Den atmosfäriska cirkulationen påverkas starkt av Rossbyvågor. Vågornas generering, spridning och absorption bestäms i sin tur av cirkulationen. En viktig aspekt på Rossbyvågornas verkningar är deras påverkan på transporten och distributionen av stratosfäriskt ozon, det som skyddar jorden från solens skadliga ultravioletta strålning.

Rossbyvågor kan skapa så kallade minihål i ozonskiktet eller en lokal ozonförtunning. När detta händer uttunnas ozonskiktet kraftigt under några dagar. Minihålen i ozonskiktet bildas av den dynamiska omfördelningen av ozonet, oberoende av kemiska processer. Ett exempel på detta är den väldigt låga ozonnivån som observerades över Skandinavien och Nordsjön under den europeiska värmeböljan i augusti 2003. Ozonnivån, som var den lägsta som uppmättes över norra Europa under den sommaren orsakades av Rossbyvågor.

Den atmosfäriska cirkulationens variation från år till år och den totala ozonmängden i mellan- och höga latituder under vintern påverkas starkt av den meridionala cirkulationen, som i sin tur drivs av uppåtgående vågor från troposfären. En svagare vågintensitet leder till minskning av mängden ozon som transporteras från tropikerna norrut och även till den kallare polarstratosfären. Som en följd av de låga temperaturerna i den polära stratosfären, förstörs polarozonet i större utsträckning av olika kemiska reaktioner. Detta påverkar samtidigt ozonmängden på mellanlatituder genom att luftmassan med låg ozonmängd förflyttas söderut från polarregionerna.

Rossbyvågornas intensitet i början av vinterperioden har också en inverkan på den atmosfäriska cirkulationen senare under vintern. Man kan dra slutsatsen att onormalt starka eller svaga uppåtgående vågflöden i början av vintern bestämmer den senare utvecklingen för cirkulationen i stratosfären och troposfären.

Läs hela eller delar av avhandling på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=596

Fredagen den 4:e november försvarar Grigory Nikulin, doktorand vid institutionen för rymdvetenskap, Umeå universitet, och verksam vid IRF i Kiruna, sin avhandling med titeln ”Impact of Rossby waves on ozone distribution and dynamics of the stratosphere and troposphere”. Svensk titel: Rossbyvågornas påverkan på ozondistributionen och cirkulationen i stratosfären och troposfären.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Aulan, Kiruna rymdcampus.
Fakultetsopponent är Docent Ulrike Langematz, Institut für Meteorologie, Freie Universität Berlin, Berlin, Germany.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Grigory Nikulin, Institutet för rymdfysik
Tel: 0980-79 108,
E-post: grigory@irf.se

Det är sedan länge känt att bruset i elektriska komponenter eller Brownsk rörelse* av små partiklar ökar när temperaturen stiger. Men korresponderar alltid rörelsen eller bruset med temperaturen? En ny studie visar att det finns ett undantag från vad som tidigare antagits vara sambandet mellan temperatur och rörelse.
– Orsaken är att temperatur inte bara genererar energi som kan rubba ett system ur jämvikt utan kan också hjälpa systemet att återgå till jämvikt. Fenomenet kan liknas vid en sten som ligger på ett berg. Vid en jordbävning börjar berget att skaka (temperaturen höjs) och stenen börjar rulla ner för berget. Det finns dock också en möjlighet att bergskakningarna i en motsatt riktning kan bromsa upp stenen och få den att stanna, säger Vladimir Krasnov, professor i kondenserade materiens fysik vid Stockholms universitet.

Det är viktigt att rörelsen beror både på energi och dämpning, det vill säga hur rörelsen dämpas av sin omgivning. Hur stort genomslag som effekten får är alltså beroende av dämpningen i systemet, till exempel gräs och småbuskar som hindrar rörelsen för stenen i exemplet ovan. Under vissa omständigheter kan alltså temperaturen få stopp på rörelsen, vilket nu har visats av forskarna i Stockholm och Göteborg genom studier av termiska fluktuationer i supraledande tunnelövergångar.
– Förståelsen av detta fenomenet är viktig till exempel när man försöker att mäta på kvantbitar som vi forskare försöker att bygga kvantdatorer av, säger Per Delsing, professor vid Chalmers tekniska högskola.

