Arbetet med denna avhandling har utgått från vissa händelser som inträffade i samband med den Socialistiska Federativa Republiken Jugoslaviens definitiva sönderfall, särskilt den etniska rensningen av Srebrenica. Denna genomfördes under en vecka i juli 1995 och ledde till de värsta övergrepp och massakrer som ägt rum i Europa efter andra världskriget. Mer än 7500 pojkar och män har rapporterats som saknade sedan dess. I dag vet vi att de med mycket få undantag blev borttransporterade, systematiskt avrättade och begravda i massgravar. Denna händelse är ett extremt och udda exempel på segregation med avseende på kön och gav hos författaren upphov till flera frågor. Hur vanliga är sådana händelser? Vilka förhållanden leder fram till att de inträffar? Har de något med kön att göra? Med flera. De blev startpunkt för en fallstudie av denna etniska rensning, ur ett genusvetenskapligt perspektiv och med fokus på könssegregation av män. Arbetet med fallstudien ledde vidare till en ambition att undersöka förhållandet mellan katastroftillstånd och män i mer allmän bemärkelse vilket i sin tur ledde till en fallstudie av Titanics förlisning 1912. Då hade ”havets oskrivna lag”, ”women and children first”, tillämpats vilket innebar att män skildes från kvinnor och barn vid livbåtarna. Därefter genomfördes en tredje och avslutande fallstudie av diskoteksbranden i Göteborg 1998. Av de 94 personer som befann sig på plats som räddningspersonal var 88 män och 6 kvinnor, ytterligare ett exempel således på könssegregerade förhållanden i samband med en katastrof.
De tre fallstudierna visar att den kamp på liv och död som orsakades av de tre katastroferna snabbt ledde till att människor organiserade sig kollektivt. Denna organisering baserades enbart på manligt kön. Kvinnor evakuerades från katastrofplatserna medan män lämnades kvar, eller beordrades dit, för att genomföra katastrofbekämpande insatser. I anslutning till detta huvudfenomen framträder starka normativa mönster för män avseende korrekthet, lojalitet och maximal prestation i motsats till inkorrekthet, feghet och svek. Betingat av katastroferna omdefinierades relationen mellan könen genom att mäns konsekventa strukturella företräde tillfälligt upphävdes. Män utsattes kollektivt för dödliga risker i stor omfattning och i två av de tre fallen var mäns faktiska dödlighet mycket hög.
Dessa fakta har lett författaren fram till slutsatsen att män är relativt försumbara under katastrofala förhållanden och att patriarkatet som könsmaktsordning kan ses som en beredskaps- och katastroforganisation. Avslutningsvis diskuteras om katastrofala förhållanden, katastrofrelaterad könssegregation med avseende på män och mäns relativa försumbarhet kan vara en aspekt av det manliga könets historia och ett incitament i ”det binära könets produktionsapparatur”.
Avhandlingens titel: Katastrofer och män. Explorativa undersökningar av ett komplext förhållande
Avhandlingsförfattare: Per Folkesson, tel. 054-519314 (bost.), 0703-746359 (mob.)
e-post: per.folkesson@kau.se
Fakultetsopponentens namn: Forskare Øystein Gullvåg Holter, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 oktober 2005 kl. 9.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Sömnlöshet, insomnia, är ett vanligt tillstånd i allmänbefolkningen som innebär stort lidande för de drabbade och medför höga kostnader för samhället. Hittills har sömnlöshet setts som ett medicinskt problem som behandlats med läkemedel. Markus Janssons forskning visar att insomnia till stor del påverkas av psykologiska mekanismer och att behandlingen istället bör rikta in sig på dessa mekanismer.
– I mina studier har jag kommit fram till att tidig behandling av sömnlöshet med KBT har mycket goda behandlingsresultat, säger Markus Jansson. Ungefär 30-50 procent av patienterna som erbjöds KBT hade ett år efter behandling fått långt bättre sömn, medan endast två till elva procent i den patientgrupp som fått Apotekets självhjälpsinformation visade samma förbättring.
