Det framgår av en av de få studierna på området, utförd av sjuksköterskan Karin Stenzelius i hennes avhandling från Lunds universitet.
– De som lider av inkontinens har oftast också andra och allvarligare medicinska problem. Då blir det dem man talar om hos doktorn, medan man inte hinner eller kommer sig för att tala om inkontinensen. Att läcka urin eller avföring är ju inte allvarligt i medicinsk mening, men bidrar ändå väldigt mycket till att sänka livskvaliteten för dem som drabbas, säger Karin Stenzelius.
Även om många inkontinenta gamla drar sig för att självmant ta upp problemet, så har de blivit glada när Karin Stenzelius och hennes medarbetare gjort det. De har också blivit förvånade över att höra att det faktiskt finns en del att göra åt saken.
– Det finns mediciner mot täta urinträngningar, och på kvinnor kan man göra en ganska enkel operation. Bäckenbottenmuskulaturen kan tränas upp och vattendrivande medicinering kan förändras så att behovet att kasta vatten inte blir lika starkt under hela dygnet. Motion och fiberrik kost minskar problemet med förstoppning, som gör att många äter laxermedel och i stället får diarréer, säger Karin Stenzelius.
Om inkontinensen ändå håller i sig, så går blöjor att få, helst rätt utprovade så att de blir lagom stora. Men många vågar inte be om detta eftersom de skäms över sin oförmåga att hålla tätt, särskilt när det gäller avföring. Av nära 250 personer i en grupp med äldre som hade svårt att kontrollera avföringen var det 60 procent som då och då råkade ut för läckage, men bara 30 procent som använde blöjor. De andra tycker troligen att saken är för pinsam, och byter i stället underkläder så fort de råkat smutsa ner sig.
Karin Stenzelius tycker att problemet med inkontinens borde diskuteras mera öppet, så att det inte uppfattas som så skambelagt. Det är också viktigt att sprida information om att det faktiskt går att åtminstone minska besvären.
– Alla borde bli medvetna om att detta är ett ganska vanligt problem i högre åldrar. Men fast det är vanligt, så är det inget man ska behöva stå ut med, utan något som bör utredas och åtgärdas så långt det är möjligt.
Avhandlingen heter ”Urinary and faecal incontinence among older women and men” och läggs fram den 21 oktober. Karin Stenzelius träffas på tel 046-2221977, e-post Karin.Stenzelius@med.lu.se.
Projektet, som finansieras med 12,8 miljoner Euro, skall pågå i fyra år och startade nyligen med ett första gemensamt möte i Paris med de 21 universitet, forskningsinstitut och företag som deltar i projektet.
– Tanken är projektet efter hand skall bidra med nya patent och kommersialiseringsmöjligheter, förklarar Guido Zacchi, professor i kemiteknik på Lunds tekniska högskola. LTH och Lunds universitet är den största universitetspartnern i projektet och ansvarar för flera delprojekt inom NILE, New Improvement for Lignocellulosic Ethanol, som projektet kallas. Huvudkoordinator är Institut Francais du Petrol.
Projektet har identifierat tre prioriterade huvuduppgifter som bedöms vara särskilt angelägna; a) att utveckla nya enzymer för att bryta ner cellulosan i växtmaterialet (framförallt barrved och jordbruksavfall, t ex vetehalm) till socker b) att utveckla fler nya jäst-sorter som kan omvandla alla olika sockerarter i biomassa till etanol samt c) en ökad processintegration för att minska energianvändningen i processen.
– Redan nu har vi kommit så långt att vi kan producera etanol från biomassa i bl a pilotanläggningen i Örnsköldsvik. Den stora utmaningen för etanolbranschen idag är det krävs en mer kostnads- och resurseffektiv produktion för att möjliggöra en storskalig introduktion av drivmedelsetanol framställd från biomassa. Mer kunskap baserad på processintegrerad forskning är helt nödvändig för att åstadkomma detta, säger Bärbel Hahn-Hägerdal som har huvudansvar för teknikutvecklingen av nya jäst-sorter som omvandlar de olika sockerarterna till etanol. Sammanlagt fem forskare och tre doktorander vid LTH är engagerade i projektet.
