Nepotism har under historien betraktats som en orättvis kränkning mot demokratiska principer och har ofta många fler utövare än försvarare. Under senare tid har det dock börjat talas om ”ny nepotism” som enligt författaren Adam Bellow inte bara är av ondo utan en av samhällets primära krafter. Adam Bellow är son till Nobelpristagaren i litteratur, Saul Bellow och har själv många gånger anklagats för att vara född med silversked i mun.

I ett samtal med Anna Spendrup, projektadministratör på Spendrups Bryggeri, Annelie Karlsson Stider, ek. dr vid HHS och vd för The Family Business Network samt Lars Strannegård, docent vid HHS och verksam vid Centre for Advanced Studies in Leadership, kommer ämnet att diskuteras.

Samtalet äger rum måndagen den 19 september kl.12.00-13.15 på Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, sal Torsten.

Journalister är välkomna att närvara under samtalet och tillfälle finns att ställa frågor till samtliga medverkande i anslutning till lunchsamtalet kl. 13.15-13.45.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:

Tine Frivik, Executive Director Corporate and Alumni Relations
Tel: 070-602 69 20
E-post: tine.frivik@hhs.se

Den identifierade kandidatgenen kallas QKI. Att den är en kandidatgen för schizofreni innebär att den är en möjlig delorsak till sjukdomen. Hos människa är genen sannolikt viktig för utvecklingen av myelin, en isoleringssubstans i nervsystemet. Tidigare studier har visat att schizofreni vanligen bryter ut vid en tidpunkt när hjärnan, om den utvecklas normalt, får en ökad halt av myelin.

Karolina Åberg, som jobbar i forskargruppen för beteendegenetik, har sett att QKI är mindre aktiv hos schizofrena patienter, vilket antagligen leder till att myelinet inte utvecklas som det ska. Tidigare studier har visat att QKI är den gen som styr produktionen av myelin hos möss.

– Nästa steg blir att göra experiment på genen i humana cellinjer i provrör, säger hon.

Karolina Åberg har också hittat en variant av genen, som verkar vara mer vanlig hos schizofrena patienter än hos friska personer. Förändringen av genen är ärftlig och tros, i kombination med andra faktorer, kunna leda till att schizofreni utvecklas.

Schizofreni är en av de vanligaste psykiatriska folksjukdomar som i genomsnitt drabbar en procent av världens befolkning. Dagens behandlingsmetoder kan delvis ge lindring mot symptomen men många patienter blir inte alls hjälpta. Vanligen insjuknar patienterna vid 15 till 30 års ålder och förblir sen sjuka resten av livet. Karolina Åberg hoppas att hennes forskningsresultat kan bidra till bättre behandlingsmetoder för schizofrena patienter.

– Men det är långt kvar. Om man satsar ekonomiska resurser på området tar det nog ändå 10 år, säger hon.

Kontaktinformation
Karolina Åberg kan nås på tel: 018-471 64 68, mobil: 0739-81 13 86 eller e-post: karolina.aberg@ebc.uu.se

Samtliga forskare som deltar i Forskardagarna har disputerat och fått sin avhandling godkänd vid Stockholms universitet under år 2004 eller 2005.

– Intresset för Forskardagarna har ökat, både från forskarna och från allmänheten. Från början var arrangemanget en dag och nu är det tre dagar. Att berätta om vad som händer vid universitetet är en del av den så kallade Tredje uppgiften och vi tycker att det här är ett väldigt bra sätt att göra det på, säger projektledare Linda Hedblad.

Lördagen den 8 oktober kl 12.00-13.30 i Aula Magna hålls en paneldebatt om mat och etik. Frågor som diskuteras är bland annat om det går att förena en etiskt försvarbar livsmedelsproduktion med konkurrenskraftiga priser, om det är plånboken eller moralen som avgör vad som hamnar i varukorgen och om etik och ekologi är gångbara begrepp i marknadskommunikationen. Moderator är Jan-Olov Johansson, vetenskapsjournalist från bland annat Vetenskapsradion.

