De flesta djurarter använder sig av speciella lukter, så kallade feromoner, för att kommunicera vissa sociala budskap. Om människor använder sig av feromoner är omtvistat. Att kvinnor som spenderar mycket tid tillsammans tenderar att synkronisera sina menstruationscyklar har länge varit det enda beviset som indikerar att människan använder sig av feromoner. Hittills har man dock inte lyckats identifiera något enskilt ämne.
I en serie studier har Johan Lundström undersökt om ett ämne som återfinns i manlig svett, steroiden androstadienone, har egenskaper som gör att det kan bli klassificerat som det första identifierade mänskliga feromonet. I en delstudie stimulerades de deltagande kvinnorna med mycket små mängder av androstadienone; så små att de inte var medvetna om dess närvaro. Resultatet visar att ämnet påverkar både det autonoma nervsystemet samt uppmärksamhetsrelaterade psykologiska mekanismer. När kvinnor blev stimulerade av feromonet kände de en ökad uppmärksamhet när en individ av det motsatta könet var närvarande.
– Det handlar för individen ej medvetna effekter, via tankeprocesser styrs beteendet i en viss riktning som ger effekter över tiden, säger Johan Lundström.
Han fann också genom avbildning av hjärnan lukten av detta ämnet processas cirka 20 procent snabbare av hjärnan än andra liknande ämnen och att ett fåtal personer, färre än tio procent, tycks vara mycket känsligare än andra för lukten av detta ämne.
Avhandlingen ger stöd för hypotesen att androstadienone är ett mänskligt feromon med förmåga att styra vissa delar av vårt beteende. Feromoner har beskrivits hos de flesta däggdjur, därför är det rimligt att även människan har sådana, menar Johan Lundström. I avhandlingen föreslår han en ny och för däggdjur anpassad definition av feromoner. Den ursprungliga definitionen är nämligen avsedd för insektvärlden och ställer krav på tvingande effekter.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Lundström på tel: 018-471 62 21, 0705-80 65 71 eller via e-post: Johan.Lundstrom@psyk.uu.se
Under senare år har behandling av vissa cancersjukdomar kunnat genomföras med hjälp av radioaktivt märkta antikroppar. Antikroppar är proteiner som i kroppen kan fås att binda hårt till olika strukturer som kan uppträda på tumörceller. Genom att på patienter injicera sådana antikroppar som är märkta med radioaktiva isotoper kan lokal tumörterapi genomföras. En del av de antikroppar som injiceras på patienter eller försöksdjur cirkulerar dock runt i kroppen och kan ge upphov till negativa biverkningar i bland annat benmärg och tarm.
På senare år har det också blivit möjligt att göra antikroppar mot dessa isotopbärande antikroppar, så kallade antiidiotypa antikroppar. Antikropparna har så hög specificitet att de kan skilja ut olika strukturer med mycket stor noggrannhet. I avhandlingen har Ann Erlandsson studerat hur dessa antikroppar binder till varandra genom att analysera den kemiska uppbyggnaden av de bindande ytorna både på den första antikroppen och på anti-antikroppen. Detaljerade slutsatser har kunnat dras om hur dessa antikroppar binder till varandra och även om hur de olika komplex som kan bildas ser ut.
Det har också varit möjligt med olika molekylärbiologiska tekniker byta ut beståndsdelar (aminosyror) av respektive antikroppar och då få en uppfattning om vilka aminosyror som är viktiga för bindningen. Avhandlingen har stor betydelse för kommande behandlingar med antikroppar, då den visar att det är möjligt att både spruta in en antikropp på patienter eller försöksdjur och därefter med hjälp av anti-antikroppar selektivt eliminera samma antikropp igen. Genom att modifiera strukturen på dessa antikroppar på olika vis kan också deras inbördes reaktivitetsmönster skräddarsys för olika terapeutiska mål.
Måndag 19 september försvarar Ann Erlandsson, Enheten för immunologi och Enheten för diagnostisk radiologi, Umeå universitet samt Avd. för kemi, Karlstad universitet sin avhandling med titeln: Interaction studies of idiotypic and antiidiotypic antibodies at experimental targeting. Svensk titel: Interaktionsstudier av idiotypa och antiidiotypa antikroppar vid experimentell tumörlokalisering. Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal A103, Enh. för Immunologi, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är prof. Mats Ohlin, Avd. för immunteknologi, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Ann Erlandsson nås på telefon 054-700 24 71 eller 0734 – 04 72 21 eller e-post ann.erlandsson@kau.se.
