Nyhet Arkiv - Sida 1377 av 1693

Fusionen i Indien får anses som lyckad, men utfallet påverkades tydlig av att fusionsidén inte hade sitt ursprung lokalt. Fusionen försvårades också av att dotterbolagen inte var involverade i beslutsprocessen som ledde till den globala fusionen och därmed kom sent in fusionsprocessen.

Även om den lokala ledningen hade mycket snäva ramar för genomförandet av fusionen, saknades tydligt ställda krav och förväntningar från huvudkontorets sida under processen. Detta gav dotterbolagen en hög grad av frihet att genomföra processen så att den passade in, samtidigt som osäkerheten var hög. Man visste inte vad som förväntades uppifrån. Resultatet blev att både processen och utfallet fick en mycket indisk prägel.

En annan faktor som hade påtaglig inverkan på integrationens utformning var krocken mellan den lokala institutionella miljön (t ex lagstiftning, normer, värderingar, sättet att tänka) och moderbolagens krav, idéer och förväntningar.

– Chanserna att lyckas med en fusion av det här slaget ökar om man involverar dotterbolagen tidigt i fusionsprocessen, kanske redan i samband med att man fattar beslut om den globala fusionen, säger avhandlingens författare Roger Schweizer. Det är också viktigt att dotterbolagen känner sig delaktiga i processen och att man använder mjuka styrmedel för att undvika lokalt motstånd.

Avhandlingen är försvarad.
Avhandlingens författare: Roger Schweizer
Avhandlingens titel: ”An arranged marriage under institutional duality – The local integration process between two globally merging MNC´s subsidiaries”.

För ytterligare information kontakta: Roger Schweizer, telefon 031-773 1462, mobil 0733441782, e-post roger.schweizer@handels.gu.se

Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

För att ta ett konkret exempel kan man tänka sig en person A som ställer en fråga till en person B: ”Hur många smörgåsar åt du imorse?” På detta svarar person B exempelvis ”Tre”. B’s yttrande, i kontexten av A’s fråga, ger inte bara en siffra, utan förmedlar att siffran gäller det antal smörgåsar B åt tidigare samma dag. Yttranden som ”Tre” ovan kallas ibland för ”elliptiska”, men med hjälp av den nya termen ”informationsberikade”, vill Stina Ericsson betona att dessa yttranden inte utelämnar något, utan istället är berikade av material som redan finns tillgängligt i sammanhanget. Det är helt enkelt onödigt för B att upprepa ”jag åt”, ”smörgåsar” och ”imorse” då detta redan finns i kontexten genom A’s fråga.

Avhandlingen är en studie av många olika inspelade dialoger, som rör flera olika aktiviteter såsom turistinformation, resebokning, och informella samtal mellan människor som känner varandra väl. Dialogerna är antingen på engelska, svenska, eller franska.

Utöver analysen av informationsberikade yttranden i dialoger mellan människor, diskuterar Ericsson även möjligheter för genereringen av sådana yttranden av ett dialogsystem, dvs. möjligheter för en maskin att kunna bestämma om den ska säga ”Tre”, ”Tre smörgåsar” eller ”Jag åt tre smörgåsar imorse”, anpassat till dialoger som kan tänkas röra maskinen ifråga.

Avhandlingen utgör ett bidrag till teorier kring fenomen som informationsberikning genom en mycket omfattande studie av verkligt förekommande dialoger, och analysen av en rad olika faktorer som samverkar beträffande valet av vilket och hur mycket material som en människa eller maskin kan välja i ett visst sammanhang.

Avhandlingen är försvarad.

Avhandlingens titel: Information Enriched Constituents in Dialogue. (Informationsberikade konstituenter i dialog)

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Deklamationer var en typ av fiktiva tal, ofta på kända historiska eller mytologiska teman. Deklamationsförfattandet fick sitt stora genombrott under de första århundradena e.Kr., då deklamationen vidareutvecklades till en egen litterär genre. Mikael Johanssons avhandling består dels av en översättning till engelska av dessa båda texter (den enda tidigare existerande översättningen från det grekiska språket är en 1600-talsöversättning till latin), dels av en kommentar till texten och det historiska innehållet. Avhandlingsförfattaren har dessutom försökt tolka Libanios retoriska influenser, vilket mynnar ut i slutsatsen att Libanios deklamationer utgör ett bra exempel på retorik tillhörande den s.k. Hermogenska skolan.

