Men vad är åsikter och vad är fakta?
Hör framstående forskare, myndighetsrepresentanter, intressenter som konsument- och producentorganisationer med flera i morgon, den 28 september, när Gentekniknämnden samlar ett flertal experter i Riksdagshuset för en populärvetenskaplig konferens om genteknikens roll för framställning av livsmedel och för livsmedelskontroll.
Vad är vinsten med genmodifierade grödor?
Oftast är det producenter som gör vinst av genmodifierade grödor. Företag som Monsanto tillverkar raps som tål just det bekämpningsmedel man själv tillverkar. Åkern kan besprutas, ogräset dör medan rapsen står kvar och frodas utan konkurrens. Risken är att bonden blir beroende av ett enda företag, hävdar kritikerna.
– Samtidigt skulle de fattiga i tredje världen kunna ha mycket att vinna på gentekniken om den gav dem ris, kassava och hirs som bättre tålde magra jordar och insektsangrepp, tror Ewa Rabinowicz vid Livsmedelsekonomiska institutet. Men då krävs offentligt finansierad forskning.
Sven Lindgren från Livsmedelsverket tror att konsumenten kan vinna på ett ökat inslag av GMO i livsmedelsförsörjningen.
– Kvibilles cheddarost till exempel tar 18 månader att mogna. Lagringen är en betydande del av ostens pris. Använder man genmodifierade mikroorganismer i stället kan man sänka tiden till tre månader. Resultatet kan bli billigare ostar.
Hur kan gentekniken påverka hälsan?
Med genteknikens hjälp kommer vi att kunna hjälpa olika grupper av individer i deras livsmedelsval. Vi vet redan att fett och ”rött kött” kan påverka hälsan hos vissa grupper av konsumenter negativt. Vissa är känsligare än andra och borde därmed planera sin kost utifrån den kunskapen. Samma sak gäller för järnberikat mjöl, kvicksilver i fisk med mera. Olika grupper av individer har olika behov och med tillgänglig genteknik skulle man redan i dag kunna reglera sin kost för att uppnå en bättre hälsa.
– Konsumenterna och livsmedelsindustrin har och kommer fortsättningsvis att ha en nyktert och skeptisk inställning till gentekniken, inklusive nutrigenomics. Men om den nya tekniken börjar erbjuda verkliga förbättringar av konsumenternas livsvillkor och livskvalitet, då hoppas jag att den kan komma alla till del, säger Göran Hallmans, professor vid Umeå universitet.
Under ett liv exponeras vi via födan för avsevärda mängder DNA från andra organismer. Det mesta av detta DNA bryts ned och elimineras via tarmen. Men enstaka fragment kan ta sig in i kroppen. Jonas Blomberg, professor vid Uppsala universitet, har visat att DNA-fragment från kanin kunde påvisas i blodet hos personer som ätit kaninkött. Resultaten visar att tarmväggen inte är någon absolut barriär mot främmande DNA. Sannolikt medför det inga risker, men kunskapen om hur främmande DNA tas om hand i kroppen är ofullständig. Mer forskning behövs.
Ny DNA-baserad analysmetod snart på marknaden
En nyhet som presenteras på konferensen i morgon är att en svensk forskargrupp utvecklar ett elektriskt DNA-chip för identifiering av organismers egenskaper, som även kan göras batteridrivet. Den är snabbare än de analystekniker som finns på marknaden. I dag används främst traditionella odlingar i selektiva näringsmedier kombinerat med kemiska och immunologiska analyser. DNA-chipet kommer att underlätta identifieringen av mikroorganismer på genetisk nivå, genom att korta identifieringsprocessen eftersom man till exempel kan ta med sig chipet ute i fält.
– Man kan konstatera att traditionell mikrobiologisk analys vanligen inriktar sig på identifiering av arter baserat på organismens utseende och biokemiska reaktioner, medan en analys av förekomsten av specifika gener kommer att ge den mycket mer exakta information som ofta krävs, säger Sven-Olof Enfors, professor vid KTH.
En rapport från konferensen kommer att tas fram och läggas ut efter årsskiftet på Gentekniknämndens hemsida: www.genteknik.se
Konferensen arrangeras av Gentekniknämnden i samarbete med Sällskapet riksdagsmän och forskare, Vetenskap & Allmänhet, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Institutet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen, Statens veterinärmedicinska anstalt, BioteknikForum, Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Forskningsrådet Formas, VINNOVA, Karita Research, Stockholm Environment Institute.
