Den 23 september 1905 möttes Sveriges och Norges stats- och utrikesministrar på Frimurarlogen i Karlstad där de undertecknade en överenskommelse om en fredlig upplösning av unionen mellan de två länderna. Denna historiska händelse utgör bakgrund till det vetenskapliga symposiet ”Statsmannaskap – något för vår tid?”, som äger rum vid Karlstads universitet den 21-23 september.
I samband med symposiet bjuder universitetet in allmänheten till två öppna föreläsningar om unionen mellan Sverige och Norge.
Tid: onsdagen den 21 september klockan 18.00-20.00
Plats: Forum, Stora torget i Karlstad
Klockan 18.00 berättar folkbildaren och krönikören Mats Parner om ”Brödrafolkens väl eller brödrafolkens gräl? Något om den svensk-norska personalunionen 1814-1905”. Klockan 19.00 föreläser Inger Hammar, docent i historia, under rubriken ”Karlstad i våra hjärtan. Några kvinnoröster om förhandlingarna i september 1905”.
På torsdag eftermiddag den 22 september gästas symposiet av flera kända personer, däribland riksdagens talman Björn von Sydow, norska stortingets president Jørgen Kosmo, Nordiska rådets president Rannveig Gudmundsdottir och Atle Thowsen, direktör för Norges Sjöfartsmuseum i Bergen. Även här hälsas medierna varmt välkomna att delta.
Tid: torsdagen den 22 september klockan 13.15-15.00
Plats: Forum, Stora torget i Karlstad
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hans Lödén, avdelningen för statsvetenskap vid Karlstads universitet, tfn 054-700 13 20, e-post Hans.Loden@kau.se
Nära relationer mellan organismer av två olika arter i naturen är inget ovanligt. Vissa relationer är så intima att de två organismerna inte klarar sig utan varandra. Ett exempel är bakterien Buchnera, som lever i bladlöss och producerar näringsämnen som bladlusen inte kan få i sig via sin föda. Andra relationer kan ge konsekvenser för könsfördelningen hos en organism. Bakterien Wolbachia kan till exempel påverka sin insektsvärds fortplantning genom att specifikt döda hanar eller att göra så att hanar utvecklas till honor.
Lisa Klasson har under sitt avhandlingsarbete studerat dessa båda bakterier för att ta reda på hur evolutionen har format dem och om de påverkats genetiskt av sin speciella livsstil. Hon har undersökt förändringar i arvsmassan även hos andra bakterier, varav vissa är frilevande och andra lever i symbios, och visar att levnadsförhållanden kan ge stora konsekvenser för hur arvsmassan utvecklas. Frilevande bakterier har större förmåga att anpassa sig till nya levnadsförhållanden medan många av de bakterier som lever i symbios har utvecklats så att de inte längre kan anpassa sig till andra levnadsförhållanden.
Genom att jämföra två stammar av Buchnera från olika bladlöss visar hon att dessa bakterier har en ovanligt stabil arvsmassa som inte har ändrats på 50 miljoner år. Däremot fann hon många olikheter i arvsmassan hos två olika stammar av Wolbachia.
– Den stora skillnaden kan möjligtvis bero på att dessa bakterier har olika förmåga att överföras mellan olika värdorganismer och olika möjligheter att ta upp genetiskt material från omgivningen, säger Lisa Klasson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lotta Klasson på 018-471 42 03 eller via e-post: Lisa.Klasson@ebc.uu.se
Sverige och i ännu högre grad Finland hade få medeltida städer och alla låg i de södra landsdelarna. De nordligaste städerna var Ulfsby (dagens Björneborg) och Raumo i Finland och på den svenska sidan Gävle. Med grundandet av nationalstaten och i takt med att statsmakten stärktes fick städerna och stadsplaneringen en allt större betydelse. I de svenska arkiven finns ett internationellt sett unikt kartmaterial från 1600-talets början och framåt som visar detta. Det är allt från uppmätningar, ”spionkartor”, skisser och princip-förslag, alternativ och revideringar till praktkartor för presentation och som propagandastycken.
Nils Ahlberg har stad för stad gått igenom dessa kartsamlingar och annat material och tecknar nu en bild av den svenska stadsplaneringens utveckling under perioden 1521-1721. Under sitt doktorsarbete har han varit knuten till två institutioner: konstvetenskap vid Stockholms universitet och landskapsplanering vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Stadsplaneringen speglar den politiska och ekonomiska utvecklingen under den svenska stormaktstiden och dess uppbyggnadsskede, och de omvälvande samhällsförändringar som gjordes då. I allt detta spelade städerna en central roll. Efter en försiktig början under Gustav Vasas tid kommer en första lite större grupp planer under 1580-talet, men den stora uppgången inleds vid 1600-talets början och når en markant kulmen under 1640- och 1650-talen.
