Studien är den första som visar att normala svängningar av östrogen under menstruationscykeln hos försöksdjur direkt kan avläsas i signalsubstanserna galanin och NPY, som påverkar bland annat minne och stämningsläge.
Dessa funktioner är starkt knutna till det område i hjärnan som kallas hippocampus. Där finns också ett feedbacksystem för stress. Hos patienter som drabbats av utbrändhet kan man se att hippocampus krympt ihop, med yttre symtom som dåligt minne, minskad sexualdrift och infektionskänslighet.
Doktoranden Susanne Hilke har tillsammans med professorerna Elvar Theodorsson vid LiU och Tomas Hökfelt vid Karolinska institutet studerat östrogenets effekt på två signalsubstanser i hippocampus, galanin och NPY.
Resultaten ger en helt ny bild av hur systemet fungerar. När halten av könshormonet ökar eller minskar, sker också en snabb förändring av koncentrationen av galanin och NPY bland annat i hippocampus hos honor av råttor och möss, förändringar som kan vara av betydelse för hjärnans funktioner.
– Normalt används inte honor som försöksdjur, eftersom deras hormonsvängningar kan påverka resultaten. Men det är viktigt att kartlägga hur den kemiska signaleringen ser ut även hos kvinnan eftersom det kan finnas vissa betydelsefulla skillnader som kan ge vidare ledtrådar när vi inte mår bra, säger Susanne Hilke.
Exempelvis har kvinnor oftast bättre minne och är mindre smärtkänsliga än män. Men efter menopausen utjämnas skillnaderna, då män till och med har mer östrogen än kvinnor.
Avhandlingen heter Galanin and NPY in the rodent brain: rapid effects of 17B-estradiol and possible roles in hippocampal plasticity. Den läggs fram fredag 7 oktober kl 9.00 i Berzeliussalen, Linköpings Universitet Campus US. Opponent är den världsberömde stressforskaren Bruce McEwen, Rockefeller University, USA.
Torsdag 6 oktober kl 15 ger Bruce McEwen en populärvetenskaplig föreläsning, öppen för alla intresserade, i Berzeliussalen.
Kontaktinformation
Susanne Hilke 013-223289, sushi@ibk.liu.se
Elvar Theodorsson 013-223295, elvar.theodorsson@ibk.liu.se
Arkeologen Jonas M Nordin visar i sin avhandling vid Stockholms universitet att en feodal struktur formade landskapet – ett resultat som går emot tidigare uppfattningar att feodalismen inte nådde Dalarna och att landskapet därigenom skulle ha behållit något genuint svenskt.
Dalarna har länge ansetts utgöra modell för vad som var svenskt. I synnerhet under sent 1800-tal-1900-tal kom landskapet att lyftas fram som det genuint svenska. Kontinuitet mellan vikingatidens järnålderssamhällen och medeltiden samt en mer jämlik samfundsstruktur var några av de egenskaper som Dalarna ansågs ha. Man menade att feodalismens hierarkiska privilegiesystem gjort halt söder om Dalälven, vilket skulle ha kommit att innebära att Dalarna fick behålla något som uppfattades som ursprungligt svenskt.
I kontrast till dessa uppfattningar visar arkeologen Jonas M Nordin genom en kartläggning av rika, tidigare i det närmaste okända, källmaterial från medeltiden att en feodal struktur kom att prägla södra Dalarna från 1300-talets mitt och genom hela medeltiden. Kungamakten allierade sig med inflytelserika människor i lokalsamhället och byggde borgar. Först en i Hedemora, därefter en utanför nuvarande Borlänge. Borgarna fyllde en viktig funktion i ett symboliskt maktövertagande av det ditintills förhållandevis självstyrande landskapet. Som militära befästningar var borgarna inte vidare effektiva, utan fungerade främst som påkostade jättekulisser i landskapet. De kunde skrämma och imponera, men inte mycket mer.
Uppförandet av dessa kulissborgar låg också i linje med ett medeltida förhållningssätt till makt och våld. Utövandet av makt var under perioden en fråga om vad Jonas M Nordin beskriver som ”hegemoniska ambitioner”. Det vill säga de syftade till att få folk att uppfatta eliternas maktsträvanden som legitima utan större inslag av faktisk våldsutövning. I Dalarna, som var en medeltida utkant av den framväxande svenska staten, blev dessa hegemoniska strävanden tydligare än på många andra håll i det medeltida Norden.
