Varje gång USA och EU-länderna är oense om hur säkerhetspolitiska problem i andra delar av världen skall hanteras, verkar en gemensam europeisk utrikespolitik avlägsen. USA beskrivs till och med ofta som det största problemet för EU-ländernas möjligheter att agera gemensamt i utrikespolitiska frågor. Men skenet bedrar. Maria Strömvik har undersökt EUs utrikespolitik från 1970 och framåt och kommit fram till att unionen allt oftare lyckas driva en gemensam linje. De största framstegen har gjorts under perioder när EU-länderna inte varit eniga med USAs utrikespolitik.
Som exempel kan nämnas att i kölvattnet av Oktoberkriget 1973, Sovjets invasion av Afghanistan 1979 och Libyen-krisen i mitten av 80-talet, när EG-länderna inte delade USAs uppfattning om vilken handlingslinje som var den bästa, kunde EG-länderna enas i betydligt fler utrikespolitiska frågor än tidigare.
Några av de mest sensationella framstegen gjordes 2003 när oenigheten med USA kring Irak-kriget skymde alla andra händelser. Exempelvis gick både EUs militära övertagande i Makedonien och unionens fredsframtvingande insats i Kongo helt obemärkt förbi i media trots att det var första gångerna någonsin som EU sände ut militär personal.
– För bara tio år sedan var soldater med EU-hjälmar något helt otänkbart, säger Maria Strömvik.
Mitt under Irak-konflikten lyckades EU-länderna också enas om en europeisk säkerhetsstrategi, något som man utan framgång försökt med ända sedan 70-talet.
Under den period som Maria Strömvik har undersökt har även EUs institutionella förutsättningar för en gemensam utrikespolitik förbättrats.
– Jag trodde först att det var de institutionella förändringarna som låg till grund för att EU allt oftare lyckas enas kring utrikespolitiska frågor, men det har visat sig att institutionerna har förstärkts i efterhand, det vill säga som en anpassning till den allt mer aktiva utrikespolitiken, säger Maria Strömvik. På samma sätt innehåller den nya konstitutionen, som för närvarande ligger djupfryst, framför allt anpassningar för att hantera EUs allt mer aktiva roll i internationella fredsfrämjande insatser, som redan utvecklats markant de senaste åren.
Kontaktinformation
Maria Strömvik disputerar i Edens hörsal den 24 september klockan 10.15 med avhandlingen To act as a Union. Explaining the development of the EU´s collective foreign policy.
Hon nås på telefonnummer 046-222 04 87, 073-708 39 79 eller per e-post maria.stromvik@svet.lu.se
Universitetsadjunkt Ingela Berggren har sedan drygt 20 år undervisat på högre vårdutbildning – på Bohusläns Vårdhögskola, Hälsohögskolan och på HTU, på senare år mest i etik och i palliativ vård.
Den problematik hon beskriver i avhandlingen har hon själv erfarit under många år på intensivvårds- och hjärtinfarktavdelningarna.
Etiska dilemman kan uppstå inte minst när sjuksköterskan i sitt beslutsfattande ska se till patientens intresse – i enlighet med gällande lagstiftning, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen – och kan hamna i konflikt med medicinarna.
Handledning i det här fallet betyder att verksamma sjuksköterskor i en mindre grupp systematiskt reflekterar över dilemman i arbetsvardagen. De gör det under ledning av en utomstående handledare som emellertid själv är sjuksköterska i grunden. Att handledaren har samma kunskapsgrund har stor beydelse.
Svensk sjukvård borde lära av norsk sjukvård, anser Ingela Berggren. Där är handledning en schemalagd del av arbetsvardagen sedan länge, något hon själv upplevde den period hon arbeta inom norsk sjukvård i Hammerfest, Ålesund, Arendal och Tromsö.
I Sverige är det främst inom psykiatrin som handledning förekommer för sjuksköterskor. Inom den somatiska vården är det mer sällsynt, även om den ökar i omfattning.
– Det handlar om att bättre vårda vårdarna, säger Ingela Berggren.
– Vi försöker se till att HTU-studenterna får handledning under sin verksamhetsförlagda utbildning så att de naturligt efterfrågar det ute på sina arbetsplatser efter examen, säger Ingela Berggren.
Till grund för avhandlingen ligger bland annat intervjuer av verksamma sjuksköterskor och verksamma handledare. Den är baserad på fem artiklar publicerade i internationella tidskrifter.
