Stå, sitta och ligga tillhör ju svenskans vanligaste verb. De förekommer i en mängd olika sammanhang; det mest självklara är när en människas kroppsställning skall anges (Kalle står/sitter /ligger). Därutöver används de för att ange pågående handling (Kalle sitter och läser) eller ersätter de verbet vara i konstruktioner som Kalle är tyst – Kalle sitter tyst. Det vanligaste är emellertid att verben stå, sitta och ligga placerar människor, djur och föremål någonstans. Positionsverbet återspeglar då vanligen den aktuella kroppsställning eller den fysiska egenskap som personen etc. har, d.v.s. Kalle sitter (i soffan) i vardagsrummet, vasen, som är långsmal, står på bordet och mattan, som är platt, ligger på golvet.
Inte sällan blir det dock mer komplicerat: att skyskrapan World Trade Centre låg på Manhattan är vi alla överens om precis som om att de flata tallrikarna står på det dukade bordet. Märkligt, kan tyckas, men för en svensk är allt detta självklarheter. För en person med italienska som modersmål ter sig däremot många av dessa användningar smått absurda. Kristina Svensson har studerat förhållandet mellan de svenska positionsverben och de italienska verb och andra uttryck som kan motsvara dessa. Undersökningen har gjorts på grundval av en elektronisk parallellkorpus, d.v.s. en i datorn läsbar större samling texter bestående av originaltexter på både svenska och italienska och deras respektive översättningar. Analysen av materialet syftar bland annat till att fastställa frekvensförhållanden och reda ut under vilka premisser ett givet svenskt positionsverb motsvaras av en given italiensk motsvarighet. Likheter och skillnader mellan de båda språken har på så sätt belysts.
Resultaten av undersökningen visar att de båda italienska positionsverben sedere (sitta) och giacere (ligga) – verbet stå saknar en direkt motsvarighet i italienskan – motsvarar de svenska verben i endast 8 respektive 5 procent av fallen, vanligen då just kroppsställningen är fokuserad och viktig. Övriga förekomster utgörs till största delen av italienska motsvarigheter till vara och befinna sig, ibland följda av vad Kristina Svensson har kallat ställningsangivande komplement av typen in piedi (’på fötter’) och seduto (’sittande’). Italienskan anger också gärna, istället för befintlighet eller kroppsställning, den handling som föregår kroppsställningen (d.v.s. motsvarigheter till ställa sig, sätta sig och lägga sig) eller en egenskap som en underförstådd betraktare registrerar; monumentet står inte på torget, det reser sig (inför någons blick). Detta gör att den italienska texten ofta ter sig mer dynamisk och målande än den jämförelsevis statiska och beskrivande svenska. Avhandlingen kan tjäna som ett exempel på hur man med hjälp av den nya datortekniken ges möjlighet att bearbeta ett mycket omfattande material och på så sätt få fram mångfacetterad, heltäckande och därmed pedagogiskt mycket värdefull information.
Avhandlingens titel: Uno studio contrastivo svedese – italiano sui verbi svedesi stå, sitta e ligga.
Disputationen äger rum lördagen den 1 oktober 2005 kl. 10.00
Opponent: Professor Kerstin Jonasson, Uppsala
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Kristina Svensson, tel. 031-773 17 77 (arb.),
e-post kristina.svensson@rom.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Varje år drabbas 30 000 människor i Sverige av stroke, medan 100 000 patienter lider av sjukdomen. Tillsammans med övriga neurologiska sjukdomar tillhör stroke den sjukdomsgrupp som kostar sjukvården mest.
– Våra rön ger ett bidrag till kunskapen om varför yngre människor insjuknar med hjärninfarkt eller ischemiskt stroke, säger professor Christina Jern.
Resultaten, som nyligen publicerats i tidskriften Stroke, är en del av the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke, SAHLSIS, som leds av professorerna Christian Blomstrand och Christina Jern. I undersökningen ingår 600 personer boende inom Västra Götalandsregionen och som drabbats av hjärninfarkt före 70 års ålder. Hjärninfarkt orsakas i de flesta fall av blodproppsbildning i hjärnans kärl, men det ligger olika orsaker bakom sjukdomens uppkomst. De vanligaste orsakerna är storkärlssjukdom eller åderförkalkning i halskärlen, småkärlssjukdom, som uppstår i hjärnans blodkärl, och kardiell emboli, som orsakas av blodpropp från hjärtat. Huvudhypotesen som undersöks i SAHLSIS är att riskfaktorer i arv och miljö och deras interaktion skiljer sig åt mellan de olika typerna av hjärninfarkt. I den aktuella delstudien fann man att ärftlighet för stroke har betydelse för storkärlssjukdom och småkärlssjukdom, medan inget samband noterades för kardiell emboli.
