Djuren – i människans klor är indelad i tjugo kapitel och flera ämnen återkommer utifrån olika infallsvinklar. Boken behandlar bland annat ämnen som människan och djuren, våra olika djurslag, gränser för husdjursaveln, hur sjuka djur ska behandlas, djurs känslor och sömnbehov, djurskydd i Sverige och andra länder, m m. En viktig fråga som återkommer på flera ställen är huruvida om dagens djurhållning följer lagen – det vill säga om djuren får leva i en bra miljö där de har möjlighet att bete sig på ett naturligt sätt.
Andra frågor som boken tar upp är huruvida om djuren ska vara ute eller inne. Gör de ekologiska djurhållarna rätt mot sina djur? Och hur mycket ska vi förmänskliga djuren – är det bra för dem att vi anser dem vara som vi?
Djuren – i människans klor? ges ut av Formas förlag och kostar 59 kronor inkl moms.
Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Recensionsexemplar att beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
Läs mer:
• På regeringens webbplats finns frågor och svar om djur läs mer
• På www.djurskyddsmyndigheten.se finns broschyrer att beställa eller ladda ner.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, 08-775 40 03, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Bakom projektet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, VINNOVA och Karolinska Institutet i samarbete med den internationella, icke-vinstdrivande, organisationen Structural Genomics Consortium, SGC. Forskningscentret placeras på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Välkommen till invigningsseminariet, som hålls på engelska.
Tid: onsdagen den 21 september, 2005, kl. 13-16.30
Plats: Karolinska Institutet, Solna, Samuelssonsalen, Scheeles väg 2.
Program:
13.00-13.10 Prof. Jan Carlstedt-Duke (Karolinska Institutet)
“Welcome”
13.10-13.20 Prof. Pär Nordlund (Karolinska Institutet/SGC)
“Project Background”
13.20-13.50 Dr. Rob Cooke (GlaxoSmithKline, SGC Scientific Committee)
“Why we need Structural Genomics”
13.50-14.20 Prof. Christer Betsholtz (Karolinska Institutet)
“The kidney filter – transcriptome, proteome and beyond”
14.20-14.50 Prof. Fredrik Pontén (Uppsala University)
14.50-15.05 Dr. Johan Weigelt (Karolinska Institutet/SGC)
“SGC & SGC Stockholm”
15.05-15.15 Harriet Wallberg-Henriksson (President of Karolinska Institutet)
“Closing remarks and Official opening”
15.15-16.30 Guided lab tours
”Drinks and light snacks”
Anmälan till lina-beth.norrstrom@mbb.ki.se
Antalet platser är begränsat.
För ytterligare information: Johan Weigelt, Karolinska Institutet/SGC, telefon 08-524 868 40, e-post johan.weigelt@mbb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
”Ska du studera ledarskap och genus, men här finns ju bara män?” Den kommentaren mötte Anna Fogelberg Eriksson, när hon inledde sin studie på en manligt dominerad arbetsplats.
– Könsteoretisk forskning om ledarskap har oftast fokuserat på kvinnor, konstaterar hon.
I sin avhandling vid Linköpings universitet, i ämnet pedagogik, valde hon alltså att göra tvärtom. Hennes utgångspunkt är att våra uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt, och om ledarskap, formas i ett socialt samspel. De är inte naturgivna. Hennes forskningsfråga är: Hur går detta till?
På det starkt mansdominerade företag i verkstadsindustrin, som hon studerade, är traditionerna också starka. Män är ledare av tradition. Det finns också, av tradition, en tät manlig sammanhållning. Män delar intressen, även utanför arbetstid, som sport, och det ger ett informellt mentorskap, där äldre män backar upp yngre män. Den sociala sammanhållningen kittar ihop männen och håller de (i det här fallet) fåtaliga kvinnorna utanför.
Ledarskap anses ofta bygga på egenskaper som styrka och beslutskraft, som ju traditionellt också uppfattas som manliga egenskaper. Men bilden är inte entydig, visar Anna Fogelberg Eriksson. Ledare, inte minst på den lägsta nivån, bygger mycket av sitt ledarskap på relationer. De har en stark empatisk förmåga och visar omsorg om sina anställda, håller reda på hur de har det, och deras barn och familjer – förmågor som traditionellt förknippas med kvinnor.
Ett sätt att komma åt den könsmässigt sneda fördelningen bland ledarna är att uppmärksamma de idealbilder och lokala normer som utvecklas kring ledarskap. Det gäller att motarbeta bilden av ”hjälteledaren”, han som kan allt och som jobbar jämt, konstaterar Anna Fogelberg Eriksson, som också hittade sådana initiativ bland en del ledare på den arbetsplats hon studerade.
