På senare tid har flera uppmärksammade, plötsliga dödsfall noterats i samband med idrottande. Händelserna har väckt frågor om de bakomliggande orsakerna samt om det skulle vara möjligt att förebygga dessa tragedier, t.ex. genom rutinmässig medicinsk undersökning av alla idrottsaktiva (s.k. screening). Studien försöker kartlägga det totala antalet idrottsrelaterade dödsfall i Sverige och deras orsaker. Resultaten redovisas nu vid Medicinska riksstämman av studerandena Caroline Mellberg och Lars Johansson, termin 6 på läkarprogrammet vid Umeå universitet, och deras handledare Stellan Mörner, överläkare vid Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus. Medförfattare i studien är även professor Anders Eriksson, rättsmedicinalverket i Umeå.
I samarbete med försäkringsbolaget Folksam – som försäkrar majoriteten av idrottsförbunden med sammanlagt ca 1,6 miljoner idrottsaktiva i Sverige – har de kartlagt orsakerna till de senaste årens dödsfall bland aktiva (dvs. försäkrade) idrottare som varit 35 år eller yngre. Materialet har sedan kompletterats med uppgifter om två fall hos förbund som inte haft försäkring hos Folksam: basket, orientering, volleyboll och boxning.
Studien omfattade sammanlagt 20 dödsfall under idrottsutövning i åldern upp till 35 år sedan 1998. Bland de 20 var 19 män. Medelåldern var 22 år med en spridning från 10 till 34 år. I materialet fanns åtta fotbollsspelare, två ishockeyspelare, två basketspelare och två innebandyspelare (varav en utövade handikappidrott). Inom förbunden för friidrott, skidor, rinkbandy, cykling, squash och handboll inträffade vardera ett dödsfall.
Via obduktionsprotokoll m.m. framgår att de vanligaste dödsorsakerna var hjärtmuskeldefekter (hypertrofisk kardiomyopati och arrytmogen högerkammarkardiomyopati) samt hjärtmuskelinflammation. Dödsfall sker både inom elitidrotten och bland motionärer. I en kontrollgrupp med dödsfall bland idrottsutövare över 35 år var samtliga 28 män. Majoriteten bland dem (71 %) avled pga. ischemisk hjärtsjukdom, dvs. i huvudsak hjärtinfarkt, jämfört med 10 % i den yngre åldersgruppen.
Sammanfattningsvis är plötslig död i samband med idrott relativt ovanlig: Enligt den här studien inträffade i gruppen 35 år och yngre i genomsnitt 2,7 fall per år bland totalt ca 2,4 miljoner medlemmar hos de förbund som omfattas. I en liknande studie gjord av Folksam noterades 15 dödsfall under fyra år fram t.o.m. 1990, vilket visar att fenomenet inte har blivit vanligare. Det är osannolikt att det finns idrottsrelaterade dödsfall som inte har registrerats i försäkringsmaterialet, men antalet fall kan ändå vara underskattat eftersom studien endast omfattar personer som varit aktiva i en idrottsförening.
Resultaten kan vara av värde för diskussionen för eller emot screening av unga idrottsaktiva i Sverige. De sjukdomsgrupper som kan vara möjliga att hitta vid en sådan undersökning är t.ex. kardiomyopatier (defekter i hjärtmuskeln) och klaffsjukdomar. Mot den bakgrunden skulle man med screening teoretiskt ha kunnat fånga upp nio personer, vilket är mindre än hälften av dödsfallen i gruppen under 35 år.
För ytterligare uypplysningar, kontakta
Stellan Mörner, tel. 0730-591068, 090-7850000, sökare 96568, e-post Stellan.Morner@medicin.umu.se, Caroline Mellberg, tel 0709-147094 eller Lars Johansson, tel 0730-278413.
Barn och barndom uppfattas som en av de få naturliga dimensioner som ännu är oförstörd av modernitetens och reflektionens börda. Bjørg Kjær har genom fältstudier undersökt barn mellan fem och tio år på ett fritidshem och kan konstatera att så förhåller det sig inte. Barn är barn från det att de föds och i allt som de företar sig. Men barn skall också lära sig att fortsätta vara barn och förvalta barndomens kvaliteter på sätt som kan accepteras och kännas igen av omgivningen.
På fritids försiggår en process där identitet förvaltas och hanteras av både barn och vuxna. Barnen etablerar kulturella identiteter till sig själva och de förhåller sig till ”de vuxnas” kulturella identitet som de såväl kan kommentera som parodiera. ”De vuxna” på fritids har ansvar för att den institutionella ordningen upprätthålls. De är alltså inte vuxna i någon generell mening. Däremot har de vuxna som arbetar vid institutionen en specifik roll. På samma sätt etablerar barnen en specifik barnslig roll till sig själva som just fritidshemsbarn.
Avhandlingens titel: Børn og barndom på fritidshjem. Et folkloristisk studie af fortolkning og forhandling om barnslig identitet.
Opponent: Professor Ulf Palmenfelt, Visby
Disputationen äger rum fredagen den 9 december 2005 kl. 13.00
Sal K 332, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 6-8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Bjørg Kjœr, tel. 45 22 93 7791 (mobil),
e-post: BKJ.lld@dpu.dk
Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och
Claudio M. Tamburrini, forskare i praktisk filosofi, presenterar sin antologi ”Genetic Technology and Sport. Ethical Questions (London och New York: Routledge, 2005)
Tid: Måndagen den 5 december 2005 kl 15.00 -16.00
Plats: Konferenslokal C9, Clarion Hotell, Ringvägen 98, 104 60 Stockholm
Språk: Engelska
Fakta om Stockholm bioethics Centre:
Forskningsinstitutet Stockholm bioethics centre (SBC), som tillhör Filosofiska institutionen vid vid Stockholms universitet, bedriver forskning och undervisning i bioetiska frågor. Även idrottsfilosofisk forskning är en viktig del av SBC:s verksamhet. Centret har just inlett samarbete i EU-projektet ”Enhance” där försök att medicinskt förbättra människors prestationsförmåga utvärderas filosofiskt. Stockholmsdelen av EU-projektet ska arbeta just med fysisk prestation inom idrotten, medan andra delar av projektet tar sig an frågor om förbättring av kognitiva förmågor (Oxford), stämningsläge/humör (Maastricht) och livslängd (Milano).