Innehållet i deklamationerna 9 och 10 behandlar en legendarisk konflikt i en aristokratisk atensk familj. Deklamation 9 utger sig för att vara atenaren Neokles tal i en rättegång i syftet att återvinna sin son, den berömde atenske strategen Themistokles, som han tidigare förskjutit på grund av dåligt uppförande. I deklamation 9 får vi läsa om orsakerna till Neokles förskjutande av sin son, liksom om varför Neokles nu vill upphäva sitt beslut. Orsaken till det senare är att Themistokles, som strax före den fiktiva rättegången lyckosamt har försvarat Grekland mot perserna (år 480 f.Kr.), nu har mognat och blivit en bättre man. I deklamation 10 får vi läsa Themistokles argument för att inte tillhöra Neokles familj igen. Grundtemat i dessa deklamationer, alltså förskjutandet av Themistokles, finns återgivet hos flera antika författare, dock inte hos dem som anses mest trovärdiga.

Avhandlingens titel: Libanius’ Declamations 9 and 10.
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Avhandlingen belyser flickor och pojkars upplevelser, föreställningar och handlingsmöjligheter i konfliktsituationer med föräldrarna. Tre undersökningar med totalt 350 västsvenska barn mellan sex och nio år har genomförts. Barnen har intervjuats om hur de tror att deras mammor och pappor skulle ha reagerat i olika konfliktsituationer. Barnen har även tillfrågats om hur de upplever konfliktsituationen, hur de försöker påverka sina föräldrar och om de anser att de lyckas påverka vad som händer i konfliktsituationen, samt om de tror att föräldrar skiljer på pojkar och flickor.

Avhandlingen visar i stora drag att flickor och pojkars upplevelse av uppfostran är relativt lika. Men både flickor och pojkar tror att flickor uppfostras med mildare metoder och pojkar med strängare metoder. Barn med enbart syskon av samma kön som de själva är mer stereotypa i sina uppfattningar än barn som har syskon av annat kön än de själva i familjen. En förklaring kan vara att barn med syskon av annat kön än de själva har egen erfarenhet av att föräldrar uppfostrar pojkar och flickor relativt lika, medan barn som enbart har syskon av samma kön som de själva inte har denna erfarenhet – utan förlitar sig i sina uttalanden mer på de könsstereotyper som finns i samhället.

Såväl pojkar som flickor anser att föräldrarna använder sig mestadels av ”tjat och gnat”. Barnen anser själva att det bästa föräldrar kan göra är att prata och förklara varför barnet ska göra eller inte göra på ett speciellt sätt. Fysisk bestraffning är den metod som barn tycker sämst om. Ju äldre barn blir desto sämre anser de att fysisk bestraffning är och ju bättre tycker de användandet av resonemang är.

Generellt tycker barnen att föräldrarna har beslutanderätten och barnen ringa inflytande. Trots detta har barnen en bestämd uppfattning om vilka situationer som skapar konflikter och hur barnet kan påverka konfliktsituationer i olika riktningar, ibland i en önskad och ibland i en oönskad riktning. Beroende på vad som orsakat meningsskillnaderna har konfliktsituationer olika förlopp och kan enligt barnen bemötas med olika strategier.
Avhandlingens titel: Girls´ and boys´ views of conflicts with parents
Avhandlingsförfattare: Emma Sorbring, tel. 0707-463662(bost.), 0521-264031(arb.)
e-post:.emma.sorbring @htu.se
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Vad menas då med introspektion? Tänk dig att du står och tittar på några kor som betar på en sommaräng, det börjar bli varmt i solen, du känner dig dåsigt tillfreds och rofylld men sugen på jordgubbar med mjölk. Men så börjar du intressera dig – inte för korna och solen och den pastorala idyllen – utan för dina egna upplevelser av alltihop. Du riktar uppmärksamheten mot dina sinnesintryck av svart-och-vit-brokig boskap, surrande flugor och brännande solhetta. Du känner efter hur det känns att känna sig så där dåsigt tillfreds och jordgubbssugen. Kort sagt, du börjar introspektera, d.v.s. du riktar din uppmärksamhet ”inåt” mot de upplevelser, tankar och känslor du just nu har.

Hur gör du det? ”Tittar” du på dina egna upplevelser av korna? Eller tittar du bara lite extra noga på kossorna? Vad tittar du i så fall på när du ska introspektera hur det är att vara sugen på jordgubbar? Vad får du veta när du introspekterar? Lär du dig något nytt om hur din upplevelse är beskaffad? Eller blir du bara medveten om vilka upplevelser du just nu har? Hur säker kan du vara på det du får reda på genom introspektion? Kan du t.ex. ta fel på hur det känns att vara dåsigt rofylld när du känner efter? Kan det rentav vara så att du egentligen känner dig stressad och hyperalert?

