De senaste åren har forskning kring trakeerna, bananflugans andningsorgan, gett generella kunskaper i frågan. Nya resultat från Christos Samakovlis forkargrupp vid Wennergrens institut, Stockholms universitet, avslöjar nu en tidigare okänd signaleringsfunktion när det gäller regleringen av storleken på de förgrenade tubulära organen. I dagarna publicerar den välkända vetenskapliga tidskriften ”Current biology” en artikel om upptäckten.
– Flera allvarliga patologiska tillstånd som polycystisk njursjukdom och ischemi hänger samman med avvikande storlek på dessa biologiska transport rör. Men i nuläget har vi ännu inte kartlagt hur de underliggande cell-och molekylmekanismerna för rörens storlek regleras och det saknas därför mediciner mot dessa sjukdomar, säger Christos Samakovlis.
Kontaktinformation
Christos Ssamakovlis, professor i zoologisk utvecklingsbiologi, tfn 08-16 15 64, mobil 070-345 33 52 eller e-post christos@ devbio.su.se
Vidare gav resultaten vid hand att endast delar av aktuella forskningsspecialiteter identifieras men att dessa representerar grupper med hög samstämmighet med avseende på ämnesinnehåll. Av den anledningen konkluderades att metoden var mindre tillämplig för ändamål där strävan är att uttömmande kartlägga hela discipliners kognitiva strukturer, men väl lämpad för informationssökning inom forskningsfronten.
Bibliometriska metoder för utvärdering av forskningsprestationer, kartläggning av vetenskapliga kognitiva strukturer och informationssökning/informationsåtervinning har sedan 70-talet använts med framgång. Den föreslagna metoden baseras på ett mått avsett att mäta likheten mellan dokument på basis av gemensamma referenser – bibliografisk koppling. Detta mått på dokumentlikhet presenterades för forskningssamfundet redan på 60-talet och har använts för informationssökning och informationsåtervinning. I den föreslagna metoden används bibliografisk koppling för att identifiera dokument som är lika med avseende på kunskapsbasen (d.v.s. tidigare publicerad forskning som citeras). För att kunna identifiera koherenta forskningsteman behövs också en metod för att partitionera dokumentpopulationer representerande ett visst forskningsområde. Inom bibliometrisk forskning har klusteranalytiska metoder använts för detta ändamål. Den metod som använts här är ’complete link’. Denna metod karaktäriseras av sin förmåga att generera kompakta kluster vilket i detta sammanhang kan ses som en fördel i det att ämneslikheten mellan konstituerande dokument i ett kluster lättare kan säkerställas i jämförelse med den i detta sammanhang dominerande klusteranalytiska metoden (single link).
Den empiriska undersökningen omfattade fyra dokumentpopulationer där tre representerade specifika forskningsområden. Den fjärde populationen hade en multidisciplinär sammansättning. Evalueringen av ämneskoherensen i genererade kluster gjordes av ämnesexperter samt utifrån statistiska resultat.
Avhandlingens titel: The combined application of bibliographic coupling and the complete link cluster method in bibliometric science mapping
Fakultetsopponentens namn: Professor Wolfgang Glänzel, Leuven, Belgien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 februari 2006, kl. 13.15, Stora Hörsalen,
Högskolan i Borås, Allégatan 1
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Bo Jarneving, tel. 0325-40323(bost.), 033-435 4035(arb.)
e-post:.bo.jarneving @hb.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Vår känsla av kontakt med omgivningen och med vår egen kropp sker genom sensoriska neuron (”känselnervceller”), som skickar nervutskott till huden och andra vävnader. Vi kan uppleva t ex kyla och värme, vibration och beröring, smärta eller känna av våra armar och ben även då vi blundar. Olika typer av sensoriska upplevelser förmedlas av olika sensoriska neuron, en typ av neuron för varje typ av känsel.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu, i samarbete med utländska kollegor, beskrivit det genetiska program som styr bildandet av de nervceller som förmedlar känslan av smärta. Man visar att transkriptionsfaktorn Runx1 är avgörande för att omogna nervstamceller ska utvecklas till nociceptiva neuroner – smärtnervceller.
Den nya kunskapen om hur smärtceller bildas ger en bättre förståelse för hur smärttillstånd uppkommer och kan behandlas. Det öppnar också för möjligheten att från stamceller producera stora mängder smärtceller i laboratoriemiljö, som kan användas för att hitta nya läkemedel mot svåra smärttillstånd.