Trots ett starkt stöd för KBT i behandlingen av sömnlöshet används denna terapi i liten skala och är generellt sett okänd för allmänheten. Markus Jansson hoppas att hans forskning kan bidra till att viktiga sjukvårdsaktörer får mer utbildning kring behandling av insomnia.
– Vi vet att tidig behandling med KBT har god effekt på sömnlöshet. Min förhoppning är därför att både primärvården och sjukhusen ska få ökad kunskap om sömnlöshet och med tiden även kunna erbjuda KBT till de patienter som är i störst behov av behandlingen. Det är ett arbete som skulle löna sig på lång sikt.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Markus Janson på telefon 019-602 36 07 eller på mobil 073-694 35 21
Detta är det första materialet med så stora porer, där de tunna mellanväggarna är kristallint ordnade, en förutsättning för att hon skulle kunna se var alla de tusentals atomerna som bygger upp strukturen sitter. Denna kunskap kan nu användas till att på ett systematiskt sätt ändra den kemiska sammansättningen i porväggarna så att materialen kan användas för olika specifika kemiska reaktioner inne i porerna. Forskarna vid Stockholms universitet är professor Xiaodong Zou och hennes medarbetare vid avdelningen för strukturkemi .
Porösa oxider används bl.a. som katalysatorer för att snabba upp kemiska reaktioner, till exempel i krackers i oljeraffinaderier.
Porerna skruvar sig genom materialet ungefär som gängorna i en mutter. Porerna går kors och tvärs i alla tre riktningarna. Exakt hälften av porerna är högergängade respektive vänstergängade. Forskarna lyckades också fylla den ena uppsättning porer så att alla lediga porer är vridna åt samma håll. Detta är viktigt för tillverkning av kirala molekyler, dvs sådana som finns i två spegelvarianter. I naturen har alla molekyler rätt spegelvariant, men i laboratoriet blir det normalt hälften var av de två spegelvarianterna. Det är svårt och dyrt att separera de två, men om man inte gör det kan det gå som i Neurosedyn-katastrofen, där den ena formen var det önskade läkemedlet men den andra gav fosterskador.
Arbetet publiceras i veckans nummer av Nature, 30 september 2005.
Xiaodong Zou är professor i strukturkemi vid Stockholms universitet och arbetar som Vetenskapsakademiens särskilda forskare.
Kontaktinformation
Xiaodong Zou kan nås på 08-16 23 80 eller zou@struc.su.se
Orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten från samhällen och industrier orsakar i global skala övergödning, smittospridning och förorening med tungmetaller och miljögifter. Även i norra Europa påverkas vattenresurser av utsläpp från hushåll, jordbruk och industrier. Varje svensk bidrar till exempel med i genomsnitt 200 liter avloppsvatten per dygn. Det är alltså motiverat att rena avloppsvatten så bra som möjligt innan det släpps ut i vattendragen.
Under de senaste 15 åren har många avloppsreningsverk infört kväverening på grund av skärpta reningskrav. För att efterfölja reningskraven och samtidigt minimera driftskostnaderna (till exempel energi- och kemikaliekostnader) är en effektivisering av verken nödvändig och då kan reglerteknik användas som ett verktyg.
Pär Samuelsson har under sitt avhandlingsarbete utvecklat en simulator för avloppsreningsverk. Simulatorn kan köras över internet och har ett lättillgängligt användargränssnitt. Den är också ett effektivt verktyg för att lära ut de biologiska processerna bakom kväverening och hur reglerteknik kan tillämpas på dessa.
– Den har bland annat använts för att utbilda personal vid många av Sveriges reningsverk och studenter vid tekniska högskolor i och utanför Sverige, säger Pär Samuelsson.
I avhandlingen studeras också hur ett avloppsreningsverk skall köras för att minimera kostnader för kemikalier och energi men ändå rena avloppsvattnet effektivt. Ett antal reglertekniska strategier baserade på matematiska modeller presenteras.