Genom de borgar som byggdes på 1300-talet skapades möjligheten för eliten att senare bygga egna palatsmiljöer. Dessutom uppfördes i kraftfältet kring borgarna Dalarnas första stad, Hedemora, och kort därefter Sveriges nordligaste kloster, Gudsberga cistercienskloster.
Doktorsavhandlingens titel: När makten blev synlig – senmedeltid i södra Dalarna.
Disputationen äger rum fredag den 7 oktober 2005 kl 13.00 i Botaniska institutionens hörsal, Lilla Frescati, Stockholms universitet. Fakultetsopponent är filosofie doktor Martin Hansson, Smålands museum.
Avhandlingen kan beställas från Arkeologiska institutionen vid Stockholms universitet, 08 – 16 20 00.
Kontaktinformation
Jonas Monié Nordin är verksam vid Riksantikvarieämbetets kontor i Örebro och bor i Enköping. Han nås på tfn 073-507 25 27, e-post jonas.m.nordin@ark.su.se.
EasyADL är namnet på projektet, som är ett samarbete mellan institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Norrlands universitetssjukhus, VRlab samt institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Det teknikstöd som forskningen kommer att koncentreras kring är kroppsnära datorer och sensorer som känner av patientens tillstånd.
– Vi vill finna metoder för att stödja dementa i deras vardagsaktiviteter, så kallade Activities for Daily Living (ADL). Det kan vara att följa upp hur mathållning och hygien fungerar eller hur kontakten med andra upprätthålls, säger Thomas Pederson, institutionen för datavetenskap och forskningsledare för easyADL.
Exakt vad sensorerna ska mäta är ännu inte bestämt, men det skulle till exempel kunna vara puls, stressnivå i kroppen eller andra fysiologiska och anatomiska funktioner. Denna information ska användas för att läsa av vad individen gör och vad hon eller han vill göra. Målet är också att utforma systemet så att det håller koll på vilka föremål i hemmet som personen använder. Utifrån detta kommer det kroppsburna systemet att dra slutsatser om vilken specifik aktivitet som personen vill utföra vid en viss tidpunkt och ge stöd för denna aktivitet vid behov.
– En stor del bygger på att vi människor har så pass tydliga rutiner. Vi har därför möjlighet att skapa ett system som talar om när någonting är på väg att gå snett, till exempel om person glömt att stänga av spisen eller glömt att äta, berättar Thomas Pederson.
Utvecklingsmetoden är baserad på Virtual Reality-teknik (VR). Med hjälp av denna teknik kan arbetsgången påskyndas genom att designlösningarna simuleras och utvärderas i datormiljöer innan de byggs i verkligheten. Detta är en helt ny form av designmetodik som är möjlig att genomföra tack vare att VRlab finns med i projektet.
Under början av hösten 2005 kommer forskarna att göra en förstudie för att bland annat identifiera vilka problem som dementa kan ha i sin hemmiljö. Det långsiktiga målet är att kunna pröva systemet fullt ut i hemmiljö hos dementa personer. Detta ligger några år fram i tiden och bygger på att projektet lyckas få ytterligare finansiering.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Thomas Pederson, forskningsledare för easyADL
Telefon: 090-786 65 48
E-post: top@cs.umu.se
Denna avhandling berättar historien om Bengt som vistats en tid på sjukhuset och har blivit medicinskt färdigbehandlad. En hemtjänstassistent och en sjuksköterska från hemkommunen skall nu ta över omvårdnadsansvaret. Studien handlar om effekterna av att dessa båda yrkesgrupper över en natt till följd av en nationell reform, Ädelreformen år 1992, integrerades i landets kommuner. Denna integrering har varit behäftad med svårigheter. De båda yrkesgrupperna har olika referensramar och de utför sin verksamhet med stöd av olika lagstiftningar och skilda traditioner vilket försvårat integreringsprocessen.
Syftet med reformen var att hemtjänstassistenter och sjuksköterskor gemensamt skulle planera och ge vård. Bakom detta fanns ett antagande från såväl statsmakter som lokala kommunledningar att integrering medverkar till en förbättrad helhetssyn. Det visade sig dock att integreringen inte blev så smidig och flexibel som många hade föreställt sig. Fortfarande kan konkurrens spåras mellan dessa båda personalgrupper.
