Genom århundraden har den reduktionistiska filosofin regerat inom fysiken. Man har utgått från att det i princip går att beskriva världen genom att hitta de minsta byggstenarna och förstå hur de interagerar. Inte förrän i början av nittonhundratalet utmanades denna världsbild på allvar, av kvantteorin. Kvantteorin anses vara en av de mest fundamentala teorierna, den förklarar bland annat atomens stabilitet och tillämpas flitigt inom tekniken.
– Det intressanta med kvantteorin är att den verkar vägra stängas in i ett reduktionistiskt ramverk. Istället verkar den peka på att det finns en bakomliggande odelbar, alltså holistisk, dynamisk helhet. Det innebär att man borde kunna utgå från den och sedan beskriva den fysiska världen, säger Barbara Piechocinska.
Det är precis vad hon gjort i sin avhandling. Där föreslås en filosofi som tar dynamik och helhet som det fundamentala, istället för statiska delar som interagerar. Vidare föreslås en matematisk beskrivning av denna dynamik. Rörelseekvationer i klassisk Newton mekanik eller i kvantteori gör ingen skillnad på om tiden går framåt eller bakåt. Det gör däremot dynamiken som utgår från helheten. Men om detta är fysikaliskt relevant eller bara en matematisk konstruktion, vet inte Barbara Piechocinska.
– Om det här tillvägagångssättet vidareutvecklas kommer vi förhoppningsvis kunna svara på detta. Då kommer vi nämligen se exakt vad den förutsäger och ta reda på om förutsägelserna stämmer överens med verkligheten. Skulle det visa sig att den extra delen verkligen är fysikaliskt relevant, ja, då skulle vi få goda skäl till att omvärdera vår världsbild och detronisera reduktionismen, säger hon.
Kontaktinformation
Barbara Piechocinska kan nås på tel, 018-471 31 38, eller via e-post. Barbara.Piechocinska@angstrom.uu.se
Tillverkning med hjälp av simulering är en metod som fortfarande är ganska ny inom industrin. Ambitionen är att SMART-konferensen ska vara en brygga som möjliggör erfarenhetsutbyte mellan forskare och industrifolk. I anslutning till konferensen anordnas också tvådagarskursen ”Computational Weld Mechanics for Designers” med John Goldak från Goldak Technologies inc. som huvudtalare. Kursen vänder sig till konstruktörer och produktionstekniker.
I nuläget har ett 70-tal personer från 20 företag, fem högskolor/universitet och ett forskningsinstitut
anmält sig till ”SMART-dagarna”.
Representanter för massmedia är välkomna att närvara på konferensen.
Tid och plats: Torsdagen den 29 september 2005 mellan kl. 9 – 17. Konferensen äger rum på Saabs Bilmuseum på Innovatum i Trollhättan.
Arrangörer av konferensen är Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Svetskommissionen, Volvo Aero Corporation och Innovatum.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Docent Niklas Järvstråt, tel: 0520 – 47 50 74, e-post niklas.jarvstrat@htu.se
Hon har skrivit en avhandling om säkerhet på arbetsplatsen. I avhandlingen ”Safety as a process – from risk perception to safety activity” har Christina Stave undersökt vilka faktorer som påverkar livsmedelsarbetares och lantbrukares prioritering av säkerheten. Båda grupperna är utsatta för många allvarliga arbetsplatsolyckor.
Livsmedelsarbetaren, som jobbar med farliga verktyg och maskiner under högt tempo prioriterar ofta produktion framför säkerhet, Den tekniska säkerheten behöver förbättras, men också delaktighet, kommunikation, lärande, och insikt om möjligheter att hantera risker.
– Det handlar om att bygga en kultur där säkerheten prioriteras, annars kan det ske en normalisering av risker i organisationen, säger Christina Stave.
Ett nätverk av lantbrukare träffades under ett år för att diskutera tillbud och olyckor som de upplevt under tiden. Att analysera och reflektera över olycksförlopp, orsaker bakom risker och möjliga lösningar ledde till en ökad säkerhetsaktivitet och konkret förbättrad säkerhet. Man kunde också se att stressen sjönk i gruppen.
– Vi bör inte nöja oss med att konstatera att det var den mänskliga faktorn som felade och att det inte kan påverkas. I stället bör vi i nätverk föra dialog om säkerhet och risker och hur de kan påverkas – det är första steget till ett fortgående säkerhetsarbete, säger Christina Stave.
