Trots det starka motståndet mot forskning på embryon var det få som ifrågasatte provrörsbefruktning och de rutiner som innebar överproduktion, nedfrysning och småningom kassering av tiotusentals embryon. Ett annat gemensamt drag i dispyterna gällde uppfattningen att transplantationsbehandlingar av vissa sjukdomar, såsom Parkinsons och ungdomsdiabetes, var både möjliga och viktiga. Sager noterar att både transplantationsbehandlingarna och provrörsbefruktningen (inklusive dess överskottsembryon) redan var en verklighet för många människor när de embryonala stamcellerna kom in i hetluften. Frågan han ställer sig är hur denna verklighet kom till.
I mitten av 1980-talet fanns det begränsat forskningsmässigt stöd för att använda transplantation av aborterad fostervävnad som behandlingsform. Ändå blev det inom några år – trots hårt motstånd och endast preliminära resultat – ett hållbart koncept politiskt. Under ungefär samma tid började de mestadels privat drivna fertilitetsklinikerna sätta i bruk de teknologier som så småningom ledde till överproduktion av embryon. Paradoxalt nog verkar det som att abortmotståndarnas och därmed den federala regeringens avståndstagande i båda fallen medförde att alternativa vägar inte prövades på allvar.
När de embryonala stamcellerna introducerades 1998 så knöts de till överskottsembryon både i laboratoriet och i etiska paneler. En kör av forskare, etiker, politiker och patienter hävdade att stamcellerna var extra lämpliga för transplantationsbehandlingar i kraft av sina biologiska egenskaper, dvs. sin ”pluripotens”. Utifrån samma medicinska behov och biologiska egenskaper argumenterade motståndarna för en ökad satsning på andra stamceller som inte krävde embryon. Genom att granska hur termen ”pluripotens” och de embryonala stamcellerna definierades ömsesidigt under denna tid klarlägger avhandlingsförfattaren en positioneringsprocess. Definitionen av ”pluripotens” skedde i direkt relation till kampen om federala medel.
I augusti 2001 tillkännagav president Bush sitt beslut att skattepengar kunde användas till forskning på vissa redan producerade embryonala stamceller. Det var ett anmärkningsvärt steg för en republikansk president och abortmotståndare. Han hade dock stöd av ett flertal centrala republikaner i kongressen. Alla hänvisade de till transplantationsbehandlingar, överskottsembryon och de embryonala stamcellernas speciella ”pluripotens”.
Avhandlingens titel: Pluripotent Circulations: Analyzing Articulations of Stem Cells in the USA prior to 2001.
Opponent: Professor Andrew Webster, York, Storbritannien
Disputationen äger rum fredagen den 16 december 2005 kl. 13.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Morten Sager, tel. 031-773 47 22 (arb.),
031-775 97 99 (hem), 0708-775 979 (mobil), morten.sager@theorysc.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Avhandlingsförfattaren har studerat dessa positionsverb i fyrtio olika texter: tio svenska originalromaner med deras franska översättningar och tio franska originalromaner med deras svenska översättningar. Materialet omfattar sammanlagt 6 149 meningar som innehåller verben stå, sitta och ligga. Kortteinen har klassificerat dessa i fem användningstyper.
För det första används de svenska positionsverben prototypiskt, dvs. i sin grundbetydelse, för att ange en människas kroppsställning – Kalle ligger i sängen, Lisa sitter på en stol bredvid och de övriga står upp. För det andra förekommer de i lokativa uttryck för att ange att ett föremål är placerat någonstans – Vasen står i fönstret, Lappen sitter på dörren, Boken ligger på bordet. För det tredje används positionsverben i kombination med ett adjektiv eller ett particip i s.k. predikativa konstruktioner – Bilen står parkerad på gatan, Lisa sitter böjd över sin dagbok, Kalle ligger begravd i Flen. För det fjärde förekommer verben stå, sitta och ligga ofta i en för svenskan (och några få andra språk) specifik konstruktion som kallas pseudokoordination vars primära funktion är att ange pågående handling – Kalle stod och väntade på bussen, De satt och åt, Lisa låg och läste. Slutligen används de svenska positionsverben i mer eller mindre fasta ordkombinationer av mycket skiftande karaktär, t.ex. Mycket står på spel, Tröjan sitter åt, Jag vill inte ligga dig till last.
