– Det viktigaste resultatet för mig som kliniskt verksam reumatolog är att det inte är behandlingen mot ledgångsreumatism som orsakar lymfkörtelcancer. Det stärker oss i vårt arbete att sätta in tidig och effektiv behandling, säger Eva Baecklund.
I avhandlingen har hon undersökt sambanden mellan ledgångsreumatism och lymfkörtelcancer, så kallat lymfom. Arbetet har skett i samarbete med Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Resultaten visar att den ökade risken för lymfom är kopplad till svår ledgångsreumatism med hög inflammatorisk aktivitet, men inte till användningen av de läkemedel som används för att behandla ledgångsreumatism.
Hon har också undersökt förekomsten av Epstein Barr-viruset i lymfom och konstaterar att förekomst av viruset är ovanligt. Epstein Barr är ett virus som 90 procent av befolkningen är infekterad av. För de allra flesta leder en infektion inte till någon sjukdom, men i vissa fall kan viruset leda till körtelfeber och i sällsynta fall till cancer. Epstein Barr är vanligt i andra former av lymfom, till exempel hos patienter som har transplanterats eller som har utvecklat aids. Därför har man trott att det även skulle finnas ett samband mellan Epstein Barr-virus och lymfom hos patienter med ledgångsreumatism.
– Men det verkar vara en annan mekanism som ligger bakom den här formen av lymfom. Den orsakas sannolikt inte av ett virus utan av inflammationen, säger Eva Baecklund.
Resultaten tyder på att effektiv läkemedelsbehandling av ledgångsreumatism bör kunna minska risken för att senare utveckla lymfom.
Kontaktinformation
Eva Baecklund kan nås på tel 018-32 13 24 eller eva.baecklund@swipnet.se
Hur människors hälsa påverkas av olika faktorer i miljön är ett angeläget forskningsområde på Karolinska Institutet. Här bedrivs världsledande miljömedicinsk forskning, utbildning och riskbedömningsarbete, främst vid Institutet för miljömedicin (IMM). Verksamheten fokuserar på luftföroreningar, inomhusmiljö, metaller och persistenta organiska ämnen, samt fysikaliska miljöfaktorer som buller och strålning.
På presseminariet kommer du att få höra om den senaste forskningen inom viktiga miljömedicinska områden. Presseminariet leds av rektor Harriet Wallberg-Henriksson.
Program
09.00 Inledning av rektor Harriet Wallberg-Henriksson
09.15 Benskörhet drabbar allt fler och allt yngre personer. Vilken roll spelar miljön?
Professor Helen Håkansson
09.30 KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) – ett av mänsklighetens största hot
Professor Kjell Larsson
09.45 Sant och falskt om mobiltelefoner – varför är det så svårt att förklara risker?
Professor Maria Feychting
10.00 Buller, bebyggelse och folkhälsa
Professor Birgitta Berglund
10.15 Nya rön om allergi hos barn till jordbrukare och antroposofer
ger uppslag för prevention
Professor Göran Pershagen
10.30 Institutet för miljömedicin – Nationellt expertorgan med bred kompetens
Professor Göran Pershagen, prefekt
10.45 Diskussion och sammanfattning
11.00 Avslutning
För anmälan och ytterligare information:
Sabina Bossi, pressekreterare vid Karolinska Institutet, telefon 08-524 838 95, sabina.bossi@ki.se
Anna Persson, informationsansvarig vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, telefon 08-524 875 05, anna.persson@imm.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser vare år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Målsättningen med forskningsprojektet är att i framtiden kunna hjälpa människor och organisationer att snabbt och enkelt visualisera komplexa situationer. Systemet är helt nytt, något liknande finns inte i hela världen. En utmaning är därför att utforska hur pass ”intelligent” systemet överhuvudtaget kan bli, berättar Pierre Nugues.
Enligt Pierre Nugues har de kommit en bit på väg. Carsim kan numera exempelvis utifrån sammanhanget analysera är vad ordet ”det” syftar på och även hantera tidstempus, såsom ”före” och ”sedan”.
– När är ett ögonvittne till en trafikolycka exempelvis skildrar vad som hänt, berättar han ofta det viktigaste först och sedan hur det gick till. För Carsim gäller det att omvandla berättelsen så att den blir rätt kronologiskt, förklarar Pierre Nugues.
Forskarna lät testpersoner para ihop 50 olika beskrivningar av trafikolyckor med Carsims animation av samma beskrivning. I 56 procent av fallen bedömdes överensstämmelsen vara god eller mycket god.