Medverkande i paneldebatten:
Pär Bygdeson, chef kvalitet, hälsa och miljö, Axfood.
Lisa Deutsch, nydisputerad forskare, Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning, Stockholms universitet.
Mikael Robertsson, miljöchef, Coop Sverige.
Bertil Törestad, universitetslektor, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, Konsumentföreningen Stockholm.
Richard Wahlund, professor i företagsekonomi, Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI/IHR, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller kontakt med forskare:
Maria Erlandsson, pressekreterare, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91
E-post: maria.erlandsson@eks.su.se
Linda Hedblad, projektledare, tfn 08-16 22 95 mobil 070-665 65 36, e-post linda.hedblad@eks.su.se

Mattias Grönkvist, som skrivit avhandlingen, beskriver svårigheten konkret:

– Om tio plan nyss har landat på en flygplats, måste man ha ett schema som bestämmer i vilken ordning planen ska lyfta – och vart de ska. Det är många villkor som styr. Till exempel får inte alla flygplanstyper landa på alla flygplatser och planen måste ha tillräckligt stor bränsletank för resan. Allt ska göras så effektivt och kostnadsbesparande som möjligt, med tillräcklig säkerhet.

Problemet brukar kallas Tail Assignment – problemet, namngett efter planens så kallade tail-nummer. Det gäller alltså att bestämma vilken sekvens av flighter – rutter – varje individuellt flygplan ska flyga. Rutterna måste konstrueras på ett sådant sätt att alla flygplan kan ges tillräckligt med underhåll, och så att en mängd regler uppfylls. Ibland vill man dessutom att de skapade rutterna ska vara optimala på något sätt, till exempel så att de påverkas minimalt vid förseningar.

För någorlunda stora flygbolag är Tail Assignment-problemet mycket komplicerat. Från exempelvis ett bolags huvudflygplats finns ett enormt stort antal möjliga rutter att välja mellan. Som hjälp används datorprogram som hanterar de många förutsättningarna. Till grund för programmen ligger matematiska modeller.

Ett syfte med Mattias Grönkvists arbete var att komma ifrån ett par av nackdelarna med de vanligaste modellerna som används av flygbolag idag:
” ofta hanteras inte alla nödvändiga regler, vilket gör de resulterande rutterna svåra att använda i praktiken utan extra manuella ingrepp
” de flesta modeller kan bara optimera med avseende på ett visst förutbestämt kriterium
” ofta kan de traditionella modellerna bara användas för en viss typ av planeringsscenarier.

Mattias Grönkvist har kombinerat två sätt att lösa detta, med dels en strikt matematisk metod, dels en datavetenskaplig metod som har med villkorsprogrammering att göra. Idén har funnits tidigare men kan nu genomföras praktiskt, bland annat tack vare den extrema ökningen av datorers kapacitet under senare år.

– Min lösning är mer generellt användbar än de tidigare, och är tänkt att kunna användas för en större del av planeringsprocessen. Jag tror att denna typ av kombinerade metoder kommer att utvecklas och bli allt vanligare framöver, säger Mattias Grönkvist.

Hans metod har redan kommit till användning i en kommersiell produkt som används av två flygbolag. Arbetet gjordes som en del i ett projekt tillsammans med Carmen Systems AB, där Mattias Grönkvist arbetar. Carmen Systems AB utvecklar och säljer program för lösning av olika logistik- och planeringsproblem. Inom flygindustrin har företaget tidigare mest arbetat med personalscheman.

Avhandlingen heter ”The Tail Assignment Problem” och försvarades den 13 september 2005.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mattias Grönkvist, Carmen Systems AB
031-720 81 58
mattias.gronkvist@carmensystems.com

Christina Florin, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier
• Flickorna drar ifrån, Skolframgångar i ett könsperspektiv

Felipe Estrada, forskare vid Institutet för Framtidsstudier
• Brott som välfärdsproblem – mot en ökad polarisering 2023

Bo Malmberg, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier
• Boendet som framtidsfråga

Ann-Christin Jans, forskare vid Institutet för Framtidsstudier
• Flytta till jobb med familj och barn – går det?

Jesper Sollerman, astronom vid Stockholms universitet samt vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn
• Finns framtiden?

Rapporter och recensioner

• Internationella framtidstidskrifter

• Slut på hyperfuturismen?