För varje användningstyp har Kortteinen kartlagt de svenska positionsverbens franska motsvarigheter och delat in dem i fyra huvudkategorier. Explicita uttryck för kroppsställning i franskan – i första hand uttryck som innehåller debout ’upprätt’, assis ’sutten’ och couché ’lagd’ – används i princip endast om människor. En betydligt mer frekvent kategori av franska motsvarigheter i materialet i dess helhet utgörs av generella verb som till exempel être ’vara’, se trouver ’befinna sig’. Den tredje typen utgörs av en rad olika lexikala varianter, till exempel se lever ’resa sig (upp)’, s’asseoir ’sätta sig (ner)’ och se coucher ’lägga sig (ner)’. Dessa verb anger handlingen som föregår tillståndet att stå upp, sitta ner eller ligga ner. Den fjärde kategorin kallar Pauli Kortteinen för nollekvivalenter. Dessa står för kontexter där någon formellt uttryckt fransk motsvarighet till de svenska positionsverben inte kan identifieras. Nollekvivalensen är systematisk och kan beläggas för varje studerad användningstyp.
Det är allmänt känt att översättningar på olika sätt är påverkade av originalspråket. Eftersom materialet som ligger till grund för denna undersökning består av originaltexter och översättningar på både svenska och franska, har intressanta observationer som rör skillnader mellan originaltexter och översättningar kunnat göras. Det visar sig att de svenska positionsverben systematiskt förekommer mer sällan i svenska översättningar från franska än i svenska originaltexter. I avhandlingen diskuterar Pauli Kortteinen ett antal tänkbara orsaker till denna snedfördelning.
Avhandlingens titel: Les verbes de position suédois stå, sitta, ligga et leurs équivalents français. Études contrastive.
Opponent: Professor Michael Herslund, Köpenhamn
Disputationen äger rum lördagen den 17 december 2005 kl. 10.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Pauli Kortteinen, tel. 031-773 18 09 (arb.),
031-711 38 61 (hem)
pauli.kortteinen@rom.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Rektor Göran Bexells beslut innebär att han följer den Samhällsvetenskapliga lärarförslagsnämndens rekommendationer. Sammanlagt 19 personer ansökte om att få professuren i den första omgången. Efter intervjuer och utlåtande av från de sakkunniga kom lärarförslagsnämnden fram till att Tiina Rosenberg var den mest lämpade kandidaten.
Tiina Rosenberg har en bakgrund som fil dr i teatervetenskap. Hon disputerade med avhandlingen ”En regissörs estetik: Ludvig Josephson och den tidigare teaterregin” vid Stockholms universitet 1993. Sedan dess har hennes forskning präglats av tvärvetenskaplig genusforskning med inriktning mot feministisk teori och queerforskning. Hon har varit en viktig kraft i att etablera queerforskning som ett genusvetenskapligt område i Sverige. Rosenbergs pedagogiska erfarenhet är framför allt hämtad från undervisning i genusvetenskap och teatervetenskap vid Stockholms universitet. Hon har även varit studierektor vid Stockholms universitets teatervetenskapliga institution under en längre period och hon har mottagit flera priser och utmärkelser för sina insatser inom genusforskningen.
Tiina Rosenberg tillträder professuren i genusvetenskap den 15 januari nästa år.
Kontaktinformation
För mer information kontakta;
Akademisekreterare Hans Modig 046-222 70 38
Sune Sunesson, dekanus för Samhällsvetenskapliga fakulteten, 046-222 71 04, 0706-12 71 04
Professor Tiina Rosenberg, 08-674 74 97 (kl 15.15-17)
”Klädd i morgonrock och i strumplästen finner vi honom i köket. …När kameran zoomar in drar han bort den frottéhandduk han har över huvudet och utbrister anklagande på bred göteborgska: ’Ni tjejer snackar om att föda barn men ni skulle bara veta hur det känns när en kille är riktigt förkyld’. …Bilden av den sjuke mannen i denna reklam för ett receptfritt läkemedel är bilden av en fjant”.
Så inleder Stina Backman sin avhandling. Hon har undersökt hur den sjuke mannen framställs i 1990-talets populärpress, deckarlitteratur, sjukdomsbiografier och reklam.
– Uppmärksamheten kring manlig ohälsa har ökat under de senaste tio åren. Jag blev nyfiken på vilken bild vi får i media av män som är sjuka.