– Med tanke på språkets komplexitet är detta ett resultat som vi är mycket nöjda med, kommenterar Richard Johansson, doktorand i projektet.
Hittills har alltså beskrivning av trafikolyckor, bl a i tidningsartiklar, varit utgångsmaterial. Utöver att trafiksituationer är ett avgränsat och väldefinierat område finns enligt Pierre Nugues behov; för försäkringsbolag, utbildning av bilförare eller som illustration i tidningsartiklar. Men tänkbara tillämpningsområden är betydligt fler.
– Tekniken kan komma att användas i spel eller för att t ex göra egna animerade godnattsagor, säger Pierre Nugues.
Carsim demonstreras Vinnovas monter på Tekniska Mässan i Stockholm 18-22/10 och under Software Days i Lund 18/10 (www.softwaredays.org).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pierre Nugues, universitetslektor, Datavetenskap, Tel: 046-222 96 40, Pierre.Nugues@cs.lth.se eller Richard Johansson, doktorand, Datavetenskap Tel: 046-222 42 49 Richard.Johansson@cs.lth.se. För foto och grafik, kontakta Jonas Wisbrant, Projektsekreterare LUCAS, Tel: 046-222 34 83, Jonas.Wisbrant@cs.lth.se
Läs mer och prova carsim på: http://www.lucas.lth.se/lt/ Poster med illustrationer: http://www.lucas.lth.se/about/posters/carsim3.pdf.
Antalet personer som får diagnosen ökar varje år, främst för att allt fler tar s.k. PSA-prov, medan antalet som årligen dör av sjukdomen i Sverige ligger ganska konstant på ungefär 2 500 per år. Denna cancerform är speciell genom att nästan alla män åtminstone i lite högre åldrar har tumörer i prostata. Problemet ligger dels i att hitta dem, dels avgöra om de är aggressiva och livshotande. Forskningen kring prostatacancer är både omfattande och avancerad i Umeå och detta ämne stod i fokus för 2005 års upplaga av Forskningens Dag, som i april hölls både i Umeå och för första gången Sundsvall.
Prostatacancer – mannens gissel var rubriken dagen som nu också redovisas i bokform. I sex föredrag beskriver aktiva forskare vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, dagens och framtidens kunskaper om denna cancerform. Boken avslutas med en diskussion och frågestund med föredragshållarna, ledd av Sverker Olofsson, programledare vid Sveriges Television och från 2005 hedersdoktor vid fakulteten. Bokens avsnitt ser ut som följer:
Prostatacancer – hur märks den? Urologen Pär Stattin informerar om (bristen på) symtom från tumörer i prostata och om begränsningarna hos i PSA-värdettestet.
Vem får prostatacancer? Onkologen Henrik Grönberg berättar om sjukdomens spridning i världen och i olika befolkningsgrupper samt om sin egen forskning kring den ärftliga varianten av denna cancerform.
Hur diagnostiserar vi prostatacancer? Patologerna Patologen Anders Bergh och forskaren Pernilla Wikström berättar om svårigheterna vid diagnostiken det gäller inte bara att hitta tumörerna utan också att kunna bedöma deras framtida utveckling och om aktuell frontlinjeforskning för att finna mer träffsäkra metoder för att spåra sjukdomen i t.ex. ett blodprov.
Behandling av lokal prostatacancer – operera, stråla eller vänta? Urologen Pär Stattin och onkologen Anders Widmark belyser behandlingsmetoderna för de patienter där tumörerna inte spritt sig utanför prostata.
Behandling av spridd prostatacancer – vad hjälper bäst? Av hittills ganska okänd anledning sprider sig prostatacancer oftast till skelettet. Anders Widmark och Pär Stattin berättar om de behandlingsmetoder som finns att tillgå i det läget.
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig, doktorand i omvårdnad, har djupintervjuat ett antal män som lever med prostatacancer och förmedlar deras erfarenheter.
Boken, och böckerna från de fem senaste upplagorna av Forskningens dag kan också läsas i pdf-format via länken Populärvetenskap på fakultetens webbsida
http://www.umu.se/medfak/
Forskningens Dag har sedan 1998 arrangerats av Medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Arrangemanget, där aktiva forskare presenterar sina rön för allmänheten, har sedan dess varit en årlig publikframgång. Det första temat var Fett på gott och ont, om vår ämnesomsättning när det gäller fett och om sjukdomar som är relaterade till kosten. Den andra dagen, Socker upp och ner (1999), handlade om diabetes. Hösten 2000 stod barnlöshet och konstgjord befruktning på programmet under rubriken Bot för barnlöshet, det var det första av arrangemangen som också har redovisats i bokform. Rubriken 2001 var Reservdelsmänniskan, det gällde transplantat och proteser men också stamceller. I oktober 2002 var temat Ihärdiga infektioner, om bakterier och virus som trots antibiotika fortfarande hotar oss alla. Hösten 2003 var rubriken Pigg eller opigg i knoppen – ett åldrandets huvudproblem. Det handlade om demens och åldersglömska men också om det goda åldrandet, om de som är friska också efter 85 års ålder. Våren 2004 var rubriken Stroke – ett slag mot hjärnan.