I samtida medvetandefilosofi är det vanligt att man betraktar våra tankar, känslor och sinnesintryck som representationer av vår omvärld, på samma vis som ordet ”ko” representerar ett visst fyrbent djur eller en bild på ett svart-och-vit-brokigt djur kan representera en ko. Sinnesintryck är enligt dessa teorier tillstånd i hjärnan som representerar saker och händelser som sker runt omkring oss och i vår egen kropp. Om det förhåller sig på det viset verkar det som att vi genom att ”titta på” dessa neurofysiologiska tillstånd kan få reda på hur det känns att vara dåsigt rofylld eller sugen på jordgubbar, men är det verkligen möjligt?

Susanna Radovic presenterar olika försök att beskriva introspektion givet att det vi introspekterar i sin tur är representationer av något annat, men kommer fram till att inget av dessa försök har lyckats fånga det lika alldagliga som gäckande fenomenet introspektion.

Avhandlingens titel: Introspecting Representations.
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Genom att följa Willy Kyrklunds författarskap från debuten Ångvältenfram till den hyllade romanen Polyfem förvandlad tecknar Olle Widhe bilden av en författare som medvetet försöker ta sitt ansvar genom att inte ta ansvaret från läsaren. Liksom flera svenska efterkrigstidsförfattare sökte Willy Kyrklund en livshållning och en litterär uttrycksform som korresponderade med varandra. Widhes avhandling kartlägger hur han med hjälp av äldre didaktiska genrer utvecklar en ny romanform, som iscensätter och till läsaren riktar den sokratiska uppmaningen ”Känn dig själv”. Boken klargör också hur världsresenären Kyrklund formulerar en etik med utgångspunkt i medmänniskornas outgrundlighet och främmande kulturers olikhet.

Avhandlingens titel: Främlingskap. Etik och form i Willy Kyrklunds tidiga prosa.
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitettel. 031-773 48 65,
e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Hur hanteras hemlösheten och ”de hemlösa” på lokal nivå, i den enskilda kommunen? Vilka är de viktigaste aktörerna och hur ser deras maktrelationer ut? Hur konstrueras och bemöts den bostadslösa klienten av socialtjänstens personal? Vilka är egentligen förutsättningarna för att få en bostad eller ”boende” genom socialtjänstens försorg? Och hur påverkar den lokala hemlöshetspolitiken de bostadslösas vägar in i och ut ur hemlöshet? Dessa är några av de centrala frågeställningar som Cecilia Löfstrand belyser i sin avhandling om hemlöshetens politik med hjälp av en jämförande studie av två svenska kommuner – Göteborg och Luleå.

Under 1990-talet har ansvaret för bostadslösheten förskjutits från stat till kommun, samtidigt som allmännyttan avvisar bostadssökande som uppfattas kunna bli ”problemhushåll”. Istället har socialtjänsten blivit ”ägare” av hemlösheten som problem. Genom enskilda personers ”boendekarriärer” analyseras hur den lokala hemlöshetspolitiken är uppbyggd och har förändrats över tid, och hur det konkret går till när socialtjänsten omdefinierar bostadsproblem till individuella sociala problem. För att göras till en bostadslös klient tillskrivs individen problem utöver avsaknaden av bostad och för att passa in i rådande familje- och policyideal kategoriseras de som t.ex. ensamstående missbrukare (män) eller barnfamiljer (kvinnor). På grundval av observationer och intervjuer tydliggörs å andra sidan också hur klienterna gör kreativt motstånd mot socialtjänstens placeringar och kategoriseringar.

Cecilia Löfstrand är verksam vid sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Detta är hennes doktorsavhandling i sociologi. Avhandlingen ges ut av bokförlaget Égalité.

Avhandlingens titel: Hemlöshetens politik – lokal policy och praktik
Avhandlingen är försvarad.