Forskarna kunde inte identifiera någon säker bakomliggande orsak hos 30 procent av patienterna, trots att dessa fick genomgå en omfattande utredning. Denna grupp, vars sjukdomstillstånd kallas kryptogen stroke, anser forskarna vara särskilt intressant på grund av att det ligger ännu okända orsaker bakom sjukdomens uppkomst. Denna grupp är stor bland yngre människor som drabbas av stroke. Ett helt nytt fynd från SAHLSIS är att ärftlighet för stroke har betydelse även för kryptogen stroke.
Fortsatta studier inriktas mot att ta reda på vilka gener som är inblandade. I ett första arbete som kommer publiceras i oktober-numret av Stroke, rapporterar forskarna ett intressant men komplext samband för gener som har betydelse för kroppens blodproppsupplösande förmåga. Annan ny forskning visar att ett nyckelenzym för kroppens blodproppsupplösande förmåga, tPA, också uttrycks i hjärnvävnaden och kan påverka hjärnans förmåga att återhämta sig efter en stroke. Därför planeras nu även en uppföljande studie i syfte att identifiera gener av betydelse för långtidsförloppet efter stroke.
För mer information:
Professor Christina Jern, telefon: 031-343 57 20, 0707-32 65 81, e-post christina.jern@neuro.gu.se
Professor Christian Blomstrand, telefon: 031-342 14 00, 0739-01 10 50, e-post christian.blomstrand@neuro.gu.se
Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationschef
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 3373
Mobil: 0709-44 71 98
E-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se
Astrocyter finns i alla delar av det centrala nervsystemet och är den dominerande celltypen i människans hjärna. Vid det akuta skedet av till exempel demenssjukdom eller stroke inriktar sig astrocyterna på att begränsa skadan. I ett senare skede följer en mindre önskvärd process med ärrbildning runt det skadade området, som hindrar nybildning av kontaktpunkter mellan nervcellerna, så kallade synapser.
En av forskargrupperna, som leds av professor Milos Pekny, visar hur man genom att manipulera astrocyterna i möss kan stimulera nybildning av synapser och återbildning av axoner (nervcellsutskott som leder nervimpulser) hos nervcellerna. Denna manipulation leder till att transplanterade nervceller i näthinnan kan växa fast och bilda normala nervbanor. Forskarna har också ökat antalet nya nervceller, en process som annars avtar med stigande ålder.
Den andra forskargruppen, som leds av docent Michael Nilsson, studerar hur astrocyter i råttor påverkas av syrebrist efter stroke. Forskarna visar att dessa celler kan överleva förhållandevis länge under syrebrist.
– Det gör dessa celler lämpliga att behandla med läkemedel i kombination med att patienterna får modern neurorehabilitering i stimulerande miljöer, säger Michael Nilsson.
Denna forskning kan leda till nya vägar att hjälpa patienter som blivit förlamade eller fått andra bestående symtom efter skada i centrala nervsystemet till exempel efter stroke. Resultaten bidrar också till kunskapen om hjärnans förmåga att återhämta sig, som kan leda till bättre rehabilitering av människor som drabbats av stroke.
För mer information kontakta:
Professor Milos Pekny, telefon: 031-773 32 69, 0709-13 48 65, e-post: milos.pekny@medkem.gu.se
Docent Michael Nilsson, telefon: 031-342 28 15, 0733-82 16 17, e-post: michael.nilsson@vgregion.se
Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationschef
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 3373
Mobil: 0709-44 71 98
E-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se
Avhandlingen beskriver vad som händer i samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare vid samordnade vårdplaneringsmöten. Den sammanfattande tolkningen av resultatet är att deltagarna i samtalet konstruerar och befäster en vård som kännetecknas av gemenskap och bekräftelse, men även av utanförskap, obegriplighet, orubblighet och svekfullhet. Resultatet väcker frågor om vårdplaneringsmötets relevans i dess nuvarande form. Arbetsformen bör förnyas och vidareutvecklas för att tillgodose patienters rätt till individuellt bemötande och delaktighet i vårdplaneringsprocessen.
