2004 gjorde Formas en speciell satsning på starka forskningsmiljöer för att utveckla internationellt konkurrenskraftiga och strategiska forskningsmiljöer tillsammans med Vetenskapsrådet, VINNOVA och Stiftelsen för strategisk forskning. Formas stängde sin utlysning den 10 juni 2004. Ett hundratal ansökningar kom in och den 25 november 2004 beviljade Formas ett tjugotal av dessa planeringsbidrag på 50 000 kronor. En internationell panel av framstående forskare har rankat ansökningarna. Nu ska
fem av dessa nitton slutligen utses.
Kontaktinformation
Tid: Kl 12.00, Måndagen den 26 september, 2005
Plats: Sal B, övre plan, Undervisningshuset, Ultuna, SLU Uppsala
Välkommen!
Medtag presslegitimation.
För anmälan kontakta Emilie von Essen, 08-775 40 38 eller 0733 50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
KAN GRÖNSKAN UTE GE BÄTTRE HÄLSA?
Boken Tänkvärda Trädgårdar innehåller många goda exempel på trädgårdar och parker – en inspirationskälla för alla som arbetar inom vård och omsorg eller utformar utomhusmiljön.
Kom och lyssna på Pia Schmidtbauer och låt dig inspireras av hennes Tänkvärda trädgårdar.
Fredagen den 30 september, 11.00-12.00
Plats: Forskartorgets scen, B05:72
Pia Schmidtbauer signerar dessutom sin bok Tänkvärda Trädgårdar.
Fredagen den 30 september, 12.00-12.30
Plats: Formas monter B06:82
OM ARTER HUSDJUR OCH STÄDER
Behövs alla arter i Sverige och vad får det kosta att bevara dem? Vilken rätt har vi att utnyttja husdjuren? Spelet om staden – vem vinner? Missa inte den dramatiska
presentationen av tre nya titlar i Formas pocketboksserie Formas Fokuserar.
Skådespelarna Peder Falk och Johan Paulsen har läst
Bevara arter – till vilket pris?,
Djuren – i människans klor och Spelat om staden.
Fredagen den 30 september, 14.30-14.50
Plats: Forskartorget scen, B05:72
I Formas monter B06:82 mittemot Forskartorget finner du också annan aktuell debatt i pocketformat i bokserien Formas fokuserar.
VÅGAR DU SMAKA PÅ EN AKI?
Kom och smaka på en annorlunda fruktbuffé! Här bjuds det läckra frukter från främmande länder.
Kom och möt lundabotanikerna Marie Widén och Lennart Engstrand som signerar sin bok Frukter från främmande länder.
Lördagen den 1 oktober, 11.00-12.00
Plats: Formas monter, B06:82
KÄRA LILLA GRIS – OM ATT ÄLSKA DEN MAN ÄTER.
Hälsosamma livsmedel till bra priser från ett jordbruk som är lönsamt, miljösäkert, naturskönt och bra för djuren. Ny kunskap skulle kunna ge oss allt detta men hur ska det gå till? Fyra personer med olika bakgrund som bidragit till boken delar med sig av sin forskning och sina erfarenheter.
Medverkande journalisten Peter Sylwan, grisbonden Gun Ragnarsson, tekn dr Alejandra Vasquez och fil dr Niklas Cserhalmi.
Lördagen den 1 oktober, 14.30-15.00
Plats: Forskartorgets scen, B05:72
Journalisten Peter Sylwan signerar boken Mat för livet 2025
Lördagen den 1 oktober, 15.00-15.30
Plats: Formas monter, B06:82.
Kontaktinformation
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se 0733 503161
Donationen från The Jonsson Family Fund skapar förutsättningar för att under två år ytterligare fördjupa de kontakter som sedan tidigare finns mellan de bägge universiteten.
– University of Washington och Linköpings universitet har flera beröringspunkter och filosofier som stämmer överens, säger Lars Jonsson.
Utbytet koncentreras till fyra områden där de båda universiteten ser den största ömsesidiga nyttan av fördjupade kontakter: Scandinavian area studies, statsvetenskap, nanoteknik och life sciences.
Rektor Mille Millnert ser donationen som ett viktigt stöd till LiU:s verksamhet.
– Ett livskraftigt internationellt utbyte på både forskar- och studentnivå är en nödvändighet för ett modernt universitet. University of Washington med 43 000 studenter är ett av de mest framgångsrika amerikanska universiteten med flera Nobelpristagare. Nu knyter vi kontakter som kan bli strategiskt viktiga för de inblandade områdena, säger Mille Millnert.
Lars Jonsson är lokalt mest känd som delägare av fastighetsbolaget Bygg-Vesta. Han har under senare år på olika sätt engagerat sig i Linköpings utveckling, bland annat genom att ta initiativ till den informella tankesmedjan ”Linköpings vänner”.