För mer information kontakta:
Birgit Postol, Gentekniknämnden, tel. 08-508 846 32 eller e-post genteknik@genteknik.se
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet, tel. 070-224 38 95.
Gentekniknämnden har till uppgift att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden skall därvid beakta vikten av att ett gott forskningspolitiskt klimat upprätthålls. Gentekniknämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen.
Studien gjordes i södra och mellersta Sverige där eventuell yrkesexponeringen för mineraloljor undersöktes hos alla nydiagnosticerade manliga patienter med reumatoid artrit (RA). Tidigare har ett samband mellan mineraloljor och ledbesvär visats på råttor.
Av 407 män med RA hade 135 exponerats för mineraloljor i hög utsträckning inom sitt arbete. De jämfördes med en kontrollgrupp bestående av 486 män utan RA.
Resultaten visar att exponering för mineraloljor var associerat med en 30 procent ökad risk att utveckla RA. Man kunde också visa att risken skiljer sig mellan patienter med olika typer av RA. Sambandet med exponering för mineraloljor fanns bara för patienter med RA av typen positiv för reumatoid faktor (RF+) alternativt positiv för anti-citrullin (CP+). Däremot syntes inget samband för patienter negativa för RF eller CP.
En möjlig förklaring till sambanden kan vara att mineraloljorna på ett ospecifikt sätt stimulerar immunsystemet och därigenom sätter igång inflammatoriska processer som kan drabba lederna.
Publikation:
Association between occupational exposure to mineral oil and rheumatoid arthritis: results from the Swedish EIRA case-control study
Sverdrup B, Källberg H, Bengtsson C, Lundberg I, Padyukov L, Alfredsson L, Klareskog L and the EIRA study group.
Arthritis research & Therapy (2005) 7:R1296-R1303.
För mer information, kontakta:
Professor Lars Alfredsson, Karolinska Institutet, tel 08-524 874 88 alt. 070 561 4510, mail: lars.alfredsson@imm.ki.se
eller
Professor Lars Klareskog, Karolinska Institutet, tel 08-517 745 29, mail: lars.klareskog@medks.ki.se
På nordliga breddgrader finns det många arter av fåglar som flyttar två gånger om året – norrut på våren och söderut på hösten. Eftersom fåglarna då måste flyga långa distanser är det viktigt att de skaffar sig ordentliga fettreserver innan de startar. I en avhandling från Göteborgs universitet visar Mare Löhmus att fåglarna kan känna av hur mycket fett de har på kroppen och planera sitt flyttningsmönster därefter. När fåglarna har tillräckligt med fett på kroppen flyger de rakt över områden där de inte kan stanna och hitta mat, medan om de är magra istället måste ta omvägar för att kunna äta upp sig på vägen.
Fågelns fettupplagring styrs av olika slags hormoner. Stresshormonet korticosteron hjälper flyttningsaktiva fåglar att skapa tillräckligt med energireserver och aktivera sig för att anpassa kroppen till en långdistansflykt. Fåglar med högre stresshormonnivåer är mer redo att börja en ansträngande flytt än fåglar med låga halter av korticosteron i blodet.
Ett annat hormon som påverkar fåglars beteende är leptin. Leptin produceras i fettceller och förs med blodet till hjärnan, där det talar om hur mycket energi man har i kroppen. Ju mer fett man har, desto högre är halten leptin. Mare Löhmus studier visar att om man experimentellt ökar halten leptin hos en fågel så minskar dess vikt, ätande och blodfettvärden, samtidigt som dess aktivitet ökar. Leptin kan också minska fågelns modighet. Eftersom hormonet får fåglarna att uppleva sig som mindre hungriga blir de också mindre benägna att exponera sig för eventuella fienden, vilket är oundvikligt när man måste leta efter mat.
Att välmående individer även är friskare har varit känt länge, men först nu har man kunnat koppla fettmängden i kroppen till immunförsvaret. Återigen är det hormonet leptin som verkar vara mellanlänken. Ökade leptinhalter i fåglar ökar immunförsvaret och eftersom leptinhalten direkt beror på hur mycket fett man har, verkar en hälsosam fettmängd vara ett måste för att hålla sig frisk.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mare Löhmus
Zoologiska institutionen
Tel: 073-953 77 17
E-post: mare.lohmus@zool.gu.se
Handledare: Bengt Silverin, Tel: 031-773 3664, E-post: bengt.silvering@zool.gu.se
Avhandlingen har titeln: Endocrinology, behaviour and immunity related to energetic condition in birds
Disputationen äger rum: den 30 september kl 10.00 på Zoologiska institutionen, Föreläsningssalen, Medicinaregatan 18, Göteborg.
