Ett tjugotal doktorander från Tanzania, Kenya, Uganda och Etiopien är f n knutna till olika universitetsinstitutioner i Sverige. Bakom denna satsning finns SIDA-projektet BIO EARN. Det syftar till att lära ut såväl metodik som riskvärdering vid genmodifiering så att afrikanerna inte behöver vara beroende av de stora multinationella företagen.
– Många genmodifierade grödor som testas i Europa, t ex majs eller potatis, har inga vilda släktingar i naturen som de kan korsa sig med. I Afrika är man bl a intresserad av att modifiera gurka och ris, och båda har vilda släktingar, säger docent Io Skogsmyr på Avdelningen för växtekologi.
Io Skogsmyr har varit handledare för de tre som nu disputerat. Deras forskning har handlat om säkerhetsaspekter som hittills knappast alls beaktats. För att gener ska spridas måste de ge fördelar i båda delarna av livscykeln: hos ”växten” samt hos pollen/fröämnen. Ger generna konkurrensfördelar kommer de att spridas. I projektet har fokus legat på vad som händer med konkurrensförmågan hos pollen och fröämnen. Man har undersökt hur hannarna med sitt pollen konkurrerar om att få befrukta honornas fröämnen. Man har också undersökt hur honorna gör för att få pollen från den bästa hannen, något som beror på omständigheter som kan variera från år till år. Det ”sexuella spelet” mellan växter är alltså inte så passivt som man gärna föreställer sig.
– Ett pollenkorn är inte identiskt med alla andra pollenkorn från en och samma växtart, förklarar Io Skogsmyr. En av mina studenter, Samuel Kiboi, har tittat på pollen från en gurkväxt och vad som händer med dessa. Vissa pollenkorn är resistenta mot ett visst virus, andra är det inte. När virussjukdomen härjar är det fördel om växten har resistens men när viruset inte härjar kan det vara en nackdel att vara resistent. Viruset sprider sig i plantan när denna tillväxer. Kiboi har visat att pollenkorn från mottagliga växter är bättre på att befrukta fröämnen än de från resistenta växter. Detta innebär att ett resistent anlag inte har lika stor chans att sprida sig trots att det har en fördel i andra delen av livscykeln om växten är sjuk.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Io Skogsmyr tel 046-222 40 23 eller per e-post Io.Skogsmyr@ekol.lu.se. Hon kan också förmedla kontakten med de tre nyblivna doktorerna. Samtliga finns kvar i Sverige fram till den 29 september. De tre avhandlingarna är:

Male and female selective mechanisms, reproductive success and gene flow (Samuel Kiboi)

Effects of Environmental Factors on Maternal Choice and Gene Dispersal (Teklehaimanot Haileselassie)

Environmental Effects on Pollen Performance: Potential Consequencies on Gene Flow (Margaret Mollel)

Elektronisk handel, e-handel kort och gott, har funnits i olika former sedan Internet slog igenom för drygt tio år sedan. Som forskningsämne är dock e-handel fortfarande i sin linda men vid Luleå tekniska universitet forskas det intensivt inom ämnet.
Christer Kuttainen är den förste som tar doktorsexamen vid Forskarskolan för e-handel vid Avdelningen för industriell marknadsföring och e-handel. Forskarskolan startade 2001 och där bedrivs forskning om elektronisk handel utifrån ett marknadsförings- och managementperspektiv.

Christer Kuttainen har studerat e-handel på företagsmarknaden, speciellt så kallade e-handelsplatser. På en sådan kan anslutna företag köpa och sälja olika varor och tjänster beroende på bransch. Ett problem för många e-handelsplatser är att locka tillräckligt många företag att bli medlemmar. Medlemsföretagen måste dessutom göra affärer med varandra för att e-handelsplatsen ska löna sig ekonomiskt – och frågan är om en företagsköpare litar på en okänd säljare som kanske finns på andra sidan jordklotet.

Det är mot denna bakgrund Christer Kuttainen har undersökt i vilken mån köparnas och säljarnas förtroende för varandra och för e-handelsplatsen leder vidare till affärer, nöjdhet och engagemang. Kuttainen har studerat två svenska e-handelsplatser, den ena förmedlar trycksaker, den andra mobiltelefoner. Resultatet publiceras i avhandlingen The role of trust in B2B electronic commerce – Evidence from twå e-marketplaces och visar att förtroende på det stora hela har positiva effekter.

– Förtroende hänger samman med en intention att göra affärer inom den närmaste framtiden. Dessutom minskar förtroende köparnas och säljarnas upplevda affärsrisk. Med de resultaten i ryggen har jag kunna visa på möjliga vägar för e-handelsplatserna att stärka förtroendet. Det handlar bland annat om att underlätta för företagen att samla information om möjliga köpare och säljare på e-handelsplatsen, säger Christer Kuttainen.