• Längtan att hitta en partner

• Brott och straff

• Konsten att göra en framtidsstudie

• USA:s tillväxt alltmer snedfördelad

Kontaktinformation
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som Pdf-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se

Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 2 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Kulturarvsområdet med dess hemslöjdsföreningar, folkdräktsprojekt och friluftsmuseer dominerades under nittonhundratalets början av kvinnliga aktörer och leddes ofta av en borgerlig elit – exempelvis en landshövdingefru eller borgmästarinna. Med de två landshövdingefruarna Ellen Widén och Hanna Rydh som utgångspunkt, kvinnor som representerar status och makt men samtidigt också underordning och ofrihet, skildrar historikern Catarina Lundström i sin doktorsavhandling en regional kvinnlig elit i det tidiga 1900-talet. Till skillnad från tidigare forskning anser hon att kvinnorna inom eliten kunde skaffa sig ett eget direkt inflytande. De hade ingen automatisk maktposition, men deras status och anseende gav dem ett brett handlingsutrymme och stora möjligheter till egen makt.

Med utgångspunkt från landshövdingefruarna diskuterar författaren hur de två maktskapande kategorierna genus och klass interagerar. Dessa kvinnor var gifta till en elitposition och hade inom ramen för rådande könsordning ett relativt stort handlingsutrymme. Som hustru till länets högste statlige ämbetsman – landshövdingen – erhöll de automatiskt status och anseende. Men det fanns också tillfällen, som när Hanna Rydh 1938 kandiderade till landshövding, då begränsningarna var större än möjligheterna.

Under det tidiga 1900-talet räknades inte gifta kvinnor som fullgoda medborgare. De hade ett ännu sämre rättsligt skydd än ogifta kvinnor och änkor. Även på arbetsmarknaden missgynnades de. Äktenskapet fungerade i den meningen som ett dyrköpt avtal där kvinnorna uppnått en viss social status och trygghet mot att de i gengäld avsade sig möjligheterna till eget yrkesarbete och formellt politiskt inflytande.

Vissa samhällsområden betraktades som särskilt lämpliga för kvinnor, viktigast av dessa var de av filantropisk och kulturell art. När landshövdingefruar, borgmästarinnor och liknande engagerade sig i dessa frågor skedde det som regel på ledande nivå. Genom dessa ansvarsområden bidrog den regionala elitens kvinnor till att skapa och upprätthålla bilden av såväl den borgerliga familjen som den rådande genus- och klassordningen.

Lördagen den 17 september försvarar Catarina Lundström, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fruars makt och omakt – kön, klass och kulturarv. Disputationen äger rum kl. 10.00 på Campus Östersund, F234. Fakultetsopponent är fil.dr. Irene Andersson, institutionen för historia, Lunds universitet.

Kontaktinformation
För intervju eller ytterligare information, kontakta gärna Catarina Lundström tel 063-77 64 20, 070- 31 29 446 eller e-post catarina.lundstrom@mh.se

Cecilia Nielsens avhandling skiljer sig från tidigare avhandlingar om läs- och skrivsvårigheter på så sätt att den inte fokuserar lärandet i sig, utan tar utgångspunkt i hur enskilda människor själva upplever och hanterar sina läs- och skrivsvårigheter och vilka vägar de finner för att bemästra dem. Resultaten baserar sig på intervjuer med nio personer i åldrarna åtta till 53 år.

I avhandlingen framgår att läs- och skrivsvårigheter kan förstås som en existentiell fråga där var och en lär efter egna förutsättningar och villkor. Två saker framstår som särskilt viktiga. Det ena är tiden de har till förfogande för sin läsning – något som de ofta upplever står i konflikt med skolans ramar. Det andra är rummets betydelse och den plats där de befinner sig. Till exempel visar de hur de med hjälp av möbler, eller sin kropp bygger ”ett fredat bo” runt sin läsning.
– Som lärare är det lätt att bygga på vad eleven kan. Men det är viktigt att kunna ta den andres perspektiv och försöka förstå hur han eller hon förstår världen. Ofta ser vi inte vad de ser och målen som de strävar mot, säger Cecilia Nielsen som själv har en mångårig bakgrund som speciallärare.
Hon tycker dock att medvetenheten kring de här frågorna blivit större, men påtalar att resurserna i skolan inte räcker till.
– Lärarna orkar inte göra det de skulle vilja, säger hon.