NILE är det enda etanol-projektet som beviljats i EU:s sjätte ramprogram. Två andra stora pan-europeiska forskningsprojekt har ansökt om att forska på etanolframställning, men NILE bedömdes av EU ha störst potential med tanke på innehåll och deltagare. Andra svenska deltagare är:
o ETEK som har ansvar för driften av den svenska nationella etanolpilotanläggningen i Örnsköldsvik. LTH/Lunds universitet har viktig roll i utformningen av pilotkörningarna och som deltagare i pilotanläggningens vetenskapliga råd
o SEKAB, som är en stor distributör av etanol i Sverige och även betydande i ett europeiskt perspektiv
o BAFF, som är en stiftelse med industriella intressenter som verkar för att främja teknikutveckling och introduktion av etanol som bränsle i Sverige
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Guido Zacchi, professor, kemiteknik Tel: 046-222 82 97, 0705-278297 Guido.Zacchi@chemeng.lth.se eller Bärbel Hahn-Hägerdal, prof, Teknisk mikrobiologi, tel: 046-222 84 28, 0708-636 810 Barbel.Hahn-Hagerdal@tmb.lth.se eller Gunnar Lidén
prof, kemiteknik, Tel: 046-222 08 62, 0708-363 172 Gunnar.Liden@chemeng.lth.se
Små RNA-molekyler styr geners aktivitet. Eftersom det finns tusentals olika sådana RNA-molekyler är detta ett forskningsfält som exploderat de senaste åren. Under de senaste fem åren har det blivit uppenbart att dessa RNA-molekylers roll i styrningen av alla tänkbara livsprocesser har varit klart undervärderad.
– Man trodde att det var bara proteiner som gjorde detta. Vi vet nu att det finns många små RNA i bakterier som direkt styr geners aktivitet, säger professor Gerhart Wagner som koordinerar nätverket.
Sådana små RNA är inblandade i många spännande och viktiga livsprocesser. De styr till exempel bakteriers gener så att de kan klara av stressituationer. Även hos högre organismer används små RNA på liknande sätt. Så kallade mikroRNA (21 byggstenar korta) styr utvecklingen av växters organ och hos däggdjur tror man att dessa RNA bland annat har en viktig roll i hjärnan.
– Vissa sjukdomar verkar också vara ett resultat av att mikroRNA inte produceras eller saknas, säger Gerhart Wagner.
Det nya nätverket FOSRAK (Functions Of Small RNA:s Across Kingdoms), bestående av nio forskargrupper i Sverige, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Grekland, har nyligen fått drygt 14 miljoner kronor för att de tre kommande åren studera dessa RNA-molekylers funktion. Syftet är att få en samlad bild.
– Vår styrka är nog att vi tar ett samlat grepp. Vi ger oss in på jämförande studier som undersöker hur RNA-molekyler gör för att styra geners aktivitet i bakterier, växter och djur och vilka processer som styrs, säger Gerhart Wagner.
Man vill också öka kunskapen om RNA-interferens, en mekanism som stänger av DNA och som bland annat fungerar som ett slags försvar mot virus i växter. RNA-interferens bromsar också så kallade transposoner som är genetiska element som hotar växter och djur genom att hoppa in i och därmed förstöra viktiga gener.
Uppsalagruppen är världsledande inom RNA-forskningen och en nyligen publicerad artikel som beskriver ett helt nytt RNA i tarmbakterien E. coli har fått stor uppmärksamhet (Genes & Dev. 19, 2355-2366). Den upptäckta RNA-molekylen styr syntesen av ett protein som behövs för att dessa bakterier ska framkalla sjukdom.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Professor Gerhart Wagner, tel, 018-471 48 66, 070-425 08 97 eller via e-post: gerhart.wagner@icm.uu.se
För att kostnadseffektivt få virket från skogen till rätt industri, krävs noggrann planering. Ska transporterna ske med lastbil, båt eller tåg? Var kan virket lastas om och i vilken grad går det att utnyttja returflödena, det vill säga de fordon som har lastat av och skall återvända?
För att effektivt kunna räkna på detta omfattande nätverk av transporter, har forskare från Skogforsk, tillsammans med fem skogsföretag, utvecklat analysverktyget FlowOpt.
– Genom ett antal fallstudier, har vi med hjälp av FlowOpt kunnat visa på konkreta besparingar för såväl transportkostnader som miljöbelastning, säger Mikael Frisk, på Skogforsk.
Bland annat visar analyserna att det finns många mil att tjäna på så kallade virkesbyten, vilket innebär att företagen byter likvärdigt virke med varandra. Idag händer det ofta att en lastbil med massaved på väg åt ena hållet, möter en bil med likadan last på väg åt andra hållet.
– Vi gjorde en fallstudie med två skogsföretag där det visade sig att den totala transportkostnaden kunde reduceras med fem procent genom fler virkesbyten, säger Mikael Frisk.