Publikation:
The Runx1/AML1 transcription factor selectively regulates development and survival of TrkA nociceptive sensory neurons. Marmigère F, Montelius A, Wegner M, Groner Y, Reichardt LF, Ernfors P. Nature Neuroscience, February 2006, Online 22 januari 2006, DOI 10.1038/Nn1631.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Patrik Ernfors, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, telefon 08-524 876 59, mobil 070 329 7659, e-post patrik.ernfors@ki.se.
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-52483895, mobil 070-2243895, e-post katarina.sternudd@ki.se.
Genom att följa nedärvningen av olika arvsanlag (gener) och egenskaper i flera generationer, kan man identifiera områden i DNA:t som påverkar immunförsvaret, blodbilden och färgteckningen. Gris och andra husdjur är väl lämpade för sådana studier då man på en relativt kort tid och på ett
enkelt sätt kan få fram ett stort familjematerial genom avel. Grisen är dessutom lik människan i flera medicinska avseenden, samt är ett av de viktigaste köttproducerande djuren i världen. Genom att identifiera gener som påverkar till exempel sjukdomsresistens och köttkvalité kan egenskaper som dessa förbättras via avel samtidigt som man får mer kunskap om den genetiska regleringen.
Den första delen i avhandlingen bygger på tidigare studier där två områden i DNA:t som påverkar antalet vita blodkroppar och dess funktion identifierats på grisens kromosom 1 och 8. Sambandet mellan dessa regioner och olika immunförsvar bekräftas hos två olika grupper av
grisar i ett av arbetena i avhandlingen. För några av kromosom 8 generna har deras positioner i förhållande till varandra och till andra genetiska markörer tydliggjorts. Fler studier krävs dock för att klargöra om och hur någon av dessa gener bidrar till den variation som studerats i immunförsvaret.
En av generna på kromosom 8 är KIT-genen vilken är nödvändig för utvecklingen av pigmentceller, blodceller och könsceller. Flera varianter av denna gen finns hos gris och Amelie Johansson har studerat vilken inverkan några av dessa har på blodbilden samt på färgteckningen hos grisar av olika raser. Resultaten visar att blodbilden hos vita grisar skiljer sig något från grisar med en annorlunda KIT-variant och att de dessutom har ett större behov av järntillskott de första veckorna efter födelsen. Färgteckningen hos de studerade grisarna varierade från helt vit till vit med mindre svarta prickar eller större svarta områden främst på bakdelen av kroppen och i pannan. En av KIT-varianterna, som ger Hampshirerasen dess färgteckning svart med ett vitt bälte runt bålen och skuldrorna, beror förmodligen på en mutation framför KIT-genen. I ett försök att hitta denna mutation har ca 380 000 baspar framför KIT-genen analyserats. Ett mindre område har studerats mer ingående och två regioner som är mycket lika mellan olika arter och kan påverka uttrycket av KIT-genen har identifierats. Ytterligare studier krävs dock för att hitta mutationen som resulterar i det vita bältet hos Hampshiregrisar.
Avhandlingen heter ”Genetic polymorphism in pigs with focus on chromosome 8 genes”. Disputationen äger rum fredagen den 27 januari kl 09.15 i hörsalen, Falken, Nygatan 18 B, Kalmar. Opponent är Professor Michel Georges, University of Liège, Belgien.
Kontaktinformation
Amelie Johansson
tel: 0480-44 61 30
e-post: amelie.johansson@hik.se
Är träningsmetoden rollkur skadlig för hästen? Inverkar det på hästens rygg och hur påverkar det belastningen? Ska den tillåtas inom ridsporten?
Två forskare inom veterinärmedicin vid SLU har blivit inbjudna till FEI, internationella ridsportförbundet, att ge sin syn på hur träningsmetoden rollkur påverkar hästens hälsa.
-Att vi blir tillfrågade känns mycket hedrande för oss och det är också bevis på att vår forskning är meningsfull, säger Christopher Johnston som tillsammans med sin kollega Lars Roepstorff inom kort ska besöka FEI:s kontor i Schweiz.
Träningsmetoden rollkur har varit på tapeten inom ridsporten under några års tid. Den används framför allt av den mycket framgångsrika holländska dressyrryttaren Anky van Grunsven som vunnit bl a OS under åren. Hösten 2005 hettade debatten kring rollkur till rejält när den beskrevs i den tyska ridsporttidningen S:t George. Nu är träningsmetoden så omstridd att FEI känner att den behöver diskuteras. Ska metoden få användas eller inte?