Arrangörer för Forskningens Dag är Medicinska fakultetens informationskommitté.
För mer information, eller för att beställa boken, kontakta:
Hans Fällman, informatör vid fakulteten 090-786 64 65, e-post: hans.fallman@adm.umu.se
Bertil Born, informatör vid fakulteten 090- 786 60 58, e-post: bertil.born@adm.umu.se
Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat metatesen till en av de mest användbara reaktionerna inom den organiska kemin. Fantastiska möjligheter har därmed skapats för framställning av många nya molekyler t.ex. läkemedel. Snart är det bara fantasin som sätter gränser för vilka molekyler man kan bygga!
Organiska ämnen innehåller grundämnet kol. Kolatomer kan bilda långa kedjor och ringar, binda till sig andra grundämnen som väte och syre, forma dubbelbindningar etc. Allt liv på jorden bygger på sådana kolföreningar, men de kan också framställas på konstgjord väg, vilket kallas organisk syntes.
Metates betyder byta plats. I metatesreaktioner bryts och ombildas dubbelbindningar mellan kolatomer på ett sätt som får atomgrupper att byta plats. Detta sker med hjälp av speciella katalysatormolekyler. Metatesen kan liknas vid en dans där man byter partner under dansens gång.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Malin Lindgren, informatör, tel. 08-673 95 22, 0709-88 60 04, malin@kva.se
Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, evak@kva.se
Pengar kan sägas ha både ett verkligt, objektivt värde och ett subjektivt, personligt uppfattat värde. Det verkliga värdet förändras över tid på grund av inflation och deflation, men dessa förändringar innebär inte alltid att man upplever att värdet verkligen har förändrats. Man kan tycka att en summa pengar som man skall ta emot eller betala, någon gång i framtiden, är lika mycket värd nu som då. Penningillusionen, som är ett exempel på detta, betyder att sedlarnas och myntens olika valörer (det nominella värdet), påverkar uppfattningen om det verkliga värdet på pengarna.
Euroillusionen liknar penningillusionen på så sätt att den subjektiva uppfattningen påverkas av det nominella värdet i olika valutor. När man växlar in pengar från den egna valutan till en främmande valuta kommer det nominella värdet att bli antingen högre eller lägre beroende på växlingskursen. Det verkliga värdet däremot förblir oförändrat.
Denna avhandling undersöker inflytandet av euroillusionen på den subjektiva uppfattningen av pengars värde. Deltagare har i flera experiment ombetts att bedöma priser i olika fiktiva valutor. Valutorna har antingen ett högre eller ett lägre nominellt värde än den svenska kronan. Resultaten visade att man bedömde produkter som dyrare när deras priser uttrycktes i ett högt nominellt värde och som billigare i ett lågt nominellt värde jämfört med svenska kronor. Resultaten blev de omvända när deltagarna tog hänsyn till en inkomst i den fiktiva valuta, men enbart för dyrare produkter. Detta kan förklaras på så sätt att skillnaden mellan lönen och priset upplevs som mindre i en valuta med ett lågt nominellt värde och större när valutan har ett högt nominellt värde, dvs. man upplever att man inte får lika mycket pengar över i den ena som i den andra valutan.
Styrkan av euroillusionen påverkades av olika faktorer såsom deltagarnas humör, typ av produkt samt om man hade en positiv eller negativ attityd till det land som man skulle bedöma priserna i. De som fick tänka på en positiv händelse påverkades mer av det nominella värdet när de gjorde sina prisbedömningar än de som tänkte på en negativ händelse, likaså blev illusionen kraftigare för lågprisprodukter och om man hade en positiv attityd till landet.