I studien ställs frågan vad ledningen för kommunens vård och omsorg kan göra för att gynna integreringsprocessen. Går det att styra konkurrerande grupper till integrering? Den frågan behandlas med hjälp av omsorgsfullt utvalda teorier och besök hos representanter för såväl ledningar som de båda yrkesgrupperna i fyra kommuner.
Resultatet och det huvudsakliga bidraget, som denna studie landar i, är att styrning har betydelse och kan öka förutsättningarna för integrering. Genom att en ledning medverkar till en tydlig reglering, starka förfoganderätter och ett inbördes resursberoende mellan grupperna gynnas integrering. Med detta menas att formerna för gruppernas umgänge styrs av spelregler som efterlevs, att grupperna inte känner sig hotade i ett utbyte eftersom de ”sitter säkert i sadeln” och att det finns ett motiv till utbyte till följd av ett resursbehov. Sker sedan utbytet upprepade gånger förstärks integreringen ytterligare eftersom de båda yrkesgrupperna då kan förutse varandras handlande i olika situationer.
Genom studien följs Bengt från sjukhuset till hemkommunen i flera scenarier. Historien om Bengt presenteras som olika potentiella utslag vården får vid olika typer av styrning, allt från situationer av stark konkurrens till situationer med en utvecklad integrering.
Eric Carlström är verksam på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Kommunforskning i Västsverige (KFi).
Avhandlingens titel: I skuggan av ÄDEL – integrering i kommunal vård och omsorg
Avhandlingsförfattare: Eric Carlström, tel. 070-273 8126
e-post:.eric.carlstrom @spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Rolf Å Gustafsson, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 november 2005 kl. 10.15, Hörsal Husaren,
Pilgatan 19A, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Endast en tredjedel av de bearbetade fotografierna var märkta trots att alla de undersökta tidningarna hade bildpolicys som föreskrev märkning av alla ”manipulerade” fotografier. Med bearbetning menas fotografiska bilder där innebörden har ändrats genom att bildelement tillförts, avlägsnats eller förändrats efter den ursprungliga registreringen.
Konstvetaren Anna Dahlgren beskriver i sin avhandling vid Stockholms universitet de förväntningar och föreställningar som fanns kring bildbearbetning, såväl som det faktiska användandet av fotobearbetning under 1990-talet.
Under de inledande åren av 1990-talet etablerades den persondatorbaserade tekniken för att bearbeta fotografiska bilder i Sverige. Det nya verktyget fick blandat bemötande. Vissa menade att den nya tekniken gav obegränsade möjligheter i bildskapandet medan andra såg den som en hot mot pressetiken, den fotografiska yrkeskunskapen och mot den fotografiska bilden i sig.
Anna Dahlgren visar effekterna av den nya tekniken på fotobearbetningen, den fotografiska bilden och den visuella kulturen generellt även tematiskt med bildexempel. De tre temana är det paradoxala fotografiet, det perfekta fotografiet och det överskridande fotografiet.
Hon har intervjuat bildcheferna på Sveriges fem största dagstidningar samt artdirectors, retuschörer och konstnärer. Dessutom innehåller avhandlingen en kvantitativ undersökning av förekomsten av bearbetade fotografier i dagspress (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet) och reklam (veckopressreklam och utomhusreklam).
Doktorsavhandlingens titel: Fotografiska drömmar och digitala illusioner
Bruket av bearbetade fotografier i svensk dagspress, reklam, propaganda och konst under 1990-talet.
Disputationen äger rum fredagen den 7 oktober kl. 10.00 i hörsal D8, Södra Huset, Frescati. Opponent är professor Karin Becker, JMK, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Anna Dahlgren nås på telefon 073 – 984 08 72 eller e-post anna.dahlgren@arthistory.su.se eller a.n.d@telia.com (Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
Sveriges tandläkare undersöker en mycket stor del av befolkningen varje år. De tar röntgenbilder och är aktiva med förebyggande vård på flera områden som karies, tandlossning och nu också fetma. Grethe Jonasson, doktorand vid Sahlgrenska akademins odontologiska institution och distriktstandläkare vid Folktandvården i Borås, har funnit ännu ett område där tandläkarna skulle kunna arbeta förebyggande. I sin avhandling visar hon på ett tydligt samband mellan skelettets bentäthet och underkäkens benstruktur.