– En annan fallstudie visade att miljön skulle skonas avsevärt om delar av transportarbetet flyttades från lastbil till tåg.
Flexibilitet viktig
Det har länge funnits ett stort behov av verktyg som förbättrar transportplaneringen i skogsnäringen.
– Men det är först nu det finns datorer med sådan kapacitet och så effektiva optimeringsmodeller att vi har kunnat utveckla en tillräckligt snabb och flexibel modell, säger Mikael Frisk.
Styrkan sitter främst i flexibiliteten, menar Mikael Frisk. När bränslepriser förändras eller när oförutsedda händelser inträffar, som stormen i januari, behövs en modell där man lätt kan mata in nya förutsättningar och göra nya analyser.
– Med FlowOpt kan man till exempel analysera olika scenarier för varierande nivåer på bränslepriser och på så sätt skaffa sig handlingsalternativ för framtiden, säger Mikael Frisk.
– En annan styrka är att FlowOpt ger tydliga och pedagogiska kartbilder som gör det lätt att ta till sig informationen.
Läs mer i Resultat nr. 15, 2005. Publikationen kan beställas hos Skogforsk. Tel: 018-18 85 00.
Kontaktinformation
Kontakt:
Mikael Frisk, Skogforsk. Tel: 018-18 85 64, 070-664 96 00.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.
Bland de ämnen som tas upp kan nämnas En effektiv industriell energianvändning, En regional värmemarknad och Energimyndighetens roll. Andra heta ämnen handlar om energikällor: avfallsförbränning, naturgasledning, solvärme och fjärrvärme.
Det är första gången som Energisystemdagarna ordnas och det görs för att fira att Avdelningen för energisystem fyller 25 år. Syftet är att belysa den forskning om energisystem som pågår vid Linköpings universitet, och samarbeten med andra universitet, högskolor, företag och myndigheter, samt att diskutera aktuella frågor inom energiområdet. Drygt hundratalet deltagare är anmälda. Tomas Kåberger är moderator, och Anders Wijkman ska tala om Sverige som en del av EU:s energisystem.
Kontaktinformation
Mer information Magnus Karlsson, magka@ikp.liu.se , tel 013 – 28 57 39, och Louise Trygg, loutr@ikp.liu.se , 013 – 28 44 91. Se hela programmet på www.ikp.liu.se/energi/energisystemdagar
Marie Nordberg menar att dessa antaganden utgår från en föreställning om män och kvinnor som två motsatta och inbördes enhetliga grupper med diametralt skilda intressen och värderingar. Genom att lyfta fram den variation av manliga arbetstagare och könsformeringar som förekommer i några kvinnligt kodade yrken och undersöka hur kategorier som ”man”, ”kvinna”, ”hetero” och ”homo” formas, praktiseras och ges betydelse belyser avhandlingsförfattaren jämställdhetsretorikens villkor, möjligheter och begränsningar.
Hon har undersökt hur det ser ut i praktiken då jämställdhetsbegreppet förenas med olika manlighetsföreställningar och yrkespraktiker på arbetsplatser i tre kvinnodominerade yrkessfärer – barnomsorgen och sjuksköterske- och damfrisöryrket. 15 manliga arbetstagare och deras kvinnliga kollegor har intervjuats och 13 av männen har följts i jobbet under 4-5 dagar. Dessutom har två träffar i ett manligt förskollärarnätverk observerats.
Genom att lyfta fram ett antal situationer diskuterar Nordberg konsekvenserna av arbetstagarnas skilda praktiker och förståelser av mäns plats och uppgift i yrket. Hon visar också hur 1970-talets mjukismannaideal och jämställdhetsbegrepp med tiden omladdats och förenats med en polariserad könsförståelse. Studiens resultat problematiserar den än idag dominerande tanken i genusforskning, nämligen att femininitet alltid utgör en negativ motpol. Många manliga arbetstagare såg tvärtom femininitet som något begärligt. Heteronormer (en förgivettagen heterosexualitet) försvårade dock könsöverskridanden och bidrog till att en könad arbetsdelning skapades. Men det fanns också en stor variation i hur den manlige arbetstagarens plats i verksamheten utformades mellan de olika arbetsplatserna i studien.
De mest överskridande könsmönstren och jämställda arbetsdelningen återfanns -vilket kan te sig paradoxalt – i frisöryrket, det yrke vars manliga arbetstagare uppmärksammats minst i jämställdhetsdebatten. De mest traditionella könsmönstren förekom i barnomsorgen, det yrke som framställts som en plats för jämställdhetsinriktade män.