Historiskt sett har sjukdom förknippats med kvinnor och kvinnlighet. Män har fått symbolisera det starka och friska, kvinnor för det svaga och sjuka. Men i slutet av 1900-talet blev det allt vanligare med manliga kroppar, inte sällan avklädda sådana, i populärpress och reklam. Media förmedlar en bild av ökat manligt intresse för den egna kroppen och för skönhet och hälsa.
Det innebär dock inte att relationen mellan manlighet och sjukdom är okomplicerad. Stina Backman finner att bilden av denna relation är motsägelsefull. Å ena sidan är den sjuke mannen handlingsinriktad och kraftfull och bär sitt lidande som en hjälte. Å andra sidan är han initiativlös, svag och ömklig och kräver full uppmärksamhet.
I populärkulturen är det påtagligt, skriver Stina Backman, hur den ständigt närvarande kvinnan tillskrivs ansvaret för den manliga hälsan. Utan en stödjande kvinna vid sin sida blir mannen ett passivt offer för ohälsa. Han förstår inte när han är sjuk och vet inte vad han ska göra för att bli frisk. Bilden av den sjuke mannen bygger på föreställningen om tvåsamhet och fasta förhållanden.
– Utifrån den bild som media ger får man uppfattningen att relationen mellan manlighet och ohälsa är både laddad och problematisk, konstaterar Stina Backman.
Kontaktinformation
Stina Backman disputerar den 9 december klockan 10. Hon nås på telefon 013 – 28 19 93, 0706 – 472 496, (dock sporadiskt under disputationsdagen) e-post: stiba@tema.liu.se
Susanne Linnér har följt sex arbetslag i förskola och grundskola i deras försök att konkretisera ett yrkesetiskt dokument i relation till sin dagliga verksamhet. Mot en teoretisk bakgrund försöker Linnér fördjupa förståelsen för pedagogernas ibland vitt skilda sätt att tala om sitt förhållningssätt gentemot barn och föräldrar i etiska och moraliska frågor.
– De olika sätten att tala bär på olika värden som kan inverka på barnen/elevernas lärande av demokrati och solidaritet säger Susanne Linnér. Detta kan få konsekvenser för förskolans och skolans möjligheter att utgöra en demokratisk mötesplats. Min studie visar på olika dilemman som verksamma pedagoger har att hantera i förhållande till dessa frågor.
Susanne Linnér framhåller vidare, att det finns en risk att kvalitén i förskolans och skolans värdegrundsarbete försämras av kraftiga besparingar, ökade effektivitetskrav samt tilltagande individualisering. I det perspektivet blir det än mer angeläget att finna en rimlig överrensstämmelse mellan förväntningar och förutsättningar.
– Den verkliga utmaningen blir att skapa utrymme både för pedagoger och elever att förstå sig själva, sina handlingar och därigenom skapa ett klimat som i sin tur kan öppna upp för både självförståelse och omvärldsförståelse menar Susanne Linnér.
Susanne Linnér har en yrkesbakgrund som lågstadielärare. Hon har sedan 1993 arbetat som lärare vid Institutionen för pedagogik, Växjö universitet.
Avhandlingen ”Värden och villkor – pedagogers samtal om ett yrkesetiskt dokument” försvaras den 8 december 2005, kl 13:15 i sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är professor Gunnar Sandgren, Lärarhögskolan i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Linnér på telefon: 0470-70 86 97 alt. 0707-23 13 44 eller e-post: susanne.linner@vxu.se
Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: kerstin.broden@vxu.se
I januari kommer Leonid Kuzmin att presentera en licentiatavhandling kring skidvallning. I den presenteras uppgifter som innebär ett paradigmskifte inom skidsporten. Leonid Kuzmin har testat friktionen mellan snö och skidor och upptäckt att glidvallan bara ställer till besvär för skidåkaren.
Han har varit inne på detta spår ända sedan 1995. Leonid Kuzmin har själv ett förflutet som skidtränare och vallare. Vid Skid-VM i Thunder Bay1995, när hans hustru Antonina Ordina tog en bronsmedalj, både individuellt och i stafett, valde han att låta henne åka på ovallade skidor.
– För mig var det vändpunkten och jag insåg att det var dags att ifrågasätta etablerade mantran kring vallning.
Belag på dagens längdåkningsskidor tillverkas av ultrahögmolekylär polyeten (UHMWPE). Detta är ett material med extremt goda nötningsegenskaper, låg friktionskoefficient och förmåga till självsmörjning.
