– Utan att kunna så mycket om FOI ännu så inser jag naturligtvis att det väntar stora förändringar. Och jag har mycket erfarenhet av att leda förändringar, säger Christina Ullenius.
– Jag blev mycket glad att bli tillfrågad om jag ville styrelseordförande och jag har tänkt igenom det här noga, berättar Christina Ullenius. Jag har arbetat mycket med att utveckla forskning och utbildning i samverkan med omvärlden. Det här har varit en stor omställning för universitetsvärlden. Jag har försökt hitta former för dialog. Hur ska ett universitet kunna bli en drivkraft i regionen och inte bara ett universitet för regionen utan en resurs för hela nationen.
Christina Ullenius blev civilingenjör på Tekniska högskolan i Stockholm. Ämnet var kemi. Det ledde med tiden vidare till en doktorsavhandling vid Chalmers i Göteborg.
– Och det är där jag har varit den längsta tiden. Från 1972 till 1994. Jag var bland annat prorektor och ansvarig för att driva utvecklingen av civilingenjörsutbildningen.
Ledarerfarenheten från Chalmers låg sedan i vågskålen när regeringen sökte någon som skulle utveckla högskolan i Karlstad till universitet.
– Jag kom till den dåvarande högskolan 1995 och 1999 hade Karlstad ett universitet.
Det finns säkert beröringspunkter med FOI. Det handlar om att balansera mellan de inre drivkrafterna i en organisation och styrelsen. Visserligen har FOI andra ramvillkor än universitet men många frågor är desamma. Forskningen ska utvecklas och inriktas och det måste finnas en balans mellan fri och beställd forskning.
Kontaktinformation
Johan Axell, kommunikationsdirektör
Telefon: 08-555 030 18
Mobil: 070-277 03 62
– Det innebär att vi i vårt arbete kan använda dessa resultat för att försäkra kvinnor om att den stressen de upplever under behandlingen inte påverkar resultatet. Den informationen i sig kan mycket väl leda till att stressen och oron minskar, säger barnmorska Lisbeth Anderheim som genomfört studien tillsammans med barnmorskekollegan Herborg Holter.
Tidigare forskning om den psykologiska stressen påverkar resultatet vid provrörsbefruktning har varit motstridig. En del studier har sagt att stress har en negativ effekt, andra att den inte påverkar alls.
Styrkan i undersökningen är kvinnorna besvarat frågeformulär samtidigt som de genomgått behandlingen, och inte efteråt när de vet om behandlingen lyckades. En månad innan behandlingen påbörjades svarade 166 kvinnor på ett utförligt frågeformulär om hur de mådde. Frågorna behandlade ämnen som kvinnornas hälsa, förhållandet till partnern, livsstil och livssyn och hur intensiv deras längtan efter barn var. 151 av kvinnorna svarade på ytterligare frågor i samband med att ägg hämtades från deras äggstockar. Av totalt 139 kvinnor som fick tillbaka befruktade ägg blev 58 gravida, vilket stämmer väl överens med hur många som vanligtvis blir gravida efter provrörsbefruktning.
Resultatet av studien visar att stressnivån inte på något vis påverkade möjligheten att bli gravid.
– Den enda förklaringen till om kvinnorna blev gravida eller inte var hur god kvalitet det var på deras embryon, säger Lisbeth Anderheim.
Studien resultat publicerades den 25 augusti 2005 i Human Reproduction, Europas ledande medicinska tidskrift inom området reproduktionsmedicin.
KORTFAKTA IVF/PROVRÖRSBEFRUKTNING
Vid IVF plockas ägg ut från kvinnans äggstockar. Äggen placeras i näringslösning i en glasskål tillsammans med spermier. De ägg som befruktas kan återföras till kvinnan och kan där utvecklas till ett foster. Världens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes i Storbritannien 1978 och sedan dess har cirka två miljoner provrörbarn fötts i världen. Skandinaviens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1982. I Sverige föds årligen omkring 2 500 barn efter lyckade IVF-behandlingar.
Tidskrift: Human Reproduction, 25 augusti, 2005
Artikelns titel: Does psychological stress affect the outcome of in vitro fertilization?
Författare: Lisbeth Anderheim, Christina Bergh, Herborg Holter och Anders Möller
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Barnmorska Lisbeth Anderheim, telefon: 0707-64 06 76 och e-post: lisbeth.anderheim-soderqvist@vgregion.se
Adjungerad professor Christina Bergh, telefon: 031-342 37 95, 0736-88 93 25, e-post: christina.bergh@vgregion.se
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Det är forskningen i nanoteknik som leds av professor Håkan Olin vid Mittuniversitetet som får detta betyg i VRs utvärdering av Sveriges samlade forskning inom området fasta tillståndets fysik. Mer än hälften av Sveriges fysikforskare är engagerade i detta forskningsområde – som är det största området inom fysiken.