Grethe Jonasson har i sin avhandling studerat underkäkens benmassa, tjocklek och struktur i förhållande till bentätheten i underarmen. Käkbenet består av ett yttre lager av kompakt ben och ett inre lager bestående av benmärg och ett nät av benbalkar, som tydligt ses på röntgen. Detta bennät kan användas till att klassificera kvinnorna i riskgrupper efter hur tätt nätverket är.
– Ett tätt och homogent system av benbalkar i underkäken är ett säkert tecken på bra bentäthet även i skelettet, medan en homogen och gles benstruktur är en tydlig indikation på låg bentäthet. I dessa fall är det bra om kvinnan tar kontakt med läkare. En blandning av tät och gles benstruktur kräver mer ingående röntgenstudie samt en utvärdering av livsstil och hälsofaktorer, innan det går att få en bra uppfattning av risken för låg benmassa i resten av skelettet, säger Grethe Jonasson.
Underkäkens benmassa och tjocklek är mindre lämpliga än benstrukturen till att förutsäga bentätheten i skelettet. Detta beror på att underkäkens benmassa och tjocklek påverkas både av tuggmusklerna och av antal tänder som deltar i tuggningen av maten. Dessutom påverkas mätresultaten av underkäkens benmassa av röntgenframkallningen och underkäkens tjocklek.
Kunskap om det samspel som råder mellan käkarnas och kroppens bentäthet är viktig för att på ett billigt och effektivt sätt klassificera risk för benskörhet utan att ta dyra och resurskrävande metoder i användning.
Avhandlingen för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen
Avhandlingens titel: Mandibular alveolar bone mass, structure and thickness in relation to skeletal bone density in dentate women
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Distriktstandläkare Grethe Jonasson, telefon: 033-20 43 30, 033-25 46 98, e-post: grethe.jonasson@vgregion.se
Handledare:
Professor Stavros Kiliaridis, University of Geneva, telefon: +41 22 382 91 41, e-post: stavros.kiliaridis@medicine.unige.ch
Nytt ljus över den moderna optiken
Så länge det funnits människor på jorden har vi fascinerats av optiska fenomen, och gradvis har vi kommit underfund med vad ljus egentligen är.
Årets Nobelpris i fysik belönar tre forskare inom just det optiska området. Roy Glauber belönas för sin teoretiska beskrivning av ljuspartiklarnas uppträdanden, medan John Hall och Theodor Hänsch belönas för utveckling av laserbaserad precisionsspektroskopi, dvs. färgbestämning av atomers och molekylers ljus med yttersta noggrannhet.
Ljus är precis som radiovågor en form av elektromagnetisk strålning. Maxwell beskrev detta på 1850-talet. Teorin har utnyttjats i modern kommunikationsteknologi med sändare och mottagare: mobiltelefoner, TV- och radioapparater.
För att en mottagare eller detektor skall kunna registrera ljuset, måste den kunna absorbera strålningens energi och vidarebefordra signalen. Energin förekommer i paket, s.k. kvanta, och Einstein kunde för hundra år sedan visa hur absorptionen av ett kvantum (en foton) leder till att en s.k. fotoelektron frigörs. Det är dessa indirekta fotoelektroner som registeras då fotonerna absorberas.
Ljuset uppvisar alltså en dubbelnatur – det kan betraktas som både en vågrörelse och en ström av partiklar. Roy Glauber har lagt grunden till kvantoptiken, där kvantteorin omfattar även optiken. Han kunde klargöra de grundläggande skillnaderna mellan värmeljuskällor som glödlampor, med en blandning av frekvenser och faser, och lasrar som ger bestämd frekvens och fas.
John Hall och Theodor Hänsch har gjort viktiga insatser som lett till att frekvenser nu kan mätas med hela femton siffrors noggrannhet. Lasrar med extrem färgskärpa kan nu konstrueras och med frekvenskamstekniken kan skarpa avläsningar ske för ljus av alla färger. Tekniken möjliggör studier av t.ex. naturkonstanternas stabilitet över tiden och utveckling av extremt noggranna klockor och förbättrad GPS-teknik.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Jonas Förare, vetenskapsredaktör, tel. 08-673 95 44, 0703-27 72 00, jonas@kva.se och Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, evak@kva.se
Nedan axplock ur medverkanden och ämnen under de två dagarna. Media är välkomna att delta!