Marie Nordberg konstaterar att hindren för mer överskridande könspositioner finns inbyggt i jämställdhetsretoriken. Då könskategorierna görs viktiga och ställs emot varandra sätts ett könsskapande igång som också underbyggs av heterosexualitet som norm.
Avhandlingens titel: Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet.
Disputationen äger rum fredagen den 21 oktober 2005 kl. 13.00
Opponent: Fil.dr David Tjeder, Stockholm
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Marie Nordberg, tel. 054-15 35 42 (hem),
070-713 77 92 (mobil), e-post marie.nordberg@kau.se
Den första, ”Datorn som konstnärligt redskap”, startades vid Högskolan i Skövde 1989, och den andra, ”Fri konst och nya media”, etablerades 1995 vid Konsthögskolan Valand i Göteborg.
Avhandlingens titel: Den digitala konstens aktörer. En studie av datorintegrering i svensk konstundervisning.
Opponent: Professor Jan von Bonsdorff, Uppsala
Disputationen äger rum fredagen den 21 oktober 2005 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Lars Vipsjö, tel. 0704-88 04 46 (mobil), e-post: lars.vipsjo@arthist.gu.se
Den arkeologiska undersökningen gav en inblick i hur en förhistorisk gårdsyta utfor-mats och vilka arbeten som gårdens folk utfört. Det var resterna från sju huskroppar som man fann på en mindre yta. Invid låg flera eldstäder och gropar. Även olika fynd-material som keramik, bränd lera och slagg fanns på vissa ytor. Vad som ytterligare för-stärkte intrycket av att en vilja att organisera och strukturera sitt boende har funnits, var att även spår från årder fanns koncentrerat till ett särskilt område.
Det är ovanligt att finna så många och tydliga spår från hushållens vilja att struktu-rera upp vardagens olika göromål. Det visar sig också att den halländska gården under bronsålder och äldre järnålder många gånger har legat på samma plats där flera husge-nerationer avlöst varandra inom ofta små ytor. Eldstäder och gropar finns ofta lagda i grupperingar inom en särskild del av gårdsplanen och eller strax utanför denna. I om-råden utan märkbar gårdsplan förekommer de i regel nära boningshusen. Flera av hu-sen har också haft en närliggande större avfallsgrop där kasserade keramikkärl hittas.
Husen under bronsålder och äldre järnålder var ofta mellan 15 och 25 meter långa. En intressant iakttagelse är att människorna i boningshusen varit intresserade av att i regel endast ha tre rum i sina boningshus. Boningsrummet har i regel legat centralt och flankerats av förrådsutrymmen eller en fähusdel. Såväl boningsrummen som ekonomi-rummen har haft en likartad storlek i både de stora och de små husen, trots att byggna-derna haft varierande längder. Anmärkningsvärt är att denna ytareal också återkommer i boningsrum under medeltiden och långt fram i tiden. Kanske avspeglar rummens storlek ett rumsideal som sträcker sig långt tillbaka i det arkeologiska materialet där värme och funktionalitet antagligen alltid har varit två viktiga faktorer för ett rums om-fattning och utformande.
Avhandlingens titel: Gårdsstrukturer i Halland under bronsålder och äldre järnålder.
Disputationen äger rum fredagen den 28 oktober 2005 kl. 13.00
Opponent: Fil. Dr Kerstin Cassel, Södertörn
Sal 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Jörgen Streiffert, tel. 031/ 33 42 914 (arb),
070 -661 16 10 (mobil), e-post jorgen.streiffert@raa.se
För hundra år sedan födde de flesta kvinnor sina barn i hemmet. Men under 1900-talets första årtionden ökade utbudet av institutionella förlossningsplatser och allt fler kvinnor valde att föda barn vid dessa. Med Sundsvall som exempel visar Maria J. Wisselgren i sin doktorsavhandling hur lokala förutsättningar och omständigheter bidrog till den svenska förlossningsvårdens utformning och förändring. Avhandlingen lyfter särskilt fram barnaföderskornas roll i denna lokalt förankrade process. Deras handlande påverkade såväl de kommunalpolitiska besluten som den institutionella förlossningsvårdens utveckling.
Vanligen framhålls 1930-talets slut och 1940-talets början som den tid då övergången till institutionsförlossning inträffade i Sverige. I Maria J. Wisselgrens studie framkommer att det i själva verket skedde långt tidigare i städerna. 1913 öppnade Sundsvall stad en kombinerad barnupptagnings- och förlossningsanstalt, som främst var till för fattiga, gravida och ogifta kvinnor. Anstalten blev snabbt en eftertraktad förlossningsplats, som tidigt drogs med ständiga överbeläggningar. Kvinnornas efterfrågan av institutionella förlossningsplatser medförde att Sundsvalls lasarett öppnade en allmän barnbördsavdelning 1920. När väl dessa förlossningsplatser fanns att tillgå skedde en snabb och påtaglig övergång från hemförlossning till förlossning vid någon av de två inrättningarna.