Nanoteknik, som rör tekniken runt strukturer som har en storlek på 1-100 nanometer, har snabbt blivit ett av de hetaste forskningsområdena och förväntas få en stor inverkan i samhället.
– En atom är ungefär en halv nanometer och en nanometer är lika med 0,000 000 001 meter – vilket naturligtvis är oerhört precisionskrävande, berättar Håkan Olin, professor i fysik.
Nanoteknik är till sin natur tvärvetenskapligt med inslag från områden som fysik, kemi och biologi. De applikationer som först kommer att få ett industriellt genombrott är troligen inom elektronik och bioteknologi.
Vad som framhålls i utvärderingen från VR är det pionjärarbete som gjorts inom mikroskopi där Håkan Olin och hans kollegor tagit fram nya instrument för nanoteknik. Håkan Olin har tidigare vunnit ett antal innovationspris på de patenterade uppfinningarna, vilket lett till spin-off företaget Nanofactory Instruments AB. Företaget säljer dessa instrument, som kostar i storleksordningen 1 miljon kronor, över hela världen.
Med detta nya nanoinstrument har Håkan Olin och hans medarbetare gjort ett antal genombrott i nanoteknik – bland annat det första nanoreläet, de första bilderna på en punktkontakt, samt den första nanopipetten.
– Det är extra roligt att Vetenskapsrådet valde våra elektronmikroskopbilder på nanopipetten som omslagsbild för hela utvärderingen, säger Håkan Olin.
Vidare framhålls forskning som resulterat i upptäckten av kvantiserad resistans i vissa nanotrådar, upptäckten av atomer på ytor som dras mot varandra, och konstruktion av en transistor som där strömmen är en enda elektron åt gången.
Vetenskapsrådet (VR) är den största statliga finansiären (cirka 2,5 miljarder kr/år) av grundforskning vid svenska universitet och de har ett nationellt ansvar att stödja och utveckla svensk grundforskning inom hela det vetenskapliga fältet. Målet för vetenskapsrådets verksamhet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation i Europa.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Professor Håkan Olin, Mittuniversitetet, 060-148855, E-post hakan.olin@miun.se
– Den nya satsningen ger oss nya möjligheter att på allvar ta upp konkurrensen med de stora aktörerna på den internationella MBA-marknaden. Ambitionen har alltid varit att möta kraven från en mer internationell målgrupp och därför är det rätt att vi nu lanserar en Global Executive MBA samt att vi ger våra befintliga MBA-program även på engelska, säger professor Hans Tson Söderström vid Handelshögskolan, styrelseordförande i det nybildade IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Upplägget bygger på att deltagarna börjar med 12 veckors generell ledarskaps- och finansiell utbildning och därefter specialinriktar sig inom olika områden; Leading Innovation, Health & Life Sciences, Global och Financial Management. Samtliga specialinriktningar kommer att ges på engelska och även vara tillgängliga för deltagare på Handelshögskolans MBA-program i Riga och St.Petersburg. MBA-programmen vid Handelshögskolan i Stockholm är sedan 2000 rankade av Financial Times som Nordens bästa. Inriktningen Global Executive MBA ges på sammanlagt sex platser i Europa, Asien, USA och Latinamerika.
– Sverige står inför en stor utmaning vad gäller ledarskap och ledarförsörjning. Vi skall vara den viktigaste aktören i Sverige för att utbilda chefer som har rätt kompetens att möta de nya förutsättningarna på den mer internationella marknad vi nu agerar på. Det nya upplägget i våra Executive MBA program bygger på ett nytt sätt att tänka – på en gemensam bas bygger vi ytterligare möjligheter till specialisering inom ramen för en MBA, säger Jan-Mikael von Schantz, VD på IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Karin Wiström, Ansvarig Executive MBA, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-586 175 51 / 070-651 21 43 /, e-mail: karin.wistrom@ifl.se
Peter Rovér, Marknads- & Informationschef, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-586 175 33 / 070-249 42 24 /, e-mail: peter.rover@ifl.se
Jan-Mikael von Schantz, VD IFL vid Handelshögskolan I Stockholm School of Economics Tel: 08-586 175 92 / 070-513 64 40, e-mail: jan-mikael.von.schantz@ifl.se
Hans Tson Söderström, professor, Styrelseordförande IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-586 175 45 / 070-813 28 20, e-mail: hans.tson.sorderstrom@ifl.se
Om Executive MBA vid IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Executive MBA vänder sig till dem som har en akademisk examen och minst fem års kvalificerad yrkeserfarenhet med sikte på ledande befattningar inom näringsliv och förvaltning. Programmen leder till en Executive MBA-examen från Handelshögskolan i Stockholm. Programmen är på deltid och sträcker sig över två år. Det kombinerar teori och praktik på ett sätt som ger stark koppling till deltagarnas affärsmiljöer och tidigare erfarenheter. Handelshögskolans Executive MBA rankas sedan år 2000 som Nordens bästa på Financial Times årliga ranking av världens ledande Executive MBA.
