Det är några huvudfrågor för utvecklingsbiologen Udo Häcker, som fått 2005 års Fernströmspris vid Lunds universitet. Eric K Fernströms stiftelse delar varje år ut dels ett stort nordiskt pris på 1 miljon kr, dels lokala priser till lovande yngre forskare vid alla medicinska fakulteter i landet.
Udo Häcker får sitt pris för sin ”fundamentala utvecklingsbiologiska forskning om samspelet mellan tillväxtfaktorer, cellen och dess omgivning” heter det i prismotiveringen. Hans modellsystem är bananflugan, en av genetikernas och utvecklingsbiologernas favoritorganismer.
– Bananflugan är genetiskt sett faktiskt mycket lik människan. 70 procent av de mänskliga gener som har kopplats till sjukdomar finns också hos bananflugorna. Och cellernas signalsystem är exakt detsamma i både flugor, människor och andra djur, säger han.
Det är just signalvägarna som Udo Häcker studerar. Här finns ett komplicerat nätverk av gener och deras slutprodukter, proteiner som skickas mellan cellerna och orsakar en kaskad av händelser inom och utom cellväggarna.
– Min forskning är i första hand grundforskning. Men ju mer grundläggande kunskap vi får om cellernas signalvägar hos ett embryo, desto större blir möjligheterna att behandla sjukdomar som beror på felaktiga funktioner hos celler och vävnader. Cancer t ex beror bland annat på störningar i cellernas signalvägar.
Mer information Udo Häcker, tel 046-2220864, e-adress Udo.Hacker@med.lu.se.
En nedladdningsbar bild finns att hämta på www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=370.
Har välfärdspolitik och jämlikhetsansträngningar i Sverige och Norden bidragit till bättre folkhälsa? Kan andra länder lära sig av nordiska erfarenheter på området? Ett stort projekt kring dessa frågor har placerats vid CHESS vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Det är den nyligen startade WHO-kommissionen kring hälsans sociala bestämningsfaktorer, Commission on Social Determinants of Health, som gett uppdraget till CHESS. Socialdepartementet har i dagarna beslutat att finansiera projektet.
Intresset för de nordiska länderna beror på att de har ambitiösa välfärdssystem samtidigt som de i flera avseenden också har en mycket god folkhälsa med låg spädbarnsdödlighet och lång livslängd. Resultaten kommer att utgöra en del av det stora underlag som kommissionen behöver för att formulera rekommendationer om hur folkhälsan i världen ska förbättras.
Studien som leds av Johan Fritzell och Olle Lundberg, båda professorer vid CHESS, genomförs i samarbete med forskare från de andra nordiska länderna.
– Vi har samlat en mycket kompetent projektgrupp bestående av framstående forskare inom flera olika vetenskapsområden, säger Olle Lundberg. Kombinationen av expertis inom socialpolitik och folkhälsovetenskap är mycket lovande.
Projektgruppen möts i Stockholm torsdag den 6 oktober, då även WHO-kommissionens ordförande Sir Michael Marmot kommer att närvara.
– Våra kontakter med internationellt ledande forskargrupper, inklusive forskare i Norden, har varit helt avgörande för att få till stånd detta projekt. Det finns ett stort intresse globalt för de erfarenheter som de nordiska länderna gjort i arbetet för bättre hälsa, säger professor Denny Vågerö, föreståndare vid CHESS.
Han hoppas att forskningen kring välfärdsstat och folkhälsa kommer att fortsätta även efter att projektet slutförs i januari 2007.
– Det är ett komplicerat område. Vi vill samla forskare från olika vetenskapliga discipliner, till exempel sociologer, epidemiologer, historiker och policyanalytiker, säger Denny Vågerö och fortsätter:
– Att samla olika spetskompetenser kring gemensamma frågor har varit huvudmotivet för Stockholms universitets och Karolinska institutets gemensamma satsning på CHESS. Detta blir ett av flera projekt där våra två lärosäten samarbetar.
Kontaktinformation
Frågor om projektet kan riktas till professor Johan Fritzell, tfn 08-162921, professor Olle Lundberg, tfn 08-16 26 53 och professor Denny Vågerö, tfn 070-680 98 99. Se även www.chess.su.se
Nils Dencker har bevisat att en förmodan som framkastades av F Treves och L Nirenberg är riktig. Deras påstående gjordes år 1970, och handlar om vilka linjära (pseuodo-)differentialekvationer av principaltyp som går att lösa. De flesta ekvationer av denna typ är inte lösbara, och Dencker bevisar att ett relativt enkelt villkor räcker för att visa vilka som är det. Ekvationer av principaltyp är den enklaste allmänna klassen av ekvationer och de generaliserar de som förekommer i fysikens värld.
Den vetenskapliga publiceringen av Denckers bevis kommer i tidskriften Annals of Mathematics.
– Det har tagit tid att övertyga andra matematiker om att jag hade ett bevis, speciellt som första versionen var på nästan 80 sidor. Men senare har jag förenklat och förkortat det så nu är det bara på 35 sidor, berättar Nils Denckert.