Resultatet visade att vårdplaneringsmötet både till omfattning, innehåll och samtalsform dominerades av de professionella vårdarna och att kvinnornas möjlighet att påverka vården var begränsad. Kvinnorna var dåligt förberedda inför mötet och hade av olika anledningar svårt att följa med i samtalet. Bland annat visste de inte alltid vilka som skulle vara med på mötet eller vilket ansvar personalen från kommunen hade. De visste inte heller hur de korttidsboenden som kunde vara aktuella fungerade, var de var belägna eller vilka möjligheter som fanns att hitta alternativa vårdformer. Andra orsaker till kvinnornas svårigheter att följa med i samtalet var bruk av fackspråk, att övriga deltagare talade mest med varandra, alltför mycket information som man inte förstod meningen med samt att kvinnorna i vissa fall var alltför utmattade för att orka följa med i samtalet. Hälso- och sjukvårdslagstiftningens målsättning om delaktighet och patientinflytande blev på så sätt inte möjliga att uppnå.
Resultatet visade vidare att kvinnorna när vårdplaneringsmötet skulle genomföras var i en existentiellt sårbar situation. Kroppen sviktade och hela deras framtid var oviss. De visste inte om de skulle bli friska eller om de någonsin skulle kunna återvända till hemmet. I det läget skulle kvinnorna delta i det mycket formella och pragmatiskt präglade vårdplaneringsmötet och de beskrev i intervjuerna att de upplevde sig oförberedda inför detta. Upplevelserna av att delta i vårdplaneringssamtalet var av olika slag. Dels beskrevs upplevelser av samverkan med de övriga deltagarna i ett gemensamt projekt. Dels beskrevs upplevelser av att stå utanför samtalet. Slutligen beskrevs upplevelser av att vara i fokus för samtalet. Denna upplevelse var tveeggad. Å ena sidan uttrycktes upplevelser av att få bekräftande uppmärksamhet, vilket var uppiggande och stimulerande och framkallade tacksamhetskänslor. Å andra sidan uttrycktes känslor av att exponeras som beroende och handikappad, vilket väckte känslor av resignation, sorg och hjälplöshet.
Avhandlingen är baserad på åtta videoinspelade vårdplaneringssamtal samt uppföljande öppna intervjuer med de kvinnor som deltog i vårdplaneringsmötet.
Eva Efraimsson är född och uppvuxen i Stöde, Medelpad. Hon har arbetat som sjuksköterska i Sundsvall och Göteborg samt som distriktssköterska i Alingsås. Sedan 15 år arbetar hon som lärare vid Institutionen för Vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.
Fredagen den 30 september försvarar Eva Efraimsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Vårdplaneringsmötet. En studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare. Disputationen äger rum kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Elisabet Cedersund, Tema äldre och åldrande, Campus Norrköping, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Eva Efraimsson nås på telefon 031-21 02 99 (bostad), 0707-60 57 89 (mobil) eller via e-post eva.efraimsson@hb.se.
Mer än hälften av alla nyfödda barn får röda prickar på huden strax efter födseln. Utslagen försvinner spårlöst efter några veckor, men under den tiden kan de orsaka många undringar och oro hos föräldrarna. Nya resultat visar nu att prickarna bara är en helt normal reaktion i barnets hud då den möter den flora av mikroorganismer som finns i världen utanför livmodern. Under fosterlivet är miljön helt steril. Inom ett fåtal dygn efter födelsen etableras en ekologisk balans mellan olika populationer av koloniserande mikrober och deras värd, barnet. Denna interaktion mellan mikrober och dess värdorganism är en aktiv process där det medfödda, naturliga immunförsvaret spelar en avgörande roll.
-I den här studien har vi visat att den plötsliga exponeringen för olika mikrober som sker i och med födelsen, triggar immunsystemet och ger barnet ett starkare skydd mot sjukdomsalstrande bakterier, säger docent Giovanna Marchini.
-Vi tror även att barnets första kontakter med mikrober på sikt kan påverka toleransutveckling och därmed uppkomsten av allergier samt autoimmuna sjukdomar senare i livet.
Publikation:
Erythema toxicum neonatorum is an innate immune response to commensal microbes penetrated into the skin of the newborn infant
Marchini G, Nelson A, Edner J, Lonne-Rahm S, Stavréus-Evers A, Hultenby K.
Pediatric Research (2005) 58: 613-616.
