Bland det viktigaste med vår forskning är att resultaten kan överföras till andra medicinska områden.
Den forskningsgrupp på Karolinska Institutet som leds av professor Edvard Smith har varit verksam inom ett EU-finansierat projekt kallat “The European Initiative for Primary Immunodeficiencies” (EURO-PID). Under den senaste 5-årsperioden har ett 20-tal nya sjukdomsgener identifierats inom EURO-PID-projektet. Professor Alain Fischer från Paris var initiativtagare till projektet inom det 4:e ramprogrammet under 1990-talet. Professor Edvard Smith har varit koordinator för EURO-PID-projektet inom 5:e ramprogrammet. och fortsätter i 6:e som koordinator för ett projekt inriktat såväl på grundforskning som på att harmonisera omhändertagandet av dessa patienter i Europa. Hans forskargrupp håller också på med utveckling av nya genöverföringstekniker.
………
Andra priset i klassen Life Sciences (Livsvetenskaper) gick till en grupp som forskar kring nukleära receptorer under ledning av professor Jan-Åke Gustafsson , verksam vid Novum, Karolinska Institutet. I gruppen ingår Vincent Laudet (Frankrike), Barbara Anne Demeneix (Frankrike), Hilde Nebb (Norge), Sari Mäkelä (Finland) och Edison Tak-Bun Liu (Singapore).
I hård konkurrens med forskare från hela världen har de båda svenskledda forskargrupperna från Karolinska Institutet fått pris för såväl hög vetenskaplig kvalitet som för excellent internationellt samarbete.
Den forskning som belönats med andrapriset koordineras av Jan-Åke Gustafsson och är en utveckling av det samarbete som redan finns i det stora EU-projektet Cascade, ett så kallat Network of Excellence som också leds av professor Jan-Åke Gustafsson. I Cascade är forskningen fokuserad på att hitta och analysera hormonstörande kemikalier i maten, medan den här gruppen mer renodlat koncentrerar sig på studier av nukleära receptorer.
– Vi är utomordentliga glada över detta prestigefyllda pris och ser det som ett erkännande av vår forskning, kommenterar Jan-Åke Gustafsson. Vi är också mycket glada över den intensifiering av europeiskt samarbete som skett på senare år tack vare EU:s ramprogram. Cascade är ett bra exempel på den typ av samarbete över gränserna som vi ser som en modell för framtidens forskning. Vi forskare är starkare tillsammans än ensamma.
Prissumman på 30 000 euro ska bland annat användas till fortsatt integrationsarbete i gruppen.
Kontaktuppgifter:
Professor Edvard Smith, 073-980 77 07, tel. 08-585 836 51, 08-585 836 53.
Professor Lennart Hammarström, tel. 08-524 835 86.
Professor Jan-Åke Gustafsson nås via Gitte Strindlund, informationschef vid Novum, tel. 076-867 50 55.
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Förutom som flamskyddsmedel används OP också som mjukgörare i plaster och som tillsatser i oljeprodukter, bonvax, lim, färg m.m. Anneli Marklund har uppmätt varierande halter av OP i luft och damm på arbetsplatser och i bostäder, men också i snö, bakgrundsluft, regnvatten, fisk, avloppsvatten och avloppsslam. Hon har även hittat OP i oljeprodukter och spillolja. En del av dessa ämnen är giftiga och en långvarig exponering för de halter av OP som nu har uppmätts skulle kunna vara skadliga för t.ex. fisk, mask och insekter. Dessa studier inkluderar dock ett begränsat antal prov och provtyper och kunskapen om dessa föreningars miljö- och hälsoeffekter är bristfällig.
För att effektivt få ned halterna i miljön måste konsumtionen minska, t.ex. genom att istället använda material som inte behöver flamskyddas. För den vanliga konsumenten är det tyvärr svårt att ta reda på vilken typ av flamskyddsmedel eller mjukgörare som eventuellt är tillsatta i olika produkter och byggnadsmaterial.
