Kronisk muskelsmärta är ett viktigt medicinskt och socialt problem, och bättre förståelse av de sjukdomsframkallande mekanismerna som är inblandade behövs för att diagnostik, behandling och rehabiliteringsmetoder ska kunna utvecklas. I tidigare experimentella visualiseringsstudier har den funktionella neuroanatomin hos flera olika komponenter av smärtan undersökts. Flera aspekter av hjärnans mekanismer bakom hanteringen av muskelsmärta är dock fortfarande oklara.
Målet med avhandlingen är att studera den funktionella hjärnanatomin hos system som ligger bakom uppfattandet av muskelsmärta, hantering av proprioceptiv information och underhåll av avtagande muskelkontraktioner – med tonvikt på de tre systemens eventuella inbördes förhållande. Proprioception är människans förmåga att kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position.
Fyra experimentserier genomfördes. Med hjälp av en injektion av hyperton (5 %) koksaltlösning (HK) i överarmens tripcepsmuskel framkallades smärta jämförbar med muskelsmärta hos en vanlig patient. Detta gav en tydligt förhöjd aktivitet i hjärnstrukturerna insula och putamen, tillsammans med minskad aktivitet i bakhuvudets och pannans hjärnbark, jämfört med kontroller. Hjärnaktiviteten registrerades med hjälp av en PET-kamera (Positron Emission Tomography).
En avancerad modell av långvarig muskelsmärta skapades genom infusion av HK i den djupt liggande ryggradsnära ryggmuskulaturen under 20 minuter. En komplex dynamik i hjärnaktiviteten under anpassningen till smärtstimulering kunde påvisas. Aktivering av insula-loben precis efter injektionen övergick i sänkt aktivitet i detta och flera andra områden i hjärnbarken. En kombinationsanalys identifierade områden som aktiverades i bägge experimenten (trots olika platser för smärtstimulansen) i höger insula samt i hjärnbarksområden i nacken och i vänster sida av hjässan.
Sammanfattningsvis belyser avhandlingen hjärnans hantering av muskelsmärta och utbredda bilaterala mönster i aktiverade strukturer i hjärnan, framför allt i det mediala smärtsystemet och avaktiverade strukturer. Vidare är inledande respektive senare faser av smärta i spända muskler kopplade till olika reaktioner i hjärnan. I de inledande faserna aktiveras insula, följt av en väsentlig sänkning av aktivitet bilateralt i senare faser. Ett område i hjärnbarken bestående av den sekundära somatosensoriska hjärnbarken, den bakre delen av insula och den närliggande hörselförnimmande hjärnbarken är inblandat i förnimmelsen av muskelsmärta och hantering av sensoriska signaler såväl som uppehållande av avslappnande muskelkontraktioner.
Fredag 9 september försvarar Alexander Korotkov, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Brain processing of experimental muscle pain and its interrelations with proprioception and muscle fatigue. Positron emission tomography study”. Disputationen äger rum klockan 10.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå. Fakultetsopponent är Ass. Professor Thomas Graven-Nielsen, Aalborg University, Danmark.
Kontaktinformation
Alexander Korotkov nås på telefon 090-10 60 26 eller e-post ihb_net@mail.ru.
Omfattningen av den s k multi- och interdisciplinära forskningen ökar i alla länder. Försiktiga skattningar pekar mot att ungefär en tredjedel av forskningsverksamheten, i Sverige liksom internationellt, kan beskrivas som tvärvetenskap.
Drivkraften för denna utveckling är i första hand att forskare behöver teorier, metoder och tekniker från andra områden för att effektivt lösa sina forskningsproblem. Förutom dessa spontant drivna samarbeten har finansiärer även stimulerat till tvärvetenskap inom utpekade områden.
I Vetenskapsrådets rapport ”Tvärvetenskap – en analys” analyseras dels varför forskningen utvecklas på detta sätt, dels hur forskningsfinansiärer arbetar för att understödja tvärvetenskapliga initiativ.
Om rapporten
Författare är Ulf Sandström, analytiker vid Vetenskapsrådet.
Beställ den tryckta rapporten via Internetbokhandeln på: http://db2.ordform.com/vrshop/, eller ladda ner den som pdf-fil via Vetenskaprådets hemsida: http://www.vr.se/publikationer/sida.jsp?resourceId=-146
Kontaktinformation
Kontaktperson
Ulf Sandström, analytiker Vetenskapsrådet
08-546 44 129, Ulf.Sandstrom@vr.se
Samurais and Vikings är ett gemensamt projekt på KTH, Tekniska museet och Etnografiska museet. Det inleds fredagen den 9 september med ett internationellt symposium på KTH med rubriken ”Art and Science of Steelmaking and Swordmaking”.