För mer information, kontakta:
Docent Giovanna Marchini, institutionen gör kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, tel 08-517 738 17 eller mail giovanna.marchini@karolinska.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser vare år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med universiteten i Utrecht, Leiden och Kalmar lyckats beskriva kristallstrukturen hos ett av nyckelproteinerna i det naturliga immunsystemet, komplement-faktor C3. Detta protein isolerades och karaktäriserades för första gången här Uppsala universitet för drygt 40 år sedan. Ett stort antal studier har sedan visat att proteinet binder till och växelverkar med 30-40 andra proteiner och receptorer i blodet och på vita blodkroppar. Men trots upprepade försök har kristallstrukturen tidigare inte kunnat fastställas vilket har försvårat förståelsen av dessa bindningar.
– Proteinet har stor betydelse för kroppens försvar mot mikroorganismer och är en av huvudaktörerna i den inflammatoriska processen vid många autoimmuna sjukdomar, säger Bo Nilsson, institutionen för klinisk immunologi, som leder forskargruppen.
Den tredimensionella strukturen visar nu att proteinet har utvecklats från ett urprotein för cirka 800 miljoner år sedan och att detta protein sedan har givit upphov till ett flertal andra försvarsproteiner hos organismer från insekter till däggdjur. Strukturen visar också att proteinet genomgår en kraftig formförändring efter att det aktiverats, vilket kommer att förklara hur växelverkan med andra proteiner regleras.
De nya rönen kan leda till att läkemedel kan skräddarsys för att reglera de destruktiva inflammatoriska processer som är knutna till autoimmuna sjukdomar som exempelvis ledgångsreumatism, SLE, kärlinflammationer, hemolytiska anemier, njurinflammationer och blodförgiftning.
Kontaktinformation
För mer information:
– Kristina Nilsson Ekdahl, tel: 018-611 11 71, 070-345 04 49, e-post: Kristina.Nilsson_Ekdahl@klinimm.uu.se
– Bo Nilsson, tel: 018-611 39 77, e-post: Bo.Nilsson@klinimm.uu.se
Vinbärsfuksar från Spanien och England som i larvstadiet fick äta sälg dog i hög utsträckning innan de hann bli färdiga fjärilar medan de svenska och belgiska fjärilslarverna av samma art klarade sig mycket bra på den dieten. Däremot kunde alla de olika ländernas fjärilar äta brännässlor utan problem. När man sen tittar på vad vuxna fjärilshonor lägger ägg på så stämmer det också med vad deras avkomma överlever på. Svenska, norska och belgiska honor lägger gärna några av sina ägg på sälg men de spanska och engelska lägger alla sina på brännässlor om de måste välja mellan dessa två växter.
Skillnaderna mellan fjärilarna ställde också till med problem i laboratoriet. När Nygren och hans kolleger ville testa hur fjärilarnas avkomma uppförde sig så ville både de spanska och de svenska honorna bara para sig med spanska hannar. De svenska hannarna satt mest i ena hörnet av buren och tittade på. Men problemet löstes när de spanska hannarna avlägsnades ur burarna så det bara fanns svenska hannar kvar att välja på. Då parade sig honorna från båda länderna med de svenska hannarna.
Skillnaderna mellan de olika ländernas fjärilar av samma art är intressant eftersom de talar om för oss hur evolutionen går till i naturen. Det som hänt i detta fall är troligtvis att fjärilarna i söder av en eller annan orsak valt att inte lägga ägg på sälg. När sedan många generationers fjärilar inte lagt några ägg på sälg så har förmågan att äta sälg försvunnit. De spanska och engelska vinbärsfuksarna har med andra ord förlorat den genetiska förmågan att äta vissa växter. Men varför och hur det exakt går till i naturen är en annan fråga. Men det visar ändå på att det inte går att flytta på insekter hur som helst mellan olika länder. Även om de ser likadana ut på utsidan så skiljer de sig åt på insidan.
Doktorsavhandlingens titel: Latitudinal patterns in butterfly life history and host plant choice
Disputationen äger rum fredag 23 september kl. 13.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus i Frescati. Opponent är professor Mark Scriber, Michigan State University
Kontaktinformation
Georg H. Nygren kan nås på tfn 08-16 15 60, 0739-25 90 39 eller e-post Georg.Nygren@zoologi.su.se
Vid mitten av 1950-talet hade ett ”industriellt komplex” byggts upp vilket omfattade en damm, industriarbetsplatser, ”afrikanska” bostadsområden och därtill hörande fysisk och social infrastruktur och institutioner. Allt detta i ett område som av just de personer som genomförde detta modell-moderna projekt hade ytterst magra förutsättningar för en livskraftig tillverkningsindustri. Vilka var de idéer som detta projekt uppstod ifrån och relaterades till? Hur skulle stadsbefolkningen kunna kanaliseras socialt och rumsligt, och hur kunde deras sociala relationer omkodas?