Resultaten kan förklaras som en avvägning mellan ansträngning och noggrannhet; om man upplever att utfallet är viktigt, som då man funderar på att köpa något som kostar mycket pengar, är det värt att anstränga sig lite extra för att få ett så exakt utfall som möjligt, man gör en noggrann konvertering och försöker räkna ut vad priset är i den egna valutan. Om man, å andra sidan, köper något som inte kostar så mycket är det inte lika viktigt att få det exakt rätta priset, en snabb överslagsberäkning räcker kanske i detta fall. På samma sätt kan det goda humöret och den positiva attityden få människor att ta lite lättare på uppgiften. Komplicerade beräkningar när man konverterar från en valuta till en annan är också en bidragande orsak till att illusionen ökar.
Avhandlingens titel: Perception of value of money in unfamiliar currencies
Avhandlingsförfattare: Amelie Gamble, tel. 031-773 1677(arb.)
e-post:.amelie.gamble @psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Nicolao Bonini, Trento, Italien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 21 oktober 2005 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Studien är den första som visar att normala svängningar av östrogen under menstruationscykeln hos försöksdjur direkt kan avläsas i signalsubstanserna galanin och NPY, som påverkar bland annat minne och stämningsläge.
Dessa funktioner är starkt knutna till det område i hjärnan som kallas hippocampus. Där finns också ett feedbacksystem för stress. Hos patienter som drabbats av utbrändhet kan man se att hippocampus krympt ihop, med yttre symtom som dåligt minne, minskad sexualdrift och infektionskänslighet.
Doktoranden Susanne Hilke har tillsammans med professorerna Elvar Theodorsson vid LiU och Tomas Hökfelt vid Karolinska institutet studerat östrogenets effekt på två signalsubstanser i hippocampus, galanin och NPY.
Resultaten ger en helt ny bild av hur systemet fungerar. När halten av könshormonet ökar eller minskar, sker också en snabb förändring av koncentrationen av galanin och NPY bland annat i hippocampus hos honor av råttor och möss, förändringar som kan vara av betydelse för hjärnans funktioner.
– Normalt används inte honor som försöksdjur, eftersom deras hormonsvängningar kan påverka resultaten. Men det är viktigt att kartlägga hur den kemiska signaleringen ser ut även hos kvinnan eftersom det kan finnas vissa betydelsefulla skillnader som kan ge vidare ledtrådar när vi inte mår bra, säger Susanne Hilke.
Exempelvis har kvinnor oftast bättre minne och är mindre smärtkänsliga än män. Men efter menopausen utjämnas skillnaderna, då män till och med har mer östrogen än kvinnor.
Avhandlingen heter Galanin and NPY in the rodent brain: rapid effects of 17B-estradiol and possible roles in hippocampal plasticity. Den läggs fram fredag 7 oktober kl 9.00 i Berzeliussalen, Linköpings Universitet Campus US. Opponent är den världsberömde stressforskaren Bruce McEwen, Rockefeller University, USA.
Torsdag 6 oktober kl 15 ger Bruce McEwen en populärvetenskaplig föreläsning, öppen för alla intresserade, i Berzeliussalen.
Kontaktinformation
Susanne Hilke 013-223289, sushi@ibk.liu.se
Elvar Theodorsson 013-223295, elvar.theodorsson@ibk.liu.se
Arkeologen Jonas M Nordin visar i sin avhandling vid Stockholms universitet att en feodal struktur formade landskapet – ett resultat som går emot tidigare uppfattningar att feodalismen inte nådde Dalarna och att landskapet därigenom skulle ha behållit något genuint svenskt.
Dalarna har länge ansetts utgöra modell för vad som var svenskt. I synnerhet under sent 1800-tal-1900-tal kom landskapet att lyftas fram som det genuint svenska. Kontinuitet mellan vikingatidens järnålderssamhällen och medeltiden samt en mer jämlik samfundsstruktur var några av de egenskaper som Dalarna ansågs ha. Man menade att feodalismens hierarkiska privilegiesystem gjort halt söder om Dalälven, vilket skulle ha kommit att innebära att Dalarna fick behålla något som uppfattades som ursprungligt svenskt.
I kontrast till dessa uppfattningar visar arkeologen Jonas M Nordin genom en kartläggning av rika, tidigare i det närmaste okända, källmaterial från medeltiden att en feodal struktur kom att prägla södra Dalarna från 1300-talets mitt och genom hela medeltiden. Kungamakten allierade sig med inflytelserika människor i lokalsamhället och byggde borgar. Först en i Hedemora, därefter en utanför nuvarande Borlänge. Borgarna fyllde en viktig funktion i ett symboliskt maktövertagande av det ditintills förhållandevis självstyrande landskapet. Som militära befästningar var borgarna inte vidare effektiva, utan fungerade främst som påkostade jättekulisser i landskapet. De kunde skrämma och imponera, men inte mycket mer.