Efter tolv veckors generell ledarskaps- och finansiell utbildning ges följande inriktningar:
o Leading Innovation (affärsutveckling & IT)
o Health & Life Sciences (för hälsosektorn)
o Financial Management (starkt fokus på finans och ekonomi i storföretag)
o Global Executive MBA (internationella affärer)
Vid Handelshögskolan i Stockholm ges sedan 2004 även en ettårig MBA på heltid.
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
Executive Education och IFL har fört samman sina verksamheter och bildar – under namnet ”IFL vid Handelshögskolan i Stockholm” – en av Europas största och ledande aktörer för verksamhets- och ledarutveckling. Företaget finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Bryssel och Ryssland och är systerbolag till SSE Riga i Lettland. IFL vid Handelshögskolan i Stockholm erbjuder öppna och företagsanpassade utvecklingsprogram och tjänster inom management, ledarskap, organisation och affärsutveckling.
IFL vid HHS bedriver även verksamhet genom delägarskap i utvecklingsbolaget IFL Entrepreneur och forskningsstiftelsen Marknadstekniskt Centrum (MTC). Inom verksamheten finns även kursgårdarna Kämpasten i Sigtuna och Passage du Nord i Bryssel. Se www.ifl.se.
Om samarbetet mellan IFL och Exportrådet
Samarbetet innebär att Exportrådets ”The Global Executive MBA” kommer att ingå i Handelshögskolans utbud av Executive MBA-program. Exportrådet i samarbete med Center for Continuing Education at Copenhagen Business School och INSEAD´s Center for Advanced Learning Technoligies lanserade The Global Executive MBA” hösten 1999. Sedan dess har fem program genomförts och närmare 100 personer utexaminerats.
För tidigt födda barn är betydligt skörare än fullgångna barn. Syrebrist eller infektion under graviditeten, förlossningen eller under nyföddhetsperioden kan leda till att skadliga celler aktiveras vilket kan leda till att inflammation i hjärnan. I vissa fall kan det orsaka att barnet drabbas av cerebral pares eller beteendestörningar.
Anna-Karin Welin, specialist i obstetrik och gynekologi, har i sin avhandling intresserat sig för hur det kan undvikas. Hennes resultat visar att behandling med hormonet melatonin minskade inflammationen i hjärnan på fårfoster med syrebristorsakade hjärnskador. Detta kan innebära att om nyfödda barn som drabbats av syrebrist fick melatonin skulle risken för allvarliga hjärnskador minskas.
– Melatonin ges idag bland annat till barn med sömnstörningar. Det finns inte några dokumenterade bieffekter knutna till melatonin vilket gör behandlingsalternativet speciellt lockande, säger Anna-Karin Welin.
Hon har även studerat olika skademekanismer som leder till hjärnskada i den vita hjärnsubstansen, det vill säga den delen av hjärnan där alla nervbanorna går.
– Jag visar att såväl infektion som syrebrist kan leda till hjärnskada liknande den som ses hos barn som senare utvecklar cerebral pares, säger Anna-Karin Welin.
Det är viktig med större kunskaper om vad som orsakar hjärnskadorna eftersom det kan leda till nya behandlingsalternativ. Hjärnskador som sker i samband med förlossningen är speciellt intressanta eftersom de möjligen går att förhindra med en bättre och säkrare förlossningsövervakning. Ny forskning visar att övervakning av barnets hjärta med hjälp av EKG minskar antalet fullgångna barn som föds med syrebrist och som därför utvecklar hjärnskada.