– En tanke med donationen är att den ska vara en katalysator för att skapa en amerikansk givarattityd här i Sverige. Om utfallet blir lyckat är jag beredd att själv gå vidare, och kanske vi kan få in ytterligare donatorer, säger Lars Jonsson.
Kontaktinformation
Informationsdirektör Lars Holberg, LiU
013-28 16 94, 0708-20 16 94
Mykorrhiza betyder ordagrant ”svamprot”, och är en symbios mellan växtrötter och en svamp. Denna samlevnad är normalt gynnsam för både svamp och växt. Svampen tar del av de kolhydrater som bildas genom växtens fotosyntes, medan växten drar nytta av svampens goda förmåga att ta upp framför allt fosfor från marken. Svampen blir ett slags utvidgat rotsystem.
Hittills har vi vetat ganska lite om hur vanligt det är med mykorrhiza i svensk jordbruksmark, och hur stor mångfalden är av olika typer av mykorrhiza. Johanna Sjöberg samlade därför in jordprover från 45 fält som representerade typiska jordarter och driftsinriktningar i olika delar av landet, från Alnarp i Skåne till Hindersön i Norrbotten. I samtliga jordprov fanns spår av mykorrhiza.
I jord finns enorma mängder mikroorganismer, och därmed också en mycket hård konkurrens. Bland annat har det visat sig att mykorrhiza kan ge kulturväxter ett visst skydd mot angrepp av svampsjukdomar, vilket är intressant inte minst för den ekologiska växtodlingen. Den sjukdom Johanna Sjöberg valde att arbeta med, Bipolaris sorokiniana, är en svampsjukdom som i första hand angriper korn, och skördeförlusterna kan bli upp till ett halvt ton per hektar. Sjukdomen sprids främst genom smittat utsäde, vilket innebär att angreppet startar i jorden.
De mykorrhizasvampar som samlats in visade sig ha en hämmande inverkan på Bipolaris, men den sjukdomshämmande förmågan varierade kraftigt beroende på var jordprovet tagits. De bästa mykorrhizasvamparna kom från ekologiskt brukade fält utanför Kalmar och Uppsala, men även mykorrhiza från konventionella fält i Västerbotten, Östergötland, Skåne, Småland och Västergötland hade god effekt.
På längre sikt hoppas Johanna Sjöberg att mykorrhizasvamp ska kunna användas i ekologisk bekämpning av växtsjukdomar som Bipolaris. Det kan handla om att ympa utsäde eller på andra sätt gynna de bästa mykorrhizasvamparna för att på ett miljövänligt sätt hämma skadliga organismer. Detta kan jämföras med att bakterier tillsätts i fil för att hålla magen i trim.
Agronom Johanna Sjöberg, institutionen för växtprodultionsekologi, SLU, försvarar torsdagen den 29 september 2005 kl. 09.30 sin avhandling ”Arbuscular Mycorrhizal Fungi ? Occurrence in Sweden and Interaction with a Plant Pathogenic Fungus in Barley”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen och äger rum i Loftets hörsal, SLU Ultuna, Uppsala. Opponent är Borbala Biro, research institute for soil science and agricultural chemistry of Hungarian academy of sciences, Budapest, Ungern.
Kontaktinformation
Mer information:
Johanna Sjöberg, 018-67 16 12, johanna.sjoberg@evp.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000921/
Det råder oenighet om det praktiska genomförandet och de patientrekommendationer som ges efter ledinjektioner med kortison. Tomas Weitoft har i sin kliniska forskning undersökt hur ledinjektioner ska utföras för att ge bästa möjliga resultat vid behandling av reumatiskt inflammerade leder. Han visar att risken för återfall halverades om leden tömdes på ledvätska före injektionen. De råd som ges till patienterna efter ledinjektioner bör också anpassas till vilken led som har behandlats. Till skillnad från knäleder, bör till exempel inte handleder vila efter kortisoninjektionen.
Tomas Weitoft har också undersökt risken för biverkningar. Infektionskomplikationer var mycket sällsynta. Färre än en av 12 000 injektioner ledde till ledinfektion. En studie av hur mycket av det injicerade kortisonet som tas upp av kroppen vid vila respektive belastning visar att upptaget inte påverkas. Av resultaten framgår också att bieffekter av en injektion på ämnesomsättningen i ben och ledbrosk, samt på kroppens egenproduktion av kortison, är kortvariga och övergående.
– Min studie tyder också på att behandling med kortisoninjektioner i inflammerade leder kan minska de skador som reumatismen orsakar på ledbrosk, säger Tomas Weitoft.