Kontaktinformation
Anna Fogelberg Eriksson disputerade den 16 september vid Institutionen för Beteendevetenskap, IBV. Avhandlingen heter Ledarskap och kön. En studie av ledarskap och maskuliniteter i ett verkstadsindustriföretag. Anna Fogelberg Eriksson nås på 013-285852, 073-839 38 67, e-post: annfo@ibv.liu.se
För att uppnå de svenska miljömålen behövs ett mer uthålligt jordbruk som producerar livsmedel av hög kvalitet. Den ekologiska odlingen spelar en viktig roll i denna utveckling, men det finns flera målkonflikter: bland annat att nå höga skördar utan användning av lättlöslig mineralgödsel* eller pesticider, och samtidigt minimera förlusterna av växtnäring.
Anuschka Heeb har jämfört avkastning och kvalitet vid odling av växthustomater som gödslats antingen med organisk gödsel eller mineralgödsel. I tre försök under åren 2002 och 2004 jämfördes hönsgödsel respektive färskt gräsklipp med näringslösningar som innehöll ammonium eller nitrat som huvudsaklig kvävekälla.
Under båda åren blev skörden större i de mineralgödslade behandlingarna än i de organiskt gödslade. Tomatplantornas kvävehalt låg i stort sett på samma nivå i alla behandlingar och det näringsämne som begränsade skörden i det organiska gräsklippsledet visade sig vara svavel, eftersom en extra svavelgiva höjde skörden.
Effekterna på kvaliteten visade sig vara mer komplexa. Under 2002 var poängen i smaktester och halter av C-vitamin högst hos tomater som gödslats med organisk gödsel eller ammonium och lägst hos nitratgödslade tomater. Under 2004 var dock resultaten de motsatta.
Smak är en komplex kvalitetsaspekt som påverkas av socker- och syrahalter samt aromatiska ämnen. Dessa i sin tur påverkas av gödslingen och omgivande faktorer såsom solljus och temperatur, vilka ligger utanför odlarens kontroll.
Valet mellan organiskt gödsel och mineralgödsel verkar inte vara den avgörande faktorn för skördens storlek och kvalitet. Det är däremot viktigt att näringsförsörjningen är balanserad, oavsett vilken näringskälla som används. Att kombinera organisk gödsel och mineralgödsel kan därför vara det bästa sättet att uppnå en resursbesparande och balanserad näringsförsörjning och en tomatskörd av hög kvalitet.
* ”handelsgödsel” eller ”konstgödsel”
MSc Anuschka Heeb, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, försvarar tisdagen den 20 september 2005 kl. 13.00 sin avhandling ”Organic or Mineral Fertilization – Effects on Tomato Plant Growth and Fruit Quality”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen, och äger rum på Loftet, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr. Kristian Thorup Kristensen, Danmarks JordbrugsForskning, Årslev, Danmark.
Kontaktinformation
Anuschka Heeb, 018-67 16 28, Anuschka.Heeb@evp.slu.se
För att ett barn ska födas välmående är det viktigt att mamman under graviditeten har normala blodsockernivåer. Under en graviditet får kvinnor med typ 1-diabetes arbeta extra hårt för att nå normala blodsockervärden. Men det är inte omöjligt. Mycket goda resultat nås om kvinnan ofta kontrollerar blodsockernivån, äter bra kost, rör på sig och anpassar insulinbehandlingen. Trots det är komplikationer vanligare än hos andra. Dessa kvinnor drabbas oftare av havandeskapsförgiftning, för låga blodsockernivåer, och kan i sällsynta fall hamna i insulinkoma. Även riskerna för barnet är större med ökad grad av missbildningar, sjuklighet och onormalt hög vikt. Få gravida kvinnor i Sverige har diabetes typ 1, 4 av 1 000, men det är en resurskrävande grupp.
– De här kvinnorna är mer känslomässigt stressade, har mer ångest och en mer negativ inställning jämfört med gravida kvinnor utan diabetes. Vardagen fylls av diabetessjukdomen och den strikta livsstil som behövs för att nå normala blodsockervärden. Ständig oro, press och självförebråelse dominerar känslolivet, säger universitetslektor Marie Berg vid Sahlgrenska akademins institution för omvårdnad.