Kontaktinformation
Pär Samuelsson kan kontaktas på 018-471 30 79, 070-2745156 eller via e-post: Par.Samuelsson@it.uu.se
– Syftet med den nya webbplatsen är att våra viktigaste målgrupper, till exempel blivande studenter, ska hitta den information de söker, säger Christina Bostedt, biträdande informationschef vid Stockholms universitet.
I samband med utvecklingen av den nya webbplatsen har ett nytt publiceringsverktyg, polopoly, tagits i bruk. I en decentraliserad organisation med ett 80-tal institutioner som alla har egna webbplatser är det viktigt att redaktörerna snabbt och enkelt själva kan lägga ut information utan kunskap i programmering. Publiceringsverktyget garanterar också ett enhetligt utseende och underlättar för besökarna att hitta till och på universitets webbsidor.
– Under arbetets gång har vi också fått möjlighet att göra en storstädning och radikalt minskat antalet sidor. Vi har höjt aktualitet och kvalitet på innehållet genom att förenkla systemet för uppdatering, säger Christina Bostedt.
I ett första skede har nu den centrala webbplatsen förändrats. Där ingår de sidor som förvaltningen ansvarar för. Webbplatsen ska kontinuerligt utveckla struktur, funktion, text och anpassning till 24-timmarsmyndighetens krav på tillgänglighet. Under hösten erbjuds universitetets olika institutioner att skapa egna webbplatser som harmonierar med den centrala.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Christina Bostedt, biträdande informationschef, Stockholms universitet, mobil 070-314 53 53 E-post christina.bostedt@eks.su.se
I samarbete med Vetenskapsrådet kommer Kristina Engwall, FD i historia från Institutet för Framtidsstudier tillsammans med Gullan Sköld FD i journalistik samt Lotta Löfgren-Månsson, FD i Socialt arbete, hålla ett miniseminarium på temat Evig kärlek under nya former.
Bok & Biblioteksmässan i Göteborg, Lördag 1 oktober
kl 09.30 – 10.15 Plats: Forskartorget, B05:72
Välkomna!
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Adress: Box 591, 101 31 Stockholm, Besöksadress: Drottninggatan 33, 4 tr
Tel: 08-402 12 00. Fax: 08-24 50 14, E-post: info@framtidsstudier.se
Det lokala immunförsvaret i slidans slemhinna, vaginalslemhinnan, är viktigt för individens förmåga att skydda sig mot de mikroorganismer som normalt finns på kroppsytorna. Förändringar i detta immunförsvar kan ha stor betydelse för motståndskraften mot sexuellt överförda sjukdomar. Den WHO-stödda studie som ligger till grund för avhandlingen visar att det finns ett försvar mot infektionsalstrande mikroorganismer i vaginalslemhinnan som, förutom slemhinnan som sådan, består av immunförsvarsceller, t.ex. vita blodkroppar, och ”kroppsegna antibiotika”, s.k. antimikrobiella peptider.
Mängden och sammansättningen av vita blodkroppar i slemhinnan påverkas inte av de förändringar i könshormonnivåer som sker i en normal menstruationscykel. Däremot fanns hos kvinnor som använder vissa typer av hormonbaserade preventivmedel en tydlig förändring både vad gäller slemhinnans utseende och de studerade immuncellernas antal: Både p-stavar (Norplant®) och p-spruta (Depo-Provera®) ger en klart ökad mängd av vita blodkroppar i vaginalslemhinnan. Däremot skiljer sig typerna av immunceller åt i dessa båda grupper.
Hos kvinnor som använder vanliga p-piller sågs ingen påverkan på mängden vita blodkroppar jämfört med kvinnor som inte använder hormoninnehållande preventivmedel. Hos kvinnor som använder p-spruta noterades dessutom ändrad känslighet för kvinnliga könshormoner i vaginalslemhinnan samt minskade nivåer av östrogent hormon i blodet. De hormoninnehållande preventivmedel som studerats ger ett gott skydd mot oönskad graviditet men utgör däremot inte något skydd mot sexuellt överförda sjukdomar.