Christopher Johnston och Lars Roepstorff forskar bägge kring hästens rörelsemekanik sedan många år. De ingår också i den forskargrupp vid SLU som gör mycket ingående studier kring hästens rygg, dess funktion, sjukdomar och olika möjligheter av diagnostik och behandlingar.
Ett av projekten är att studera hur ryttarens sits och hjälper påverkar hästens rörelser och funktion. Detta studeras med hjälp av tekniskt mycket avancerad utrustning. Bland annat har forskarna med hjälp av höghastighetskameror filmat dressyrhästar, som normalt tävlas i svår klass, när de har ridits på en kraftmätningsrullmatta. Krafter har även mätts i tyglarna samt under sadeln.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Roepstorff 0705-42 31 43
Victor Galaz visar genom studier i Chile och Sverige att konflikter mellan olika vattenintressenter har en helt avgörande inverkan på hur väl länder skyddar sina vattenresurser. I Sverige märks detta i att existerande samverkansorgan som har till syfte att övervaka och skydda vattenresurser, endast i undantagsfall arbetar förebyggande med vattenrelaterade miljöproblem. Studien visar att aktörer som inte har ett direkt intresse av ett sådant arbete – såsom kommuner med stor miljöpåverkan och industrier – helt enkelt blockerar försök att utforma den samverkan som behövs för att skydda vattenresurser från miljöförstöring.
Chile – som genomförde en radikal privatiseringsreform inom vattenområdet under 1980-talet – står inför liknande utmaningar. Avhandlingen visar att de negativa effekterna för fattiga lantbrukare av denna reform troligen är större än vad internationella forskare och debattörer tidigare uppskattat. Anledningen är att de institutioner som ska bära upp denna marknad – såsom statliga myndigheter och det juridiska systemet – inte fungerar på ett sådant sätt att vattenkonflikter löses på ett snabbt och förutsägbart sätt. Resultatet blir ett system där det blir mycket enkelt att sätta sig över fattiga lantbrukares vattenrättigheter.
Avhandlingen visar även att det som avgör huruvida man klarar av att hantera vattenresurser på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt, i grunden handlar om hur samhällen utformar sina institutioner, det vill säga de formella och informella regler som styr naturresursanvändares handlande. Dessa institutioner är dock långt ifrån fria från fördelningsproblem och intressekonflikter.
– Ska vi klara av att hantera de förväntade effekterna av klimatförändringar på världens vattenresurser, måste vi inse att vattenfrågor är långt ifrån rent tekniska eller naturvetenskapliga frågor. Tvärtom handlar det om hur vi utformar vår politik och våra institutioner, säger Victor Galaz.
Avhandlingens titel: Power in the Commons: The Politics of Water Management Institutions in Chile and Sweden
Avhandlingsförfattare: Victor Galaz
Fakultetsopponentens namn: Senior researcher Stefan M.M. Kuks, Enschede, Nederländerna
Tid och plats för disputation: Fredagen den 27 januari 2006, kl. 13.00, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Victor Galaz, tel. 070 747 5009 (mobil.), 08-162518 (arb.)
victor.galaz @pol.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Smärta i sig är en subjektiv upplevelse som skapas i våra hjärnor men påverkar hela kroppen. Genom att, i samarbete med röntgenavdelningen på Norrlands universitetssjukhus, titta på blodflödet i hjärnan har Guez fått en uppfattning om var i hjärnan smärtaktiviteten är förlagd, liksom omfattningen av denna. Han fann här olika mönster. De med kronisk nacksmärta utan nackskada hade ett aktivitetsmönster i hjärnan liknande tidigare undersökta smärtpatienter. De whiplashskadade hade dock en annorlunda bild, vilket kan tyda på att det är fråga om olika bakomliggande smärtmekanismer. Att klarlägga dessa mekanismer skulle kunna ge en mer rationell behandling.