Uppförandet av dessa kulissborgar låg också i linje med ett medeltida förhållningssätt till makt och våld. Utövandet av makt var under perioden en fråga om vad Jonas M Nordin beskriver som ”hegemoniska ambitioner”. Det vill säga de syftade till att få folk att uppfatta eliternas maktsträvanden som legitima utan större inslag av faktisk våldsutövning. I Dalarna, som var en medeltida utkant av den framväxande svenska staten, blev dessa hegemoniska strävanden tydligare än på många andra håll i det medeltida Norden.
Genom de borgar som byggdes på 1300-talet skapades möjligheten för eliten att senare bygga egna palatsmiljöer. Dessutom uppfördes i kraftfältet kring borgarna Dalarnas första stad, Hedemora, och kort därefter Sveriges nordligaste kloster, Gudsberga cistercienskloster.
Doktorsavhandlingens titel: När makten blev synlig – senmedeltid i södra Dalarna.
Disputationen äger rum fredag den 7 oktober 2005 kl 13.00 i Botaniska institutionens hörsal, Lilla Frescati, Stockholms universitet. Fakultetsopponent är filosofie doktor Martin Hansson, Smålands museum.
Avhandlingen kan beställas från Arkeologiska institutionen vid Stockholms universitet, 08 – 16 20 00.
Kontaktinformation
Jonas Monié Nordin är verksam vid Riksantikvarieämbetets kontor i Örebro och bor i Enköping. Han nås på tfn 073-507 25 27, e-post jonas.m.nordin@ark.su.se.
EasyADL är namnet på projektet, som är ett samarbete mellan institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Norrlands universitetssjukhus, VRlab samt institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Det teknikstöd som forskningen kommer att koncentreras kring är kroppsnära datorer och sensorer som känner av patientens tillstånd.
– Vi vill finna metoder för att stödja dementa i deras vardagsaktiviteter, så kallade Activities for Daily Living (ADL). Det kan vara att följa upp hur mathållning och hygien fungerar eller hur kontakten med andra upprätthålls, säger Thomas Pederson, institutionen för datavetenskap och forskningsledare för easyADL.
Exakt vad sensorerna ska mäta är ännu inte bestämt, men det skulle till exempel kunna vara puls, stressnivå i kroppen eller andra fysiologiska och anatomiska funktioner. Denna information ska användas för att läsa av vad individen gör och vad hon eller han vill göra. Målet är också att utforma systemet så att det håller koll på vilka föremål i hemmet som personen använder. Utifrån detta kommer det kroppsburna systemet att dra slutsatser om vilken specifik aktivitet som personen vill utföra vid en viss tidpunkt och ge stöd för denna aktivitet vid behov.
– En stor del bygger på att vi människor har så pass tydliga rutiner. Vi har därför möjlighet att skapa ett system som talar om när någonting är på väg att gå snett, till exempel om person glömt att stänga av spisen eller glömt att äta, berättar Thomas Pederson.
Utvecklingsmetoden är baserad på Virtual Reality-teknik (VR). Med hjälp av denna teknik kan arbetsgången påskyndas genom att designlösningarna simuleras och utvärderas i datormiljöer innan de byggs i verkligheten. Detta är en helt ny form av designmetodik som är möjlig att genomföra tack vare att VRlab finns med i projektet.
Under början av hösten 2005 kommer forskarna att göra en förstudie för att bland annat identifiera vilka problem som dementa kan ha i sin hemmiljö. Det långsiktiga målet är att kunna pröva systemet fullt ut i hemmiljö hos dementa personer. Detta ligger några år fram i tiden och bygger på att projektet lyckas få ytterligare finansiering.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Thomas Pederson, forskningsledare för easyADL
Telefon: 090-786 65 48
E-post: top@cs.umu.se
Denna avhandling berättar historien om Bengt som vistats en tid på sjukhuset och har blivit medicinskt färdigbehandlad. En hemtjänstassistent och en sjuksköterska från hemkommunen skall nu ta över omvårdnadsansvaret. Studien handlar om effekterna av att dessa båda yrkesgrupper över en natt till följd av en nationell reform, Ädelreformen år 1992, integrerades i landets kommuner. Denna integrering har varit behäftad med svårigheter. De båda yrkesgrupperna har olika referensramar och de utför sin verksamhet med stöd av olika lagstiftningar och skilda traditioner vilket försvårat integreringsprocessen.