Slutsatserna i denna avhandling är direkt överförbara till det vardagliga kliniska arbetet och påverkar framtida riktlinjer för injektionsbehandling av inflammerade leder.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Tomas Weitoft på 026-65 11 79, 073-612 86 26 eller via e-post: Tomas.Weitoft@lg.se
Magtarmkanalens viktigaste uppgift är att bryta ned mat så att kroppen kan ta upp näring och skydda den mot främmande ämnen. Magsäcken utsöndrar till exempel en mycket stark syra och ett enzym som bryter ned proteiner. Det är dock inte enbart maten vi äter som är uppbyggd av proteiner utan även själva magsäcken. Alltså krävs det system som förhindrar att magsäcken bryter ner sig själv.
– Med tanke på allt som magsäcken måste klara av i form av stark mat, alkohol, bakterier och läkemedel är skyddet i magen mycket viktigt för att vi ska må bra, säger Johanna Henriksnäs.
För att skydda sig mot skadliga ämnen finns en rad skyddsmekanismer på olika nivåer i magsäcken. Ovanpå cellerna i magsäcken finns flera skikt av slem. I slemmet finns bikarbonat som blodet transporterat dit så att det vid cellytan är ett neutralt pH. I det yttersta cellagret i magsäcken sitter cellerna ihop extra starkt för att inte släppa igenom skadliga ämnen och under detta cellskikt finns ett sinnrikt anordnat blodflöde som transporterar bort skadliga ämnen som trots allt tagit sig igenom.
För cirka 20 år sedan upptäcktes en bakterie, Helicobacter pylori, i magsäcken där man tidigare trott att bakterier inte kan växa på grund av den sura miljön. Men det har visat sig att ungefär hälften av alla människor bär på bakterien och i dag anses den orsaka de flesta magsårsfallen och en stor del av magcancerfallen. Men hur det sker är ännu inte känt. Johanna Henriksnäs har under sitt avhandlingsarbete utvecklat en modell för att kunna studera magsäckens olika skyddsmekanismerna påverkas av H. Pylori hos möss.
– Vi fann att Helicobacter pylori gör att det neutrala skiktet vid cellytan i magsäcken förstörs lättare, att slemlagret blir tunnare och att blodflödet i magsäcken sjunker. Alla dessa förändringar är skadliga för magslemhinnan och skulle kunna förklara hur en infektion kan leda till sjukdom.
Kontaktinformation
Johanna Henriksnäs kan kontaktas på 018-471 43 24, eller via e-post: Johanna.Henriksnas@medcellbiol.uu.se
I avhandlingen hävdas att ickevåldsaktioner i form av civil olydnad och byggande av alternativprojekt kan främja demokratisering, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Forskningsprojektet skildrar hur ickevåldsrörelser – liknande Martin Luther Kings medborgarrättsrörelse i USA och Mohandas K. Gandhis antikoloniala befrielserörelse i Indien – ”försöker bekämpa krig och förtryck med fredliga och frihetliga medel.” Men den kritiska studien lyfter på ett unikt sätt fram hur ickevåldsrörelser själva utövar manipulation och förtryck. Trots rörelsernas motsägelsefullhet hävdas dock möjligheten till befrielsekamp mot organiserat våld och förtryck. I ett historiskt kapitel framgår också att ickevåldsrörelser uppstod långt före Gandhi, den person som tidigare setts som skaparen av ”ickevåld”.
Avhandlingen bidrar till ett samhällsvetenskapligt perspektiv på fenomenet ”ickevåldsaktioner” och använder till skillnad mot tidigare forskning moderna sociologiska teorier. Utifrån aktuella och historiska exempel på rörelser som använder ickevåldsaktioner – bland annat den brasilianska lantarbetarrörelsen MST och antikärnvapenrörelser – illustreras den samhällsvetenskapliga begreppsapparaten.
Civil olydnad är relativt okänt i Sverige och anklagas ofta av politiker för att vara ”odemokratiskt” eller ”oansvarigt”. Stellan Vinthagen menar dock att metoden utmärks av en vilja till dialog och ett försök till konsensus, även i konflikter präglade av fiendebilder, dogmatism, maktrelationer och legalt våldsanvändande.
Stellan Vinthagen är sedan 1980 själv aktiv i folkrörelser som använder ickevåld och är förutom lärare på universitetet kursledare för rörelser i Sverige och utomlands. Han är en av grundarna av plogbillsrörelsen i Europa – den rörelse som med civil olydnad avrustar vapen på militära fabriker och baser – och var aktiv i rörelsen i 15 år. Stellan har vid flera tillfällen suttit i fängelse för sina aktioner, senast 1999 i England. Han bor i Hammarkullen med sin fru och dotter, är uppvuxen i Linköping och är 40 år gammal och verksam vid Institutionen för freds- och utvecklingsforskning.