Uppladdningsbara litiumjonbatterier hittar man i dag som kraftkälla i mobiltelefoner, videokameror och bärbara datorprodukter, men användningsområdena ökar i takt med att utvecklingen av batterierna går framåt. Fördelen med denna typ av batterier är att de kombinerar hög spänning med hög energidensitet vilket gör att man kan tillverka små och lätta batterier. Forskningen är huvudsakligen inriktad på att förstå hur och varför de material som används i elektroder och elektrolyter fungerar, samt att hitta bättre, billigare och mer miljövänliga material.
Sara Nordlinder har studerat ett material som består av upp till 1000 nanometer långa rullar av vanadinoxidskikt med en inre och yttre diameter på ca 10 respektive 100 nanometer. Oxidskikten är separerade av molekyler, alternativt metalljoner, som stabiliserar strukturen.
– Man kan jämföra det med en rulltårta, där kakan är vanadinoxidskikten och sylten är de stabiliserande molekylerna, eller metalljonerna, säger Sara Nordlinder.
En nanometer är en miljarddels meter; ett hårstrå är cirka 50 000 nanometer tjockt, medan en bakterie är cirka 1 000 nanometer stor. Det finns många tänkbara tillämpningar för den här typen av material. Några exempel är: hårda ytbeläggningar, effektivare katalysatorer och selektiva läkemedelsbärare. Men dess egenskaper kan även tas tillvara på inom batteriområdet. Genom att använda elektrodmaterial där partiklarna är i nanostorlek kan man till exempel höja uppladdningsbara litiumbatteriers prestanda.
För att ta reda på hur materialet uppförde sig i ett litiumbatteri studerades bland annat materialets kapacitet och effekt med elektrokemiska mätmetoder.
Vanadinoxidtuberna visade sig fungera mycket bra som elektrodmaterial.
– Kanske är de en av komponenterna i ett framtida nanobatteri, säger Sara Nordlinder.
Kontaktinformation
Sara Nordlinder kan kontaktas på 018-471 37 01, 070-558 96 09 eller via e-post: Sara.Nordlinder@mkem.uu.se
Hjärtsvikt är en viktig orsak till sjuklighet och död i världen, och sökandet efter riskfaktorer är viktigt för att minska lidandet av denna folksjukdom. Huvudsyftet med Erik Ingelssons forskning har varit att undersöka nya metabola riskfaktorer för hjärtsvikt, med fokus på insulinresistens och inflammation.
Hans resultat baseras på Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM)-kohorten, en populationsbaserad, långtidsstudie som startade 1970. Deltagarna undersöktes vid 50 års och 70 års ålder och databasen har kompletterats med årliga uppdateringar med uppgifter om avlidna och insjuknade via nationella register.
– Insulinresistens och inflammation är starka och oberoende riskfaktorer för utveckling av hjärtsvikt, och de förefaller vara inblandade i den tidiga processen som leder fram till hjärtsvikt. Om fynden kan bekräftas i andra studier kan de komma att ha stor klinisk betydelse, eftersom de kan erbjuda nya sätt att arbeta förebyggande för att förhindra uppkomsten av hjärtsvikt, säger Erik Ingelsson.
Den tidigare kända kopplingen mellan fetma och hjärtsvikt verkar till stor del bero på just insulinresistensen. Dessutom visar Erik Ingelsson att inflammation kan öka risken för hjärtsvikt, oberoende av tidigare kända riskfaktorer, inklusive hjärtinfarkt under uppföljningstiden. Tidigare kända riskfaktorer för hjärtsvikt bekräftas i undersökningen, och en låg betakaroten-nivå samt en ökad apolipoprotein B/A-I-kvot konstateras vara oberoende riskfaktorer för hjärtsvikt.
Avhandlingen visar också att säkerheten av hjärtsviktsdiagnosen i svenska slutenvårdsregistret tycks vara lägre än för andra hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Om man bara inkluderar fall från internmediciniska och kardiologiska kliniker eller bara fall med hjärtsvikt som huvuddiagnos, är säkerheten jämförbar med ovan nämnda diagnoser.