– Därför ska man inte täcka ett utomordentligt material med ett mindre bra material som glidvalla.
Leonid Kuzmin konstaterar att glidvallor samlar smuts snabbare än torra stålsicklade belag.
– Ett av de mantran som ständigt upprepas är att man ska paraffinera sina skidor för att skydda dem mot slitage. Men i alla referensböcker konstateras att UHMWPE är fem gånger slitstarkare än kolstål. Mantrat är därmed krossat i tusen bitar.
Samlar mycket smuts
Leonid Kuzmin har genomfört en mängd försök i samma skidspår med vallade och ovallade skidor. Med hjälp av USB-kameror har han undersökt hur mycket smuts som samlats på skidorna och han har även mätt glidförmågan på andra sätt.
– De vallade skidorna glider en aning bättre från början, eftersom glidvallan minskar friktionen, men bara efter en stund har vallan samlat så mycket smuts att de vallade skidorna glider sämre. I vissa försök uppstod detta redan efter 200 meter och senast efter 3,8 kilometer.
Förutom glidet finns det också, enligt Leonid Kuzmin, en annan viktig orsak till att låta bli glidvallan.
– Genom att bara stålsickla utan att valla slipper motionsåkaren tillbringa sin dyrbara fritid i vallarboden och dessutom behöver man inte heller skicka sina skidor på slipning, avslutar han.
För närvarande arbetar doktoranden och hans kollegor vid Institutionen för teknik, fysik och matematik på Campus Östersund, med att vidareutveckla tekniken för glidtester.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till: Leonid Kuzmin, 063-16 59 13, leonid.kuzmin@miun.se
Pressbilder: www.miun.se/journalist
Försvarsmakten dumpade ammunition utan kemiska stridsmedel i havet efter andra världskrigets slut och fram till slutet av 1960-talet. På den tiden saknades destruktionsanläggningar och dumpning var ett snabbt och enkelt sätt att bli av med den överblivna och opålitliga ammunitionen. Uppskattningsvis 6 500 ton ammunition har dumpats på 25 platser i haven runt Sverige samt i flera svenska insjöar och nedlagda gruvor.
Ammunitionen består av metaller och explosivämnen, framför allt 2,4,6-trinitrotoluen, även kallad trotyl eller TNT. Allt eftersom metallhöljena rostar sönder kommer explosivämnet att läcka ut från ammunitionen. Trotylen löser sig ganska bra i vatten och kan orsaka dödlighet av fisk och ryggradslösa djur i halter ned till omkring 1 mg/l.
I ett doktorandprojekt som initierats av försvarsmakten, har Helene Ek studerat miljöriskerna med den dumpade ammunitionen. I sin avhandling visar Helene Ek att spridning och effekter av trotyl på vattenlevande organismer framför allt avgörs av miljöförhållanden vid dumpningsplatserna. Om ammunitionen har begravs under finkornigt sediment på havsbotten är det mindre risk för att giftiga ämnen sprids och orsakar skada för organismer som lever i den fria vattenmassan, till exempel fisk. Däremot kan trotylen och vissa av dess nedbrytningsprodukter orsaka skada på känsliga djur som lever i bottensedimenten. Läckaget av trotyl kommer att gå snabbare från bottnar med grövre sediment, men vid sådana bottnar är vanligtvis också bottenströmmar starkare vilket leder till att de giftiga ämnena späds ut. Riskerna för fisk och andra organismer som lever i den fria vattenmassan bedöms därför vara liten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Helene Ek
Tillämpad miljövetenskap
Tel: 031-773 37 86
E-post: helene.ek@miljo.gu.se
Handledare: Göran Dave, Tel: 031-773 37 76, E-post: goran.dave@miljo.gu.se
Avhandlingen har titeln: Hazard assessment of 2,4,6-trinitrotoluene (TNT) from dumped ammunition in the sea
Disputationen äger rum: den 16 december kl. 10.00 på Tillämpad miljövetenskap, Stora föreläsningssalen, Carl Skottsbergs gata 22, Göteborg.
Liksom tidigare år är det svårast att komma in på psykologlinjen. Det krävs toppbetyg i samtliga urvalsgrupper, men inte ens då är man garanterad plats. Andra välsökta utbildningar är exempelvis grundkursen i journalistik, socionomlinjen och en ny kurs om Afrikas historia.