Att leva med läs- och skrivsvårigheter i ett samhälle som ställer ökade krav på medborgarnas läs- och skrivkunskaper får inte bara praktiska konsekvenser. Det har också betydelse för hur man förstår sig själv och vad man vågar satsa på för framtiden.
– På så vis, säger Cecilia Nielsen, är läs- och skrivsvårigheter en existentiell fråga.

Avhandlingen ”Mellan fakticitet och projekt: Läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem” läggs fram vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet fredagen den 16 september 2005 kl. 10.00.
Plats: Frölundagatan 118, Mölndal

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Cecilia Nielsen, tel 0521 – 26 40 06, mobiltel 070 – 62 82 092, cecilia.nielsen@htu.se

Årligen anmäler över 30 000 svenskar nackbesvär efter trafikolyckor till sina försäkringsbolag. Ungefär 1 500 får allvarliga bestående besvär och runt 500 kan inte återgå till arbetet på grund av tillståndet. Nacksmärtor efter trafikolyckor är kostsamma för samhället. Antalet drabbade ökar och det finns inga effektiva behandlingsmetoder för patienter med kvarstående besvär.

Leg sjukgymnast Lina Bunketorp har i sin avhandling kartlagt symtombilden hos 121 personer som för 17 år sedan sökte vård på akutmottagningarna i Göteborg på grund av nacksmärtor efter bilolyckor. Över hälften hade kvarstående nackbesvär varav var tredje inte kunde arbeta. Samtliga 25 patienter som hade fått skadan reglerad av försäkringsbolag hade kvarstående besvär och 15 hade fått en medicinsk invaliditetsgrad på grund av sitt handikapp. Hon fann inget samband mellan patienternas grad av medicinsk invaliditet och deras grad av upplevd funktionsnedsättning.

I avhandlingen undersöks även sambandet mellan smärtans olika komponenter och vilka faktorer som har betydelse för att patienterna utvecklar funktionsnedsättning. Resultatet visade att smärtans intensitet och upplevelsen av smärtan är två olika komponenter. Den upplevda självtilliten snarare än smärtan i sig var den viktigaste prognostiska faktorn vad gällde funktionsnedsättning på sikt.
– Dessa fynd kan vara en av förklaringarna till varför personer som tolkar, upplever och hanterar smärtan på olika sätt också kan ha olika förutsättningar för återhämtning, säger Lina Bunketorp.

Avhandlingen visar också att individanpassad fysisk träning är mer effektiv än hemträning avseende patienternas självtillit, rörelserädsla, funktionsnedsättning och konsumtion av smärtstillande medicin. Denna positiva effekt fanns delvis kvar vid långtidsuppföljningen trots att behandlingen varken påverkade smärtan eller övriga kroppsliga besvär.

Patienter med en ökad risk för att utveckla långvariga besvär bör identifieras tidigt. Det är därför viktigt att sjukgymnasten tar reda på hur patienten upplever sin smärta och även bedömer patientens upplevda självtillit.
– Sjukgymnasten kan genom individanpassad fysisk träning stärka patienters självtillit och funktionsförmåga samt minska rörelserädsla och konsumtionen av smärtstillande medicin vilket på sikt kan tänkas minska samhällets kostnader. Det är också viktigt att forskningen på det här området fortsätter, säger Lina Bunketorp.

Avhandling för filosofie doktorsexamen i fysioterapi vid Sahlgrenska akademin, institutionen för arbetsterapi och fysioterapi
Avhandlingens titel: Analysis and management of whiplash associated disorders
Avhandlingen försvaras fredagen den 16 september, klockan 13.00 i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg sjukgymnast Lina Bunketorp, telefon: 031-773 57 18, 0709-72 31 01, e-post: lina.bunketorp@fhs.gu.se

Huvudhandledare:
professor Jane Carlsson, telefon: 031-773 57 38, e-post: jane.carlsson@fhs.gu.se

Vid en utvärdering av tänkbara framtida utvecklingsriktningar av mejerikedjan visade det sig att det scenario som var sämst ur miljösynpunkt var det som har störst likhet med dagens trender i mjölkkedjan.
– Koncentrationen till större och färre anläggningar leder till större miljöpåverkan genom att transporterna av mjölk och andra mejeriprodukter blir längre. Å andra sidan påverkas små mejerier mer av den ökade produktdiversifieringen vilket också har stor miljöpåverkan.