Doktorsavhandlingen ”Ethics in clinical nursing supervision” läggs fram vid Institutt for sykepleievitenskap og helsefag vid Universitet i Oslo, torsdag 15 sep kl 10.15.
Plats: Universitet i Oslo, Gamle Festsal, Utbygningen, Karl Johans gt 47.
Provföreläsning sker onsdag 14 sep kl. 15.15, på samma plats, under rubriken:
”Etiska kärnbegrepp inom klinisk handledning”.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingela Berggren, 0521- 264223, 0704-487334
Lärostolen i semitiska språk är en av de äldsta vid Uppsala universitet, inrättad av Karl IX år 1605. Ämnet har haft en avgörande betydelse vid utforskandet av mänsklighetens religiösa, politiska och kulturella historia i Främre Orienten. Under professurens hela historia har det funnits en viktig koppling till religionsvetenskaplig forskning, eftersom bokreligionerna judendom, kristendom och islam alla har uppstått i en semitisk kultur och en semitisk språkvärld (hebreiska, arameiska/syriska och arabiska).
– Numera har ämnet sin tyngdpunkt i arabiskan, modersmål för 200 miljoner människor och i ökande grad en nyckel till förståelsen av några av vår tids största politiska problemområden, säger professor Bo Isaksson vid institutionen för lingvistik och filologi.
Syftet med symposiet är att inspirera till nya forskningsprojekt genom att skapa kontakt med den bästa forskning som finns att tillgå i Norden och övriga världen.
Som en del av jubileet visar också Carolina Rediviva en utställning – Till Österland vill jag fara – om den semitiska professurens historia. Tyngdpunkten ligger i det idéhistoriska perspektivet och presenterar ett koncentrat av den rika forskning som har pågått och fortfarande pågår i ämnet. Utställningen lyfter fram de rika kulturkontakterna med Främre Asien och de svenska studierna på plats. Den berättar också om områdets stora invandrargrupper och deras liv och verksamhet i Sverige.
Konferensprogram:
http://www-conference.slu.se/semitiska/program/index.html
Om utställningen:
http://www.ub.uu.se/arv/utst.cfm
Kontaktinformation
Mer information: Bo Isaksson, tel: 018-471 1002, eller Bo.Isaksson@lingfil.uu.se
Vid en PET-undersökning (Positron Emissions Tomografi) kan man upptäcka mycket små tumörer redan innan sjukdomen har utvecklats, vilket innebär att behandling kan påbörjas tidigt. Dessa undersökningar görs med en PET-kamera, som är konstruerad så att den ”ser” radioaktiva spårmolekyler och ger värdefull information om hur de tas upp och fördelas i kroppen. Eftersom tumörer har ett högre upptag av vissa molekyler jämfört med övrig vävnad kan de lokaliseras efter en injektion av en väldesignad radioaktiv spårmolekyl. På så sätt kan en diagnos ställas på till exempel hjärnskador, tumörsjukdomar, demenssjukdomar och depressioner.
En spårmolekyl kan vara ett kroppseget ämne, till exempel glukos (druvsocker), aminosyror eller vanligt vatten som görs radioaktiva. Irina Velikyan har under sitt avhandlingsarbete utvecklat metoder för att producera spårmolekyler av stora biologiska molekyler; peptider, proteiner och antikroppar, eftersom de spelar en viktig roll i många sjukdomsförlopp. Även oligonukleotider, syntetiska bitar av DNA, användes. Till dessa molekyler kopplades radioaktivt gallium-68.
– Gallium kan hämtas från en generator, och skulle därför bli mer tillgängligt för sjukvården och för att utveckla nya spårmolekyler med lämpliga egenskaper, säger Irina Velikyan.
Hon visar också att peptider märkta med gallium-68 kan användas för att spåra molekyler i miniatyriserade system och därmed bli ett värdefulla verktyg för analys av mycket små provmängder.
Kontaktinformation
För mer information: Kontakta Irina Velikyan på 018-666 908, 018-666 868 eller via e-post: Irina.Velikyan@kemi.uu.se
Ingrid Lönnstedts forskning handlar om att utveckla statistiska metoder för analys av komplicerade biologiska experiment. I samarbete med forskare från Australien, USA, Stockholm och Uppsala har hon utarbetat en ny metod, B, för analys av data från så kallade microarrayexperiment. En microarray är en cirka två gånger fem centimeter stor glasskiva med tusentals små prickar på. Var och en av prickarna representerar en gen. Genom experimentet färgas prickarna mer eller mindre med röd och grön färg, beroende på om provet innehåller en viss gensekvens eller inte. Resultatet blir tusentals siffror, som talar om hur olika gener påverkas av exempelvis en cancerbehandling. Siffrorna är svåra att sammanfatta med traditionella statistiska metoder.