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, e-post torbjorn.tannsjo@philosophy.su.se mobil 0707-97 66 13
Claudio Tamburrini, forskare i praktisk filosofi, e-post claudiot@bredband.net, mobil 073-7875250
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, e-post maria.erlandsson@eks.su.se mobil 070-230 88 91
Under senare år har antalet elever i särskolan ökat kraftigt, vilket aktualiserat en debatt om särskolans framtid.
– I denna diskussion och inom forskningen har elevernas röster nästan helt saknats. Frågor om hur särskolan uppfattas av de elever som går där, ställs sällan menar Kristina Szönyi.
I avhandlingen lyfter hon fram elevernas inifrånperspektiv på särskoletillhörigheten. Genom intervjuer med elever mellan 7 och 21 år ställs elevernas erfarenheter och upplevelser av att gå i en särskoleklass i centrum.
Ett påtagligt exempel är att flertalet elever berättar om att de blir retade och ifrågasatta av andra elever för att de går i särskola. Detta utanförskap ses av de intervjuade eleverna som en konsekvens av den speciella skolform som särskolan utgör. På olika sätt motarbetar eleverna den negativa bild som andra har av särskolan och strävar efter att bli betraktad som vanlig.
Särskolan är varken en genuin delaktighetsskapande skola eller en genuin utanförskapsskola utan för flertalet av eleverna, en ”både och skola”. Elevernas inifrånperspektiv visar på att särskolan samtidigt kan ses som en möjlighet och som en begränsning för deras delaktighet i olika sammanhang. Denna sammansatta bild av att vara särskolelev kan förhoppningsvis bidra till en fortsatt diskussion om vägar att nå den politiskt och ideologiskt uttalade målsättningen om ”en skola för alla”.
Doktorsavhandlingens titel: Särskolan som möjlighet och begränsning – elevperspektiv på delaktighet och utanförskap.
Disputationen äger rum fredag den 9 december kl. 13.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Jan Tøssebro, Institutt for sosialt arbeid och hesevitenskap, NTNU, Trondheim.
Kontaktinformation
Kristina Szönyi nås på telefon 070-484 80 65, 08-690 58 72 eller kristinas@ped.su.se
Forskarna har identifierat det enzym i bakterien som får den att föröka sig. Genom ämnet N-hydroxylamin knockas enzymet och bakteriens tillväxt stoppas.
– En antraxinfektion i lungorna får ett snabbt förlopp och måste hejdas så snart som möjligt. Detta är möjligt genom att kombinera ämnet N-hydroxylamin med vanlig antibiotika som verkar långsammare, säger professor Britt-Marie Sjöberg, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik.
Sjukvården letar aktivt efter sätt att effektivt och till låg kostnad behandla delar av befolkningen som exponerats för antraxsporer som ger mycket kraftiga sjukdomssymptom och/eller är multiresistenta. Upptäckten kan få stor betydelse bland annat när det gäller beredskapen för eventuella terroristangrepp. Dessutom visar forskarna bakom studien att det är möjligt att hitta ämnen som effektivt slår ut motsvarande enzym i andra liknande sjukdomsframkallande organismer.
– Att vi hittat ett kemiskt enkelt och kommersiellt tillgängligt ämne med dessa egenskaper är av stort intresse både praktiskt och för fortsatt forskning, säger Britt-Marie Sjöberg.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS) den 28 november, www.pnas.org. Författare är Eduard Torrents, Margareta Sahlin, professor Britt-Marie Sjöberg, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik; professor Astrid Gräslund, Institutionen för biokemi och biofysik, samt Daniele Biglino som numera finns vid Max-Planckinstitutet i Mülheim an der Ruhr, Tyskland.
Bilder på bakterien Bacillus anthracis finns på www.su.se/press under Pressbilder-Antraxbakterien.
Fakta om mjältbrand ur Nationalencyklopedien: Mjältbrand är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Bacillus anthracis. Hos människa kan infektion ske vid kontakt med sporbärande hudar eller andra produkter från nötkreatur. Sporerna kan också infektera vid inandning. Bakteriesporernas hållbarhet och sjukdomens allvarliga natur har medfört att mjältbrand övervägts som medel i biologisk krigföring och andra terroraktioner. Flertalet däggdjur anses vara mottagliga för infektion med B. anthracis, men känsligheten varierar.
Kontaktinformation
För vidare upplysningar
Professor Britt-Marie Sjöberg, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, tfn 08-16 4150, mobil 0705-648678, e-post britt-marie.sjoberg@molbio.su.se
Eduard Torrents, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, tfn 08-16 4188, mobil 0762-461049, e-post Eduard.Torrents@molbio.su.se
Tidigare har man trott att herpes simplex typ-1 använder sig av sockermolekylen heparansulfat för att ta sig in i cellerna och orsaka infektion. Därför har man försökt hindra virusets framfart med krämer som innehåller heparin som blockerar heparansulfat. Detta har dock inte fungerat, och biologen Kicki Bergefall visar nu varför. Viruset väljer helt enkelt hellre ett annat socker, chondroitinsulfat (CS), för att komma in i cellen. Det är mycket troligt att även andra virus tar samma väg, och resultaten öppnar därför för möjligheten att hitta ny behandling också för andra virusinfektioner.