Disputationen ägde rum den 23 september på Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
Ytterligare frågor besvaras av:
Christina Stave, Arbetslivsinstitutet
Tel: 031-50 16 42
E-post: christina.stave@arbetslivsinstitutet.se
Baljväxter kan leva i symbios med speciella markbakterier som kan omvandla luftens kvävgas till växttillgängligt ammonium-kväve. Genom denna ömsesidigt gynnsamma samlevnad får baljväxterna direkt tillgång till kväve i utbyte mot energirika kolhydrater. Eftersom luften innehåller nästan 80 procent kvävgas utgör biologisk kvävefixering en outtömlig kvävekälla.
Georg Carlssons avhandling handlar om vallbaljväxterna rödklöver, vitklöver, alsikeklöver och blålusern. Det övergripande temat är hur stor andel av dessa växters kväveförsörjning som kommer från biologisk kvävefixering under olika förhållanden. Baljväxter får ju ”betala” för det fixerade kvävet med energi, och de har också möjligheten att ta upp kväve från marken. Omfattande litteraturstudier och egna försök visar dock att vallbaljväxterna nästan alltid är så gott som självförsörjande på kväve när de samodlas med gräs, eftersom gräsen är starka konkurrenter om markkvävet.
Eftersom en betydande del av baljväxternas kväve återfinns i stubb och rötter, växtdelar som lämnas kvar vid skörd, får även samodlade och efterföljande grödor del av det fixerade kvävet, via nedbrytning av döda växtdelar. Kan då biologisk kvävefixering hos baljväxter ersätta handelsgödsel-kväve i vallodlingen? Georg Carlsson menar att svaret är ja, men att det förutsätter att baljväxterna utgör en stor andel av vallarnas artblandning och att baljväxterna har god motståndskraft mot exempelvis vinterskador och växtsjukdomar.
Avhandlingen innehåller kvävefixeringsmätningar baserade på avancerad 15N-teknik, samt undersökningar av denna tekniks begränsningar. Men i avhandlingen presenteras även enkla metoder för mätning av kvävefixeringens omfattning i fält. Enligt starka samband mellan mängden fixerat kväve och mängden skördad baljväxtbiomassa, fixerade rödklöver 26, vitklöver 31 och blålusern 21 kilo kväve per ton torrvikt. Sambanden kan användas för grova men enkla och snabba uppskattningar av kvävefixeringens storlek i respektive baljväxt – något som kan användas vid beräkningar av gödslingsbehovet i en växtföljd.
Fil lic Georg Carlsson, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarar fredagen den 30 september 2005 kl. 10.00 sin avhandling ”Input of Nitrogen from N2 fixation to Northern Grasslands”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: Wibe-salen, Röbäcksdalen, SLU, Umeå. Opponent är professor em. Janet I. Sprent, University of Dundee, Skottland.
Kontaktinformation
Mer information:
Georg Carlsson, 090-786 87 11, Georg.Carlsson@njv.slu.se
http://www.njv.slu.se/sections/cropsc/defaultsv.cfm
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000895/
Utgångspunkten för avhandlingen är att processer där lantbrukare, myndigheter, handel, livsmedelsindustri, ideella organisationer etc. kan hantera problem tillsammans och lära av varandra, är en viktig förutsättning för en mer hållbar livsmedelsproduktion. Det lärande som eftersträvas rör dels de sakfrågor som står i fokus, dels de normer och intressen som råder inom livsmedelssystemet. Avhandlingen visar att det i praktiken kan vara svårt att få till stånd denna typ av samverkan och det eftersträvade lärandet.
Lotten Westberg har arbetat med två fallstudier i två olika län i Sverige där aktörssamverkan inom livsmedelssystemet prövas i praktiken. Det visade sig att de som tog initiativ till, finansierade och utformade samverkansprojekten försökte undanhålla vissa intressen och avsikter med initiativet, främst sådant som de misstänkte att övriga aktörer skulle kunna ogilla. Flera av dem som inbjöds att delta uppfattade dock att initiativtagarna inte var helt uppriktiga med sina avsikter. Några av dessa valde att ”svara” på detta genom att handla på samma sätt, dvs. de dolde vissa av sina egna intressen av strategiska skäl. Andra valde att öppet ställa frågor om andra aktörers dolda intressen. Oavsett hur aktörerna handlade visade det sig vara svårt för de initiativtagande aktörerna att kontrollera processen så som de önskade.
Utformningen av aktörssamverkan, liksom de berördas ”svar” på denna, betraktas i avhandlingen som maktutövande. Maktutövandet påverkade aktörernas möjlighet att lära, fast sällan på det sätt som initiativtagarna från början avsåg. I avhandlingen utvecklas en förståelse för makt och lärande som en ”fram och tillbaka”-rörerlse i relationerna mellan de medverkande aktörerna.
Lotten Westberg drar flera slutsatser i sin avhandling:
– Aktörssamverkansprocesser är alltid oförutsägbara, genom att det inte bara är utformningen av processerna som styr händelseutvecklingen och möjligheten att lära, utan också de svar som ges av de aktörer som berörs.