I en ny studie, som publicerats i den amerikanska tidskriften The Journal of Perinatal Education, har Marie Berg intresserat sig för hur kvinnor med diabetes typ 1 hanterar det tuffa livet under en graviditet. 18 kvinnor med diabetes typ 1 har intervjuats två till tre gånger under graviditeten.
Hon sammanfattar hanterandet av livsbetingelserna under graviditeten i en metafor som består av två motpoler, att bemästra eller vara slav. Dessa motpoler fanns närvarande hos samtliga kvinnor, men hos några dominerade bemästrandet och hos andra slavkänslan.
– När den gravida kvinnan bemästrade livssituationen infann sig ett välbefinnande. Situationen präglades av känslor av meningsfullhet, försoning och av delat ansvartagande, säger Marie Berg.
Meningsfullhet innebar att kvinnan accepterat graviditeten och att hon kunde glädjas och hoppas att barnet skulle må bra och födas friskt. Att vara försonad med livsbetingelserna innebar att ha accepterat diabetessjukdomen med de särskilda rutiner som den krävde under graviditeten. Delad kontroll handlade om att ta ansvar och få stöd av hälsovårdspersonalen liksom av anhöriga och arbetsgivare.
När slaveri dominerade livssituationen infann sig en känsla av dåligt psykiskt mående. Känslor av meningslöshet, av konflikt och av att vara ofrivilligt kontrollerad dominerade. De kvinnor som upplevde meningslöshet uttryckte en ambivalens gentemot graviditet och barn, känslor av hopplöshet och förstärkt sjukdomskänsla. Konfliktkänsla uttrycktes som en kamp mot sjukdomen, brist på självförståelse och tillbakahållen glädje.
– Kvinnorna kände sig ofrivilligt kontrollerade när hälsovårdspersonalen agerade som kontrollanter, när anhöriga överförde sin oro och när arbetsgivare ökade pressen, säger Marie Berg.
Målet med vården under graviditet och förlossning är att mor och barn ska vara välmående, men också att kvinnan ska ha en positiv upplevelse. Det har hon när hon bemästrar situationen.
– Faktorer som påverkar vilken känsla som dominerade, bemästrandet eller slaverikänsla, beror på kvinnans inställning samt på vilket stöd hon får från hälsovårdspersonal och andra nyckelpersoner, som den blivande barnafadern, föräldrar, nära vänner och arbetsgivare, säger Marie Berg.
Resultatet i studien utmanar hälsovårdspersonal som vårdar gravida diabetiker att reflektera över sitt förhållningssätt. Bidrar det till att kvinnan bemästrar situationen eller upplever sig som slav under den? Vårdpersonal har också ett ansvar att informera kvinnans nyckelpersoner om hennes sårbara och tuffa situation. Ibland kan också intyg behöva skrivas till arbetsgivare för att stödja kvinnan att förändra arbetssituationen så att normala blodsockernivåer kan uppnås.
För mer information kontakta:
universitetslektor Marie Berg, telefon: 0737-32 25 27, 031-773 60 84 e-post: marie.berg@fhs.gu.se
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för omvårdnad
Tidskrift: The Journal of Perinatal Education, Vol. 14, No. 3:23-32, 2005
Artikelns titel: Pregnancy and diabetes – how women handle life conditions
Författare: Marie Berg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Människor som är eller riskerar att bli sjukskrivna är en stor och utsatt grupp. Det är viktigt att var och en kan få lämpligt professionellt stöd, vilket i sin tur kräver kunskap om vilka behoven är, varför vissa personer vid sjukskrivning återgår snabbare än andra i arbete och hur man ska kunna identifiera dem som inte kan göra det. Avhandlingen visar att det är möjligt att göra en sådan tidig bedömning i samband med sjukskrivningen. Kunskapen kan användas för utveckling av framför allt primärvårdens och försäkringskassans arbete med människor som är eller riskerar att bli sjukskrivna, men även arbetsförmedlingen och företagshälsovården bör kunna använda sig av dessa kunskaper.
Studierna visade att ingen enskild faktor var helt utslagsgivande för hur sjukskrivningsprocessen utvecklade sig. Individer har både plus- och minusfaktorer i vågskålen. Hos en och samma individ kan vissa faktorer förutsäga återgång i arbete, samtidigt som andra utgör hinder och istället förutsäger förtidspension. Bristen på professionellt stöd har visat sig vara en faktor som kan få vågskålen att tippa över mot förtidspension.