Kicki Bergefall kom fram till sina resultat genom att studera celler som är känsliga för herpesvirus och sådana som på något sätt lyckas undvika att bli infekterade av herpes. Hon såg att skillnaden mellan dem var att de infektionskänsliga cellerna hade sockermolekylen CS på sin yta medan de andra saknade den. Att cellerna som inte blev infekterade saknade CS visade sig bero på en mutation i CS-genen. När forskarna tillförde en riktig, omuterad gen till dessa celler blev de också känsliga för herpesinfektion. Slutsatsen är att herpes simplex-typ 1 använder just detta socker för att ta sig in i cellerna och orsaka infektion. Kicki Bergefall har alltså hittat en hittills okänd virusreceptor, eller mottagarmolekyl för virus. Nu öppnar sig möjligheten att använda sig av denna för att få fram nya botemedel mot virusinfektion.
Forskarna på Sahlgrenska akademin arbetar nu tillsammans med japanska forskare med att hitta ämnen som skulle kunna användas för att utveckla nya läkemedel mot herpesviruset. Hos en bläckfisk i Stilla havet har man hittat höga halter av CS. När det testas på celler i odling ger det ett bra skydd mot virusinfektion eftersom virus binder mycket starkt till bläckfiskens CS istället för till cellerna. Tanken är att designa en molekyl med samma egenskaper som bläckfisk-CS. Med ett sådant läkemedel vill man oskadliggöra viruset genom att få det att binda till läkemedlet istället för till sockermolekylerna på cellytorna.
Herpes simplex typ-1 är ett virus som nästan alla människor bär på utan att vara sjuka. Två viktiga undantag är när viruset infekterar hjärnan hos vuxna eller drabbar nyfödda. Varför det går över till hjärnan och orsakar hjärninflammation vet man inte. Risken att ett foster ska smittas är störst om mamman blir infekterad för första gången under graviditeten, antagligen för att hon då inte kan överföra fullgod immunitet till barnet.
Det finns idag ett preparat som är åtminstone delvis verksamt mot herpes simplex typ-1. Det är
det antivirala medlet acyclovir som kom i början på 1990-talet. Tack vare detta preparat har dödligheten i hjärninflammation hos vuxna orsakad av herpes simplex typ-1 minskat. Av alla som insjuknar nu överlever fyra av fem, mot tidigare bara varannan. För spädbarn fungerar acyklovir däremot mycket sämre och mer än hälften som insjuknar i herpes simplex-infektion dör eller får livslånga komplikationer. Dessutom är en dödlighet på en av fem hos vuxna med hjärninflammation trots allt hög och det finns därför stort behov av mer effektiva mediciner även för denna grupp. Acyklovir fungerar genom att hämma virusets förökning och ett nytt medel som hindrar att virus tar sig in i cellerna skulle därför vara ett bra komplement.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Institutionen för Laboratoriemedicin.
Avhandlingens titel: Interaction of herpes simplex virus with cell surface glycosaminoglycan as a target for antiviral intervention.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Kicki Bergefall, f.n. post-doc vid Cornell University i USA. E-post: kab2020@med.cornell.edu
Handledare:
Professor Tomas Bergström, telefon: 031-3424735, mobil: 0705-264369
e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se
Docent Edward Trybala, telefon: 031-3424744, e-post: edward.trybala@microbio.gu.se
– Det är alltid den totala effekten av en åtgärd som är väsentlig när det gäller möjlig klimatpåverkan. När koldioxiden väl är ute i atmosfären spelar dess ursprung ingen roll, därför är det viktigt att använda ett mångvetenskapligt angreppssätt och inte låsa sig vid ett enskilt naturvetenskapligt eller tekniskt angreppssätt, säger Stefan Grönkvist.
Hans kritik mot vissa delar av Kyotoprotokollet riktar sig bland annat mot att det inte ger samma möjligheter för alla åtgärder som skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser, till exempel vissa åtgärder med biomassa.
– Den atmosfärsiska påverkan som undviks genom att man fångar in och stabilt lagrar koldioxid är densamma oavsett om koldioxiden har biologiskt eller fossilt ursprung, och det finns indikationer på att metoden kan utföras mycket kostnadseffektivt i fall när koldioxiden är av biologiskt ursprung. Det är därför rimligt att låta denna åtgärd konkurrera med andra möjligheter för att dämpa klimatpåverkan – så är inte fallet i dag, säger han.
I avhandlingen presenterar han ett förslag för hur infångad och stabilt deponerad koldioxid från biomassa kan ges samma möjligheter att konkurrera som motsvarande metod för fossil koldioxid. Förslaget går i korthet ut på att utsläppsrätter skall kunna erhållas för infångad och stabilt lagrad koldioxid från biomassa.
En annan del av hans kritik gäller de metoder som inom ramen för Kyotoprotokollet används för att beräkna nettoförändringen av koldioxidutsläpp från ett projekt eller en åtgärd. Framförallt vänder han sig mot så kallade 1:1-metoder där man utgår från att tillförd energi (t.ex. elektricitet) helt ersätter annan produktionskapacitet, eller att sparad energi på användarsidan alltid medför motsvarande reduktion på tillförselsidan.
– Många ekonomiska mekanismer, exempelvis pris- och inkomsteffekter, och fysiska mekanismer, exempelvis flaskhalsar i distributionssystemen, som styr det verkliga utfallet av en åtgärd tas inte med i 1:1-metoderna. Felen kan bli väldigt stora i utsläppskalkyleringen – flera hundra procent.
Ett exempel är när 1:1-metoder används för att uppskatta den minskning av utsläpp som ett projekt antas ge inom den så kallade mekanismen för ren utveckling. Dessa projekt genomförs i länder utan utsläppstak men finansieras av länder med utsläppstak, varvid landet med utsläppstak erhåller utsläppsrätter motsvarande den uppskattade utsläppsminskningen.
