Helen Peterson har gjort en kvalitativ studie med djupintervjuer av 31 personer på tre IT-konsultföretag i Stockholm. Företagen valdes ut eftersom de i början av 2000-talet på olika sätt profilerade sig som särskilt jämställda. De hade genomarbetade jämställdhetsplaner, de strävade efter att anställa kvinnor på alla positioner och de satsade på att göra arbetsplatserna positiva för anställda med barn.
När Helen Peterson sedan började genomföra intervjuerna 2003 hade lågkonjunkturen drabbat IT-sektorn. Då såg hon att jämställdheten var bortprioriterad.
– Företagen var i kris och det var ekonomiska frågor som styrde. Jämställdhet var inte på agendan, berättar hon.
Hon fann att män dominerade inom vad som betraktas som IT-konsultföretagens kärnområden, programmering och systemutveckling, medan kvinnor i högre grad arbetade på ”mjuka” poster med lägre status, till exempel med att utveckla användarvänliga applikationer och gränssnitt.
Det fanns en tydlig uppfattning om hur man måste bete sig för att vara ”konsultmässig”, vilket innebär att visa framåtanda, vara tävlingsinriktad, och att bygga relationer styrd av finansiell rationalitet. Två kvinnor berättade emellertid att de blev kallade för ”bitch” när de försökte leva upp till den bilden.
– De här båda kvinnorna talar om ett moment 22. Hur de än beter sig anses det inte rätt, berättar Helen Peterson.
Informanterna i studien hade också uppfattningen att fler kvinnor än män har fått lämna IT-konsultföretagen under lågkonjunkturen, dels på grund av uppsägningar, dels på grund av eget val när arbetsklimatet blev för tufft.
Helen Peterson har också analyserat arbetsförhållanden och arbetsideal inom IT-branschen, som ofta har framställts som en bransch med stor frihet och möjlighet till självförverkligande. I Helen Petersons avhandling framkommer dock att de anställda även kände maktlöshet och osäkerhet, drabbades av gränslösa krav och en ständig kontroll av prestationer.
– Dessutom är konsulterna medvetna om risken att bli uppsagd, och den riskmedvetenheten innebär att de inte protesterar mot till exempel arbetsmiljöproblem i lika hög grad som de skulle vilja, berättar Helen Peterson.

Kontaktinformation
Helen Peterson kan nås på 0709-16 26 05 eller helen.peterson@soc.uu.se

Att ett IT-system är användbart innebär att det ger ett bra och ändamålsenligt stöd för användarna i deras arbetsuppgifter. Användarna ska kunna arbeta effektivt utan att besväras av problem och krångligheter i systemen. Med god användbarhet i IT-systemen blir också arbetsmiljön bättre.
Användbarhet måste byggas in i systemet från början. Det är därför viktigt att användarna deltar i utvecklingen av IT-systemen och att man fokuserar på användbarhet och arbetsmiljöfrågor. Detta har dock visat sig svårt i praktiken.
Inger Boivie och hennes kollegor har studerat systemutveckling i industrin och den offentliga sektorn, bland annat har användare, användbarhetsexperter och systemutvecklare intervjuats. Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som leder till att användbarhetsfrågor och användarnas behov ofta prioriteras ned eller försvinner i systemutvecklingen, bland annat följande:
1) IT-utvecklingen bedrivs skilt från verksamhetsutveckling, utveckling av nya arbetssätt och arbete med arbetsmiljö.
2) Systemutveckling är en komplex process med ständigt förändrade förutsättningar där användbarhet bara är en av många faktorer.
3) I många utvecklingsprojekt deltar användarrepresentanter på heltid. De riskerar då att bli ”IT-arbetare” och förlorar kontakten med sitt ”riktiga” arbete.
4) Det finns en attityd att användbarhet enbart handlar om hur informationen presenteras, till exempel var knappar ska placeras, istället för vilket stöd användarna behöver för att klara av sina arbetsuppgifter.
Inger Boivie pekar även på en konflikt mellan användarnas verkliga arbete och synen på användarnas arbete i många systemutvecklingsprojekt. Användarnas arbete beskrivs ofta som stegvis bearbetning av information, till exempel att användaren matar in, ändrar eller söker information i en bestämd ordning. Verkligt arbete är betydligt mer komplext än så, och framför allt handlar det om mycket annat än informationsbearbetning. Användbarhet handlar till stor del om att minska den konflikten.