Inledningsvis var det de ogifta fattiga barnaföderskorna som sökte sig till den institutionella förlossningsvården, men relativt snart därefter övergick även gifta bemedlade kvinnor till att föda barn på inrättningarna. Barnaföderskornas boendesituation, behovet av anstaltsbunden vila samt betydelsen av trygghet i samband med förlossningen diskuteras som möjliga motiv till varför kvinnorna övergav hemmen som förlossningsplats när andra möjligheter fanns tillgängliga.
Samtidigt med att fler kvinnor förlöstes vid förlossningsinrättningarna skedde också en påtaglig nedgång av dödligheten bland spädbarnen i de svenska städerna. I Sundsvall sjönk spädbarnsdödligheten bland barn som var födda av ogifta mödrar med närmare två tredjedelar, och bland spädbarn till gifta föräldrar halverades dödligheten. I avhandlingen studeras förlossningsvårdens direkta omvårdnad, liksom dess indirekta omsorg om spädbarnen och det framgår att det finns ett samband mellan den institutionella förlossningsvården och spädbarnens ökade överlevnad.
Fredagen den 21 oktober 2005 försvarar Maria J. Wisselgren, institutionen för historiska studier (historisk demografi), Umeå universitet, sin avhandling med titeln Att föda barn – från privat till offentlig angelägenhet. Förlossningsvårdens institutionalisering i Sundsvall 1900-1930. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Humanisthuset, hörsal E. Fakultetsopponent är professor Marie Clark Nelson, Linköpings universitet.
Maria J. Wisselgren är född och uppvuxen i Örebro, men flyttade 1989 till Umeå.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju kontakta gärna Maria J. Wisselgren på
tel: 0730-55 56 05 eller på e-post: maria.wisselgren@ddb.umu.se.
Begreppet ångest förknippas ofta med ett sjukligt tillstånd som man söker hjälp för. I det här sammanhanget ska ångest förstås som ett uttryck för en organisation som inte fungerar. Curt Andersson, som själv har arbetat som konsult, har studerat ångesten i två olika typer av organisationer, ett större företag och ett mindre.
Resultatet av hans forskning visar att det i ångestfyllda organisationer finns en diskrepans mellan de anställdas och ledningens bild av arbetsplatsen. Det kan till exempel gälla målföreställningar, vilka gränser som är satta för arbetsuppgifterna, hur stor frihet de anställda har, eller hur chefen sköter sitt jobb. Om man inte kommunicerar sina olika bilder med varandra uppstår ett verklighetsglapp. Detta skapar ångest. Den här ångesten kan utnyttjas som en drivkraft mot förändring, men den kan lika gärna blockera och förlama. Om man kommunicerar med varandra och går från ord till handling är det möjligt att ta sig ur ett jobbigt läge. Men om organisationen inte lyckas med det får ångesten en förlamande effekt som gör att verksamheten stagnerar. Då träder rädslan in, som kan ta sig uttryck som att chefen distanserar sig och tiger ihjäl obehagliga frågor, samtidigt som de anställda inte vågar tala öppet och blir rädda att de inte ska klara av sina arbetsuppgifter. Om då en konsult hyrs in för att ”lösa alla problem” får han eller hon rollen som ångestreducerare som får ta hand om allt gammalt och ouppklarat. Vilken väg en organisation tar beror på mognaden hos organisationen, ledningen och de olika individerna.
Curt Andersson har en känsla av att ångesten i arbetslivet ökat. En orsak tror han är att organisationerna blivit resurssnålare.
– I dagens organisationer finns det inga personer kvar som jobbar med human resourcefrågor. Dessutom försöker de offentliga arbetsgivarna efterlikna näringslivet utan att veta hur de ska göra. För att inte tala om att projektanställningarna ökat, vilket skapar en osäkerhet hos många, säger han.
Avhandlingen ”Ångest i organisationen: Möten mellan konsult och organisation” läggs fram vid Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet fredagen den 21 oktober 2005 kl. 13.15.