– Om den verkliga utsläppsreduktionen som åstadkoms blir mycket mindre än den uppskattade, vilket är mycket troligt eftersom uppskattningen görs med 1:1-metoder, blir följden att utsläppet av växthusgaser inom Kyotoprotokollets begränsningar tillåts öka utan att det möts av motsvarande utsläppsreduktion, konstaterar Stefan Grönkvist.
Avhandlingens titel: All CO2 molecules are equal, but some CO2 molecules are more equal than others
Kyotoprotokollet undertecknades vid ett möte i Kyoto i Japan 1997 och är ett tillägg till klimatkonventionen som undertecknades vid Riokonferensen 1992 och trädde i kraft 1994. I Kyotoprotokollet gör ett antal länder (OECD-länderna samt länderna i det forna östblocket) bindande åtaganden för att minska utsläppen av sex olika växthusgaser med sammantaget cirka 5 procent från 1990 till 2008-12. Klimatkonventionen är en ramkonvention och innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp.
Utsläppsrätt är ett tillstånd att släppa ut en viss mängd växthusgaser under en fastställd tidsperiod.
Kontaktinformation
Kontakt: Stefan Grönkvist, 08-753 2127, 0734-343618
Det visar ekonomhistorikern Therese Nordlund, Stockholms universitet i sin doktorsavhandling, som fokuserar på två av Sveriges största storföretagare: Axel Ax:son Johnson, ledare över Johnsonkoncernen, och J. Sigfrid Edström, VD för Asea. Tidigare out-forskat källmaterial har gjort det möjligt att uppmärksamma nya aspekter av ledarskap i svenskt näringsliv under första hälften av 1900-talet.
Therese Nordlund visar på olika strategier bland storföretagare för att leda anställda och få igenom sina idéer. Axel Ax:son Johnson ville göra arbetare till kapitalister genom ekonomiska belöningar. Han anställde militärer för att öka disciplinen och uppmuntrade nytänkare bland tjänstemännen. Sigfrid Edström var en av Saltsjöbadsavtalets undertecknare. Mindre känt är att han privat beklagade sig över att arbetarna hade ”överflöd av pengar”, hade råd att gå på bio och restaurang, och ”ändå skola dessa strejka för att få högre löner”. Edström var samtidigt pragmatisk i sin argumentation. Vid ett tillfälle sa han till sina arbetare att ”Asea redan är ett kommunistiskt företag, ty vi ha fler aktieägare än anställda”.
Nätverk mellan storföretagare och socialdemokrater blev allt viktigare under 1940-talet. En del socialdemokratiska riksdagsmän sökte sig till storföretagare för att få hjälp med finansiering och lån. Asea-chefen Sigfrid Edström menade ironiskt att socialdemokratin var på väg att bli ”högermän själva”. I samband med plan-hushållnings-motståndet under 1940-talet finansierades journalister i det fördolda av enskilda storföretagare. Industriledare blev även delägare i borger-liga tidningar och förlag för att påverka opinionen.
Storföretagare använde ibland medvetet sitt utseende för att marknadsföra sina företag. Deras ansikten blev ”varumärken” för företaget. Som åldrade industriledare ville Johnson och Edström sitta kvar på sina poster. Ett sätt var att bli mytomspunnen redan under sin livstid. Ett annat sätt var att framhäva sin sunda livsföring. En framgångsrik industriman skulle vara medveten om sin hälsa och vara en förebild för de anställda.
Doktorsavhandlingens titel: Att leda storföretag: en studie av social kompetens och entreprenörskap i näringslivet med fokus på Axel Ax:son Johnson och J. Sigfrid Edström, 1900-1950.
Disputationen äger rum fredagen den 9 december klockan 13.00 i hörsal 11, hus F, Frescati. Opponent är Sven-Olof Olsson, sektionen för humaniora, Högskolan i Halmstad.
Kontaktinformation
Therese Nordlund nås på mobil 070-2072490, ekonomisk-historiska institutionen, tfn 08-16 22 70 eller e-post Therese.Nordlund@ekohist.su.se
Att skola och barnomsorg samarbetar på ett bra sätt är en förutsättning för att föräldrar och barn ska känna sig trygga. Jan Hjelte, Umeå universitet, har i sin avhandling studerat på vilket sätt lärare kommunicerar med fritidspedagoger och förskollärare, och hur relationerna mellan de olika yrkesgrupperna ser ut. Han visar att samarbetet mellan skola och barnomsorg i många fall innebär att fritidspedagoger och förskollärare underordnas lärarna.
I sitt doktorsarbete har Jan Hjelte studerat hur en kommun har organiserat sin skola och barnomsorg. Han har också intervjuat såväl chefspersoner (skolchefer, rektorer och föreståndare) som fritidspedagoger, förskollärare och lärare.
Resultaten visar att kommunikationen mellan skola och barnomsorg ofta skedde i form av förhandlingar, där parterna delvis hade olika intressen och uppfattningar om hur samarbetet skulle utformas. När fritidspedagoger och lärare skulle samarbeta hade man ofta skilda uppfattningar om var samarbetet skulle genomföras, det vill säga i skolan och/eller på fritidshemmen. Dessutom hade man ibland olikartade uppfattningar om vilka delar av fritidspedagogernas yrkeskunnande som skulle vara en del av samarbetet. Det var dock främst lärarna som kunde argumentera för sina ståndpunkter, och samarbetet skedde därför nästan uteslutande inom skolans, och lärarnas, domäner. Den bakomliggande orsaken var ofta att lärarna hade bristande kunskap om och erfarenhet av fritidspedagogernas arbete. Däremot hade alla parter åtminstone egna erfarenheter av att gå i skolan.