Anna Ildgruben, som avlade läkarexamen vid Karolinska institutet 1991, är specialistläkare vid kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus, och doktorand vid Institutionen för mikrobiologi, avdelningen för immunologi och Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi. Hon kan nås på tel. 090-785 21 69, e-post: anna.ildgruben@vll.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 7 oktober och har titeln Human vaginal epithelial immunity and influences of hormonal contraceptive usage. Svensk titel: Immunförsvaret i vaginalslemhinnan hos människa och dess påverkan av hormonella preventivmedel.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal A 103 (Astrid Fagraeussalen), by 6A, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Nils Lycke, Avdelningen för klinisk immunologi, Göteborgs universitet, Göteborg.
Det är vanligt att unga elitidrottare som deltar i sporter med hög belastning på ryggen drabbas av förslitningar och skador i diskarna som sitter mellan ryggkotorna. Leg läkare Adad Baranto har i sin avhandling studerat ryggarna hos 20 elitsimhoppare i åldern 10 till 21, och 71 elitidrottare i åldern 18 till 41 inom sporterna tyngdlyftning, brottning, ishockey och orientering. Idrottarnas ryggar undersöktes med hjälp av magnetkamera för att se bröst- och ländryggsförändringar. De fick också uppge om de haft några ryggbesvär.
Resultaten visar att 67 procent av simhopparna hade en eller flera förändringar på ryggraden i början av studien. Dessa förändringar hade blivit sämre i hälften av fallen när simhopparnas ryggar undersöktes igen efter fem år. Bland dem som hade friska ryggar i början av studien var det bara en som under de fem åren utvecklat en förändring på ryggraden. Hela 89 procent av simhopparna rapporterade dessutom att de hade eller hade haft besvär med ryggsmärtor.
Även i gruppen som bestod av 71 elitidrottare förekom mycket ryggproblem. Magnetröntgen visade att 91 procent av dem hade förändringar på ryggraden och 78 procent uppgav att de hade eller haft ont i ryggen. De vanligaste skadorna var förslitning av diskarna i ryggraden, och skadorna var värre vid en uppföljning efter 15 år. Det var vanligare att de skador som fanns vid studiens början hade förvärrats än att nya skador hade uppkommit.
I experimentella studier har Adad Baranto undersökt skademönstret hos normala och förslitna ryggdiskar hos unga grisar. Dessa studier visar att det är större risk att skada ryggen vid bakåtböjning av ryggen än vid framåtböjning. Vid belastning av ryggen vid böjning orsakades skador i ryggkotornas tillväxtzon, både på normala och förslitna diskar. Den belastning som krävdes för att skada en normal disk var signifikant lägre än kraften som krävdes för att skada en försliten disk.
- Att majoriteten av ryggförändringarna hos elitidrottarna fanns redan i början av studien talar för att de uppkommit under tillväxtperioden. Det bekräftas av de experimentella studierna på grisarna där det visade sig att kotkroppens tillväxtzon är den svagaste punkten vid belastning av ryggen, säger Adad Baranto.
Adad Barnato har inte studerat olika träningsmetoder, men tror att med förändrade träningsmetoder går det att minska riskerna för dessa skador.
– Ungdomar bör undvika att träna styrka och istället fokusera träningen på fysisk träning, det vill säga teknik, koordination, balans och reaktionsförmåga, säger Adad Baranto.
Avhandlingen skriven av:
Leg läkare Adad Baranto, telefon: 070-747 68 62, e-post: adad.baranto@vgregion.se
Handledare:
Docent Leif Swärd, telefon: 073-412 04 67, e-post: leis@lsward.wanadoo.co.uk
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Traumatic High-Load Injuries in the Adolescent Spine. Clinical, Radiological and Experimental Studies
Avhandlingen försvaras klockan 9.00 fredagen den 30 september 2005 i SU/Sahlgrenskas aula, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Leg sjuksköterska Ann-Marie Svensson har bland annat i sin avhandling studerat journalerna från samtliga diabetespatienter som mellan 1988 och 1998 vårdades på hjärtintensiven vid Östra sjukhuset i Göteborg för ”mindre” hjärtinfarkter och så kallad instabil kranskärlssjukdom.