Kontaktinformation
Erik Ingelsson kan nås på tel, 018-17 76 62 eller via e-post: Erik.Ingelsson@pubcare.uu.se
Dagens forskning om klimatförändringar förlitar sig till stor del på globala klimatmodeller, som är matematiska och fysikaliska beskrivningar av klimatet över hela jorden. Dessa modeller pekar på en ökning av intensitet och mängd regn över nordliga breddgrader, men samtidigt på en minskning över områden som redan idag har ont om nederbörd. En viktig del av klimatforskningen undersöker just vilka områden som kommer att lida vattenbrist i ett framtida ändrat klimat. Modellerna ger värdefull information, men för att kunna studera effekter av klimatförändring måste informationen göras tillämpbar i lokal skala, så kallad nedskalning.
Vid statistisk nedskalning kopplas kända samband mellan vädermönster och nederbörd till resultat från modellerna. Resultaten kan sedan användas i vattenföringsmodeller som beräknar hur mycket det kommer att rinna i floder och åar i ett framtida klimat. Fredrik Wetterhall har jämfört olika metoder för statistisk nedskalning av nederbörd; hur de är uppbyggda och vilka storskaliga klimatdata som styr den lokala nederbörden. Områden med olika typer av klimat i Sverige och Kina användes för att undersöka den globala giltigheten av metoderna. Resultaten visar att mer komplicerade statistiska modeller fungerar bättre än enklare.
– För att fånga signaler som är känsliga för klimatförändringar behövs även information om exempelvis luftfuktighet, säger Fredrik Wetterhall.
Han visar också att statistisk nedskalning ger bättre resultat än klimatmodeller för extremhändelser, såsom intensivt regn och längre torrperioder.
– Tillämpningarna är många, man kan till exempel beräkna hur jordbruket påverkas i ett framtida klimat och undersöka om risken för översvämningar ökar. Resultaten är också till nytta för vattenkraftbolagens magasinsberäkningar och för samhällsplaneringen i stort, säger Fredrik Wetterhall.
Kontaktinformation
Fredrik Wetterhall kan nås på tel, 018-471 22 59, 070-786 53 22 eller via e-post: Fredrik.Wetterhall@hyd.uu.se
Avhandlingen visar att sammanhanget såväl som individuella faktorer har en avgörande betydelse för vilket material man väljer att använda. Användningsområde, typ av rum samt om bostaden ägs eller hyrs, har således stor betydelse för vilka material man överväger att använda. Individuella faktorer, inkomstnivå och om man ska lägga golvet själv eller inte, är också viktiga komponenter när det gäller val av material.
Praktiska, funktionella egenskaper hos golvmaterialet är det som har störst inflytande när det gäller att tillfredställa kundernas behov. Detta gäller såväl trä som dess närmaste konkurrenter laminat och textila golv. Kostnad över livscykeln, hygien och taktila behov (”skönt att gå på”) är de viktigaste faktorerna för kundtillfredsställelse. Undersökningarna visar att trägolv väl tillgodoser de taktila behoven men presterar sämre vad gäller livscykelkostnad och hygien, särskilt jämfört med laminatgolv.
Att praktiska kundnyttor är viktigast för träanvändarna, samtidigt som de mest framträdande urvalskriterierna för trä enligt analysen av materialpreferens är av icke-praktisk natur, visar att det är viktigt att beakta alternativa material inte bara vid prestationsjämförelser – alternativa material kan också avslöja latenta behov hos kunderna.
Ragnar Jonsson har jägmästarexamen från Sveriges lantbruksuniversitet samt en magisterexamen i nationalekonomi från Lunds universitet. Han är född och uppvuxen i Lund.
Avhandlingen ”Studies on the competitiveness of wood – market segmentation and customer need assessment” försvaras torsdagen 29 september 2005, klockan 13:00
i sal M1083 (Södrasalen), Växjö universitet. Opponent är professor Roger Cooper, University of Bangor, Storbritannien.
Kontaktinformation
Kontakta Ragnar Jonsson, telefon 0470-70 81 48 eller 070-284 31 40, e-post: Ragnar.Jonsson@vxu.se.
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67, e-post: Kerstin.Broden@vxu.se
Fredrik Spak, psykiatriker och universitetslektor i socialmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, berättar i samtal med journalisten Sara Bergqvist Månsson om de spännande resultaten.