Minskat produktsvinn – en viktig miljöåtgärd
Det är vid omställningen i tillverkningen från en produkt till en annan som huvuddelen av svinnet uppstår. Den ökade miljöpåverkan från produktdiversifieringen i mejeriet kan motverkas om produkterna produceras i en ordning som minskar svinnet vid varje produktbyte.
Johanna Berlin har utvecklat en metod som kombinerar processoptimering med miljösystemanalys för att få fram en optimal produktsekvens som innebär att så lite av mjölkprodukterna som möjligt blir grisfoder.
– Vi har ju inte kor för att föda upp grisar& Metoden har använts i två fallstudier som finns beskrivna i min avhandling. Under arbetet med fallstudierna visade det sig att förutom att producera produkterna i rätt ordning så kan stora miljöförbättringar erhållas genom att dra ner på antalet produktbyten i tillverkningen.

Ät upp maten!
Mejerierna, handeln och konsumenterna kan välja mellan olika åtgärder för att minska sin miljöpåverken. Fast det är inte alltid lätt att veta vad som ger störst utslag ur ett livscykelperspektiv. Johanna Berlin har utarbetat en metod för att underlätta detta val.
– Metoden kombinerar livscykelanalys med aktörsanalys. Att minska på svinnet samt att inte slänga produkten, visade sig vara en effektiv åtgärd för alla tre aktörerna och då speciellt för konsumenten. Att energieffektivisera och förbättra transporterna gav lägre miljövinst. Genom att välja miljömärkta produkter medverkar man till att påverkan på försurning och växthuseffekt minskar, men detta val medför samtidigt att övergödningen ökar, förklarar Johanna Berlin.

Avhandlingens titel är ”Environmental Improvements of the Post-Farm Dairy Chain: Production Management by Systems Analysis Methods”. Disputationen äger rum fredagen den 16 september klockan 10:15 på Chalmers i sal VR, Sven Hultins gata 6, Göteborg.

Johanna Berlin är anställd vid SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik i Göteborg och är industridoktorand på Chalmers.

Kontaktinformation
För mer information
kontakta Johanna Berlin, telefon: 031-335 56 00,
e-post: johanna.berlin@sik.se

Forskningen om mänskliga feromoner är ett spännande forskningsområde, som initierades av den amerikanska biopsykologen Martha McClintock på 70-talet då hon visade att menstruationscykeln synkroniserades hos kvinnor som lever nära tillsammans. Sedan dess har forskningsområdet expanderat. Nyligen har det visats att svett från en donatorkvinna kan påverka menstruationscykeln hos en grupp kvinnor olika beroende på om kvinnan donerar sin svett före eller under ägglossning. Specifika manliga och kvinnliga feromoner har visat sig ha en ämnes- och könsspecifik effekt på hjärnans hormonproducerande områden och det finns studier som visar att kvinnor föredrar lukten av män som är genetiskt olika dem själva. Vid Uppsala universitet finns en framgångsrik forskargrupp inom luktforskningen ledd av docent Mats Olsson.

– Det känns roligt att vi lyckats samla dessa tre forskare här samtidigt. De har alla betytt mycket för detta forskningsområde, säger han.

Professor Martha McClintock håller i samband med sitt besök föredrag både på institutionen för psykologi och institutionen för neurovetenskap, som den 21 och 22 september arrangerar seminariedagar om hjärnforskning. Till institutionen för psykologi kommer också Marilyn Jones-Gotman från McGill University i Kanada, samt professor Noam Sobel från University of Berkeley, USA, som båda forskar på hur lukter påverkar hjärna och beteende.