Sammanlagt gjordes cirka 100 nyanläggningar. De allra flesta var grundningar av helt nya städer, men det hände också att gamla städer flyttades och byggdes upp på nya platser. En andra typ av åtgärd var planförändringar i existerande städer, tillsammans cirka 175 projekt. Det rörde sig om regleringar som ofta var mycket omfattande, utvidgningar, separata förstäder eller kombinationer av dessa. En tredje typ av åtgärd var befästningsanläggningar. Planerna var till att börja med oregelbundna men vid 1600-talets början tar de rätvinkliga rutnätsplanerna över helt. Ibland finns det inslag av kanaler och någon gång förekommer ett gatunät med radiellt utstrålande gator.
Undersökningen bygger på närmare 340 sammanhållna stadsplaneprojekt med drygt 600 enskilda planer på 175 platser: Alingsås, Andersö skans, Arboga, Arjeplog, Askersund osv. Det är inte bara vanliga städer utan även andra platser där man kan tala om ”stadsplanering” i Sverige, Finland, runt Östersjön och ända långt borta i Vitryssland, Tyskland och dagens USA. I en separat volym finns runt 370 kartor och en del andra bilder i färg. En sådan sammanställning av våra viktigaste äldre stadskartor har aldrig gjorts tidigare. Och flera av dem har inte publicerats förut.
Nils Ahlberg ger en helhetsbild av svensk stadsplanering under perioden efter medeltiden fram till stormaktstidens slut, med utgångspunkt från studier av de enskilda städerna. Syftet med avhandlingen är inte bara att öka kunskapen om hur stadsplaneringen utvecklades under perioden – vilka åtgärder man vidtog, hur planerna såg ut, hur viktiga delar som torg, gator och tomter utformades och olika bakomliggande faktorer. Avhandlingen ska också kunna fungera som ett redskap idag, i praktisk kulturmiljövård, i samhällsplanering och i gestaltande av den yttre miljön. Stadsplanen – stadens skelett – är en nyckel till förståelsen av stadsmiljön, både som helhet och i dess enskilda delar. Den är det grundläggande elementet och den mest långlivade strukturen. Dess utvecklingsstadier och förändringar är ett av de tydligaste uttrycken för en stads historia.
Staden, som en del av vår livsmiljö, är ett av SLU:s fem ansvarsområden, och här ingår de historiska värdena som en grund för resursutnyttjande och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Avhandlingen är den första inom ramen för en särskild satsning på ”kulturmiljöplanering”. Det är den största undersökning som gjorts av svensk stadsplanering under stormaktstiden och också en av de till sidantalet mest omfattande avhandlingar som lagts fram vid SLU. Författare är Nils Ahlberg, internationellt verksam kulturhistoriker med ett förflutet vid Riksantikvarieämbetet, och arbetet har utförts i samarbete mellan Institutionen för landskapsplanering Ultuna och konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.
FL Nils Ahlberg, institutionen för landskapsplanering, Ultuna, SLU, försvarar torsdagen den 6 oktober 2005 kl. 13.00 sin avhandling ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521-1721”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Disputationen äger rum i Loftets hörsal, Ultuna, Uppsala. Opponent är FD Marianne Råberg, stadsantikvarie, Stockholms stadsmuseum.
Kontaktinformation
Mer information:
Nils.Ahlberg@lpul.slu.se, 08-34 65 59, (Oanträffbar 11 okt-3 nov)
Avhandlingen trycks bara i en begränsad upplaga, men det finns planer på att ge ut den som bok längre fram. Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen finns dock:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000930/
− Ryssland är det enda landet i Europa där efterfrågan på utbildning i företagsledning ökar ordentligt. Både ryska och internationella företag har behov av att vidareutbilda ledningspersonal och experter som jobbar i eller med Ryssland. SSE Russia var först bland de internationella högskolorna att erbjuda sådan utbildning på plats. Vi har redan utbildat åtskilliga i ledande positioner i det ryska näringslivet, säger Jan Eklöf, Dean för SSE Russia.
SSE Russia Day genomförs nu för första gången för att fördjupa kontakterna mellan Handelshögskolans ordinarie fakultet och personalen i den ryska skolan. Även studenter och svenska företag har bjudits in för att medverka. Förhoppningen är att nya samarbeten ska ta fart som ett resultat av dagen.
− Nu ökar utbudet radikalt med så gott som varje europeisk och amerikansk toppskola på väg in, men Handelshögskolan har möjlighet att förbli marknadsledande. Genom att stärka länken med hemmafakultet, nordiskt näringsliv och studenter ska vi göra allt för att försvara vår position. Detta är definitivt till fördel för såväl näringslivet som det svenska samhället i stort, fortsätter Jan Eklöf.