Fredrik Spak medverkar också i boken Alkohol – varför vi dricker som vi gör. I boken intervjuas några av landets ledande alkoholforskare bl.a. om ungdomars förändrade vanor, om typiska drag i den svenska alkoholkonsumtionen, om ”svartsprit” m.m. Utgivare är FAS.
Plats: Forskartorget, monter B05:72
Dag & tid: Torsdagen den 29 september kl. 11.00-11.20
Välkommen!
Kontaktinformation
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress Box 2220, 103 15 Stockholm , Telefon vx. 08-775 40 70
E-post fas@fas.forskning.se
www.fas.forskning.se
Av forskningsresultaten, som redovisas vid strokekonferensen Nordic Stroke 2005 i Göteborg, framgår också att livssituationen för både de direkt drabbade och närstående förändras drastiskt i samband med insjuknandet. De närstående är i hög grad kvinnor, eftersom män i genomsnitt drabbas tidigare av stroke och har kortare medellivslängd.
Forskarna och arbetsterapeuterna Gunilla Gosman-Hedström och Gunilla Forsberg-Wärleby samt doktoranden Gunnel Carlsson har studerat två olika grupper, en grupp äldre än 70 år och en grupp yngre än 75 år. Forskningen i båda grupperna fokuserar på såväl den strokedrabbade som de närstående. Många strokedrabbade har kvarstående problem av mindre uppenbar natur. De får ofta koncentrationssvårigheter, sjuklig trötthet och emotionella problem.
De närstående får i de flesta fall liten förståelse från omgivningen och tyvärr inte alltid heller från sjukvården, eftersom den strokedrabbade ytligt sett inte verkar ha några problem. I själva verket kan den strokedrabbade kanske inte ta sig hem på egen hand eller är orolig och stiger upp flera gånger per natt. Den närstående måste i en del fall finnas till pass 24 timmar om dygnet.
Forskargruppen kommer att inrikta sina fortsatta studier på hur de närståendes situation ska kunna förbättras.
– Ett mål är att utveckla stödprogram på grundval av de närståendes egna erfarenheter och upplevelser, säger Gunilla Gosman Hedström. Ett bra stöd som ger den närstående ett bättre liv innebär både humanitära vinster för individen och hälsoekonomiska vinster för samhället.
Projektet att utveckla stödprogram till äldre närstående finansieras med forskningsmedel från Vårdalinstitutet, ett samarbete mellan Göteborgs och Lunds universitet.
För mer information kontakta:
Universitetslektor/med dr Gunilla Gosman-Hedström, Vårdalinstitutet och institutionen för arbetsterapi och fysioterapi, Sahlgrenska akademin
Telefon: 070-348 43 06, e-post: gugh@fhs.gu.se
Leg arbetsterapeut/med dr Gunilla Forsberg-Wärleby, institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin
Telefon: 031-342 49 38, e-post: gunilla.forsberg.warleby@neuro.gu.se
Leg arbetsterapeut/med lic Gunnel Carlsson, institutionen för klinisk neurovetenskap,
Sahlgrenska akademin
e-post: gunnel.carlsson@neuro.gu.se
Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationschef
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 3373
Mobil: 0709-44 71 98
E-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se
Årligen anmäler över 30 000 svenskar nackbesvär efter trafikolyckor till sina försäkringsbolag. Ungefär 1 500 får allvarliga bestående besvär och runt 500 kan inte återgå till arbetet på grund av tillståndet. Nacksmärtor efter trafikolyckor är kostsamma för samhället. Antalet drabbade ökar och det finns inga effektiva behandlingsmetoder för patienter med kvarstående besvär.
Leg sjukgymnast Lina Bunketorp har i sin avhandling kartlagt symtombilden hos 121 personer som för 17 år sedan sökte vård på akutmottagningarna i Göteborg på grund av nacksmärtor efter bilolyckor. Över hälften hade kvarstående nackbesvär varav var tredje inte kunde arbeta. Samtliga 25 patienter som hade fått skadan reglerad av försäkringsbolag hade kvarstående besvär och 15 hade fått en medicinsk invaliditetsgrad på grund av sitt handikapp. Hon fann inget samband mellan patienternas grad av medicinsk invaliditet och deras grad av upplevd funktionsnedsättning.