– Mina resultat visar att det för tidigt födda fåret i samband med syrebrist kan reagera med hjärtrytmförändringar som syns på EKG. Det kan innebära att denna övervakningsmetod även skulle kunna användas vid förlossning av för tidigt födda barn, säger Anna-Karin Welin.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa
Avhandlingens titel: Pathophysiology of Intrauterine Asphyxia
Avhandlingen försvaras torsdagen den 8 september klockan 9.00 i kvinnoklinikens aula, SU/Östra, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Anna-Karin Welin, telefon: 0340-124 86, 0709-38 56 98, e-post: anna-karin.welin@telia.com
Handledare:
Docent Carina Mallard, telefon: 031-773 34 98, e-post: carina.mallard@fysiologi.gu.se
Professor Henrik Hagberg, telefon: 031-343 41 40, e-post: henrik.hagberg@obgyn.gu.se
Civilingenjören Johan Wendell har i sitt examensarbete ”Samhällets kabelförråd och potential för ökad återvinning” inventerat resurserna av markförlagd kabel som inte längre utnyttjas. Resultatet visar att koppar och aluminium till ett värde av uppskattningsvis 16 miljarder kronor finns att hämta runt om i Sverige.
Samtidigt publiceras ett annat examensarbete, av Mats Winsnes, som visar att återvinning av kabel på plats i Sverige ger en mindre total belastning på miljön än om den görs i Kina.
Samarbetet mellan Avdelningen för industriell miljöteknik vid LiU och utvecklingsbolaget Stena Miljöteknik AB inleddes under hösten 2004. Syftet är att utveckla kunskapsområdet metallåtervinning vid LiU, med fokus på strategiska frågor för Stenas verksamhet. Samarbetet ska leda till gemensamma forskningsprojekt med finansiering för doktorander och industridoktorander. Stena får också studentkontakter som kan underlätta för examensarbeten och framtida rekrytering.
Kontaktinformation
Mattias Lindahl, tekn dr
Avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet
013-281108
0708-849554
malin@ikp.liu.se
Christer Forsgren, VD
Stena Miljöteknik AB
031-7752019
070-7752019
christer.forsgren@stenametall.se
Johan Wendell
013-175643
070-6741505
johwe559@student.liu.se
Att bruket av hormoner påverkar människans luktsinne har varit känt sedan tidigare men denna påverkan har ansetts vara generell, det vill säga att känsligheten för samtliga lukter påverkas lika. Uppsalaforskarna har i sin studie vid institutionen för psykologi mätt kvinnors luktkänslighet för två olika lukter; en lukt som signalerar mat (näring) och en som anses vara en social lukt, ett feromon som finns naturligt i manlig svett. Resultaten visar att kvinnors hormonella tillstånd påverkar känsligheten för olika lukter olika.
– De som använde p-piller var mer känsliga för lukten som signalerar näring men mindre känsliga för den sociala lukten, berättar Johan Lundström, medförfattare och doktorand vid institutionen för psykologi.
Denna skillnad i luktkänslighet verkade dessutom vara kopplad till graden av fertilitet. Kvinnor i den mest fertila fasen av menstruationscykeln var mest känsliga för det manliga svettämnet. Luktsinnets främsta funktion anses vara att fungera som ett signalsystem som hjälper oss att dels välja vad som är ätbart, dels att varna oss för farliga ämnen. Denna funktion har länge varit ansedd som den drivande kraften bakom gravida kvinnors ökade känslighet för lukter under de första graviditetsmånaderna. Intressant är att hormonsammansättningen i p-piller i stort sett är identisk med den kroppen under i graviditetens första månader.
– Detta talar för att p-pillerätande kvinnors ökade känslighet för näringslukten drivs av kroppens önskan att finna näring till fostret då hormonsammansättningen signalerar graviditet till kroppen. Det omvända kan vara sant för kvinnor i den mest fertila fasen av menstruationscykeln som får ökad känslighet för den sociala lukten. Den drivande mekanismen här kan vara kopplad till ett ökat intresse för det motsatta könet, säger Johan Lundström.