10-11 september följs det upp med bland annat demonstration av japanska och svenska svärdmästare på Tekniska museet och uppvisning av samurajdräkter, kampsporter och teceremonier på Etnografiska museet.
Sverige och Japan har båda ståltraditioner med tusenåriga anor och trots långt geografiskt avstånd mellan länderna finns det många intressanta jämförelsepunkter. Vid symposiet på KTH, som behandlar ländernas ståltillverkning ur ett tusenårigt perspektiv, medverkar experter från Sverige, Japan, Norge och Tyskland och presenterar stålhanteringen tekniskt, kulturellt och historiskt.
Symposiet, som hålls på engelska, pågår kl. 09.00-18.00 i sal E1, Lindstedtsvägen 3, på KTH Campus Valhallavägen. Programmet hittar du på www.learninglab.kth.se Ingen förhandsanmälan krävs.
10-11 september följer Tekniska museet upp mötet mellan den svenska och japanska kulturen med utställningen Svärdet. Här kan du bland annat se svärdmästare från Sverige och Japan smida vikingasvärd och samurajsvärd över en öppen eldstad som man byggt upp på planen utanför huvudingången.
Du får följa smedernas ålderdomliga hantverk från en glödande stålklump till det färdiga smäckra svärdet – exakt som det gick till på vikingarnas och samurajernas tid. Under lördagen och söndagen hålls också flera populära seminarier. Mer om detta på www.tekniskamuseet.se
Etnografiska museet ställer ut en äkta samurajdräkt och svärd. Här blir det också professionell uppvisning av Japans traditionella kampsporter som Kyodo, Jiujitsu och Iaido (svärd) samt traditionella ceremonier i det japanska tehuset. Mer om detta hittar du på www.etnografiska.se
Projektet ”Immunogenicity of synthetic peptide malaria vaccines” löper på fem år och handlar om att studera det skydd som olika syntetiska vacciner ger mot malaria. Cathrine Persson samarbetar med professor Elizabeth Nardin, NYU School of Medicine, New York, USA.
Anslagsgivaren National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) är ett av de 27 institut och centra som ingår i National Institutes of Health (NIH), ett federalt organ som både utför och ger stöd till olika typer av medicinsk forskning i och utanför USA. Konkurrensen om dessa anslag är stenhård och det är inte ofta som forskare i Sverige beviljas medel. Den ansökan som skickades in av Cathrine och hennes medarbetare erhöll höga s.k. score i utvärderingsprocessen. Malaria är ett stort världshälsoproblem och för närvarande finns inget vaccin.
”Vi har hopp om att kunna ta fram ett verksamt vaccin, vilket skulle vara ett stort genombrott i försöken att utveckla skydd mot malaria”, säger Cathrine Persson.
Malaria skördar flera miljoner människoliv årligen och orsakas av en grupp encelliga parasiter (s.k. protozoer) som överförs till människan av myggor. Personer som lever i malariadrabbade områden utvecklar antikroppar mot Circumsporozoite-proteinet (CS), ett protein på ytan av malariaparasiten. På grund av CS förmåga att stimulera vårt immunförsvar ingår det i flera försöksvaccin som har testats på människor. Ett stort problem med alla vaccinförsök är att det inte finns något bra sätt att mäta i vilken grad en person har utvecklat skydd mot malaria efter vaccineringen. Genom att konstruera hybridparasiter som innehåller delar av CS-proteinet avser Cathrine Perssons forskning att visa vilka delar av CS som bäst stimulerar vårt immunförsvar. Hybridparasiterna kommer dessutom att användas som verktyg vid analys av utfallet av vaccineringsförsök.
Cathrine Persson är sedan 2003 forskningsassistent vid Inst. för molekylärbiologi. Hon kan nås på tel. 090-785 25 95, epost: Cathrine.Persson@molbiol.umu.se
En engelskspråkig beskrivning av hennes forskning finns på
http://www.molbiol.umu.se/forskning/CathrinePersson/
Med det avses att den kommunala politiken, som traditionellt ofta uppfattats som präglad av samförstånd och samlingsstyre, blir alltmer präglad av konflikt mellan partierna och mellan blocken. Gränsen mellan majoritets- och oppositionspartier blir allt tydligare. Det visar statsvetaren Johan Lantto i sin avhandling vid Stockholms universitet
Denna förändring av det politiska arbetet kan förklara varför regeringens målsättning om att öka antalet förtroendevalda i kommuner och landsting med 10 000 fram till 2010 ser ut att misslyckas. Reformerna är därför svårförenliga med den svenska modellen med många förtroendevalda fritidspolitiker i kommuner och landsting.