UR PROGRAMMET
Bland de medverkande finns
Magne Raundalen, barnpsykolog och tidigare ordförande för norska UNICEF, Jenny Chen, förskollärare vid Stella Nova som talar om olikheter som tillgång i den mångkulturella förskolan, Lizha Haglund, doktorand vid Stockholms universitet som ger handfasta tips om hur man väcker barns intresse för filosofiska frågor, Lars H Gustafsson, barnläkare, med tankar om värden, värderingar och värdighet Solveig Hägglund, professor vid Karlstads universitet, om hur barn skapar gemensamma värdegrunder, Gun-Marie Frånberg, universitetslektor, Umeå universitet, om värdegrunden i den nya lärarutbildningen, Ulf P Lundgren, professor Uppsala universitet, om värdegrunden i läroplanen, Göran Hermerén, professor vid Lunds universitet om värde- och etikfrågor
HELA PROGRAMMET
www.vr.se/forskning/konferenser/sida.jsp?resourceId=-148 eller www.lasforelsen.se.
Kontaktinformation
KONTAKTPERSONER
Elisabet Reslegård, kampanjledare Lär för livet/Läsrörelsen: 070-625 81 74, elisabet.reslegard@lasrorelsen.se
Sofia Wallstén, informatör Vetenskapsrådet: 08-546 44 319, sofia.wallsten@vr.se
Tjänsten som biträdande huvudsekreterare är nyinrättad och syftar till att stärka det strategiska arbetet med humaniora och samhällsvetenskaperna. Det handlar bl a om utvärderingsfrågor, publiceringsstöd, men innebär också en hel del internationella uppdrag.
– En av de viktigare frågorna för mig att arbeta med vid VR blir att skapa positiv förståelse för betydelsen av humaniora och samhällsvetenskap och att se till att dessa vetenskapsområden blir fullt erkända, säger Arne Jarrick som kommer att finnas på halvtid på VR och den andra halvtiden ha kvar sin tjänst som professor i historia vid Stockholms universitet.
Bakgrund
Arne Jarrick har sin vetenskapliga bakgrund i ekonomisk historia. Han skrev sin avhandling 1985: ”Psykologisk socialhistoria”, om betydelsen av ett psykologiskt närmande till historien. Hans inriktning är mentalitetshistoria och kulturell evolution och den senaste boken har titeln ”Behovet att behövas. En tänkebok om människan, kulturen och världshistorien”.
Jarrick har varit ledamot i det tidigare forskningsrådet HSFR/VR och är för närvarande ledamot av European Science Foundation, ESF.
Mer om Arne Jarrick: http://www.historia.su.se/personal/arne_jarrick/#pres
Pressbild
Kommer inom kort publiceras på www.vr.se, under presstjänst och pressmeddelandet med samma rubrik som detta.
Kontaktinformation
Kontakt
Arne Jarrick, biträdande huvudsekreterare humaniora och samhällsvetenskap: arne.jarrick@vr.se, 08-546 44 324
Miia Kivipelto, forskare vid Karolinska Institutet och hennes kollegor har gjort ett slumpmässigt urval av 1449 personer i åldrarna 65-79 år som åren 1972, 1977, 1982 och 1987 blivit intervjuade om sina fysiska aktiviteter på fritiden. Forskarna undersökte dessa personer på nytt 1998 och konstaterade att de personer som deltagit i fysiska aktiviteter minst två gånger i veckan löpte 60 procent lägre risk att drabbas av alzheimers sjukdom än personer med en passiv livsstil (alltså individer som varit fysiskt aktiva mindre än två gånger i veckan). Den aktiva gruppen löpte också 50 procent lägre risk att utveckla demens än den passiva gruppen. Forskarna noterade vidare att för personer med ärftlig risk för alzheimers sjukdom (bärare av genvarianten ApoE e4) hade den fysiska aktiviteten särskilt stor betydelse för att motverka alzheimers sjukdom senare i livet.
– Åtgärder som kan senarelägga debuten av alzheimers sjukdom även i liten grad kan ha stor betydelse för folkhälsan, eftersom andelen äldre ökar i befolkningen, säger Miia Kivipelto.
