Professor Robert Dahl har skrivit drygt 20 böcker och över hundra artiklar om demokrati i teori och praktik. Han började undervisa på Yale redan 1946 och har under årens lopp tagit emot en rad hedersutnämnanden, däribland John Skytte Prize, det enda internationella priset inom statsvetenskapen.

Robert Dahls besök i Sverige och Karlstad hänger samman med hundraårsfirandet av den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge. Han kommer bland annat att tala om demokratisering i en globaliserad värld. Föreläsningen riktar sig till studenter och anställda, men även andra intresserade hälsas välkomna.

Tid: fredagen den 23 september klockan 13.30-15.00
Plats: Undénsalen 11C 413, Karlstads universitet

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Susan Marton, avdelningen för statsvetenskap, tfn 054-700 16 78 eller 0703-98 07 34, e-post susan.marton@kau.se

Forskartorget är mötesplatsen för alla frågvisa mässbesökare. Här finns en scen med ett fullmatat program varje dag och en rad utställare. På scenen blir det diskussioner, debatter, författar- och forskarframträdanden, vetenskapsteater, film- och bokpresentationer. Allt helt gratis för mässbesökarna.
Det är ett mycket brett utbud, nedslag i programmet ger t ex seminariet ”Lyckan kommer, lyckan går – finns lyckan och lusten i hjärnan?” och ”Profet i annat land – Om mottagandet av Ingmar Bergman hemma och utomlands”. Även designåret märks i med ”Kan design göra världen bättre” och ”Design för välbefinnande”.
Några av alla spännande gäster och forskare är OS-guldmedaljören Stefan Holm, som talar med sin coach om höjdhoppandets begränsningar och möjligheter, Alexandra Charles, grundare av 1,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa som med professor Annica Dahlström från Sahlgrenska Akademin tar upp anatomiska olikheter mellan män och kvinnor och inom könen, och läkaren och författaren P C Jersild som talar under rubriken ”Karolinska Institutet som författarskola”.

Ur programmet:
* Moderskap – myt och verklighet. Vad är det som gör det så svårt att få en realistisk bild?
* Linné 2007. Linné föddes för snart 300 år sedan. Det stora jubileumsåret och firandet presenteras.
* Kan grönskan ute ge bättre hälsa? Boken Tänkvärda trädgårdar innehåller många goda exempel.
* Evig kärlek under nya former. Från tidningars hjärtespalter till kärlek på nätet. Sätten att hitta en partner är oändliga.
* Vad är bildning? Har vi förlorat perspektiven i jakten på kunskap i det lilla? Om vikten av sammanhang i utbildning och forskning.
* Spöken, vita damer och övernaturliga fenomen – på våra slott och herrgårdar myllrar det av dem. I boken Herrgårdsspöken har spökhistorier och sägner från 1600-tal till modern tid samlats.
* Hjälper medicinen? Placeboeffekten får en helt annan betydelse om den i stället ses som ”meningseffekten”.
* Kära lilla gris! – om att älska den man äter. Ny kunskap kan ge oss det miljösäkra, naturvackra, djuretiska och ekonomiska jordbruket som producerar hälsosamma livsmedel.
* Åldersupproret. Vid 55+ börjar man ofta bli borträknad, men vetenskapligt är pensionären av i dag yngre
* än tidigare.
* Hur öst ser på väst Hur beskrivs västvärlden (Occidenten) i Orienten?
* Äckligt! – Varför är snor, svett och öronvax så äckligt? När blir någonting äckligt? Vem har bestämt vad som är äckligt? Vad var äckligt för hundra år sedan? Och vad är äckligt i andra länder?

Nationalencyklopedin ny medarrangör
Nationalencyklopedin, NE, går in i satsningen ”Populärare vetenskap” tillsammans med initiativtagarna Vetenskapsrådet och UR.
– Att föra ut forskarrönen till allmänheten har hela tiden varit målet för vår verksamhet, säger Arne Ekman, chefredaktör för NE.
De som besöker Forskartorget får bl a ett specialkort som ger tre månaders tillgång till Nationalencyklopedin på nätet, NE.se, och information om aktuella populärvetenskapliga projekt.