Syftet med reformen var att hemtjänstassistenter och sjuksköterskor gemensamt skulle planera och ge vård. Bakom detta fanns ett antagande från såväl statsmakter som lokala kommunledningar att integrering medverkar till en förbättrad helhetssyn. Det visade sig dock att integreringen inte blev så smidig och flexibel som många hade föreställt sig. Fortfarande kan konkurrens spåras mellan dessa båda personalgrupper.
I studien ställs frågan vad ledningen för kommunens vård och omsorg kan göra för att gynna integreringsprocessen. Går det att styra konkurrerande grupper till integrering? Den frågan behandlas med hjälp av omsorgsfullt utvalda teorier och besök hos representanter för såväl ledningar som de båda yrkesgrupperna i fyra kommuner.
Resultatet och det huvudsakliga bidraget, som denna studie landar i, är att styrning har betydelse och kan öka förutsättningarna för integrering. Genom att en ledning medverkar till en tydlig reglering, starka förfoganderätter och ett inbördes resursberoende mellan grupperna gynnas integrering. Med detta menas att formerna för gruppernas umgänge styrs av spelregler som efterlevs, att grupperna inte känner sig hotade i ett utbyte eftersom de ”sitter säkert i sadeln” och att det finns ett motiv till utbyte till följd av ett resursbehov. Sker sedan utbytet upprepade gånger förstärks integreringen ytterligare eftersom de båda yrkesgrupperna då kan förutse varandras handlande i olika situationer.
Genom studien följs Bengt från sjukhuset till hemkommunen i flera scenarier. Historien om Bengt presenteras som olika potentiella utslag vården får vid olika typer av styrning, allt från situationer av stark konkurrens till situationer med en utvecklad integrering.
Eric Carlström är verksam på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Kommunforskning i Västsverige (KFi).
Avhandlingens titel: I skuggan av ÄDEL – integrering i kommunal vård och omsorg
Avhandlingsförfattare: Eric Carlström, tel. 070-273 8126
e-post:.eric.carlstrom @spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Rolf Å Gustafsson, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 november 2005 kl. 10.15, Hörsal Husaren,
Pilgatan 19A, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Endast en tredjedel av de bearbetade fotografierna var märkta trots att alla de undersökta tidningarna hade bildpolicys som föreskrev märkning av alla ”manipulerade” fotografier. Med bearbetning menas fotografiska bilder där innebörden har ändrats genom att bildelement tillförts, avlägsnats eller förändrats efter den ursprungliga registreringen.
Konstvetaren Anna Dahlgren beskriver i sin avhandling vid Stockholms universitet de förväntningar och föreställningar som fanns kring bildbearbetning, såväl som det faktiska användandet av fotobearbetning under 1990-talet.
Under de inledande åren av 1990-talet etablerades den persondatorbaserade tekniken för att bearbeta fotografiska bilder i Sverige. Det nya verktyget fick blandat bemötande. Vissa menade att den nya tekniken gav obegränsade möjligheter i bildskapandet medan andra såg den som en hot mot pressetiken, den fotografiska yrkeskunskapen och mot den fotografiska bilden i sig.
Anna Dahlgren visar effekterna av den nya tekniken på fotobearbetningen, den fotografiska bilden och den visuella kulturen generellt även tematiskt med bildexempel. De tre temana är det paradoxala fotografiet, det perfekta fotografiet och det överskridande fotografiet.
Hon har intervjuat bildcheferna på Sveriges fem största dagstidningar samt artdirectors, retuschörer och konstnärer. Dessutom innehåller avhandlingen en kvantitativ undersökning av förekomsten av bearbetade fotografier i dagspress (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet) och reklam (veckopressreklam och utomhusreklam).
Doktorsavhandlingens titel: Fotografiska drömmar och digitala illusioner
Bruket av bearbetade fotografier i svensk dagspress, reklam, propaganda och konst under 1990-talet.
Disputationen äger rum fredagen den 7 oktober kl. 10.00 i hörsal D8, Södra Huset, Frescati. Opponent är professor Karin Becker, JMK, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Anna Dahlgren nås på telefon 073 – 984 08 72 eller e-post anna.dahlgren@arthistory.su.se eller a.n.d@telia.com (Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
Sveriges tandläkare undersöker en mycket stor del av befolkningen varje år. De tar röntgenbilder och är aktiva med förebyggande vård på flera områden som karies, tandlossning och nu också fetma. Grethe Jonasson, doktorand vid Sahlgrenska akademins odontologiska institution och distriktstandläkare vid Folktandvården i Borås, har funnit ännu ett område där tandläkarna skulle kunna arbeta förebyggande. I sin avhandling visar hon på ett tydligt samband mellan skelettets bentäthet och underkäkens benstruktur.