Läs hela artikeln: Phys.Rev.Lett. v.95, 157002 (2005), eller på http://prl.aps.org

*Fakta om Brownsk rörelse:
Brownsk rörelse, slumpvandring eller random motion är namnet på den slumpmässiga rörelse som främst kan iakttagas hos mycket små partiklar som svävar i en gas (eller vätska). De första studierna av det som idag kallas Brownsk rörelse företogs av biologen och botanisten Robert Brown 1827; den förste som lyckades förklara fenomenet var Albert Einstein 1905. Rörelserna hos partiklarna är slumpmässiga och har en fraktal karaktär. Om man mäter en partikels position med jämna mellanrum har rörelsen samma sick-sack-utseende oberoende av med vilket tidsintervall mätningen görs. Rörelsen uppkommer hos partiklar som är så små, att det finns en markant sannolikhet för att mycket färre molekyler från omgivningen stöter emot partikelns ena sida, än på motsatt sida. Resultatet blir att partikeln får en ”knuff” i riktning mot det lägre antalet molekyler.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Vladimir Krasnov, professor i kondenserade materiens fysik vid Stockholms universitet, tfn 08-55 37 86 06, e-post: vladimir.krasnov@physto.se
Per Delsing, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola, tfn 031-772 33 17, e-post per.delsing@mc2.chalmers.se

Det här visar forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå och Alnarp. Forskningsresultaten publicerades nyligen i tidskriften Global Change Biology. Författare är Per Olsson, Sune Linder, Reiner Giesler och Peter Högberg.

Ur både klimat- och energipolitiskt perspektiv skulle vi behöva öka uttaget av biomassa ur våra skogar, men detta önskemål krockar med skogsindustrins behov av råvara. En ökning av skogsproduktionen vore därför mycket välkommen; i skogar i norr begränsas dock skogstillväxten främst av tillgången på viktiga växtnäringsämnen, främst kväve. Med gödsling kan därför tillväxten förbättras kraftigt.

Skogens funktion som kolsänka kommer ofta upp i klimatdebatten. Med en kolsänka menas att skogen binder in kol från atmosfären, och på så sätt dämpas växthuseffekten. Förutsättningen för att en skog ska verka som en kolsänka är att respirationen (trädens och skogsmarkens ”utandning” av koldioxid) inte är större än fotosyntesen.

Skogsgödslingen kan påverka skogens funktion som kolsänka på två olika sätt. För det första ökar biomassatillväxten ovan jord. För det andra har gödslingen en negativ inverkan på nedbrytningen av organiskt material i marken, vilket innebär att kollagringen i marken ökar.

Den högre tillväxten ovan jord beror dels på att trädens barrbiomassa (trädens ”solfångare”) ökar i storlek, dels på att träden förbrukar en mindre mängd kolhydrater för att försörja finrötter och mykorrhiza. Skogsgödsling är därför ur klimatsynpunkt positiv i dubbel bemärkelse: skogen producerar större volymer ved och lagrar samtidigt mer kol i marken. Merproduktionen i skogen skulle dessutom kunna användas för att ersätta en del av de fossila bränslen som används för uppvärmning och drivmedel. Därmed skulle utsläppen av koldioxid kunna minskas, vilket är ett måste för att kunna bromsa ökningen av koldioxid i atmosfären och därmed växthuseffekten.

Referens:
Fertilization of boreal forest reduces both autotrophic and heterotrophic soil respiration. Per Olsson, Sune Linder, Reiner Giesler och Peter Högberg. Global Change Biology (2005) 11, 1745-1753.