För något år sedan belönades Nils Dencker också med Kungliga Fysiografiska Sällskapets Gårdingpris för sina arbeten inom samma område. Då var beviset ännu inte allmänt accepterat; priset var ett erkännande av att Dencker tillämpat nya grepp som gav ny belysning åt probematiken.
Själva priset utgörs av en statyett med intressant matematisk yta. Bakom priset står en privat, icke-kommersiell stiftelse, The Clay Mathematics Institute. CMI har som mål att öka och sprida matematisk kunskap. Stiftelsen anordnar sommarskolor, konferenser, offentliga föreläsningar, ger forskarstöd och organiserar program för matematikbegåvade ungdomar.
Kontaktinformation
Nils Dencker anträffas på tel 046 222 44 62 eller 0705 78 79 56.
Proteiner i kroppens signalsystem styr processen när kontakter mellan nervceller bildas och upprätthålls. De proteiner som påverkar inlärning och minne i hjärnans synapser består ofta av flera delar med olika funktioner. Dessa proteiner kopplas samman med andra proteiner och bildar stora proteinkomplex.
En av de viktigaste delarna av dessa proteiner är den så kallade PDZ-domänen, en liten del på proteinet som binder andra proteiner och därmed bestämmer var kopplingen mellan två hjärnceller skapas.
Inom det svensk-italienska projektet undersöker forskarna de grundläggande mekanismer som styr dels hur PDZ-domäner får sin struktur och dels hur bindningen skapas mellan PDZ-domäner och andra proteiner. Det långsiktiga målet är att hitta generella mekanismer i växelverkan mellan och inom små proteindelar som PDZ-domäner, och att undersöka hur de påverkar synapsens funktion. Det publicerade arbetet är ett första steg på vägen att ta reda på hur små och snabba förändringar i PDZ-domäners struktur påverkar deras bindningar till andra proteiner.
Forskargruppen har för första gången direkt bestämt hastigheter för hur snabbt PDZ-domäner binder och släpper andra proteiner i lösning. Resultaten motsäger andra, tidigare uppmätta hastigheter för PDZ-domäner där en annan teknik har använts.
Det svensk-italienska samarbetet har inte hittat några bevis som stöder förekomsten av intern kommunikation mellan avlägsna delar i små proteindomäner, något som andra forskargrupper har presenterat indirekta bevis för. Forskarna fann istället att PDZ-domänerna inte verkar anpassa sin struktur för att binda andra proteiner.
– Nästa steg blir att bygga en apparat som kan mäta snabbare reaktioner. Då kanske vi kan få direkt experimentellt stöd för den interna kommunikationen, säger Per Jemth.
Resultaten presenteras i The Journal of Biological Chemistry den 14 oktober. Den 7 oktober publiceras artikeln på http://www.jbc.org/
– The Journal of Biological Chemistry är en av de främsta tidskrifterna som koncentrerar sig på biokemi, så det här är jätteroligt, tycker Per Jemth.
Kontaktinformation
Per Jemth kan nås på 018-471 45 57 eller e-post Per.Jemth@imbim.uu.se
Nicklas Salomonsons avhandling ”Samtal och Samspel – En studie av kundtjänstpersonal i två industriella företag” har just blivit klar och i förra veckan spikades den på båda ”hans” lärosäten: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, där han disputerar om två veckor, och Högskolan i Borås, där han är anställd som doktorand och lärare i företagsekonomi, på Institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA).
Det var när han kom i kontakt med ett företag som var på gång att införa ett e-handelssystem som han fick upp ögonen för kundtjänstpersonalen.
– Jag ville gärna studera de personer vars roller skulle förändras mest i och med att ett nytt system infördes. Och jag upptäckte att kundtjänstpersonalens arbete inte finns beskrivet i detalj i tidigare forskning.
Hans mål har varit att gå på djupet för att vidga den generella bilden av kundtjänstpersonal som är vitt utbredd, både bland allmänhet, i forskning och i företagsledningar.
– De ses oftast som personal som enbart servar kunder, svarar på enkla frågor och tar emot klagomål.
Viktigt samtal
Nicklas Salomonson har samarbetat med två industriföretag, ett inom byggbranschen och ett kemiföretag. En av hans metoder har varit observationer.
– Jag har särskilt studerat samtal mellan kund och kundtjänst. Genom att sitta med personalen och följa deras arbete, har jag studerat och lyft fram hur de pratar med sina kunder.
Resultaten av hans forskning visar att kundtjänstpersonalen har en central funktion. Framför allt är det personalens stora engagemang som är ett viktigt bidrag i kundrelationerna: väsentliga signaler från kunderna fångas upp och sprids inom företaget, och dessutom betjänas kunderna på ett individuellt sätt.
– Det är de personliga kontakterna som är viktiga, säger Nicklas Salomonson, betydelsen av att ha en människa att prata med. Nu för tiden möts många kunder av knapptelefoner och datasystem och det fungerar ofta bra, men många vill också ha mer än så.