– Möjligheten att lära finns alltid när aktörer med olika erfarenheter av och perspektiv på livsmedelssystemet ges möjlighet att samtala och samverka.
– Makt finns i alla relationer. Snarare än att försöka ”utplåna” makten, gäller det att utforma aktörssamverkan så att makten blir produktiv i stället för begränsande. Det handlar om att ”bygga in” frågor i processerna som väcker reflektioner om makt och hur den utövas i relation till de intressen och värderingar som finns bland de deltagande. Syftet är att öka tilliten mellan aktörerna, så att de kan lita på att de kan vara uppriktiga och tala om sina erfarenheter, intressen, behov och värderingar.
Agronom Lotten Westberg, institutionen för landskapsplanering, SLU, försvarar torsdagen den 29 september 2005 kl. 13.00 sin avhandling ”Aktörssamverkan i praktiken – Om lärande och makt i samverkansprocesser mellan aktörer i livsmedelssystemet”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Opponent är Docent Karin Rönnerman, inst för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Lokal: Loftets hörsal, SLU Ultuna, Uppsala.
Kontaktinformation
Mer information:
Lotten Westberg, 018-67 19 14, Lotten.Westberg@lpul.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000924/
Denna upptäckt har kemister från Stockholms universitet gjort för regalskeppet Vasa. Nu har en grupp forskare från Sverige och Kanada och England analyserat förekomsten av svavel- och järnföreningar i ektimmer från skeppsvraket av Mary Rose, som under 35 år var Henrik VIII:s flaggskepp innan hon sjönk utanför Portsmouth, England, 1545, under angrepp av en fransk flotta. Vraket bärgades 1982 och undergår sedan 10 år konserveringsbehandling i Portsmouth, med samma typ av spraymetod som utvecklades för Vasa.
Resultaten utgör en viktig bas för bevarandearbetet och konserveringen av detta historiska skepp och är också av intresse för Vasas fortsatta bevarande. Forskarna från Sverige är Magnus Sandström, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet och hans doktorander fil. lic Yvonne Fors och Emiliana Damian, samt Ulrik Gelius, professor i fysik vid Uppsala universitet. Arbetet presenteras idag i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences of USA.
Forskarna fann för Mary Rose att ca 2 ton svavel har ansamlats på detta sätt i det 280 ton tunga ekskrovet, vilket skulle kunna ge upphov till ca 6 ton svavelsyra. Detta är ungefär samma mängd svavel som i Vasa, vars ekskrov dock är ca 4 ggr tyngre. En skillnad är dock att så länge spraybehandlingen av Mary Rose pågår sköljs den syra som bildas bort, medan för Vasa har nu ca 2 ton syra ansamlats i träet sedan spraybehandlingen upphörde 1979. Med ett röntgenmikroskop vid den europeiska synkrotronljuskällan ESRF, Grenoble, visade de att de högsta svavelkoncentrationerna förekommer i det ligninrika området mellan träcellernas väggar i form av organiska svavelföreningar (tioler och disulfider). Järn, i form av sulfider (t.ex. svavelkis) och hydroxider (rost), förekommer också rikligt, men som partiklar i träets hålrum. Det är ett tidigare välkänt förhållande att järnföreningar kan påskynda syrabildning och tränedbrytning. Därför är järnansamlingen i träet ett samverkande allvarligt problem för konserveringen. Forskarna föreslår kemisk behandling av Mary Rose ekskrov med en lakningsprocedur av det delvis nedbrutna marinarkeologiska träet, som syftar till att på ett skonsamt sätt lösa upp och skölja bort syrabildande svavel- och järnföreningar. Därefter bör skeppsvraket, efter avslutad behandling och torkning, förvaras i en stabil och torr miljö med låg relativ fuktighet (~55%) och konstant temperatur (~18 oC), varvid det organiskt bundna svavlet borde stabiliseras så att syrabildningen upphör.
Kontaktinformation
Frågor om behandlingen av Mary Rose riktas till Dr. Mark Jones, chefskonservator vid Mary Rose Trust på e-post m.jones@maryrose.org, tfn +44 2392 750 521
Övrig information se http://www.maryrose.org/index.html
Professor Magnus Sandström kan nås på tfn 08-16 12 52, 070-493 2154 eller e-post magnuss@struc.su.se
Se även http://fos.su.se/~magnuss/
För bilder kontakta Magnus Sandström.
Men vad är åsikter och vad är fakta?
Hör framstående forskare, myndighetsrepresentanter, intressenter som konsument- och producentorganisationer med flera i morgon, den 28 september, när Gentekniknämnden samlar ett flertal experter i Riksdagshuset för en populärvetenskaplig konferens om genteknikens roll för framställning av livsmedel och för livsmedelskontroll.