Evenemanget börjar med en presentation i Handelshögskolans aula, Sveavägen 65, kl. 12.00. Rektor Lars Bergman inleder och flera personer ur fakulteten vid SSE Russia kommer att finnas tillgänglig för diskussioner.
Journalister är välkomna att närvara vid denna lunchaktivitet som beräknas pågå under ca en timma (inklusive buffélunch). Det blir då tillfälle att också tala med och ställa frågor till den svensk-ryska ledningen för skolan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Jan Eklöf, Dean SSE Russia
Tel. 08-736 9234
E-post: jan.eklof@hhs.se
Med vår förmåga att skapa tekniska och ekonomiska system, har samhället kontinuerligt utvecklat en rad komplexa artificiella strukturer. Detta sätt att leva gör att människan är beroende av den artificiella värld i vilken hon lever, den värld som lovar att trygga människans behov, och som egentligen agerar som en ”artificiell moderkaka”.
Alla artificiella system befinner sig inom den verklighet som vi kallar för naturen, men dessa artificiella system fungerar inte under ekologins naturliga förutsättningar, de är i stället fragment, reduceringar, degraderingar eller anomalier sett ur ett ekologiskt perspektiv.
I det biohistoriska förloppet är det jordens naturliga system och dess ”informationssystem” ett utvecklande och samspelande system, som gjorde det möjligt att ur det geologiska tillståndet utveckla det biologiska. Ur det biologiska blev våra kognitiva förmågor vad de blev och vad de kan bli i framtiden.
Avhandlingsförfattaren konstaterar att våra mest avancerade tekniska/ekonomiska regelverk är förvånansvärt primitiva i jämförelse med vad naturens ”intelligens” har åstadkommit. De flesta s.k. primitiva kulturer har, menar han, en bättre tolkning av vad naturen är, än vad moderna kulturer hittills har haft. Målet med avhandlingen är att försöka få fram applicerbara helhetslösningar på vår nuvarande miljös ekologiska problem för att uppnå en hållbar utveckling.
Avhandlingens titel: Condiciones cognitivas para un desarollo sostenible. (Kognitiva villkor för en hållbar utveckling.)
Disputationen äger rum fredagen den 23 september 2005 kl. 13.00
Opponent: Professor José Carmona Márquez, Universidad de Huelva, Spanien
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Julio Alberto Rodríguez, tel. 031-773 29 85 (arb.) eller 070-220 25 12 (mobiltel.) e-post julio@ling.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Per Fröjd lästestade elever i årskurs 9 i Borås åren 2000, 2001 och 2002 eftersom han ville undersöka om förändringar av det svenska skolväsendet och det ökande medieutbudet under 1990-talet fick konsekvenser för läsförmågan. Det finns även nationellt jämförbara undersökningar vars resultat visar att försämringen av läsförmågan inte är begränsad till Borås. Trendstudien, som är den nationellt jämförbara delen av den internationella läsundersökningen PIRLS 2001, visar att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 3 sjönk 1991-2001. Skolverket har i samband med de nationella utvärderingarna av grundskolan genomfört två läsprov (s.k. NU-prov) 1992 och 1995. Resultaten visar entydigt på att läsförmågan sjönk.
Det kan ligga nära till hands att tro att försämringen främst orsakats av att svaga läsare läser allt sämre. Tyvärr visar resultaten av Per Fröjds undersökning och NU-proven att läsförmågan minskar för alla typer av läsare. Det är särskilt olyckligt att andelen av de duktigaste läsarna sjönk med hela 9 procentenheter 2000-2002 i Per Fröjds undersökning. Dessa läste dessutom allt sämre.
De elever som Per Fröjd testade 2000 började i skolan 1991 samma år som skolan kommunaliserades och Sverige fortfarande försökte att hämta sig ifrån 1980-talets finanskris. I och med kommunaliseringen kunde kommunerna spara pengar på skolan. Under 1990-talet minskade lärartätheten liksom andelen utbildade och erfarna lärare samt kostnaden för undervisning. Det borde därför vara viktigt att så snart som möjligt se till att resurser till läs- och skrivundervisning ökas och värnas. Dessutom måste kvaliteten på lärarutbildning och lärarfortbildning höjas.
Under 1990-talet tog Sverige steget in i informationssamhället. 1994-2000 ökade exempelvis 16-19-åringars tillgång till datorer i hemmet med hela 65 procent. PIRLS visar att eleverna bl.a. hade svårt att läsa längre texter, vilket inte är förvånande eftersom elevernas datorbruk tycks främja jakten på snabba belöningar. Denna jakt står i ett konkurrensförhållande till läs- och skrivförmåga eftersom dessa förmågor tar lång tid att utveckla och därför kräver tålamod. Därför räcker det inte att eleverna vet att skriftspråket finns någonstans i cyberrymden. Barnen måste ju förstå vad som finns på skärmen. Tyvärr verkar det i skolans värld fortfarande finnas en övertro på skärmens läkande och lärande kraft.