Riskerar sitt rykte
När allt fler företag väljer att outsourca sin kundtjänst eller införa olika datorsystem för kundkontakterna finns en risk att de går miste om det kundtjänstpersonalen bidrar med internt i företagen och gentemot kunderna, menar Nicklas Salomonson.
– Företagen riskerar att outsourca sitt rykte och att kunderna inte blir nöjda. Vid förändringar förväntar sig kunder minst samma service som de fått tidigare.
Den mänskliga kontakten ger förutsättningar som elektroniska lösningar aldrig skulle nå fram till, menar han.
– Det handlar om ett samspel mellan kunder och kundtjänst. Man resonerar sig fram till lösningar och får en förståelse för varandras intentioner.
Professionsinriktad forskning
Efter disputationen vill Nicklas Salomonson gå vidare med sin forskning. En tänkbar inriktning är att studera kundtjänstpersonal i företag som vänder sig direkt till konsumenter.
– Det skulle vara intressant att se vilka mönster jag kan identifiera, jämfört med de industriföretag jag studerat nu.
Han har tillsammans med kollegorna Malin Sundström och Christine Lundberg på IDA precis fått besked om att de beviljats 100 000 kronor i forskningsanslag från Handelns Utvecklingsråd (HUR) för att genomföra en pilotstudie om handels- och tjänsteutveckling inom distanshandeln och då med specifikt fokus på kundtjänstpersonal i företagen.
– Detta besked var verkligen roligt, det visar att vi ligger rätt både forskningsmässigt och gentemot praktiken, menar han.
Att föra ut resultatet från avhandlingen till studenterna på IDA är också prioriterat.
– Resultatet kan användas i undervisningen och studenter som skriver uppsats kan bland annat inspireras av det metodmässiga upplägget. Målgruppen är både företagsekonomi- och informatikstudenter, berättar Nicklas Salomonson.
Han ser särskilt sin tillämpning av konversationsanalys, som används för att studera samtalen mellan kundtjänstpersonal och kunder, som möjlig att använda även inom informatikämnet.
– När vi nu etablerar en allt starkare integration mellan ämnena är det viktigt att finna gemensamma områden som stärker såväl forskning som undervisning på IDA.
Han framhåller också att hans forskning har en tydlig koppling till näringslivet.
– Parallellt med det vetenskapliga bidraget har det även varit en målsättning för mig, att med min forskning ge ett bidrag till professionen, genom att resultatet går att återföra direkt till industrin. Industriella företag som har funderingar om sin kundtjänst ska kunna ha användning av min avhandling.
Även när det gäller finansieringen av hans forskning återfinns professionskonceptet, då han fått bidrag både av det lokala näringslivet i Borås och av den KK-stödda Trading-gruppen på IDA som leds av lektor Arne Söderbom.
Givande samarbete
Nicklas Salomonson hoppas också att hans avhandling får betydelse för den kundtjänstpersonal han studerat. Själv har han fått ut mycket av samarbetet.
– Det är verkligen kul med den här typen av studier, att få jobba så nära människor. Förhoppningsvis är min avhandling även ett bidrag till dem.
Fotnot: Onsdagen den 19 oktober kl. 13:15 disputerar Nicklas Salomonson på Handelshögskolan i Göteborg.
Text: Pia Mattzon
Foto: Johanna Adamsson
Artikeln är fri för publicering. Högupplöst bild kan hämtas på: http://www.hb.se/press/Meddelande/2005/20051006.htm
Kontaktinformation
För mer information kontakta Nicklas Salomonson, Institutionen för data- och affärsvetenskap, Högskolan i Borås, tfn: 033-435 44 79, mobiltfn: 0730-332754 eller nicklas.salomonson@hb.se
I den så kallade Bolognaprocessen och i den senaste högskolepropositionen talas det om internationalisering ur ett politiskt eller ett ekonomiskt perspektiv. I praktiken handlar det mycket om student- och lärarutbyten med universitet i andra länder.
Men trots att internationalisering av den högre utbildningen har varit i fokus under lång tid så uppfattar lärare fortfarande fenomenet som vagt, obestämbart och tvetydigt.
Enligt Högskoleverkets riktlinjer för internationalisering ska studenterna bli interkulturellt kompetenta, genom att få en djupare förståelse av andra kulturer och bättre kunna analysera sina egna värderingar. Men hur ska dessa riktlinjer inlemmas i pedagogiken och översättas till praktisk handling?
I läroplanerna finns inte preciserat vilka interkulturella kompetenser och färdigheter som studenterna bör utveckla. Det blir därför avgörande hur den enskilde läraren undervisar och vilket innehåll han eller hon väljer till utbildningen. Didaktiken, det vill säga formerna för undervisning, är också avgörande för hur studenterna ska ta till sig innehållet.