Plats: Vasaparken, universitetsbyggnaden, sal 10
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Curt Andersson, tel: 0521-26 40 43, 031-68 59 55, 031-68 53 92, 0701- 105198, e-post curt.andersson@htu.se
Magnetkameraundersökningar används ofta för att studera tumörer i hjärnan och diskbråck i ryggraden. Under de senaste åren har metoden även utvecklats till ett allt vanligare sätt att diagnostisera hjärt- och kärlsjukdomar. De kontrastmedel som vanligtvis används vid magnetkameraundersökningar är baserade på grundämnet gadolineum.
Lars Johansson har i sin avhandling undersökt de potentiella förbättringar som järnoxidpartiklar i nanoformat kan innebära för undersökningsmetoden. Studier genomfördes både i provrör och på patienter och slutsatsen är att järnoxidpartiklar fungerar bra som kontrastmedel vid undersökning av förändringar i små blodkärl.
– Järnoxidpartiklarna är större än de gadolineummolekyler som brukar användas, vilket innebär att partiklarna stannar kvar i kapillärerna, till skillnad från gadolineum, som strömmar igenom kapillärväggarna. Järnoxidpartiklarna är därför bättre för att analysera tillståndet i kapillärerna, berättar Lars Johansson.
I framtiden kan metoden bli användbar för att utvärdera nya behandlingsmetoder för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar.
När det gäller förändringar av större blodkärl fann Lars Johansson att diagnostisering görs bättre med gadolineum eller inget kontrastmedel.
Kontaktinformation
Lars Johansson kan nås på tel 018-611 48 04, 018-50 50 58, 0708-46 77 33 eller e-post lars.johansson@radiol.uu.se
Jakten på nya magnetiska material är intressant, eftersom användningsområdena är många och kräver olika magnetiska egenskaper. Solveig Felton har studerat de magnetiska egenskaperna hos olika material som innehåller övergångsmetaller, exempelvis järn, nickel och kobolt. Bland annat har hon analyserat nya föreningar som tillverkats vid institutionen för materialkemi. Typen av magnetism styrs bland annat av materialets kemiska sammansättning men också av mättemperaturen och det yttre magnetfältet. Magnetismen kan antingen vara ordnad på ett antal olika sätt, eller oordnad.
– Jag har mätt materialens magnetisering vid olika temperaturer och i olika magnetfält för att ta reda på vilken typ av ordnad magnetism materialen har och vid vilken temperatur ordningen uppstår, säger Solveig Felton.
För att undersöka hur stabilt det ordnade magnetiska tillståndet är har hon undersökt vad som händer med materialens magnetism om man till exempel byter ut en liten andel av de magnetiska atomerna mot ett omagnetiskt ämne. En annan möjlighet är att byta ut någon av de omagnetiska beståndsdelarna mot en större eller mindre dito.
– Då ser vi hur avståndet mellan de magnetiska delarna påverkar den magnetiska ordningen. Vi kan också byta ut den magnetiska beståndsdelen mot en annan. Möjligheterna är näst intill oändliga, säger Solveig Felton.
Hon har också studerat magnetismen hos mikrometerstora tunnfilmselement arrangerade i speciella mönster. Dessa kan, i kombination med ett yttre roterande magnetfält, användas för att förflytta enskilda magnetiska partiklar på ett kontrollerat sätt i framtida tillämpningar.
– I framtiden skulle detta till exempel kunna användas för att sortera och separera biomolekyler, säger hon.
Kontaktinformation
Solveig Felton kan kontaktas på 018-471 31 36 eller via e-post: Solveig.Felton@Angstrom.uu.se
Själva produktbestämningen utgör den centrala delen i projekteringsarbetet. De kunskaper som utvecklas under projekteringsprocessen ska vidareförmedlas och användas som underlag för upphandling, produktion och förvaltning. Denna handbok utgår från en systemsyn och understryker vikten av noggrann samordning av form, funktion, konstruktion och produktion och beskriver hur byggprojekt kan redovisas i gränssnitten mot beställare, brukare, myndigheter, entreprenörer och tillverkare.
Boken vänder sig främst till alla som medverkar i planering, projektering och byggande samt till studerande vid de tekniska högskolorna.
Författare är Rodel Stintzing, arkitekt SAR/MSA, verksam som praktiserande arkitekt sedan 1960-talet. Han har medverkat i många större byggprojekt med stor komplexitet och är lärare i projekteringsmetodik och projekteringsledning vid Kungl. Tekniska Högskolan.
Leda projektering i byggprocessen ges ut av Formas förlag och kostar 398 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Kontaktinformation
Recensionsexemplar kan beställas från:
Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008
För mer information kontakta:
Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se , 08-775 4001, 073-656 20 21
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 4008, 0733 50 31 61
Skelettet är en levande vävnad som ständigt bryts ner och byggs upp. Detta sker för att mineraler och joner som lagras i benvävnaden ska frisättas vid behov och för att skelettet ska kunna anpassa sig efter förändringar i den belastning som det utsätts för.