Program vid institutionen för psykologi: http://www.psyk.uu.se/hemsidor/olfaction/Seminar/seminarium.htm

Program vid institutionen för neurovetenskap:
Program: http://www.neuro.uu.se/Aktuellt/FocusonNeuroscience.htm

Kontaktinformation
Kontaktperson institutionen för psykologi:
Docent Mats Olsson, 018-471 21 50, 070-713 52 05 eller Mats.Olsson@psyk.uu.se

Kontaktperson institutionen för neurovetenskap:
Professor Dan Larhammar, 018- 471 41 73 eller Dan.Larhammar@neuro.uu.se

De flesta djurarter använder sig av speciella lukter, så kallade feromoner, för att kommunicera vissa sociala budskap. Om människor använder sig av feromoner är omtvistat. Att kvinnor som spenderar mycket tid tillsammans tenderar att synkronisera sina menstruationscyklar har länge varit det enda beviset som indikerar att människan använder sig av feromoner. Hittills har man dock inte lyckats identifiera något enskilt ämne.

I en serie studier har Johan Lundström undersökt om ett ämne som återfinns i manlig svett, steroiden androstadienone, har egenskaper som gör att det kan bli klassificerat som det första identifierade mänskliga feromonet. I en delstudie stimulerades de deltagande kvinnorna med mycket små mängder av androstadienone; så små att de inte var medvetna om dess närvaro. Resultatet visar att ämnet påverkar både det autonoma nervsystemet samt uppmärksamhetsrelaterade psykologiska mekanismer. När kvinnor blev stimulerade av feromonet kände de en ökad uppmärksamhet när en individ av det motsatta könet var närvarande.

– Det handlar för individen ej medvetna effekter, via tankeprocesser styrs beteendet i en viss riktning som ger effekter över tiden, säger Johan Lundström.

Han fann också genom avbildning av hjärnan lukten av detta ämnet processas cirka 20 procent snabbare av hjärnan än andra liknande ämnen och att ett fåtal personer, färre än tio procent, tycks vara mycket känsligare än andra för lukten av detta ämne.

Avhandlingen ger stöd för hypotesen att androstadienone är ett mänskligt feromon med förmåga att styra vissa delar av vårt beteende. Feromoner har beskrivits hos de flesta däggdjur, därför är det rimligt att även människan har sådana, menar Johan Lundström. I avhandlingen föreslår han en ny och för däggdjur anpassad definition av feromoner. Den ursprungliga definitionen är nämligen avsedd för insektvärlden och ställer krav på tvingande effekter.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Lundström på tel: 018-471 62 21, 0705-80 65 71 eller via e-post: Johan.Lundstrom@psyk.uu.se

Under senare år har behandling av vissa cancersjukdomar kunnat genomföras med hjälp av radioaktivt märkta antikroppar. Antikroppar är proteiner som i kroppen kan fås att binda hårt till olika strukturer som kan uppträda på tumörceller. Genom att på patienter injicera sådana antikroppar som är märkta med radioaktiva isotoper kan lokal tumörterapi genomföras. En del av de antikroppar som injiceras på patienter eller försöksdjur cirkulerar dock runt i kroppen och kan ge upphov till negativa biverkningar i bland annat benmärg och tarm.

På senare år har det också blivit möjligt att göra antikroppar mot dessa isotopbärande antikroppar, så kallade antiidiotypa antikroppar. Antikropparna har så hög specificitet att de kan skilja ut olika strukturer med mycket stor noggrannhet. I avhandlingen har Ann Erlandsson studerat hur dessa antikroppar binder till varandra genom att analysera den kemiska uppbyggnaden av de bindande ytorna både på den första antikroppen och på anti-antikroppen. Detaljerade slutsatser har kunnat dras om hur dessa antikroppar binder till varandra och även om hur de olika komplex som kan bildas ser ut.

Det har också varit möjligt med olika molekylärbiologiska tekniker byta ut beståndsdelar (aminosyror) av respektive antikroppar och då få en uppfattning om vilka aminosyror som är viktiga för bindningen. Avhandlingen har stor betydelse för kommande behandlingar med antikroppar, då den visar att det är möjligt att både spruta in en antikropp på patienter eller försöksdjur och därefter med hjälp av anti-antikroppar selektivt eliminera samma antikropp igen. Genom att modifiera strukturen på dessa antikroppar på olika vis kan också deras inbördes reaktivitetsmönster skräddarsys för olika terapeutiska mål.