Guez har i sin avhandling ”Chronic neck pain. An epidemiological, psychological and SPECT study with emphasis on whiplash-associated disorders” studerat förekomsten av kronisk nack- och ryggsmärta i en stor norrländsk patientgrupp. I genomsnitt angav 19 procent att de hade kroniska (ständiga besvär i 6 månader eller mer) nacksmärtor. Det var vanligast hos kvinnor i arbetsför ålder. Av de med kroniska nacksmärtor angav 28 procent att de har en tidigare nackskada. De uppfattade också sin hälsa sämre än de som inte hade någon tidigare skada, och de var även oftare sjukskrivna.
Vidare menar Guez att patienter med whiplashskador ofta besväras av koncentrations- och minnessvårigheter. Vid neuropsykologiska test av bland annat minne och koncentration fanns inga avvikelser från normala kontroller. Däremot visade personlighetstest att de med kroniska nackbesvär, särskilt de som angav att de varit utsatta för en whiplashskada, sannolikt var sämre på att bearbeta och stå emot sin smärta. De var också mer somatiserande, dvs mer benägna att få fysiska symtom av ett bakomliggande problem som inte är rent medicinskt. Det har diskuterats om det beror på whiplashvåldet i sig eller vissa drag i personligheten som fanns innan våldet eller båda delarna.
Fredag 27 januari försvarar Michel Guez, Institutionen för kirurgisk och
perioperativ verksamhet, Ortopedi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Chronic neck pain. An epidemiological, psychological and SPECT study with emphasis on whiplash-associated disorders.
Disputationen äger rum klockan 13.00 den 27 januari, 2006 i sal B på Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Björn Rydevik, Göteborgs universitet.
Skribent, detta pressmeddelande:
Maria Hedin, vetenskapsjournaliststuderande
Kontaktinformation
Michel Guez nås på telefon 785 00 00 (växel) eller 785 17 46 (sekreterare). E-postadress michel.guez@orthop.umu.se.
Mistra var en av tre nominerade organisationer i kategorin ”Non-profit fund of the year award”. Det är Mistras strategi för och genomförande av kapitalförvaltning för hållbar utveckling, social responsible investment (SRI), som har imponerat på redaktionen och läsarna. Dessa utser vinnare i olika kategorier. I motivationen till utmärkelsen sägs bland annat att Mistra genom att investera tvåtredjedelar av kapitalet enligt kriterier för hållbar utveckling bokstavligen har ”put its money where its mouth is”.
– Åtta av Mistras tio förvaltare har idag uppdrag att förvalta enligt någon form av hållbarhetskriterier. Det innebär att vi har gått från ord till handling. Det är självklart roligt att det uppmärksammas, säger Eva Thörnelöf ansvarig för Mistras kapitalförvaltning.
Mistra startade 1994 med ett kapital på 2,5 miljarder från de tidigare löntagarfonderna och har till dags dato investerat 2 miljarder i ett trettiotal forskningsprogram. Kapitalet uppgår i dag till 3,6 miljarder. Ett forskningsprogram om kapitalförvaltning för hållbar utveckling har nyligen startats.
Länk till Global Money Management: www.globalmoneymanagement.com
För pressbilder på Eva Thörnelöf och Måns Lönnroth, gå till www.mistra.org och klicka på pressrum
Kontaktinformation
För mer information om utmärkelsen, kontakta:
Måns Lönnroth, VD, Mistra, 070-5920101
Eva Thörnelöf, kanslichef, Mistra, 08-791 10 26, 0707-323006
Märtha Josefsson, ordförande i kapitalförvaltningskommittén, 0708-342946
Anna-Karin Engvall, kommunikationsansvarig, 08-791 10 27, 0707-32 30 07
Metabolism eller ämnesomsättning sker i celler hos växter, djur och människor när näringsämnen tas upp, omvandlas till energi eller bryts ner till andra små molekyler som sedan avlägsnas från cellerna. Dessa små molekyler kallas metaboliter. Koncentrationen av metaboliterna förändras enligt specifika mönster. Förändringarna kan t.ex. orsakas av sjukdomar eller genom påverkan från den omgivande miljön. Sammansättningen av metaboliter kan liknas vid ett fingeravtryck av hälsotillståndet hos människor, djur och växter. Målet med Pär Jonssons avhandlingsarbete har varit att utveckla databehandlingsmetoder för att ta fram pålitliga och unika fingeravtryck av metaboliter. I och med detta kan förändringar upptäckas i biologiska prover som t.ex. blodplasma, urin och växtextrakt.