Resultatet är delvis överraskande eftersom reformerna i forskningslitteraturen har kritiserats för att undertrycka politiska konflikter och bygga på ett samförståndsdemokratiskt politiskt ideal.
Johan Lanttos resultat bygger på en studie av fyra kommuner i Stockholms län, Nacka, Tyresö, Sundbyberg och Nynäshamn.
Doktorsavhandlingens titel: Konflikt eller samförstånd? – Management- och marknadsreformers konsekvenser för den kommunala demokratin
Disputationen äger rum fredag den 9 september kl. 10 00 i sal 8, hus D, Södra huset, Frescati, Opponent är docent Anders Lidström, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Johan Lantto nås på tfn 08-40 550 58 (finansdepartementet) eller mobil: 070-2489389
e-post: johanlantto@hotmail.com
– Fantastiskt att det har blivit en realitet! Det är ett nöje att kunna erbjuda vår personal och studenter ett stort utbud av träningsformer, där var och en kan välja utifrån förmåga och fallenhet. Karolinska Institutet delar Friskis&Svettis filosofi och vision. Föreningen är en professionell aktör inom friskvård i Sverige som vi är väldigt stolta över att få samarbeta med, säger Harriet Wallberg Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.
– Vårt samarbete med Karolinska Institutet kommer dels att stärka vår kunskap inom friskvård, dels ser vi en intressant och spännande möjlighet att etablera kontakt med forskare från Karolinska Institutet. Detta kan vi sedan omsätta i vårt träningsutbud, säger Peter Rogeman, chef för Friskis&Svettis Stockholm.
Träningsanläggningen är öppen för allmänheten, liksom alla övriga Friskis&Svettis-lokaler. Här erbjuds allt från klassisk gruppträning till yoga och meditation. Det är det tidigare student- och forskarbiblioteket på Karolinska Institutet campus Solna som byggts om och totalrenoverats av Akademiska Hus till en toppmodern träningsanläggning.
– Vi välkomnar Friskis&Svettis och Karolinska Institutets friskvård till nya lokaler på Karolinska Institutet campus i Solna. Tränings- och hälsoanläggningar bidrar till att skapa ett levande och attraktivt campus, säger Lennart Karlsson, vd för Akademiska Hus i Stockholm.
Välkommen till invigningen:
Se anläggningen, hör om de nya metoderna för hälsovård som Karolinska Institutets friskvårdsverksamhet nu genomför, lyssna på Stephan Rössners råd om att också äta rätt, och få gratis massage.
Tid: Torsdag 8 september 11-12
Plats: Karolinska Institutet, campus Solna, Solnavägen 1.
För vidare information kontakta:
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet nås via sin pressekreterare Sabina Bossi, tel. 08-524 838 95, 070-224 38 95.
Peter Rogeman, Chef F&S Stockholm, tel. 08-429 70 20, 070-773 69 00.
Lennart Karlsson, vd Akademiska Hus i Stockholm, tel: 08-685 75 03.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Bakom projektet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, VINNOVA och Karolinska Institutet i samarbete med den internationella, icke-vinstdrivande, organisationen Structural Genomics Consortium, SGC. Forskningscentret placeras på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Välkommen till invigningsseminariet, som hålls på engelska.
Tid: onsdagen den 21 september, 2005, kl. 13-16.30
Plats: Karolinska Institutet, Solna, Samuelssonsalen, Scheeles väg 2.
Program:
13.00-13.10 Prof. Jan Carlstedt-Duke (Karolinska Institutet)
“Welcome”
13.10-13.20 Prof. Pär Nordlund (Karolinska Institutet/SGC)
“Project Background”
13.20-13.50 Dr. Rob Cooke (GlaxoSmithKline, SGC Scientific Committee)
“Why we need Structural Genomics”
13.50-14.20 Prof. Christer Betsholtz (Karolinska Institutet)
“The kidney filter – transcriptome, proteome and beyond”
14.20-14.50 Prof. Fredrik Pontén (Uppsala University)
14.50-15.05 Dr. Johan Weigelt (Karolinska Institutet/SGC)
“SGC & SGC Stockholm”
15.05-15.15 Harriet Wallberg-Henriksson (President of Karolinska Institutet)
“Closing remarks and Official opening”
15.15-16.30 Guided lab tours
”Drinks and light snacks”
Anmälan till lina-beth.norrstrom@mbb.ki.se senast den 19 september.