Resultaten i Ann-Marie Svenssons avhandling visar att diabetiker med höga sockernivåer i det akuta sjukdomsskedet hade större risk att dö under sjukhustiden, efter 30 dagar och upp till två år efter insjuknandet. Resultaten visar också att lågt blodsocker medförde en ökad risk för att diabetespatienten med instabil kranskärlssjukdom dog under sjukhusvistelsen.
– Även om det är viktigt att intensivt behandla för höga blodockernivåer i samband med hjärtinfarkt, är det synnerligen viktigt att inte behandla så intensivt att för låga blodsockernivåer nås. De låga nivåerna kan vara lika farliga som de kraftigt förhöjda nivåerna, säger Ann-Marie Svensson.
I avhandlingen har hon också undersökt diabetessjukdomens betydelse för långtidsprognosen för patienter med akut hjärtinfart i Minnesota, USA och i Göteborg, Sverige. Studien omfattade 3 824 patienter. Av dessa var 734, 19 procent, diabetiker som fått akut vård under två tidsperioder, 1990-1991 och 1995-1996. Långtidsuppföljning påvisade att dödligheten var lägre, både i USA och i Sverige under den senare tidsperioden.
– Orsaken till detta kan vara att behandlingen av kranskärlssjukdomar har blivit betydligt bättre under det senaste decenniet. Dels har den medicinska behandlingen förbättrats genom nya och effektivare läkemedel, dels har användningen av ballongvidgning och bypasskirurgi ökat, säger Ann-Marie Svensson.
Ett annat tydligt resultat i avhandlingen är att de diabetiker som drabbades av kärlkramp eller hjärtinfarkt dessutom behövde större vårdinsatser.
– Under en sjuårsperiod efter det akuta insjuknandet i hjärtinfarkt eller kärlkramp behövde de upp till 50 procent fler vårddagar i jämförelse med hjärtsjuka utan diabetes, säger Ann-Marie Svensson.
Avhandlingen skriven av:
Leg sjuksköterska Ann-Marie Svensson, telefon: 070-665 25 60, e-post: ann-marie.svensson@hjl.gu.se
Handledare:
Professor Mikael Dellborg, telefon: 031-343 40 00, e-post: mikael.dellborg@hjl.gu.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Diabetes mellitus and acute coronary syndromes. Prognosis and risk factors
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Landskapsbilden förändras och har förändrats genom tiderna genom mänsklig påverkan. När växters populationer isoleras eller minskas kan deras förökningsmöjligheter och därmed existens också påverkas. Det är därför viktigt att öka förståelsen av hur populationsegenskaper som fragmentering, grad av isolering, växtpopulationers storlek och täthet påverkar populationsdynamiken hos växter. Detta är speciellt viktigt för växter som är fröbegränsade. En ökad förståelse kan hjälpa oss förutse hur växters populationer påverkas och vilka åtgärder som krävs för att bevara dem när landskapsbilden förändras.
Växter som pollineras av djur är beroende av att djuret transporterar pollen från ståndare till märke. Pollinatörernas beteende, kan påverkas av växternas populationsegenskaper. Detta kan i sin tur påverka deras förmåga att producera bra avkomma. Det är därför viktigt att även förstå hur samspelet mellan växter och djur påverkas av en förändring av växtpopulationens grad av isolering, storlek och täthet.
Resultaten i Waites avhandling bekräftar, för de båda insektspollinerade växterna som studerats, att samspelet med pollinatörer och växtätare kan ha stor påverkan på antalet frö som bildas. För fackelblomster (Lythrum salicaria), som är självsteril, ökar antalet pollinatorsbesök, kvaliteten av pollen som avsatts och därmed antalet frön som produceras med antalet blommande växter i populationen. Hos självfertila kärrblomster (Pedicularis palustris) varierar fruktsättning och fröpredation, antal uppätna frön, mycket mellan populationer och år, men denna variation kan bara delvis förklaras av populationsstorlek. Resultaten stöder hypotesen att populationsstorleken är mindre viktig för pollineringsframgång hos självfertila än hos självsterila växter. Avhandlingsresultaten visar också betydelsen av fleråriga studier.