I de inomhusmiljöer som undersökts uppmättes ett flertal OP i damm och luft. Generellt avspeglar halterna t.ex. byggnadsmaterial och möbler som finns i lokalerna. Offentliga lokaler hade högre halter än privata hus, och det beror förmodligen på hårdare brandskyddskrav. Vissa yrkesgrupper visade sig också vara mer utsatta, t.ex. exponeras flygtekniker för upp till 500 gånger högre lufthalter av tributylfosfat än förskollärare.
När t.ex. hushåll och industrilokaler våtskuras släpps stora mängder OP ut i avloppet och når till sist reningsverk. Avskiljningen av OP från avloppsvatten visade sig generellt vara dålig. I synnerhet klorerade OP tenderade att passera genom reningsverken utan att brytas ner eller avskiljas från vattnet. Av den mängd OP som nådde reningsverken släpptes 50 % ut via utflödet. Det påverkade den omgivande miljön.
– Karpar från en damm i närheten av ett reningsverk hade höga halter OP jämfört med abborrar från referenssjöar. Det skulle därför vara önskvärt om tekniken på reningsverken kunde förbättras så att dessa föreingar bryts ner, säger Anneli Marklund.
Flyg- och vägtrafik är också källor till OP i miljön. OP uppmättes i hydrauloljor och smörjmedel för flygplan samt i spillolja från bilar och lastbilar. Den totala halten OP i snöprov minskade när avståndet från en större vägkorsning ökade.
– OP släpps ut från både diffusa och direkta källor och kan sedan spridas vidare via luft och vattendrag. Därför är det inte förvånande att vi också hittade OP i luft och fisk från opåverkade miljöer, berättar Anneli Marklund.
Fredagen den 9 december försvarar Anneli Marklund, kemiska institutionen, miljökemi sin avhandling med titeln Levels and sources of organophosphorus flame retardants and plasticizers in indoor and outdoor environments. Svensk titel: Fosforbaserade flamskyddsmedel och mjukgörare i inom- och utomhusmiljöer – halter och källor. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal KB3B1 i KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Roland Kallenborn, University Centre in Svalbard, Norge.
Anneli Marklund är uppvuxen i Boviken, Skellefteå och bosatt i Hissjö, Umeå.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Anneli Marklund, kemiska institutionen
E-post: anneli.marklund@chem.umu.se
Tel: 090-786 91 25, 073-0912 294
Förtroendet för politiker och politiska institutioner (såsom regeringen och riksdagen) har sjunkit kontinuerligt i Sverige sedan början på 1970-talet. Denna trend har väckt stor uppmärksamhet i den samhällsvetenskapliga forskningen, där man har försökt att förstå drivkrafterna såväl som vilka konsekvenser trenden kan få för samhället i stort. Förtroende är en av demokratins grundvalar och den internationella forskningen har visat att den har t ex stor betydelse för människors benägenhet att betala skatt, följa lagar och att acceptera politiska beslut som går dem emot. Men vad är det då som skapar förtroende för politiska institutioner?
Den samhällsvetenskapliga forskningen har identifierat ett antal olika faktorer som ligger till grund för politiskt förtroende. En förklaringsfaktor, som stöds av opinionsundersökningar, är att förtroende för politiska institutioner beror av statens service till den enskilde. Svenskar som är nöjda med det de får från staten i form av bidrag, utbildning, infrastruktur osv tenderar med andra ord att känna ett större förtroende för beslutsfattande organ. Mätetalet på deras nöjdhet är inte hur många beslut som blev populära, utan det är mer fruktsamt att titta på populariteten av hur besluten fattades. Det är just detta resonemang som ligger bakom en viktig samhällsvetenskaplig hypotes – att den enskildes förtroende för politiska institutioner, och därmed acceptansen av impopulära beslut, bygger på huruvida hon uppfattar beslutsprocessen som rättvis och legitim. I avhandling testas denna hypotes i en fråga som stundtals har varit mycket kontroversiell i Sverige nämligen utbyggnaden av Västkustbanan till en dubbelspårig järnväg och bygget av Hallansåstunneln. Beror den närmaste omgivningens förtroende för Banverket enbart på fördelar för den enskilde och hans närmiljö eller spelar det också någon roll hur Banverket har hanterat själva beslutsprocessen?