Fler faktorer som visade sig vara viktiga var individens egen tro om sin förmåga att arbeta i framtiden, antalet tidigare sjukskrivningsdagar, om det fanns en tydlig diagnos från läkare eller inte – men också hur individen själv beskrev sina symtom. Andra betydelsefulla faktorer var livstillfredsställelse och känsla av sammanhang, samt utbildningsnivå och om man arbetade i privat eller offentlig verksamhet. Viktigt var också upplevelse av bekräftelse och stöd från den närmaste omgivningen och från de professionella aktörerna, samt om man kände sig delaktig i vad som hände.
En delstudie visade också att undersökningarna och dokumentationen behöver förbättras avsevärt från hälso- och sjukvården och inom försäkringskassan för att kunna ligga till grund för de professionella aktörernas arbete och för att underlätta samverkan mellan olika rehabiliteringsaktörer.
Annie Hansen Falkdal (tidigare Jonasson) är bördig från Järvsö, Hälsingland, och tog arbetsterapeutexamen i Örebro 1974. Hon har arbetat i drygt 25 år vid vårdcentraler i Västerbottens inland, främst Åsele. Parallellt med forskarstudierna har hon de senare åren arbetat med rehabilitering inom Försäkringskassan i Västerbotten, i Åsele men även i Umeå och Vindeln. Hon kan nås på tfn 090-786 92 79, mobil 070-374 89 61. epost: annie.j.hansen@occupther.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, och har titeln Sjukskrivnas resurser och hinder för återgång i arbete. Viktiga faktorer för tidig bedömning.
Disputationen äger rum fredagen den 23 september kl 10.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Mona Eklund, Arbetsterapi, Lunds universitet.
Nepotism har under historien betraktats som en orättvis kränkning mot demokratiska principer och har ofta många fler utövare än försvarare. Under senare tid har det dock börjat talas om ”ny nepotism” som enligt författaren Adam Bellow inte bara är av ondo utan en av samhällets primära krafter. Adam Bellow är son till Nobelpristagaren i litteratur, Saul Bellow och har själv många gånger anklagats för att vara född med silversked i mun.
I ett samtal med Anna Spendrup, projektadministratör på Spendrups Bryggeri, Annelie Karlsson Stider, ek. dr vid HHS och vd för The Family Business Network samt Lars Strannegård, docent vid HHS och verksam vid Centre for Advanced Studies in Leadership, kommer ämnet att diskuteras.
Samtalet äger rum måndagen den 19 september kl.12.00-13.15 på Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, sal Torsten.
Journalister är välkomna att närvara under samtalet och tillfälle finns att ställa frågor till samtliga medverkande i anslutning till lunchsamtalet kl. 13.15-13.45.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Tine Frivik, Executive Director Corporate and Alumni Relations
Tel: 070-602 69 20
E-post: tine.frivik@hhs.se
Den identifierade kandidatgenen kallas QKI. Att den är en kandidatgen för schizofreni innebär att den är en möjlig delorsak till sjukdomen. Hos människa är genen sannolikt viktig för utvecklingen av myelin, en isoleringssubstans i nervsystemet. Tidigare studier har visat att schizofreni vanligen bryter ut vid en tidpunkt när hjärnan, om den utvecklas normalt, får en ökad halt av myelin.
Karolina Åberg, som jobbar i forskargruppen för beteendegenetik, har sett att QKI är mindre aktiv hos schizofrena patienter, vilket antagligen leder till att myelinet inte utvecklas som det ska. Tidigare studier har visat att QKI är den gen som styr produktionen av myelin hos möss.
– Nästa steg blir att göra experiment på genen i humana cellinjer i provrör, säger hon.
Karolina Åberg har också hittat en variant av genen, som verkar vara mer vanlig hos schizofrena patienter än hos friska personer. Förändringen av genen är ärftlig och tros, i kombination med andra faktorer, kunna leda till att schizofreni utvecklas.
Schizofreni är en av de vanligaste psykiatriska folksjukdomar som i genomsnitt drabbar en procent av världens befolkning. Dagens behandlingsmetoder kan delvis ge lindring mot symptomen men många patienter blir inte alls hjälpta. Vanligen insjuknar patienterna vid 15 till 30 års ålder och förblir sen sjuka resten av livet. Karolina Åberg hoppas att hennes forskningsresultat kan bidra till bättre behandlingsmetoder för schizofrena patienter.
– Men det är långt kvar. Om man satsar ekonomiska resurser på området tar det nog ändå 10 år, säger hon.
Kontaktinformation
Karolina Åberg kan nås på tel: 018-471 64 68, mobil: 0739-81 13 86 eller e-post: karolina.aberg@ebc.uu.se
Samtliga forskare som deltar i Forskardagarna har disputerat och fått sin avhandling godkänd vid Stockholms universitet under år 2004 eller 2005.