Lördagen den 1 oktober försvarar Anna Waites, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Plant-animal interactions and seed output in two insect-pollinated herbs. Svensk titel: Växt-djur interaktioner och frösättning hos två insekts-pollinerade växter.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Lilla hörsalen, KBC.
Fakultetsopponent är Dr. Ørjan Totland, Department of Ecology and Natural Resource Management, Norwegian University of Life Sciences, Ås Norway.
Hela eller delar av avhandlingen kan läsas på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=576
Kontaktinformation
Anna Reimer Waites nås på:
Tel: 046-62335
Mobil: 0703- 283 183
E-post: anna.waites@emg.umu.se
EURAPS, ett projekt som rör en ovanlig autoimmun sjukdom, har i dagarna fått stöd från EU:s sjätte ramprogram med 30 miljoner kronor under tre år. Projektet koordineras av Olle Kämpe, professor i molekylär medicin vid Uppsala universitet, och är en kraftsamling som ledande laboratorier i Europa, Australien och Hong Kong gör kring den ärftliga autoimmuna sjukdomen autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 (APS 1). Genen som är förändrad vid APS 1 har identifierats och detta har på senare tid lett till att en rad mekanismer som är viktiga för uppkomsten av andra vanligare autoimmuna sjukdomar har identifierats.
Syftet med projektet är dels att utveckla bättre diagnostik och behandling för patienter med APS 1 och att samtidigt öka medvetenheten hos läkare för denna sjukdom.
– Sjukdomen kan också användas som modell för att på molekylär nivå bättre förstå uppkomstmekanismerna för andra autoimmuna sjukdomar, såsom ungdomsdiabetes, sköldkörtelinflammation, Addisons sjukdom, vitiligo och alopeci, säger Olle Kämpe.
Genen som är defekt vid APS 1 kallas Aire (Autoimmune regulator) och uttrycks framförallt i specialiserade celler i tymus (brässen) där T-celler som känner igen egen vävnad i normala fall elimineras. Hur denna process regleras i detalj kommer att utgöra en stor del av projektet och är en viktig pusselbit för att förstå autoimmunitet i allmänhet.
APS 1 debuterar i tidiga barnaåren med svårbehandlad svamp i munnen. Under följande år förstör immunsystemet oftast många av de hormonproducerande körtlarna i kroppen och även andra vävnader kan angripas, som exempelvis hårsäckar med totalt håravfall som följd.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Professor Olle Kämpe, tel, 018-6112978, 0708-151400, eller via e-post: olle.kampe@medsci.uu.se
Epoxidhydrolas är ett enzym som finns i alla typer av organismer. Dess funktion är att bryta ned epoxider, kemiska föreningar som uppkommer i alla organismer. Epoxider är verksamma som signalsubstanser i till exempel människa och växter. De kan också vara reaktiva och ge upphov till cancer. Epoxidhydrolas utgör ett kontrollsystem för epoxider genom att omvandla dem till mindre reaktiva kemikalier. Epoxider från människa har studerats grundligt, men mindre är känt om epoxidhydrolas från växter och mikroorganismer.
Lisa Tronstad Elfström har undersökt förekomsten av epoxidhydrolas i vanlig brödjäst och utvecklat en metod för att producera enzymet. Dessutom gjorde hon en funktionsanalys av enzymet och föreslår i avhandlingen att det tillhör en ny undergrupp av epoxidhydrolasklassen.
Lisa Tronstad Elfström har även undersökt epoxidhydrolas från potatis, där epoxider ingår i försvaret mot insektsangrepp. Resultaten bekräftade vilka delar i enzymet som utför själva reaktionen med epoxider. Ett par av dessa funktionella grupper studerades vidare och resultaten visade att dessa grupper har en annan roll än vad man tidigare har trott.
– Tidigare har man trott att de kan ge bort en proton, men nu visade det sig att de kan ta emot elektroner istället, säger Lisa Tronstad Elfström.