Christer Kuttainen är född och uppvuxen i Övertorneå, har en fil mag i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet och en högskoleexamen från Journalistlinjen på samma universitet. Dessutom har han läst såväl estniska som ryska.
Christer Kuttainen har arbetat på Svenska Spel som webbredaktör och systemutvecklare, på Försvarets radioanstalt som signalspanare och som reporter och fotograf på Gotlands Allehanda.
Numera bor han i Hortlax utanför Piteå och vid sidan om doktorandstudierna ägnar han fritiden åt att rida och köra arbetshäst samt åt att snickra och renovera hus.

För eventuell pressbild, kontakta Lena Edenbrink.

Upplysningar: Christer Kuttainen, tel. 070-282 92 28, christer.kuttainen@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Snökyla är både ett sätt att minska elanvändningen genom att ersätta kylmaskiner men också en möjlighet att ta hand om de föroreningar som finns i snö från bebyggda områden.
Tekniken saknar dessutom effektbegränsning. Doktoranden Kjell Skogsberg vid Luleå tekniska universitet har studerat snökyla med fokus på lagring i öppna dammar och med träspån som värmeisolering.

Träspån är den traditionella isoleringen för snö och is. Skogsberg har funnit att en viktig orsak bakom spånets goda isoleringsegenskaper handlar om att smältvattnet sugs upp i spånet där det sedan avdunstar. Denna avdunstning kyler i sin tur spånlagret vilket medför att smältningen minskar.
Det finns även andra isoleringsalternativ men än så länge har inget visat sig vara problemfritt.
Vid anläggningen i Sundsvall används träflis som isolering.

En stor del av kylenergin finns i snöns smältvärme och för att kunna nyttja den energin måste man använda en köldbärare som kyls ned av snön. Lämpligen används smältvatten för att transportera kylan till den byggnad som ska kylas varvid byggnadens värme transporteras till snölagret. I snön kyls då smältvattnet samtidigt som lite ny snö smälter. Man kan också använda grundvatten, sjövatten eller luft som köldbärare beroende på lokala förutsättningar.

Att tillverka snö är enkelt och relativt billigt i jämförelse med att använda kylmaskiner. Det är också effektivt ur energisynpunkt eftersom den mesta kylan tas ur luften. Det innebär att snökyla är ett möjligt alternativ på många platser i världen. Vad gäller ekonomiska förutsättningar ser det mycket positivt ut för svenska förhållanden. Kostnadsbilden i andra länder har inte studerats.

Kjell Skogsberg har även studerat ett angränsande fenomen kallat frysförluster. När vatten fryser avges värme och en del av den avges som avdunstat vatten. Det kan handlar om så mycket som tio procent av bildad is. Om detta sker upprepade gånger över en stor yta kan vattenförlusterna bli betydande. Detta är möjligt under vårvintern då solen tinar det frusna spånskiktet under dagen och skiktet fryser igen under kalla, klara nätter.

Kjell Skogsberg är född i Stockholm 1965. Han studerade till civilingenjör i samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet åren 1992 till 1998.
Han disputerar den 11 oktober med avhandlingen Seasonal snow storage for space and process cooling.

Upplysningar: Kjell Skogsberg, 0920-49 14 96, 073-151 44 59, kjell.skogsberg@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se

”Adapting to Varying Demands in Resource Constrained Real-Time Devices” är titeln på den avhandling som presenteras av doktoranden Tomas Lennvall, Institutionen för Datavetenskap och Elektronik, nu på tisdag 27 september.
Inom en nära framtid kommer digitala underhållningssystem att bli vanligare i hemmen. En stor fördel med dessa system är att apparaterna, t.ex. TVn, DVDn, digital boxen och datorn, kommer att kunna kopplas ihop trådlöst. Detta innebär också att flera av dessa apparater – i första hand TVn, PCn, och mobiltelefonen – kommer att ha möjlighet att visa en film som sitter i DVD-spelaren, oavsett vart i huset apparaterna finns. Det blir till och med möjligt att flytta de mobila apparaterna medan filmen spelas upp. Exempelvis ska man kunna gå runt i huset samtidigt som man tittar på filmen i mobiltelefonen eller på en liten handdator. Detta är inte möjligt idag eftersom man måste koppla en sladd direkt mellan DVD-spelaren och TVn.

De digitala underhållningssystemen måste klara av att trådlöst hantera musik och film på ett sätt som är tillfredställande. Kvaliteten för trådlös ljud och bild måste alltså vara minst lika bra som dagens teknik där som förutsätter kablar.

Särskilt handdatorer och mobiltelefoner har tekniska svårigheter att spela upp en DVD-film med samma kvalitet som på en TV.