Forskartorgets monter: B05:72
Under mässan återuppstår dessutom klassikern Fråga Lund med en rad kända Lundaprofessorer, och P4-programmet Alltinget kommer även att sända. I anslutning till Forskartorget finns en populärvetenskaplig bokhandel. Hela programmet med tider finns på www.vr.se

Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Projektledare Populärare vetenskap: Mona Holmfors, 070-583 30 11, mona.holmfors@vr.se
Projektledare UR Eva Thulin: 070-608 87 62, eth@ur.se Projektledare NE Eva Möller: 0706-30 71 96, eva.moller@ne.se
Presschef Vetenskapsrådet: Kajsa Eriksson, 08-546 44 216, 0733-666 216, kajsa.eriksson@vr.se

* * *

Arrangörer
Vetenskapsrådet (VR) – www.vr.se
UR – www.ur.se
Nationalencyklopedin (NE) – www.ne.se

Samarbetspartner
Akademisk forlag, ArtDatabanken, Bokförlaget Forum, Bonnier Carlsen, Brombergs Bokförlag, FAS – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskning & Framsteg, Forskningsrådet Formas, Göteborg & Co, Göteborgs universitet, Institutet för Framtidsstudier, Karlstads universitet, Karolinska University Press (KUP), KK-stiftelsen, Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), Lunds universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Nationella sekretariatet för genusforskning, Natur och Kultur, Newmaninstitutet, Nobelmuseet, Nordic Academic Press, Norstedts Förlag, Polarforskningssekretariatet, Rabén & Sjögren, Rädda Barnen, Stockholms universitet, Svenska Förlaget, SVT, Swedish Design Research, Universitetsforlaget, Uppsala universitet, Vetenskapsfestivalen, Wahlström & Widstrand

I det svenska språket kan vokaler och konsonanter vara korta eller långa. I standardsvenska har till exempel ordet tät en lång vokal och en efterföljande kort konsonant. I ordet tätt är vokalen istället kort och den efterföljande konsonanten lång. Dessa två kombinationer är typiska; lång konsonant kombineras i standardsvenskan med kort vokal och vice versa. Men i många svenska dialekter finns fler kombinationer än så.

Fonetikern Felix Schaeffler vid Umeå universitet har mätt längden på vokalerna och konsonanterna i dialekter från 86 orter i Sverige och svensktalande delar av Finland. Av hans doktorsavhandling framgår att det finns två olika system utöver det nämnda standardsvenska. Vissa norrländska dialekter kombinerar korta vokaler med korta konsonanter, och några dialekter i svensktalande Finland och i Dalarna innehåller alla logiskt möjliga kombinationer av långa och korta vokaler och långa och korta konsonanter.

Dialekternas system för kombinationer av korta och långa vokaler och konsonanter berättar om det svenska språkets utvecklingshistoria. Språkhistoriskt antar man att svenskan en gång innehöll alla möjliga kombinationer. Det var först under medeltiden som standardsvenskan förlorade de lång-långa och kort-korta sekvenserna, så att bara kombinationerna lång-kort och kort-lång blev kvar.

De olika systemen avspeglas tydligt i Schaefflers omfattande och unika mätningar och hans databaserade klassificering visar god överensstämmelse med traditionella dialektindelningar. Dessutom visar undersökningen att några dialekter har tydliga spår av äldre, delvis övergivna, system. I ålderdomliga dialekter som tillåter alla fyra längdtyperna markeras också längdskillnaderna mycket tydligare än i dialekter med tre eller två längdtyper, framförallt vad gäller konsonanterna. Den tydliga längdmarkeringen finns också i Närpesdialekten i finska Österbotten som först under den senare delen av 1800-talet har förlorat lång-långa sekvenser. Det visar att ett äldre system kan lämna kvar spår även om systemet som sådant övergivits.

Ljudmätningarna har gjorts på det material som har spelats in inom dialektprojektet SweDia 2000 (Lyssna på dialekterna på: www.swedia.nu).

Felix Schaeffler är ursprungligen från München i Tyskland. Han kom till Sverige 2001 för att delta i projektet SweDia 2000 som doktorand. Tidigare studerade han under en period vid Institutionen för lingvistik i Lund. Huvuddelen av sin fonetiska utbildning fick han vid Ludwig-Maximilians-Uuniversitetet i München,Tyskland.

Torsdagen den 29 september försvarar Felix Schaeffler, Institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Phonological Quantity in Swedish Dialects. Typological Aspects, Phonetic Variation and Diachronic Change. Svensk titel: Fonologisk kvantitet i Svenska dialekter – typologiska aspekter, fonetisk variation och diakronisk förändring.
Disputationen äger rum kl 13.15 i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Professor emeritus Björn Lindblom, Institutionen för lingvistik, Stockholm.