Hon har även tagit fram strukturen för enzymet i potatis och visat att det inte sitter ihop två och två, som enzymet gör i vissa bakterier, människa och mus, utan utgör en ensam enhet. Resultatet kan användas i framtida forskning för att lättare ta fram kemiska föreningar till exempel vid framställning av nya läkemedel.
– Enzymet har en hög känslighet för att upptäcka små skillnader mellan kemiska föreningar som är väldigt lika, vilket är en stor hjälp vid framställning av mediciner, säger Lisa Tronstad Elfström.
Kontaktinformation
Lisa Tronstad Elfström kan nås på tel: 018-471 43 12, mobil: 0733-66 44 88 eller e-post: lisa.tronstad@biokemi.uu.se
– Efter flera hundra år av relativ religiös tolerans i det Osmanska imperiet fanns en hög grad av etnisk blandning i det som blev Jugoslavien efter första världskriget. Därmed kunde inte de nationella projekten genomföras utan att de gick ut över den ena eller andra folkgruppen, säger Tomislav Dulic.
Han har studerat det lokala massvåld som utövades av den kroatiska fascistorganisationen ustasja och de serbiska nationalisterna cetnici i Bosnien och Hercegovina under 1941 och 1942. Den empiriska analysen bygger på dokument från de olika förövargrupperna, vittnesmål, memoarer och statistiska data från folkräkningar och survey-undersökningar.
Slutsatsen är att våldet var väl organiserat, men att det fanns skillnader mellan förövargrupperna när det gäller graden av systematik. Ustasja var betydligt mer systematiska än cetnici i inledningsskedet, bland annat genom att ustasjaregimen stiftade lagar om deportation av serber och judar.
Undersökningen visar också att propagandan spelade en mindre roll för individens beslut att delta i massdödande än man ofta förleds att tro. Möjligheten till personliga ekonomiska och andra vinster var viktigare, likaså grupptryck och den osäkerhet som uppstod till följd av konfliktsituationen i sig.
Tomislav Dulics. resultat visar att lokala förutsättningar hade ett stort inflytande på våldsprocessen.
– Ett exempel är staden Bileca i östra Hercegovina, där muslimerna gick emot ustasjaregimens kampanj mot serber i juni 1941, berättar Tomislav Dulic.
Samtidigt fanns ett starkt samband mellan beslutsfattande på central nivå och det lokala massvåldet.
– När myndigheterna skickade ut order om att sluta döda i slutet av juni 1941, då upphörde våldet tvärt, för att sedan återupptas i samband med en ny deportationsvåg i slutet av juli, förklarar Tomislav Dulic.
I avhandlingen presenterar Tomislav Dulic en metod för att systematiskt jämföra olika former av massvåld. Metoden baseras på undersökning av de tre dimensionerna av massvåld; aktörens intention, aktörens systematik och våldets omfattning.
Tomislav Dulic hoppas att hans avhandling ska bidra till en mer nyanserad bild av Balkan.
– Det är viktigt för oss att förstå massvåldets funktion i samhällsutvecklingen, men också som en ganska outforskad del av individuellt och kollektivt mänskligt beteende. Men framför allt är avhandlingen kanske viktig för före detta Jugoslavien, där historieskrivningen har använts för att hetsa folkgrupperna emot varandra, till exempel i det senaste kriget, berättar Tomislav Dulic.
Kontaktinformation
Tomislav Dulic kan nås på tel: 018-471 63 95, hem: 018-46 23 83, mobil: 070-24 52 846, eller på e-post: tomislav.dulic@multietn.uu.se
Bartonella är ett bakteriesläkte som lever i blodet hos däggdjur och som sprids mellan djur med fästingar, loppor eller löss. Trots att Bartonella normalt inte orsakar sjukdom i sin naturliga värd kan en del Bartonellabakterier orsaka sjukdom hos människa. Bartonella missänks till exempel ligga bakom den så kallade orienterarsjukan.
Carolin Frank har bestämt och jämfört arvsmassan hos tre olika arter:
1) Bartonella henselae, som har katten som värd och kan orsaka kattklösarsjukan hos människan,
2) Bartonella quintana, som har människan som värd och som sprids via kroppslöss. Bartonella quintana kan orsaka skyttegravsfeber hos människan.