– Intresset för Forskardagarna har ökat, både från forskarna och från allmänheten. Från början var arrangemanget en dag och nu är det tre dagar. Att berätta om vad som händer vid universitetet är en del av den så kallade Tredje uppgiften och vi tycker att det här är ett väldigt bra sätt att göra det på, säger projektledare Linda Hedblad.
Lördagen den 8 oktober kl 12.00-13.30 i Aula Magna hålls en paneldebatt om mat och etik. Frågor som diskuteras är bland annat om det går att förena en etiskt försvarbar livsmedelsproduktion med konkurrenskraftiga priser, om det är plånboken eller moralen som avgör vad som hamnar i varukorgen och om etik och ekologi är gångbara begrepp i marknadskommunikationen. Moderator är Jan-Olov Johansson, vetenskapsjournalist från bland annat Vetenskapsradion.
Medverkande i paneldebatten:
Pär Bygdeson, chef kvalitet, hälsa och miljö, Axfood.
Lisa Deutsch, nydisputerad forskare, Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning, Stockholms universitet.
Mikael Robertsson, miljöchef, Coop Sverige.
Bertil Törestad, universitetslektor, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, Konsumentföreningen Stockholm.
Richard Wahlund, professor i företagsekonomi, Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI/IHR, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller kontakt med forskare:
Maria Erlandsson, pressekreterare, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91
E-post: maria.erlandsson@eks.su.se
Linda Hedblad, projektledare, tfn 08-16 22 95 mobil 070-665 65 36, e-post linda.hedblad@eks.su.se
Mattias Grönkvist, som skrivit avhandlingen, beskriver svårigheten konkret:
– Om tio plan nyss har landat på en flygplats, måste man ha ett schema som bestämmer i vilken ordning planen ska lyfta – och vart de ska. Det är många villkor som styr. Till exempel får inte alla flygplanstyper landa på alla flygplatser och planen måste ha tillräckligt stor bränsletank för resan. Allt ska göras så effektivt och kostnadsbesparande som möjligt, med tillräcklig säkerhet.
Problemet brukar kallas Tail Assignment – problemet, namngett efter planens så kallade tail-nummer. Det gäller alltså att bestämma vilken sekvens av flighter – rutter – varje individuellt flygplan ska flyga. Rutterna måste konstrueras på ett sådant sätt att alla flygplan kan ges tillräckligt med underhåll, och så att en mängd regler uppfylls. Ibland vill man dessutom att de skapade rutterna ska vara optimala på något sätt, till exempel så att de påverkas minimalt vid förseningar.
För någorlunda stora flygbolag är Tail Assignment-problemet mycket komplicerat. Från exempelvis ett bolags huvudflygplats finns ett enormt stort antal möjliga rutter att välja mellan. Som hjälp används datorprogram som hanterar de många förutsättningarna. Till grund för programmen ligger matematiska modeller.
Ett syfte med Mattias Grönkvists arbete var att komma ifrån ett par av nackdelarna med de vanligaste modellerna som används av flygbolag idag:
” ofta hanteras inte alla nödvändiga regler, vilket gör de resulterande rutterna svåra att använda i praktiken utan extra manuella ingrepp
” de flesta modeller kan bara optimera med avseende på ett visst förutbestämt kriterium
” ofta kan de traditionella modellerna bara användas för en viss typ av planeringsscenarier.
Mattias Grönkvist har kombinerat två sätt att lösa detta, med dels en strikt matematisk metod, dels en datavetenskaplig metod som har med villkorsprogrammering att göra. Idén har funnits tidigare men kan nu genomföras praktiskt, bland annat tack vare den extrema ökningen av datorers kapacitet under senare år.
– Min lösning är mer generellt användbar än de tidigare, och är tänkt att kunna användas för en större del av planeringsprocessen. Jag tror att denna typ av kombinerade metoder kommer att utvecklas och bli allt vanligare framöver, säger Mattias Grönkvist.
Hans metod har redan kommit till användning i en kommersiell produkt som används av två flygbolag. Arbetet gjordes som en del i ett projekt tillsammans med Carmen Systems AB, där Mattias Grönkvist arbetar. Carmen Systems AB utvecklar och säljer program för lösning av olika logistik- och planeringsproblem. Inom flygindustrin har företaget tidigare mest arbetat med personalscheman.