Med Ingrid Lönnstedts metod kan man med datorns hjälp sålla ut de omkring 20 av 5 000 gener som påverkats av en medicinsk behandling. Det innebär att arbetet underlättas betydligt och går mycket snabbare. Metoden innebär att färgresultaten sammanfattas till ett så kallat M-värde för var och en av de kanske 5 000 generna man undersöker. De gener som inte påverkas av en behandling får värdet 0, medan de som påverkas får ett högre eller lägre värde.
– Det gäller alltså att avgöra vilka gener som har ett M-värde markant större eller mindre än noll, förklarar Ingrid Lönnstedt.
Metoden har hittills varit mycket uppskattad i biomedicinska kretsar. Därför har varianter av metoden utvecklats för stora experiment där flera behandlingar jämförs parallellt på olika microarrayer.
– Jag tycker det är jättekul att som matematiker kunna hjälpa till i den spännande genomforskningens frontlinje. Nu när man kartlagt människans och många andra organismers gener vill man bestämma varje genes funktion, och det är där microarrayexperiment används, säger Ingrid Lönnstedt.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ingrid Lönnstedt på 018-471 28 42 eller via e-post: ingrid.lonnstedt@math.uu.se
– Svensk basindustri, främst mineral-, stål- och pappersindustrin, sysselsätter ett stort antal människor i norra Norrland. Min avhandling fokuserar på frågor om organisering och ledning av produktutvecklingsprojekt inom just processindustrin, säger Diana Chronéer som disputerar torsdagen den 15 september.
Forskningen har tidigare främst riktat sig till andra typer av tillverkande industri, exempelvis bilindustrin, men i och med att svenska processbaserade företag får det allt tuffare i konkurrensen med internationella företag blir det viktigare att kunna bedriva och balansera effektiv processutveckling med produktutveckling.
Det har som sagt skett en tydlig förändring inom svensk processindustrin när det gäller hur man ser på detta med utvecklingsprojekt – från tillverkning av högvolymprodukter till en utveckling av mer nischade produkter.
Detta får givetvis konsekvenser när det handlar om hur man leder och organiserar sina utvecklingsprojekt, ett exempel är de samverkansformer som bör bedrivas, ett annat är informationsbehoven.
Produktutveckling för ett företag inom processindustrin är hårt sammanlänkad med kundens.
Därför blir det allt viktigare för företag inom processindustrin – vars kunder ju vidareförädlar produkten och vars unika produktionsprocess påverkar egenskaperna i produkten – att integrera och samverka både med leverantörer och kunder.
Fotnot: För att svara mot den förändrade situationen för företag inom processindustrin har centrumbildningen Promote bildats. Dessutom har utvecklingen av en utbildning inom ledning av innovation och teknologi för processindustri startats.
Kontaktinformation
Upplysningar: Diana Chronéer, tel. 0920-49 20 37, diana.chroneer@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Denna beskrivning av förlossningsupplevelsen står i stark kontrast till studier som visar att smärtan kan vara en skapande kraft och en meningsfull erfarenhet. Avhandlingens syfte är därför att belysa, beskriva och förstå kvinnors upplevelser vid utdragen förlossning.
Avhandlingen baseras på både kvantitativa och kvalitativa studier. Beskrivningen och jämförelsen av kvinnors förlossningsupplevelse, psykosociala resurser, sociala stöd och välbefinnande syftar till att studera faktorerna vid utdragen förlossning och betydelsen av socialt stöd. I kvalitativa intervjuer kommer kvinnornas röst till tals och deras syn på vad de varit med om. Beskrivningarna innehåller olika perspektiv på svårigheter och komplikationer som följer med upplevelsen och erfarenheten av utdragen förlossning.
De starka smärtupplevelserna under förlossningen beskrivs med en överväldigande rädsla för att förlora sig själv och sitt barn. Lidandet vid en utdragen förlossning kan också karakteriseras som en upplevelse av sammanbrott. Det kan liknas vid att plötsligt bli akut sjuk eller vid att befinna sig i ett livshotande tillstånd med fara för sitt eget och sitt barns liv. Kvinnornas berättelser handlar också om hur de känt utmattning, maktlöshet och att de tappat kontrollen över vad som händer. Med det följer beskrivningar av att känna sig utelämnad till och beroende av andra utan möjligheter att påverka och känna sig delaktig i besluten rörande vård och behandling. Detta handlar om att befinna sig i kaos och att inte ha kontroll, vilket kan påverka kvinnans välbefinnande starkt negativt.