Jan Hjelte menar att det är viktigt att skapa förutsättningar för yrkesgrupper inom skola och barnomsorg att få ökad kunskap om varandras arbete, till exempel genom att delta i varandras verksamheter. Om det inte sker riskerar handlingsalternativ som skulle vara till nytta för barn och föräldrar att förbli osynliga för någon part i samarbetet, och alternativen blir inte heller en del av förhandlingarna om hur arbetet ska organiseras utifrån barns behovssituation.
Fredagen den 2 december försvarar Jan Hjelte, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Samarbete i gränsland. Om relation och kommunikation i samarbete mellan skola och barnomsorg. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal N320, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Staffan Johansson, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jan Hjelte,
institutionen för socialt arbete,
Umeå universitet,
tel: 090-786 60 08,
e-post: jan.hjelte@socw.umu.se
– Visst ger turismen många arbetstillfällen i u-länderna. Men de största inkomsterna går till västerländska företag eller välbärgade personer i dessa länder, medan en mycket liten del av turisternas pengar går till de riktigt fattiga. Att göra sig alltför beroende av turismen är dessutom att låsa fast sig i en ohållbar ekonomi, menar Stefan Gössling vid Institutionen för Service management. Han och gästprofessorn Michael Hall från Nya Zeeland forskar om turism, som anses vara världens största industri både i omsättning och arbetstillfällen.
Gössling och Halls antologi handlar både om turismens effekter på klimatet och hur turismen själv påverkas av klimatförändringarna. Dessa är redan märkbara på flera håll. Snöbrist tvingar t ex idag många skidorter i Alperna att använda snökanoner för att ha pisterna i gång. Badorter på flera håll har fått brist på färskvatten och kan tvingas bygga avsaltningsanläggningar. I de Stora sjöarna i USA har vattennivån sjunkit så att båtramper och bryggor plötsligt ligger för högt. Sportfiskarnas favoritarter dör ut i andra sjöar, korallreven utanför Australien håller på att blekna, och så vidare.
Flygets utsläpp av växthusgaser ökar numera starkt i takt med att flygresorna blir både fler och längre. Utsläppen av växthusgaser uppe i stratosfären har dessutom flera gånger större effekt än motsvarande utsläpp nere på marknivå. Detta är något de flesta resenärer inte känner till.
– När vi frågat turister om deras syn på sambandet mellan turism och miljö, så nämner de i regel bara lokala frågor som t ex upp avgaser och skräp på gatorna. Globala frågor som klimatets förändring nämns sällan, säger Stefan Gössling.
Ändå är växthuseffekten turismens allt överskuggande miljöpåverkan. Ett resmål som Seychellerna lanserar sig t ex som miljövänligt, vilket det också är så länge man bara ser till själva uppehållet. Men en enda resa dit ger nästan lika mycket växthusgaser som det som är ”tillåtet” för en person per år om världen ska vara hållbar. Efter en semester på Seychellerna skulle den personen alltså resten av året knappast få vare sig bo, äta eller handla
Än så länge är det få forskare som ägnat intresse åt sambandet mellan turism och klimat. Samma sak gäller turistindustrin själv och dess samarbetsorgan WTO, World Tourism Organization. Forskarna hoppas att deras nyutkomna bok ska kunna fungera som startskottet till en debatt om denna fråga.
Mer information Stefan Gössling, 042-35 66 29 eller 070-4922634, Stefan.Gossling@msm.lu.se. Boken heter Tourism and Global Environmental Change och är utgiven på Routledges förlag.
1800-talets början var en tid av krig och oroligheter i Europa. Det blev
allt svårare för de enväldiga kungarna att legitimera sin makt given av
Gud. Genom franska revolutionen 1789 och de efterföljande krigen skapades omvälvande samhällsförändringar, som även kom att påverka Sverige. Landet drogs 1808 in i ett krig mot Ryssland, Frankrike och Danmark/Norge. Kriget gick dåligt för svenskarna och kungen, Gustav IV Adolf, ansågs av ledande militärer och ämbetsmän bära ansvaret.
Mats Hemström undersöker i sin avhandling hur revolten förbereddes, hur marschen till Stockholm genomfördes och vad som sedan hände med revoltarmén. Han har studerat händelseförloppet som en politisk process där fokus lagts på hur revoltarméns officerare kom överens om att handla, hur de lyckades övertala kollegor till att medverka samt hur de fick med sig soldaterna och andra som var nödvändiga för revolten och marschen.
– Revolten och marschen blev möjlig tack vare kombinationen av kungens bristande legitimitet i den brytningstid som rådde i Europa och det som officersrörelsen skapade av situationen. Officersrörelsens förmåga att lösa de logistiska problemen spelade också en viktig roll, säger Mats Hemström.
Officerare och manskap anslöt sig frivilligt och officersrörelsens
värderingar och uppfattningar visade sig ha en resonansbotten i den
aktuella tidens politiska kultur.
Genom att studera revolten 1809 som en process, målar Mats Hemström en mer komplett bild än vad som tidigare framträtt av västra arméns aktioner. Det nya perspektivet innebär att ny kunskap nåtts om orsaker till revolten och hur den inleddes, om förhållandet mellan västra armén och den nya regimen, och hur officersrörelsen upphörde.
Perspektivet genererar också nya frågor om revolter och statskupper för
framtida forskning.
– Genom att ställa frågan hur en revolt börjar och genomförs flyttas
fokus från utlösande orsaker till att se revolten som en politisk process.
På detta sätt kan vi lära oss mer om varför vissa revolter och statskupper lyckas medan andra misslyckas, säger Mats Hemström.