Kontaktinformation
Inger Boivie kan nås på mobil: 0704-25 07 01 eller e-post: inger.boivie@it.uu.se


Mattias Ekerholm vid Institutionen för cell- och organismbiologi har studerat hur strandkrabborna (Carcinus maenas) parar sig. Det brådskar för honan att hitta en partner, eftersom parningen måste ske under den korta tid när hon ömsar skal. Hon luktar sig till hanarnas lekplatser. Där kämpar dessa om att få en dominant position. Hon följer doften mot en dominant hane och försöker undvika de andra hanarna. När hon kommit honom nära överväldigas hon av doften, ställer sig på tåspetsarna och pumpar iväg sin urin mot honom. Urinet innehåller ett doftämne som genast får hanen att reagera. Mattias beskriver det målande på följande sätt:

– Hanen börjar gå omkring på tåspetsarna med klorna utbredda och försöker se ståtlig ut. Han har fått vittring på honan. Han sniffar och smakar sig ivrigt fram längs hennes doftspår och lyckas efter en stund finna henne.

– De cirklar runt varandra ett tag, och sedan fattar hanen plötsligt galoppen. I stället för att långsamt och metodiskt följa doftplymen, rusar han rakt mot henne. Han försöker greppa tag i henne för att bära henne under sig. Hon gör vilt motstånd för att bedöma hanens kvalitet. Om hanen lyckas hålla fast henne, slutar hon efter en stund att göra motstånd. Han har klarat testet.

Hanen bär sedan honan under sig en dag eller upp till en hel vecka. Under den tiden äger parning och befruktning rum. För att försäkra sig om att hanen inte släpper henne under skalömsningen – när hon är som mest sårbar – släpper honan ut ett annat doftämne som förstärker hanens vilja att bära på henne.

Strandkrabban har blivit allt vanligare längs de svenska kusterna. Det finns olika teorier om vad det beror på. Torskar äter strandkrabbor, och därför tror somliga att ökningen är en följd av att det finns färre torskar. Andra tror att den ökning av fintrådiga grönalger som orsakats av övergödning har gett strandkrabbans larver skydd och därmed bättre chanser att överleva.

Men strandkrabban har också spritt sig till områden i världen där den inte funnits tidigare. I Kanada, USA och Australien upplevs den på många håll som en landsplåga som äter upp och konkurrerar ut inhemska arter och går hårt åt fisk och skaldjursodlingar. Därför finns det också intresse för att utveckla bekämpningsmetoder. Tanken ligger nära till hands att utnyttja sexualferomoner – alltså de doftämnen som avges mellan könen. Det har man som bekant gjort när det gäller att bekämpa vissa skadeinsekter.

– Fortfarande vet vi mindre om marina organismers feromoner än om insekternas. Men om fem år finns det kanske en pålitlig och effektiv metod. I så fall tycker jag att man bör inrikta sig på att framställa hanens feromon som verkar på längre distans än de honliga. Vill man reducera populationen är det dessutom effektivare att inrikta sig på att fånga in just honorna i feromonfällor, resonerar Mattias Ekerholm.

Kontaktinformation
Mattias Ekerholm träffas på tel 046 222 93 40 eller 0730 339 505. Hans doktorsavhandling heter Chemical Communication In Mating Shore Crabs Carcinus Maenas.

I en ny avhandling i datavetenskap från Växjö universitet föreslår Joakim Nivre en delvis ny metod för att tackla detta problem, en metod som till väsentlig del bygger på att datorsystemen själva kan generalisera från analyserade språkliga exempel. I stället för att från början programmera in all den kunskap som behövs för att förstå meningars grammatiska struktur, förser man datorsystemet med en generell mekanism för inlärning, så att dess förmåga att förstå den grammatiska strukturen i meningar förbättras i takt med att man matar det med fler exempel.

Den föreslagna metoden har flera fördelar, varav den kanske viktigaste är att systemen blir mer robusta i den bemärkelsen att de kan analysera även strukturer som de aldrig tidigare har mött genom att generalisera från liknande exempel i det förflutna. Men metoden gör det också möjligt att genomföra analysen på ett mycket effektivt sätt, vilket inte är oväsentligt om man vill behandla stora volymer text på kort tid.

I avhandlingen utvärderas metoden på material från svenska och engelska, men den har även tillämpats med framgång på så varierande språk som tjeckiska, danska, bulgariska, kinesiska, italienska och turkiska. I själva verket är en av fördelarna med metoden att den är språkoberoende i den meningen att den kan tillämpas på vilket språk som helst, under förutsättning att det finns en databas med analyserade meningar att tillgå. Ju fler exempel desto bättre resultat, men det räcker med ett tusental meningar för att få en någorlunda godtagbar kvalitet.