Kvinnornas tillstånd vid utdragen förlossning innebär ett särskilt behov av stöd och av avancerad obstetrisk omvårdnad och behandling. När den födande kvinnan upplever att andra tar över kontrollen och tar beslutet att hjälpa till att föda innebär det en lättnad för dem. Att få hjälp att föda är en befrielse. Istället för upplevelsen av att föda blir känslan av att bli befriad från smärta kulmen på förlossningen. Att få hjälp att bli förlöst uttrycks som en känsla av att bli befriad från smärta.
Majoriteten av kvinnor med utdragen förlossning och kvinnor med förlossning utan diagnosen värkrubbning värderar det sociala stödet i tidig graviditet lika högt, men det minskar inte risken för att få en utdragen förlossning. Det finns inte heller något samband mellan en negativ förlossningsupplevelse och inställningen till stödet från barnmorska och partner. Både kvinnor med utdragen respektive normal förlossning värderar stödet från barnmorska och partner under förlossningen lika högt.
Kvinnor med utdragen förlossning kräver avancerad obstetrisk vård och behandling vilket begränsar deras möjligheter att själv kunna ta egna beslut, att kunna välja och känna sig delaktig i den vård de får under förlossningen. Det innebär att de har ett starkt behov av stöd och uppmuntran under såväl som efter förlossningen, samt ett ökat behov av omvårdnad.
En porträttbild av Astrid Nystedt finns att ladda hem på:
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Fredag 16 september försvarar Astrid Nystedt, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln Utdragen förlossning: Kvinnors upplevelser och erfarenheter. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Gunilla Sydsjö, Inst. för molekylär och klinisk medicin (IMK), Obstetrik och gynekologi, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Astrid Nystedt är doktorand vid Institutionen för omvårdnad och nås på telefon 0612- 610 50 (hem) eller 0620-191 56 / 191 75 (arbetet) eller e-post astrid.nystedt@nurs.umu.se.
Årets Uddevallasymposium arrangeras bland annat i samarbete med det kanadensiska McGill University i Montreal, som förlägger sin återkommande internationella entreprenörskonferens under Uddevallasymposiets paraply.
Bland de hundratalet deltagarna är en tredjedel svenskar. Cirka 60 papers kommer att presenteras. Sju HTU-forskare deltar på tre av dem.
En av många nyheter på årets Uddevallasymposium är att Forum för småföretagsforskning från Örebro, FSF, deltar för första gången. FSF har tillsammans med NUTEK tidigare med FSF-NUTEK Award prisbelönat flera av årets huvudtalare på Uddevallasymposiet.
Priset tilldelas en forskare som väsentligt bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap, småföretag och dess betydelse för ekonomisk utveckling.
Det handlar om professor David B. Audretsch från Max Planck Institute of Economics i Tyskland och professor David L. Birch från USA.
Bland de svenska huvudtalarna märks Pontus Braunerhjelm, bland annat nytillträdd gästprofessor i internationell affärsverksamhet vid KTH.
Fyra av elva huvudtalare i år är kvinnor, något som särskilt glädjer Irene Johansson, Uddevallasymposiets koordinator vid HTU.
Det övergripande temat för hela symposiet är ”Entreprenörskap och innovationer i funktionella regioner”.
Symposiets underteman är:
* Internationellt entreprenörskap
* Regional utveckling av innovations- och entreprenörskapspolicy
* Entreprenörskap i offentlig sektor och i ideella organisationer
* Innovationer relaterade till akademisk högteknologisk verksamhet med regional anknytning
* Små och medelstora företags koppling till den regionala entreprenörskapsutvecklingen bland invandrare.
Irene Johansson pekar särskilt på det sistnämnda undertemat:
– Invandrares företagande och betydelsen av det för den regionala ekonomin är ett fält som är nästan outforskat tidigare, säger hon.
Representanter för media är välkomna att närvara på symposiet.
Plats: HTU, Campus Uddevalla, Östergatan 18
Komplett program för Uddevallasymposiet 2005:
www.symposium.htu.se
Pressmeddelandet lämnat av Torsten Arpi, HTU:s informationsavdelning 0733-975134.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Irene Johansson, koordinator HTU, 0522-656002, 0733-975102.