Kontaktinformation
Mats Hemström kan nås på tel 018-471 15 40, hem 026-13 21 40, mobil 070-35 75 076, e-post mats.hemström@hist.uu.se
Flera decenniers forskning visar att människor är dåliga på att bedöma om andra ljuger eller talar sanning. Både lekmän och poliser presterar bara något bättre än vad man kan förvänta sig av slumpen. I avhandlingen undersöker Maria Hartwig, genom en serie experimentella studier, om man kan förbättra människors förmåga att avslöja lögn under förhör, genom att använda de bevis som finns emot den misstänkta på ett strategiskt sätt.
I delstudie 1 undersöktes erfarna polisers förmåga att bedöma om en misstänkt ljög eller talade sanning, efter att de själva fått planera och genomföra ett förhör. Resultaten visade att polisernas förhörstekniker var vitt åtskilda. Dock lyckades de inte prestera över slumpnivå i att skilja mellan lögn och sanning. Delstudie 2 undersökte effekten av att delge bevisen mot den misstänkta i olika skeden av förhöret. Det visade sig att då bevisen delgavs i slutet av förhöret tenderade de skyldiga att ge uppgifter som var motstridiga med bevisen i hög utsträckning. Då bevisen delgavs i slutet av förhöret presterade bedömare väsentligt mycket bättre än då bevisen delgavs i inledningen av förhöret. I delstudie 3 tränades polisaspiranter i att hantera bevisen strategiskt, dvs att inte delge bevisen under förhöret, men att ställa frågor kring bevisen. Dessa aspiranter, och andra som inte tränats, fick utföra förhör och sedan bedöma sanningshalten i den misstänktas uppgifter. De otränade presterade mediokert, precis som de erfarna poliserna i delstudie 1. Skyldiga till skillnad från oskyldiga som förhördes av tränade gav uppgifter som i hög grad var motstridiga med bevisen. De tränade aspiranterna lyckades göra korrekta bedömningar av tillförlitlighet i över 85% av fallen. I delstudie 4 undersöktes de misstänktas strategier för att bli trodda. Resultaten var att lögnare använde sig av många olika strategier, medan sanningssägare främst ansåg att de skulle bli trodda om de bara berättade precis vad som hänt.
Avhandlingens titel: Interrogating to detect deception and truth: Effects of strategic use of evidence
Avhandlingsförfattare: Maria Hartwig
Fakultetsopponentens namn: Professor Gisli Gudjonsson, London
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 december 2005 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Maria Hartwig, tel. 031-773 4283(arb.)
maria.hartwig @psy.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Advent- Hur går det kyrkliga julfirandet till?
Lektorn i kyrkovetenskap Stephan Borgehammar kan svara på frågor om advent och adventsfast, sambandet mellan jul och trettondag, juldagarnas olika gudstjänster. Tel 046-222 46 98, Stephan.Borgehammar@teol.lu.se
Blot – Så har man blotat i Uppåkra!
Ola Magnell, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. f. Historisk osteologi:
ola_magnell@yahoo.com, tel. 0456-102 80
Bockar, grisar och folk.
Vad har vi hämtat av förkristna föreställningar till vårt julfirande?
Kristina Jennbert, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, kristina.jennbert@ark.lu.se, tel. 046-222 94 75
Brandrisk
– Nu tändas tusen juleljus – om ökade brandrisker i juletid
Göran Holmstedt, professor Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Tel: 046-222 48 82, Goran.Holmstedt@brand.lth.se
Depressioner i juletid
– Depressioner och självmord: Lil Träskman-Bendz, professor i psykiatri, särskilt preventions- och behandlingsforskning, forskar på depressioner, tel 046-17 38 40, Lil.Traskman_Bendz@med.lu.se
– Vinterdepressioner och ljusbehandling: Baba Pendse, psykiatriforskare, tel 046-17 64 47, Baba.Pendse@med.lu.se
Familjeförhållanden (rättens roll i familjen)
Annika Rejmer, Rättssociologi 046-222 36 55) Annika.Rejmer@soc.lu.se
Frivilligorganisationernas arbete
Anna Meeuwisse, Socialhögskolan 046-222 31 57, Anna.Meeuwisse@soch.lu.se
Grisar – Människan och svinet – en relation från äldre stenålder.
Ola Magnell, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. f.
Historisk osteologi: ola_magnell@yahoo.com, tel. 0456-102 80
Halka
– Frakturer hos äldre: Karl-Göran Thorngren, överläkare och professor i ortopedi, särskilt inriktad på åldringsfrakturer, tel 046-17 20 53, Karl-Goran.Thorngren@med.lu.se
– Brutna lårbenshalsar – Hur får vi färre brutna lårbenshalsar bland äldre i trafiken vintertid? Monica Berntman, lektor vid avdelningen trafik och väg vid Lunds tekniska högskola, tel: 046-222 91 33 , Monica.Berntman@tft.lth.se
Hemlöshet
Hans Swärd, Socialhögskolan, 046-222 94 15. Hans.Sward@soch.lu.se
Julfirande
Hur firar man jul idag? – plastfamiljer, Kalle Anka, julbord eller inte etc. Folklivsarkivet vid Etnologiska institutionen har ett projekt om dagens julfirande. Tala med Charlotte Hagström, 046-222 75 68, Charlotte.Hagstrom@etn.lu.se
Julmat
Mat och matkultur (sociologiska perspektiv), Anna-Lisa Lindén, 046-222 88 34, Anna-Lisa.Linden@soc.lu.se
Julsnaps och julöl
– Alkoholberoende: Mats Berglund, professor i klinisk alkoholforskning, tel 040-33 10 02, Mats.Berglund@med.lu.se
– Vad som händer i hjärnan när du dricker: Christer Alling, professor i medicinsk neurokemi, tel 046-17 53 77, Christer.Alling@med.lu.se
Frossa i fett, salt och socker – vad händer i våra kroppar?