I avhandlingen undersöks även sambandet mellan smärtans olika komponenter och vilka faktorer som har betydelse för att patienterna utvecklar funktionsnedsättning. Resultatet visade att smärtans intensitet och upplevelsen av smärtan är två olika komponenter. Den upplevda självtilliten snarare än smärtan i sig var den viktigaste prognostiska faktorn vad gällde funktionsnedsättning på sikt.
– Dessa fynd kan vara en av förklaringarna till varför personer som tolkar, upplever och hanterar smärtan på olika sätt också kan ha olika förutsättningar för återhämtning, säger Lina Bunketorp.
Avhandlingen visar också att individanpassad fysisk träning är mer effektiv än hemträning avseende patienternas självtillit, rörelserädsla, funktionsnedsättning och konsumtion av smärtstillande medicin. Denna positiva effekt fanns delvis kvar vid långtidsuppföljningen trots att behandlingen varken påverkade smärtan eller övriga kroppsliga besvär.
Patienter med en ökad risk för att utveckla långvariga besvär bör identifieras tidigt. Det är därför viktigt att sjukgymnasten tar reda på hur patienten upplever sin smärta och även bedömer patientens upplevda självtillit.
– Sjukgymnasten kan genom individanpassad fysisk träning stärka patienters självtillit och funktionsförmåga samt minska rörelserädsla och konsumtionen av smärtstillande medicin vilket på sikt kan tänkas minska samhällets kostnader. Det är också viktigt att forskningen på det här området fortsätter, säger Lina Bunketorp.
Avhandlingen är skriven av:
leg sjukgymnast Lina Bunketorp, telefon: 031-773 57 18, 0709-72 31 01, e-post: lina.bunketorp@fhs.gu.se
Huvudhandledare:
professor Jane Carlsson, telefon: 031-773 57 38, e-post: jane.carlsson@fhs.gu.se
Avhandling för filosofie doktorsexamen i fysioterapi vid Sahlgrenska akademin, institutionen för arbetsterapi och fysioterapi
Avhandlingens titel: Analysis and management of whiplash associated disorders
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Fusionen i Indien får anses som lyckad, men utfallet påverkades tydlig av att fusionsidén inte hade sitt ursprung lokalt. Fusionen försvårades också av att dotterbolagen inte var involverade i beslutsprocessen som ledde till den globala fusionen och därmed kom sent in fusionsprocessen.
Även om den lokala ledningen hade mycket snäva ramar för genomförandet av fusionen, saknades tydligt ställda krav och förväntningar från huvudkontorets sida under processen. Detta gav dotterbolagen en hög grad av frihet att genomföra processen så att den passade in, samtidigt som osäkerheten var hög. Man visste inte vad som förväntades uppifrån. Resultatet blev att både processen och utfallet fick en mycket indisk prägel.
En annan faktor som hade påtaglig inverkan på integrationens utformning var krocken mellan den lokala institutionella miljön (t ex lagstiftning, normer, värderingar, sättet att tänka) och moderbolagens krav, idéer och förväntningar.
– Chanserna att lyckas med en fusion av det här slaget ökar om man involverar dotterbolagen tidigt i fusionsprocessen, kanske redan i samband med att man fattar beslut om den globala fusionen, säger avhandlingens författare Roger Schweizer. Det är också viktigt att dotterbolagen känner sig delaktiga i processen och att man använder mjuka styrmedel för att undvika lokalt motstånd.
Avhandlingen är försvarad.
Avhandlingens författare: Roger Schweizer
Avhandlingens titel: ”An arranged marriage under institutional duality – The local integration process between two globally merging MNC´s subsidiaries”.
För ytterligare information kontakta: Roger Schweizer, telefon 031-773 1462, mobil 0733441782, e-post roger.schweizer@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
För att ta ett konkret exempel kan man tänka sig en person A som ställer en fråga till en person B: ”Hur många smörgåsar åt du imorse?” På detta svarar person B exempelvis ”Tre”. B’s yttrande, i kontexten av A’s fråga, ger inte bara en siffra, utan förmedlar att siffran gäller det antal smörgåsar B åt tidigare samma dag. Yttranden som ”Tre” ovan kallas ibland för ”elliptiska”, men med hjälp av den nya termen ”informationsberikade”, vill Stina Ericsson betona att dessa yttranden inte utelämnar något, utan istället är berikade av material som redan finns tillgängligt i sammanhanget. Det är helt enkelt onödigt för B att upprepa ”jag åt”, ”smörgåsar” och ”imorse” då detta redan finns i kontexten genom A’s fråga.