———————————————————
Joakim Nivre är verksam vid Matematiska och systemtekniska institutionen vid Växjö universitet sedan 2000. Han arbetade dess förinnan vid Göteborgs universitet, där han disputerade i allmän språkvetenskap 1992.

Avhandlingen ”Inductive Dependency Parsing of Natural LanguageText” försvaras den 26 oktober 2005, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Walter Daelemans, Universiteit Antwerpen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Joakim Nivre, telefon: 0470-70 89 92 eller ev. mobiltelefon, e-post: Joakim.Nivre@vxu.se.

Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se

Mellan 40-50 procent av alla svenskar har pälsdjur hemma och de allra flesta pälsdjursägare finns i de tre största städerna. Även de flesta hästägare bor i storstäderna. En ny avhandling från institutet för miljömedicin visar att allergen från pälsdjuren sprids i samhället och kan hittas även i miljöer där djur normalt inte finns, exempelvis biografer, möbelvaruhus och skolor. Resultaten visar även att barn som är pälsdjursallergiker och samtidigt har andra allergier har sänkt livskvalitet jämfört med andra barn, om man frågar deras föräldrar.

– Att ha pälsdjur i en bebyggd miljö är en samhällskonflikt. Familjer med pälsdjursallergiska barn tvingas till dagliga begränsningar för att försöka undvika exponering av pälsdjursallergener. Kanske är det dags för samhället att fundera över hur vi kan ta bättre hänsyn till allergikerna, säger Ann-Charlotte Egmar, författare till avhandlingen och doktorand vid institutet för miljömedicin, enheten för miljömedicinsk epidemiologi.

Hon har låtit föräldrar till totalt 400 friska respektive allergiska barn svara på en enkät om barnens hälsa och välbefinnande. Resultatet visade att barn med pälsdjursallergi som dessutom hade andra allergier orkade mindre, tvingades begränsa sina sociala kontakter med andra och hade en generellt sämre hälsa. Cirka 25 procent av barnen upplevde sig som annorlunda än andra barn.

– Studien bör upprepas i större omfattning för att bekräfta resultaten men det är oroande att föräldrarna till allergiska barn upplever att barnen har en sämre livskvalitet än andra barn, säger Ann-Charlotte Egmar.

Hon har också mätt halten av allergener hemma hos familjer som har eller har haft pälsdjur och hos familjer som aldrig kommer i kontakt med pälsdjur. Även hos familjer som aldrig säger sig komma i kontakt med pälsdjur upptäcktes allergen, dock i mindre mängd. Idag rekommenderas föräldrar som själva är allergiska att vara extra observanta för om barnet utvecklar symptom på allergi, speciellt om man har pälsdjur hemma. Ett barn som utvecklat symptomgivande allergi bör inte i onödan exponeras för pälsdjur.

Avhandling:
Katten också! Exponering för pälsdjur och dess konsekvenser för pälsdjursallergiska barn.

Disputationen äger rum fredagen den 28 oktober kl. 9:00 i Rockefellersalen, Nobels väg 11, Karolinska Institutet, Solna.

Kontaktinformation
Författare:
Ann-Charlotte Egmar, institutet för miljömedicin, enheten för miljömedicinsk epidemiologi, Karolinska Institutet.
Telefon: 08-737 35 00, mobil 070-484 84 60, e-post: ann-charlotte.egmar@sll.se

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en ledsjukdom hos barn, som kräver insatser från flera personalkategorier inom vården.

Sjukgymnast Marie André har i sitt avhandlingsarbete utvärderat effekten av utbildning hos ungdomar med JIA och hos föräldrar till barn med JIA. Frågeformulär som tog upp medicinska aspekter samt frågor om träning, smärta och socialt stöd utvecklades. Resultaten visar att ett åttatimmars multiprofessionellt utbildningsprogram för patienter hade signifikant positiv effekt i föräldragruppen, mest uttalat inom den medicinska och smärtaspekten. I ungdomsgruppen kunde man bara visa på enstaka positiva effekter av utbildningen.

Inverkan av ortopediska fotbäddar, så kallade fotortroser, på vardagsaktiviteter, smärta och kapacitet analyserades också. Användning av fotortroser minskade signifikant smärtan vid stående, trappgång, gång och löpning. Dessutom förbättrades balanskapaciteten och den självvalda gånghastigheten blev högre.