Antalet platser är begränsat.
För ytterligare information kontakta:
Johan Weigelt, Karolinska Institutet/SGC, telefon 08-524 868 40, e-post johan.weigelt@mbb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Den ytterst detaljerade genomgången visade att anläggningen är i mycket gott skick. Den har legat i malpåse sedan år 2000, då Sydkraft mycket framgångsrikt avslutade sitt forskningsprogram. Åtgärderna som krävs på den mekaniska sidan uppskattas till drygt tre miljoner kronor, ett överraskande positivt besked efter fem års stillestånd. Det innebär att anläggningen, efter reparationer, kan återstartas som planerat, efter sommaren 2006.
För ett år sedan valde EU att godkänna Växjö universitets 200 miljoner kronor stora utvecklingsprojekt CHRISGAS, bland annat för de goda resultat som tidigare uppnåtts i Värnamoverket. Europas storskaliga förgasningsutveckling med sikte på framställning av nästa generations fordonsbränslen av biomassa hamnade därmed i Sverige i hård konkurrens med andra europeiska länder.
FLAGSHIP PROJECT
EU klassar nu detta projekt som ett av sina ”flaggskeppsprojekt”. Det har en viktig roll att spela för att nå de högt satta målen i klimatprogrammet och för att minska oljeberoendet för transportsektorn. Energimyndigheten stöder sedan tidigare projektet med 75 miljoner kronor vilket ger Sverige möjlighet att befästa sin starka ställning i världen inom förgasningsforskningen. Sexton samarbetspartners från sju länder arbetar sedan ett år i projektet, som framskrider planenligt. Värnamoverket ska inledningsvis användas för chrisgas-projektet, samtidigt som det utvecklas till ett centrum för europeisk forskning på området.
Planerna för en modifiering av anläggningen är nu i huvudsak klara och offertförfrågningar angående detaljkonstruktionen och tillbyggnaden har gått ut i en offentlig upphandling. Växjö och Värnamo kommuners respektive energibolag bildade hösten 2003 VVBGC AB, och räddade Värnamoverket. VVBGC ska övertas av Växjö universitets holdingbolag så snart universitetet får statens tillstånd.
YTTERLIGARE STÖD BEHÖVS
Fyra berörda myndigheter har skrivit ett policydokument, som betonar att Sverige bör satsa på forskning inom förgasning för produktion av förnybara drivmedel. Trots detta hotas VVBGC och CHRISGAS då anslagen till energiforskningen i Sverige drastiskt skärs ner.
Förhoppningarna är nu att staten ska svara upp mot tidigare förespeglat finansiellt stöd till ombyggnad och drift i Värnamo. Inte minst eftersom EU gett Sverige förtroendet att leda den forskning som krävs för framställning av bränslen med betydligt högre totaleffektivitet än dagens alternativbränslen.
Kontaktinformation
YTTERLIGARE INFORMATION
Sune Bengtsson, koordinator för CHRISGAS, telefon 0470-70 88 23, mobil 070-668 88 23 eller Ann Segerborg Fick, expert på Energimyndigheten, telefon 016-544 21 15, mobil 070-269 40 04.
Forskning kring generna och deras aktivitet har i hög grad bidragit till bättre och effektivare behandling av många allvarliga sjukdomar, såsom cancer, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Arvsmassan (DNA) innehåller människans ca 25 000 gener och är fördelad på 23 par kromosomer. För att förstå vad som händer i människokroppen och andra organismer undersöker man vilka gener som är aktiva och när de är ”påslagna”, det vill säga graden av aktivitet.
Ett exempel på att graden av genaktivitet är viktig är insulingenen. Insulin reglerar blodsockret till en lämplig nivå, eftersom det varken ska vara för högt eller för lågt. När blodsockernivån är hög utsöndras mer insulin för att minska mängden och vice versa när sockermängden är låg. Det är således viktigt att insulingenen inte bara är påslagen, utan också att den är aktiverad till en lämplig nivå. Obalans i insulinproduktionen orsakar en av våra idag vanligaste folksjukdomar, diabetes.
Målet med Anders Stålbergs doktorsarbete var dels att vidareutveckla mätmetoder för att bestämma genaktiviteten i biologiska prover dels att använda mätmetoden i olika sammanhang; exempelvis i lymfomdiagnostik, tumörbiologi och sockeromsättning för att förstå fundamentala processer i enskilda celler.