Avhandlingen är en studie av många olika inspelade dialoger, som rör flera olika aktiviteter såsom turistinformation, resebokning, och informella samtal mellan människor som känner varandra väl. Dialogerna är antingen på engelska, svenska, eller franska.
Utöver analysen av informationsberikade yttranden i dialoger mellan människor, diskuterar Ericsson även möjligheter för genereringen av sådana yttranden av ett dialogsystem, dvs. möjligheter för en maskin att kunna bestämma om den ska säga ”Tre”, ”Tre smörgåsar” eller ”Jag åt tre smörgåsar imorse”, anpassat till dialoger som kan tänkas röra maskinen ifråga.
Avhandlingen utgör ett bidrag till teorier kring fenomen som informationsberikning genom en mycket omfattande studie av verkligt förekommande dialoger, och analysen av en rad olika faktorer som samverkar beträffande valet av vilket och hur mycket material som en människa eller maskin kan välja i ett visst sammanhang.
Avhandlingen är försvarad.
Avhandlingens titel: Information Enriched Constituents in Dialogue. (Informationsberikade konstituenter i dialog)
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Deklamationer var en typ av fiktiva tal, ofta på kända historiska eller mytologiska teman. Deklamationsförfattandet fick sitt stora genombrott under de första århundradena e.Kr., då deklamationen vidareutvecklades till en egen litterär genre. Mikael Johanssons avhandling består dels av en översättning till engelska av dessa båda texter (den enda tidigare existerande översättningen från det grekiska språket är en 1600-talsöversättning till latin), dels av en kommentar till texten och det historiska innehållet. Avhandlingsförfattaren har dessutom försökt tolka Libanios retoriska influenser, vilket mynnar ut i slutsatsen att Libanios deklamationer utgör ett bra exempel på retorik tillhörande den s.k. Hermogenska skolan.
Innehållet i deklamationerna 9 och 10 behandlar en legendarisk konflikt i en aristokratisk atensk familj. Deklamation 9 utger sig för att vara atenaren Neokles tal i en rättegång i syftet att återvinna sin son, den berömde atenske strategen Themistokles, som han tidigare förskjutit på grund av dåligt uppförande. I deklamation 9 får vi läsa om orsakerna till Neokles förskjutande av sin son, liksom om varför Neokles nu vill upphäva sitt beslut. Orsaken till det senare är att Themistokles, som strax före den fiktiva rättegången lyckosamt har försvarat Grekland mot perserna (år 480 f.Kr.), nu har mognat och blivit en bättre man. I deklamation 10 får vi läsa Themistokles argument för att inte tillhöra Neokles familj igen. Grundtemat i dessa deklamationer, alltså förskjutandet av Themistokles, finns återgivet hos flera antika författare, dock inte hos dem som anses mest trovärdiga.
Avhandlingens titel: Libanius Declamations 9 and 10.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Avhandlingen belyser flickor och pojkars upplevelser, föreställningar och handlingsmöjligheter i konfliktsituationer med föräldrarna. Tre undersökningar med totalt 350 västsvenska barn mellan sex och nio år har genomförts. Barnen har intervjuats om hur de tror att deras mammor och pappor skulle ha reagerat i olika konfliktsituationer. Barnen har även tillfrågats om hur de upplever konfliktsituationen, hur de försöker påverka sina föräldrar och om de anser att de lyckas påverka vad som händer i konfliktsituationen, samt om de tror att föräldrar skiljer på pojkar och flickor.
Avhandlingen visar i stora drag att flickor och pojkars upplevelse av uppfostran är relativt lika. Men både flickor och pojkar tror att flickor uppfostras med mildare metoder och pojkar med strängare metoder. Barn med enbart syskon av samma kön som de själva är mer stereotypa i sina uppfattningar än barn som har syskon av annat kön än de själva i familjen. En förklaring kan vara att barn med syskon av annat kön än de själva har egen erfarenhet av att föräldrar uppfostrar pojkar och flickor relativt lika, medan barn som enbart har syskon av samma kön som de själva inte har denna erfarenhet – utan förlitar sig i sina uttalanden mer på de könsstereotyper som finns i samhället.