Antagningsbeskedet från första urvalet är gemensamt för de flesta universitet och högskolor i landet och skickas ut under vecka 50. De sökande som antagits eller står som reserver måste senast den 28 december meddela om de vill behålla sin plats.
Information om var det finns lediga platser på universitet och högskolor i landet anges på www.studieplatser.nu.
Kontaktinformation
För antagningsstatistik eller frågor, kontakta Mattias Wickberg, Studentbyrån/Antagningen, tfn 08-16 3440, e-post mattias.wickberg@sb.su.se.
– Det här är mycket värdefullt för min karriär. Dessutom får jag möjlighet till ett ännu närmare samarbete med min kollega professor Sara Linse som jag delat vetenskapliga idéer med under lång tid, säger Jannette Carey som är professor i kemi.
Hennes forskning är inriktad på att förstå krafterna som styr hur proteiner får sin komplicerade veckade form. Kunskapen kan bland annat bidra till att förstå processerna bakom flera allvarliga sjukdomar. Den svenska forskningen inom området är stark, och Jannette Carey kommer även att samarbeta med forskare på andra universitet.
Installation 14 december
Dag: onsdag den 14 december
Tid: kl 13.30 – 15.30
Lokal: Lunds tekniska högskola, Kemicentrum, Sal B, Getingevägen 60, Lund Även medier är välkomna att delta.
Om gästprofessuren
Professuren inrättades 1981 av riksdagen för att hedra den tidigare statsministern Tage Erlander på hans 80-årsdag. Internationellt framstående utländska forskare får genom gästprofessuren möjlighet att tillbringa ett år vid universitet, högskola eller forskningsinstitut i Sverige. Innehavaren utses genom inbjudan från Vetenskapsrådet som också står för finansieringen, med visst bidrag från Tage Erlanders fond för naturvetenskap och teknik.
Mer information och pressbild
Jannette Carey, professor kemi, Princeton University: http://www.molbio.princeton.edu/research_facultymember.php?id=40
Institutionen för biofysikalisk kemi, Lunds universitet: http://www.bpc.lu.se/ Pressbild på Jannette Carey längst ned under detta pressmeddelande på: http://www.vr.se/press/arkiv/sida.jsp?resourceId=-319
Tage Erlanders gästprofessur: http://www.vr.se/omvr/ff/sida.jsp?resourceId=728
*De två Nobelpristagarna är Roald Hoffman (Nobelpriset i kemi 1981 tillsammans med Kenichi Fukui) och Paul J. Crutzen (Nobelpriset i kemi 1995 tillsammans med Mario J. Molina och F. Sherwood Rowland).
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Jannette Carey, professor kemi, 046-222 82 40, jcarey@Princeton.EDU
Sara Linse, professor biofysikalisk kemi, Lunds universitet, 046- 222 82 46, sara.linse@bpc.lu.se
Arne Johansson, huvudsekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet, 08-546 44 201, 0708-209 606, arne.johansson@vr.se
Eva Högström, informationsansvarig naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet, 08-546 44 345, 0733-556 494, eva.hogstrom@vr.se
Varje år drabbas cirka 30 000 personer i Sverige av stroke. Ungefär en fjärdedel av dessa är yngre än 70 år. Det blir också allt vanligare att yngre drabbas. Stroke till följd av syrebrist i hjärnan, så kallad ischemisk stroke, är den vanligaste formen av stroke och orsakas i de flesta fall av blodproppar i hjärnas kärl. Det finns dock olika orsaker till att proppar bildas. De vanligaste orsakerna är storkärlssjukdom som innebär åderförkalkning i halskärlen och att proppar därifrån följer med blodet och täpper till hjärnans kärl, småkärlssjukdom där proppbildningen uppstår lokalt i hjärnans blodkärl och kardiell emboli som orsakas av blodpropp från hjärtat.
Läkaren Katarina Jood har studerat 600 personer från Västra Götalandsregionen som drabbats av hjärninfarkt före 70 års ålder och 600 friska kontrollpersoner. Hennes resultat visar att åderförkalkning i stora kroppspulsådern och de stora stamkärlen på halsen är en mindre vanlig orsak till stroke hos yngre jämfört med äldre. Hos en stor andel av de yngre patienterna kunde hon inte hitta någon bakomliggande orsak trots noggrann utredning. Denna typ av stroke kallas kryptogen stroke och är särskilt intressant eftersom det ligger ännu okända orsaker bakom sjukdomens uppkomst.