– Våra resultat kan ha stor betydelse för den preventiva hälso- och sjukvården. Om en person håller sig aktiv i sin ungdom och sin medelålder kan detta öka hans eller hennes möjlighet att hålla sig vital både fysiskt och mentalt i högre ålder, fortsätter hon.
För mer information kontakta:
Miia Kivipelto, Neurotec, Krolinska Institutet, telefon 08-690 58 22, mobil 073-994 09 22, miia.kivipelto@neurotec.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Under de senaste åren har fyrhjulsdrift-system i personbilar gått från att vara rent mekaniska till att kontrolleras elektroniskt, detta för att ge bilarna säkrare vägegenskaper och höjd prestanda. Det uppnås genom att elektroniskt styrda kopplingar används i drivlinan, något som inte är alldeles lätt. För att kyla kopplingen måste den vara placerad i olja, och oljan måste i sin tur ge rätt friktionsegenskaper för att undvika oljud och vibrationer. Dessutom måste friktionsegenskaperna bibehållas oavsett om utetemperaturen är -30 eller +40 grader och oljans livslängd ska motsvara bilens livslängd och skydda delar i kopplingen mot nötning.
Doktorsavhandlingen Wet clutch tribology – Friction characteristics in limited slip differentials med vilken Rikard Mäki disputerar den 6 oktober, kartlägger vilka parametrar som påverkar momentöverföring i kopplingar och vilka smörjförhållanden som råder i denna typ av kopplingar. Rikard Mäki har också utvecklat lämpliga metoder för att mäta och jämföra smörjmedels friktionsegenskaper och baserat på denna kunskap har även nya smörjmedel med bra egenskaper i denna typ av system utvecklats.
Den nya kunskapen har dessutom legat till grund för nyutvecklade simuleringsmodeller som kan förutsäga vilket vridmoment en koppling kommer att överföra vid olika driftsfall. De modellerna är användbara vid konstruktion av nästa generations fyrhjulsdrift-system och ger bättre möjligheter att styra ett fordons vägegenskaper.
Rikard Mäki är född i Luleå men uppvuxen i Kalix. Han tog sin civilingenjörsexamen i maskinteknik vid LTU år 2000 och avlade licexamen 2003. Numera är Rikard Mäki anställd som kopplingsspecialist på Volvo i Eskilstuna.
Upplysningar: Rikard Mäki, tel. 070-226 38 38 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det finns mer än 100 typer av humant papillomvirus, det vill säga papillomvirus som infekterar människan. En av typerna, typ 6, kan orsaka kondylom, vårtor i könsslemhinnornas yttre delar.
En annan typ av humant papillomvirus, typ 16, som också är sexuellt överförbar, är den största orsaken till livmoderhalscancer. Uppskattningsvis drabbar livmoderhalscancer 470 000 kvinnor i världen varje år och omkring 270 000 dör årligen av sjukdomen. Humant papillomvirus typ 16 orsakar 53 procent av de diagnostiserade fallen. Livmoderhalscancer är mest vanlig i utvecklingsländer.
Kroppens immunförsvar brukar eliminera de flesta infektioner av humant papillomvirus typ 16 inom ett år. I mycket sällsynta fall kan emellertid en infektion dröja kvar i tiotals år och påverka den infekterade cellen så att den långsamt utvecklas till en cancercell. Dessa kvardröjande cancerceller producerar inte några viruspartiklar och inte heller de virusproteiner som bygger upp viruspartikeln, strukturproteinerna. Detta tillåter sannolikt viruset att dröja kvar utan att den infekterade cellen upptäcks och elimineras av immunförsvaret.
För att lära sig vilka papillomvirusinfektioner som orsakar cancer är det därför av största vikt att förstå hur viruset nedreglerar sina strukturproteiner på molekylär nivå. Xiaomin Zhao har i sitt avhandlingsarbete upptäckt att papillomviruset har speciella RNA-sekvenser som hindrar uttrycket av virusstrukturproteiner. Dessa sekvenser binder till ett cellulärt protein med namnet hnRNP A1. Höga mängder av proteinet hindrar produktion av papillomvirusets strukturproteiner. Livmoderhalscancerceller har höga mängder av hnRNP A1, vilket antyder att detta protein spelar en viktig roll för virusets förmåga att orsaka kvardröjande infektioner som kan utvecklas till cancer.