Avhandlingen bygger på opinionsdata från två omfattande och synkroniserade postenkäter samt en uppföljande analys av beslutsprocessen i sju orter där järnvägsutbyggnaden har varit som mest kontroversiell (Åsa, Frillesås, Varberg, Falkenberg, Båstad, Glumslöv och Lund). Avhandlingen bekräftar att Svenskens förtroende för ett politiskt beslut till stor del grundar sig på nöjdheten med beslutsprocessen. Oväntat nog är denna faktor så stark att den tom påverkar förtroendet för den valda bansträckningen, vilket är en fråga där omedelbara fördelar för den enskilde normalt förväntas dominera. Ett annat oväntat resultat visade sig vara att den egna möjligheten att utöva ett inflytande i frågan, att kunna påverka besluten, endast i ringa grad påverkar Svenskens förtroende för den politiska processen.
Avhandlingens titel: Democracy’s Infrastructure: The Role of Procedural Fairness in Fostering Consent
Fakultetsopponentens namn: Docent Anders Sannerstedt, Lund
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 21 december 2005 kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Marcia Grimes, tel. 031-204467(bost.), 031-773 4138(arb.)
marcia.grimes @cefos.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Efter tre års försök med intensivgödsling av förädlade granar, har man kunnat visa att i dessa träd finns en potential att svara på gödsling som inte tidigare utnyttjats. Tillsammans ger förädling och gödsling en tillväxtökning som är större än summan av de två metoderna var för sig.
– I försöken gav gödsling en ökad höjdtillväxt på 33 procent och ett genetiskt urval en ökning på 15 procent. Men när man använder de två metoderna tillsammans, blir tillväxtökningen hela 52 procent, berättar Johan Sonesson på Skogforsk.
Och ändå har inte gödslingseffekten kulminerat än.
– Kulmen förväntas om två till tre år, så det kan finnas ännu mer tillväxt att vinna.
En metod för intensivodling
Den här typen av skogsbruk är dock inget som kommer att prägla hela Sveriges skogar.
– Nej, det handlar främst om intensivodling av gran på åkermark, det vill säga ytor där t.ex. naturvärdena redan är låga.
När man gödslar skog på detta sätt, rör det sig om gödselmängder som är specialskräddade för trädens behov.
– Vi använder oss av en metod som tagits fram inom Fiberskogsprojektet på Sveriges Lantbruksuniversitet. Genom näringsanalyser av granarnas barr kan man se exakt hur mycket träden behöver av de olika näringsämnena. På så sätt undviker man t.ex. läckage av kväve, säger Johan Sonesson.
Eftersom man i förädlingsförsöken använder sig av grankloner, där alla plantor har identiska arvsanlag, kan man också se att vissa kloner svarar bättre på gödsling än andra. Genom att välja dessa kloner för fortsatt förädling, kan man troligtvis öka tillväxtpotentialen ännu mer.
– Man skulle kunna säga att vi på åkermark i Södra Sverige med denna metod närmar oss jordbrukets sätt att odla grödor, säger Johan Sonesson.
Politiskt intressant
Intensivodling på detta sätt är ingen metod som skapar kvalitetsvirke för sågverken, eftersom granarna får en något lägre densitet. Istället syftar metoden till att snabbt producera så mycket biomassa som möjligt.
– Det finns ju idag ett politiskt intresse i denna typ av produktion. Ska vi göra oss oberoende av olja, gäller det att hitta andra sätt att skapa energikällor. Snabbodlad gran kan vara en sådan, säger Johan Sonesson.