Avslutningsvis visar Per Fröjds resultat i enlighet med resultaten på PIRLS att flickor läser bättre än pojkar.
Avhandlingens titel: Att läsa och förstå svenska. Läsförmågan hos elever i Borås 2000-2002.
Disputationen äger rum lördagen den 24 september 2005 kl. 10.15
Opponent: Professor Mats Myrberg, Stockholm
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Per Fröjd, tel. 033-41 73 94 (hem), 0704 -71 66 50 (mobil), e-post per.frojd@utb.boras.se; pfrojd@tele2.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Avhandlingsförfattaren har gjort en idéanalytisk undersökning av Erik Beckmans författarskap från ”Kärleksdikt under morotsträd” (1961) till Hertigens kartonger (1965). Hur kommer det sig att texterna ser ut som de gör? Och varifrån kommer de? Det hela mynnar ut i en tolkningsdiger berättelse om ett diktande som i dialog med äldre författare som Lars Ahlin, Elmer Diktonius, Gunnar Björling och Albert Camus syftar till att demonstrera och hos den (kärleksfullt) apostroferade läsaren frammana en närmast religiös bejakelse av det fenomenellt givna, högst dödliga livet (som det är).
Upproret mot den transcendenta form av idealism som den immanent idealistiske Beckman tillskriver såväl Platon som kristendomen är centralt. Här finns ingen plats för Gud och vin och bröd, men gott om sympati för språkskygga älgar och pilsner och smörgås i det faktiska hemmets intima vrå, på humoristisk distans från det offentliga livets neurotiska klättring på värdehierarkiernas pyramider.
En grundtes i avhandlingen är att den formella egenart som gett Beckman rykte som oläsbar ytterst är uttryck för denna alternativa, inomvärldsliga religiositet eller ”livstro”. Grepp som konkretisering, degradering, begreppsdestabilisering, du-tilltal och en ordnande istället för ordande hantering av det givna språket vinner helt enkelt outtalad betydelse i konsekvens med det åskådningsmässiga idésammanhang som präglar texterna i stort. Ett idékomplex som givetvis är präglat av det tidiga 60-talets diskussioner om konst och samhälle. Men Beckmans svar på de allmänna frågorna är på många punkter lika egenartade som hans författarteori: att nervositeten inte kommer inifrån, utan utifrån.
Avhandlingens titel: Nervositeten kommer utifrån. Om Erik Beckmans tidiga författarskap.
Disputationen äger rum lördagen den 24 september 2005 kl. 10.15
Opponent: Fil.dr Peter Hansen, Linköping
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Christer Ekholm, tel. 031-773 43 49 (arb.),
031-82 13 51 (hem), 0738-13 80 61 (mobil), e-post christer.ekholm@lit.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Trots användning av modern informationsteknik för kommunikation och informationssökning påverkar avståndet mellan distansstudenters bostadsort och högskolan deras tillgång till information liksom hur de bär sig åt för att skaffa litteratur och andra informationskällor. Detta visar Gudrún Thórsteinsdóttir i sin avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap, The Information Seeking Behaviour of Distance Students.
Resultaten tyder på att det behövs mer varierad service från bibliotek och bättre teknikstöd för att minska betydelsen av geografiskt avstånd från högskolan. Det visar sig också att lokalt utbud av information och studenternas informationskompetens ofta har större betydelse för vilka informationskällor som används än syfte och innehåll i studieuppgiften. Vidare visar resultaten att distansstudenterna hade i överlag positiva upplevelser av distansstudier.
Avhandlingens syfte är att uppnå en fördjupad förståelse av distansstudenters informationssökningsbeteende. I studien behandlas möjligheter och problem som studenterna möter när de söker information för sina studier.
Studiens teoriramar hämtas dels från biblioteks- och informationsvetenskap, dels från pedagogik. Det rör sig främst om teorier om informationssökning, informationsbehov och lärande. Det empiriska materialet består av 42 djupintervjuer med 20 distansstudenter i biblioteks- och informationsvetenskap och två anställda på värdhögskolan, samt dagboksanteckningar från nio av studenterna. Studenterna valdes systematiskt för att få med personer i olika åldrar från olika delar av Sverige. Syftet med djupintervjuerna och dagboksanteckningarna är att fånga studenternas egna upplevelser av informationssökningsprocessen kopplad till deras arbete med olika studieuppgifter.