Bättre kunskap om de molekylära mekanismerna bakom papillomvirusets fördröjda uttryck kan leda till att bättre antivirusbehandlingar kan tas fram i framtiden.
Kontaktinformation
Xiaomin Zhao kan nås på tel 018-471 43 22 eller e-post xiaomin.zhao@imbim.uu.se.
Årets Nobelpristagare i Fysiologi eller Medicin gjorde den uppseendeväckande och oväntade upptäckten att inflammation i magsäckens slemhinna (gastrit) liksom sår i magsäcken eller tolvfingertarmen (ulcussjukdom) är resultatet av en infektion i magsäcken, orsakad av bakterien Helicobacter pylori.
Mer information: http://nobelprize.org
När en individ är borta från arbetet under en längre tid minskar förmågan att förstå och använda skriftlig information. Det betyder att man förlorar humankapital, vilket i sin tur påverkar lönen negativt. Under ett års bortavaro från arbetet på grund av t ex arbetslöshet eller föräldraledighet minskar en individs förmåga att förstå en text med 2 procent. Detta motsvarar att individen faller med 5 percentiler i kunskapsfördelningen – till exempel från medianen till den 45:e percentilen. Denna förlust av humankapital motsvarar en löneförlust på cirka 1 procent.
Lägre lön på grund av minskat humankapital
Ett stort antal tidigare studier har funnit att individer med förvärvsavbrott får en sämre löneutveckling än motsvarande individer som arbetat. Dessa resultat tolkas ofta i termer av humankapitalteori. Förvärvsavbrott leder till att individer förlorar kunskaper och färdigheter som värdesätts på arbetsmarknaden – en s k depreciering av humankapitalet. En alternativ förklaring är att arbetsgivare kan uppfatta förvärvsavbrott så som arbetslöshet och föräldraledighet som en indikation på att individen har en lägre produktivitet – s k signaleffekter. Direkta test av dessa två hypoteser är dock ovanliga. I rapporten finns stöd för den första hypotesen – individerna tappar verkligen humankapital och det leder i sin tur till lägre lön.
Läsförståelsen mäts vid två tidpunkter
Rapporten bygger på den svenska delen av OECD:s ”The International Adult Literacy Survey” åren 1994 och 1998. Med 4 års mellanrum gjorde 759 vuxna individer två likvärdiga test av sin förmåga att förstå och praktiskt använda skriftlig information av en typ som är vanlig på arbetsplatser. Undersökningen är kopplad till andra fakta om individerna, som arbetsmarknadshistoria och lön. Rapporten visar att förbättrade testresultat mellan det första och andra testtillfället även innebar en högre lön. Dessutom visas att ett förvärvsavbrott mellan det första och andra testtillfället ledde till en signifikant sämre läsförståelse.
Författare
Working paper 2005:21 ”Time out of work and skill depreciation” är skriven av Per-Anders Edin, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala Universitet och IFAU, och Magnus Gustavsson, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Gustavsson på telefon: 018-471 11 03 eller via e-post: magnus.gustavsson@nek.uu.se.
Väljarnas respekt avgör forskningens ramar
Att få fram mer pengar till svensk forskning är första prioritet för utbildningsminister Leif Pagrotsky. Men om det ska lyckas måste allmänheten övertygas om att de får valuta för sina skattepengar. Av det skälet är det viktigt att forskarsamhället engagerar sig mer i opinionsbildningen. Det säger Leif Pagrotsky i en intervju för Forska.
Tävlar med de bästa miljöerna
Runt om på landets lärosäten pågår arbetet med att förbereda ansökningarna till Linnestödet och stödet för Berzelius Center – de två satsningar på starka forskningsmiljöer som Vetenskapsrådet nu gör tillsammans med Formas respektive VINNOVA. Utmaningen är att hitta fungerande modeller för att bland vitt skilda miljöer välja lärosätets kandidater till stödet. I augusti kontaktade Forska Uppsala universitet och Högskolan i Kalmar för att se hur man går till väga när det gäller Linnéstödet.
Konstnärlig forskning utvärderas
Nu ska regeringens ambition att stärka den konstnärliga forskningen i Sverige utvärderas. En nordisk utvärderingsgrupp ska ta reda på vad satsningen på det nya området konstnärligt FoU resulterat i.