Måndag 19 september försvarar Ann Erlandsson, Enheten för immunologi och Enheten för diagnostisk radiologi, Umeå universitet samt Avd. för kemi, Karlstad universitet sin avhandling med titeln: Interaction studies of idiotypic and antiidiotypic antibodies at experimental targeting. Svensk titel: Interaktionsstudier av idiotypa och antiidiotypa antikroppar vid experimentell tumörlokalisering. Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal A103, Enh. för Immunologi, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är prof. Mats Ohlin, Avd. för immunteknologi, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Ann Erlandsson nås på telefon 054-700 24 71 eller 0734 – 04 72 21 eller e-post ann.erlandsson@kau.se.

Larisa Pekka, doktorand vid Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap, har i sitt avhandlingsarbete genomfört provtagningar i Kolaälven och Imandrasjön på Kolahalvön. Forskningsarbetet har också innehållit geokemiska analyser i samarbete med finska, ryska och svenska forskare.
Larisa Pekkas analyser visar att det bara är koppar- och nickelhalterna som är måttligt förhöjda i Kolaälven, medan övriga metaller ligger i nivå med, eller till och med under, nivåerna i Kalixälven.

Det är ett överraskande och positivt utfall.

– Murmanskborna kan fortsätta att använda Kolaälven som dricksvattenkälla, men man måste förvissa sig om att utsläppen från järnmalmsindustrin i Olenegorsk och de stora hönsfarmerna vid Kolaälven inte ökar, säger Larisa Pekka.

Läget för Imandrasjön är ett annat – enligt Larisa Pekkas forskning är den kraftigt förorenad, ett resultat av den brytning och förädling av järnmalm, koppar och apatit som pågått sedan 1930. I nästan ett halvt sekel vräktes bokstavligt talat orenat processvatten ut i sjön, det läckte från olika avfallsupplag och luftföroreningarna var stora.
Inte förrän i slutet av 1970-talet byggdes de första reningsanläggningarna och Larisa Pekkas analyser visar att de ständigt stigande halterna av framför allt sulfat, nickel och koppar i sjövatten och sediment började plana ut när reningen infördes.

Larisa Pekka har också studerat hur föroreningarna omvandlas, omsätts och lagras i Imandrasjön. Bildningen och upplösningen av manganpartiklar påverkar starkt omsättningen och fördelningen av metaller i sjön. Bland annat visar resultaten indikationer på att mangan deltar i kväveomsättningsprocessen – något som inte tidigare hittats i insjöar.

– En personlig reflektion, utanför mitt egentliga forskningsprojekt, är att naturen tål mycket stryk. Trots att Imandrasjön är så kraftigt förorenad finns fortfarande fisk och annat biologiskt liv i sjön. Men själv skulle jag inte servera min familj fisk från Imandrasjön, säger Larisa Pekka.

Larisa Pekka är uppvuxen i St Petersburg och blev både rysk och svensk civilingenjör innan hon inledde sina forskarstudier vid Luleå tekniska universitet år 2000. Hon har bott i Sverige i 13 år, de senaste sex i Luleå.
Larisa Pekka disputerar torsdagen den 15 september med avhandlingen Geochemistry of the Kola River and Lake Imandra, northwestern Russia.

För pressbild, kontakta Lena Edenbrink.

Upplysningar: Larisa Pekka, tel. 070-561 42 42, larisa.pekka@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

13.00 Inledningsanförande
Professor och prefekt Anders Bergmark
13.10 Individuell lönesättning i äldreomsorgen
Mikael Hjalmarson
13.35 Socialsekreterarens handlingsutrymme mötet med klienter som söker försörjningsmedel – reflektioner kring uppsatsen ett år senare
Pernilla Mobeck och Thomas Mäkinen
14.00 Mellan makt och maktlöshet: socialsekreterares föreställningar om mäns våld mot kvinnor
Lisa Lundberg
14.30 Paus – kaffe serveras till självkostnadspris
15.00 Debatten om DAMP, en kontroversstudie
Emelie Andersson
15.25 Mobbning i skolan – det mångfacetterade problemet
Hélène Lagerlöf
15.50 Socialtjänstens ansvar för brottsoffer
Carina Ljungwald
16.15 Avrundning av eftermiddagen
Universitetslektor och biträdande studierektor Lena Hübner