Utvecklingen av alternativ till institutionsvård är idag ett av de tydligaste inslagen i den sociala ungdomsvården. Dess retoriska framgångsformel är synnerligen enkel: bättre vård till lägre kostnad genom en utvecklad professionell metodik. En rikhaltig och vildvuxen flora av verksamheter har sedan 1990-talet vuxit fram under beteckningar som hemmaplanslösningar, mellanvård eller strukturerad öppenvård. I avhandlingen identifieras två huvudsakliga ”normaliseringsprinciper” för dessa former: skolningen och alliansbildningen. Därtill analyseras samspelet mellan ungdomar och anställda i specialskolan ”Pilen”. Behandlingsarbetet framstår som en kamp mellan olika aktörer om vad och vem som ska få dominera det sociala rummet. Även om ungdomarna hade liten möjlighet att påverka ramen omkring verksamheten, hade de stora möjligheter att skydda sig från de anställdas försök att påverka dem.
Avhandlingen innehåller två delstudier, en textanalys av ansökningar om utvecklingsmedel från kommun till länsstyrelser och en deltagande observation i en typisk hemmaplanslösning. Kombinationen av det etnografiska arbetet och fokuseringen på kommunikation i olika former är genomgående i arbetet. Särskild tonvikt läggs på hur språket används till att skapa identiteter och konstruera versioner av verkligheten. En viktig aspekt är hur kategorierna det avvikande och det normala upprättas och får social betydelse.
Skolningsprincipen går att dela in i två former. De första benämns i avhandlingen som programverksamheter. I dessa strävar socialarbetaren efter att påverka ungdomarna med hjälp av ett på förhand skapat program. En spridd form är verksamheter till unga lagöverträdare. Den andra formen ”samlevnadspraktikerna” innebär att socialarbetaren och ungdomen delar en stor del av dagen. Förändringsarbetet avser här att tillvarata situationer i vardagen som läroprocesser. Även alliansbildningen går att dela in i två former. De ”logistiska” innebär att socialarbetaren upprättar en samsyn och kommunikation mellan viktiga personer i ungdomarnas nätverk. Den andra, de ”rekonstruktiva”, delar denna ambition, men vill också intervenera och förändra inom angränsande organisationer och sammanhang.
Pilen kan med ovanstående definition förstås som en samlevnadspraktik. Den gemensamma vardagen utgör utgångspunkten för arbetet. De anställda menade att struktur i vardagen var den viktigaste komponenten. I en närgången analys framstod dock att det primära istället var att få vardagen att fungera med så små hinder som möjligt. Det var därmed snarare fråga om en ständig ”strukturering”, det vill säga en kontinuerlig anpassning och förändring, än att följa en på förhand fastställd ordning. För ungdomarna var Pilen en dubbel verksamhet, den var såväl en fristad från en pressande och stressande skolmiljö som den var en förvisningsort från de ordinarie sammanhangen. Detta innebar att ungdomarna ständigt hotades av utanförskap inte minst genom att bli identifierade som ”problembarn”. För dem var problembarnet som en förföljande skugga som ständigt hotade att ta över den gestalt från vilken den föll.
Avhandlingens titel: Ungdomsvård på hemmaplan. Idéerna – framväxten – praktiken
Avhandlingsförfattare: Torbjörn Forkby, tel. 0768-724700, 031-3355191(arb.)
e-post:. torbjorn.forkby @socwork.gu.se
Avhandlingen är försvarad.

– Det innebär att vi i vårt arbete kan använda dessa resultat för att försäkra kvinnor om att den stressen de upplever under behandlingen inte påverkar resultatet. Den informationen i sig kan mycket väl leda till att stressen och oron minskar, säger barnmorska Lisbeth Anderheim som genomfört studien tillsammans med barnmorskekollegan Herborg Holter.

Tidigare forskning om den psykologiska stressen påverkar resultatet vid provrörsbefruktning har varit motstridig. En del studier har sagt att stress har en negativ effekt, andra att den inte påverkar alls.

Styrkan i undersökningen är kvinnorna besvarat frågeformulär samtidigt som de genomgått behandlingen, och inte efteråt när de vet om behandlingen lyckades. En månad innan behandlingen påbörjades svarade 166 kvinnor på ett utförligt frågeformulär om hur de mådde. Frågorna behandlade ämnen som kvinnornas hälsa, förhållandet till partnern, livsstil och livssyn och hur intensiv deras längtan efter barn var. 151 av kvinnorna svarade på ytterligare frågor i samband med att ägg hämtades från deras äggstockar. Av totalt 139 kvinnor som fick tillbaka befruktade ägg blev 58 gravida, vilket stämmer väl överens med hur många som vanligtvis blir gravida efter provrörsbefruktning.

Resultatet av studien visar att stressnivån inte på något vis påverkade möjligheten att bli gravid.

– Den enda förklaringen till om kvinnorna blev gravida eller inte var hur god kvalitet det var på deras embryon, säger Lisbeth Anderheim.

Studien resultat publicerades den 25 augusti 2005 i Human Reproduction, Europas ledande medicinska tidskrift inom området reproduktionsmedicin.

KORTFAKTA IVF/PROVRÖRSBEFRUKTNING

Vid IVF plockas ägg ut från kvinnans äggstockar. Äggen placeras i näringslösning i en glasskål tillsammans med spermier. De ägg som befruktas kan återföras till kvinnan och kan där utvecklas till ett foster. Världens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes i Storbritannien 1978 och sedan dess har cirka två miljoner provrörsbarn fötts i världen. Skandinaviens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1982. I Sverige föds årligen omkring 2 500 barn efter lyckade IVF-behandlingar.