– Lärarna gör goda insatser och berättar gärna om sina egna utlandserfarenheter men eftersom lärarna inte utgår ifrån en gemensam pedagogisk arbetsform, formas kunskapen väldigt godtyckligt, säger Monne Wihlborg.
Hon har undersökt närmare hur lärare och studenter på sjuksköterskeutbildningen uppfattar begreppet internationalisering och hur internationaliseringens idé omtolkas i undervisningsinnehåll och i undervisningssammanhang. Slutsatsen är att lärarna inte har någon gemensam tolkning av hur internationaliseringen bör konkretiseras i sjuksköterskeutbildningen.
Monne Wihlborg menar att det är hög tid att man diskuterar vad interkulturell kompetens innebär i relation till en specifik utbildning, även ur ett pedagogiskt perspektiv. Vilka färdigheter krävs för att studenterna ska kunna fungera i internationella sammanhang? Vilket kunskapsinnehåll och med stöd av vilken undervisningsform kan läroplanernas visioner om internationalisering förverkligas inom högre utbildning, inte endast sjuksköterskeutbildningen?
– Om vi menar att pedagogik och undervisningsformer har ett reellt värde i samband med internationaliserad undervisning och lärande, då måste man utveckla läroplaner som framhåller interkulturell kompetens och färdighet som väsentliga. Inte som idag lämna den pedagogiska delen av internationaliseringen åt slumpen, säger Monne Wihlborg.
Kontaktinformation
Monne Wihlborg disputerade den 23 september 2005 med avhandlingen A Pedagogical Stance on Internationalising Education. An Empirical study of Swedish nurse Education from perspectives of students and teachers.
Monne Wihlborg nås på telefonnummer 046- 222 87 40, 0731-52 54 32 eller e-post Monne.Wihlborg@pedagog.lu.se
I rapporten, som har titeln ”A pan-European comparison regarding patient access to cancer drugs”, konstateras att patienter på olika platser i Europa inte har lika stora möjligheter att få behandling med nya cancerläkemedel, trots att dessa har bevisat goda effekter. Det tar också olika lång tid innan de nya medicinerna blir tillgängliga för cancerpatienterna, till stor del beroende på i vilket land de bor.
Rapporten omfattar 19 länder, som tillsammans utgör närmare 75 procent av Europas befolkning. De länder som snabbast ställer nya läkemedel till patienternas förfogande är Österrike, Spanien och Schweiz, medan andra länder, exempelvis Storbritannien, Tjeckien, Ungern, Norge och Polen släpar efter.
– Den ökning av vårdkostnaden som nya läkemedel normalt sett medför måste vägas mot de fördelar dessa ger i form av ökad överlevnad och bättre cancervård för patienterna, säger Nils Wilking, docent vid Karolinska Institutet.
Forskning som gjorts i USA av dr Frank Lichtenberg vid Columbia University indikerar att ökad användning av nyare cancerläkemedel förbättrar överlevnadssiffrorna.
Forskarna pekar på att den totala vårdkostnaden för cancer i de studerade länderna är 120 euro per invånare, vilket endast motsvarar fem procent av kostnaderna för hälso- och sjukvården i dess helhet. Kostnaden för cancerläkemedel uppgår till mellan 7 och 16 euro per invånare i Europa. De direkta kostnaderna för cancervården domineras av vård av inneliggande patienter på sjukhus, som utgör 60─94 procent av de totala kostnaderna, medan kostnaderna för läkemedel uppgår till mindre än tio procent. Cancersjukdomar tar en betydligt mindre del av sjukvårdskostnaderna än vad som motsvarar deras andel av sjukdomsbördan.
– En bättre lösning för cancerpatienterna i Europa vore att anlägga ett bredare perspektiv i synen på de fördelar respektive kostnader som de nya läkemedlen medför för patienterna och samhället i stort, och att införa ett rationellare system för resursfördelning inom hälso- och sjukvårdssystemet, förklarar professor Bengt Jönsson vid Handelshögskolan.
– Det bör understrykas att nya behandlingsmetoder oftast riktar sig mot tydligt identifierbara populationer. Det finns exempel på föredömlig praxis i vissa länder där man försöker ge patienterna tillgång till nya läkemedel så snabbt som möjligt, säger Bengt Jönsson.
– Vi anser att dessa skillnader i fråga om att få tillgång till cancerläkemedel i Europa måste utjämnas. Vår förhoppning är att rapporten kommer att inspirera och motivera politiker och andra beslutsfattare till att omedelbart vidta åtgärder för att minska denna ojämlikhet, till nytta för alla cancerpatienter i Europa, säger docent Nils Wilking och professor Bengt Jönsson.
Det schweiziska läkemedelsföretaget F. Hoffmann La Roche Ltd har ovillkorat finansierat studien och framtagandet av rapporten, via ett så kallat ”unrestricted grant”.