Kända riskfaktorer för stroke är blodtrycksförhöjning, diabetes och rökning. Katarina Jood visar att dessa ökar risken för samtliga typer av stroke, men olika mycket. Rökning och diabetes uppvisar ett starkt samband till storkärlssjuka medan högt blodtryck uppvisar starkast samband till småkärlssjuka. Hon visar också att arvets betydelse varierar mellan olika typer av stroke. För storkärlssjuka och småkärlssjuka visade sig ärftliga faktorer ha betydelse, men inte för kardiell emboli. Katarina Jood visar att även för kryptogen stroke spelar arvet roll. Vilka gener som har betydelse för uppkomst av stroke är inte helt klart, men resultaten talar för att gener med betydelse för kroppens propplösande förmåga är involverade.
– Det finns nog ingen annan fall-kontrollstudie i världen med så många välundersökta unga strokepatienter och friska kontroller. Materialet vi samlat in ger oss stora möjligheter att fortsätta studierna av riskfaktorer för stroke, framförallt genetiska sådana, säger hon.
Katarina Jood har också studerat livsstilsfaktorers betydelse för stroke hos en annan grupp; medelålders män som följts sedan början av 70-talet. Vid uppföljning efter 28 år visade resultaten att män med fetma och män som vid studiens start rapporterat att de ständigt känt sig stressade under det senaste året eller längre, i större utsträckning än andra hade drabbats av stroke. Även bland de 600 strokepatienterna med storkärlssjuka, småkärlssjuka och kryptogen stroke men inte för kardiell emboli fanns ett samband mellan stress och hjärninfarkt.
Katarina Joods undersökningar ingår i studien, ”The Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke”, SAHLSIS, som omfattar ett stort antal unga, grundligt utredda strokepatienter och ett välkarakteriserat kontrollmaterial.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Katarina Jood, telefon: 031-342 26 43, mobiltelefon: 0702-75 15 16,
e-post: katarina.jood@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Christina Jern, telefon: 031-343 57 20, e-post: christina.jern@neuro.gu.se
Professor Christian Blomstrand, telefon: 031-342 14 00,
e-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademien, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Risk Factors in Ischemic Stroke
Avhandlingen försvaras fredagen den 9 december, klockan 13.00, Arvid Carlsson salen, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kan vi skapa ett utbyte mellan de kreativa, engagerade processerna som driver näringslivet och de strukturerade, disciplinerade målen inom de kulturella verksamheterna? Den frågan ställs till konferensens panel som bland annat består av Antonia Ax:son Johnson, styrelseordförande Axel Johnson Gruppen, Robert Weil, styrelseordförande Proventus, Lars Nittve, museidirektör Moderna Museet och Staffan Valdemar-Holm, teaterchef Dramaten. Konferensen är en arena för samtal om vad kulturella verksamheter och näringsliv kan erbjuda varandra.
− Förhoppningen är att konferensen ska bli ett startskott för nya synsätt, nya relationer och nya konkreta samarbetsprojekt kring temat kommersen och konsten, säger konferensgeneral Bertil Guve.
Konferensen avslutar det sexåriga forskningsprojektet Fields of Flow. Dess ambition är att bidra till nya möten och samtal mellan forskare och praktiker. Fields of Flow är ett forskningssamarbete mellan Handelshögskolan i Stockholm, Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet. Genom Fields of Flow har femton doktorsavhandlingar, tolv böcker och ett stort antal artiklar och bokkapitel publicerats.
Konferensen äger rum den 8 december kl. 14-18 i Handelshögskolans Aula, Sveavägen 65. Pressen är välkommen att delta under konferensen. Anmäl dig till ingrid.kollberg@hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Bertil Guve, konferensgeneral, KTH
Tel. 08-790 76 06
Mobil: 0708-70 09 09
E-post: bertil.guve@indek.kth.se
– Byggnader står för fyrtio procent av Sveriges nergianvändning. Vi måste ta ansvar för framtiden och reducera byggsektorns miljöpåverkan! Tekniken och kunskapen finns men dessvärre finns det också seglivade myter som förhindrar ett resurseffektivt byggande. Nu måste byggbranschen börja tänka om och ta ett helhetsgrepp. Skriften belyser faktorer som ger bra byggnader med liten miljöpåverkan. En del är generella, medan andra gäller en viss typ av hus, säger Maria Wall, teknologie doktor vid Lunds tekniska högskola, som initierat och skrivit uppropet med bidrag från forskningsrådet Formas.