Utifrån mätningar gjorda med kraftfulla kemiska analysinstrument har Pär Jonsson utvecklat en typ av databehandlingsmetoder. Med hjälp av dessa metoder går det att effektivt bestämma halter av ett stort antal metaboliter i många biologiska prover samtidigt. I nästa steg har han använt multivariat statistik, d.v.s. kemometri, som kan hantera stora och komplexa datamängder, för att jämföra provernas metaboliska sammansättning. På så sätt är det möjligt att upptäcka små mönstervariationer som är unika för exempelvis en specifik sjukdom. Resultaten kan i framtiden användas till att exempelvis diagnostisera sjukdomar, utveckla läkemedel eller studera genmodifierade växter.
Det tillvägagångssätt som Pär Jonsson använt i sin avhandling kan sammanfattas som global metabolitanalys, vilket innefattar de två forskningsområdena metabolomik och metabonomik.
Fredagen den 27 januari försvarar Pär Jonsson, kemiska institutionen, avdelningen för organisk kemi, forskargruppen för kemometri, Umeå univeristet, sin avhandling med titeln: Multivariate processing and modelling of hyphenated metabolite data. Svensk Titel: Multivariat behandling och modellering av sammankopplade metabolit data. Disputationen äger rum klockan 10:00 i sal KB3B1 i KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Royston Goodacre, School of Chemistry, University of Manchester, England.
Pär Jonsson är född och uppvuxen i Kristinehamn.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Pär Jonsson, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 53 59
E-post: Par.Jonsson@chem.umu.se
– Det här är den första tryffeln som har odlats på Gotland, så det är jätteroligt, tycker Christina Wedén.
Tryffeln som hittades var väl mogen, vägde 15 gram och var av arten bourgognetryffel. Den upptäcktes på en av de tio odlingar som startades för sex år sen inom ramen för forskningsprojektet om tryffel som drevs av Uppsala universitet och Högskolan på Gotland.
– Det var kul att det gick att odla tryffel på Gotland så pass snabbt. Det tar minst fem år att odla bourgognetryffel i Frankrike, så vi trodde att det skulle ta betydligt längre tid i Sverige på grund av det kallare klimatet, berättar Christina Wedén.
Tidigare var tryffeln okänd av allmänheten i Sverige och betraktades som mycket sällsynt. I och med forskningsprojektet på Gotland är tryffeln nu allmänt känd på ön och projektets inventeringar har visat att tryffeln är väl utbredd där. I dagsläget finns ett 25-tal tryffelplanteringar på Gotland.
– Den här tryffeln som vi har hittat visar att det finns en väldig potential för tryffelnäringen på Gotland, menar Christina Wedén.
Forskningsprojektet om tryffel på Gotland har bidragit till att en ny näring har vuxit fram på ön. Därför har Christina Wedén belönats med Kulinariska Gotlands diplom för främjande av gotländsk matkultur 2005, samt INNOVA Gotlands hedersomnämnande 2004 för samverkan mellan högskola och näringsliv.
Bourgognetryffeln växer vilt både på Gotland och Öland. Öarna lämpar sig väl för tryffeln eftersom jordmånen är kalkrik och höstarna milda. Svamparna växer under jorden och letas fram med hjälp av en tränad tryffelhund. Tryffeln växer i symbios med rotsystemen hos träd som ek och hassel. Vid odling av svampen planterar man ut unga ek- och hasselplantor som i växthus har fått bilda rotsymbios med tryffeln.
Kontaktinformation
Christina Wedén, tel 0708-85 58 72, e-post christina.weden@ebc.uu.se
I sin avhandling med titeln Välkommen till Sverige? studerar historikern Christina Johansson svensk migrationspolitik i relation till nationalstatliga perspektiv, från mitten av 1960-talet till omkring 1995. Christina Johansson disputerar vid Tema etnicitet, Linköpings universitet, den 21 januari.
Den allmänna föreställningen, visar hon, är att Sverige har gått från en politik som eftersträvar kulturell homogenitet till en som värdesätter kulturella olikheter. Men frågan är om detta stämmer.
Christina Johansson lyfter fram tre perioder som alla kan betraktas som vändpunkter i svensk migrationspolitik: 1960-talets reglering av arbetskraftsinvandringen, 1980-talets flyktingpolitik och 1990-talets återvandringspolitik.
– Som historiker är jag intresserad av såväl konstans som förändring i historiska förlopp, säger hon. Och här finns båda delarna. Det som är konstant genom den här perioden är den officiella rädslan för att vissa etniska grupper inte ska gå att integrera i det svenska samhället. Det som förändras är vilka grupper det handlar om.