Avhandling:
Patient education and foot disability in juvenile idiopathic arthritis: a physiotherapy perspective

Disputationen har ägt rum.

Kontaktinformation
Författare:
Marie André, institutionen Neurotec, sektionen för sjukgymnastik, Karolinska Institutet.
Telefon 08-517 776 14, e-post: marie.andre@home.se

Kolesterol omnämns oftast i ett negativt sammanhang, men faktum är att det är ett ämne som är absolut nödvändigt för kroppens celler. Kolesterol är en av byggstenarna i cellernas membran och många av våra hormoner, exempelvis östrogen och testosteron, bildas ur kolesterol.

I hjärnan är kolesterol absolut nödvändigt. Det fungerar där som isoleringsmaterial runt nervcellerna.

När kolesterol omsätts i kroppen bildas så kallade oxysteroler. Maura Heverin visar i sin avhandling att patienter med Alzheimers sjukdom har helt andra halter av oxysteroler i hjärnan jämfört med en kontrollgrupp. Flera faktorer som kan vara inblandade har studerats, som om ämnena bildas i hjärnan eller hur de inblandade enzymerna regleras. Ökad kunskap om kolesterolets metabolism kan vara av betydelse för att förstå mer om neurodegenerativa sjukdomar.

Avhandling:
Brain cholesterol metabolism: a study of mouse and man.

Disputationen har ägt rum.

Kontaktinformation
Författare:
Maura Heverin, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.
E-post: maura.heverin@labmed.ki.se

Vita blodkroppar eller lymfocyter, immunförsvarets viktigaste celler, står för immunförsvaret i hela kroppen genom sin unika förmåga att cirkulera i blodomloppet och i lymfkärlen, och därifrån passera ut till kroppens olika vävnader, lymfatiska såväl som icke-lymfatiska. Förståelsen av de mekanismer som reglerar lymfocyters vidhäftning till kärlväggar och deras förflyttning (migration) ut i vävnaderna samt samspel med celler och komponenter extracellulärt i vävnadernas är inte fullständig. Syftet med denna avhandling är att belysa molekylära mekanismer som styr T-lymfocyters vidhäftning och förflyttning ut i vävnaderna som svar på närvaro av kroppsegna signalmolekyler.

Studierna i denna avhandling visar att proteinet Thrombospondin-1 (TSP-1) uttrycks med hög omsättningshastighet i T-lymfocyter, vilket visar sig genom variationer i uttrycket på cellytan. Uttrycket regleras av Stromal Cell Derived Factor-1 (SDF-1) och vidhäftning till fibronectin och kollagen typ IV. Bindningsstället för calreticulin (CRT) på TSP-1, vilket omfattar aminosyrorna 19-32, visades vara en viktig utlösande faktor för förflyttning av T-celler i ett tredimensionellt matrix av kollagen typ 1. Chemokinen SDF-1 stimulerade förflyttning via signaleringsvägen calreticulin-TSP-1. Kroppseget calreticulin som binder till N-terminalen hos kroppseget TSP-1 framkallade en rörelseskapande signal genom C-terminaldomänen hos TSP-1 och dess cellytereceptor integrin-associerat protein (IAP, CD47). Experiment med inhibering av ligandbindning till CD91-receptorn med hjälpa av receptor-associerat protein (RAP) och små störande RNA-bitar tydde på att CD91 är en viktig faktor i TSP-1-medierad T-cellsadvidhäftning och förflyttning. Dessa resultat avslöjar en autokrin mekanism av interaktion mellan CRT-TSP-1-CD47-CD91 för kontrollen av T-cellers rörlighet och förflyttning inom tredimensionella extracellulära matrixsubstrat. Att sekretionen T-lymfocyternas utsöndring av TSP-1 är autokrin innebär att TSP-1 verkar på samma cell som utsöndrar det.

Data från studien visar att T-cellers vidhäftning och förflyttning är händelser i en sekvens som styrs av ett antal interagerande cellytemolekyler där kroppseget TSP-1 fungerar som nav. Sammanfogning av CD3-receptorn och T-cellsantigenkomplexet ger vidhäftning av T-celler till kärlvägg genom denna mekanism. Interaktioner mellan CRT och TSP-1:s N-terminaldomän framkallar spridning i cytoplasman och förstärker vidhäftningen, medan en motverkande signaleringsväg som ger upphov till interaktion mellan TSP-1:s C-terminaldomän ger upphov till förflyttning. Upptag av TSP-1 med hjälp av CD91-receptorn är en avgörande del av denna förflyttningsgivande signaleringsväg.