För mer information kontakta:

Barnmorska Lisbeth Anderheim, telefon: 0707-64 06 76 och e-post: lisbeth.anderheim-soderqvist@vgregion.se

Adjungerad professor Christina Bergh, telefon: 031-342 37 95, 0736-88 93 25, e-post: christina.bergh@vgregion.se

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi

Tidskrift: Human Reproduction, 25 augusti, 2005

Artikelns titel: Does psychological stress affect the outcome of in vitro fertilization?

Författare: Lisbeth Anderheim, Christina Bergh, Herborg Holter och Anders Möller

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Gentekniken påverkar det levandes urgamla spelregler. Därför har den stött på hårt motstånd från europeiska konsumenter och miljöorganisationer. Vad säger forskarna i dag, hur långt har lagstiftningen kommit, vad tycker konsumenterna och vad är etiskt försvarbart? Dessa och en mängd andra intressanta frågor såsom ekonomisk lönsamhet kommer att belysas på Gentekniknämndens populärvetenskapliga konferens om genetikens och genteknikens roll för framställning av livsmedel och för livsmedelskontroll.

Välkommen till Gentekniknämndens konferens om livsmedel, genetik och genteknik
Tid: onsdag 28 september kl. 09.30-17.30
Lokal: Riksdagshuset, entré Riksplan/Norrbro
Moderator: Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet

För programmet och anmälan gå in på: www.genteknik.se
För mer information kontakta: Birgit Postol, gentekniknämnden, tel. 08-508 846 32 eller e-post genteknik@genteknik.se

Konferensen arrangeras av gentekniknämnden i samarbete med sällskapet riksdagsmän och forskare, Vetenskap & Allmänhet, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Institutet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Bioteknik Forum, Jordbruksverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Forskningsrådet Formas, VINNOVA, Karita Research, Stockholm Environment Institute.

Kontaktinformation
Gentekniknämnden har till uppgift att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden skall därvid beakta vikten av att ett gott forskningspolitiskt klimat upprätthålls. Gentekniknämnden har också till uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen.

Ett tjugotal doktorander från Tanzania, Kenya, Uganda och Etiopien är f n knutna till olika universitetsinstitutioner i Sverige. Bakom denna satsning finns SIDA-projektet BIO EARN. Det syftar till att lära ut såväl metodik som riskvärdering vid genmodifiering så att afrikanerna inte behöver vara beroende av de stora multinationella företagen.
– Många genmodifierade grödor som testas i Europa, t ex majs eller potatis, har inga vilda släktingar i naturen som de kan korsa sig med. I Afrika är man bl a intresserad av att modifiera gurka och ris, och båda har vilda släktingar, säger docent Io Skogsmyr på Avdelningen för växtekologi.
Io Skogsmyr har varit handledare för de tre som nu disputerat. Deras forskning har handlat om säkerhetsaspekter som hittills knappast alls beaktats. För att gener ska spridas måste de ge fördelar i båda delarna av livscykeln: hos ”växten” samt hos pollen/fröämnen. Ger generna konkurrensfördelar kommer de att spridas. I projektet har fokus legat på vad som händer med konkurrensförmågan hos pollen och fröämnen. Man har undersökt hur hannarna med sitt pollen konkurrerar om att få befrukta honornas fröämnen. Man har också undersökt hur honorna gör för att få pollen från den bästa hannen, något som beror på omständigheter som kan variera från år till år. Det ”sexuella spelet” mellan växter är alltså inte så passivt som man gärna föreställer sig.
– Ett pollenkorn är inte identiskt med alla andra pollenkorn från en och samma växtart, förklarar Io Skogsmyr. En av mina studenter, Samuel Kiboi, har tittat på pollen från en gurkväxt och vad som händer med dessa. Vissa pollenkorn är resistenta mot ett visst virus, andra är det inte. När virussjukdomen härjar är det fördel om växten har resistens men när viruset inte härjar kan det vara en nackdel att vara resistent. Viruset sprider sig i plantan när denna tillväxer. Kiboi har visat att pollenkorn från mottagliga växter är bättre på att befrukta fröämnen än de från resistenta växter. Detta innebär att ett resistent anlag inte har lika stor chans att sprida sig trots att det har en fördel i andra delen av livscykeln om växten är sjuk.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Io Skogsmyr tel 046-222 40 23 eller per e-post Io.Skogsmyr@ekol.lu.se. Hon kan också förmedla kontakten med de tre nyblivna doktorerna. Samtliga finns kvar i Sverige fram till den 29 september. De tre avhandlingarna är:

Male and female selective mechanisms, reproductive success and gene flow (Samuel Kiboi)

Effects of Environmental Factors on Maternal Choice and Gene Dispersal (Teklehaimanot Haileselassie)

Environmental Effects on Pollen Performance: Potential Consequencies on Gene Flow (Margaret Mollel)

– Bedömningsprocessen har varit spännande och tagit tid eftersom vi använt internationella bedömare, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare. Vi hoppas att de som inte lyckades ända fram kommer igen i Formas nuvarande utlysning av medel till starka forskningsmiljöer, det så kallade Linnéstödet.