På 1960-talet ansågs människor från Sydeuropa, som greker, jugoslaver och italienare, vara svåra att anpassa i det svenska samhället. Under 1980- och 1990-talen gällde det särskilt människor som på något sätt kan förknippas med islam. Och på 1990-talet, slutligen, med dess återvandringspolitik, utpekades också två grupper, bosnier och somalier, som speciellt lämpade för denna politik, eftersom de ansågs svåra att integrera i Sverige.
I sin omfattande dokumentstudie kan Christina Johansson gång på gång påvisa hur den officiella retoriken, möjligen omedvetet, utgår ifrån och förstärker synen på migranter som en börda, ett hot mot den svenska välfärdsstaten och som i grunden ovälkomna. Att de skulle kunna utgöra en tillgång, med de kunskaper, språkliga förmågor, kontaktnät och arbetskraft som de tillför det svenska samhället, har egentligen aldrig varit en officiellt accepterad ståndpunkt.
Kontaktinformation
Christina Johansson nås på telefon 0702 925079, e-post christina.johansson@isv.liu.se
Ett exempel på behovet av samlad kunskap om hur man bygger mindre katastrofkänsliga samhällen är återuppbyggnaden efter tsunamin. Där hade mycket kunnat byggas bättre, men de samhällen som växer fram är i stort sett identiska med de som fanns före. Lika sårbara, lika ohållbara. I det lilla utrymmet mellan den första krisen och återuppbyggnadsarbetet behövs ett nytänkande för att förebygga framtida skador.
Vi kan enligt senaste forskningsrön vänta oss allt fler och allt svårare extrema väderfenomen. Vi kan inte stoppa oväder men vi kan minska kostnaderna i såväl lidande som pengar. Vi kan lära oss bygga samhällen med större motståndskraft. Kunskaperna finns – frågan är hur de bäst och snabbast kan komma till användning.
KTH DIRECT ska bidra genom att kanalisera kunskaper så att de kan omsättas i praktisk handling för att minska skadeverkan. Det sker genom att bygga nätverk, göra kunskaper lättillgängliga, ordna utbildning och konferenser.
Kontaktinformation
Kontakt
Hans Lundberg, styrelseordförande KTH Direct, 08-5985 6312
Gunnel Dalhammar, föreståndare KTH Direct, 08-5537 83 00, kthdirect@kth.se
Ellika Hermansson Török, Stockholm Environment Institute, 0708-89 99 95
Cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP) är en budbärarmolekyl som överför signaler från cellytan för att styra en rad olika funktioner inne i cellen. cAMP har stor betydelse för reglering av till exempel metabolism, jonkanalaktivitet, sekretion och genuttryck. I insulinproducerande celler verkar cAMP bland annat som kraftig förstärkare av insulinfrisättningen.
Fyra Uppsalaforskare har utvecklat en ny metod som möjliggör mätningar av koncentrationen av cAMP i enskilda levande celler. Med den nya metoden har forskarna studerat insulinproducerande celler och funnit att stimulering med hormoner leder till att koncentrationen av cAMP varierar regelbundet.
Forskarna har också sett att koncentrationsvariationernas frekvens ger upphov till olika signaler. De kortvariga ökningarna i koncentration var tillräckliga för att aktivera kalciumjonkanaler, medan det krävdes en stabil koncentrationsökning för att ett cAMP-aktiverat protein skulle komma in i cellkärnan och reglera genuttrycket.
– Koncentrationsförändringarnas mönster avgör alltså vilken information budbärarmolekylen ska överföra. På så sätt kan samma budbärarämne reglera olika cellfunktioner. Att det fungerar så för cAMP har aldrig visats tidigare, berättar Anders Tengholm som är ansvarig för studien.
Uppsalastudien bidrar till en ökad förståelse av de signaler som reglerar insulinfrisättningen. Detta är ett viktigt resultat för diabetesforskningen eftersom frisättningen är störd hos patienter med typ 2-diabetes.
Den nya metoden kommer att ha stor betydelse för kartläggningen av många cAMP-reglerade processer i olika celltyper.
– De nya möjligheterna att mäta cAMP kommer sannolikt att underlätta utvecklingen av nya läkemedel inte bara mot diabetes utan också mot till exempel sjukdomar i hjärta, nervsystem och vissa former av cancer, säger Anders Tengholm.