Den celltyp som bildar benvävnad kallas osteoblaster medan nedbrytningen sker med hjälp av flerkärniga jätteceller, osteoklaster. För att nedbrytning och uppbyggnad ska balanseras styrs aktiviteten hos dessa båda celltyper av ett komplext nätverk av reglerande molekyler. Interleukin-6 (IL-6) är ett protein som påverkar många celltyper i kroppen, bl.a. har det en viktig roll i immunsystemet. IL-6 produceras också av osteoblaster och har föreslagits vara en faktor som ökar bennedbrytningen vid flera sjukdomar, bl.a. osteoporos (benskörhet), reumatoid artrit (ledgångsreumatism) och parodontit (tandlossning). I avhandlingen visar Emma Persson att IL-6 och besläktade proteiner ökar bennedbrytningen genom att höja osteoklastaktiviteten. Denna effekt verkar till stor del bero på att proteinerna ökar uttrycket av RANKL, ett protein som finns på osteoblasternas ytor och har visats vara nödvändigt för bildandet och aktiveringen av osteoklaster.
Under de senaste årtiondena har forskning visat att det finns nerver i ben som frisätter neuropeptider, proteiner som överför signaler mellan celler i nervsystemet. En intressant upptäckt är att nerverna är fler i de delar av benen där omsättningen av vävnad är hög. Nyligen har man visat att belastningens effekt på skelettet förmedlas via nervsystemet, vilket också antyder att den osteoporos som förekommer hos patienter med stroke beror just på bristande nervsignalering till skelettet. I avhandlingen visas att neuropeptiden ”vasoaktiv intestinal peptid” (VIP) ökar uttrycket av IL-6 hos osteoblaster. Vidare visas att bildandet av IL-6 också stimuleras av andra proteiner som är viktiga i inflammationsprocesser och som tidigare visats reglera bennedbrytningen. Denna effekt kan förstärkas om cellerna samtidigt stimuleras med VIP, vilket indikerar ett samspel mellan immunsystemet och nervsystemet i regleringen av omsättningen av benvävnaden. VIP ökar också uttrycket av RANKL hos osteoblaster och detta fynd, tillsammans med den stimulatoriska effekten av VIP på IL-6-produktionen, indikerar att VIP kan öka bildandet av och aktiviteten hos osteoklaster – och därmed öka nedbrytningen av ben.
Emma Persson är doktorand vid avd. för oral cellbiologi.
Hon nås på tel. 090-785 60 62, 070-696 79 76
eller e-post: emma.persson@odont.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 14 oktober vid Inst. för odontologi, avd. för oral cellbiologi, och har titeln ”The neuropeptide VIP and the IL-6 family of cytokines in bone – effects on bone resorption, cytokine expression and receptor signalling in osteoblasts and bone marrow stromal cells”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, Tandläkarhögskolan 9 tr. Fakultetsopponent är docent Andreas Kindmark, Inst. för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Koldioxid är en växthusgas som produceras i det moderna industrisamhället bland annat av kolkraftverk och bilar. Men koldioxid är även delaktig i en mängd naturliga processer. I en skog tar träden upp koldioxid från luften, medan marken avger koldioxid. Skogens upptag är dock i regel större, och därmed motverkar skogslandskapet växthuseffekten.
Sebastian Sobek har undersökt sjöarnas roll i skogens koldioxidbudget. Han har uppmätt koldioxidutsläppet från 33 svenska sjöar och jämfört data från 5 000 sjöar världen över.
Trots att ett stort antal sjöar ligger insprängda i skogslandskapet har deras roll i koldioxidkretsloppet inte varit känd. Sebastian Sobek visar i sin avhandling att nästan alla sjöar avger koldioxid till atmosfären. Det sammanlagda koldioxidutsläppet från alla svenska skogssjöar är så pass stort att det kan påverka hela skogslandskapets koldioxidbalans. Därför bör sjöar inkluderas i framtida modeller av skogens koldioxidbudget, menar Sebastian Sobek.
– Tidigare har man trott att det barrskogsbälte som täcker Sverige, norra Europa, Asien och Amerika tar upp väldigt mycket koldioxid. Min forskning visar att eftersom det finns miljontals sjöar i skogsbältet kan man inte förlita sig på att skogen tar upp så mycket koldioxid som man har trott, säger Sebastian Sobek.