Vad är vinsten med genmodifierade grödor?
Oftast är det producenter som gör vinst av genmodifierade grödor. Företag som Monsanto tillverkar raps som tål just det bekämpningsmedel man själv tillverkar. Åkern kan besprutas, ogräset dör medan rapsen står kvar och frodas utan konkurrens. Risken är att bonden blir beroende av ett enda företag, hävdar kritikerna.
– Samtidigt skulle de fattiga i tredje världen kunna ha mycket att vinna på gentekniken om den gav dem ris, kassava och hirs som bättre tålde magra jordar och insektsangrepp, tror Ewa Rabinowicz vid Livsmedelsekonomiska institutet. Men då krävs offentligt finansierad forskning.
Sven Lindgren från Livsmedelsverket tror att konsumenten kan vinna på ett ökat inslag av GMO i livsmedelsförsörjningen.
– Kvibilles cheddarost till exempel tar 18 månader att mogna. Lagringen är en betydande del av ostens pris. Använder man genmodifierade mikroorganismer i stället kan man sänka tiden till tre månader. Resultatet kan bli billigare ostar.
Hur kan gentekniken påverka hälsan?
Med genteknikens hjälp kommer vi att kunna hjälpa olika grupper av individer i deras livsmedelsval. Vi vet redan att fett och ”rött kött” kan påverka hälsan hos vissa grupper av konsumenter negativt. Vissa är känsligare än andra och borde därmed planera sin kost utifrån den kunskapen. Samma sak gäller för järnberikat mjöl, kvicksilver i fisk med mera. Olika grupper av individer har olika behov och med tillgänglig genteknik skulle man redan i dag kunna reglera sin kost för att uppnå en bättre hälsa.
– Konsumenterna och livsmedelsindustrin har och kommer fortsättningsvis att ha en nyktert och skeptisk inställning till gentekniken, inklusive nutrigenomics. Men om den nya tekniken börjar erbjuda verkliga förbättringar av konsumenternas livsvillkor och livskvalitet, då hoppas jag att den kan komma alla till del, säger Göran Hallmans, professor vid Umeå universitet.
Under ett liv exponeras vi via födan för avsevärda mängder DNA från andra organismer. Det mesta av detta DNA bryts ned och elimineras via tarmen. Men enstaka fragment kan ta sig in i kroppen. Jonas Blomberg, professor vid Uppsala universitet, har visat att DNA-fragment från kanin kunde påvisas i blodet hos personer som ätit kaninkött. Resultaten visar att tarmväggen inte är någon absolut barriär mot främmande DNA. Sannolikt medför det inga risker, men kunskapen om hur främmande DNA tas om hand i kroppen är ofullständig. Mer forskning behövs.
Ny DNA-baserad analysmetod snart på marknaden
En nyhet som presenteras på konferensen i morgon är att en svensk forskargrupp utvecklar ett elektriskt DNA-chip för identifiering av organismers egenskaper, som även kan göras batteridrivet. Den är snabbare än de analystekniker som finns på marknaden. I dag används främst traditionella odlingar i selektiva näringsmedier kombinerat med kemiska och immunologiska analyser. DNA-chipet kommer att underlätta identifieringen av mikroorganismer på genetisk nivå, genom att korta identifieringsprocessen eftersom man till exempel kan ta med sig chipet ute i fält.
– Man kan konstatera att traditionell mikrobiologisk analys vanligen inriktar sig på identifiering av arter baserat på organismens utseende och biokemiska reaktioner, medan en analys av förekomsten av specifika gener kommer att ge den mycket mer exakta information som ofta krävs, säger Sven-Olof Enfors, professor vid KTH.
En rapport från konferensen kommer att tas fram och läggas ut efter årsskiftet på Gentekniknämndens hemsida: www.genteknik.se
Konferensen arrangeras av Gentekniknämnden i samarbete med Sällskapet riksdagsmän och forskare, Vetenskap & Allmänhet, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Institutet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen, Statens veterinärmedicinska anstalt, BioteknikForum, Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Forskningsrådet Formas, VINNOVA, Karita Research, Stockholm Environment Institute.
För mer information kontakta:
Birgit Postol, Gentekniknämnden, tel. 08-508 846 32 eller e-post genteknik@genteknik.se
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet, tel. 070-224 38 95.
Gentekniknämnden har till uppgift att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden skall därvid beakta vikten av att ett gott forskningspolitiskt klimat upprätthålls. Gentekniknämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen.
Studien gjordes i södra och mellersta Sverige där eventuell yrkesexponeringen för mineraloljor undersöktes hos alla nydiagnosticerade manliga patienter med reumatoid artrit (RA). Tidigare har ett samband mellan mineraloljor och ledbesvär visats på råttor.