Kontaktinformation
Natasja Andersson, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, tfn 08 – 16 32 94 mobil 073-705 75 58 e-post Natasja Andersson natasja.Andersson@socarb.su.se

Boken belyser tjugotalets flerbostadshus – dess tillkomst, särart och kvaliteter. Den beskriver även hur man i linje med moderna krav och behov kan förnya fastigheterna på ett varsamt sätt med respekt för deras ursprungliga kvaliteter. Boken vänder sig i första hand till de som äger, förvaltar och bor i tjugotalshusen idag, men även till planerare, projektörer, entreprenörer och andra med intresse för arkitektur och bostadsförnyelse.

Bokens författare är:
Lisbeth Williams är arkitekturhistoriker och har sedan sjuttiotalet arbetat med förnyelse av stadskärnor, kulturminnen, bostäder och skolor, både genom forskning och undervisning på Chalmers i Göteborg och under nittiotalet med forskning inom BOOM, forskargruppen för ombyggnad, vid Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm. Hon arbetar nu som formgivare och konstnär i Göteborg.

Ingela Blomberg är arkitekt och docent och har sedan sjuttiotalet undervisat och bedrivit forsknings- och utvecklingsarbeten kring varsam förnyelse av bostadshus och bostadsområden inom BOOM, forskargruppen för ombyggnad, vid Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm. Tjugotalshusen ges ut av Formas förlag och kostar 250 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se,
tel 08-775 4008

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se , 08-775 4001, 073-656 20 21

Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 4008, 0733 50 31 61

Vetenskapsrådet har nu utsett ledamöterna efter samråd med Kungl. Vetenskapsakademien, KVA. De femton som har ansvaret att samordna firandet är:

* Bengt Holgersson, landshövding, Skåne län
* Lars Åke Lagrell, landshövding, Kronobergs län
* Göran Bexell, rektor, Lunds Universitet
* Bo Sundqvist, rektor, Uppsala Universitet
* Cristina Hallman, museichef, Naturhistoriska riksmuseet
* Inger Liliequist, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet
* Thomas Brül, VD, Sveriges Rese- och Turistråd
* Carl-Olof Jacobson, professor, Svenska Linnésällskapet
* Olle Wästberg, generaldirektör, Svenska Institutet
* Johan Sterte, rektor, Växjö Universitet
* Gunnar Öquist, professor, Kungl. Vetenskapsakademien

Regeringen har sedan tidigare utsett Anders Björck, landshövding i Uppsala län, till ordförande tillsammans med Gunnel Gustafsson, Vetenskapsrådets bitr generaldirektör, som vice ordförande.

Pressträff på torsdag
Över hela landet planeras redan intensivt inför 300-årsjubileet och även internationellt finns ett stort intresse. Under pressträffen finns möjlighet att möta ansvariga i Linné-delegationen och att höra hur det nationella firandet planeras.

Tid&plats
Torsdag 15 sept, kl 11.30-12.00
Nobel-rummet, Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), Lilla Frescativägen 4A, Stockholm
(Karta: http://www.kva.se/KVA_Root/swe/contact/offices/map.asp)

Medverkar gör delegationens ordförande landshövding Anders Björck, dess vice ordf, Vetenskapsrådets bitr generaldirektör Gunnel Gustafsson och jubileumsårets samordnare Åse Berglund. På plats finns även flera av de nyutsedda ledamöterna i delegationen.

Bakgrund
Regeringen gav tidigare i år Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta en delegation med uppgift att samordna Linnéjubileet i Sverige. Ett sekretariat har tidigare i år inrättats på KVA, den akademi som Linné själv grundade år 1739. Sekretariatet leds av Åse Berglund.
Regeringen har avsatt sju miljoner kronor under 2005 för att samordna Linnéjubileet.

Anmälan till pressträffen
Vänligen ring eller e-posta receptionen på Kungl. Vetenskapsakademien:
08-673 95 00
reception@kva.se