På grundval av teorier från Focault, Deleuze och Guattari, särskilt rörande makt- och kunskapsregimer, rummet och subjektet, visar kulturgeografen Andrew Byerley i sin nyligen framlagda avhandling vid Stockholms universitet hur projekt och arkitekturer för socialrumslig ordning skapade av de förhärskande producenterna av rum (framför allt koloniala och nyligen självständiga stater, samt kapitalet) har påverkat – och i sin tur påverkats och omformats av – vardagliga verksamheter av människor på platsen. Mycket av denna fokusering, såväl som fältarbetet, har förankrats i Walukuba bostadsområde (the Walukuba Housing Estate) som byggdes efter andra världskriget under kolonialperioden. Andrew Byerleys studie bygger på arkivstudier, omfattande etnografiskt fältarbete och sekundärlitteratur.
Doktorsavhandlingens titel: Becoming Jinja. The Production of Space and Making of Place in an African Industrial Town.
Kontaktinformation
Andrew Byerley kan nås på telefon 08-16 48 60 (Kulturgeografiska institutionen, 106 91 Stockholm) eller e-post andrew.byerley@humangeo.su.se
Hur har våra matvanor, och framställningen av dem, förändrats mellan åren 1870 och 2000? Och hur har dessa förändringar i sin tur påverkat miljön?
Tina Schmid Neset har studerat dessa frågor på lokal nivå, och redovisar sina resultat i en doktorsavhandling vid Tema vatten, Linköpings universitet. Hennes studieobjekt är staden Linköping och dess invånare under 130 år. Hon visar att den yta vi behöver idag per person för att producera mat har minskat till en fjärdedel av vad som behövdes år 1870. Med dagens metoder behövs bara 0,3 hektar per person, dvs. vi skulle utan problem kunna producera all den mat vi behöver lokalt.
I verkligheten är dock den yta vi använder per person nästan dubbelt så stor, vilket beror på att en hel del av den mat vi äter är importerad och har framställts med delvis mindre intensiva brukningsmetoder.
I avhandlingen diskuteras hur dagens matproduktion kan göras mer uthållig, med en mindre förbrukning av ändliga resurser som fosfor och fossil energi. I en s.k. materialflödesanalys visar Tina Schmid Neset hur återvinningen av fosfor, som var hög 1870, med den tidens torrdass, minskade till nästan noll 1950. Sedan dess har den åter sakta ökat. Linköping fick sitt första vattenreningsverk 1952, då hade nästan alla invånare fått vattentoaletter. 1972 installerades en utrustning av att avskilja fosforrikt slam. Idag återanvänds omkring en femtedel av all fosfor som gödning, men det mesta hamnar i jordfyllningsmassor till ingen nytta. Ett problem är att slammet inte bara innehåller gödning, utan också ämnen som inte bör komma ut på åkrarna, exempelvis tungmetaller.
På global nivå är dagens snabba urbanisering en jättelik utmaning för matproduktionen, konstaterar Tina Schmid Neset. Fosfor är en ändlig resurs och det är en ”icke förhandlingsbar uppgift” att starkt reducera förlusterna av fosfor i ett urbant reningssystem. Det förutsätter i sin tur ett ökat inslag av lokal produktion, för att kretsloppen ska kunna slutas.
Tina Schmid Neset visar också hur en minskad konsumtion av animaliska produkter kraftigt skulle reducera den nödvändiga markytan per person för att producera mat. Vid en helt vegetarisk diet skulle den ytan kunna halveras och resursanvändningen minska betydligt.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Environmental imprint of human food consumption. Tina-Simone Schmid Neset disputerade den 9 september. Hon nås på telefon 0709 732720. E-post: tinsc@tema.liu.se
Avhandlingen visar att skogsägarna är medvetna om att röjning är en lönsam åtgärd och att de också är medvetna om de röjningsbehov som finns. Den främsta anledningen som de angav för att inte röja var tidsbrist. Alltför hög kostnad för ingreppet är en annan viktig orsak.