Avhandlingens titel: The information seeking behaviour of distance students
Avhandlingsförfattare: Gudrún Thórsteinsdóttir
e-post:.gudrun.thorsteinsdottir@hb.se
Fakultetsopponentens namn: Dr Jannica Heinström, Rutgers, USA
Tid och plats för disputation: Lördagen den 1 oktober 2005 kl. 13.00, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Heijl får priset för en omfattande studie om grön starr, en av våra stora folksjukdomar. Juryns motivering lyder: ”Studien adresserar frågan om trycksänkande behandling påverkar förloppet vid folksjukdomen öppenvinkelglaukom. Den tvekan som tidigare rådde huruvida trycksänkande behandling var av godo i denna stora patientgrupp är nu bilagd. Studien visar att tryckreduktion förlångsammar progressen av sjukdomen. Trots att behandling av förhöjt intraokulärt tryck skett sedan 1800-talet har det inte funnits några helt övertygande evidensbaserade studier att sådan behandling hjälper förrän nu. Studien är en milstolpe inom oftalmologin och studiens tydliga resultat är avgörande för behandlingen av folksjukdomen glaukom.”
I den studie som Heijl får priset för ingick över 30 000 patienter. Studien pågick i över tio år och är den största studien om grön starr som någonsin genomförts i världen. Trycksänkande behandling har länge använts för att sänka trycket i ögat och för att förebygga grön starr. Men det är först nu, i och med Heijls studie, som det kunnat bevisas att behandlingen verkligen får sjukdomen att utvecklas långsammare. Enligt Heijl skulle många av världens 180 miljoner människor kunnat slippa bli blinda om man bara satt in förebyggande behandling i tid. Många av de patienter som blir diagnostiserade med grön starr har redan förlorat halva sin syn när sjukdomen upptäcks.
FAKTA/Axel Hirsch jubileumsfond
Medicine doktor Axel Hirschs jubileumsfond inrättades 1960 genom ett gåvobrev från doktor Axel Hirsch med anledning av Karolinska Institutets 150-årsjubileum. Fondens årliga avkastning utgör ett pris som ”av medicinska fakulteten vid Karolinska Institutet skall utdelas som belöning för en av svensk forskare publicerad vetenskaplig skrift av högt värde”.
För mer information kontakta:
Jan Carlstedt-Duke, dekanus i styrelsen för forskning, Karolinska Institutet. Telefon 08-524 864 70, e-mail: Jan.Carlstedt-Duke@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Priskommitténs motivering lyder: ”Catharina Larsson utses till pristagare för hennes banbrytande arbete rörande kartläggning av genetiska orsaker till ärftliga tumörsjukdomar. Av speciell betydelse är de studier som lett fram till identifieringen av gener och genetiska förändringar som styr uppkomst av hormonproducerande tumörer. Resultaten har gett nya möjligheter till diagnostik och prevention och på ett avgörande sätt bidragit till den mekanistiska förståelsen av dessa tumörformer samt öppnat vägen för utveckling av nya behandlingsprinciper.”
Catharina Larssons forskargrupp har under de senaste åren lyckats identifiera flera gener i arvsmassan, som är inblandade vid utveckling av cancer i kroppens endokrina, hormonproducerande organ, som njurarna, binjurarna och de salivproducerande körtlarna i käkarna.
FAKTA/Erik K. Fernströms stiftelse
Stiftelsen bildades 1978 för att främja vetenskaplig medicinsk forskning. Stiftelsens främsta syfte är att årligen utdela penningpriser till forskare som gjort framstående insatser inom de medicinska vetenskaperna. Fernström önskade speciellt att stimulera yngre forskare. Stiftelsen delar därför årligen ut ett nordiskt pris och sex priser till yngre forskare. Var och en av landets medicinska fakultet utser sin egen pristagare. Prisutdelningen sker den 2 november 2005 i Universitetssjukhuset i Lund.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jan Carlstedt-Duke, dekanus i styrelsen för forskning, Karolinska Institutet. Telefon 08-524 864 70, e-mail: Jan.Carlstedt-Duke@ki.se
För kontakt med pristagaren: Professor Catharina Larsson, telefon 08-517 739 30, e-mail: Catharina.Larsson@ki.se
Djuren – i människans klor är indelad i tjugo kapitel och flera ämnen återkommer utifrån olika infallsvinklar. Boken behandlar bland annat ämnen som människan och djuren, våra olika djurslag, gränser för husdjursaveln, hur sjuka djur ska behandlas, djurs känslor och sömnbehov, djurskydd i Sverige och andra länder, m m. En viktig fråga som återkommer på flera ställen är huruvida om dagens djurhållning följer lagen – det vill säga om djuren får leva i en bra miljö där de har möjlighet att bete sig på ett naturligt sätt.
Andra frågor som boken tar upp är huruvida om djuren ska vara ute eller inne. Gör de ekologiska djurhållarna rätt mot sina djur? Och hur mycket ska vi förmänskliga djuren – är det bra för dem att vi anser dem vara som vi?