Sammanfattningsvis beskriver studien en tidigare okänd styrmekanism för T-cellers vidhäftning till kärlväggar och förflyttning inom olika vävnaders extracellulära matrixsubstrat, utanför blodomloppet.

Måndag 24 oktober försvarar ShuShun Li, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet samt Inst. för laboratoriemedicin, Avd. för klinisk immunologi, Karolinska institutet, Huddinge, sin avhandling med titeln ”Thrombospondin 1, an Autocrine Regulator in T Cell Adhesion and Migration”. Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal E04, byggnad 6E, Norrlands universitetssjukhus. Umeå. Fakultetsopponent är professor Claes Dahlgren, Göteborgs universitet.

Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.

Kontaktinformation
ShuShun Li nås på telefon 08-58 58 13 97 eller e-post ShuShun.Li@climi.umu.se.

Stressrelaterade besvär och långvarig muskelvärk utgör betydande hot mot folkhälsan i de flesta industrialiserade länder. Enligt WHO är mental ohälsa och stressrelaterade besvär väsentliga generella orsaker till för tidig död i Europa. Många av de vanligaste sjukdomarna hos vuxna kan i 40-70 procent av fallen kopplas till långvarig stress i kombination med en ogynnsam och ohälsosam livsstil. Stress och stressrelaterade problem utgör således ett växande problem för individer, företag och samhällen.
Dan Hasson har genomfört två studier för att studera effekterna av klassisk och modern stresshantering. I den första studien användes massage och mental avslappning, så kallad klassisk stresshantering, på patienter med långvarig smärta. I den andra utvecklades ett webbaserat verktyg för daglig stresshantering och aktivt hälsofrämjande åtgärder för personer inom IT- och mediebranschen. Dessutom uppmättes ett stort antal biologiska och psykologiska markörer, det vill säga hormonnivåer i blodprover och självskattningar i en omfattande hälsoenkät. Kombinationen av objektiva och subjektiva mått gör studien unik i sitt slag. Resultaten visade att stresshanteringen gav en stark positiv effekt så länge som behandlingen pågick.
– Det var intressant att se att ett webbaserat verktyg har effekt, åtminstone kortsiktigt. Väldigt många skulle kunna få hjälp via nätet. Det är tillgängligt 24 timmar om dygnet och man kan nå många till en liten kostnad, säger Dan Hasson.
Långtidsuppföljningarna indikerar att de gynnsamma effekterna inte är ihållande.
– Framtida studier behöver undersöka vad som kan bevara och förlänga de goda hälsoeffekterna av stresshantering, säger Dan Hasson.
Av de klassiska stresshanteringsmetoderna visade sig massagen vara bättre än mental avslappning, som inte uppvisade någon effekt.
Det webbaserade självhjälpsverktyget finns gratis tillgängligt på www.pql.se. Verktyget består av ett frågeformulär som individen ska fylla i regelbundet. Sedan ger programmet statistik på hälso- och stressnivåer. Dessutom finns tips på bland annat avslappnings- och självförtroendeövningar. Syftet med verktyget är att minska vardaglig stress samt bevara och öka hälsan.
Dan Hasson är sjuksköterska och österländskt utbildad akupunktör. Han arbetar på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och är knuten till CEOS, Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress, som är ett forskningscentrum i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Dan Hasson kan nås på 070-728 42 98 eller e-post dan.hasson@pubcare.uu.se

Förutom nyheter från forskarvärlden blir det debatt, recensioner – och en tecknad vetenskapsserie. Med tidningen Tentakel, som ska komma ut en gång i månaden, satsar Vetenskapsrådet på att ha tentaklerna ute.
– Det här ska vara en kanal för forskarna inom natur- och teknikvetenskap. Vi vill också att finansiärer, beslutsfattare och andra ska vilja läsa Tentakel, säger Arne Johansson, ansvarig utgivare och huvudsekreterare vid ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet.

Redaktör från Aftonbladet
Eva Barkeman, redaktör, har mångårig erfarenhet som vetenskapsredaktör på Aftonbladet och ska nu göra samma vassa journalistik för en redan initierad publik.
– Det roliga med en nättidning är den snabba direktkontakten med läsarna. Och att utnyttja möjligheten med rörliga ljud- och bildinslag. Vi har till exempel en unik kortfilm som visar hur nanorör kan fungera som strömbrytare, säger Eva Barkeman, redaktör för Tentakel.