Av de metoder som undersöktes för att göra röjningen billigare var toppkapning (att kapa stammarna på en högre höjd) en möjlig ersättning till vanlig röjning, i alla fall i rena björkbestånd. Punktröjning (att bara ta bort de allvarligaste konkurrenterna) verkade inte vara lika effektivt som traditionell röjning.
Simuleringar visar att röjning (jämfört med ingen röjning alls) är en lönsam åtgärd, även i de fall där röjningen utfördes på så sätt att alla planterade stammar röjdes bort!
Fredagen den 23 september 2005 kl 10.00 försvarar jägmästare Karin Fällman, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Aspekter på röjning – Privata skogsägares attityder och alternativa metoder (Aspects of Precommercial Thinning – Private Forest Owners Attitudes and Alternative Practices).
Opponent är D.Sc. Sauli Valkonen. Finlands Skogsforskningsinstitut, Vantaa Research Centre, Finland.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Karin Fällman, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 86 21.
E-post: Karin.Fallman@ssko.slu.se
Metabolomicsanalyser kräver mycket metodutveckling för att användas regelbundet. Avhandlingsarbetet har inneburit utvecklande av masspektrometribaserade metabolomicsanalyser av växter. Bland annat har metoder för optimal extraktion av metaboliter utvecklats. För att kunna utnyttja all information som erhålls av masspektrometrianalyserna har även unika dataprocesseringsmetoder utvecklats. De utvecklade metoderna används nu på rutinbasis för metabolomicsanalyser inom olika biologiska projekt.
Fredagen den 23 september 2005 kl 13.00 försvarar fil mag Jonas Gullberg, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Metabolomics: A Tool for Studying Plant Biology.
Opponent är professor Lloyd Sumner, Samuel Roberts Noble Foundation, Ardmore, Oklahoma, USA.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Jonas Gullberg, Umeå Plant Science Centre, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, tel 090-786 86 07.
Jonas.Gullberg@genfys.slu.se
– Skolan har en central roll i det svenska samhället och är något som alla måste förhålla sig till. Eftersom jag även är utbildad SO – lärare valde jag att skriva min avhandling om skolan; en miljö som jag har kunskap om och insikt i, säger Caroline Ljungberg.
Caroline Ljungberg fokuserar i avhandlingen på tre områden: skolan som värde – och normförmedlare, den mångkulturella skolan samt skolans lokalisering i tid och rum. Som bas för en stor del av arbetet ligger intervjuer med rektorer från olika skolor och delar av Malmö.
– Jag fann att rektorerna var personer i skolan med breda kontaktytor och därmed möjlighet att ha åsikter inom många områden. De befinner sig i en komplex förhandlingssituation där de måste ta hänsyn till och prioritera bland olika gruppers intressen, till exempel lärares, elevers, föräldrars och politikers.
KRITISK MÅNGKULTURALISM
En fråga som Caroline Ljungberg fokuserat på i sitt forskningsarbete är att det i skolan finns få tillfällen att reflektera kring skolans ideologi. Frågor som berör skolans syfte och innehåll ägnas förhållandevis lite kraft och tid. Att skolan förväntas vara demokratisk blir också komplicerat och ställs på sin spets i mötet med dagens mångkulturella samhälle.
– Här skulle jag vilja slå ett slag för begreppet kritisk mångkulturalism. Det är mer inkluderande eftersom det fokuserar på relationer mellan olika grupper i samhället. Medvetenhet om vad en kritisk mångkulturalism innebär ger en bra grund att stå på i diskussioner kring intressekonflikter. En insikt om kritisk mångkulturalism kan även hjälpa lärare och rektorer att utveckla förmågan att reflektera kring sig själva och sin yrkesroll samt kring undervisningsinnehåll och sin relation till bland andra elever och föräldrar.
Ett kapitel som tillkom mot slutet av avhandlingsarbetet var det om skolans lokalisering i tid och rum. Frågor kring var skolor är belägna, hur de ser ut, vad de har för arbetsmiljö samt slutligen vilken betydelse deras upptagningsområde har, kom att intressera Caroline Ljungberg allt mer.
– Vad speglar skolan egentligen? Vad säger själva byggnaden oss om den verksamhet som pågår i den? Vilka signaler sänder den ut både till dem som verkar där och till oss som besöker den? Vissa skolor bjuder in till samtal och umgänge, andra är mer eller mindre avskräckande. Värden och normer i skolan uppfattas ofta som självklara och blir därmed osynliga och omedvetna. Dessa frågor behöver vi fundera kring och göra mer synliga, avslutar Caroline Ljungberg.