I uppropet uppmärksammas en lång rad åtgärder som krävs för ett resurseffektivt byggande: Utveckla byggnader med helhetssyn, Öka samverkan i byggprocessen! Sätt upp energi-och miljömål!, Utse en energi- och miljösamordnare i varje byggprojekt!, Analysera energibalansen tidigt i processen!, Beakta livscykelkostnader – inte bara investeringskostnader!, Utnyttja energieffektiv teknik och förnybar energi!, Öka samverkan mellan forskarna och byggbranschen!, Bygg goda exempel – och lär av dem! samt Utbilda för ökad kunskap!
Skriften kostar 20 kronor inkl moms och kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522,fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se
Recensionsex kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 40 08
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Wall, författare och tekn dr vid Lunds tekniska högskola 046-222 96
62,maria.wall@ebd.lth.se
Birgitta Johansson, redaktör, 08-775 40 03, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, Presschef, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Under ledning av Ulrika Björkstén kommer åtta forskare från olika ämnesområden att under två timmar försöka reda ut frågor om vad Nobelpristagarna har gemensamt, hur de har blivit så framgångsrika, vad ett Nobelpris egentligen mäter och varför så få kvinnor har mottagit Nobelpriset.
Med deltagare från vitt skilda områden – allt från praktisk filosofi, stressforskning och kognitiv neurovetenskap till pedagogik, genusvetenskap och marknadsföring – vill panelen ge nya svar på frågor som många säkert undrat över när det gäller Nobelprisen och pristagarna genom åren.
Samtalsledaren Ulrika Björkstén är kommunikationsansvarig på Nobelmuseet och har tidigare varit vetenskapsskribent på bland annat Svenska Dagbladet.
Medverkande forskare
• Anders Bárány, vice museichef på Nobelmuseet och tjänstledig professor i fysik vid Stockholms universitet
• Per Hamid Ghatan, överläkare och medicine doktor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet
• Teresa Kulawik, docent i statsvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola
• Margareta Norell Bergendahl, professor i integrerad produktutveckling och prorektor på KTH
• Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm
• Magnus Söderlund, docent i marknadsföring och chef för Center for Consumer Marketing (CCM) vid Handelshögskolan i Stockholm
• Töres Theorell, professor och stressforskare vid Karolinska Institutet och Institutet för psykosocial medicin, IPM
• Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet
När? Lördag 10 december kl. 14.00-16.00
Var? Stockholms Akademiska Forum, Kulturhusets bottenvåning, ingång Sergels torg
Caféservering med glögg, kaffe, te, kalla drycker, lussebullar, pepparkakor, smörgåsar och sallader finns i lokalen.
Mer information och fullständigt program: http://www.stockholmsakademiskaforum.se/news/index.html#nobel
För mer information om evenemanget kontakta Stina Moritz :
E-post: moritz@stockholmsakademiskaforum.se
Telefon: 08-674 77 71 eller 070-779 14 86
Välkommen!
Vuxna råttor som utsattes för kortvarig syrebrist (ischemi) i hjärnan drabbades av selektiv nervcellsdöd i den del av hjärnan som är hanterar inlärning och minne. Dessa funktioner försämrades då kraftigt de två första veckorna efter ischemin.
Under de efterföljande månaderna observerades en massiv nybildning av nervceller i detta område, CA1-området i hippocampus. Tre månader efter ischemin hade antalet nervceller i CA1 ökat från 3% till ca 40% av antalet nervceller i motsvarande kontrollgrupper.
Parallellt med denna nervcellsnybildning återkom inlärnings- och minnesförmågan. Tre månader efter ischemin kunde inte längre några skillnader i inlärning och minne påvisas gentemot kontrollråttorna.
Cerebral ischemi innebär syre- och näringsbrist till hjärnan och inträder när blödflödet till hjärnan stoppas, t ex efter en stroke eller hjärtstillestånd. Nervceller är extra känsliga för ischemi och bortfallet av nervceller har hittills ansetts irreversibelt med bestående funktionsnedsättning som följd. Dessa fynd tyder dock på att den vuxna däggdjurshjärnan har en inneboende kapacitet att nybilda funktionellt kopplade nervceller efter hjärnskada.
Publikation:
Reappearance of hippocampal CA1 neurons after ischemia is associated with recovery of learning and memory.