2004 gjorde Formas en speciell satsning på starka forskningsmiljöer för att utveckla internationellt konkurrens kraftiga och strategiska forskningsmiljöer. Ett hundratal ansökningar kom in, och Formas beviljade tjugo av dessa planeringsbidrag. Nu har fem av dessa grupper slutligen utsetts.

Följande fem grupper har beviljats medel:

Centrum för funktionell genetik – gener, egenskaper och djurskydd
Leif Andersson, Institutionen för Husdjursgenetik, Uppsala universitet. leif.andersson@imbim.uu.se 018-471 49 04

Projektet syftar till att bättre förstå geners funktion hos husdjur och hur dessa gener påverkar olika egenskaper. En fördjupad kunskap inom detta område kan leda till en förbättrad djuromsorg i framtiden. Dessutom studeras en rad sjukdomar hos husdjur. Resultaten från dessa studier kan användas för att förbättra djurhälsan.

Sjöekosystems responser på miljöförändringar
Lennart Persson, Institutionen för Ekologi och geovetenskap, Umeå universitet. lennart.persson@emg.umu.se 090-786 63 16

Sötvattensekosystem har en viktig roll i det globala kolflödet. Det påverkar dricksvattnet och miljöer för rekreation och fiske. Detta program utarbetar nya modeller för vattenvård och bedömer effekten av olika typer av miljöstörningar som förändrad tillförsel av näring och organiskt kol, förändrad temperatur, förändrat uttag av fisk, invasion av främmande arter m m. Även miljöförändringar såsom markanvändning, global uppvärmning, atmosfärstransporterade föroreningar m m kan bedömas med hjälp av modellerna.

FUNCFIBER-en stark forskningsmiljö inom vedbiologi och kemi

Björn Sundberg, Institutionen för Skoglig genetik och växtfysiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.
Bjorn.sundberg@genfys.slu.se 090-786 83 82

FuncFiber programmet ska identifiera de genetiska och molekylära mekanismer som styr vedens kvalitet och kvantitet. Ved är en förnyelsebar resurs och viktig i ett hållbart samhälle. Ved och fibrer är avgörande för pappers- och sågverksindustrin och är dessutom i växande utsträckning en råvara för energiproduktion. Denna utveckling ökar trycket på skogen och medför en ökad konflikt mellan behovet av naturskogar för biodiversitet och rekreation och det industriella behovet av råvara. Därför är det viktigt att påskynda förädlingen av skogsträd.

Microbiomics: Nya vägar till förståelse av mikrobiella samhällens ekologi och funktion i sjöar,
skog och mark.

Janet Jansson, Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. janet.jansson@mikrob.slu.se, 018-67 32 01

Målet är att bilda ett center för mikroorganismer, Microbiomics, för att med nya metoder studera mikroorganismers funktion i sötvatten, skogs- och jordbruksmark. Mikroorganismer i sjöar, skog och mark har en viktig roll när det gäller att omvandla och bryta ner föroreningar och miljögifter, men kan även orsaka sjukdomar och utsöndra giftiga ämnen. Mikroorganismer kan också bidra till att öka produktiviteten i sjöar samt på
skogs- och jordbruksmark. Det finns tusentals arkéer, bakterier, mikrosvampar och andra mikroorganismer som fungerar olika i dessa miljöer beroende på sammansättningen och omgivningen. Det är viktigt att ta fram verktyg för att förutse och förstå dessa sammanhang.

Resiliens och hållbar utveckling: integrerad forskning om sociala och ekologiska system

Carl Folke, Centrum för Tvärvetenskaplig Miljöforskning (CTM) Stockholms universitet. calle@system.ecology.su.se, 08-16 42 17

Ekosystemen är komplexa och påverkas av människa och miljö i växelverkan. En miljömässigt hållbar utveckling förutsätter förståelse för hur sociala och ekologiska processer styr ekosystem från lokal nivå (t ex en våtmark) till regional och global nivå (t ex klimatet). Vilka är faktorerna bakom ekosystemens förmåga att svara på förändringar och hur samverkar förändringarna över tid och rum. En ökad kunskap om detta kan leda till framtagandet av nya redskap för ekonomisk politik och förvaltning och till framtagandet av nya välfärdsindikatorer.

En traumatisk hjärnskada (THS) orsakas av yttre våld som exempelvis en trafikolycka, ett fall eller en misshandel. Fler män än kvinnor insjuknar och en traumatisk hjärnskada kan vara mild, medelsvår eller svår. Personer med en medelsvår eller svår THS måste ofta tillbringa långa perioder på sjukhus och olika rehabiliteringsenheter.