Av 407 män med RA hade 135 exponerats för mineraloljor i hög utsträckning inom sitt arbete. De jämfördes med en kontrollgrupp bestående av 486 män utan RA.
Resultaten visar att exponering för mineraloljor var associerat med en 30 procent ökad risk att utveckla RA. Man kunde också visa att risken skiljer sig mellan patienter med olika typer av RA. Sambandet med exponering för mineraloljor fanns bara för patienter med RA av typen positiv för reumatoid faktor (RF+) alternativt positiv för anti-citrullin (CP+). Däremot syntes inget samband för patienter negativa för RF eller CP.
En möjlig förklaring till sambanden kan vara att mineraloljorna på ett ospecifikt sätt stimulerar immunsystemet och därigenom sätter igång inflammatoriska processer som kan drabba lederna.
Publikation:
Association between occupational exposure to mineral oil and rheumatoid arthritis: results from the Swedish EIRA case-control study
Sverdrup B, Källberg H, Bengtsson C, Lundberg I, Padyukov L, Alfredsson L, Klareskog L and the EIRA study group.
Arthritis research & Therapy (2005) 7:R1296-R1303.
För mer information, kontakta:
Professor Lars Alfredsson, Karolinska Institutet, tel 08-524 874 88 alt. 070 561 4510, mail: lars.alfredsson@imm.ki.se
eller
Professor Lars Klareskog, Karolinska Institutet, tel 08-517 745 29, mail: lars.klareskog@medks.ki.se
På nordliga breddgrader finns det många arter av fåglar som flyttar två gånger om året – norrut på våren och söderut på hösten. Eftersom fåglarna då måste flyga långa distanser är det viktigt att de skaffar sig ordentliga fettreserver innan de startar. I en avhandling från Göteborgs universitet visar Mare Löhmus att fåglarna kan känna av hur mycket fett de har på kroppen och planera sitt flyttningsmönster därefter. När fåglarna har tillräckligt med fett på kroppen flyger de rakt över områden där de inte kan stanna och hitta mat, medan om de är magra istället måste ta omvägar för att kunna äta upp sig på vägen.
Fågelns fettupplagring styrs av olika slags hormoner. Stresshormonet korticosteron hjälper flyttningsaktiva fåglar att skapa tillräckligt med energireserver och aktivera sig för att anpassa kroppen till en långdistansflykt. Fåglar med högre stresshormonnivåer är mer redo att börja en ansträngande flytt än fåglar med låga halter av korticosteron i blodet.
Ett annat hormon som påverkar fåglars beteende är leptin. Leptin produceras i fettceller och förs med blodet till hjärnan, där det talar om hur mycket energi man har i kroppen. Ju mer fett man har, desto högre är halten leptin. Mare Löhmus studier visar att om man experimentellt ökar halten leptin hos en fågel så minskar dess vikt, ätande och blodfettvärden, samtidigt som dess aktivitet ökar. Leptin kan också minska fågelns modighet. Eftersom hormonet får fåglarna att uppleva sig som mindre hungriga blir de också mindre benägna att exponera sig för eventuella fienden, vilket är oundvikligt när man måste leta efter mat.
Att välmående individer även är friskare har varit känt länge, men först nu har man kunnat koppla fettmängden i kroppen till immunförsvaret. Återigen är det hormonet leptin som verkar vara mellanlänken. Ökade leptinhalter i fåglar ökar immunförsvaret och eftersom leptinhalten direkt beror på hur mycket fett man har, verkar en hälsosam fettmängd vara ett måste för att hålla sig frisk.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mare Löhmus
Zoologiska institutionen
Tel: 073-953 77 17
E-post: mare.lohmus@zool.gu.se
Handledare: Bengt Silverin, Tel: 031-773 3664, E-post: bengt.silvering@zool.gu.se
Avhandlingen har titeln: Endocrinology, behaviour and immunity related to energetic condition in birds
Disputationen äger rum: den 30 september kl 10.00 på Zoologiska institutionen, Föreläsningssalen, Medicinaregatan 18, Göteborg.
Uppladdningsbara litiumjonbatterier hittar man i dag som kraftkälla i mobiltelefoner, videokameror och bärbara datorprodukter, men användningsområdena ökar i takt med att utvecklingen av batterierna går framåt. Fördelen med denna typ av batterier är att de kombinerar hög spänning med hög energidensitet vilket gör att man kan tillverka små och lätta batterier. Forskningen är huvudsakligen inriktad på att förstå hur och varför de material som används i elektroder och elektrolyter fungerar, samt att hitta bättre, billigare och mer miljövänliga material.