– Fetma: Mona Landin-Olsson, överläkare på Kompetenscentrum Obesitas, Universitetssjukhuset i Lund, tel 046-17 14 52, Mona.Landin-Olsson@med.lu.se
– Socker och fett: Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi som forskar hur socker och fett fungerar i kroppen, tel 046-222 85 89, Charlotte.Erlanson-Albertsson@med.lu.se
– Salt: Olle Melander, docent som forskar på salthalt i livsmedel och koppling till risken för högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt, tel 040-33 78 44, Olle.Melander@med.lu.se
– Julbakets kemi: Ann-Charlotte Eliasson, professor, livsmedelsteknologi vid Lunds tekniska högskola, tel: 046-222 96 74, Ann-Charlotte.Eliasson@livsteki.lth.se
– Julbordet och bakterier: Göran Molin, professor livsmedelsteknologi vid Lunds tekniska högskola, 046-222 83 27 Goran.Molin@livsteki.lth.se och Siv Ahrné, universitetslektor livsmedelsteknologi, 046-222 83 27, Siv.Ahrne@livsteki.lth.se
– Julbordet och näringsaspekter: Nils-Georg Asp, professor Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lth, 046-222 83 04, Nils_Georg.Asp@inl.lth.se
– Julosten: Marie Paulsson, professor Livsmedelsteknik, 046-222 96 30, Marie.Paulsson@livstek.lth.se och Peter Dejmek, professor livsmedelsteknik vid Lunds tekniska högskola, 046-222 98 10 Petr.Dejmek@livstek.lth.se
– Julskinkan, korven och syltan: Eva Tornberg, professor livsmedelsteknik. 046-222 48 21, Eva.Tornberg@livstek.lth.se
Konsumtionsmönster
Ann-Mari Sellerberg, Sociologi 046-222 88 68, Ann_Mari.Sellerberg@soc.lu.se
Långbord i långhuset – Maträtternas långa historia
Daniel Serra, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. f. Arkeologi: Daniel.Serra@ark.lu.se, tel. 046-222 30 88
Maria – Hur länge ammade Maria?
Vad vi vet om barnavård i äldre tider. Elisabeth Iregren, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. f. Historisk osteologi: elisabeth.iregren@ark.lu.se, tel. 046-222 79 46
Mörker – Hur påverkar det oss?
Torbjörn Laike, docent miljöpsykologi och prefekt institutionen för arkitektur vid Lunds tekniska högskola, 046-222 70 78 Thorbjorn.Laike@arkitektur.lth.se
Pepparkakor, glögg och gran – varför doftar julen?
Ulf Ellervik, docent, bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, tel: 046-222 82 20, Ulf.Ellervik@bioorganic.lth.se
Renar – Varför är tomtens ”ren” en kronhjort i Disneys version?
Pirkko Ukkonen, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd.
f. Historisk osteologi: pirkko.ukkonen@ark.lu.se, tel. 046-222 36 20
Riter
Julen är riternas tid, då den sociala samvaron som riter erbjuder maximeras, och de som inte inkluderas känner sig maximalt exkluderade. Religionshistoriker Ann- Christine Hornborg, 046-30 65 38, Anne-Christine.Hornborg@teol.lu.se
Röd är julens färg – hur reagerar vi på rött?
Jan Janssens, tekn dr, docent vid Lunds tekniska högskola, 046-222 76 04 Jan.Janssens@arkitektur.lth.se
Saturnaliefesten – en romersk föregångare till julen.
Dominic Ingemark, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia,
avd. f. Antikens kultur och samhällsliv: Dominic.Ingemark@ark.lu.se,
tel. 046-222 83 81
Snö – Kan snötäckta tak rasa in? Vad händer om man äter snö?
Lars Bengtsson, professor teknisk vattenresurslära, 046- 22 28980, Lars.Bengtsson@tvrl.lth.se, http://aqua.tvrl.lth.se/
Strömavbrott
– Vilka risker finns när strömmen går en smällkall vinterdag? Kurt Petersen, professor i Riskhantering, Lunds Tekniska Högskola, 046-222 42 59, Kurt.Petersen@brand.lth.se och Olof Samuelsson, lektor industriell elektroteknik och automation, 046-222 75 04, Olof.Samuelsson@iea.lth.se
– Räcker strömmen även denna vinter?
Olof Samuelsson, lektor industriell elektroteknik och automation, 046-222 75 04, Olof.Samuelsson@iea.lth.se och Lars J Nilsson, professor, Miljö- och energisystem 046-222 46 83, Lars_J.Nilsson@miljo.lth.se
Svårstartade bilar – vad händer i motorn?
Bengt Johansson, Professor, Lunds Tekniska Högskola, Förbränningsmotorer, 046-222 85 23, Bengt.Johansson@vok.lth.se
Utsatta barn
Gunvor Andersson, Socialhögskolan 046-2229409, Gunvor.Andersson@soch.lu.se
Våld mot kvinnor
Charlotte Agevall, Rättssociologi Charlotte.Agevall@soc.lu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta någon av nedanstående informatörer:
Ulrika Oredsson, universitetsövergripande, 046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.se
Elisabeth Axell, samhällsvetenskapliga fakulteten, 046-222 72 04,Elisabeth.Axell@kanslis.lu.se
Katarina Branzén, Området för Humaniora och Teologi, 046-222 72 33, Katarina.Branzen@kansliht.lu.se
Kristina Lindgärde, Lunds tekniska högskola, 046-222 07 69, kristina.lindgarde@kansli.lth.se
Johanna Sandahl, Medicinska fakulteten, 046- 222 01 31, Johanna.Sandahl@med.lu.se
Studien presenteras i den första svenska doktorsavhandlingen om tecknade serier Vi får reda på vad serierna handlat om, hur de berättats och var de publicerats. Avhandlingen är ett unikt referensverk som behandlar de många ansikten barnserier haft, från mästrande varningshistorier till barnnära komiska relationsdramer, från stämningsfulla, estetiskt avancerade barnporträtt till massproducerad konsumtionsvara. Med tanke på seriers stora betydelse som barnläsning har Helena Magnusson studerat barnserierna i relation till den övriga barnlitteraturen, och seriemediets skiftande förutsättningar belyses.