Hans resultat visar att koldioxiden i huvudsak produceras av bakterier som helt naturligt förekommer i sjövatten. Bakterierna livnär sig av humusämnen som sköljs ned i sjön från omkringliggande mark. Ju mer humus det finns i en sjö, desto mer koldioxid avger den.
– Eftersom den pågående klimatförändringen kommer att leda till förändringar i exporten av humusämnen från mark till sjöar så kommer även sjöarnas koldioxidutsläpp att påverkas. På många håll i Sverige har man observerat en tilltagande halt av humus i sjöar de senaste decennierna och denna trend kommer sannolikt att fortsätta. Därmed är det troligt att sjöarnas koldioxidutsläpp kommer att öka ytterligare i takt med att klimatförändringen fortgår, konstaterar Sebastian Sobek.
Kontaktinformation
Sebastian Sobek kan nås på tel 018-471 27 26, mobil 0730-46 34 16 eller e-post sebastian.sobek@ebc.uu.se
Tidigare forskning har visat att studenter utvecklar sin kunskapssyn och inställning till lärande under universitetsstudier. I sin forskning har Anders Berg undersökt om olika inställningar till lärande påverkar hur exempelvis laborationer uppfattas. Han har även försökt se vad i undervisningssituationen som kan leda till att man ändrar inställning i önskvärd riktning. Anders forskning visar att en mera utvecklad kunskapssyn är relaterad till mera motiverat beteende hos studenterna, man ger exempelvis inte upp så lätt om något är svårt att förstå eller innebär en större utmaning.
Målet med all högre utbildning i Sverige beskrivs i högskolelagen med ord som:
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet?
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
– följa kunskapsutvecklingen
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området
En faktor som kan vara viktig för att studenterna ska nå dessa höga mål är studenternas inställning till lärande.
Öppna experiment, där inte allting är beskrivet eller givet av läraren, accepteras lättare av studenter med en mera utvecklad kunskapssyn. Studenter med mindre utvecklad kunskapssyn behöver mera (lärar) stöd och tydliga signaler om vad man förväntas göra och uppnå. Öppna experiment som är lagom svåra leder också till att studenterna blir engagerade och lär sig mera. Här kan lärarens förmåga att bestämma vad som är en lagom svårt för studentgruppen vara viktig och ett exempel på lärarprofessionalism.
– En annan intressant sak med laborationer är att det diskuteras och frågas väldigt mycket, ett exempel är att under fyra laborationsdagar ställde tolv studenter 922 frågor. Det innebär att varje student i snitt ställde fyra frågor per timme. Annan forskning har visat att studenter under föreläsningar ställer i snitt en fråga var sjätte timme. Kanske kan det livliga diskuterandet och frågandet vara en anledning till att lärare och studenter generellt är så positiva till laborationer trots att mycket forskning visat att laborationer inte alltid är så effektiva lärandesituationer, menar Anders Berg.
Anders forskning visar att studenternas frågor under laborationer kan användas som en indikation om laborationen fyller sina syften. En viktig faktor i undervisningssituationen som kan leda till att studenterna ändrar sin inställning till lärande är att de uppfattar att lärarna respekterar deras ansträngningar. Respekten kan till exempel visa sig genom att man som lärare ställer höga krav och samtidigt är beredd att hjälpa studenterna att nå målen. Ett annat exempel på respekt för studenternas lärande kan vara att man som lärare inbjuder till frågor och dialog och inte ser frågor som ett oönskat avbrott i undervisningen.
Anders forskning visar att, förutom att försöka välja rätt kurslitteratur, ha bra laborationer och så vidare, kan det finnas anledning för lärare att fundera på hur man kan skapa lärandesituationer som gör att studenter utvecklar sin kunskapssyn. Det kan mycket väl vara så att en mera utvecklad kunskapssyn är något av det viktigaste för att studenterna ska nå de mål för universitetsstudier som högskolelagen uttrycker.
Läs hela eller dela av avhandlingen på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=589
Fredagen den 14 oktober försvarar Anders Berg, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Learning Chemistry at the University level. Student attitudes, motivation, and design of the learning environment. ?Svensk titel: Att lära sig kemi på universitetsnivå. Studenters attityder, motivation och lärandesituationens utformning.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i KBC-huset, KB3 A9, Fakultetsopponent är Helge Strömdahl, professor, Inst. för Tematisk utbildning och Forskning (ITUF) Linköpings universitet
Kontaktinformation
Anders Berg nås på:
Tel: 090 7869974 eller 073 620 50 60
E-post: anders.berg@adm.umu.se