Ett annat problem idag är den varierande kapaciteten i det trådlösa nätverket som knyter samman alla apparater. Eftersom trådlösa nätverk är känsliga för störningar (till exempel från mikrovågsugnar) varierar kapaciteten hela tiden, något som inte är fallet när man som nu har ett nätverk med sladdar.

I avhandlingen presenteras två olika sätt att hantera problemen med apparaternas tekniska begränsningar och det trådlösa nätverkets varierande kapacitet.

För att lösa problemet med olika apparaters varierande tekniska möjligheter har Tomas och hans kollegor tagit fram metoder som gör det möjligt att anpassa funktionerna (t.ex. spela musik eller film) till den tekniska kapaciteten som apparater och nätverk har.

Tomas presenterar i avhandlingen även en metod där man mäter hur mycket kapacitet som finns tillgängligt i det trådlösa nätverket. Eftersom kapaciteten varierar sker mätningar med jämna mellanrum så att man hela tiden får information om vad som finns tillgängligt. Dessa förutsättningar anpassas därefter till det som ska överföras (musik eller film) för bästa möjliga uppspelning.

Tomas Lennvall disputerar tisdag 27 september kl 10.00 i Delta på Mälardalens högskola i Västerås. Opponent är Jean-Dominique Decotignie, CSEM Schweitz.Tomas handledare har varit professor Gerhard Fohler, Mälardalens högskola. Sedan 2001 har högskolan rättigheter att utbilda och examinera forskare inom det tekniska vetenskapsområdet.

Kontaktinformation
Tomas Lennvall nås på mail tomas.lennvall@mdh.se eller tel 021 – 10 31 98.

Författare till ”Combining Off-line Schedule Construction and Fixed Priority Scheduling in Real-Time Computer Systems”, är Radu Dobrin, doktorand vid Institutionen för Datavetenskap och Elektronik.

Datorer och nästan all annan elekronik i bilen eller i hemmet (till exempel DVD-spelaren eller TVn), är datorstyrda. I regel består dessa system av en dator i kombination med ett antal datorprogram.

I och med att dessa system blir allt mer tekniskt avancerade så ökar kraven på datorns effektivitet, till exempel hur många program som kan köras samtidigt på en dator.

Vissa program i ett datorstyrt system är viktigare än andra – de måste alltid fungera korrekt när det gäller funktionalitet och tid. I bilar är det ju ytterst viktigt att datorprogrammen som styr airbagen eller bromsarna alltid fungerar som de ska, medan variationer i t ex CD-växlarens hastighet inte är lika viktig för passagerarnas säkerhet.

Både airbagen och CD-växlaren måste visserligen reagera på externa händelser (krock respektive ett tryck på play-knappen). Airbagen måste aktiveras inom ett visst tidsintervall, dvs, inte före en krock, men inte heller för sent efter en krock.

Datorsystemen i bilen måste kunna fungera parallellt utan att påverka varandra på ett negativt sätt, d v s, om cd-växlaren slutar fungera, får det inte påverka airbagens eller bromsarnas funktionalitet.

Om man vill lägga till ytterligare funktioner i bildatorn gäller samma princip: Den nya funktionen får inte leda fram till att redan befintliga system slutar att fungera, eller får brister i sin funktion. Om man, till exempel, vill lägga till ett anti-sladdsystem i bildatorn, så måste man kunna vara säker på att resten av programmen som körs på samma dator, i synnerhet de kritiska delarna (till exempel airbagen), fortfarande kommer att fungera felfritt.

Ju fler program som man lägger till i systemet, desto svårare blir det för datorn att hantera dem. Detta leder ofta till ett behov av att uppgradera datorn till en kraftigare modell som ska kunna hantera såväl nya som gamla program. Att vid datorbyte garantera bibehållna funktioner från de gamla säkerhetssystemen kan vara en svår uppgift.

I Radu Dobrins avhandling presenteras flera metoder som gör det möjligt och lättare att hantera dessa problem och risker, d v s, att utöka funktionaliteten i befintliga datorsystem eller att uppgradera systemen medan det kritiska beteendet garanteras. Han har även tagit fram förslag på metoder för att förbättra effektiviteten i befintliga datorstyrda system till exempel i bil- och flygindustrin.

Disputation sker tisdag 27 september kl 14.00 i Delta, Mälardalens högskola i Västerås då Radu Dobrin, försvarar sin avhandling. Handledare har varit professor Gerhard Fohler, MdH. Opponent är professor Guiseppe Lippari, Retis Lab, Italien.

Sedan 2001 har högskolan rättigheter att utbilda och examinera forskare inom det tekniska vetenskapsområdet

Kontaktinformation
Radu Dobrin nås på mail radu.dobrin@mdh.se eller tel 021-10 31 98