Kontaktinformation
Sune Linder, inst för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, Alnarp, tel 040-41 51 62
Sune.Linder@ess.slu.se
Per Olsson, inst för skogsekologi, SLU, i Umeå, tel 090-786 84 08
Per.Olsson@sek.slu.se

Det nationella forskningsprogrammet HiMeC är ett femårigt nationellt forskningsprogram med tonvikt på tribologi – samlingsnamn för friktion, nötning och smörjning. Kunskapsområdet berör alla sammanhang där två ytor rör sig mot varandra under mekanisk kontakt, det vill säga de flesta verksamheter i ett modernt samhälle.
All förslitning av rörliga system som leder till skador, haverier och reparationer orsakas av tribologiska faktorer. Därför är ökad livslängd och lägre förluster ledstjärnor i de olika delprojekt som ingått i HiMeC.
HiMeC har med stöd från bland annat Stiftelsen för strategisk forskning arbetat med en rad konkreta forskningsprojekt som ger snabba resultat i industrin. I programmet har, förutom Luleå tekniska universitet, KTH, Uppsala universitet och Ytkemiska institutet också ett antal företag medverkat, bland dem Scania, SKF och Statoil.

Den 25-26 oktober arrangerar HiMeC ett stort avslutningsseminarium på Scania i Södertälje, det handlar om erfarenhetsutbyte inom områdena ytbehandling, smörjmedel och smörjning, ytjämnhet och motortribologi.

Seminarier fungerar också som avstamp för nästa steg i den svenska tribologiforskningen – NexT – ett så kallat Excellence Center med stöd från bland annat Vinnova.
NexT kommer att arbeta med tribologisk optimering av produkter utifrån konkreta, industriella behov. Forskningen inom tribologi ska svara på frågor om hur ytor ska bearbetas, ytbeläggas, ytbehandlas eller smörjas för att optimal funktion och livslängd ska uppnås.

NexT kommer att innebära ett fortsatt nära samarbete mellan svensk industri och akademi. Företagen får i NexT en högklassig kunskaps- och kompetensresurs som gör det möjligt att utveckla högpresterande produkter och därmed stärka deras konkurrenskraft på en global marknad. Det finns också stora möjligheter för företagen att påverka inriktningen på den tribologiska forskning som bedrivs inom NexT.

Medias representanter hälsas varmt välkomna till seminariet, som hålls i Marcus Wallenberg-hallen vid Scanias anläggning i Södertälje.
Hela programmet för de båda seminariedagerna hittar du på länken nedan.

Kontaktinformation
Upplysningar: Professor Erik Höglund, tel. 0920-49 12 15, 070-529 12 15, erik.hoglund@ltu.se, professor Roland Larsson, 0920-49 13 25, 070-269 13 25, roland.larsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Hybridlärken växer inte bara snabbt, den är också relativt stormfast i äldre, välgallrade bestånd. Dessutom kan lärken bidra till en ökad biodiversitet samtidigt som den ger ett vackert och ljust intryck i våra i övrigt grandominerade skogar.

På Skogforsk och SLU har man sammanställt de kunskaper och erfarenheter som finns om hybridlärk. Jägmästaren Lars-Göran Stener menar att lärk har varit förbisedd som trädslag under en lång period och att det är dags att aktualisera lärkens förtjänster.

– Eftersom sågad lärk betalar sig som gran eller bättre och hybridlärken kan drivas i omloppstider ner mot 35 år, borde det vara ett mycket intressant komplement.

– Dessutom har lärkens popularitet som material för fasader, paneler, golv och utomhusdetaljer ökat avsevärt de sista tio åren. För att täcka behovet måste vi idag importera lärk, säger Lars-Göran Stener.

Kräver mer skötsel
Hybridlärken, som är en korsning mellan europeisk lärk och japansk lärk, kan odlas ända upp till Mälardalen och den fungerar bra på typiska granmarker. Men eftersom den är känslig för höstfroster skall man undvika frostlänta lokaler. Den skogsägare som väljer att odla lärk måste också vara medveten om att den kräver mer skötsel än granen.