Mer om tidningen
Tidningen ges ut av Vetenskapsrådet, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap. Innehållet sträcker sig från forskningspolitik och forskningsfinansiering till forskningsresultat.
Tidningen finns på www.tentakel.vr.se
Officiell invigning sker kl 16.00 tisdagen den 18 oktober (men det går att smygtitta på Tentakel redan idag).

Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Arne Johansson, ansvarig utgivare och huvudsekreterare vid ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap: 08-546 44 201, 0708-20 96 06, arne.johansson@vr.se
Eva Barkeman, redaktör Tentakel: 08-546 44 106, 0733-66 00 52, eva.barkeman@vr.se

Storskalig kromatografi är en metod för separation av substanser i komplexa provblandningar, exempelvis processvätska från en bioteknologisk process. Ett annat exempel är blandningar av molekyler som är spegelbilder av varandra, där man vill separera och isolera spegelbildsmolekylerna för att kunna använda dem som läkemedel.

– I läkemedlet Nexium används till exempel bara ena spegelbildsmolekylen i motsats till föregångaren Losec som innehåller båda spegelbilderna, säger Patrik Forssén.

Industriell kromatografi används ofta inom läkemedels- och kemiteknisk produktion, men tekniken är både kostsam och komplicerad att optimera genom ”trial-and-error”. Ett alternativ är att använda datorbaserade simuleringar för optimering, men tidigare experimentella metoder för att ta fram giltiga parametrar till programmen fungerar dåligt och är tidskrävande. Den största nackdelen är dock att de gamla metoderna kräver stora mängder av den rena kemiska substansen som skall renas.

Patrik Forssén har i sin forskning tagit fram ny teori och utvecklat nya numeriska metoder för att bestämma dessa parametrar mycket snabbare och, i de flesta fall, utan behov av rena substanser. Med de nya metoderna har han för första gången någonsin tagit fram parametrar för en blandning med fyra substanser. Metoderna kan också förutsäga praktiska experiment med hjälp av datorsimuleringar på ett sätt som aldrig tidigare visats.

– De nya metoderna kan användas för att spara tid och kapital i industriell processutveckling inom kemi- och läkemedelsindustri, säger Patrik Forssén.

Kontaktinformation
Patrik Forssén kan kontaktas på 018-471 76 31, 073-676 13 82 eller via e-post: Patrik.Forssen@it.uu.se

Laboratorieprovning av ledproteser utförs vanligen med ledsimulatorer, där rörelser och laster hos höftledena efterliknas. Provningen med ledsimulator är mycket kostsam eftersom utrustningen är komplicerad och provningstiderna långa, exempelvis behövs 3-6 månaders provning för att simulera 10 års användning. Intresset för förenklade, snabbare och billigare materialprovningar är därför stort. Dessvärre har förenklade materialprovningar hittills visat dålig överensstämmelse med resultaten från provningar i ledsimulatorer och i verkliga ledproteser.

Mohammed Seyed Hoseini Nazari försvarade sin avhandling i september.
– Vårt arbete har lett till ett förslag till en ny förenklad metod för materialprovning, där ett cylindriskt materialprov roterar och trycks mot en roterande skiva av metall (en så kallad pin-on-disk). Med den nya förenklade metoden kortas provningstiden från flera veckor till ca två dygn och resultaten visar god överensstämmelse med den betydlig mer omfattande provningen med höftledssimulator, säger Mohammed Seyed Hoseini Nazari.

Höftledsproteser har använts framgångsrikt i mer än 30 år för att återskapa förlorad funktion hos förslitna eller på annat sätt skadade höftleder. Varje år utförs cirka en miljon höftledsoperationer i världen, huvudsakligen på äldre personer. Ledproteserna består vanligen av en ledpanna av polyetenplast som glider mot en metallisk eller keramisk ledkula.

Efter 15-20 år börjar det uppstå funktionsstörningar hos inopererade höftledsproteser. Den vanligaste orsaken till detta är att ledprotesen lossnar vilket anses bero på att det bildas nötningspartiklar från glidytorna. Partiklarna kan samlas i området kring höftleden och ge en inflammation som i sin tur leder till att protesen lossnar. Då behövs en ny operation, som är relativt omfattande, kostsam och besvärlig för patienten. Till detta kommer att allt yngre patientgrupper med högre krav på ledfunktionen är aktuella för ledrekonstuktion. Sammantaget finns ett stort behov av nötningsbeständiga material och konstruktioner för höftledsproteser.