Grethe Jonasson har i sin avhandling studerat underkäkens benmassa, tjocklek och struktur i förhållande till bentätheten i underarmen. Käkbenet består av ett yttre lager av kompakt ben och ett inre lager bestående av benmärg och ett nät av benbalkar, som tydligt ses på röntgen. Detta bennät kan användas till att klassificera kvinnorna i riskgrupper efter hur tätt nätverket är.
– Ett tätt och homogent system av benbalkar i underkäken är ett säkert tecken på bra bentäthet även i skelettet, medan en homogen och gles benstruktur är en tydlig indikation på låg bentäthet. I dessa fall är det bra om kvinnan tar kontakt med läkare. En blandning av tät och gles benstruktur kräver mer ingående röntgenstudie samt en utvärdering av livsstil och hälsofaktorer, innan det går att få en bra uppfattning av risken för låg benmassa i resten av skelettet, säger Grethe Jonasson.
Underkäkens benmassa och tjocklek är mindre lämpliga än benstrukturen till att förutsäga bentätheten i skelettet. Detta beror på att underkäkens benmassa och tjocklek påverkas både av tuggmusklerna och av antal tänder som deltar i tuggningen av maten. Dessutom påverkas mätresultaten av underkäkens benmassa av röntgenframkallningen och underkäkens tjocklek.
Kunskap om det samspel som råder mellan käkarnas och kroppens bentäthet är viktig för att på ett billigt och effektivt sätt klassificera risk för benskörhet utan att ta dyra och resurskrävande metoder i användning.
Avhandlingen för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen
Avhandlingens titel: Mandibular alveolar bone mass, structure and thickness in relation to skeletal bone density in dentate women
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Distriktstandläkare Grethe Jonasson, telefon: 033-20 43 30, 033-25 46 98, e-post: grethe.jonasson@vgregion.se
Handledare:
Professor Stavros Kiliaridis, University of Geneva, telefon: +41 22 382 91 41, e-post: stavros.kiliaridis@medicine.unige.ch
Nytt ljus över den moderna optiken
Så länge det funnits människor på jorden har vi fascinerats av optiska fenomen, och gradvis har vi kommit underfund med vad ljus egentligen är.
Årets Nobelpris i fysik belönar tre forskare inom just det optiska området. Roy Glauber belönas för sin teoretiska beskrivning av ljuspartiklarnas uppträdanden, medan John Hall och Theodor Hänsch belönas för utveckling av laserbaserad precisionsspektroskopi, dvs. färgbestämning av atomers och molekylers ljus med yttersta noggrannhet.
Ljus är precis som radiovågor en form av elektromagnetisk strålning. Maxwell beskrev detta på 1850-talet. Teorin har utnyttjats i modern kommunikationsteknologi med sändare och mottagare: mobiltelefoner, TV- och radioapparater.
För att en mottagare eller detektor skall kunna registrera ljuset, måste den kunna absorbera strålningens energi och vidarebefordra signalen. Energin förekommer i paket, s.k. kvanta, och Einstein kunde för hundra år sedan visa hur absorptionen av ett kvantum (en foton) leder till att en s.k. fotoelektron frigörs. Det är dessa indirekta fotoelektroner som registeras då fotonerna absorberas.
Ljuset uppvisar alltså en dubbelnatur – det kan betraktas som både en vågrörelse och en ström av partiklar. Roy Glauber har lagt grunden till kvantoptiken, där kvantteorin omfattar även optiken. Han kunde klargöra de grundläggande skillnaderna mellan värmeljuskällor som glödlampor, med en blandning av frekvenser och faser, och lasrar som ger bestämd frekvens och fas.
John Hall och Theodor Hänsch har gjort viktiga insatser som lett till att frekvenser nu kan mätas med hela femton siffrors noggrannhet. Lasrar med extrem färgskärpa kan nu konstrueras och med frekvenskamstekniken kan skarpa avläsningar ske för ljus av alla färger. Tekniken möjliggör studier av t.ex. naturkonstanternas stabilitet över tiden och utveckling av extremt noggranna klockor och förbättrad GPS-teknik.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Jonas Förare, vetenskapsredaktör, tel. 08-673 95 44, 0703-27 72 00, jonas@kva.se och Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, evak@kva.se
Nedan axplock ur medverkanden och ämnen under de två dagarna. Media är välkomna att delta!