Kom med i Linné 2007
Den 23 maj 2007 är det trehundra år sedan Carl von Linné föddes. Under jubileumsåret kommer en rad aktiviteter som ansluter till Linnés gärningar att äga rum. Redan nu pågår planering av evenemang av de mest skilda slag vid flera universitet, kommuner och länsstyrelser. Vetenskapsrådet ansvarar för samordningen.
Uppdrag granskning av forskning
Finns det forskning som inte går att popularisera? Har vetenskapsjournalister något att lära av kulturkritiker? Måste en forskare alltid kunna svara på frågan om vad ens forskning ”är bra för”? Forska rapporterar från ett seminarium om forskningskommunikation som väckte många frågor.
Kontaktinformation
———–
Om tidningen Forska
Forska ges ut av Vetenskapsrådet och utkommer med sex nummer per år. Tidningens uppgift är att föra en diskussion kring forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation.
Forska distribueras till forskare som får bidrag från Vetenskapsrådet samt till styrelseledamöter, ämnesråd, personer som ingår i beredningsgrupper och andra som berörs av Vetenskapsrådets verksamhet.
Hela tidningen finns på Vetenskapsrådets webbplats under adressen http://www.vr.se/press/tidskrifter
Kontakt med redaktionen
Ragnhild Romanus, redaktör: 08-546 44 160, ragnhild.romanus@vr.se
Prenumerera gratis
Viola Törmä, administrativ assistent: 08-546 44 117, viola.torma@vr.se
Identifiering av patienter vars brösttumörer uttrycker dessa gener kan möjligen användas till att förutsäga vilka patienter som inte har nytta av adjuvant terapi, vilket innebär att det går att undvika att patienter ges terapier som kan vara mer till skada än till nytta.
Ett forskarteam under ledning av Jonas Bergh från Karolinska Institutet i Stockholm analyserade genuttrycksprofilerna hos 159 bröstcancerpatienter med mikroarray-baserad DNA-analys. Bland dessa prover identifierade forskarteamet de genetiska signaturer som uppvisades av 38 patienter som hade en dålig prognos – definierad som återfall eller dödsfall av någon orsak inom 5 år. Resterande 121 patienter definierades som gruppen med ”god prognos”. Forskarna använde också profilering av genuttryck för att skilja mellan patienter som klarade sig bra med och utan adjuvant terapi och patienter vars tumörer inte svarade på behandling.
En analys av de gener som uttrycktes i tumörerna hos samtliga 159 patienter visade att 64 gener användes till att skilja mellan patienter med god respektive dålig prognos. Forskarna testade sedan det prediktiva värdet hos gruppen om 64 gener jämfört med tre kliniska markörer som för närvarande används. Användning av uttrycksmönstret för de 64 gener som identifierades av forskarna gav signifikant bättre (P=0,007) prediktionsvärden än histologisk gradering, tumörstadium och ålder – som samtliga är accepterade prognostiska markörer för bröstcancer.
Den nuvarande bristen på kriterier som kan användas till att skräddarsy bröstcancerbehandling för enskilda patienter pekar på behovet att utveckla nya tekniker för att bättre kunna förutsäga hur patienter kommer att svara på adjuvanta behandlingar. Forskarna menar att metoden med mikraoarray-baserad DNA-analys kan utvecklas för att hjälpa bröstcancerpatienter som inte har nytta av adjuvant terapi och för att undvika smärtsamma, onödiga behandlingar och slöseri med vårdresurser.
# # #
Artikel:
Profilering av genuttryck besparar patienter med tidig bröstcancer adjuvant terapi – observerat och validerat i två populationsbaserade kohorter
Yudi Pawitan, Judith Bjöhle, Lukas Amler, Anna-Lena Borg, Suzanne Egyhazi, Per Hall, Xia Han, Lars Holmberg, Fei Huang, Sigrid Klaar, Edison T. Liu, Lance Miller, Hans Nordgren, Alexander Ploner, Kerstin Sandelin, Peter M. Shaw, Johanna Smeds, Lambert Skoog, Sara Wedrén, Jonas Bergh
För att få kopia av artikeln, kontakta Juliette Savin på press@biomedcentral.com eller på telefonnummer +44 (0)20 7631 9931
För information kontakta:
Professor Per Hall, mobil 073-625 03 42, e-post per.hall@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, Karolinska Institutet, telefon 08-524 838 95