Kontaktinformation
För mer information: Johan Lundström, tel: 018-471 62 21, 070-580 65 71 eller via e-post johan.lundstrom@psyk.uu.se
De nya rönen, som publiceras i det senaste numret av Proceeding of the National Academy of Science, PNAS, är svaret på en av de hetaste, olösta gåtorna om exakt hur proteinsyntesen går till. Översättningen av den genetiska koden vid tillverkningen av nya proteiner är en av de mest centrala processerna i levande organismer. Detta äger rum i cellernas ribosomer, som är stora komplex av nukleinsyror och proteiner bestående av cirka en miljon atomer. Efter årtionden av biokemisk forskning rörande hur ribosomerna fungerar skedde för fem år sedan stora genombrott då amerikanska och engelska forskargrupper lyckades bestämma ribosomernas detaljerade, atomära struktur med hjälp av röntgenkristallografi. Därmed blev det möjligt att direkt se hur de beståndsdelar som behövs vid proteinsyntesen är tredimensionellt placerade i ribosomen. Det visade sig bland annat att inga av ribosomens proteindelar deltar direkt i den kemiska reaktion där aminosyror kopplas ihop, utan att reaktionen måste katalyseras av ribosomens nukleinsyror (RNA).
– Detta överensstämmer med idén att det en gång funnits en RNA-värld, innan våra nuvarande, sofistikerade enzymer utvecklades. Man tror alltså att ribosomen, som är en uråldrig biologisk ”maskin”, fortfarande kan bära spår av denna tid, säger Johan Åqvist, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Ribosomstrukturen visade tydligt hur den genetiska koden avläses, men frågan kvarstod hur själva den katalytiska processen går till då aminosyror länkas ihop till nya proteiner. Johan Åqvist och doktoranden Stefan Trobro har nu med hjälp av massiva datorberäkningar lyckats simulera proteinsyntesreaktionen och undersökt flera tänkbara kemiska mekanismer.
– Resultaten visar att det bara finns en möjlig typ av mekanism och vi har i detalj kunnat förklara hur denna fungerar och varför reaktionen går så snabbt, säger Johan Åqvist.
De teoretiska beräkningarna förklarar också en rad biokemiska experiment som gjorts under senare tid.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Åqvist på 018-471 41 09 eller Johan.Aqvist@icm.uu.se
– Tillgången till sötvatten är en av de allra viktigaste resurs- och miljöfrågorna under lång tid framöver, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas. Nästan allt sötvatten i flytande form finns lagrat i grundvattenreservoarer. Nu visar det sig att denna dyrbara resurs hotas av föroreningar och överutnyttjande. Därför måste vi snabbt lära oss att bättre förstå hur den ska förvaltas.
Omkring en tredjedel av jordens människor är nästan helt beroende av grundvatten för sin dricksvattenförsörjning. Det gäller människor i flera av tredje världens jättestäder, och det gäller större delen av Indiens landsbygdsbefolkning. En stor del av jordens bördigaste jordbruksmark bevattnas med grundvatten. Cirka två tredjedelar av världens totala vattenanvändning går till bevattning. Floder och sjöar torkar ut eller förorenas, och livsmedelsbehovet ökar. Efterfrågan på grundvatten för bevattning ökar i samma takt. På vissa håll är det så illa att man utnyttjar fossilt grundvatten som inte förnyas.
– Forskningen spelar en viktig roll för att utveckla samhällen med en hållbar och miljövänlig vattenanvändning, fortsätter Lisa. Det behövs forskning och planering om hur framtida tätorter och städer utvecklas och hur människors beteenden och livsmönster påverkar ekosystem och samhällssystem. Sverige är en viktig partner i forskningssamarbetet med länderna i Syd.
Detta är forskningsrådet Formas andra skrift om vatten. Water research – what´s next? gavs ut 2004.
Kontaktinformation
Båda skrifterna ges ut av Formas förlag och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se.
För mer information kontakta:Birgitta Johansson, informatör, 08-775 4003, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, 073-350 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Projektet ska möjliggöra för olika myndigheter och nationer att snabbt, säkert och effektivt kunna utbyta information, få stöd för sammanställning och analys av data. Det är en förutsättning för att kunna få och ge varning på ett tidigt stadium för planerade terroraktioner och andra svåra brott.
– Inom FOI har vi en rad olika forskningsområden som kommer att spela en viktig roll i projektet, berättar Martin Rantzer. Till exempel är FOI internationellt framstående inom området informationsfusion och verktyg och metoder för scenarier. Informationsfusion är oerhört viktigt område för att utveckla metoder för snabb hantering och sammanställning av stora mängder data. Avancerad scenariemetodik är en viktig del bl a i olika typer av analyser och hotbedömningar.
Projektet har titeln Highway to security: Secure interoperability of intelligence services och leds av Saab. Förutom FOI medverkar ytterligare ett tiotal företag och organisationer, bl a EADS, TeliaSonera och Nokia. Myndigheter från Sverige, Finland och Baltikum medverkar i en referensgrupp. Från Sverige ingår bl a Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen.