”Jag hoppas att avhandlingen både kan främja en kritisk forskning av ickevåldsrörelser och fungera som redskap för ickevåldsaktivister som vill utveckla kraftfulla aktioner”, säger Stellan.
Avhandlingens titel: Ickevåldsaktion – en social praktik av motstånd och konstruktion
Avhandlingsförfattare: Stellan Vinthagen, tel. 0704-763 789
e-post:.stellan.vinthagen @padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Jan Öberg, Lund
Tid och plats för disputation: Lördagen den 8 oktober 2005 kl. 10.15, Annedalsseminariet, Övre Husargatan 34/Seminariegatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Under de senaste tio åren har det blivit allt vanligare med en intervjuform kallad Addiction severity index (ASI) inom socialtjänsten. ASI-intervjun används för utredning av klienter med alkohol- och drogproblem, och innehåller frågor som berör klientens livssituation utöver missbruket. Liknande inslag har tidigare varit ovanliga i det sociala arbetet, och därför har det funnits farhågor att klienterna inte skulle acceptera intervjuformen, och att förhållandet mellan socialarbetare och klient skulle kunna skadas. Christer Engström vid Umeå universitet visar nu i sin avhandling att de flesta klienter upplever intervjuformen som positiv.
Resultaten baseras på en enkätundersökning med klienter inom missbrukarvården. I undersökningen jämfördes svaren mellan klienter som deltagit i en vanlig utredningsintervju och en ASI-intervju. Efter ASI-intervjun tyckte 85 procent av klienterna att det allmänna intrycket av intervjun var positivt. Dessutom ansåg 61 procent att intervjun förbättrade relationen till socialarbetaren.
Resultaten från en annan studie i avhandlingen visar också att relationerna med socialarbetarna inte påverkas negativt av ASI-intervjun. Däremot kände fler klienter en lägre egenkompetens i den grupp där ASI-intervjun användes. Christer Engström menar att en rimlig tolkning är att klienterna vid intervjun får en mer realistisk bild av sin livssituation och sitt behov av hjälp. Resultatet tyder också på att ASI-intervjun kan göra klienterna mer motiverade att medverka i fortsatt behandling.
ASI-intervjun skapades ursprungligen redan år 1980 i USA, och översattes till svenska år 1996. Den strukturerade intervjun tar cirka en timme att genomföra, och innehåller frågor om till exempel fysisk och psykisk hälsa, arbete och försörjning, kriminalitet, familj och umgänge. Under de senaste tio åren har uppskattningsvis mer är tvåtusen socialarbetare utbildats i intervjuformen. Eftersom ASI-intervjun allt mer används av både socialtjänst och kriminalvård, kan den ge dessa två verksamheter ett gemensamt språk och underlätta deras samverkan.
Fredagen den 23 september försvarar Christer Engström, institutionen för psykologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Implementering och utvärdering av Addiction severity Index (ASI) i socialtjänsten. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal Bt 104, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är professor Vera Segreus, Statens institutionsstyrelse, Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Christer Engström,
institutionen för psykologi,
tel: 090-786 97 45,
e-post: christer.engstrom@psy.umu.se
Det som utmärker avhandlingen är att det är barnens och inte de vuxnas röster som hörs. Avhandlingen är inte en rapport över hur uppfostran faktiskt ser ut i Sverige, utan fokuserar barnens upplevelser, föreställningar och handlingsmöjligheter i konfliktsituationer med föräldrarna.
– Ur demokratisk aspekt är det viktigt att lyfta fram barnens perspektiv. Dessutom vet vi att det finns ett samband mellan hur barn uppfattar uppfostringsmetoder och hur de senare utvecklas i livet, säger Emma Sorbring.
Totalt har 350 västsvenska barn mellan sex och nio år deltagit i studierna. Barnen har intervjuats om hur de tror att deras mammor och pappor skulle ha reagerat i olika konfliktsituationer, hur de upplever konfliktsituationen, hur de försöker påverka sina föräldrar, om de anser att de lyckas, samt om de tror att föräldrar skiljer på pojkar och flickor.
Resultatet visar att flickors och pojkars upplevelser av uppfostran är relativt lika. Men de tror att det finns en skillnad. Både flickor och pojkar tror att pojkar uppfostras strängare än flickor. Det gäller i högre grad barn som har syskon av samma kön som de själva än barn som har syskon av annat kön.
– Jag blev förvånad över att resultaten visade på den här typen av könsstereotyper. Det visar hur viktigt det är att jämställdhetsarbetet får fortsätta, säger Emma Sorbring.