Såväl myndigheter som skogsbruk följer nu försöken med stort intresse och på sikt kan det även bli fråga om att testa metoden på andra snabbväxande träslag.
Läs mer i PLANTaktuellt nr. 3, 2005 på vår webbplats!
Kontaktinformation
Johan Sonesson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 89, 070-518 85 89
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat matematiska modeller och optimeringsmetoder för planering av dagliga lastbilstransporter. Studier som gjorts i samverkan med skogsföretagen Sydved, Södra och Holmen skog visar att metoderna kan användas vid daglig planering. Resultaten läggs fram i en doktorsavhandling av Myrna Palmgren vid Avdelningen för optimeringslära.
De metoder som tagits fram ger förslag på körscheman, det vill säga tidsbestämda dagsrutter för de lastbilar som ska utföra transporterna. Beräkningarna matas med uppgifter om godset, bilarna, avstånden, chaufförernas arbetstid och pauser och så vidare.
Antalet möjliga scheman i det transportproblem som uppstår är oftast gigantiskt stort. I ett realistiskt fall kan det finnas 70 timmerupplag med tre sortiment och fem industrier som efterfrågar dem. För att utföra dessa transporter på en dag krävs cirka 20 lastbilar. Det totala antalet möjliga körscheman för varje bil blir då i storleksordningen 1019 (en etta följd av 19 nollor). Om en dator kan räkna fram en miljard scheman i sekunden skulle det ta 300 år att räkna fram allihop. Då skulle det dessutom återstå att beräkna den optimala kombinationen.
Avhandlingens optimeringsmetoder ger en relativt liten uppsättning av förslag på optimala körscheman, omkring en miljon, och söker sedan fram en tillräckligt bra kombination. Dessa metoder utnyttjar så kallad kolumngenerering, en ofta använd väg för att lösa den här typen av problem.
I en annan avhandling beskriver Andreas Westerlund, också vid Avdelningen för optimeringslära, avancerade tekniker för att snabba upp scheman för kolumngenerering.
Myrna Palmgrens avhandling som lades fram under hösten heter Optimal truck scheduling – mathematical modeling and solution by the column generation principle.
Andreas Westerlunds avhandling heter Accelerating column generation schemes – applications to routing problems. Disputationen ägde rum 28 november.
Kontaktinformation
Myrna Palmgren 013-282437, mypal@mai.liu.se
Andreas Westerlund 013-285769, anwes@mai.liu.se
Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”Han har på kort tid etablerat sig som en internationellt välkänd forskare inom reklam- och kommunikationsområdet. Detta visas av det stora antal artiklar han på kort tid har publicerat i världsledande tidskrifter. Flera av hans artiklar ingår också som kurslitteratur vid ledande europeiska och amerikanska handelshögskolor och han har belönats med s. k. ”Best paper awards” vid internationella konferenser. Hans experimentella reklamforskning har utvecklat kunskapen om reklamens funktionssätt och effekter avseende såväl reklam i traditionella medier som via Internet. Hans forskning och undervisning har också haft en klart praktisk relevans, vilket visat sig i att han som förste akademiker av Sveriges reklamförbund tilldelats det mycket prestigefyllda Bengt Hanser Stipendiet.”
− Priset är ett stort stöd och en viktig uppmuntran. Jag ser det som ett bevis på att det område jag ägnar mig åt har betydelse för både akademi och näringsliv och som ett tecken på att forskningen bidrar till att föra kunskapen framåt. Det är oerhört värdefullt för mig och för alla som verkar inom området både praktiskt och forskningsmässigt, säger Micael Dahlén.