Aktiveringsåtgärderna dåligt individanpassade
Många kommuner har aktiveringsåtgärder för arbetslösa socialbidragstagare inom ramen för socialtjänstens hantering av socialbidrag. Enligt såväl Socialtjänstlagen som åtgärdernas egna målsättningar ska aktiveringen vara individuellt anpassad och kompetenshöjande för den enskilde individen. I rapporten studeras två fall av kommunal aktiveringspolitik. Slutsatsen är att det är svårt att uppnå målen om individualisering: i) I stort sett alla klienter hänvisas till sina aktiveringsprogram utan att individuella bedömningar görs. Tyngdpunkten ligger inte på klienternas behov utan på praktiska frågor av typen vad som är praktiskt genomförbart och vilka aktiviteter som finns tillgängliga. Klienterna hänvisas kort sagt det som finns att få. ii) På grund av hög arbetsbelastning får klienter som står närmare arbetsmarknaden hjälp på bekostnad av de svårare grupperna. Studien visar på ett klassiskt implementeringsproblem där personalens handlingsutrymme och agerande påverkar den praktiska utformningen av aktiveringsinsatserna. I mötet mellan personal och handläggare får socialpolitiken sin konkreta form.
Direktobservationer av arbetet med aktivering på två orter
Sedan införandet av aktiveringsåtgärderna har de studerade kommunerna sänkt kostnaden för socialbidrag. Orsaken till denna sänkning har dock inte studerats närmare, det har t ex inte gjorts någon resultatutvärdering av aktiveringsåtgärderna. Syftet med denna rapport är att studera hur aktiveringskraven utformas i daglig kontakt med klienterna. Under 2002 och 2003 gjordes längre perioder av fältstudier med direktobservationer av arbetet på Jobbcentrum i Skärholmen och Källan i Osby. Intervjuer med personal och politiker samt dokumentstudier har också genomförts. De slutsatser som dras i rapporten kan inte självklart generaliseras utöver dessa två exempel, men fallstudierna är intressanta på grund av den stora offentliga uppmärksamhet dessa båda verksamheter fått.
IFAU-rapport 2005: 11 Kommunal aktiveringspolitik: en fallstudie av det praktiska arbetet med arbetslösa socialbidragstagare ” är skriven av Katarina Hjertner Thorén. Rapporten är en sammanfattning av Working Paper 2005:20.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Katarina H Thorén, telefon: 070-626 69 59, e-post:katarina.thoren@vxu.se
Under sina nio år som chef för Östekonomiska Institutet/SITE har Erik Berglöf byggt upp en internationell forskargrupp med inriktning på institutionell omvandling. Institutet har också aktivt deltagit i bildandet och utvecklingen av flera liknande institut i Central- och Östeuropa samt i Ryssland och senast i Ukraina.
Det mest kända exemplet är det ryska Centre for Economic and Financial Research (CEFIR) i Moskva. Centret, som i år firar femårsjubileum, har idag ett tiotal disputerade och ett stort antal yngre forskare som arbetar nära den ryska politiska ledningen. CEFIR har bl. a. fått regeringens uppdrag att utvärdera hela den ryska reformpolitiken under Putin.
− Det har varit en spännande tid med stora förändringar i dessa ekonomier, inte minst EU-medlemskapet, säger Erik Berglöf. Vår ambition har varit att stödja ländernas utveckling bl. a. genom att bygga miljöer som kan locka tillbaka unga ekonomer och samhällsvetare som sökt sig utomlands för utbildning.
Verksamheter har även etablerats i Riga, Warsawa, och nu senast i Kiev. Östekonomiska Institutet/SITE har också bidragit till bildandet av centra i Beijing och Belgrad. I samarbete med bl. a. USA:s ledande think tank Brookings utvecklar SITE nu The Global Institute, en allians av ledande forskningsbaserade tankesmedjor i de nya tillväxtekonomierna i Asien, Sydamerika och Afrika.
− Erik Berglöf har gjort mycket värdefulla och nyskapande insatser för Östekonomiska Institutet/SITE under sin tid som chef, säger Göran Ennerfelt, institutets ordförande. Vi önskar Erik all framgång i sina nya uppgifter på EBRD. Arbetet med att finna en ny verkställande direktör för institutet har påbörjats.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Erik Berglöf, professor
Telefon: 070-594 5796
Göran Ennerfelt, ordförande Östekonomiska Institutet/SITE
Telefon: 08-701 6100
Programmet – “Business and Global Change – Threats, Opportunities and Added Value” är unikt i sitt slag och har lockat till sig ledande föreläsare och deltagare. Under programmet, som pågår under nio kvällar, kommer deltagarna att utöka sina kunskaper om företagens strategiska positionering för hållbar utveckling i en värld med snabbt förändrade globala hot och möjligheter.