Hon har i sin avhandling också funnit att barnen vill vara aktiva och påverka konfliktsituationen. De tycker om när föräldrarna resonerar med dem, men upplever att det ofta blir mer av ”tjat och gnat”. Allra minst tycker barnen om att bli fysiskt bestraffade. Generellt tycker dock barnen att det är föräldrarna som har beslutanderätten när en konfliktsituation uppstår och att de själva har litet inflytande.
– Det bästa vore om ”det logiska” vinner, oavsett om det är barnen eller föräldrarna som för fram argumenten, anser Emma Sorbring.
Avhandlingen ” Girls’ and boys’ views of conflicts with parents” läggs fram vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet fredagen den 23 september 2005 kl. 10.00.
Plats: Haraldsgatan 1, Göteborg, sal F1
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Emma Sorbring, tel 0521 – 26 40 31, mobiltel 0707-463662, emma.sorbring@htu.se
Hur bör ett kunskapsunderlag konstrueras för att ge en så god uppfattning som möjligt om de karaktärsdrag i den samlande bebyggelsen som ska bevaras? Mot den bakgrunden har avhandlingsförfattaren undersökt den sk. SAVE-metoden (Survey of Architectural Values in the Environment) som tillkom i Danmark i slutet av 1980-talet.
Det som utmärker SAVE är att den bebyggda miljöns arkitektoniska uttryck beskrivs utifrån en syntes, där både de naturmässiga och de historiska förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen ingår. Resultatet presenteras i en atlas som ska kunna användas som underlag för den kommunala planeringen, och som samtidigt vänder sig till allmänheten i syfte att öka medvetandet och intresset för den lokala miljön.
Analysen och utvärderingen av SAVE bygger huvudsakligen på Hökerbergs fallstudier i några danska kommuner. Där har han studerat kartläggningsprocessen och hur resultatet omsätts i den kommunala bevarandeplaneringen. Men han har också tillämpat valda delar av SAVE-metoden i en jämförande fallstudie i Kungälv.
Den slutsats Hökerberg kommer fram till är att SAVE mer än de metoder som används i Sverige lyckas fånga och synliggöra de karaktäristiska och bevarandevärda drag som stadslandskapet uppvisar, och som också bör vara utgångspunkt för hur ny bebyggelse ska integreras i befintlig miljö. Det gäller att bevara det typiska, ”det som gör Kungälv till just Kungälv”. SAVE-metoden skulle därför kunna fylla det behov av bättre kunskaper om bevarandevärd bebyggelse än de som idag finns i många svenska kommuner.
Avhandlingsförfattaren visar också hur man i dansk och svensk lagstiftning, som avser skyddet av bevarandevärd bebyggelse, i många fall valt olika lösningar, och där det danska systemet gett bevarandeintresset en starkare ställning än i Sverige.
Ett större demokratiskt inslag när det gäller frågor om kulturmiljön finns nu på den politiska agendan både i Danmark och Sverige. Enligt den danska SAVE-metoden är det lokalt förankrade ”följgrupper” som bestämmer vilka element i bebyggelsen som ska utpekas som bevarandevärda. Konstruktionen med sådana följgrupper jämförs i avhandlingen med de olika initiativ som finns i Sverige för att öka allmänhetens inflytande på bevarandepolitiken.
Avhandlingens titel: Att fånga det karaktäristiska i stadens bebyggelse. SAVE-metoden som utgångspunkt för bevarandeplanering.
Disputationen äger rum fredagen den 30 september 2005 kl 10.00
Opponent: Fil.dr Ingrid Appelborn Karsten, Oslo
Aulan, Kulturvård, Stora Nygatan 23-25, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Håkan Hökerberg, tel. +45 35 36 90 50 (hem), e-post hberg@post.tele.dk
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Stå, sitta och ligga tillhör ju svenskans vanligaste verb. De förekommer i en mängd olika sammanhang; det mest självklara är när en människas kroppsställning skall anges (Kalle står/sitter /ligger). Därutöver används de för att ange pågående handling (Kalle sitter och läser) eller ersätter de verbet vara i konstruktioner som Kalle är tyst – Kalle sitter tyst. Det vanligaste är emellertid att verben stå, sitta och ligga placerar människor, djur och föremål någonstans. Positionsverbet återspeglar då vanligen den aktuella kroppsställning eller den fysiska egenskap som personen etc. har, d.v.s. Kalle sitter (i soffan) i vardagsrummet, vasen, som är långsmal, står på bordet och mattan, som är platt, ligger på golvet.