Larisa Pekka, doktorand vid Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap, har i sitt avhandlingsarbete genomfört provtagningar i Kolaälven och Imandrasjön på Kolahalvön. Forskningsarbetet har också innehållit geokemiska analyser i samarbete med finska, ryska och svenska forskare.
Larisa Pekkas analyser visar att det bara är koppar- och nickelhalterna som är måttligt förhöjda i Kolaälven, medan övriga metaller ligger i nivå med, eller till och med under, nivåerna i Kalixälven.
Det är ett överraskande och positivt utfall.
– Murmanskborna kan fortsätta att använda Kolaälven som dricksvattenkälla, men man måste förvissa sig om att utsläppen från järnmalmsindustrin i Olenegorsk och de stora hönsfarmerna vid Kolaälven inte ökar, säger Larisa Pekka.
Läget för Imandrasjön är ett annat – enligt Larisa Pekkas forskning är den kraftigt förorenad, ett resultat av den brytning och förädling av järnmalm, koppar och apatit som pågått sedan 1930. I nästan ett halvt sekel vräktes bokstavligt talat orenat processvatten ut i sjön, det läckte från olika avfallsupplag och luftföroreningarna var stora.
Inte förrän i slutet av 1970-talet byggdes de första reningsanläggningarna och Larisa Pekkas analyser visar att de ständigt stigande halterna av framför allt sulfat, nickel och koppar i sjövatten och sediment började plana ut när reningen infördes.
Larisa Pekka har också studerat hur föroreningarna omvandlas, omsätts och lagras i Imandrasjön. Bildningen och upplösningen av manganpartiklar påverkar starkt omsättningen och fördelningen av metaller i sjön. Bland annat visar resultaten indikationer på att mangan deltar i kväveomsättningsprocessen – något som inte tidigare hittats i insjöar.
– En personlig reflektion, utanför mitt egentliga forskningsprojekt, är att naturen tål mycket stryk. Trots att Imandrasjön är så kraftigt förorenad finns fortfarande fisk och annat biologiskt liv i sjön. Men själv skulle jag inte servera min familj fisk från Imandrasjön, säger Larisa Pekka.
Larisa Pekka är uppvuxen i St Petersburg och blev både rysk och svensk civilingenjör innan hon inledde sina forskarstudier vid Luleå tekniska universitet år 2000. Hon har bott i Sverige i 13 år, de senaste sex i Luleå.
Larisa Pekka disputerar torsdagen den 15 september med avhandlingen Geochemistry of the Kola River and Lake Imandra, northwestern Russia.
För pressbild, kontakta Lena Edenbrink.
Upplysningar: Larisa Pekka, tel. 070-561 42 42, larisa.pekka@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
13.00 Inledningsanförande
Professor och prefekt Anders Bergmark
13.10 Individuell lönesättning i äldreomsorgen
Mikael Hjalmarson
13.35 Socialsekreterarens handlingsutrymme mötet med klienter som söker försörjningsmedel – reflektioner kring uppsatsen ett år senare
Pernilla Mobeck och Thomas Mäkinen
14.00 Mellan makt och maktlöshet: socialsekreterares föreställningar om mäns våld mot kvinnor
Lisa Lundberg
14.30 Paus – kaffe serveras till självkostnadspris
15.00 Debatten om DAMP, en kontroversstudie
Emelie Andersson
15.25 Mobbning i skolan – det mångfacetterade problemet
Hélène Lagerlöf
15.50 Socialtjänstens ansvar för brottsoffer
Carina Ljungwald
16.15 Avrundning av eftermiddagen
Universitetslektor och biträdande studierektor Lena Hübner
Kontaktinformation
Natasja Andersson, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, tfn 08 – 16 32 94 mobil 073-705 75 58 e-post Natasja Andersson natasja.Andersson@socarb.su.se
Boken belyser tjugotalets flerbostadshus – dess tillkomst, särart och kvaliteter. Den beskriver även hur man i linje med moderna krav och behov kan förnya fastigheterna på ett varsamt sätt med respekt för deras ursprungliga kvaliteter. Boken vänder sig i första hand till de som äger, förvaltar och bor i tjugotalshusen idag, men även till planerare, projektörer, entreprenörer och andra med intresse för arkitektur och bostadsförnyelse.