– Dagens konsumenter och kunder kräver att företagen tar socialt och miljömässigt ansvar. Banker och investerare värderar företag med hänsyn till i vilken grad företagens verksamhet är förenlig med hållbar utveckling. Det här programmet belyser de här faktorerna och vad de betyder för företags val av strategier för att nå globala konkurrensfördelar, säger Judit Weibull, programansvarig.
Programmet, som är ett initiativ från IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, är utvecklat av en projektgrupp som har knutit en rad framstående internationella och svenska experter, företagsledare, forskare och praktiker till modulerna som medverkande. Bland de medverkande finns, Anders Dahlvig, IKEA, Leif Johansson, Volvo, professorerna Will Steffen, Sir Partha Dasgupta, Jeff Vincent, Peter Sand samt Bill Clintons fd. rådgivare i Sustainable Development-frågor Dianne Dillon-Ridgley.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Judit Weibull, Program Director, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Tel: 08-586 175 47 / 0708-242477, e-mail: judit.weibull@hhs.se
Peter Rovér, Marknads- & Informationschef, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Tel: 08-586 175 33 / 070-249 42 24, e-mail: peter.rover@ifl.se
Karl-Göran Mäler, professor, Beijer Insitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Tel: 08-673 95 30 / 0706-681364, e-mail karl@beijer.kva.se
Magnus Enell, adj. Professor, Enell Sustainable Development, Näringslivets Miljöchefer, Tel: 0705-878702, e-mail: magnus@enell.se
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Executive Education och IFL har fört samman sina verksamheter och bildar – under namnet ”IFL vid Handelshögskolan i Stockholm” – en av Europas största och ledande aktörer för verksamhets- och ledarutveckling. Företaget finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Bryssel och Ryssland och är systerbolag till SSE Riga i Lettland. IFL vid Handelshögskolan i Stockholm erbjuder öppna och företagsanpassade utvecklingsprogram och tjänster inom management, ledarskap, organisation och affärsutveckling.
IFL vid HHS bedriver även verksamhet genom delägarskap i utvecklingsbolaget IFL Entrepreneur och forskningsstiftelsen Marknadstekniskt Centrum (MTC). Inom verksamheten finns även kursgårdarna Kämpasten i Sigtuna och Passage du Nord i Bryssel. Se www.ifl.se.
Några av dessa ämnen ingår i blodets mekanism för levring och blodproppsupplösning: Den s.k. vävnadsplasminogenaktivatorn och dess hämmare samt von Willebrands faktor. Dessutom påvisades ett samband mellan risk för hjärtinfarkt och höga koncentrationer av leptin, som påverkar kroppsvikten, och blodfettsproteinet lipoprotein(a), liksom höga koncentrationer av proinsulin, ett uttryck för bristande blodsockerreglering, samt låga koncentrationer av apolipoproteinA1, en markör för ”det goda kolesterolet”.
Resultaten bidrar till en ökad insikt kring mekanismerna vid utvecklingen av hjärtinfarkt och motiverar ökade insatser att behandla de traditionella riskfaktorerna hos högriskindivider, t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter och sockersjuka, samt påverka livsstilsfaktorer som rökning och övervikt. Resultaten talar också för att det finns behov av att utveckla specifik behandling av de undersökta proteinerna. I uppföljningsstudien var höga halter av homocystein associerat till förstagångshjärtinfarkt, men detta samband kvarstod inte när test av njurfunktionen i form av kreatinin ingick i analysen.
I studien ingick 36 405 personer som deltagit i Västerbotten Intervention Program (VIP, ”Västerbottensprojektet”) och i den s.k. MONICA-studien mellan januari 1985 och september 1994. Bland dem identifierades 78 personer som drabbats av en förstagångshjärtinfarkt och de jämfördes med det dubbla antalet kontrollpersoner, matchade med hänsyn till ålder och kön. I en uppföljningsstudie efter i genomsnitt drygt 8 år ingick 50 individer med förstagångshjärtinfarkt och 56 kontroller.
Anna Margrethe Thøgersen arbetar som avdelningsläkare vid Rigshospitalet i Köpenhamn och kan nås på tel 004535452019 eller e-postadressen amt@rh.dk
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln ”Risk markers for a first myocardial infarction”. Svensk titel: ”Riskmarkörer för förstagångshjärtinfarkt i norra Sverige”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal D, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Annika Rosengren, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg.