Avhandlingen heter ”The Tail Assignment Problem” och försvarades den 13 september 2005.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mattias Grönkvist, Carmen Systems AB
031-720 81 58
mattias.gronkvist@carmensystems.com
Christina Florin, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier
Flickorna drar ifrån, Skolframgångar i ett könsperspektiv
Felipe Estrada, forskare vid Institutet för Framtidsstudier
Brott som välfärdsproblem – mot en ökad polarisering 2023
Bo Malmberg, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier
Boendet som framtidsfråga
Ann-Christin Jans, forskare vid Institutet för Framtidsstudier
Flytta till jobb med familj och barn – går det?
Jesper Sollerman, astronom vid Stockholms universitet samt vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn
Finns framtiden?
Rapporter och recensioner
Internationella framtidstidskrifter
Slut på hyperfuturismen?
Längtan att hitta en partner
Brott och straff
Konsten att göra en framtidsstudie
USA:s tillväxt alltmer snedfördelad
Kontaktinformation
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som Pdf-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 2 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Kulturarvsområdet med dess hemslöjdsföreningar, folkdräktsprojekt och friluftsmuseer dominerades under nittonhundratalets början av kvinnliga aktörer och leddes ofta av en borgerlig elit – exempelvis en landshövdingefru eller borgmästarinna. Med de två landshövdingefruarna Ellen Widén och Hanna Rydh som utgångspunkt, kvinnor som representerar status och makt men samtidigt också underordning och ofrihet, skildrar historikern Catarina Lundström i sin doktorsavhandling en regional kvinnlig elit i det tidiga 1900-talet. Till skillnad från tidigare forskning anser hon att kvinnorna inom eliten kunde skaffa sig ett eget direkt inflytande. De hade ingen automatisk maktposition, men deras status och anseende gav dem ett brett handlingsutrymme och stora möjligheter till egen makt.
Med utgångspunkt från landshövdingefruarna diskuterar författaren hur de två maktskapande kategorierna genus och klass interagerar. Dessa kvinnor var gifta till en elitposition och hade inom ramen för rådande könsordning ett relativt stort handlingsutrymme. Som hustru till länets högste statlige ämbetsman – landshövdingen – erhöll de automatiskt status och anseende. Men det fanns också tillfällen, som när Hanna Rydh 1938 kandiderade till landshövding, då begränsningarna var större än möjligheterna.
Under det tidiga 1900-talet räknades inte gifta kvinnor som fullgoda medborgare. De hade ett ännu sämre rättsligt skydd än ogifta kvinnor och änkor. Även på arbetsmarknaden missgynnades de. Äktenskapet fungerade i den meningen som ett dyrköpt avtal där kvinnorna uppnått en viss social status och trygghet mot att de i gengäld avsade sig möjligheterna till eget yrkesarbete och formellt politiskt inflytande.
Vissa samhällsområden betraktades som särskilt lämpliga för kvinnor, viktigast av dessa var de av filantropisk och kulturell art. När landshövdingefruar, borgmästarinnor och liknande engagerade sig i dessa frågor skedde det som regel på ledande nivå. Genom dessa ansvarsområden bidrog den regionala elitens kvinnor till att skapa och upprätthålla bilden av såväl den borgerliga familjen som den rådande genus- och klassordningen.
Lördagen den 17 september försvarar Catarina Lundström, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fruars makt och omakt – kön, klass och kulturarv. Disputationen äger rum kl. 10.00 på Campus Östersund, F234. Fakultetsopponent är fil.dr. Irene Andersson, institutionen för historia, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För intervju eller ytterligare information, kontakta gärna Catarina Lundström tel 063-77 64 20, 070- 31 29 446 eller e-post catarina.lundstrom@mh.se
Cecilia Nielsens avhandling skiljer sig från tidigare avhandlingar om läs- och skrivsvårigheter på så sätt att den inte fokuserar lärandet i sig, utan tar utgångspunkt i hur enskilda människor själva upplever och hanterar sina läs- och skrivsvårigheter och vilka vägar de finner för att bemästra dem. Resultaten baserar sig på intervjuer med nio personer i åldrarna åtta till 53 år.
I avhandlingen framgår att läs- och skrivsvårigheter kan förstås som en existentiell fråga där var och en lär efter egna förutsättningar och villkor. Två saker framstår som särskilt viktiga. Det ena är tiden de har till förfogande för sin läsning – något som de ofta upplever står i konflikt med skolans ramar. Det andra är rummets betydelse och den plats där de befinner sig. Till exempel visar de hur de med hjälp av möbler, eller sin kropp bygger ”ett fredat bo” runt sin läsning.