UR PROGRAMMET
Bland de medverkande finns
Magne Raundalen, barnpsykolog och tidigare ordförande för norska UNICEF, Jenny Chen, förskollärare vid Stella Nova som talar om olikheter som tillgång i den mångkulturella förskolan, Lizha Haglund, doktorand vid Stockholms universitet som ger handfasta tips om hur man väcker barns intresse för filosofiska frågor, Lars H Gustafsson, barnläkare, med tankar om värden, värderingar och värdighet Solveig Hägglund, professor vid Karlstads universitet, om hur barn skapar gemensamma värdegrunder, Gun-Marie Frånberg, universitetslektor, Umeå universitet, om värdegrunden i den nya lärarutbildningen, Ulf P Lundgren, professor Uppsala universitet, om värdegrunden i läroplanen, Göran Hermerén, professor vid Lunds universitet om värde- och etikfrågor
HELA PROGRAMMET
www.vr.se/forskning/konferenser/sida.jsp?resourceId=-148 eller www.lasforelsen.se.
Kontaktinformation
KONTAKTPERSONER
Elisabet Reslegård, kampanjledare Lär för livet/Läsrörelsen: 070-625 81 74, elisabet.reslegard@lasrorelsen.se
Sofia Wallstén, informatör Vetenskapsrådet: 08-546 44 319, sofia.wallsten@vr.se
Tjänsten som biträdande huvudsekreterare är nyinrättad och syftar till att stärka det strategiska arbetet med humaniora och samhällsvetenskaperna. Det handlar bl a om utvärderingsfrågor, publiceringsstöd, men innebär också en hel del internationella uppdrag.
– En av de viktigare frågorna för mig att arbeta med vid VR blir att skapa positiv förståelse för betydelsen av humaniora och samhällsvetenskap och att se till att dessa vetenskapsområden blir fullt erkända, säger Arne Jarrick som kommer att finnas på halvtid på VR och den andra halvtiden ha kvar sin tjänst som professor i historia vid Stockholms universitet.
Bakgrund
Arne Jarrick har sin vetenskapliga bakgrund i ekonomisk historia. Han skrev sin avhandling 1985: ”Psykologisk socialhistoria”, om betydelsen av ett psykologiskt närmande till historien. Hans inriktning är mentalitetshistoria och kulturell evolution och den senaste boken har titeln ”Behovet att behövas. En tänkebok om människan, kulturen och världshistorien”.
Jarrick har varit ledamot i det tidigare forskningsrådet HSFR/VR och är för närvarande ledamot av European Science Foundation, ESF.
Mer om Arne Jarrick: http://www.historia.su.se/personal/arne_jarrick/#pres
Pressbild
Kommer inom kort publiceras på www.vr.se, under presstjänst och pressmeddelandet med samma rubrik som detta.
Kontaktinformation
Kontakt
Arne Jarrick, biträdande huvudsekreterare humaniora och samhällsvetenskap: arne.jarrick@vr.se, 08-546 44 324
Miia Kivipelto, forskare vid Karolinska Institutet och hennes kollegor har gjort ett slumpmässigt urval av 1449 personer i åldrarna 65-79 år som åren 1972, 1977, 1982 och 1987 blivit intervjuade om sina fysiska aktiviteter på fritiden. Forskarna undersökte dessa personer på nytt 1998 och konstaterade att de personer som deltagit i fysiska aktiviteter minst två gånger i veckan löpte 60 procent lägre risk att drabbas av alzheimers sjukdom än personer med en passiv livsstil (alltså individer som varit fysiskt aktiva mindre än två gånger i veckan). Den aktiva gruppen löpte också 50 procent lägre risk att utveckla demens än den passiva gruppen. Forskarna noterade vidare att för personer med ärftlig risk för alzheimers sjukdom (bärare av genvarianten ApoE e4) hade den fysiska aktiviteten särskilt stor betydelse för att motverka alzheimers sjukdom senare i livet.
– Åtgärder som kan senarelägga debuten av alzheimers sjukdom även i liten grad kan ha stor betydelse för folkhälsan, eftersom andelen äldre ökar i befolkningen, säger Miia Kivipelto.
– Våra resultat kan ha stor betydelse för den preventiva hälso- och sjukvården. Om en person håller sig aktiv i sin ungdom och sin medelålder kan detta öka hans eller hennes möjlighet att hålla sig vital både fysiskt och mentalt i högre ålder, fortsätter hon.
För mer information kontakta:
Miia Kivipelto, Neurotec, Krolinska Institutet, telefon 08-690 58 22, mobil 073-994 09 22, miia.kivipelto@neurotec.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