För mer information kontakta:
Nils Wilking, docent vid Karolinska Institutet, mobil 073-625 17 19, e-post: nils.wilking@telia.com
Bengt Jönsson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, mobil 070-847 03 63, e-post: Bengt.Jonsson@hhs.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser vare år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
De nya greppen kan leda till att mycket av den kostsamma osäkerheten avseende logistikers ansvar för skador försvinner.
Logistikavtal har blivit allt vanligare. Transportbranschen är en av de globalt viktigaste näringsgrenarna. Hittills har det dock varit mycket oklart vilka regler som gäller mellan kunden och logistikern.
Jakob Heidbrinks avhandling bygger på en beskrivning av den moderna transportmarknaden. Heidbrink analyserar vilka juridiska implikationer logistikföretagens arbete har för förhållande med sina kunder. Analysen utmynnar i att det moderna logistikavtalet utgör ett avtal av särskilt slag. Enligt författaren omfattas detta avtal inte av den traditionella transporträttsliga lagstiftningen, vilket innebär att de i lagstadgade ansvarsbegränsningarna för transportörer inte gäller för logistiker.
Med denna utgångspunkt undersöks vilka andra regler som kan anses gälla för logistikavtalet. Enligt svensk kontraktsrätt kan den som utsatts för ett kontraktsbrott göra anspråk på antingen skadestånd, prisavdrag eller korrekt fullgörelse av avtalet; i vissa fall kan avtalet också hävas. Heidbrink analyserar var och en av dessa påföljder och rekommenderar att endast skadestånd och hävning bör komma ifråga för ett brott mot ett logistikavtal. Avhandlingen utgör alltså såväl en analys av den moderna transportindustrin som juridisk grundforskning avseende kontraktsbrottpåföljderna.
Jakob Heidbrink är jur. kand. och verksam som forskare i Civilrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Disputationen äger rum fredagen den 7 okt. kl. 10.00 i de Geer-salen, Geovetarnas hus, Stockholms universitet, Frescati. Opponent är professor Hannu Honka, Åbo Akademi.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Kontaktinformation
Jakob Heidbrink nås på tel 08-16 15 22, 0708-67 45 06 eller
e-post: jakob.heidbrink@juridicum.su.se
Ska tidigare brottslighet påverka bedömningen av om gärningsmannen gjort sig skyldig till ett brott eller skall tidigare brottslighet uppmärksammas vid påföljdsbestämningen? Catharina Sitte Durling behandlar i sin nyligen framlagda avhandling båda frågeställningarna men tonvikten ligger på den senare.
Inledningsvis konstateras att tidigare brottslighet har uppmärksammats i svensk rätt under en mycket lång tid och att tidigare brottslighet i många utländska straffsystem beaktas som en försvårande omständighet. I avhandlingen förs en diskussion kring frågan vad som motiverar en strängare bestraffning av en återfallsbrottsling i jämförelse med en förstagångbrottsling. Är det gärningen i sig som kan anses mer klandervärd om den begås av en återfallsbrottsling eller motiveras en strängare bestraffning av att samhället förebygger ny brottslighet? Om man hävdar att återfall i brott är en tydlig indikation på ny brottslighet, så borde samhället dra nytta av en strängare bestraffning i syfte att hindra ny brottslighet. Om man finner en brottslings skuld i gärningen större beroende på att han är en återfallsbrottsling, så borde gärningen framstå som mer klandervärd.
Svensk påföljdsbestämning är gärningsorienterad, dvs. att straffet bestäms med utgångspunkt i den brottsliga gärningen. I avhandlingen konstateras att tidigare brottslighet kan beaktas på tre olika sätt i straffskärpande riktning. En fråga som ställs är om tidigare brottslighet ges en för stor betydelse i påföljdsbestämningen. Är det rimligt att kunna beakta en och samma försvårande omständighet vid valet av påföljd, vid förverkandet av villkorligt medgiven frihet och vid straffmätningen?
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Kontaktinformation
Catharina Sitte Durling nås på tel 08-16 12 86 eller e-post: catharina.sitte@juridicum.su.se
Det är också känt att en person kan anses ha rätt till ersättning, men att det kan preskriberas eftersom kravet inte gjorts gällande i rätt tid. Vad som är mindre känt är att ett skadestånd kan preskriberas innan den berättigade känner till att han/hon har en fordran på skadestånd, ja skadeståndet kan ha preskriberats innan skada uppkommit överhuvudtaget.
Det exempel som är utgångspunkt för Herbert Jacobsons nyligen framlagda avhandling ”Preskriptionens funktioner. Fordringsrättsliga och ersättningsrättsliga problem i komparativ belysning” är att en person som till exempel inhalerar asbestfibrer kan få en cancer på grund av dessa fibrer. En sådan cancer kan ta lång tid att utvecklas och i avhandlingens hypotetiska exempel uppträder den första cancercellen först efter 12 eller 15 år. Eftersom preskriptionstiden börjar löpa vid den skadegörande handlingen, det vill säga tidpunkten för inhaleringen, och därefter löper i 10 år kan fordringen ha preskriberats innan den första cancercellen har uppstått.