– Som lärare är det lätt att bygga på vad eleven kan. Men det är viktigt att kunna ta den andres perspektiv och försöka förstå hur han eller hon förstår världen. Ofta ser vi inte vad de ser och målen som de strävar mot, säger Cecilia Nielsen som själv har en mångårig bakgrund som speciallärare.
Hon tycker dock att medvetenheten kring de här frågorna blivit större, men påtalar att resurserna i skolan inte räcker till.
– Lärarna orkar inte göra det de skulle vilja, säger hon.
Att leva med läs- och skrivsvårigheter i ett samhälle som ställer ökade krav på medborgarnas läs- och skrivkunskaper får inte bara praktiska konsekvenser. Det har också betydelse för hur man förstår sig själv och vad man vågar satsa på för framtiden.
– På så vis, säger Cecilia Nielsen, är läs- och skrivsvårigheter en existentiell fråga.
Avhandlingen ”Mellan fakticitet och projekt: Läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem” läggs fram vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet fredagen den 16 september 2005 kl. 10.00.
Plats: Frölundagatan 118, Mölndal
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Cecilia Nielsen, tel 0521 – 26 40 06, mobiltel 070 – 62 82 092, cecilia.nielsen@htu.se
Årligen anmäler över 30 000 svenskar nackbesvär efter trafikolyckor till sina försäkringsbolag. Ungefär 1 500 får allvarliga bestående besvär och runt 500 kan inte återgå till arbetet på grund av tillståndet. Nacksmärtor efter trafikolyckor är kostsamma för samhället. Antalet drabbade ökar och det finns inga effektiva behandlingsmetoder för patienter med kvarstående besvär.
Leg sjukgymnast Lina Bunketorp har i sin avhandling kartlagt symtombilden hos 121 personer som för 17 år sedan sökte vård på akutmottagningarna i Göteborg på grund av nacksmärtor efter bilolyckor. Över hälften hade kvarstående nackbesvär varav var tredje inte kunde arbeta. Samtliga 25 patienter som hade fått skadan reglerad av försäkringsbolag hade kvarstående besvär och 15 hade fått en medicinsk invaliditetsgrad på grund av sitt handikapp. Hon fann inget samband mellan patienternas grad av medicinsk invaliditet och deras grad av upplevd funktionsnedsättning.
I avhandlingen undersöks även sambandet mellan smärtans olika komponenter och vilka faktorer som har betydelse för att patienterna utvecklar funktionsnedsättning. Resultatet visade att smärtans intensitet och upplevelsen av smärtan är två olika komponenter. Den upplevda självtilliten snarare än smärtan i sig var den viktigaste prognostiska faktorn vad gällde funktionsnedsättning på sikt.
– Dessa fynd kan vara en av förklaringarna till varför personer som tolkar, upplever och hanterar smärtan på olika sätt också kan ha olika förutsättningar för återhämtning, säger Lina Bunketorp.
Avhandlingen visar också att individanpassad fysisk träning är mer effektiv än hemträning avseende patienternas självtillit, rörelserädsla, funktionsnedsättning och konsumtion av smärtstillande medicin. Denna positiva effekt fanns delvis kvar vid långtidsuppföljningen trots att behandlingen varken påverkade smärtan eller övriga kroppsliga besvär.
Patienter med en ökad risk för att utveckla långvariga besvär bör identifieras tidigt. Det är därför viktigt att sjukgymnasten tar reda på hur patienten upplever sin smärta och även bedömer patientens upplevda självtillit.
– Sjukgymnasten kan genom individanpassad fysisk träning stärka patienters självtillit och funktionsförmåga samt minska rörelserädsla och konsumtionen av smärtstillande medicin vilket på sikt kan tänkas minska samhällets kostnader. Det är också viktigt att forskningen på det här området fortsätter, säger Lina Bunketorp.
Avhandling för filosofie doktorsexamen i fysioterapi vid Sahlgrenska akademin, institutionen för arbetsterapi och fysioterapi
Avhandlingens titel: Analysis and management of whiplash associated disorders
Avhandlingen försvaras fredagen den 16 september, klockan 13.00 i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg sjukgymnast Lina Bunketorp, telefon: 031-773 57 18, 0709-72 31 01, e-post: lina.bunketorp@fhs.gu.se
Huvudhandledare:
professor Jane Carlsson, telefon: 031-773 57 38, e-post: jane.carlsson@fhs.gu.se
Vid en utvärdering av tänkbara framtida utvecklingsriktningar av mejerikedjan visade det sig att det scenario som var sämst ur miljösynpunkt var det som har störst likhet med dagens trender i mjölkkedjan.