Sara Nordlinder har studerat ett material som består av upp till 1000 nanometer långa rullar av vanadinoxidskikt med en inre och yttre diameter på ca 10 respektive 100 nanometer. Oxidskikten är separerade av molekyler, alternativt metalljoner, som stabiliserar strukturen.
– Man kan jämföra det med en rulltårta, där kakan är vanadinoxidskikten och sylten är de stabiliserande molekylerna, eller metalljonerna, säger Sara Nordlinder.
En nanometer är en miljarddels meter; ett hårstrå är cirka 50 000 nanometer tjockt, medan en bakterie är cirka 1 000 nanometer stor. Det finns många tänkbara tillämpningar för den här typen av material. Några exempel är: hårda ytbeläggningar, effektivare katalysatorer och selektiva läkemedelsbärare. Men dess egenskaper kan även tas tillvara på inom batteriområdet. Genom att använda elektrodmaterial där partiklarna är i nanostorlek kan man till exempel höja uppladdningsbara litiumbatteriers prestanda.
För att ta reda på hur materialet uppförde sig i ett litiumbatteri studerades bland annat materialets kapacitet och effekt med elektrokemiska mätmetoder.
Vanadinoxidtuberna visade sig fungera mycket bra som elektrodmaterial.
– Kanske är de en av komponenterna i ett framtida nanobatteri, säger Sara Nordlinder.
Kontaktinformation
Sara Nordlinder kan kontaktas på 018-471 37 01, 070-558 96 09 eller via e-post: Sara.Nordlinder@mkem.uu.se
Hjärtsvikt är en viktig orsak till sjuklighet och död i världen, och sökandet efter riskfaktorer är viktigt för att minska lidandet av denna folksjukdom. Huvudsyftet med Erik Ingelssons forskning har varit att undersöka nya metabola riskfaktorer för hjärtsvikt, med fokus på insulinresistens och inflammation.
Hans resultat baseras på Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM)-kohorten, en populationsbaserad, långtidsstudie som startade 1970. Deltagarna undersöktes vid 50 års och 70 års ålder och databasen har kompletterats med årliga uppdateringar med uppgifter om avlidna och insjuknade via nationella register.
– Insulinresistens och inflammation är starka och oberoende riskfaktorer för utveckling av hjärtsvikt, och de förefaller vara inblandade i den tidiga processen som leder fram till hjärtsvikt. Om fynden kan bekräftas i andra studier kan de komma att ha stor klinisk betydelse, eftersom de kan erbjuda nya sätt att arbeta förebyggande för att förhindra uppkomsten av hjärtsvikt, säger Erik Ingelsson.
Den tidigare kända kopplingen mellan fetma och hjärtsvikt verkar till stor del bero på just insulinresistensen. Dessutom visar Erik Ingelsson att inflammation kan öka risken för hjärtsvikt, oberoende av tidigare kända riskfaktorer, inklusive hjärtinfarkt under uppföljningstiden. Tidigare kända riskfaktorer för hjärtsvikt bekräftas i undersökningen, och en låg betakaroten-nivå samt en ökad apolipoprotein B/A-I-kvot konstateras vara oberoende riskfaktorer för hjärtsvikt.
Avhandlingen visar också att säkerheten av hjärtsviktsdiagnosen i svenska slutenvårdsregistret tycks vara lägre än för andra hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Om man bara inkluderar fall från internmediciniska och kardiologiska kliniker eller bara fall med hjärtsvikt som huvuddiagnos, är säkerheten jämförbar med ovan nämnda diagnoser.
Kontaktinformation
Erik Ingelsson kan nås på tel, 018-17 76 62 eller via e-post: Erik.Ingelsson@pubcare.uu.se
Dagens forskning om klimatförändringar förlitar sig till stor del på globala klimatmodeller, som är matematiska och fysikaliska beskrivningar av klimatet över hela jorden. Dessa modeller pekar på en ökning av intensitet och mängd regn över nordliga breddgrader, men samtidigt på en minskning över områden som redan idag har ont om nederbörd. En viktig del av klimatforskningen undersöker just vilka områden som kommer att lida vattenbrist i ett framtida ändrat klimat. Modellerna ger värdefull information, men för att kunna studera effekter av klimatförändring måste informationen göras tillämpbar i lokal skala, så kallad nedskalning.
Vid statistisk nedskalning kopplas kända samband mellan vädermönster och nederbörd till resultat från modellerna. Resultaten kan sedan användas i vattenföringsmodeller som beräknar hur mycket det kommer att rinna i floder och åar i ett framtida klimat. Fredrik Wetterhall har jämfört olika metoder för statistisk nedskalning av nederbörd; hur de är uppbyggda och vilka storskaliga klimatdata som styr den lokala nederbörden. Områden med olika typer av klimat i Sverige och Kina användes för att undersöka den globala giltigheten av metoderna. Resultaten visar att mer komplicerade statistiska modeller fungerar bättre än enklare.