– Den vanligaste metoden för att diagnosticera lymfom är traditionella proteinanalyser. Vi ville se om det var möjligt att ställa diagnosen lymfom och eventuellt göra en ännu noggrannare klassificering av misstänkta lymfomprover genom att mäta aktiviteten på två gener som är typiska för denna cancerform. Resultaten från våra första studier i samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset tyder på att genaktivitetsmätningar fungerar mycket bra för att särskilja lymfom från ofarliga vävnadsförändringar, säger Anders Stålberg.
– Känsligheten i mätmetoden är såpass hög att vi har lyckats studera enskilda cellers genaktivitet och på så sätt fått en mera grundläggande förståelse av hur cellen fungerar. Våra data visar att till synes identiska celler har mycket stora skillnader i genaktivitet vilket var oväntat och öppnar för intressanta uppföljningsstudier för att förstå cellens olika funktioner.
De förväntade fördelarna med att använda genaktivitetsmätningar i stället för traditionella metoder är att diagnosen ska kunna göras billigare, snabbare, och mer noggrann. Det senare innebär att det vore lättare att välja en lämplig behandlingsform för patienten. För genaktivitetsmätningar behövs dessutom mycket små provmängder från patienten. Detta innebär att många operationer kan undvikas tills provet har klassificerats som lymfom, eftersom de flesta prover som tas lyckligtvis inte visar någon tumör, utan en godartad vävnadsförändring som således inte behöver åtgärdas.
Men innan man kan börja använda sig av metoden i rutinarbetet behöver fler gener testas för att göra diagnosen helt säker. Sökandet efter fler lämpliga gener för lymfomdiagnostik pågår både nationellt och internationellt.
Avhandlingen ”Gene expression profiling with real-time PCR” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 2 september 2005 kl. 13.00 i KB-salen, Kemigården 4, Göteborg.
Anders Stålberg kommer från Reftele i Gislaveds kommun i Småland.
Kontaktinformation
Mer information:
Anders Stålberg, Institutionen för kemi och biovetenskap, Avdelningen för molekylär bioteknik, Chalmers,
Tel 031-773 3916
E-post: anders.stalberg@chembio.chalmers.se
En finsk-svensk-norsk forskargrupp ger sig nästa vecka av till Svalbard för att bland annat undersöka möjlighet att öppna den gamla forskningsstationen Kinnvika igen. Den byggdes inom ramen för ett svensk-norsk-schweiziskt samarbete 1957.
– Tanken är att åter ta den i bruk under det kommande polaråret, exakt 50 år efter uppförandet, säger Veijo Pohjola, docent vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och en av deltagarna i expeditionen.
Kinnvika ligger i den allra nordligaste delen av kontinenten Europa, endast 100 mil från Nordpolen. Denna avlägsna, arktiska ökenregion är hem för ett stort antal polarbjörnar och är vetenskapligt mycket intressant när det gäller klimatförändringars effekt på Arktis. Det har sedan 1958 inte funnits finansiering att driva stationen, som är byggd i trä för 15 personer, vilket gjort att den mer eller mindre fallit i glömska.
– Men enligt enstaka besökare har det torra klimatet bevarat stationen väl, säger Veijo Pohjola.
Expeditionen görs med det norska fartyget M/S Farm som lämnar Longyearbyen i centrala Svalbard på måndag den 5 september. Forskarna ska, när de är på plats, göra en förundersökning, samt en bedömning av kostnaderna för att renovera stationen. Närheten till den moderna stationen i Ny Ålesund på västra Svalbard underlättar nya projekt i Kinnvika, som ligger i den betydligt mer extrema nordöstra klimatzonen.
Projektet syftar till att stärka den arktiska forskningen, och samarbetet mellan de nordiska länderna. Styrgruppen har medlemmar från universitet och forskningsinstitut från samtliga nordiska länder. Men projektet har också rönt stor internationellt intresse, totalt ingår 77 forskare från 15 länder. Expeditionen finansieras av Nordiska forskningsrådet.