Resultaten publiceras i tidskriften Nature den 19 januari. Medförfattare är Oleg Dyachok, Yegor Isakov och Jenny Sågetorp.
Kontaktinformation
Anders Tengholm, tel: 018-471 44 81, mobil: 070-731 00 62, e-post: anders.tengholm@medcellbiol.uu.se
Människans hörselsinne bygger på ett samspel mellan två olika organ: innerörat och mellanörat. Innerörat innehåller sinnescellerna som uppfångar ljudvibrationerna och skickar dem vidare som nervimpulser till hjärnan. Mellanörat är en sinnrik mekanisk ljudförstärkare som fångar upp de svaga ljudvibrationerna i luften med ett membran (trumhinnan), förstärker dem genom ett hävstångssystem (hörselbenen) och skickar dem vidare till innerörat. Utan mellanörat skulle innerörat inte fungera.
Alla ryggradsdjur har inneröron, men mellanöron finns bara hos landdjuren. Fiskar behöver inte mellanöron eftersom ljudvibrationerna i vattnet är starkare och lätt passerar genom fiskens kropp. Mellanörats konstruktion skiljer sig dock mellan olika landdjursgrupper: däggdjur har en trumhinna och tre hörselben (hammare, städ och stigbygel) medan fåglar, kräldjur och grodor bara har ett hörselben (stigbygeln) som kopplar trumhinnan direkt till innerörat. Men det är tveksamt om däggdjurens, kräldjurens och grodornas trumhinnor är identiska eller om de uppstått oberoende av varandra. En jämförelse med fiskarna gör snarast bilden mer förvirrande: istället för mellanöra har fiskar en liten gäle, ”spruthålet”, som inte täcks av någon trumhinna utan bildar en öppen kanal mellan svalget och huvudets utsida. Stigbygelns motsvarighet, hyomandibulan, stöder gällocket men har ingen kontakt med innerörat. Varken hyomandibulan eller spruthålet har någon roll i hörseln.
Dessa skillnader gör det svårt att förstå hur mellanörat har uppstått. Hur kunde evolutionen ändra både struktur och funktion på fiskarnas spruthål så radikalt? Hade de tidigaste landdjuren ett ljudförstärkande mellanöra överhuvudtaget? De tidigaste fossila landryggradsdjuren eller ”tetrapoderna” som till exempel Acanthostega från Grönland (som levde för ungefär 360 miljoner år sedan) hade en stigbygel som var i kontakt med innerörat, men den var stor och klumpig och verkar inte ha varit kopplad till en trumhinna. De hade också ett par runda ”urtag” i skallens bakkant: hos moderna grodor är motsvarande urtag fästpunkten för trumhinnan, men hos fiskar är det platsen för spruthålets yttre öppning. Den här kombinationen av karaktärsdrag har lett till hypotesen att de tidigaste landdjuren fortfarande hade öppna spruthål och kanske andades genom dem.
Uppsalaforskarnas nya data ger denna hypotes starkt stöd. Informationen kommer från en skalle av Panderichthys från Lettland, den fossila fisk som står allra närmast landdjurens uppkomst. Det var varit känt att Panderichthys hade en hyomandibula, och det antogs allmänt att dess spruthål var av normal fisktyp. Men det stämmer inte: i själva verket liknar hålet ”mellanörat” hos en tetrapod som Acanthostega. Eftersom hyomandibulan hos Panderichthys inte har någon kontakt med innerörat, kan dess spruthål/mellanöra knappast ha haft en ljudförstärkande funktion.
– Omvandlingen av spruthålets form måste alltså ha orsakats av en annan drivkraft än förbättring av hörseln, säger Per Ahlberg.
Jämfört med närbesläktade fiskar har spruthålet hos Panderichthys betydligt större diameter och är dessutom både kortare och rakare. Det ser ut som en anpassning till aktiv andning (antingen av vatten eller luft) genom spruthålet, jämfört med ”vanliga” fiskar hos vilka bara en liten del av andningsvattnet passerar genom detta hål. En liknande anpassning kan ses hos moderna rockor, som har ett mycket stort spruthål.