– Koncentrationen till större och färre anläggningar leder till större miljöpåverkan genom att transporterna av mjölk och andra mejeriprodukter blir längre. Å andra sidan påverkas små mejerier mer av den ökade produktdiversifieringen vilket också har stor miljöpåverkan.
Minskat produktsvinn – en viktig miljöåtgärd
Det är vid omställningen i tillverkningen från en produkt till en annan som huvuddelen av svinnet uppstår. Den ökade miljöpåverkan från produktdiversifieringen i mejeriet kan motverkas om produkterna produceras i en ordning som minskar svinnet vid varje produktbyte.
Johanna Berlin har utvecklat en metod som kombinerar processoptimering med miljösystemanalys för att få fram en optimal produktsekvens som innebär att så lite av mjölkprodukterna som möjligt blir grisfoder.
– Vi har ju inte kor för att föda upp grisar& Metoden har använts i två fallstudier som finns beskrivna i min avhandling. Under arbetet med fallstudierna visade det sig att förutom att producera produkterna i rätt ordning så kan stora miljöförbättringar erhållas genom att dra ner på antalet produktbyten i tillverkningen.
Ät upp maten!
Mejerierna, handeln och konsumenterna kan välja mellan olika åtgärder för att minska sin miljöpåverken. Fast det är inte alltid lätt att veta vad som ger störst utslag ur ett livscykelperspektiv. Johanna Berlin har utarbetat en metod för att underlätta detta val.
– Metoden kombinerar livscykelanalys med aktörsanalys. Att minska på svinnet samt att inte slänga produkten, visade sig vara en effektiv åtgärd för alla tre aktörerna och då speciellt för konsumenten. Att energieffektivisera och förbättra transporterna gav lägre miljövinst. Genom att välja miljömärkta produkter medverkar man till att påverkan på försurning och växthuseffekt minskar, men detta val medför samtidigt att övergödningen ökar, förklarar Johanna Berlin.
Avhandlingens titel är ”Environmental Improvements of the Post-Farm Dairy Chain: Production Management by Systems Analysis Methods”. Disputationen äger rum fredagen den 16 september klockan 10:15 på Chalmers i sal VR, Sven Hultins gata 6, Göteborg.
Johanna Berlin är anställd vid SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik i Göteborg och är industridoktorand på Chalmers.
Kontaktinformation
För mer information
kontakta Johanna Berlin, telefon: 031-335 56 00,
e-post: johanna.berlin@sik.se
Forskningen om mänskliga feromoner är ett spännande forskningsområde, som initierades av den amerikanska biopsykologen Martha McClintock på 70-talet då hon visade att menstruationscykeln synkroniserades hos kvinnor som lever nära tillsammans. Sedan dess har forskningsområdet expanderat. Nyligen har det visats att svett från en donatorkvinna kan påverka menstruationscykeln hos en grupp kvinnor olika beroende på om kvinnan donerar sin svett före eller under ägglossning. Specifika manliga och kvinnliga feromoner har visat sig ha en ämnes- och könsspecifik effekt på hjärnans hormonproducerande områden och det finns studier som visar att kvinnor föredrar lukten av män som är genetiskt olika dem själva. Vid Uppsala universitet finns en framgångsrik forskargrupp inom luktforskningen ledd av docent Mats Olsson.
– Det känns roligt att vi lyckats samla dessa tre forskare här samtidigt. De har alla betytt mycket för detta forskningsområde, säger han.
Professor Martha McClintock håller i samband med sitt besök föredrag både på institutionen för psykologi och institutionen för neurovetenskap, som den 21 och 22 september arrangerar seminariedagar om hjärnforskning. Till institutionen för psykologi kommer också Marilyn Jones-Gotman från McGill University i Kanada, samt professor Noam Sobel från University of Berkeley, USA, som båda forskar på hur lukter påverkar hjärna och beteende.
Program vid institutionen för psykologi: http://www.psyk.uu.se/hemsidor/olfaction/Seminar/seminarium.htm
Program vid institutionen för neurovetenskap:
Program: http://www.neuro.uu.se/Aktuellt/FocusonNeuroscience.htm
Kontaktinformation
Kontaktperson institutionen för psykologi:
Docent Mats Olsson, 018-471 21 50, 070-713 52 05 eller Mats.Olsson@psyk.uu.se
Kontaktperson institutionen för neurovetenskap:
Professor Dan Larhammar, 018- 471 41 73 eller Dan.Larhammar@neuro.uu.se