De åtta forskarna som deltar i expeditionen kommer från Uppsala universitet, Kungliga vetenskapsakademin, norska polarinstitutet, finska marinaforskningsinstitutet, finska Antarctic Rsearch Logistics och Arctic Centre, som leder projektet.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Veijo Pohjola, docent vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala Universitet, 018-471 25 09, 070-961 71 60 eller veijo.pohjola@geo.uu.se
Det är känt sedan över femtio år att vårt genetiska material föreligger i form av en dubbelsträng av DNA-molekyler. Det är bara den ena av dessa strängar – den så kallade sense-strängen – som kodar för syntes av proteiner, byggstenarna i våra celler och därmed våra kroppar. Men hur är det med den andra DNA-strängen – antisense-strängen – har den någon funktion? Svaret är ja. Den ger upphov till så kallade antisense-gener, som avläses i cellerna i motsatt riktning mot de normala sense-generna. Detta fenomen har hittills ansetts sällsynt, men nu har forskarna kunnat visa att det snarare är regel än undantag. Ännu viktigare är att man upptäckt att antisense-generna utnyttjas i stor omfattning i cellerna för att modulera uttrycket av konventionella sense-gener. Antisense-generna kan därför antas medverka vid regleringen av många, kanske alla, av kroppens och cellernas funktioner.
Dessa resultat är också intressanta därigenom att syntetiska – laboratorieframställda, icke naturligen förekommande – antisense-molekyler har använts i stor omfattning för att hämma konventionella gener. Exempel på sådan användning är läkemedel mot virus och cancer, som håller på att studeras kliniskt eller redan finns på marknaden. Man kan nu hävda att samma princip redan tillämpas av naturen i massiv skala.
Många av de beskrivna antisense-generna är ovanliga också därigenom att de inte kodar för proteiner, och alltså inte överensstämmer med den klassiska definitionen av en gen. Konceptet med RNA som inte kodar för proteiner stöds av data i en annan artikel av FANTOM Consortium i samma nummer av Science, med titeln “The Transcriptional Landscape of the Mammalian Genome”. Eftersom däggdjur som människor och möss bara har obetydligt fler konventionella gener (cirka 22 000 stycken) än enkla maskar, så indikerar resultaten av denna forskning tydligt att även om proteiner utgör de väsentliga komponenterna i våra celler, så regleras utvecklingen av mångcelliga organismer som däggdjur av stora mängder icke-kodande RNA, som tidigare inte ansågs existera eller i varje fall inte ha någon avgörande betydelse för vår biologi. Eftersom de flesta proteiner är likadana hos alla däggdjur, kan man dra slutsatsen att många av skillnaderna mellan arterna bygger på skillnader mellan de RNA-baserade reglermekanismerna, som förändras mycket lättare än själva proteinerna.
Om dessa resultat visar sig hålla streck kommer de att förändra vår förståelse av genetiken och hur information ligger lagrad i vårt genom, liksom av hur denna information utnyttjas för att styra så extremt komplicerade processer som däggdjurens utveckling. Resultaten kommer att förändra framtiden för den biologiska, medicinska och bioteknologiska forskningen.
De båda artiklarna bygger på ett internationellt samarbete som pågått under lång tid och omfattat mycket stora forskningsinsatser.
För mer information kontakta:
Professor Claes Wahlestedt, som är knuten såväl till Karolinska Institutet i Sverige, som Scripps i Florida, och RIKEN Genomic Sciences Center i Japan. Tel. 070-584 83 37 (just nu på USAs östkust, dvs. 6 timmar efter svensk tid), claes.wahlestedt@cgb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, Karolinska Institutet, tel. 08-524 838 95, 070-224 38 95, sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Avgörande för vår förmåga att planera livet så som vi önskar är bland annat möjligheterna att låna och spara; utbildning, bil och hus är bara några av de kostsamma saker som i stort sett alla måste låna till för att ha råd med. Ett system där individer tvingas spara ihop till sin utbildning eller sitt hus leder högst sannolikt till att inköpet av dessa senareläggs – dvs en ofrivillig fördröjning. Sedan sent 1970-tal har möjligheterna till olika typer av lån ökat, bland annat genom ökade möjligheter till studielån samt avregleringen av bolånemarknaden, något som underlättat för hushållen att uppfylla sina behov och önskningar.
Tongivande ekonomisk teori har under lång tid utgått från att fördelningen av inkomst och förmögenhet i samhället inte påverkar konsumtionen på ett avgörande sätt, något som motsägs av resultaten i avhandlingen. Resultaten visar att gruppen med negativ nettoförmögenhet, dvs hushåll där skulderna är större än tillgångarna, har växt under perioden 1980-2000 vilket i sin tur sannolikt har inneburit en högre tillväxttakt. Vidare visar resultaten att den positiva effekten på konsumtionen sannolikt beror på gruppens relativt höga inkomster. Sammantaget understryks alltså vikten av att studera fördelningen av inkomst respektive nettoförmögenhet över tid, och dessutom separat, då de två typerna av tillgångar har högst olika effekt på konsumtionsbeteendet.