Totalt har 13 projekt har fått finansiering bland de 156 förslag som kommit in till EU-kommissionen. En panel av oberoende experter har stått för urvalet. Den totala budgeten för de finansierade projekten är 15 miljoner Euro. Säkerhetsforskning kommer att vara en del av EU:s kommande sjunde ramprogram för forskning (2007-2013) där området säkerhet och rymd har en föreslagen budget på cirka 570 miljoner Euro per år.
Kontaktinformation
Martin Rantzer, chef för FOI:s avdelning Ledningssystem, 070-927 73 14
Per-Erik Johansson, sammanhållande för FOI:s medverkan i EU:s säkerhetsforskningsprogram, 070-649 66 45
Åsa Ivarsson, presskontakt 073-444 77 55
Politiska och ekonomiska makthavare, beslutsfattare, byggherrar, planerare, medborgare och debattörer påverkar alla stadsutvecklingen på sitt sätt. I Spelet om staden visar ett tjugotal forskare, alla med olika utgångspunkt, hur detta sker. Artiklarna handlar om allt från konkurrensen om mänskliga och ekonomiska resurser till stadens form – utglesning eller förtätning. Om orsaker till boendesegregationen, om närheten till grönska och om kvinnors begränsade roll i stadsplaneringen. Förhoppningen är att artiklarna ska ge en bild av det mångfasetterade spelet och hjälpa läsaren att lättare urskilja de drivkrafter som formar och förändrar staden.
Kom och lyssna på fyra forskares olika synvinklar från Formas nya pocketbok Spelet om staden.
Tid: Onsdagen den 31 augusti kl 08.30 till 10.00.
Plats: Formas, Birger Jarls torg 5 på Riddarholmen i Stockholm. T-bana Gamla Stan.
För karta se Forskningsrådet Formas hemsida www.formas.se
Medverkande forskare och inlägg är:
1 Hur få med alla?
”Kan partnerskap förenas med demokrati” undrar Ingmar Elander och menar att olika former av samarbete mellan offentliga och privata aktörer visserligen kan leda till effektivitetsvinster, men samtidigt gör det svårt för medborgarna att veta vem som har det politiska ansvaret och försvårar därmed insynen för medborgarna.
2 Hållbara städer spelets mål
Ett genomgående tema i artiklarna är målet om den hållbara stadsutvecklingen. Frågan är om detta mål går att uppfylla och hur det skulle kunna ske. Arne Kaijser menar att vi byggt fast oss i en struktur som innebär hög resursförbrukning och att detta är ett hinder för en miljövänlig utveckling.
3 Högt och tätt, eller glest och utspritt?
Inger Bergström berättar varför staden fortsätter att sprida ut sig trots utsläpp, längre avstånd och sämre service. Exempelvis får förortsfamiljen en större och bekvämare bostad och kan handla billigare, kataloghusindustrin och försäljarna av villatillbehör som gör goda affärer, hantverkare som får arbetstillfällen, skogs- och energiindustrin.
4 Vem tillhör staden?
Kerstin Bodström menar att forskares, journalisters, lärares och andra makthavares förhållningssätt spelar en stor roll för synen på segregerade områden. Negativa förväntningar, rykten och en ensidig medierapportering kan bidra till att ett bostadsområde hamnar i en neråtgående spiral, vilket i sin tur gör att invånarna flyttar. De negativa förväntningarna blir därmed till stor del självuppfyllande.
Spelet om staden ges ut av Formas förlag och kostar 59 kronor inkl moms. Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008
Kontaktinformation
Välkommen!
OSA senast 29 augusti till Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se,
08-775 40 38, 0733-50 31 61
Regeringsuppdraget innebär att FOI ska i samverkan med andra myndigheter förhandla fram ett förslag till avtal med det amerikanska säkerhetsdepartementet (Department of Homeland Security) angående forsknings- och utvecklingsfrågor inom det civila säkerhetsområdet. FOI är en välkänd organisation för det amerikanska säkerhetsdepartementet med god erfarenhet av internationella avtal och har därför etablerats som lämplig svensk part i förhandlingsarbetet.
– Sverige har en framstående säkerhetsforskning som är efterfrågad på den internationella arenan och vi är bland de första nationerna som USA:s säkerhetsdepartement väljer att ingå ett bilateralt avtal med. Det här kommer att leda till konkreta projektavtal för Sverige, säger Eva-Lotta Kraft, chef för FOI:s avdelning för strategi och marknad.