Syftet med den studie som Eija Jumisko nu presenterar i form av en licentiatuppsats har varit att belysa vad det innebär att leva med en medelsvår eller svår traumatisk hjärnskada, både ur den drabbades och de närståendes perspektiv.
I studien har tolv personer med THS intervjuats, liksom åtta av deras närstående och resultatet visar att detta att leva med en medelsvår eller svår traumatisk hjärnskada innebär att för alltid leva med en förändrad kropp, ett faktum som i sig förändrar hela livet.

– Skadan förändrar hela livet och orsakar djupt lidande. De drabbade personerna försöker på olika sätt bemästra känskan av skam samtidigt som de kämpar med att bevara känslan av värdighet, säger Eija Jumisko.

Också de närståendes liv har totalt förändrats. De kämpar med att inte förlora fotfästet när de tvingas till ökat ansvar, de vill göra allt de kan för att stötta den drabbade, ett förhållningssätt som enligt studien verkar utgå från kärleken till den drabbade och det etiska kravet på att ta hand om honom eller henne.
Personer med THS och deras närstående tvingas leva ett annat vardagsliv än tidigare, ett vardagsliv som innebär att man måste uthärda osäkerhet, återkommande sorg och ensamhet – men också att man ständigt försöker behålla hoppet.

– Hoppet ger dem styrka att kämpa med sjukdomen, konstaterar Eija Jumisko.

Både de som drabbats av en traumatisk hjärnskada och deras närstående är i behov av hjälp, både som enskild person och som familj, och under flera års tid.

Eija Jumisko flyttade till Sverige från Finland 1994, hon är sjuksköterska i botten och har vidareutbildat sig till specialistsjuksköterska inom kirurgi och medicin. Hon har arbetat som sjuksköterska både i Finland och Sverige och inledde sina forskarstudier vid Institutionen för hälsovetenskap 2003.
Licentiatuppsatsens namn är Being forced to live a different everyday life – The experiences of people with traumatic brain injury and those of their close relatives.

Upplysningar: Eija Jumisko, tel. 0921-758 54, eija.jumisko@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Elektronisk handel, e-handel kort och gott, har funnits i olika former sedan Internet slog igenom för drygt tio år sedan. Som forskningsämne är dock e-handel fortfarande i sin linda men vid Luleå tekniska universitet forskas det intensivt inom ämnet.
Christer Kuttainen är den förste som tar doktorsexamen vid Forskarskolan för e-handel vid Avdelningen för industriell marknadsföring och e-handel. Forskarskolan startade 2001 och där bedrivs forskning om elektronisk handel utifrån ett marknadsförings- och managementperspektiv.

Christer Kuttainen har studerat e-handel på företagsmarknaden, speciellt så kallade e-handelsplatser. På en sådan kan anslutna företag köpa och sälja olika varor och tjänster beroende på bransch. Ett problem för många e-handelsplatser är att locka tillräckligt många företag att bli medlemmar. Medlemsföretagen måste dessutom göra affärer med varandra för att e-handelsplatsen ska löna sig ekonomiskt – och frågan är om en företagsköpare litar på en okänd säljare som kanske finns på andra sidan jordklotet.

Det är mot denna bakgrund Christer Kuttainen har undersökt i vilken mån köparnas och säljarnas förtroende för varandra och för e-handelsplatsen leder vidare till affärer, nöjdhet och engagemang. Kuttainen har studerat två svenska e-handelsplatser, den ena förmedlar trycksaker, den andra mobiltelefoner. Resultatet publiceras i avhandlingen The role of trust in B2B electronic commerce – Evidence from twå e-marketplaces och visar att förtroende på det stora hela har positiva effekter.

– Förtroende hänger samman med en intention att göra affärer inom den närmaste framtiden. Dessutom minskar förtroende köparnas och säljarnas upplevda affärsrisk. Med de resultaten i ryggen har jag kunna visa på möjliga vägar för e-handelsplatserna att stärka förtroendet. Det handlar bland annat om att underlätta för företagen att samla information om möjliga köpare och säljare på e-handelsplatsen, säger Christer Kuttainen.

Christer Kuttainen är född och uppvuxen i Övertorneå, har en fil mag i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet och en högskoleexamen från Journalistlinjen på samma universitet. Dessutom har han läst såväl estniska som ryska.
Christer Kuttainen har arbetat på Svenska Spel som webbredaktör och systemutvecklare, på Försvarets radioanstalt som signalspanare och som reporter och fotograf på Gotlands Allehanda.
Numera bor han i Hortlax utanför Piteå och vid sidan om doktorandstudierna ägnar han fritiden åt att rida och köra arbetshäst samt åt att snickra och renovera hus.