Djuren – i människans klor? ges ut av Formas förlag och kostar 59 kronor inkl moms.
Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Recensionsexemplar att beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
Läs mer:
• På regeringens webbplats finns frågor och svar om djur läs mer
• På www.djurskyddsmyndigheten.se finns broschyrer att beställa eller ladda ner.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, 08-775 40 03, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Bakom projektet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, VINNOVA och Karolinska Institutet i samarbete med den internationella, icke-vinstdrivande, organisationen Structural Genomics Consortium, SGC. Forskningscentret placeras på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Välkommen till invigningsseminariet, som hålls på engelska.
Tid: onsdagen den 21 september, 2005, kl. 13-16.30
Plats: Karolinska Institutet, Solna, Samuelssonsalen, Scheeles väg 2.
Program:
13.00-13.10 Prof. Jan Carlstedt-Duke (Karolinska Institutet)
“Welcome”
13.10-13.20 Prof. Pär Nordlund (Karolinska Institutet/SGC)
“Project Background”
13.20-13.50 Dr. Rob Cooke (GlaxoSmithKline, SGC Scientific Committee)
“Why we need Structural Genomics”
13.50-14.20 Prof. Christer Betsholtz (Karolinska Institutet)
“The kidney filter – transcriptome, proteome and beyond”
14.20-14.50 Prof. Fredrik Pontén (Uppsala University)
14.50-15.05 Dr. Johan Weigelt (Karolinska Institutet/SGC)
“SGC & SGC Stockholm”
15.05-15.15 Harriet Wallberg-Henriksson (President of Karolinska Institutet)
“Closing remarks and Official opening”
15.15-16.30 Guided lab tours
”Drinks and light snacks”
Anmälan till lina-beth.norrstrom@mbb.ki.se
Antalet platser är begränsat.
För ytterligare information: Johan Weigelt, Karolinska Institutet/SGC, telefon 08-524 868 40, e-post johan.weigelt@mbb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
”Ska du studera ledarskap och genus, men här finns ju bara män?” Den kommentaren mötte Anna Fogelberg Eriksson, när hon inledde sin studie på en manligt dominerad arbetsplats.
– Könsteoretisk forskning om ledarskap har oftast fokuserat på kvinnor, konstaterar hon.
I sin avhandling vid Linköpings universitet, i ämnet pedagogik, valde hon alltså att göra tvärtom. Hennes utgångspunkt är att våra uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt, och om ledarskap, formas i ett socialt samspel. De är inte naturgivna. Hennes forskningsfråga är: Hur går detta till?
På det starkt mansdominerade företag i verkstadsindustrin, som hon studerade, är traditionerna också starka. Män är ledare av tradition. Det finns också, av tradition, en tät manlig sammanhållning. Män delar intressen, även utanför arbetstid, som sport, och det ger ett informellt mentorskap, där äldre män backar upp yngre män. Den sociala sammanhållningen kittar ihop männen och håller de (i det här fallet) fåtaliga kvinnorna utanför.
Ledarskap anses ofta bygga på egenskaper som styrka och beslutskraft, som ju traditionellt också uppfattas som manliga egenskaper. Men bilden är inte entydig, visar Anna Fogelberg Eriksson. Ledare, inte minst på den lägsta nivån, bygger mycket av sitt ledarskap på relationer. De har en stark empatisk förmåga och visar omsorg om sina anställda, håller reda på hur de har det, och deras barn och familjer – förmågor som traditionellt förknippas med kvinnor.
Ett sätt att komma åt den könsmässigt sneda fördelningen bland ledarna är att uppmärksamma de idealbilder och lokala normer som utvecklas kring ledarskap. Det gäller att motarbeta bilden av ”hjälteledaren”, han som kan allt och som jobbar jämt, konstaterar Anna Fogelberg Eriksson, som också hittade sådana initiativ bland en del ledare på den arbetsplats hon studerade.
Kontaktinformation
Anna Fogelberg Eriksson disputerade den 16 september vid Institutionen för Beteendevetenskap, IBV. Avhandlingen heter Ledarskap och kön. En studie av ledarskap och maskuliniteter i ett verkstadsindustriföretag. Anna Fogelberg Eriksson nås på 013-285852, 073-839 38 67, e-post: annfo@ibv.liu.se
För att uppnå de svenska miljömålen behövs ett mer uthålligt jordbruk som producerar livsmedel av hög kvalitet. Den ekologiska odlingen spelar en viktig roll i denna utveckling, men det finns flera målkonflikter: bland annat att nå höga skördar utan användning av lättlöslig mineralgödsel* eller pesticider, och samtidigt minimera förlusterna av växtnäring.