Det amerikanska säkerhetsdepartementet* *har visat stort intresse för samarbete med svenska aktörer inom forsknings- och utvecklingsområdet. De vill gå in i ett långsiktigt partnerskap baserat på ett bilateralt avtal. Avtalet ska innefatta dialog om prioriteringar inom det civila forsknings- och utvecklingsområdet, informationsutbyte, samarbetsprojekt och gästforskarutbyten. Dessutom vill de ge svenska aktörer möjlighet att offerera uppdrag inom säkerhetsdepartementets prioriterade forskningsområden. Sverige bedöms ha goda möjligheter att etablera samarbete med USA:s säkerhetsdepartement inom områden som bl a rör skydd mot farliga ämnen samt gräns- och transportsäkerhet inklusive hamnsäkerhet.
Idag finns inga bilaterala avtal mellan Sverige och USA för att möjliggöra och reglera forskningssamarbete inom det amerikanska säkerhetsdepartementets ansvarsområde. Ett bilateralt avtal är en förutsättning för att etablera svenska forskningsaktörer som långsiktiga partners till säkerhetsdepartementet.
FOI fungerar som sammanhållande part i förhandlingarna, och kommer att samverka med Krisberedskapsmyndigheten (KBM), Statens räddningsverk (SRV), Kustbevakningen (KBV), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Vetenskapsrådet och Smittskyddsinstitutet (SMI). Som ett viktigt underlag i förhandlingarna används den säkerhetsforskningsstrategi ”Kunskap för säkerhets skull” som VINNOVA med flera lade fram i februari 2005.
FOI skall lämna och redovisa ett förslag till avtal och redovisa senast 30 november, 2005.
Kontaktinformation
Eva-Lotta Kraft, Avdelningschef Strategi och marknad FOI 08-555 032 00, 073-444 77 00, evalotta.kraft@foi.se
Lars Sandström, Internationell samordnare FOI, 013-37 81 29, 070-927 70 71, lars.sandstrom@foi.se
Johan Axell, kommunikationsdirektör FOI, 08-555 030 18, 070-277 03 62
Syftet med ALV-projektet är att få fler behöriga lärare med inriktning mot förskola/förskoleklass. Projektet syftar även till att finna en ny utbildningsväg för dem som har praktisk erfarenhet av arbete i förskola/förskoleklass. Med ALV-projektet vill man också få underlag till forskning om synliggörande av reell kompetens.
Högskolan i Borås kommer forskningsvis att följa projektet ända från start genom professor Dennis Beach. ALV-projektet ingår också som en del i ett större forsknings- och utvecklingsprojekt där utforskandet av möjligheterna att använda aktionslärande för att skapa aktionslärande organisationer är huvudtemat. Här finns också forskningsstöd och kontakter genom Centrum för Aktionslärande i Sverige till Revans center for Action learning & Research vid University of Manchester.
Projektet är en samverkan mellan Högskolan i Borås, Borås Stad, Göteborgs Stad, Lerums kommun, Valideringscentrum i Göteborgsregionen och Centrum för Aktionslärande i Sverige.
Utbildningens gång
Utbildningen pågår i cirka två år med start höstterminen 2005. Barnskötarna studerar på halvfart höstterminen 2005 och sedan 20 % (en dag i veckan) från och med vårterminen 2006. Sammanlagt ska 28 barnskötare delta i ALV-projektet.
Utbildningen börjar med validering av redan befintlig kompetens och fortsätter därefter med aktionslärande på arbetsplatsen för att uppnå målsättningarna i de kurser som ännu inte godkänts. Examinationsprocessen pågår hela tiden, men examination sker när tillräcklig kompetens uppnåtts, dock inte förrän efter tre terminers aktionslärande och utbildning.
Kontaktinformation
Kontaktperson vid Högskolan i Borås
Annika Malm
033-435 43 13, 0703-58 38 52
annika.malm@hb.se
Nio personer i åldrarna från åtta till 53 år del-tog i undersökningen som pågick under ett och
ett halvt år. Den huvudsakliga undersökningsmetoden har varit det återkommande intervjusamtalet. Deltagarna och deras strävan skildras i nio fallbeskrivningar. Genom att utgå från den enskildes perspektiv har det varit möjligt att se hur svårigheterna visar sig för var och en av dem och upptäcka de många skiftande sätt de använder sig av i sin strävan att övervinna dem.