De övergripande målsättningarna med Mohammed Seyed Hoseini Nazaris arbete var följaktligen dels att öka förståelsen och kunskapen om grundläggande orsaker till nötning hos höftledproteser, dels att ge riktlinjer till en förenklad metod för att utvärdera nötningsbeständigheten hos material avsedda för ledproteser.

– Vi har studerat nötningsegenskaperna hos polyeten som utsatts för kalldeformation, gammabestrålning och varierande värmebehandling, dessutom med inblandning av vitamin E för att skydda polyetenet mot nedbrytning. Möjligheterna att minska bildandet av nötningspartiklar av polyeten undersökte vi genom att testa några olika typer av ytbehandlingar på den motstående glidytan av stål.

Mängden och typen av nötningspartiklar som bildades då polyeten nöttes mot några olika typer av belagda stålytor undersöktes med den nya förenklade metoden. Det visade sig att stål belagt med en särskild typ av titannitrid (Micronite) var bättre än tre andra undersökta ytor, nämligen enbart stålytan, en diamantliknande yta och en annan typ av titannitridyta.

Studierna visade också att polyeten som kalldeformerats och därmed fått polyetenkedjorna utsträckta i en riktning kan få bättre nötningsbeständighet än den typ av odeformerad polyeten som vanligen används till ledproteser.

Avhandlingen ”Wear Characteristics of Materials for Artificial Hip Joints” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 9 september 2005.

Kontaktinformation
Mer information:
Mohammed Seyed Hoseini Nazari, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, tel 033-165248,
e-post: mohammed hoseini@sp.se

Tsunamin 2004 dödade mer än 30 000 människor på Sri Lanka och orsakade omfattande förstörelse längs kusterna, framförallt i den norra och östra delen av landet. Behovet av hjälpinsatser är stort då katastrofen lade ytterligare börda på ett land som redan gick på knäna efter två decennier av inbördeskrig.

Efter katastrofen tillsatte rektor Göran Bexell en arbetsgrupp med uppgift att lägga fram förslag på hur Lunds universitet med hjälp av sina etablerade nätverk skulle kunna bistå de drabbade områdena. Diskussioner med universitet i regionen har resulterat i att Lunds universitet tillsammans med andra bidragsgivare runt om i världen nu upprättat en stipendiefond, där Lunds universitet bidrar med 200 000 kronor.
– Summan motsvarar ungefär en tiondel av behovet vid ett universitet som Eastern University som ligger i den region av Sri Lanka som drabbats värst, säger Jan Magnusson som är samordnare vid nätverket för Sydasienstudier vid Lunds universitet och den som skött förhandlingarna med den lankesiska motparten.

Tsunamidrabbade studenter kommer att få 5000 lankesiska rupier (ca 380 kr) i månaden från fonden, fram till dess att hon eller han har avslutat sina studier.

Kontaktinformation
För mer information tala med Jan Magnusson på telefonnummer 046-222 37 44,
e-post, jan.magnusson@ace.lu.se

– En av de mest strategiska frågorna gäller förekomsten av både över- och underutbildning på arbetsmarknaden. Vissa grupper måste höja sin kompetens medan andra kanske tvingas till jobb som ligger under deras formella utbildningsnivå, säger Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS.

– Frågan är om inte män och kvinnor drabbas olika. Pojkar har en ökande tendens att satsa på yrkesutbildning för att komma i jobb medan flickor i högre grad fortsätter med en generell utbildning. Är den framtida arbetsmarknaden beredd att ta tillvara kvinnornas ökande kompetens? Det är en av de stora utmaningarna, menar Kenneth Abrahamsson.

Detta är några aktuella frågor som kommer att diskuteras under konferensen Arbetsmarknad i obalans.

Datum & Plats
Den 18-19 oktober 2005
Växjö universitet
Information om program etc.: www.vxu.se/ehv/arbetslivsforum


Det här är den fjärde konferensen på temat Arbetslivsforum. Syftet med denna serie av årligen återkommande konferenser är att ge praktiker möjlighet att ta del av aktuella forskningsresultat och att ge forskare synpunkter på forskningsresultat och deras praktiska användbarhet. Konferensen arrangeras av Arbetslivsinstitutet, FAS, VINNOVA och Växjö universitet i samverkan med IFAU och Svenska ESF-rådet.

Ytterligare information:
Programchef Kenneth Abrahamsson, 08-775 40 91. Mobil: 070-546 83 53,
e-post: kenneth.abrahamsson@fas.forskning.se
Praktiska frågor, anmälan m.m. kontakta:
Samordnare Louise Jennfors, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, 0470-70 88 88,
e-post louise.jennfors@ehv.vxu.se

Media är välkomna att följa konferensen.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.