Anuschka Heeb har jämfört avkastning och kvalitet vid odling av växthustomater som gödslats antingen med organisk gödsel eller mineralgödsel. I tre försök under åren 2002 och 2004 jämfördes hönsgödsel respektive färskt gräsklipp med näringslösningar som innehöll ammonium eller nitrat som huvudsaklig kvävekälla.
Under båda åren blev skörden större i de mineralgödslade behandlingarna än i de organiskt gödslade. Tomatplantornas kvävehalt låg i stort sett på samma nivå i alla behandlingar och det näringsämne som begränsade skörden i det organiska gräsklippsledet visade sig vara svavel, eftersom en extra svavelgiva höjde skörden.
Effekterna på kvaliteten visade sig vara mer komplexa. Under 2002 var poängen i smaktester och halter av C-vitamin högst hos tomater som gödslats med organisk gödsel eller ammonium och lägst hos nitratgödslade tomater. Under 2004 var dock resultaten de motsatta.
Smak är en komplex kvalitetsaspekt som påverkas av socker- och syrahalter samt aromatiska ämnen. Dessa i sin tur påverkas av gödslingen och omgivande faktorer såsom solljus och temperatur, vilka ligger utanför odlarens kontroll.
Valet mellan organiskt gödsel och mineralgödsel verkar inte vara den avgörande faktorn för skördens storlek och kvalitet. Det är däremot viktigt att näringsförsörjningen är balanserad, oavsett vilken näringskälla som används. Att kombinera organisk gödsel och mineralgödsel kan därför vara det bästa sättet att uppnå en resursbesparande och balanserad näringsförsörjning och en tomatskörd av hög kvalitet.
* ”handelsgödsel” eller ”konstgödsel”
MSc Anuschka Heeb, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, försvarar tisdagen den 20 september 2005 kl. 13.00 sin avhandling ”Organic or Mineral Fertilization – Effects on Tomato Plant Growth and Fruit Quality”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen, och äger rum på Loftet, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr. Kristian Thorup Kristensen, Danmarks JordbrugsForskning, Årslev, Danmark.
Kontaktinformation
Anuschka Heeb, 018-67 16 28, Anuschka.Heeb@evp.slu.se
För att ett barn ska födas välmående är det viktigt att mamman under graviditeten har normala blodsockernivåer. Under en graviditet får kvinnor med typ 1-diabetes arbeta extra hårt för att nå normala blodsockervärden. Men det är inte omöjligt. Mycket goda resultat nås om kvinnan ofta kontrollerar blodsockernivån, äter bra kost, rör på sig och anpassar insulinbehandlingen. Trots det är komplikationer vanligare än hos andra. Dessa kvinnor drabbas oftare av havandeskapsförgiftning, för låga blodsockernivåer, och kan i sällsynta fall hamna i insulinkoma. Även riskerna för barnet är större med ökad grad av missbildningar, sjuklighet och onormalt hög vikt. Få gravida kvinnor i Sverige har diabetes typ 1, 4 av 1 000, men det är en resurskrävande grupp.
– De här kvinnorna är mer känslomässigt stressade, har mer ångest och en mer negativ inställning jämfört med gravida kvinnor utan diabetes. Vardagen fylls av diabetessjukdomen och den strikta livsstil som behövs för att nå normala blodsockervärden. Ständig oro, press och självförebråelse dominerar känslolivet, säger universitetslektor Marie Berg vid Sahlgrenska akademins institution för omvårdnad.
I en ny studie, som publicerats i den amerikanska tidskriften The Journal of Perinatal Education, har Marie Berg intresserat sig för hur kvinnor med diabetes typ 1 hanterar det tuffa livet under en graviditet. 18 kvinnor med diabetes typ 1 har intervjuats två till tre gånger under graviditeten.
Hon sammanfattar hanterandet av livsbetingelserna under graviditeten i en metafor som består av två motpoler, att bemästra eller vara slav. Dessa motpoler fanns närvarande hos samtliga kvinnor, men hos några dominerade bemästrandet och hos andra slavkänslan.
– När den gravida kvinnan bemästrade livssituationen infann sig ett välbefinnande. Situationen präglades av känslor av meningsfullhet, försoning och av delat ansvartagande, säger Marie Berg.
Meningsfullhet innebar att kvinnan accepterat graviditeten och att hon kunde glädjas och hoppas att barnet skulle må bra och födas friskt. Att vara försonad med livsbetingelserna innebar att ha accepterat diabetessjukdomen med de särskilda rutiner som den krävde under graviditeten. Delad kontroll handlade om att ta ansvar och få stöd av hälsovårdspersonalen liksom av anhöriga och arbetsgivare.