Bendel O, Bueters T, von Euler M, Ögren SO, Sandin J and von Euler G.
J Cereb Blood Flow Metab (2005) 25: 1586-1595
För mer information, kontakta:
Docent Gabriel von Euler, Institutionen Neurotec, Karolinska Institutet, tel 070-643 91 64, eller e-mail gabriel.von.euler@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Ett mål med dagens lärarutbildning är att problematisera samhällets och demokratins värdegrund. J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete följt en grupp studenter på en distansbaserad lärarutbildning med stöd av IKT (informations- och kommunikationsteknologi). De menar att den värdemässiga bas som studenterna på utbildningen ger uttryck för framstår som närmare kopplad till frågor om individen än till samhället.
Avhandlingen baseras på en större enkätundersökning och intervjuer med både lärarstudenter och lärarutbildare. En förståelse som framträder i studien är att individualiteten tycks vara central bland studenterna i frågor som rör demokrati. Individuella rättigheter, som till exempel att få uttrycka personliga åsikter eller ställningstaganden, verkar framhållas mer av studenterna än gemensamma skyldigheter.
En annan förståelse är att distansbaserad lärarutbildning med IKT-stöd tycks inprägla ett synsätt på lärande och utbildning där människan som individ tas för given. I det tolkningsarbete som J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson har genomfört framträder en bild av att studenterna i stor utsträckning måste lita till sin egen förmåga att planera och genomföra sin utbildning. Den sociala dimensionen, som till exempel krav på att arbeta i grupp, framträder i första hand som associerad med att känna sig bekväm med andra, i andra hand som en förhandlingsprocess mellan studenterna för att möjliggöra en gemensam förståelse för lärande och utbildning.
J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson ställer sig därför frågan: hur är det möjligt att förstå den värdemässiga gemenskap som kan förhandlas fram när den är skapad och styrd inom ramen för en distansbaserad utbildning med IKT-stöd? För att göra det möjligt för studenterna att få mer gemensamma uppfattningar om vad ett framtida arbete som lärare innebär, anser J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson att relationen mellan människa och samhälle bör problematiseras mer inom denna utbildningsform, och att man särskilt bör fokusera på samhällets gemensamma värde- och normsystem.
Fredagen den 9 december försvarar J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson, pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Training Teachers Through Technology. A case study of a distance-based teacher training programme. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Norra beteendevetarhuset, hörsal HS1031. Fakultetsopponent är Associate professor, Ph.D. Elsebeth Korsgaard Sorensen, Aalborg University, Denmark.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
J. Ola Lindberg,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 061-186291
e-post: ola.lindberg@miun.se
Anders D. Olofsson,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 7809
e-post: anders.d.olofsson@pedag.umu.se
I dagarna presenteras årets ”Placement Report” från Handelshögskolan i Stockholm (HHS). Den kartlägger etableringen på arbetsmarknaden bland de studenter som tog ut sin civilekonomexamen 2004. Årets undersökning visar att det gick snabbare för de examinerade att få jobb än vid förra årets mätning.
− En av orsakerna är den förbättrade konjunkturen. Fler företag är intresserade av att rekrytera och besöker därför Handelshögskolan för att presentera sig för studenterna, säger Cecilia Frietsch som är ansvarig för Career Center vid HHS.
Hela 20 procent av de examinerade uppger att de fick sitt första jobb genom en företagspresentation. Handelshögskolan ger också mycket stöd till studenterna inför jobbsökandet.
− Vi satsar mycket på att stötta studenterna, säger Cecilia Frietsch. Bland annat har vi startat ett särskilt program där studenterna får hjälp med att hitta sin profil och att framhäva sina personliga kvaliteter. De får också träna intervjuteknik och inför en specifik anställningsintervju kan man få personlig träning av en coach. Det här är oerhört uppskattat av studenterna, fortsätter hon.
Läs hela Placement Report 2005 via länken nedan.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Lars Bergman, rektor, professor
Tel. 08-736 9012
E-post: Lars.Bergman@hhs.se
Karl-Olof Hammarkvist, grundutbildningschef, adj. Professor
Tel. 08-736 9543
E-post: Karl-Olof.Hammarkvist@hhs.se
Cecilia Frietsch, Career Center-ansvarig, HHS
Tel. 08-736 9328
E-post: Cecilia.Frietsch@hhs.se