Fördelning av inkomst och förmögenhet som tidigare bedömts vara av ringa betydelse teoretiskt, visar sig nu vara av signifikant betydelse för att förstå konsumtionens utveckling. Mårten Bjellerups avhandling är den första med denna inriktning och indikerar att ytterligare studier är av stort intresse, teoretiskt såväl som praktiskt, för ekonomer såväl som politiker.
Mårten Bjellerup kommer från Malmö och bor numera i Växjö. Han är verksam som lärare och forskare på Ekonomihögskolan, Växjö universitet.
Avhandlingen ”Essays on Consumption: Aggregation, Asymmetry and Asset Distributions” försvaras fredagen 9 september 2005, klockan 13:00. Disputationen äger rum i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Katarina Juselius, Köpenhamns universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Mårten Bjellerup, telefon: 0470-70 84 10 eller 0709-698888, e-post: Marten.Bjellerup@vxu.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@vxu.se
Initialt kommer produktionen att ske vid ARD:s fermenteringsanläggning i franska Pomacle med start i slutet av det här året. Produktionen blir den första i sitt slag i världen.
Bärnstenssyra har ett brett användningsområde inom livsmedel, kosmetika och specialkemikalier samt som ett kemiskt mellanled vid tillverkning av biologiskt nedbrytningsbara polymerer och lösningsmedel, avisningsmedel, kylvätskor och som tillsatsmedel i bränsle.
Kortfattat kan man säga att samarbetet är ett steg i arbetet med att ersätta petroleum-baserade produkter med produkter från förnyelsebara källor.
– Vår teknologi för bärnstenssyraproduktion medför en mycket liten miljöpåverkan, säger professor Kris A Berglund, forskningschef vid DNP och professor i biokemisk och kemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet.
– Förutom att använda socker producerat från skogs- och jordbrukskällor kräver vår process koldioxid under fermenteringen och reducerar på så vis nettoutsläppet av denna växthusgas. Vår forskning här vid Luleå tekniska universitet har resulterat i nya applikationer för DNP samt processförbättringar som har gjort detta samarbete möjligt.
Kontaktinformation
Upplysningar: Professor Kris Berglund, tel. 0920-49 30 70, kris.berglund@ltu.se, forskaren Ulrika Rova, tel. 0920-49 13 15, 070-600 34 72, ulrika.rova@ltu.se eller universitets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det finns möjlighet att öka värdet från skogsråvaran om man använder effektivare metoder för att mäta stammar och stockar innan man kapar och sågar.
Urban Nordmark, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i sin avhandling presenterat några alternativ som kan användas för att i ett tidigt skede göra en uppskattning av hur plankorna kommer att se ut innan man sågar dem.
Den tidiga informationen kan användas för att öka produktionen av plankorna med rätt kombination av dimension och kvalitet och som efterfrågan är stor av.
En noggrann beskrivning av stockarnas tredimensionella yttre form kan användas i en simulator som ser hur stockarna ska sågas för att maximera utbytet. Avhandlingen visar också att allra helst ska hela trädstammen mätas tredimensionellt innan den kapas till stockar.
Redan idag finns tekniken tillgänglig men det krävs förändringar i både arbetsätt och maskinpark för att nå hela den möjliga värdeförbättringen.
En uppskattning är att värdet kan ökas med 40 kronor per kubikmeter timmer genom effektivare utnyttjande. Dessutom underlättar metoderna kommunikationen mellan olika arbetsmoment i kedjan så att man lättare kan arbeta kundorderstyrt vilket är svårare att värdera i pengar.
Urban Nordmark är född 1967 i Piteå, har Jägmästarexamen. Han är industridoktorand och arbetar vid Sveaskog.
Avhandlingens titel är Value recovery and production control in the forestry-wood chain using simulation technique.
Urban Nordmark disputerar den 2 september.
Kontaktinformation
Upplysningar: Urban Nordmark, tel. 0911-784 21, 070-273 21 61 eller urban.nordmark@sveaskog.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 273, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
− Kvalificerad forskning och utbildning inom inköpsområdet ligger väl i linje med Handelshögskolans strategi, säger rektor Lars Bergman. Med det starka stödet från industrin har denna satsning mycket goda förutsättningar att bli framgångsrik för såväl Handelshögskolan som det svenska näringslivet.
Det är utbildningsföretaget inom Supply Chain Management, Silf COMPETENCE AB, som skapat professuren med stöd av industriledaren Carl Bennet.