– Syftet med odling av lärk är att få fram timmer snabbt. Detta kräver att den gallras betydligt oftare än gran, det vill säga ungefär vart femte år på bättre marker, säger Lars-Göran Stener.

– Det är också viktigt att poängtera att den inte är ett bra alternativ på rötinfekterade granmarker. Att lärken skulle vara beständig mot rotröta är en missuppfattning som hänger kvar.

En positiv bieffekt av lärkplanteringar är en ökad biodiversitet. Eftersom lärken har en ljus och gles krona och fäller barren på vintern, gynnas fler arter än i de slutna, mörka granplanteringarna. Plantering av lärk kan även öka rekreationsvärdena, eftersom man får en ljusare och mer varierad skog som dessutom blir vackert gul på hösten.

Att planteringar av hybridlärk skulle bli ett dominerande inslag i Södra Sveriges skogar är dock inte sannolikt, menar Lars-Göran Stener.

– Hybridlärken är ett komplement till granen och ett led i möjligheterna för skogsägaren att sprida sina risker.

Läs mer i Resultat nr. 16, 2005 från Skogforsk.

Kontaktinformation
Kontakt:
Lars-Göran Stener, Skogforsk. Tel: 0418-47 13 03, 070-621 86 25.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.

Det kan till exempel handla om att förutse blekbarhet hos mekanisk massa som påverkas av vedlagringsförhållanden som exempelvis temperatur, ljus och fukt. Ljusspektroskopi och multivariata tekniker har varit de metoder som David Nilsson använt för att lösa det problemet.

Ett annat till synes trivialt problem är att skilja på gran och talltimmer som går in i sågverket, något som idag sker i huvudsak manuellt. Det senare har Nilsson löst med enkel digital fototeknik kopplat med multivariat bildanalys.

– Generellt kan man säga att om skogsråvaran skall kunna utnyttjas maximalt, det må vara allt från ny vedråvara till nya avverkningstekniker så måste den här typen av metoder till, säger David Nilsson.

Att på ett enkelt sätt optimera veduttag och förutsäga nyttjandet och egenskaperna hos slutprodukten kommer att vara ett högprioriterat område i framtiden. Inte minst satsningen på fasta och flytande biobränslen aktualiserar detta.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=605

Fredagen den 28:e oktober försvarar David Nilsson, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Prediction of Wood Species and Pulp Brightness from Roundwood Measurements. Sevnsk tirel: Prediktion av trädslag och massaljushet från rundvirkesmätningar. Disputationen äger rum klockan 10.00 i KBC-huset, sal KB3A9. Fakultetsopponent är Professor Olav Kvalheim, Department of Chemistry, University of Bergen, Allegatan 41, N-5007 Bergen, Norway.

Kontaktinformation
David Nilsson nås på:
Telefon: 090-786 71 02
E-post: david.nilsson@chem.umu.se

I spinntronik används ett yttre magnetfält för att vända elektronernas ”spinn”, i stället för att slå av och på en transistor med hjälp av elektrisk ström. Forskningsfältet växer snabbt och en uppsjö av material har tagits fram och testats. Organiska (kolbaserade) magneter är speciellt lämpade eftersom deras kemiska egenskaper kan modelleras efter behov.

En forskargrupp vid Linköpings universitet har specialstuderat molekylen tetracyanoetylen (TCNE), som i förening med metallen vanadin är magnetisk även vid rumstemperatur. Carl Tengstedt beskriver nu i sin doktorsavhandling en ny metod för att framställa tunna filmer av ämnet i vakuum, vilket är nödvändigt eftersom det magnetiska materialet är extremt känsligt för luft.

Resultaten sprider nytt ljus på materialets fysikaliska egenskaper och gör att tidigare teorier måste omvärderas. Innovationen i filmtillväxt möjliggör att design och konstruktion av hybrida organiska spinntronikkomponenter nu kan påbörjas.