3) Bartonella grahamii, som har skogsmus och andra små gnagare som värdar och som har de sjukdomsframkallande gener som Bartonella henselae och Bartonella quintana bär på.
Målet med avhandlingen var att jämföra arvsmassorna med varandra och med mer avlägset besläktade bakterier för att förstå hur nya bakteriearter uppkommer och utvecklas, samt hur bakteriernas miljö påverkar deras evolution.
– Den här forskningen syftar till att förstå hur nya sjukdomsalstrande bakteriearter kan uppstå. Ofta uppstår nya infektionssjukdomar genom spridning från djur till människor, till exempel sars och aids. Med en bättre förståelse av hur nya arter kommer till kan man motverka den utvecklingen, säger Carolin Frank.
Undersökningen visar bland annat att Bartonella grahamii, som isolerades från skogsmus, har alla gener som finns i de två andra arternas arvsmassa, inklusive de gener som orsakar de sjukdomssymptom som är associerade med kattklösarsjukan och skyttegravsfeber. Bakterien orsakar dock inte sjukdom hos sin värd musen. Resultaten tyder på att bakterier med potential att orsaka sjukdom hos människan är vanliga i naturen.
Kontaktinformation
Carolin Frank kan nås på tel: 018-471 64 03, mobil: 0706-46 26 95 eller e-post: carolin.frank@ebc.uu.se
En av de största utmaningarna för forskare inom biovetenskaperna är att förstå den komplexa reglerande mekanismen som styr huruvida en gen ”slås på” eller ”slås av”. Denna styrning sker genom att proteiner, så kallade transkriptionsfaktorer, interagerar med särskilda bidningsställen i DNA. Dessa bindningsställen kan befinna sig långt från den gen som regleras, och en enskild gen kan dessutom kontrolleras av flera transkriptionsfaktorer vid olika bindningsställen. Därför är det svårt att experimentellt studera hur regleringen sker.
– Vi var intresserade av att se om vi kunde lista ut hur många reglerande proteiner som interagerar samtidigt och hur de samverkar för att reglera genuttrycket, det vill säga slår på genen, säger Krysztof Fidelis, vid Lawrence Livermore National Laboratory, USA.
Det som är möjligt är att identifiera transkriptionsfaktorernas bindningsställen – vanligtvis ett par stycken för varje gen. Genom att använda en matematisk datormodell kallad rough sets tillsammans med experimentella data från genetiska studier av den mest studerade organismen inom biologin, jäst, lyckades forskarna formulera ett antal regler som förutsäger vilka kombinationer av DNA-”strömbrytare” som aktiverar en gen vid specifika biologiska förhållanden.
– Vi fann att samma transkriptionsfaktorer, i något olika kombinationer, kunde reglera olika gener, säger Jan Komorowski vid Centrum för bioinformatik, Uppsala.
– Att bindningsställen kan kombineras innebär att ett stort antal utfall i genuttrycket blir möjliga. Vi kunde förutsäga de reglerande mekanismerna för cirka en tredjedel av generna i jästgenomet vilket är lika bra eller bättre än med andra tekniker, fortsätter han.
Nästa steg blir att prova metoden på andra organismer, som bakterier och ryggradsdjur. Antalet organismer som fått sin DNA-sekvens kartlagd ökar ständigt, vilket har gett stora mängder data som kan bidra till råmaterialet för nya analyser.
Studien har letts av Jan Komorowski och Krysztof Fidelis och är ett samarbete mellan Lawrence Livermore National Laboratory, University of California, USA, universitetet i Warszawa och centrum för bioinformatik på Uppsala.
Artikeln på nätet: http://www.genome.org/cgi/content/full/15/6/856
Mer information:
http://www.uu.se/Adresser/X67.html
http://www.llnl.gov/
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Jan Komorowski, tel: 018-471 66 92, eller via e-post Jan.Komorowski@lcb.uu.se eller Torgeir Hvidsten, tel: 018-471 66 87 eller via e-post: Torgeir.Hvidsten@lcb.uu.se