− Sveriges första professur i inköp blir en viktig del i vårt lands internationella konkurrenskraft, säger Carl Bennet. Vi kan skapa nya kompetenser och ny forskning på högsta nivå inom ett av näringslivets viktigaste konkurrensområden, nämligen hela inköpsprocessen.
Handelshögskolan i Stockholm (HHS) inrättar professuren som får det officiella namnet ”Silf-professuren i inköp vid Handelshögskolan i Stockholm”. Professor Björn Axelsson är idag professor i företagsekonomi vid HHS.
− Det är en mycket intressant tid för inköpsforskningen nu. Vi ser en kraftig utveckling inom inköpsområdet. Det gäller bland annat elektroniskt baserade affärer, globalisering av inköp och en allmän uppgradering av funktionen som sådan. Detta ger underlag för många spännande frågor och forskningsprojekt, säger professor Björn Axelsson.
Professorsinstallationen äger rum måndagen den 5 september i Direktionsrummet, Sveavägen 65, kl. 17.30. Pressen är välkommen till ceremonin. Kontakta gärna professor Björn Axelsson i förväg för att bestämma tid för intervju.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Björn Axelsson, professor
Telefon: 08-736 9531, 070-372 4825
E-post: bjorn.axelsson@hhs.se
Lars Bergman, rektor, Handelshögskolan i Stockholm
Telefon: 08-736 9000
E-post: lars.bergman@hhs.se
Svante L. Axelsson, VD, Silf COMPETENCE AB
Telefon: 070-623 6459
Den ”fyrbenta fisken” Ichthyostega levde på Grönland under devontiden, för ungefär 355 miljoner år sedan, och är ett av de allra äldsta landryggradsdjuren. Eftersom den upptäcktes redan på 1930-talet, och nästan hela skelettet finns bevarat, fick den snabbt ikonisk status som den ”felande länken” mellan vatten och land. Nu presenterar ett svensk-brittiskt forskarteam en ny rekonstruktion av detta klassiska djur som ger en radikalt annorlunda bild av dess kroppsform och livsstil.
Det är inte lätt att tolka fossilen av Ichthyostega. Trots att i stort sett hela skelettet finns representerat, finns inte ett enda exemplar som visar hela djuret. I stället är det nödvändigt att pussla ihop information från många olika exemplar. Detta gjordes första gången på 1950-talet av professor Erik Jarvik på Naturhistoriska riksmuseet, som rekonstruerade djuret med en krokodilliknande kropp stödd på fyra stadiga ben, med en stor bröstkorg och en enkel ryggrad där alla ryggkotorna såg ungefär likadana ut. Under de senaste fem åren har dock ett forskarteam från Uppsala och Cambridge arbetat fram en annorlunda tolkning.
– Vi upptäckte att ryggkotorna inte alls ser likadana ut, utan skiljer sig mycket från varandra beroende på vilken del av kroppen de kommer ifrån. Dessutom har bröstkorgen en annan utformning än Jarvik trodde, och bakbenen ser snarast ut som en säls labbar, berättar professor Per Ahlberg vid Uppsala universitet.
Den nya rekonstruktionen ger Ichthyostega en ryggrad som närmast påminner om ett däggdjurs – förvånande hos ett så tidigt landdjur. Detta tyder på att Ichthyostega hade ett ovanligt rörelsemönster. Både fiskar och primitiva nu levande landdjur som salamandrar och ödlor rör sig med slingrande kroppsrörelser i sidled. Det verkar stämma även för Acanthostega, den andra (och mer primitiva) fyrbenta fisken från Grönlands devontid. Men Ichthyostegas stora bröstkorg, med revben som överlappade varann ungefär som takpannor, gjorde överkroppen alldeles styv och ländregionen verkar snarare anpassad för att böjas vertikalt som hos ett däggdjur.
– Troligen tog sig Ichthyostega fram ganska otympligt på land genom att lyfta upp överkroppen och ”gå” med frambenen samtidigt som den kavade med baklabbarna. Det är också möjligt att den kombinerade detta med vertikal böjning av ryggraden för att hasa sig fram ungefär som en gigantisk mätarlarv, säger Per Ahlberg, som menar att Ichthyostega inte är en ”felande länk”, utan ett av flera kortlivade evolutionära experiment med olika kroppsformer och rörelsemönster under övergångsfasen från vatten till land.
Kontaktinformation
För mer information: Per Ahlberg, tel: 018-471 26 41 (arb), 026-98088 (hem 23/6-18/7) eller via e-post: Per.Ahlberg@ebc.uu.se, samt Henning Blom, tel: 018-471 62 23 eller via e-post: henning.blom@ebc.uu.se