Bilder från prisutdelningen samt Micael Dahléns CV finns att ladda ner på www.hhs.se/Press/Pressreleases/sv_051130.htm
Micael Dahlén nås på tel. 08-736 9566, mobil 070-974 3641,
e-post micael.dahlen@hhs.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Lars Bergman, Rektor, professor
Tel. 08-736 9012
E-post: lars.bergman@hhs.se
Tine Frivik, Direktör, Corporate and Alumni Relations
Tel. 08-736 9072, mobil 070-602 6920
E-post: tine.frivik@hhs.se
Om Partnerprogrammets forskarpris vid Handelshögskolan
Priset instiftades 2003 med syfte att bidra till att utveckla och främja forskningen vid HHS genom att lyfta fram insatser utförda av unga, lovande forskare. Vidare ska det tydliggöra och bekräfta HHS:s Partnerföretagsbetydelse för högskolans utveckling samt befästa HHS:s ställning som bryggan mellan ekonomisk forskning och svenskt näringsliv.
Priset delas ut till en forskare vars arbete, bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin, håller hög vetenskaplig klass så att det är publicerbart i internationella vetenskapliga publikationer samt har presenterats i utbildnings- och tillämpningssammanhang. Forskaren skall vara vetenskapligt meriterad utifrån den forskningstradition som hon/han representerar och skall ha upprätthållit en hög aktivitets-/kvalitetsnivå under de tre senaste åren. I undantagsfall kan enstaka insatser (gjorda även tidigare) av stor betydelse komma i fråga.
Avhandlingen studerar fattigdom och ohälsa på landsbygden i Vietnam. Målet var att undersöka ”fattigdomsfällan” orsakad av skador (the injury poverty trap) – dvs. det faktum att följderna av en olyckshändelse kan göra en hel familj fattig – och föreslå möjliga lösningar. Orsaken i det här fallet är skador, men kunde vara vilken långvarig och allvarlig sjukdom som helst.
En kohort på 23 807 personer i 5 801 hushåll i Bavidistriktet, Vietnam, följdes från 1999 till 2003. I den gruppen undersöktes inkomstbortfall pga. skador vid olyckshändelser utan dödlig utgång som inträffade under 2000 liksom social ställning före och efter skadetillfället. För att studera möjliga lösningar på problemet intervjuades 2 064 hushåll om inställningen till olika sätt att finansiera hälso- och sjukvården.
Resultaten visar att skador lägger en stor börda på samhället, särskilt de enskilda offren och deras familjer. En skada ökar risken för fattigdom på två sätt: genom behandlingskostnader och inkomstbortfall. De fattiga hushållen i studien förlorade i genomsnitt 11 månaders inkomst vid en skada, de ickefattiga 15 månader. Dessutom visade sig fattigdom i sig vara en trolig orsak till många av olyckorna, särskilt barn och äldre i hemmet samt arbetsskador i åldrarna 15-49 år. Medelinkomstgruppen var särskilt utsatt för trafikskador, troligen pga. de haft råd att skaffa cykel eller motorcykel.
Ungefär hälften av de intervjuade föredrog ett system där vården betalas kontant när den nyttjas och den andra hälften ville ha skatt eller försäkring, dvs betala en mindre månatlig summa och sedan få vård utan kostnad vid sjukdom. viljan att betala indikerar att en offentlig sjukvårdsförsäkring skulle vara möjlig att åstadkomma. Det är emellertid viktigt att förbättra den existerande sjukförsäkringen för att stimulera människor att delta i ett eventuellt nytt systemet. En framgångsrik lösning bör ha två inslag: Förbetald hälso- och sjukvård plus en försäkringskompensation för inkomstförluster under sjukperioden. Också utan tillskott av resurser skulle en mer jämn fördelning av skadebördan i samhället öka den allmänna välfärden.
Nguyen Xuan Thanh är doktorand vid enheten för epidemíologi och folkhälsovetenskap. Han kan nås på tel. 070-823 51 96 (engelsktalande) eller via e-post nxt207@yahoo.com
Avhandlingen läggs fram fredagen den 9 december vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap och har titeln ”The injury poverty trap in rural Vietnam – causes, consequences and possible solutions”.
Disputationen äger rum i sal Od 260, NUS.
Fakultetsopponent är professor Egon Jonsson, University of Alberta, Kanada.