Kontaktinformation
För intervju eller mer information, kontakta Felix Schaeffler på tel: 070-2828278
eller per e-post: felix@ling.umu.se

Den 23 september 1905 möttes Sveriges och Norges stats- och utrikesministrar på Frimurarlogen i Karlstad där de undertecknade en överenskommelse om en fredlig upplösning av unionen mellan de två länderna. Denna historiska händelse utgör bakgrund till det vetenskapliga symposiet ”Statsmannaskap – något för vår tid?”, som äger rum vid Karlstads universitet den 21-23 september.

I samband med symposiet bjuder universitetet in allmänheten till två öppna föreläsningar om unionen mellan Sverige och Norge.
Tid: onsdagen den 21 september klockan 18.00-20.00
Plats: Forum, Stora torget i Karlstad

Klockan 18.00 berättar folkbildaren och krönikören Mats Parner om ”Brödrafolkens väl eller brödrafolkens gräl? Något om den svensk-norska personalunionen 1814-1905”. Klockan 19.00 föreläser Inger Hammar, docent i historia, under rubriken ”Karlstad i våra hjärtan. Några kvinnoröster om förhandlingarna i september 1905”.

På torsdag eftermiddag den 22 september gästas symposiet av flera kända personer, däribland riksdagens talman Björn von Sydow, norska stortingets president Jørgen Kosmo, Nordiska rådets president Rannveig Gudmundsdottir och Atle Thowsen, direktör för Norges Sjöfartsmuseum i Bergen. Även här hälsas medierna varmt välkomna att delta.
Tid: torsdagen den 22 september klockan 13.15-15.00
Plats: Forum, Stora torget i Karlstad

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hans Lödén, avdelningen för statsvetenskap vid Karlstads universitet, tfn 054-700 13 20, e-post Hans.Loden@kau.se

Sverige och i ännu högre grad Finland hade få medeltida städer och alla låg i de södra landsdelarna. De nordligaste städerna var Ulfsby (dagens Björneborg) och Raumo i Finland och på den svenska sidan Gävle. Med grundandet av nationalstaten och i takt med att statsmakten stärktes fick städerna och stadsplaneringen en allt större betydelse. I de svenska arkiven finns ett internationellt sett unikt kartmaterial från 1600-talets början och framåt som visar detta. Det är allt från uppmätningar, ”spionkartor”, skisser och princip-förslag, alternativ och revideringar till praktkartor för presentation och som propagandastycken.

Nils Ahlberg har stad för stad gått igenom dessa kartsamlingar och annat material och tecknar nu en bild av den svenska stadsplaneringens utveckling under perioden 1521-1721. Under sitt doktorsarbete har han varit knuten till två institutioner: konstvetenskap vid Stockholms universitet och landskapsplanering vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Stadsplaneringen speglar den politiska och ekonomiska utvecklingen under den svenska stormaktstiden och dess uppbyggnadsskede, och de omvälvande samhällsförändringar som gjordes då. I allt detta spelade städerna en central roll. Efter en försiktig början under Gustav Vasas tid kommer en första lite större grupp planer under 1580-talet, men den stora uppgången inleds vid 1600-talets början och når en markant kulmen under 1640- och 1650-talen.

Sammanlagt gjordes cirka 100 nyanläggningar. De allra flesta var grundningar av helt nya städer, men det hände också att gamla städer flyttades och byggdes upp på nya platser. En andra typ av åtgärd var planförändringar i existerande städer, tillsammans cirka 175 projekt. Det rörde sig om regleringar som ofta var mycket omfattande, utvidgningar, separata förstäder eller kombinationer av dessa. En tredje typ av åtgärd var befästningsanläggningar. Planerna var till att börja med oregelbundna men vid 1600-talets början tar de rätvinkliga rutnätsplanerna över helt. Ibland finns det inslag av kanaler och någon gång förekommer ett gatunät med radiellt utstrålande gator.

Undersökningen bygger på närmare 340 sammanhållna stadsplaneprojekt med drygt 600 enskilda planer på 175 platser: Alingsås, Andersö skans, Arboga, Arjeplog, Askersund osv. Det är inte bara vanliga städer utan även andra platser där man kan tala om ”stadsplanering” i Sverige, Finland, runt Östersjön och ända långt borta i Vitryssland, Tyskland och dagens USA. I en separat volym finns runt 370 kartor och en del andra bilder i färg. En sådan sammanställning av våra viktigaste äldre stadskartor har aldrig gjorts tidigare. Och flera av dem har inte publicerats förut.