Inte sällan blir det dock mer komplicerat: att skyskrapan World Trade Centre låg på Manhattan är vi alla överens om precis som om att de flata tallrikarna står på det dukade bordet. Märkligt, kan tyckas, men för en svensk är allt detta självklarheter. För en person med italienska som modersmål ter sig däremot många av dessa användningar smått absurda. Kristina Svensson har studerat förhållandet mellan de svenska positionsverben och de italienska verb och andra uttryck som kan motsvara dessa. Undersökningen har gjorts på grundval av en elektronisk parallellkorpus, d.v.s. en i datorn läsbar större samling texter bestående av originaltexter på både svenska och italienska och deras respektive översättningar. Analysen av materialet syftar bland annat till att fastställa frekvensförhållanden och reda ut under vilka premisser ett givet svenskt positionsverb motsvaras av en given italiensk motsvarighet. Likheter och skillnader mellan de båda språken har på så sätt belysts.
Resultaten av undersökningen visar att de båda italienska positionsverben sedere (sitta) och giacere (ligga) – verbet stå saknar en direkt motsvarighet i italienskan – motsvarar de svenska verben i endast 8 respektive 5 procent av fallen, vanligen då just kroppsställningen är fokuserad och viktig. Övriga förekomster utgörs till största delen av italienska motsvarigheter till vara och befinna sig, ibland följda av vad Kristina Svensson har kallat ställningsangivande komplement av typen in piedi (’på fötter’) och seduto (’sittande’). Italienskan anger också gärna, istället för befintlighet eller kroppsställning, den handling som föregår kroppsställningen (d.v.s. motsvarigheter till ställa sig, sätta sig och lägga sig) eller en egenskap som en underförstådd betraktare registrerar; monumentet står inte på torget, det reser sig (inför någons blick). Detta gör att den italienska texten ofta ter sig mer dynamisk och målande än den jämförelsevis statiska och beskrivande svenska. Avhandlingen kan tjäna som ett exempel på hur man med hjälp av den nya datortekniken ges möjlighet att bearbeta ett mycket omfattande material och på så sätt få fram mångfacetterad, heltäckande och därmed pedagogiskt mycket värdefull information.
Avhandlingens titel: Uno studio contrastivo svedese – italiano sui verbi svedesi stå, sitta e ligga.
Disputationen äger rum lördagen den 1 oktober 2005 kl. 10.00
Opponent: Professor Kerstin Jonasson, Uppsala
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Kristina Svensson, tel. 031-773 17 77 (arb.),
e-post kristina.svensson@rom.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Varje år drabbas 30 000 människor i Sverige av stroke, medan 100 000 patienter lider av sjukdomen. Tillsammans med övriga neurologiska sjukdomar tillhör stroke den sjukdomsgrupp som kostar sjukvården mest.
– Våra rön ger ett bidrag till kunskapen om varför yngre människor insjuknar med hjärninfarkt eller ischemiskt stroke, säger professor Christina Jern.
Resultaten, som nyligen publicerats i tidskriften Stroke, är en del av the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke, SAHLSIS, som leds av professorerna Christian Blomstrand och Christina Jern. I undersökningen ingår 600 personer boende inom Västra Götalandsregionen och som drabbats av hjärninfarkt före 70 års ålder. Hjärninfarkt orsakas i de flesta fall av blodproppsbildning i hjärnans kärl, men det ligger olika orsaker bakom sjukdomens uppkomst. De vanligaste orsakerna är storkärlssjukdom eller åderförkalkning i halskärlen, småkärlssjukdom, som uppstår i hjärnans blodkärl, och kardiell emboli, som orsakas av blodpropp från hjärtat. Huvudhypotesen som undersöks i SAHLSIS är att riskfaktorer i arv och miljö och deras interaktion skiljer sig åt mellan de olika typerna av hjärninfarkt. I den aktuella delstudien fann man att ärftlighet för stroke har betydelse för storkärlssjukdom och småkärlssjukdom, medan inget samband noterades för kardiell emboli.
Forskarna kunde inte identifiera någon säker bakomliggande orsak hos 30 procent av patienterna, trots att dessa fick genomgå en omfattande utredning. Denna grupp, vars sjukdomstillstånd kallas kryptogen stroke, anser forskarna vara särskilt intressant på grund av att det ligger ännu okända orsaker bakom sjukdomens uppkomst. Denna grupp är stor bland yngre människor som drabbas av stroke. Ett helt nytt fynd från SAHLSIS är att ärftlighet för stroke har betydelse även för kryptogen stroke.
Fortsatta studier inriktas mot att ta reda på vilka gener som är inblandade. I ett första arbete som kommer publiceras i oktober-numret av Stroke, rapporterar forskarna ett intressant men komplext samband för gener som har betydelse för kroppens blodproppsupplösande förmåga. Annan ny forskning visar att ett nyckelenzym för kroppens blodproppsupplösande förmåga, tPA, också uttrycks i hjärnvävnaden och kan påverka hjärnans förmåga att återhämta sig efter en stroke. Därför planeras nu även en uppföljande studie i syfte att identifiera gener av betydelse för långtidsförloppet efter stroke.