– För att fånga signaler som är känsliga för klimatförändringar behövs även information om exempelvis luftfuktighet, säger Fredrik Wetterhall.
Han visar också att statistisk nedskalning ger bättre resultat än klimatmodeller för extremhändelser, såsom intensivt regn och längre torrperioder.
– Tillämpningarna är många, man kan till exempel beräkna hur jordbruket påverkas i ett framtida klimat och undersöka om risken för översvämningar ökar. Resultaten är också till nytta för vattenkraftbolagens magasinsberäkningar och för samhällsplaneringen i stort, säger Fredrik Wetterhall.
Kontaktinformation
Fredrik Wetterhall kan nås på tel, 018-471 22 59, 070-786 53 22 eller via e-post: Fredrik.Wetterhall@hyd.uu.se
Avhandlingen visar att sammanhanget såväl som individuella faktorer har en avgörande betydelse för vilket material man väljer att använda. Användningsområde, typ av rum samt om bostaden ägs eller hyrs, har således stor betydelse för vilka material man överväger att använda. Individuella faktorer, inkomstnivå och om man ska lägga golvet själv eller inte, är också viktiga komponenter när det gäller val av material.
Praktiska, funktionella egenskaper hos golvmaterialet är det som har störst inflytande när det gäller att tillfredställa kundernas behov. Detta gäller såväl trä som dess närmaste konkurrenter laminat och textila golv. Kostnad över livscykeln, hygien och taktila behov (”skönt att gå på”) är de viktigaste faktorerna för kundtillfredsställelse. Undersökningarna visar att trägolv väl tillgodoser de taktila behoven men presterar sämre vad gäller livscykelkostnad och hygien, särskilt jämfört med laminatgolv.
Att praktiska kundnyttor är viktigast för träanvändarna, samtidigt som de mest framträdande urvalskriterierna för trä enligt analysen av materialpreferens är av icke-praktisk natur, visar att det är viktigt att beakta alternativa material inte bara vid prestationsjämförelser – alternativa material kan också avslöja latenta behov hos kunderna.
Ragnar Jonsson har jägmästarexamen från Sveriges lantbruksuniversitet samt en magisterexamen i nationalekonomi från Lunds universitet. Han är född och uppvuxen i Lund.
Avhandlingen ”Studies on the competitiveness of wood – market segmentation and customer need assessment” försvaras torsdagen 29 september 2005, klockan 13:00
i sal M1083 (Södrasalen), Växjö universitet. Opponent är professor Roger Cooper, University of Bangor, Storbritannien.
Kontaktinformation
Kontakta Ragnar Jonsson, telefon 0470-70 81 48 eller 070-284 31 40, e-post: Ragnar.Jonsson@vxu.se.
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67, e-post: Kerstin.Broden@vxu.se
Fredrik Spak, psykiatriker och universitetslektor i socialmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, berättar i samtal med journalisten Sara Bergqvist Månsson om de spännande resultaten.
Fredrik Spak medverkar också i boken Alkohol – varför vi dricker som vi gör. I boken intervjuas några av landets ledande alkoholforskare bl.a. om ungdomars förändrade vanor, om typiska drag i den svenska alkoholkonsumtionen, om ”svartsprit” m.m. Utgivare är FAS.
Plats: Forskartorget, monter B05:72
Dag & tid: Torsdagen den 29 september kl. 11.00-11.20
Välkommen!
Kontaktinformation
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress Box 2220, 103 15 Stockholm , Telefon vx. 08-775 40 70
E-post fas@fas.forskning.se
www.fas.forskning.se
Av forskningsresultaten, som redovisas vid strokekonferensen Nordic Stroke 2005 i Göteborg, framgår också att livssituationen för både de direkt drabbade och närstående förändras drastiskt i samband med insjuknandet. De närstående är i hög grad kvinnor, eftersom män i genomsnitt drabbas tidigare av stroke och har kortare medellivslängd.
Forskarna och arbetsterapeuterna Gunilla Gosman-Hedström och Gunilla Forsberg-Wärleby samt doktoranden Gunnel Carlsson har studerat två olika grupper, en grupp äldre än 70 år och en grupp yngre än 75 år. Forskningen i båda grupperna fokuserar på såväl den strokedrabbade som de närstående. Många strokedrabbade har kvarstående problem av mindre uppenbar natur. De får ofta koncentrationssvårigheter, sjuklig trötthet och emotionella problem.