Avhandlingen rör också relationen mellan reglerna och de beteenden som är underkastade reglering. Man kan ställa sig frågan om en person kan anses ha en rättighet, om denne inte vet att rättigheten finns? I centrum står betydelsen av att en person har kunskap, dels om regelverket och dels om de verkliga förutsättningarna. Denna fråga är i grunden också en fråga om betydelsen av det juridiska språket.
Herbert Jacobson är jur. kand. och verksam som forskare vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Kontaktinformation
Herbert Jacobson nås på tel 08-19 01 41 eller e-post:herbert.jacobson@juridicum.su.se
– Det viktigaste resultatet för mig som kliniskt verksam reumatolog är att det inte är behandlingen mot ledgångsreumatism som orsakar lymfkörtelcancer. Det stärker oss i vårt arbete att sätta in tidig och effektiv behandling, säger Eva Baecklund.
I avhandlingen har hon undersökt sambanden mellan ledgångsreumatism och lymfkörtelcancer, så kallat lymfom. Arbetet har skett i samarbete med Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Resultaten visar att den ökade risken för lymfom är kopplad till svår ledgångsreumatism med hög inflammatorisk aktivitet, men inte till användningen av de läkemedel som används för att behandla ledgångsreumatism.
Hon har också undersökt förekomsten av Epstein Barr-viruset i lymfom och konstaterar att förekomst av viruset är ovanligt. Epstein Barr är ett virus som 90 procent av befolkningen är infekterad av. För de allra flesta leder en infektion inte till någon sjukdom, men i vissa fall kan viruset leda till körtelfeber och i sällsynta fall till cancer. Epstein Barr är vanligt i andra former av lymfom, till exempel hos patienter som har transplanterats eller som har utvecklat aids. Därför har man trott att det även skulle finnas ett samband mellan Epstein Barr-virus och lymfom hos patienter med ledgångsreumatism.
– Men det verkar vara en annan mekanism som ligger bakom den här formen av lymfom. Den orsakas sannolikt inte av ett virus utan av inflammationen, säger Eva Baecklund.
Resultaten tyder på att effektiv läkemedelsbehandling av ledgångsreumatism bör kunna minska risken för att senare utveckla lymfom.
Kontaktinformation
Eva Baecklund kan nås på tel 018-32 13 24 eller eva.baecklund@swipnet.se
Hur människors hälsa påverkas av olika faktorer i miljön är ett angeläget forskningsområde på Karolinska Institutet. Här bedrivs världsledande miljömedicinsk forskning, utbildning och riskbedömningsarbete, främst vid Institutet för miljömedicin (IMM). Verksamheten fokuserar på luftföroreningar, inomhusmiljö, metaller och persistenta organiska ämnen, samt fysikaliska miljöfaktorer som buller och strålning.
På presseminariet kommer du att få höra om den senaste forskningen inom viktiga miljömedicinska områden. Presseminariet leds av rektor Harriet Wallberg-Henriksson.
Program
09.00 Inledning av rektor Harriet Wallberg-Henriksson
09.15 Benskörhet drabbar allt fler och allt yngre personer. Vilken roll spelar miljön?
Professor Helen Håkansson
09.30 KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) – ett av mänsklighetens största hot
Professor Kjell Larsson
09.45 Sant och falskt om mobiltelefoner – varför är det så svårt att förklara risker?
Professor Maria Feychting
10.00 Buller, bebyggelse och folkhälsa
Professor Birgitta Berglund
10.15 Nya rön om allergi hos barn till jordbrukare och antroposofer
ger uppslag för prevention
Professor Göran Pershagen
10.30 Institutet för miljömedicin – Nationellt expertorgan med bred kompetens
Professor Göran Pershagen, prefekt
10.45 Diskussion och sammanfattning
11.00 Avslutning
För anmälan och ytterligare information:
Sabina Bossi, pressekreterare vid Karolinska Institutet, telefon 08-524 838 95, sabina.bossi@ki.se
Anna Persson, informationsansvarig vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, telefon 08-524 875 05, anna.persson@imm.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser vare år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Målsättningen med forskningsprojektet är att i framtiden kunna hjälpa människor och organisationer att snabbt och enkelt visualisera komplexa situationer. Systemet är helt nytt, något liknande finns inte i hela världen. En utmaning är därför att utforska hur pass ”intelligent” systemet överhuvudtaget kan bli, berättar Pierre Nugues.
Enligt Pierre Nugues har de kommit en bit på väg. Carsim kan numera exempelvis utifrån sammanhanget analysera är vad ordet ”det” syftar på och även hantera tidstempus, såsom ”före” och ”sedan”.
– När är ett ögonvittne till en trafikolycka exempelvis skildrar vad som hänt, berättar han ofta det viktigaste först och sedan hur det gick till. För Carsim gäller det att omvandla berättelsen så att den blir rätt kronologiskt, förklarar Pierre Nugues.