Nils Ahlberg ger en helhetsbild av svensk stadsplanering under perioden efter medeltiden fram till stormaktstidens slut, med utgångspunkt från studier av de enskilda städerna. Syftet med avhandlingen är inte bara att öka kunskapen om hur stadsplaneringen utvecklades under perioden – vilka åtgärder man vidtog, hur planerna såg ut, hur viktiga delar som torg, gator och tomter utformades och olika bakomliggande faktorer. Avhandlingen ska också kunna fungera som ett redskap idag, i praktisk kulturmiljövård, i samhällsplanering och i gestaltande av den yttre miljön. Stadsplanen – stadens skelett – är en nyckel till förståelsen av stadsmiljön, både som helhet och i dess enskilda delar. Den är det grundläggande elementet och den mest långlivade strukturen. Dess utvecklingsstadier och förändringar är ett av de tydligaste uttrycken för en stads historia.

Staden, som en del av vår livsmiljö, är ett av SLU:s fem ansvarsområden, och här ingår de historiska värdena som en grund för resursutnyttjande och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Avhandlingen är den första inom ramen för en särskild satsning på ”kulturmiljöplanering”. Det är den största undersökning som gjorts av svensk stadsplanering under stormaktstiden och också en av de till sidantalet mest omfattande avhandlingar som lagts fram vid SLU. Författare är Nils Ahlberg, internationellt verksam kulturhistoriker med ett förflutet vid Riksantikvarieämbetet, och arbetet har utförts i samarbete mellan Institutionen för landskapsplanering Ultuna och konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

FL Nils Ahlberg, institutionen för landskapsplanering, Ultuna, SLU, försvarar torsdagen den 6 oktober 2005 kl. 13.00 sin avhandling ”Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521-1721”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Disputationen äger rum i Loftets hörsal, Ultuna, Uppsala. Opponent är FD Marianne Råberg, stadsantikvarie, Stockholms stadsmuseum.

Kontaktinformation
Mer information:
Nils.Ahlberg@lpul.slu.se, 08-34 65 59, (Oanträffbar 11 okt-3 nov)

Avhandlingen trycks bara i en begränsad upplaga, men det finns planer på att ge ut den som bok längre fram. Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen finns dock:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000930/

− Ryssland är det enda landet i Europa där efterfrågan på utbildning i företagsledning ökar ordentligt. Både ryska och internationella företag har behov av att vidareutbilda ledningspersonal och experter som jobbar i eller med Ryssland. SSE Russia var först bland de internationella högskolorna att erbjuda sådan utbildning på plats. Vi har redan utbildat åtskilliga i ledande positioner i det ryska näringslivet, säger Jan Eklöf, Dean för SSE Russia.

SSE Russia Day genomförs nu för första gången för att fördjupa kontakterna mellan Handelshögskolans ordinarie fakultet och personalen i den ryska skolan. Även studenter och svenska företag har bjudits in för att medverka. Förhoppningen är att nya samarbeten ska ta fart som ett resultat av dagen.

− Nu ökar utbudet radikalt med så gott som varje europeisk och amerikansk toppskola på väg in, men Handelshögskolan har möjlighet att förbli marknadsledande. Genom att stärka länken med hemmafakultet, nordiskt näringsliv och studenter ska vi göra allt för att försvara vår position. Detta är definitivt till fördel för såväl näringslivet som det svenska samhället i stort, fortsätter Jan Eklöf.

Evenemanget börjar med en presentation i Handelshögskolans aula, Sveavägen 65, kl. 12.00. Rektor Lars Bergman inleder och flera personer ur fakulteten vid SSE Russia kommer att finnas tillgänglig för diskussioner.

Journalister är välkomna att närvara vid denna lunchaktivitet som beräknas pågå under ca en timma (inklusive buffélunch). Det blir då tillfälle att också tala med och ställa frågor till den svensk-ryska ledningen för skolan.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:

Jan Eklöf, Dean SSE Russia
Tel. 08-736 9234
E-post: jan.eklof@hhs.se

Med vår förmåga att skapa tekniska och ekonomiska system, har samhället kontinuerligt utvecklat en rad komplexa artificiella strukturer. Detta sätt att leva gör att människan är beroende av den artificiella värld i vilken hon lever, den värld som lovar att trygga människans behov, och som egentligen agerar som en ”artificiell moderkaka”.