Även om det aktuella avtalet mellan EU och Kina kommer att begränsa den ökande textilimporten från Kina, så har frågan om slopandet av textilkvota fått europeisk och svensk textilindustri att reagera. CTF och Textilhögskolan ger ett antal seminarier för branschfolk och forskare för att reflektera över vad ”Made in” står för. Först ut blir USA och därefter följer Made in Italy, Made in Spain och Made in Sweden. Den första workshopen kommer i huvudsak att ägnas åt en fallstudie av det amerikanska företaget American Apparel.
Under eftermiddagen kommer det också att diskuteras kring ämnet bortom design och design av välfärd. Seminariet avslutas med en paneldebatt/workshop som leds av högskolans professor Simonetta Carbonaro.
Seminariet genomförs på engelska.
Kontaktinformation
Datum: 19 september
Tid: 9:30 – 15:30
Plats: Högskolan i Borås, Biblioteksbyggnaden, Sandgärdet (Allégatan/Järnvägsgatan)
För mer information kontakta Agneta Nordlund Andersson CTF, Textilhögskolan
Tfn: 033 435 4164
Hans Blix, generaldirektör, politiker, författare, vapeninspektör och nu senast ordförande i Internationella kommissionen om massförstörelsevapen. Den 19 september kommer han till sin födelsestad Uppsala för att hålla den åttonde Dag Hammarskjöldföreläsningen. Det är första gången en svensk håller den offentliga föreläsningen, som är ett samarrangemang mellan Uppsala universitet och Dag Hammarskjölds minnesfond.
– Hans Blix arbetar inom ett område som Dag Hammarskjöld bedömde som mycket viktigt, folkrätten. Han har gjort stora insatser inom FN-systemet vilket gör honom till en speciellt passande föreläsare i år med tanke på att det i år är 100-årsjubileum av Dag Hammarskjölds födelse och FN:s 60-årsjubileum, säger Olle Nordberg, kanslichef vid Dag Hammarskjölds minnesfond.
Hans Blix började sin karriär med en juristexamen vid Uppsala universitet 1951 och doktorerade sedan vid Cambridge och Stockholms universitet. Från tidigt 60-tal tjänstgjorde han på UD, bland annat som utrikesråd, statssekreterare och ledamot av svenska nedrustningsdelegationen. 1978-79 var han Sveriges utrikesminister. 1981 lämnade Hans Blix UD för att bli generaldirektör för IAEA, International Atomic Energy Agency.
År 2000 utsågs Blix till chef för FN:s vapeninspektion i Irak då landet misstänktes för att ha utvecklat massförstörelsevapen. Hans rapporter till och föredragningar i FN:s säkerhetsråd om dessa frågor i början av 2003 präglades av stor kunskap och integritet och hans bok om detta uppdrag, ”Avväpna Irak” (2004), blev mycket uppmärksammad. Hans Blix har också skrivit andra böcker i internationell rätt. I dag är Hans Blix ordförande i den nybildade Internationella kommissionen om massförstörelsevapen som inledde sitt arbete 2004.
Hans Blix föreläser i universitetsaulan den 19 september, kl. 18.00. Föreläsningens rubrik är ”UN Reform and World Disarmament: Where do we go?” Han kommer också att medverka vid en kransnedläggningsceremoni samma dag, kl. 14.00, vid Dag Hammarskjölds grav på gamla kyrkogården i Uppsala – ett tillfälle för fotografering.
OBS! Plats i aulan anmäls till pressansvarig Anneli Waara, 018-471 1974.
Program: http://www.dhf.uu.se/DHLectures/
Kontaktinformation
Övrig information: Olle Nordberg, kanslichef Dag Hammarkjölds minnesfond, 018- 12 7272.
– Skillnaderna gör det viktigt att skapa individuella åtgärder för arbetslösa ungdomar och inte dra alla över en kam, säger han.
– Så verkar det inte alltid vara idag: de arbetslösa ungdomar jag intervjuade sa att de inte hade egna handläggare på arbetsförmedlingen utan brukade bli behandlade i grupp.
En av Lars Axelssons studier gäller drygt 150 arbetslösa ungdomar som jämförts med en kontrollgrupp vad gäller hälsa, livskvalitet, självkänsla och socialt stöd. ”Mental hälsa” definierades utifrån de sex symtomen gråtmildhet, dysterhet, sömnsvårigheter, rastlöshet, trötthet och irritation.