För mer information:
Professor Christina Jern, telefon: 031-343 57 20, 0707-32 65 81, e-post christina.jern@neuro.gu.se
Professor Christian Blomstrand, telefon: 031-342 14 00, 0739-01 10 50, e-post christian.blomstrand@neuro.gu.se
Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationschef
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 3373
Mobil: 0709-44 71 98
E-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se
Astrocyter finns i alla delar av det centrala nervsystemet och är den dominerande celltypen i människans hjärna. Vid det akuta skedet av till exempel demenssjukdom eller stroke inriktar sig astrocyterna på att begränsa skadan. I ett senare skede följer en mindre önskvärd process med ärrbildning runt det skadade området, som hindrar nybildning av kontaktpunkter mellan nervcellerna, så kallade synapser.
En av forskargrupperna, som leds av professor Milos Pekny, visar hur man genom att manipulera astrocyterna i möss kan stimulera nybildning av synapser och återbildning av axoner (nervcellsutskott som leder nervimpulser) hos nervcellerna. Denna manipulation leder till att transplanterade nervceller i näthinnan kan växa fast och bilda normala nervbanor. Forskarna har också ökat antalet nya nervceller, en process som annars avtar med stigande ålder.
Den andra forskargruppen, som leds av docent Michael Nilsson, studerar hur astrocyter i råttor påverkas av syrebrist efter stroke. Forskarna visar att dessa celler kan överleva förhållandevis länge under syrebrist.
– Det gör dessa celler lämpliga att behandla med läkemedel i kombination med att patienterna får modern neurorehabilitering i stimulerande miljöer, säger Michael Nilsson.
Denna forskning kan leda till nya vägar att hjälpa patienter som blivit förlamade eller fått andra bestående symtom efter skada i centrala nervsystemet till exempel efter stroke. Resultaten bidrar också till kunskapen om hjärnans förmåga att återhämta sig, som kan leda till bättre rehabilitering av människor som drabbats av stroke.
För mer information kontakta:
Professor Milos Pekny, telefon: 031-773 32 69, 0709-13 48 65, e-post: milos.pekny@medkem.gu.se
Docent Michael Nilsson, telefon: 031-342 28 15, 0733-82 16 17, e-post: michael.nilsson@vgregion.se
Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationschef
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 3373
Mobil: 0709-44 71 98
E-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se
Avhandlingen beskriver vad som händer i samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare vid samordnade vårdplaneringsmöten. Den sammanfattande tolkningen av resultatet är att deltagarna i samtalet konstruerar och befäster en vård som kännetecknas av gemenskap och bekräftelse, men även av utanförskap, obegriplighet, orubblighet och svekfullhet. Resultatet väcker frågor om vårdplaneringsmötets relevans i dess nuvarande form. Arbetsformen bör förnyas och vidareutvecklas för att tillgodose patienters rätt till individuellt bemötande och delaktighet i vårdplaneringsprocessen.
Resultatet visade att vårdplaneringsmötet både till omfattning, innehåll och samtalsform dominerades av de professionella vårdarna och att kvinnornas möjlighet att påverka vården var begränsad. Kvinnorna var dåligt förberedda inför mötet och hade av olika anledningar svårt att följa med i samtalet. Bland annat visste de inte alltid vilka som skulle vara med på mötet eller vilket ansvar personalen från kommunen hade. De visste inte heller hur de korttidsboenden som kunde vara aktuella fungerade, var de var belägna eller vilka möjligheter som fanns att hitta alternativa vårdformer. Andra orsaker till kvinnornas svårigheter att följa med i samtalet var bruk av fackspråk, att övriga deltagare talade mest med varandra, alltför mycket information som man inte förstod meningen med samt att kvinnorna i vissa fall var alltför utmattade för att orka följa med i samtalet. Hälso- och sjukvårdslagstiftningens målsättning om delaktighet och patientinflytande blev på så sätt inte möjliga att uppnå.
Resultatet visade vidare att kvinnorna när vårdplaneringsmötet skulle genomföras var i en existentiellt sårbar situation. Kroppen sviktade och hela deras framtid var oviss. De visste inte om de skulle bli friska eller om de någonsin skulle kunna återvända till hemmet. I det läget skulle kvinnorna delta i det mycket formella och pragmatiskt präglade vårdplaneringsmötet och de beskrev i intervjuerna att de upplevde sig oförberedda inför detta. Upplevelserna av att delta i vårdplaneringssamtalet var av olika slag. Dels beskrevs upplevelser av samverkan med de övriga deltagarna i ett gemensamt projekt. Dels beskrevs upplevelser av att stå utanför samtalet. Slutligen beskrevs upplevelser av att vara i fokus för samtalet. Denna upplevelse var tveeggad. Å ena sidan uttrycktes upplevelser av att få bekräftande uppmärksamhet, vilket var uppiggande och stimulerande och framkallade tacksamhetskänslor. Å andra sidan uttrycktes känslor av att exponeras som beroende och handikappad, vilket väckte känslor av resignation, sorg och hjälplöshet.