Organiska material av typen ledande/halvledande plast är också användbara i traditionell elektronik. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår kring bland annat bildskärmar baserade på organiska lysdioder. I en del av avhandlingen presenteras sex nya ledande plaster och deras samverkan med andra material. Studierna har bland annat lett till nya insikter om laddningsinjektion i organiska material och visar hur man dramatiskt kan öka livslängden för organiska lysdioder.

Avhandlingen heter Materials study of organic electronics. Den läggs fram vid disputation fredag 21 oktober kl 10.15 i hörsal K3, Kåkenhus, LiU Norrköping. Opponent är Dr. Jérôme Cornil, Université de Mons-Hainaut, Belgien.

Kontaktinformation
Carl Tengstedt kan nås på 013-282471, carte@itn.liu.se

Samarbeten mellan svenska universitet och Kina är inget nytt. Men när de tre lärosätena nu ökar sitt engagemang är det nya former av samarbeten som är aktuella. Kontoren ska fungera som en plattform för hela Kina och den asiatiska regionen såväl för marknadsföring av de tre universitetens utbildning och forskning som för kommersialisering av forskningsresultat.

– Den medicinska forskningen i Kina är på snabb frammarsch och satsningarna är många. Förutsättningarna för ett kreativt klimat för innovationer är stora, inte minst med tanke på möjligheterna att samarbeta med svenska biomedicinska företag som etablerar sig i Kina, säger Jan Carlstedt-Duke, dekanus i styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet.

Tidigare samarbeten har till stor del handlat om att leta partners för olika projekt medan det nu är fråga om att bygga mer långsiktigt. Satsningen kommer att innebära ett ökat utbyte mellan Sverige och Kina inom grundutbildning och forskarutbildning.

– Forskningssamarbeten och utbyte på post doc-nivå har vi haft en längre tid. Nu är det istället fråga om gemensamma forskningscentrum i Kina och att vi ska ge vissa av våra grundutbildningar på deras hemmaplan med lärare från båda länderna, säger Anders Flodström, rektor vid KTH.

Kina står inför en enorm expansion vilket ställer nya krav på samhället inom exempelvis miljöfrågor. De tre universiteten vill genom samarbetet bidra till en bra utveckling. För svensk industri är det en fördel med en gemensam satsning.

– Vill man uppnå någonting i ett stort land som Kina, behövs det lite muskler. Vi vill testa en ny form, att utveckla forskningen och även kommersialisera den i Kina tillsammans med kinesiska forskare, säger Chalmers rektor Jan-Eric Sundgren.

Mellan 23 och 29 oktober pågår en svensk-kinesisk vecka som inleds med invigning av det svensk-kinesiska centret i Peking, där vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson deltar tillsammans med Kinas vetenskapsminister Xu Guanhua. Centret vid Fudan University i Shanghai invigs 26 oktober och under veckan hålls seminarier med föreläsningar av svenska och kinesiska forskare.

De formella namnen på de svensk-kinesiska kontoren blir i Peking ”Sino-Swedish Centre at Peking University” och i Shanghai ”Sino-Swedish Campus at Fudan University”.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Karolinska Institutet
Jan Carlstedt-Duke, dekanus i styrelsen för forskning, Karolinska Institutet. 08-524 864 70, 070-792 40 85, Jan.Carlstedt-Duke@ki.se

Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Jan-Eric Sundgren, rektor, tel: 031- 772 25 50, jan-eric.sundgren@rektor.chalmers.se
Jörgen Sjöberg, rektors rådgivare med övergripande ansvar för Chalmers kvalitetsarbete och internationalisering, tel 031-772 25 49,
jorgen.sjoberg@rektor.chalmers.se

Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm
Anders Flodström, rektor, tel: 08-790 70 01, rektor@kth.se
Ramon Wyss, vicerektor för internationella utbildningsfrågor, tel 08 – 553 782 10, wyss@kth.se