De arbetslösa ungdomarna hade fler symtom än de som arbetade eller studerade – omkring 2.7 för männen och 3.4 för kvinnorna. Men även kontrollgruppens ungdomar hade en hel del symtom, 2.1 för männen och 2.8 för kvinnorna.
– De arbetslösa ungdomarnas sämre mentala hälsa var väntad. Men jag hade nog inte trott att de arbetande eller studerande ungdomarna också skulle ha såpass mycket besvär. Det är något att vara uppmärksam på, kommenterar Lars Axelsson.
Samtidigt går hans resultat emot den kompakta ”eländesbild” som synts i annan forskning kring arbetslösa ungdomar. Nästan en fjärdedel av Axelssons arbetslösa ungdomar tycker sig inte ha fått sämre utan bättre livskvalitet under tiden som arbetslös.
Denna variation bland ungdomarna märks också i de 16 intervjuer som ingår i avhandlingen. Utifrån dem tycker sig forskaren kunna särskilja fyra grupper med stora skillnader i livskvalitet. De som mår bäst är ”optimisterna” som har bra självförtroende och stora planer för framtiden, samt ”de obekymrade” som tycker att det viktiga i livet är att ha roligt. Sämre mår ”de kämpande”, som är aktiva men frustrerade i sin jakt på arbete, och ”de utsatta” som har låg självkänsla och ekonomiska bekymmer.
En annan studie gäller gymnasieungdomars syn på arbete. En enkät med 550 gymnasister visade att bl a bra erfarenheter av arbete och gymnasieskola, bra föräldrastöd och bra hälsa hade samband med en positiv syn på arbete och arbetsmoral. Flickorna var också nästan dubbelt så ofta som pojkarna positiva till arbete och arbetsmoral. Sådana skillnader kan vara viktiga att ta hänsyn till när man vill hjälpa ungdomar in i arbetslivet, menar Lars Axelsson.
Lars Axelsson har sjuksköterskeutbildning och är nu universitetsadjunkt vid Högskolan i Kristianstad. Han träffas på tel 044-204067 eller lars.axelsson@hv.hkr.se. Disputationen äger rum den 23 september. En sammanfattning av avhandlingen finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv Axelsson i sökrutan.
Man vet numera att en djup depression inte bara är mycket plågsam för patienten utan också leder till mätbara förändringar i hjärnan. Det har bl a visat sig att hippokampus, ett område som förknippas både med minnesfunktion och känslor, har mindre volym hos deprimerade patienter. Ju längre depressionen pågått, desto mindre är hippokampus.
Johan Hellsten har under handledning av psykiatern Anders Tingström vid universitetets Wallenberg Neurocentrum i flera år studerat elbehandling i försök med råttor. Han har kunnat visa dels att råttor som utsätts för stresshormon får minskad nybildning av nervceller, dels att elbehandling kan motverka stresshormonets negativa effekter och få igång nervcellsnybildningen igen. Elbehandling ökar också både bildningen av blodkärlsceller (endotelceller) och mängden blodkärl i de berörda delarna av hjärnan.
– Dessa studier är först i världen med att visa en ökad blodkärlsbildning i samband med antidepressiv behandling, säger Johan Hellsten.
Bättre blodtillförsel till de delar av hjärnan som drabbas värst vid en depression bör vara gynnsamt för patienterna, menar lundaforskaren. Den förkrympning som depressionen orsakar skulle då kunna motverkas. De blodkärlsbildande endotelcellerna har också andra funktioner som kan vara till nytta; de utsöndrar t ex tillväxtfaktorer som gynnar nervcellernas tillväxt.
Den största invändningen mot elbehandling inom psykiatriska kretsar har varit att behandlingen kan påverka minnet. Det gör å andra sidan också både höga doser av lugnande medel och själva depressionen i sig. I elbehandlingens fall verkar det dessutom mest handla om övergående störningar av de mest närliggande minnena.
– Ny kunskap om elbehandlingens positiva effekter kan leda till att metoden används mer. Men den skulle också kunna bidra till utvecklingen av nya mer effektiva antidepressiva läkemedel, framhåller Johan Hellsten.
Avhandlingen heter ”Neurogenic and angiogenic actions of electroconvulsive seizures in adult rat brain” och läggs fram den 29.9. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad, skriv Hellsten i sökrutan. Johan Hellsten träffas på tel 046-2220611, e-post johan.hellsten@mpu.lu.se