Såväl pojkar som flickor anser att föräldrarna använder sig mestadels av ”tjat och gnat”. Barnen anser själva att det bästa föräldrar kan göra är att prata och förklara varför barnet ska göra eller inte göra på ett speciellt sätt. Fysisk bestraffning är den metod som barn tycker sämst om. Ju äldre barn blir desto sämre anser de att fysisk bestraffning är och ju bättre tycker de användandet av resonemang är.
Generellt tycker barnen att föräldrarna har beslutanderätten och barnen ringa inflytande. Trots detta har barnen en bestämd uppfattning om vilka situationer som skapar konflikter och hur barnet kan påverka konfliktsituationer i olika riktningar, ibland i en önskad och ibland i en oönskad riktning. Beroende på vad som orsakat meningsskillnaderna har konfliktsituationer olika förlopp och kan enligt barnen bemötas med olika strategier.
Avhandlingens titel: Girls´ and boys´ views of conflicts with parents
Avhandlingsförfattare: Emma Sorbring, tel. 0707-463662(bost.), 0521-264031(arb.)
e-post:.emma.sorbring @htu.se
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Vad menas då med introspektion? Tänk dig att du står och tittar på några kor som betar på en sommaräng, det börjar bli varmt i solen, du känner dig dåsigt tillfreds och rofylld men sugen på jordgubbar med mjölk. Men så börjar du intressera dig – inte för korna och solen och den pastorala idyllen – utan för dina egna upplevelser av alltihop. Du riktar uppmärksamheten mot dina sinnesintryck av svart-och-vit-brokig boskap, surrande flugor och brännande solhetta. Du känner efter hur det känns att känna sig så där dåsigt tillfreds och jordgubbssugen. Kort sagt, du börjar introspektera, d.v.s. du riktar din uppmärksamhet ”inåt” mot de upplevelser, tankar och känslor du just nu har.
Hur gör du det? ”Tittar” du på dina egna upplevelser av korna? Eller tittar du bara lite extra noga på kossorna? Vad tittar du i så fall på när du ska introspektera hur det är att vara sugen på jordgubbar? Vad får du veta när du introspekterar? Lär du dig något nytt om hur din upplevelse är beskaffad? Eller blir du bara medveten om vilka upplevelser du just nu har? Hur säker kan du vara på det du får reda på genom introspektion? Kan du t.ex. ta fel på hur det känns att vara dåsigt rofylld när du känner efter? Kan det rentav vara så att du egentligen känner dig stressad och hyperalert?
I samtida medvetandefilosofi är det vanligt att man betraktar våra tankar, känslor och sinnesintryck som representationer av vår omvärld, på samma vis som ordet ”ko” representerar ett visst fyrbent djur eller en bild på ett svart-och-vit-brokigt djur kan representera en ko. Sinnesintryck är enligt dessa teorier tillstånd i hjärnan som representerar saker och händelser som sker runt omkring oss och i vår egen kropp. Om det förhåller sig på det viset verkar det som att vi genom att ”titta på” dessa neurofysiologiska tillstånd kan få reda på hur det känns att vara dåsigt rofylld eller sugen på jordgubbar, men är det verkligen möjligt?
Susanna Radovic presenterar olika försök att beskriva introspektion givet att det vi introspekterar i sin tur är representationer av något annat, men kommer fram till att inget av dessa försök har lyckats fånga det lika alldagliga som gäckande fenomenet introspektion.
Avhandlingens titel: Introspecting Representations.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Genom att följa Willy Kyrklunds författarskap från debuten Ångvältenfram till den hyllade romanen Polyfem förvandlad tecknar Olle Widhe bilden av en författare som medvetet försöker ta sitt ansvar genom att inte ta ansvaret från läsaren. Liksom flera svenska efterkrigstidsförfattare sökte Willy Kyrklund en livshållning och en litterär uttrycksform som korresponderade med varandra. Widhes avhandling kartlägger hur han med hjälp av äldre didaktiska genrer utvecklar en ny romanform, som iscensätter och till läsaren riktar den sokratiska uppmaningen ”Känn dig själv”. Boken klargör också hur världsresenären Kyrklund formulerar en etik med utgångspunkt i medmänniskornas outgrundlighet och främmande kulturers olikhet.
Avhandlingens titel: Främlingskap. Etik och form i Willy Kyrklunds tidiga prosa.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitettel. 031-773 48 65,
e-post barbro.ryder@hum.gu.se