Forskarna lät testpersoner para ihop 50 olika beskrivningar av trafikolyckor med Carsims animation av samma beskrivning. I 56 procent av fallen bedömdes överensstämmelsen vara god eller mycket god.
– Med tanke på språkets komplexitet är detta ett resultat som vi är mycket nöjda med, kommenterar Richard Johansson, doktorand i projektet.
Hittills har alltså beskrivning av trafikolyckor, bl a i tidningsartiklar, varit utgångsmaterial. Utöver att trafiksituationer är ett avgränsat och väldefinierat område finns enligt Pierre Nugues behov; för försäkringsbolag, utbildning av bilförare eller som illustration i tidningsartiklar. Men tänkbara tillämpningsområden är betydligt fler.
– Tekniken kan komma att användas i spel eller för att t ex göra egna animerade godnattsagor, säger Pierre Nugues.
Carsim demonstreras Vinnovas monter på Tekniska Mässan i Stockholm 18-22/10 och under Software Days i Lund 18/10 (www.softwaredays.org).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pierre Nugues, universitetslektor, Datavetenskap, Tel: 046-222 96 40, Pierre.Nugues@cs.lth.se eller Richard Johansson, doktorand, Datavetenskap Tel: 046-222 42 49 Richard.Johansson@cs.lth.se. För foto och grafik, kontakta Jonas Wisbrant, Projektsekreterare LUCAS, Tel: 046-222 34 83, Jonas.Wisbrant@cs.lth.se
Läs mer och prova carsim på: http://www.lucas.lth.se/lt/ Poster med illustrationer: http://www.lucas.lth.se/about/posters/carsim3.pdf.
Antalet personer som får diagnosen ökar varje år, främst för att allt fler tar s.k. PSA-prov, medan antalet som årligen dör av sjukdomen i Sverige ligger ganska konstant på ungefär 2 500 per år. Denna cancerform är speciell genom att nästan alla män åtminstone i lite högre åldrar har tumörer i prostata. Problemet ligger dels i att hitta dem, dels avgöra om de är aggressiva och livshotande. Forskningen kring prostatacancer är både omfattande och avancerad i Umeå och detta ämne stod i fokus för 2005 års upplaga av Forskningens Dag, som i april hölls både i Umeå och för första gången Sundsvall.
Prostatacancer – mannens gissel var rubriken dagen som nu också redovisas i bokform. I sex föredrag beskriver aktiva forskare vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, dagens och framtidens kunskaper om denna cancerform. Boken avslutas med en diskussion och frågestund med föredragshållarna, ledd av Sverker Olofsson, programledare vid Sveriges Television och från 2005 hedersdoktor vid fakulteten. Bokens avsnitt ser ut som följer:
Prostatacancer – hur märks den? Urologen Pär Stattin informerar om (bristen på) symtom från tumörer i prostata och om begränsningarna hos i PSA-värdettestet.
Vem får prostatacancer? Onkologen Henrik Grönberg berättar om sjukdomens spridning i världen och i olika befolkningsgrupper samt om sin egen forskning kring den ärftliga varianten av denna cancerform.
Hur diagnostiserar vi prostatacancer? Patologerna Patologen Anders Bergh och forskaren Pernilla Wikström berättar om svårigheterna vid diagnostiken det gäller inte bara att hitta tumörerna utan också att kunna bedöma deras framtida utveckling och om aktuell frontlinjeforskning för att finna mer träffsäkra metoder för att spåra sjukdomen i t.ex. ett blodprov.
Behandling av lokal prostatacancer – operera, stråla eller vänta? Urologen Pär Stattin och onkologen Anders Widmark belyser behandlingsmetoderna för de patienter där tumörerna inte spritt sig utanför prostata.
Behandling av spridd prostatacancer – vad hjälper bäst? Av hittills ganska okänd anledning sprider sig prostatacancer oftast till skelettet. Anders Widmark och Pär Stattin berättar om de behandlingsmetoder som finns att tillgå i det läget.
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig, doktorand i omvårdnad, har djupintervjuat ett antal män som lever med prostatacancer och förmedlar deras erfarenheter.
Boken, och böckerna från de fem senaste upplagorna av Forskningens dag kan också läsas i pdf-format via länken Populärvetenskap på fakultetens webbsida
http://www.umu.se/medfak/
Forskningens Dag har sedan 1998 arrangerats av Medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Arrangemanget, där aktiva forskare presenterar sina rön för allmänheten, har sedan dess varit en årlig publikframgång. Det första temat var Fett på gott och ont, om vår ämnesomsättning när det gäller fett och om sjukdomar som är relaterade till kosten. Den andra dagen, Socker upp och ner (1999), handlade om diabetes. Hösten 2000 stod barnlöshet och konstgjord befruktning på programmet under rubriken Bot för barnlöshet, det var det första av arrangemangen som också har redovisats i bokform. Rubriken 2001 var Reservdelsmänniskan, det gällde transplantat och proteser men också stamceller. I oktober 2002 var temat Ihärdiga infektioner, om bakterier och virus som trots antibiotika fortfarande hotar oss alla. Hösten 2003 var rubriken Pigg eller opigg i knoppen – ett åldrandets huvudproblem. Det handlade om demens och åldersglömska men också om det goda åldrandet, om de som är friska också efter 85 års ålder. Våren 2004 var rubriken Stroke – ett slag mot hjärnan.