FAKTA
Caroline Ljungberg försvarar sin avhandling Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? den 23 september kl 10.15 i hörsal K3, Kåkenhus, Campus Norrköping (Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning i Norrköping).
Kontaktinformation
För mer information:
Kontakta Caroline Ljungberg, tel: 040 – 665 75 23 eller 040 – 040-19 11 73.
Var femte person i Sverige mellan 18 och 44 år klagar på störd sömn och trötthet. Det är en dramatisk ökning som kräver sin förklaring. Mirjam Ekstedt vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, har studerat sambandet mellan utbrändhet och sömn/trötthet.
– Jag kan inte säga om det är utbrändheten som orsakar sömnproblemen eller tvärtom. Det kräver särskilda studier. Men jag har ställt mig frågan om en person med bra sömn kan bli utbränd.
Det nya i Mirjam Ekstedts forskning är att hon gjort fysiologiska mätningar av sömnen hos försökspersonerna. De som var sjukskrivna för utbrändhet hade kraftigt störd sömn och de som var i riskzonen hade mikrostörd sömn. Det var entydiga resultat.
– I tidigare studier och i debatten har man huvudsakligen tittat på de psykosociala orsakerna bakom stress och utbrändhet medan jag har koncentrerat mig på de fysiologiska processerna, säger Mirjam Ekstedt. Det här är första gången vi gör mätningar av sömnen hos utbrända och inte bara under enstaka nätter utan över flera dagar och över helger.
Ett intressant resultat är att personer i riskzonen under arbetsveckan visade samma trötthetsnivå som den helt friska referensgruppen. Skillnaden var att de i riskzonen var lika trötta efter helgen medan de i referensgruppen kom tillbaka utvilade på måndagen.
– Det är alltså återhämtningen som brister för vissa, säger Mirjam Ekstedt.
Hon betonar vikten av att ta anställdas sömn- och trötthetsproblem på allvar runt om på arbetsplatserna. Det är ofta ett rop på hjälp som ledningen bör ta itu med innan den anställde blir sjukskriven, anser hon.
Det är två grupper som ingått i undersökningen, dels tjänstemän i 40-årsåldern, sjukskrivna för utbrändhet och dels tjänstemän i riskzonen för utbrändhet i 30-årsåldern, samt referensgrupper.
Avhandling:
Burnout and sleep
Författare:
Mirjam Ekstedt, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Telefon 08-524 820 45, 070-318 56 91, E-mail mirjam.ekstedt@ipm.ki.se
Disputationen äger rum den 30 september kl. 13 i föreläsningssal Bertil, Berzelius väg 3, Solna, Karolinska Institutet.
En av författarna till boken ”EU och Sverige – ett sammanlänkat statskick” är Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet. Han menar att när politiska system diskuteras idag, skiljer man vanligtvis på de politiska nivåerna i Sverige och EU. Sällan eller aldrig ser man systemen som sammanlänkade till ett.
– Det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv, säger han.
Boken bygger på aktuell forskning kring demokratins utveckling i Sverige och EU, och vänder sig till en bred allmänhet. I boken diskuterar författarna bland annat konsekvenserna av att de två politiska systemen successivt har växt samman. De menar att relationerna inom det politiska systemet avgör hur vi medborgare kan kräva ansvar av makthavarna.
– Boken sätter fokus på moderna demokratiproblem, och jag hoppas att den kan bidra till debatten kring hur det svenska politiska systemet bör utvecklas, menar Magnus Blomgren.
I antologin presenteras Europaparlamentet och riksdagens arbete med EU-frågor, samtidigt som partiernas förmåga att representera på dessa två nivåer ges ett särskilt utrymme. Även Europavalen och de svenska valen diskuteras, och de europeiska institutionerna analyseras utifrån möjligheten till ansvarsutkrävande.
– Vi försöker problematisera demokratin på bägge nivåer, säger en annan av författarna, Torbjörn Bergman, också han vid den statsvetenskapliga institutionen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Blomgren,
statsvetenskapliga institutionen,
tel: 090-786 61 71,
e-post: magnus.blomgren@pol.umu.se
Torbjörn Bergman,
statsvetenskapliga institutionen,
tel: 090-786 76 17,
e-post: torbjorn.bergman@pol.umu.se
Den regionala arbetsmarknadens betydelse
Vilken högskola du väljer kan ha betydelse för din framtida inkomst. En förklaring är att högskolorna de facto har olika bra kvalitet på undervisningen, vilket gör att studenternas produktiva förmåga (och därmed inkomst) kommer att skilja sig åt. Det kan också bero på att arbetsgivarna väljer arbetssökande efter högskolans rykte, vilket kan grunda sig på faktiska eller felaktiga uppfattningar om kvaliteten.