För eventuell pressbild, kontakta Lena Edenbrink.

Upplysningar: Christer Kuttainen, tel. 070-282 92 28, christer.kuttainen@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Snökyla är både ett sätt att minska elanvändningen genom att ersätta kylmaskiner men också en möjlighet att ta hand om de föroreningar som finns i snö från bebyggda områden.
Tekniken saknar dessutom effektbegränsning. Doktoranden Kjell Skogsberg vid Luleå tekniska universitet har studerat snökyla med fokus på lagring i öppna dammar och med träspån som värmeisolering.

Träspån är den traditionella isoleringen för snö och is. Skogsberg har funnit att en viktig orsak bakom spånets goda isoleringsegenskaper handlar om att smältvattnet sugs upp i spånet där det sedan avdunstar. Denna avdunstning kyler i sin tur spånlagret vilket medför att smältningen minskar.
Det finns även andra isoleringsalternativ men än så länge har inget visat sig vara problemfritt.
Vid anläggningen i Sundsvall används träflis som isolering.

En stor del av kylenergin finns i snöns smältvärme och för att kunna nyttja den energin måste man använda en köldbärare som kyls ned av snön. Lämpligen används smältvatten för att transportera kylan till den byggnad som ska kylas varvid byggnadens värme transporteras till snölagret. I snön kyls då smältvattnet samtidigt som lite ny snö smälter. Man kan också använda grundvatten, sjövatten eller luft som köldbärare beroende på lokala förutsättningar.

Att tillverka snö är enkelt och relativt billigt i jämförelse med att använda kylmaskiner. Det är också effektivt ur energisynpunkt eftersom den mesta kylan tas ur luften. Det innebär att snökyla är ett möjligt alternativ på många platser i världen. Vad gäller ekonomiska förutsättningar ser det mycket positivt ut för svenska förhållanden. Kostnadsbilden i andra länder har inte studerats.

Kjell Skogsberg har även studerat ett angränsande fenomen kallat frysförluster. När vatten fryser avges värme och en del av den avges som avdunstat vatten. Det kan handlar om så mycket som tio procent av bildad is. Om detta sker upprepade gånger över en stor yta kan vattenförlusterna bli betydande. Detta är möjligt under vårvintern då solen tinar det frusna spånskiktet under dagen och skiktet fryser igen under kalla, klara nätter.

Kjell Skogsberg är född i Stockholm 1965. Han studerade till civilingenjör i samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet åren 1992 till 1998.
Han disputerar den 11 oktober med avhandlingen Seasonal snow storage for space and process cooling.

Upplysningar: Kjell Skogsberg, 0920-49 14 96, 073-151 44 59, kjell.skogsberg@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se

En konsultstrategi var att genomföra utvecklingsinsatser med utgångspunkt från aktörernas arbetsotillfredsställelse och ångestupplevelser. Ångesten skulle tydliggöras och utnyttjas som en ”hjälpmotor” för att åstadkomma utveckling och förändring.
I det ena fallet påbörjades en förändringsprocess varvid ångesten blev en drivkraft mot att åstadkomma förändring. I det andra fallet förnekades ångesten av aktörerna och den blockerade därmed organisationens handlings- och förändringsförmåga.
Det framgår av studien att ångest kan utnyttjas som en drivkraft mot förändring men att den lika gärna kan blockera och förlama. Organisationskonsultens mest framträdande roller är ångestreducerarens och den temporäre ledarens. I avhandlingen relateras även det dilemma som uppstår i organisationer då Human- Resourcefunktioner (personalstaber) minimaliserats i ”effektivitetens tecken”.
Avhandlingens praktiska bidrag visar att det finns all anledning att lägga kraft på att skapa en god och djup interaktion på arbetsplatsen samt att ångest konstruktivt hanterad kan bli en drivkraft till förändring.
Avhandlingens teoretiska bidrag tydliggör att anställdas föreställningar, ”organisationsbilder”, om olika organisationsfenomen kan vara kraftigt avvikande från varandra vilket fokuserar såväl ångest som ångestbärare.
Det ofullbordade samtalet och det institutionaliserade tigandet kan dessutom medföra oanade och destruktiva effekter i organisationen.
Författare: Curt Andersson, Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: Ångest i organisationen – möten mellan konsult och organisation.
Handledare: Docent Svante Leijon, Handelshögskolan, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.
Disputation: Fredagen den 21 oktober 2005, kl. 13.15 i sal 10, Vasaparken, universitetsbyggnaden Göteborgs universitet.
Opponent: Docent Bo Enquist, Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet.
Kontakt: curt.andersson@htu.se 0521-264043, 031-685955, 031-685392, 0701-105198

Kontaktinformation
Marianne Andersson
Byrådirektör
Kansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300