Det framgår att läs- och skrivsvårigheter kan förstås som en existentiell fråga där var och en lär efter egna förutsättningar och på egna villkor. De lär i sammanhang som de själva upplever meningsfulla, i förhållande till den personliga förmågan, den tid de har till förfogande och den plats där de befinner sig. Till exempel visar de hur de, med hjälp av möbler eller sin kropp, bygger ”ett fredat bo”, ett shel-ter, runt sin läsning för att få vara ostörda. De upplever ofta en konflikt mellan skolans tid och den egna tiden, den tid de själva råder över, en konflikt som tycks särskilt svår för den som har läs- och skrivsvårigheter. Deras personliga villkor stämmer alltså inte alltid överens med de ramar skolan ger och vad och hur de lär motsvarar inte alltid skolans förväntningar. Därför förblir deras strävan att be-mästra sina svårigheter delvis osynlig.
Meningsfulla sammanhang för läs- och skrivlärande har flera dimensioner. (1) Man lär sig intersubjek-tivt, av och med andra människor, (2) man lär sig av personliga skäl, för att visa eller bekräfta vem man är och (3) man lär sig när innehållet berör en. Att lära sig läsa och skriva och att utveckla dessa förmågor handlar om insikt och förståelse och om de erfarenheter man bär med sig. Det är samtidigt också ett kroppsligt möte med de skrivna orden och texten, förmedlat av våra sinnen och våra händer. De svårigheter som uppstår berör det dagliga arbetet, men också hur man förstår sig själv och vad man vågar satsa på för framtiden med utbildning och yrke. Läs- och skrivsvårigheter framstår därför som en existentiell fråga, om än i olika grad i olika skeden av livet.
Vad kan läraren göra?
Vara öppen för hur eleven själv uppfattar läsning och skrivning, lärande och svårigheter och möta eleven där.
Organisera skolans tid och utrymme så att det skapas goda förutsättningar för lärande.
Skolpolitiska konsekvenser:
Resurser till lärarna så att de får tid till de nödvändiga mötena med enskilda elever.
Läroplan och kursplan som inte skapar hinder genom tidsreglerade mål och åldersjämförelser.
Författare: Cecilia Nielsen, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Trollhättan Uddevalla
Avh. titel: Mellan fakticitet och projekt. Läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem
Handledare: Docent Silwa Claesson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet
Disputation: Fredagen 16 september 2005, kl. 10.00 i sal D3 50, Pedagogen
Opponent: Professor Finn Egil Tönnessen, Senter for leseforskning, Universitetet i Stavanger, Norge
Kontakt: cecilia.nielsen@htu.se 0521-26 40 06, 070-62 82 092
Kontaktinformation
Marianne Andersson
Kansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
SE 405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2396
Fax +46 31 773 2100
http://www.ped.gu.se/forskarutbildning/index.htm
– Konferensen handlar om beslutsfattande och ställningstaganden samt om hur människor hanterar osäkerhet och riskfyllda situationer, säger Anna-Lena Erixon, en av de lokala arrangörerna och doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Forskare från hela världen deltar i arrangemanget. Intresset har varit särskilt stort från dem som forskar om psykologiskt och ekonomiskt beslutsfattande.
Samtliga föreläsningar och workshops är öppna för media.
Tid: 22/8 – 24/8 2005
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet
Språk: Engelska
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Anna-Lena Erixon, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 38 90, mobil 0739-410 210 e-post alen@psychology.su.se
Tommy Gärling, professor Göteborgs universitet,
tfn 031-773 18 81 e-post tommy.garling@psy.gu.se
Henry Montgomry, professor Stockholms universitet,
tfn 08-16 38 25 e-post hmy@psychology.su.se
Stormen Gudrun drabbade Sverige i januari och orsakade mycket omfattande skogsskador. Skog motsvarande landets hela normala årsavverkning beräknas ha blåst omkull. Konsekvenserna för skogsägare, samhället och miljön är stora och svåröverskådliga.
Stormen genererade både ett kort- och ett långsiktigt forskningsbehov. På kort sikt handlar det t ex om skadornas fördelning i landskapet, skydd mot insektsangrepp, metoder för tillvaratagande av virke, socioekonomiska konsekvenser och effekter på miljön. På längre sikt handlar det framförallt om hur skogsbruket eventuellt behöver förändras för att framtida stormar inte ska orsaka så omfattande skador på skogen som den nu aktuella. Formas har avsatt fyra miljoner kronor till elva forskare som ska studera närmare de kortsiktiga effekterna.
Lista på de forskare som beviljats bidrag finns på
http://www.formas.se/docs/Pressmeddelanden/Stormskador.pdf
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Forskningssekreterare Jan Svensson 08-775 40 51, jan.svensson@formas.se eller
Presschef Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