I studien visas att de kvinnliga studenternas inkomster till stor del förklaras av i vilket län de arbetar efter examen, inte av vilken högskola de gått på. För de manliga studenterna finns inkomstskillnaderna kvar även då man tar hänsyn till den regionala arbetsmarknaden. Det är viktigare för män att välja ”rätt” högskola. En förklaring kan vara att männen flyttar mer och att utbudet av högutbildad arbetskraft i de regioner dit män söker sig är stort. Med ett stort utbud av arbetskraft sorterar arbetsgivarna de sökande efter lärosäte.
Valet av högskola är mer betydelsefullt för specialiserade utbildningar, medan det verkar spela mindre roll var studenterna läst en bredare samhällsvetenskaplig eller teknisk utbildning. I rapporten presenteras detaljerade skattningar om studenternas avkastning, i termer av årsinkomster, från såväl olika utbildningsorter som olika yrkesinriktningar.
Data och metod
Drygt 43 000 individer födda i Sverige har studerats. De examinerades från grundläggande högskoleutbildning åren 1989/1990 och 1993/1994. Förutom individspecifika egenskaper (t ex kön, ålder, utbildningsinriktning, betyg och föräldrarnas utbildning och inkomst) tas hänsyn till i vilken region personen arbetar, och den regionala arbetslöshetsnivån. Årsinkomster mäts från år 1999.
Författare
IFAU-rapport 2005:12 ”Sambandet mellan val av högskola och inkomster efter examen för kvinnor och män” är skriven av Marie Gartell vid Institutet för Framtidsstudier och Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet och Håkan Regnér, SACO.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Marie Gartell, tel
08-402 12 17, e-post marie.gartell@framtidsstudier.se eller Håkan Regnér, tel 070-200 42 91, e-post hakan.regner@saco.se.
Det protein som forskargruppen, under ledning av professor Mona Ståhle, har arbetat med heter hCAP18. Det tillverkas bland annat i huden. När proteinet klyvs frigörs peptiden LL-37. Forskarna har studerat hur sårskada i huden påverkar produktionen av hCAP18/LL-37.
Ett av de viktigaste fynden var att friska personer får en kraftig ökning av proteinet vid sårskada i huden. Proteinet finns vid själva sårkanten. Personer med kroniska bensår – något som kan uppstå på grund av till exempel dålig cirkulation eller diabetes – saknade proteinet i sårkanten. Slutsatsen är att hCAP18/LL-37 sannolikt har avgörande betydelse för att sår ska kunna läka.
– Det här betyder att man i framtiden kanske kommer att kunna använda hCAP18/LL-37 för att stimulera sårläkning, säger Johan Heilborn.
Men då är problemet hur man ska tillföra proteinet till personer som saknar det. Även här kan forskargruppen vid KI vara på väg mot en lösning. Som en av tre forskargrupper i världen kom Mona Ståhles grupp på att D-vitamin stimulerar kroppens egen produktion av hCAP18/LL-37.
Gruppen har också gjort intressanta fynd när det gäller kopplingen mellan hCAP18/LL-37 och bröstcancer. Man har tidigare trott att hCAP18/LL-37 eventuellt skulle kunna utgöra en del av kroppens försvar mot tumörer. Men Mona Ståhles grupp har visat att det är tvärtom, åtminstone när det gäller bröstcancer. Jämfört med normal bröstkörtelvävnad uppvisar bröstcancer höga nivåer av hCAP18/LL-37. När vissa celltyper, så kallade epitelceller, tillfördes hCAP18/LL-37, började cellerna dela sig snabbare. Det talar för att hCAP18/LL-37 skulle kunna gynna tumören, snarare än hämmar den.
– Det innebär att man skulle kunna blockera hCAP18/LL-37 som en del av en framtida behandling av bröstcancer, säger Johan Heilborn.
Avhandling:
Humant antibakteriellt protein hCAP18/LL-37 och dess betydelse för sårläkning och celltillväxt.
Författare:
Johan Heilborn, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, telefon 08-517 778 42, 070-966 78 99, e-post johan.heilborn@karolinska.se
Disputationen har ägt rum.
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser vare år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