De närstående får i de flesta fall liten förståelse från omgivningen och tyvärr inte alltid heller från sjukvården, eftersom den strokedrabbade ytligt sett inte verkar ha några problem. I själva verket kan den strokedrabbade kanske inte ta sig hem på egen hand eller är orolig och stiger upp flera gånger per natt. Den närstående måste i en del fall finnas till pass 24 timmar om dygnet.
Forskargruppen kommer att inrikta sina fortsatta studier på hur de närståendes situation ska kunna förbättras.
– Ett mål är att utveckla stödprogram på grundval av de närståendes egna erfarenheter och upplevelser, säger Gunilla Gosman Hedström. Ett bra stöd som ger den närstående ett bättre liv innebär både humanitära vinster för individen och hälsoekonomiska vinster för samhället.
Projektet att utveckla stödprogram till äldre närstående finansieras med forskningsmedel från Vårdalinstitutet, ett samarbete mellan Göteborgs och Lunds universitet.
För mer information kontakta:
Universitetslektor/med dr Gunilla Gosman-Hedström, Vårdalinstitutet och institutionen för arbetsterapi och fysioterapi, Sahlgrenska akademin
Telefon: 070-348 43 06, e-post: gugh@fhs.gu.se
Leg arbetsterapeut/med dr Gunilla Forsberg-Wärleby, institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin
Telefon: 031-342 49 38, e-post: gunilla.forsberg.warleby@neuro.gu.se
Leg arbetsterapeut/med lic Gunnel Carlsson, institutionen för klinisk neurovetenskap,
Sahlgrenska akademin
e-post: gunnel.carlsson@neuro.gu.se
Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationschef
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 3373
Mobil: 0709-44 71 98
E-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se
Årligen anmäler över 30 000 svenskar nackbesvär efter trafikolyckor till sina försäkringsbolag. Ungefär 1 500 får allvarliga bestående besvär och runt 500 kan inte återgå till arbetet på grund av tillståndet. Nacksmärtor efter trafikolyckor är kostsamma för samhället. Antalet drabbade ökar och det finns inga effektiva behandlingsmetoder för patienter med kvarstående besvär.
Leg sjukgymnast Lina Bunketorp har i sin avhandling kartlagt symtombilden hos 121 personer som för 17 år sedan sökte vård på akutmottagningarna i Göteborg på grund av nacksmärtor efter bilolyckor. Över hälften hade kvarstående nackbesvär varav var tredje inte kunde arbeta. Samtliga 25 patienter som hade fått skadan reglerad av försäkringsbolag hade kvarstående besvär och 15 hade fått en medicinsk invaliditetsgrad på grund av sitt handikapp. Hon fann inget samband mellan patienternas grad av medicinsk invaliditet och deras grad av upplevd funktionsnedsättning.
I avhandlingen undersöks även sambandet mellan smärtans olika komponenter och vilka faktorer som har betydelse för att patienterna utvecklar funktionsnedsättning. Resultatet visade att smärtans intensitet och upplevelsen av smärtan är två olika komponenter. Den upplevda självtilliten snarare än smärtan i sig var den viktigaste prognostiska faktorn vad gällde funktionsnedsättning på sikt.
– Dessa fynd kan vara en av förklaringarna till varför personer som tolkar, upplever och hanterar smärtan på olika sätt också kan ha olika förutsättningar för återhämtning, säger Lina Bunketorp.
Avhandlingen visar också att individanpassad fysisk träning är mer effektiv än hemträning avseende patienternas självtillit, rörelserädsla, funktionsnedsättning och konsumtion av smärtstillande medicin. Denna positiva effekt fanns delvis kvar vid långtidsuppföljningen trots att behandlingen varken påverkade smärtan eller övriga kroppsliga besvär.
Patienter med en ökad risk för att utveckla långvariga besvär bör identifieras tidigt. Det är därför viktigt att sjukgymnasten tar reda på hur patienten upplever sin smärta och även bedömer patientens upplevda självtillit.
– Sjukgymnasten kan genom individanpassad fysisk träning stärka patienters självtillit och funktionsförmåga samt minska rörelserädsla och konsumtionen av smärtstillande medicin vilket på sikt kan tänkas minska samhällets kostnader. Det är också viktigt att forskningen på det här området fortsätter, säger Lina Bunketorp.
Avhandlingen är skriven av:
leg sjukgymnast Lina Bunketorp, telefon: 031-773 57 18, 0709-72 31 01, e-post: lina.bunketorp@fhs.gu.se
Huvudhandledare:
professor Jane Carlsson, telefon: 031-773 57 38, e-post: jane.carlsson@fhs.gu.se
Avhandling för filosofie doktorsexamen i fysioterapi vid Sahlgrenska akademin, institutionen för arbetsterapi och fysioterapi
Avhandlingens titel: Analysis and management of whiplash associated disorders
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