Kontaktinformation
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se

I doktorsavhandlingen Technology, language and thought: Extensions of meaning in the English lexicon – med vilken Marlene Johansson Falck disputerar i dag, den 14 oktober – behandlar hon tekniska uppfinningars och upptäckters betydelse för hur vi strukturerar våra tankar och vårt språk. De tre tekniska områden Johansson Falck tittat närmare på är ångmaskinen, elektricitet och fordon och vägar.

Eftersom dessa har och/eller fortfarande spelar stor roll i våra liv, utgör de välbekanta referenspunkter som vi använder oss av för att strukturera våra erfarenheter av sådant som är abstrakt för oss.
På samma sätt som vi använder oss av kulramar, fingrar och stenar etcetera för att lära oss att räkna, utnyttjar vi tydliga, konkreta föremål i vår omgivning för att strukturera abstrakta begrepp som tid, känslor och handlingar. Med hjälp ångmaskinen kan vi till exempel strukturera våra erfarenheter av, och tala om, ekonomisk tillväxt, människor som anstränger sig till det yttersta och människors ilska.

– Elektriciteten och de erfarenheter vi har av den hälper oss att sortera våra intryck av – och tala om – människors handlingar och känslor, exempelvis spända känslor och upphetsning. Fordon och vägar ger oss bland annat möjligheten att se våra liv och de handlingar vi utför som en resa: Att påbörja någonting är att ge sig ut på vägen, och att avsluta något är att komma till vägens slut, säger Marlene Johansson Falck.

Ytterligare exempel – fast på engelska – är uttryck som
• Steam up the economy!
• Electrify the audience!
• Take to the road!

Kontaktinformation
Upplysningar: Marlene Johansson Faclk, tel. 090-19 92 00, 070-322 11 55, marlene.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Den ena konflikten utspelades i Örebro redan vid sekelskiftet 1900, och handlade om Örebro Pappersbruks förorenande verksamhet – den andra i Värö under 1960-talet och handlade i sin tur om Värö bruks förväntade negativa miljöpåverkan (i samband med tillståndsprövningen av bruket).

I fokus för avhandlingen – med vilken Kristina Söderholm disputerar den 21 oktober – ligger den miljöteknik som de båda bruken vidtog med anledning av konflikterna, närmare bestämt hur villkoren såg ut för företagen när de gäller dessa teknikval.
Studien belyser att teknikval sällan handlar om valet mellan givna tekniska lösningar utan snarare om teknikutveckling. Således var Örebro Pappersbruk tvunget att ägna sig åt ren grundforskning i försöken att lösa problemet med sulfatlukten. Dessutom var man till att börja med tvungen att ta reda på vad det var som luktade, eftersom det ännu inte fanns speciellt mycket kunskap att hämta i branschen om problemets avhjälpande.

Värö bruk hade å sin sida under 1960-talet möjlighet att välja mellan ett antal givna tekniska lösningar som då utvecklats kring föroreningsproblematiken, både i branschorganisationer och i enskilda företag, men nödgades trots det att ägna sig åt viss kunskapsinhämtning i syfte att utröna vilket av teknikvalen som kunde implementeras bäst med övrig produktionsteknik i företaget.

Utöver teknikvalsaspekten belyser studien också hur argumenten mot företagens förorenande verksamhet förändrades mellan de båda konflikterna. Det var hälsa och minskade fiskeinkomster som betonades under Örebrokonflikten, och turism-, rekreations- och naturvärden som betonades under Värökonflikten, detta trots att problemen som opinionerna klagade emot var desamma.

Kristina Söderholm, född Andersson, är född och uppvuxen i Uddevalla. Efter gymnasiet gick hon på Calle Flygare teaterskola under ett par år innan hon började studera huvudsakligen samhällsvetenskapliga ämnen vid Stockholms universitet. Kristina Söderholm tog en fil. kand. i ekonomisk historia vid nämnda universitet 1998 och ”drevs” till Luleå av kärlek. Hon licade i teknikhistoria 2001 och dipsuterar alltså den 21 oktober. Under 2003 fick Kristina Söderholm och maken Patrik tvillingflickorna Ella och Bodil.
Kristina Söderholm är vice ordförande i Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria under Kungliga vetenskapsakademin.

Kontaktinformation
Upplysningar: Kristina Söderholm, tel. 0920-49 15 41, kristina.soderholm@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se