Alla artificiella system befinner sig inom den verklighet som vi kallar för naturen, men dessa artificiella system fungerar inte under ekologins naturliga förutsättningar, de är i stället fragment, reduceringar, degraderingar eller anomalier sett ur ett ekologiskt perspektiv.

I det biohistoriska förloppet är det jordens naturliga system och dess ”informationssystem” ett utvecklande och samspelande system, som gjorde det möjligt att ur det geologiska tillståndet utveckla det biologiska. Ur det biologiska blev våra kognitiva förmågor vad de blev och vad de kan bli i framtiden.

Avhandlingsförfattaren konstaterar att våra mest avancerade tekniska/ekonomiska regelverk är förvånansvärt primitiva i jämförelse med vad naturens ”intelligens” har åstadkommit. De flesta s.k. primitiva kulturer har, menar han, en bättre tolkning av vad naturen är, än vad moderna kulturer hittills har haft. Målet med avhandlingen är att försöka få fram applicerbara helhetslösningar på vår nuvarande miljös ekologiska problem för att uppnå en hållbar utveckling.

Avhandlingens titel: Condiciones cognitivas para un desarollo sostenible. (Kognitiva villkor för en hållbar utveckling.)
Disputationen äger rum fredagen den 23 september 2005 kl. 13.00
Opponent: Professor José Carmona Márquez, Universidad de Huelva, Spanien
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Julio Alberto Rodríguez, tel. 031-773 29 85 (arb.) eller 070-220 25 12 (mobiltel.) e-post julio@ling.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Per Fröjd lästestade elever i årskurs 9 i Borås åren 2000, 2001 och 2002 eftersom han ville undersöka om förändringar av det svenska skolväsendet och det ökande medieutbudet under 1990-talet fick konsekvenser för läsförmågan. Det finns även nationellt jämförbara undersökningar vars resultat visar att försämringen av läsförmågan inte är begränsad till Borås. Trendstudien, som är den nationellt jämförbara delen av den internationella läsundersökningen PIRLS 2001, visar att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 3 sjönk 1991-2001. Skolverket har i samband med de nationella utvärderingarna av grundskolan genomfört två läsprov (s.k. NU-prov) 1992 och 1995. Resultaten visar entydigt på att läsförmågan sjönk.

Det kan ligga nära till hands att tro att försämringen främst orsakats av att svaga läsare läser allt sämre. Tyvärr visar resultaten av Per Fröjds undersökning och NU-proven att läsförmågan minskar för alla typer av läsare. Det är särskilt olyckligt att andelen av de duktigaste läsarna sjönk med hela 9 procentenheter 2000-2002 i Per Fröjds undersökning. Dessa läste dessutom allt sämre.

De elever som Per Fröjd testade 2000 började i skolan 1991 samma år som skolan kommunaliserades och Sverige fortfarande försökte att hämta sig ifrån 1980-talets finanskris. I och med kommunaliseringen kunde kommunerna spara pengar på skolan. Under 1990-talet minskade lärartätheten liksom andelen utbildade och erfarna lärare samt kostnaden för undervisning. Det borde därför vara viktigt att så snart som möjligt se till att resurser till läs- och skrivundervisning ökas och värnas. Dessutom måste kvaliteten på lärarutbildning och lärarfortbildning höjas.

Under 1990-talet tog Sverige steget in i informationssamhället. 1994-2000 ökade exempelvis 16-19-åringars tillgång till datorer i hemmet med hela 65 procent. PIRLS visar att eleverna bl.a. hade svårt att läsa längre texter, vilket inte är förvånande eftersom elevernas datorbruk tycks främja jakten på snabba belöningar. Denna jakt står i ett konkurrensförhållande till läs- och skrivförmåga eftersom dessa förmågor tar lång tid att utveckla och därför kräver tålamod. Därför räcker det inte att eleverna vet att skriftspråket finns någonstans i cyberrymden. Barnen måste ju förstå vad som finns på skärmen. Tyvärr verkar det i skolans värld fortfarande finnas en övertro på skärmens läkande och lärande kraft.

Avslutningsvis visar Per Fröjds resultat i enlighet med resultaten på PIRLS att flickor läser bättre än pojkar.