Arrangörer för Forskningens Dag är Medicinska fakultetens informationskommitté.
För mer information, eller för att beställa boken, kontakta:
Hans Fällman, informatör vid fakulteten 090-786 64 65, e-post: hans.fallman@adm.umu.se
Bertil Born, informatör vid fakulteten 090- 786 60 58, e-post: bertil.born@adm.umu.se
Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat metatesen till en av de mest användbara reaktionerna inom den organiska kemin. Fantastiska möjligheter har därmed skapats för framställning av många nya molekyler t.ex. läkemedel. Snart är det bara fantasin som sätter gränser för vilka molekyler man kan bygga!
Organiska ämnen innehåller grundämnet kol. Kolatomer kan bilda långa kedjor och ringar, binda till sig andra grundämnen som väte och syre, forma dubbelbindningar etc. Allt liv på jorden bygger på sådana kolföreningar, men de kan också framställas på konstgjord väg, vilket kallas organisk syntes.
Metates betyder byta plats. I metatesreaktioner bryts och ombildas dubbelbindningar mellan kolatomer på ett sätt som får atomgrupper att byta plats. Detta sker med hjälp av speciella katalysatormolekyler. Metatesen kan liknas vid en dans där man byter partner under dansens gång.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Malin Lindgren, informatör, tel. 08-673 95 22, 0709-88 60 04, malin@kva.se
Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, evak@kva.se
Pengar kan sägas ha både ett verkligt, objektivt värde och ett subjektivt, personligt uppfattat värde. Det verkliga värdet förändras över tid på grund av inflation och deflation, men dessa förändringar innebär inte alltid att man upplever att värdet verkligen har förändrats. Man kan tycka att en summa pengar som man skall ta emot eller betala, någon gång i framtiden, är lika mycket värd nu som då. Penningillusionen, som är ett exempel på detta, betyder att sedlarnas och myntens olika valörer (det nominella värdet), påverkar uppfattningen om det verkliga värdet på pengarna.
Euroillusionen liknar penningillusionen på så sätt att den subjektiva uppfattningen påverkas av det nominella värdet i olika valutor. När man växlar in pengar från den egna valutan till en främmande valuta kommer det nominella värdet att bli antingen högre eller lägre beroende på växlingskursen. Det verkliga värdet däremot förblir oförändrat.
Denna avhandling undersöker inflytandet av euroillusionen på den subjektiva uppfattningen av pengars värde. Deltagare har i flera experiment ombetts att bedöma priser i olika fiktiva valutor. Valutorna har antingen ett högre eller ett lägre nominellt värde än den svenska kronan. Resultaten visade att man bedömde produkter som dyrare när deras priser uttrycktes i ett högt nominellt värde och som billigare i ett lågt nominellt värde jämfört med svenska kronor. Resultaten blev de omvända när deltagarna tog hänsyn till en inkomst i den fiktiva valuta, men enbart för dyrare produkter. Detta kan förklaras på så sätt att skillnaden mellan lönen och priset upplevs som mindre i en valuta med ett lågt nominellt värde och större när valutan har ett högt nominellt värde, dvs. man upplever att man inte får lika mycket pengar över i den ena som i den andra valutan.
Styrkan av euroillusionen påverkades av olika faktorer såsom deltagarnas humör, typ av produkt samt om man hade en positiv eller negativ attityd till det land som man skulle bedöma priserna i. De som fick tänka på en positiv händelse påverkades mer av det nominella värdet när de gjorde sina prisbedömningar än de som tänkte på en negativ händelse, likaså blev illusionen kraftigare för lågprisprodukter och om man hade en positiv attityd till landet.
Resultaten kan förklaras som en avvägning mellan ansträngning och noggrannhet; om man upplever att utfallet är viktigt, som då man funderar på att köpa något som kostar mycket pengar, är det värt att anstränga sig lite extra för att få ett så exakt utfall som möjligt, man gör en noggrann konvertering och försöker räkna ut vad priset är i den egna valutan. Om man, å andra sidan, köper något som inte kostar så mycket är det inte lika viktigt att få det exakt rätta priset, en snabb överslagsberäkning räcker kanske i detta fall. På samma sätt kan det goda humöret och den positiva attityden få människor att ta lite lättare på uppgiften. Komplicerade beräkningar när man konverterar från en valuta till en annan är också en bidragande orsak till att illusionen ökar.
Avhandlingens titel: Perception of value of money in unfamiliar currencies
Avhandlingsförfattare: Amelie Gamble, tel. 031-773 1677(arb.)
e-post:.amelie.gamble @psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Nicolao Bonini, Trento, Italien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 21 oktober 2005 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