Avhandlingen är baserad på åtta videoinspelade vårdplaneringssamtal samt uppföljande öppna intervjuer med de kvinnor som deltog i vårdplaneringsmötet.
Eva Efraimsson är född och uppvuxen i Stöde, Medelpad. Hon har arbetat som sjuksköterska i Sundsvall och Göteborg samt som distriktssköterska i Alingsås. Sedan 15 år arbetar hon som lärare vid Institutionen för Vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.
Fredagen den 30 september försvarar Eva Efraimsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Vårdplaneringsmötet. En studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare. Disputationen äger rum kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Elisabet Cedersund, Tema äldre och åldrande, Campus Norrköping, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Eva Efraimsson nås på telefon 031-21 02 99 (bostad), 0707-60 57 89 (mobil) eller via e-post eva.efraimsson@hb.se.
Mer än hälften av alla nyfödda barn får röda prickar på huden strax efter födseln. Utslagen försvinner spårlöst efter några veckor, men under den tiden kan de orsaka många undringar och oro hos föräldrarna. Nya resultat visar nu att prickarna bara är en helt normal reaktion i barnets hud då den möter den flora av mikroorganismer som finns i världen utanför livmodern. Under fosterlivet är miljön helt steril. Inom ett fåtal dygn efter födelsen etableras en ekologisk balans mellan olika populationer av koloniserande mikrober och deras värd, barnet. Denna interaktion mellan mikrober och dess värdorganism är en aktiv process där det medfödda, naturliga immunförsvaret spelar en avgörande roll.
-I den här studien har vi visat att den plötsliga exponeringen för olika mikrober som sker i och med födelsen, triggar immunsystemet och ger barnet ett starkare skydd mot sjukdomsalstrande bakterier, säger docent Giovanna Marchini.
-Vi tror även att barnets första kontakter med mikrober på sikt kan påverka toleransutveckling och därmed uppkomsten av allergier samt autoimmuna sjukdomar senare i livet.
Publikation:
Erythema toxicum neonatorum is an innate immune response to commensal microbes penetrated into the skin of the newborn infant
Marchini G, Nelson A, Edner J, Lonne-Rahm S, Stavréus-Evers A, Hultenby K.
Pediatric Research (2005) 58: 613-616.
För mer information, kontakta:
Docent Giovanna Marchini, institutionen gör kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, tel 08-517 738 17 eller mail giovanna.marchini@karolinska.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser vare år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med universiteten i Utrecht, Leiden och Kalmar lyckats beskriva kristallstrukturen hos ett av nyckelproteinerna i det naturliga immunsystemet, komplement-faktor C3. Detta protein isolerades och karaktäriserades för första gången här Uppsala universitet för drygt 40 år sedan. Ett stort antal studier har sedan visat att proteinet binder till och växelverkar med 30-40 andra proteiner och receptorer i blodet och på vita blodkroppar. Men trots upprepade försök har kristallstrukturen tidigare inte kunnat fastställas vilket har försvårat förståelsen av dessa bindningar.
– Proteinet har stor betydelse för kroppens försvar mot mikroorganismer och är en av huvudaktörerna i den inflammatoriska processen vid många autoimmuna sjukdomar, säger Bo Nilsson, institutionen för klinisk immunologi, som leder forskargruppen.
Den tredimensionella strukturen visar nu att proteinet har utvecklats från ett urprotein för cirka 800 miljoner år sedan och att detta protein sedan har givit upphov till ett flertal andra försvarsproteiner hos organismer från insekter till däggdjur. Strukturen visar också att proteinet genomgår en kraftig formförändring efter att det aktiverats, vilket kommer att förklara hur växelverkan med andra proteiner regleras.
De nya rönen kan leda till att läkemedel kan skräddarsys för att reglera de destruktiva inflammatoriska processer som är knutna till autoimmuna sjukdomar som exempelvis ledgångsreumatism, SLE, kärlinflammationer, hemolytiska anemier, njurinflammationer och blodförgiftning.
Kontaktinformation
För mer information:
– Kristina Nilsson Ekdahl, tel: 018-611 11 71, 070-345 04 49, e-post: Kristina.Nilsson_Ekdahl@klinimm.uu.se
– Bo Nilsson, tel: 018-611 39 77, e-post: Bo.Nilsson@klinimm.uu.se