När slaveri dominerade livssituationen infann sig en känsla av dåligt psykiskt mående. Känslor av meningslöshet, av konflikt och av att vara ofrivilligt kontrollerad dominerade. De kvinnor som upplevde meningslöshet uttryckte en ambivalens gentemot graviditet och barn, känslor av hopplöshet och förstärkt sjukdomskänsla. Konfliktkänsla uttrycktes som en kamp mot sjukdomen, brist på självförståelse och tillbakahållen glädje.
– Kvinnorna kände sig ofrivilligt kontrollerade när hälsovårdspersonalen agerade som kontrollanter, när anhöriga överförde sin oro och när arbetsgivare ökade pressen, säger Marie Berg.
Målet med vården under graviditet och förlossning är att mor och barn ska vara välmående, men också att kvinnan ska ha en positiv upplevelse. Det har hon när hon bemästrar situationen.
– Faktorer som påverkar vilken känsla som dominerade, bemästrandet eller slaverikänsla, beror på kvinnans inställning samt på vilket stöd hon får från hälsovårdspersonal och andra nyckelpersoner, som den blivande barnafadern, föräldrar, nära vänner och arbetsgivare, säger Marie Berg.
Resultatet i studien utmanar hälsovårdspersonal som vårdar gravida diabetiker att reflektera över sitt förhållningssätt. Bidrar det till att kvinnan bemästrar situationen eller upplever sig som slav under den? Vårdpersonal har också ett ansvar att informera kvinnans nyckelpersoner om hennes sårbara och tuffa situation. Ibland kan också intyg behöva skrivas till arbetsgivare för att stödja kvinnan att förändra arbetssituationen så att normala blodsockernivåer kan uppnås.
För mer information kontakta:
universitetslektor Marie Berg, telefon: 0737-32 25 27, 031-773 60 84 e-post: marie.berg@fhs.gu.se
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för omvårdnad
Tidskrift: The Journal of Perinatal Education, Vol. 14, No. 3:23-32, 2005
Artikelns titel: Pregnancy and diabetes – how women handle life conditions
Författare: Marie Berg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Människor som är eller riskerar att bli sjukskrivna är en stor och utsatt grupp. Det är viktigt att var och en kan få lämpligt professionellt stöd, vilket i sin tur kräver kunskap om vilka behoven är, varför vissa personer vid sjukskrivning återgår snabbare än andra i arbete och hur man ska kunna identifiera dem som inte kan göra det. Avhandlingen visar att det är möjligt att göra en sådan tidig bedömning i samband med sjukskrivningen. Kunskapen kan användas för utveckling av framför allt primärvårdens och försäkringskassans arbete med människor som är eller riskerar att bli sjukskrivna, men även arbetsförmedlingen och företagshälsovården bör kunna använda sig av dessa kunskaper.
Studierna visade att ingen enskild faktor var helt utslagsgivande för hur sjukskrivningsprocessen utvecklade sig. Individer har både plus- och minusfaktorer i vågskålen. Hos en och samma individ kan vissa faktorer förutsäga återgång i arbete, samtidigt som andra utgör hinder och istället förutsäger förtidspension. Bristen på professionellt stöd har visat sig vara en faktor som kan få vågskålen att tippa över mot förtidspension.
Fler faktorer som visade sig vara viktiga var individens egen tro om sin förmåga att arbeta i framtiden, antalet tidigare sjukskrivningsdagar, om det fanns en tydlig diagnos från läkare eller inte – men också hur individen själv beskrev sina symtom. Andra betydelsefulla faktorer var livstillfredsställelse och känsla av sammanhang, samt utbildningsnivå och om man arbetade i privat eller offentlig verksamhet. Viktigt var också upplevelse av bekräftelse och stöd från den närmaste omgivningen och från de professionella aktörerna, samt om man kände sig delaktig i vad som hände.
En delstudie visade också att undersökningarna och dokumentationen behöver förbättras avsevärt från hälso- och sjukvården och inom försäkringskassan för att kunna ligga till grund för de professionella aktörernas arbete och för att underlätta samverkan mellan olika rehabiliteringsaktörer.
Annie Hansen Falkdal (tidigare Jonasson) är bördig från Järvsö, Hälsingland, och tog arbetsterapeutexamen i Örebro 1974. Hon har arbetat i drygt 25 år vid vårdcentraler i Västerbottens inland, främst Åsele. Parallellt med forskarstudierna har hon de senare åren arbetat med rehabilitering inom Försäkringskassan i Västerbotten, i Åsele men även i Umeå och Vindeln. Hon kan nås på tfn 090-786 92 79, mobil 070-374 89 61. epost: annie.j.hansen@occupther.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, och har titeln Sjukskrivnas resurser och hinder för återgång i arbete. Viktiga faktorer för tidig bedömning.
Disputationen äger rum fredagen den 23 september kl 10.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Mona Eklund, Arbetsterapi, Lunds universitet.