Eftersom ”mellanörat” hos de tidigaste tetrapoderna har samma form som ”spruthålet” hos Panderichthys verkar det sannolikt att andningsfunktionen också fanns kvar hos dem. Men hos tetrapoderna är gällocket borta och hyomandibulan förvandlad till en primitiv stigbygel. Det faktum att stigbygeln har kontakt med innerörat tyder på att en rudimentär hörselfunktion också hade tillkommit.
– Vi kan spekulera om hur detta gick till. Spruthålet hos en fisk kan stängas upptill av en ventilmuskel. Om en tidig tetrapod gjorde detsamma skapades tillfälligt ett verkligt slutet mellanöra där stigbygeln, som troligen stödde mellanörats vägg, kunde vidarebefordra vibrationer från mellanörat till innerörat. När hörselfunktionen så småningom blev viktigare stängdes spruthålet permanent av en trumhinna, säger Per Ahlberg.
Artikeln publiceras i Nature den 19 januari.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Per Ahlberg, tel: 018-471 26 41 eller via e-post: Per.Ahlberg@ebc.uu.se
Martin Brazeau (försteförfattare, talar inte svenska), tel: 018-471-61 20 eller via e-post: Martin.Brazeau@ebc.uu.se
För att öka chanserna till en anställning uppmanas man ofta som arbetslös att mer aktivt söka efter jobb. Margareta Bolinder vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat hur arbetslösa upplever och hanterar sin situation, och hur det senare påverkar deras jobbchanser. Hon visar att de som aktivt söker efter arbete inte får jobb i högre utsträckning än andra arbetslösa. De som har låga krav för att acceptera ett jobberbjudande får inte heller arbete oftare än andra.
Resultaten i avhandlingen baseras på en intervjuundersökning med ett slumpmässigt urval av 3 500 arbetslösa svenskar, där alla arbetslöshetsgrupper var representerade. Av dem ingick drygt 1 800 personer arbetslösa i en andra intervjuomgång.
Margareta Bolinder visar att majoriteten arbetslösa förväntar sig att hitta arbete, och aktivt söker efter arbete oberoende av hur länge de har varit arbetslösa. Endast en minoritet av de arbetslösa tycks ha anpassat sig till sin situation. Det är också mer vanligt att långtidsarbetslösa förväntar sig att hitta jobb än korttidsarbetslösa.
Det är dock bara 60 procent av de arbetslösa som har realistiska jobbförväntningar, något som enligt Margareta Bolinder är bra för deras välbefinnande. Bäst mår de som förväntar sig att hitta arbete, och upplever att de har kontroll över arbetslöshetssituationen. Arbetslösa som värderar arbete högst lider mest av att vara utan jobb, och de som upplever situationen mest betungande är också mest aktiva i sitt sökande efter arbete.
Fredagen den 27 januari försvarar Margareta Bolinder, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelser, handlingsstrategier och jobbchanser. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Bengt Starrin, institutionen för samhällsvetenskap, avdelningen för sociologi, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Margareta Bolinder,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 0660-515 35,
e-post: margareta.bolinder@telia.com
Symposiet Arkeologi och samhälle lockar runt ett hundratal forskare och museiarbetare från Sverige och Norge till Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet.
Men även om symposiet vänder sig till forskare och museifolk så är det allmänhetens intresse för arkeologiämnet som står i fokus.
– Vi står inför en framtid som utmanar till ett engagemang om kunskapsfrågor, profilering av ämnet arkeologi och kontakter med nya intressegrupper i samhället, säger Kristina Jennbert vid Lunds universitet som är en av symposiets arrangörer. Hon ser sammankomsten som ett utmärkt tillfälle att diskutera formerna för en ”vassare humaniora” där nya aspekter på vetenskapens innehåll och form lyfts fram.
I ett tiotal föredrag behandlas bland annat teves arkeologisatsning med programmet Utgrävarna, tidsresor och arkeologi som varumärke inom populärkulturen.
Konferensen avlutas med en debatt där panelen diskuterar arkeologiämnet; Vad vill folket ha? Vad serveras? Vad vill arkeologerna? Debattledare är professor Eva Rystedt och i panelen sitter Mats Burström, Kristina Jennbert, Björn Magnusson Staaf, Bozena Werbart och Pirkko Ukkonen.
Kontaktinformation
Media är välkommen att besöka hela eller delar av arrangemanget. Se programmet på www.ark.lu.se under rubriken konferenser.
För mer information tala med Kristina Jennbert på telefonnummer 046-222 94 75 eller kristina.jennbert@ark.lu.se