Helena Magnusson är litteraturvetare vid Stockholms universitet, med inriktning mot barnlitteratur och tecknade serier. Hon är även verksam i Seriefrämjandet, bland annat som medlem i juryn för det årliga seriepriset Urhunden.
Doktorsavhandlingens titel: Berättande bilder. Svenska tecknade serier för barn. Boken ges ut av Makadam förlag.
Disputation äger rum lördag den 3 december kl. 13.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är Anne Magnussen, Syddansk Universitet, Odense.
Kontaktinformation
Helena Magnusson nås via e-post helena.magnusson@littvet.su.se
Ett tvärsnitt av människan – ungefär så ser en PET-bild ut. Metoden används idag rutinmässigt inom klinisk diagnostik, medicinsk forskning och i läkemedelsutveckling.
PET-studier på människa utförs vanligtvis som statiska undersökningar, till exempel helkroppsundersökningar, eller som dynamiska undersökningar, till exempel på hjärna. Under dynamiska studier tar man bilder från samma del av kroppen men från olika tidpunkter.
Informationen i dessa bilder innefattar bland annat olika typer av spårsubstanser, information om tidsförloppet och den tredimensionella avbildningen. Dessa faktorer används för att hitta kännetecken som kan användas för att skilja friska individer från sjuka.
Men i bilderna finns också en hög grad av brus. Bruset är en av flera faktorer som försvårar analysen av PET-bilder. Vanligtvis används Principal Component Analysis (PCA) för brusreducering och analys av PET-bilder. Men denna metod fungerar inte alltid.
– Eftersom PCA är en helt datorstyrd teknik, så kan denna metod inte skilja varians på grund av brus från varians på grund av signal. Detta kan leda till att PCA förstärker bruset istället för signalen, säger Pasha Razifar.
I sin avhandling presenterar han en ny metod för att studera brusengenskaper i PET-bilder. Genom att använda PCA på ett nytt sätt har han lyckats generera bilder med förbättrad kvalité, kontrast, noggrannhet, visualisering, förmåga att skilja mellan sjuka och friska regioner och med förbättrad signal till brusförhållandet.
– Dessa nya sätt att generera bilder kan leda till förbättrad klinisk tolkning och diagnostik för nya spårsubstanser i olika PET-studier eller för befintliga spårsubstanser i nya applikationer, säger Pasha Razifar.
Kontaktinformation
Pasha Razifar kan nås på 018- 66 68 66 alt 018-471 70 04 eller mobiltelefon 073-56 10 950.
Kliniska läkemedelsprövningar är en stor och växande verksamhet inom vården. En enda sådan prövning kan kräva tusentals medverkande frivilliga och drivs på hundratals sjukhuskliniker i många olika länder samtidigt.
Petra Jonvallen har studerat en storskalig, privat sponsrad läkemedelsprövning av ett piller mot fetma. Hon har nyligen disputerat vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. I sin avhandling diskuterar hon den konflikt det innebär att arbeta med en vetenskaplig prövning i en vårdsituation. Hon lyfter fram de olika typer av arbete som krävs av vårdpersonalen för att få det hela att fungera. Därmed visar hon på den centrala roll som sköterskor och dietister har i att medla mellan läkemedelsindustrin och dess konsumenter, deltagarna i kliniska prövningar.
Enligt de mycket strikta och detaljerade instruktionerna skulle pillerbehandlingen exempelvis kombineras med standardiserade skriftliga kostråd. Men de dietister som skulle lämna ut dessa kostråd ansåg dem vara direkt dåliga för en del patienter. I dietisters yrkesroll ingår dessutom att ge individuellt anpassade råd. De fick försöka hitta en medelväg, där de både kunde se till individernas bästa och följa instruktionerna för den kliniska prövningen.
Det här dilemmat visade sig också i att deltagarna i prövningen omväxlande kallades för just deltagare och för patienter av vårdpersonalen.
Ett annat dilemma, som Petra Jonvallen diskuterar i sin avhandling, är synen på fetma och dess orsaker. Här vacklar såväl vårdpersonal som läkemedelsutvecklare och forskare mellan att se fetma som en sjukdom och som ett livsstilsrelaterat tillstånd. Vilket synsätt man väljer får effekter både på var man placerar skulden och vilken behandling man tillgriper. Om fetma är ett tillstånd, orsakat av en felaktig livsstil, så är det den fetes eget fel och kan botas genom att gå över till sunda levnadsvanor. Men om fetma är en sjukdom så lyfts skulden bort från den fete, då ligger det i generna och kan behandlas medicinskt.
Vårdpersonalen i Petra Jonvallens studie ansåg egentligen att fetma till största delen har med livsstil att göra. Samtidigt administrerade de en prövning av ett piller mot fetma. Ur läkemedelsindustrins synvinkel är det optimalt att se fetma som en sjukdom, som kan behandlas med piller. Men inte ens i den kliniska prövningen bortsåg man från matvanornas betydelse. Kostråd var som sagt en del av behandlingen.
Den kliniska prövning som Petra Jonvallen studerade avbröts då tecken på biverkningar (höga halter av leverenzym, samt glaukom) blev alltför tydliga. Det piller som testades bedömdes dock vara effektivt då det åstadkom en viktnedgång på mellan fem och tio procent.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Testing pills, enacting obesity. Telefon till Petra Jonvallen 013-285619, 0733-641883, e-post: petra.jonvallen@chello.se