Avhandlingens titel: Att läsa och förstå svenska. Läsförmågan hos elever i Borås 2000-2002.
Disputationen äger rum lördagen den 24 september 2005 kl. 10.15
Opponent: Professor Mats Myrberg, Stockholm
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Per Fröjd, tel. 033-41 73 94 (hem), 0704 -71 66 50 (mobil), e-post per.frojd@utb.boras.se; pfrojd@tele2.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Avhandlingsförfattaren har gjort en idéanalytisk undersökning av Erik Beckmans författarskap från ”Kärleksdikt under morotsträd” (1961) till Hertigens kartonger (1965). Hur kommer det sig att texterna ser ut som de gör? Och varifrån kommer de? Det hela mynnar ut i en tolkningsdiger berättelse om ett diktande som i dialog med äldre författare som Lars Ahlin, Elmer Diktonius, Gunnar Björling och Albert Camus syftar till att demonstrera och hos den (kärleksfullt) apostroferade läsaren frammana en närmast religiös bejakelse av det fenomenellt givna, högst dödliga livet (som det är).

Upproret mot den transcendenta form av idealism som den immanent idealistiske Beckman tillskriver såväl Platon som kristendomen är centralt. Här finns ingen plats för Gud och vin och bröd, men gott om sympati för språkskygga älgar och pilsner och smörgås i det faktiska hemmets intima vrå, på humoristisk distans från det offentliga livets neurotiska klättring på värdehierarkiernas pyramider.

En grundtes i avhandlingen är att den formella egenart som gett Beckman rykte som oläsbar ytterst är uttryck för denna alternativa, inomvärldsliga religiositet eller ”livstro”. Grepp som konkretisering, degradering, begreppsdestabilisering, du-tilltal och en ordnande istället för ordande hantering av det givna språket vinner helt enkelt outtalad betydelse i konsekvens med det åskådningsmässiga idésammanhang som präglar texterna i stort. Ett idékomplex som givetvis är präglat av det tidiga 60-talets diskussioner om konst och samhälle. Men Beckmans svar på de allmänna frågorna är på många punkter lika egenartade som hans författarteori: att nervositeten inte kommer inifrån, utan utifrån.

Avhandlingens titel: Nervositeten kommer utifrån. Om Erik Beckmans tidiga författarskap.
Disputationen äger rum lördagen den 24 september 2005 kl. 10.15
Opponent: Fil.dr Peter Hansen, Linköping
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Christer Ekholm, tel. 031-773 43 49 (arb.),
031-82 13 51 (hem), 0738-13 80 61 (mobil), e-post christer.ekholm@lit.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Trots användning av modern informationsteknik för kommunikation och informationssökning påverkar avståndet mellan distansstudenters bostadsort och högskolan deras tillgång till information liksom hur de bär sig åt för att skaffa litteratur och andra informationskällor. Detta visar Gudrún Thórsteinsdóttir i sin avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap, The Information Seeking Behaviour of Distance Students.

Resultaten tyder på att det behövs mer varierad service från bibliotek och bättre teknikstöd för att minska betydelsen av geografiskt avstånd från högskolan. Det visar sig också att lokalt utbud av information och studenternas informationskompetens ofta har större betydelse för vilka informationskällor som används än syfte och innehåll i studieuppgiften. Vidare visar resultaten att distansstudenterna hade i överlag positiva upplevelser av distansstudier.

Avhandlingens syfte är att uppnå en fördjupad förståelse av distansstudenters informationssökningsbeteende. I studien behandlas möjligheter och problem som studenterna möter när de söker information för sina studier.

Studiens teoriramar hämtas dels från biblioteks- och informationsvetenskap, dels från pedagogik. Det rör sig främst om teorier om informationssökning, informationsbehov och lärande. Det empiriska materialet består av 42 djupintervjuer med 20 distansstudenter i biblioteks- och informationsvetenskap och två anställda på värdhögskolan, samt dagboksanteckningar från nio av studenterna. Studenterna valdes systematiskt för att få med personer i olika åldrar från olika delar av Sverige. Syftet med djupintervjuerna och dagboksanteckningarna är att fånga studenternas egna upplevelser av informationssökningsprocessen kopplad till deras arbete med olika studieuppgifter.

Avhandlingens titel: The information seeking behaviour of distance students
Avhandlingsförfattare: Gudrún Thórsteinsdóttir
e-post:.gudrun.thorsteinsdottir@hb.se
Fakultetsopponentens namn: Dr Jannica Heinström, Rutgers, USA
Tid och plats för disputation: Lördagen den 1 oktober 2005 kl. 13.00, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940