Bokens författare är:
Lisbeth Williams är arkitekturhistoriker och har sedan sjuttiotalet arbetat med förnyelse av stadskärnor, kulturminnen, bostäder och skolor, både genom forskning och undervisning på Chalmers i Göteborg och under nittiotalet med forskning inom BOOM, forskargruppen för ombyggnad, vid Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm. Hon arbetar nu som formgivare och konstnär i Göteborg.
Ingela Blomberg är arkitekt och docent och har sedan sjuttiotalet undervisat och bedrivit forsknings- och utvecklingsarbeten kring varsam förnyelse av bostadshus och bostadsområden inom BOOM, forskargruppen för ombyggnad, vid Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm. Tjugotalshusen ges ut av Formas förlag och kostar 250 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se,
tel 08-775 4008
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se , 08-775 4001, 073-656 20 21
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 4008, 0733 50 31 61
Vetenskapsrådet har nu utsett ledamöterna efter samråd med Kungl. Vetenskapsakademien, KVA. De femton som har ansvaret att samordna firandet är:
* Bengt Holgersson, landshövding, Skåne län
* Lars Åke Lagrell, landshövding, Kronobergs län
* Göran Bexell, rektor, Lunds Universitet
* Bo Sundqvist, rektor, Uppsala Universitet
* Cristina Hallman, museichef, Naturhistoriska riksmuseet
* Inger Liliequist, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet
* Thomas Brül, VD, Sveriges Rese- och Turistråd
* Carl-Olof Jacobson, professor, Svenska Linnésällskapet
* Olle Wästberg, generaldirektör, Svenska Institutet
* Johan Sterte, rektor, Växjö Universitet
* Gunnar Öquist, professor, Kungl. Vetenskapsakademien
Regeringen har sedan tidigare utsett Anders Björck, landshövding i Uppsala län, till ordförande tillsammans med Gunnel Gustafsson, Vetenskapsrådets bitr generaldirektör, som vice ordförande.
Pressträff på torsdag
Över hela landet planeras redan intensivt inför 300-årsjubileet och även internationellt finns ett stort intresse. Under pressträffen finns möjlighet att möta ansvariga i Linné-delegationen och att höra hur det nationella firandet planeras.
Tid&plats
Torsdag 15 sept, kl 11.30-12.00
Nobel-rummet, Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), Lilla Frescativägen 4A, Stockholm
(Karta: http://www.kva.se/KVA_Root/swe/contact/offices/map.asp)
Medverkar gör delegationens ordförande landshövding Anders Björck, dess vice ordf, Vetenskapsrådets bitr generaldirektör Gunnel Gustafsson och jubileumsårets samordnare Åse Berglund. På plats finns även flera av de nyutsedda ledamöterna i delegationen.
Bakgrund
Regeringen gav tidigare i år Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta en delegation med uppgift att samordna Linnéjubileet i Sverige. Ett sekretariat har tidigare i år inrättats på KVA, den akademi som Linné själv grundade år 1739. Sekretariatet leds av Åse Berglund.
Regeringen har avsatt sju miljoner kronor under 2005 för att samordna Linnéjubileet.
Anmälan till pressträffen
Vänligen ring eller e-posta receptionen på Kungl. Vetenskapsakademien:
08-673 95 00
reception@kva.se
Varje gång USA och EU-länderna är oense om hur säkerhetspolitiska problem i andra delar av världen skall hanteras, verkar en gemensam europeisk utrikespolitik avlägsen. USA beskrivs till och med ofta som det största problemet för EU-ländernas möjligheter att agera gemensamt i utrikespolitiska frågor. Men skenet bedrar. Maria Strömvik har undersökt EUs utrikespolitik från 1970 och framåt och kommit fram till att unionen allt oftare lyckas driva en gemensam linje. De största framstegen har gjorts under perioder när EU-länderna inte varit eniga med USAs utrikespolitik.
Som exempel kan nämnas att i kölvattnet av Oktoberkriget 1973, Sovjets invasion av Afghanistan 1979 och Libyen-krisen i mitten av 80-talet, när EG-länderna inte delade USAs uppfattning om vilken handlingslinje som var den bästa, kunde EG-länderna enas i betydligt fler utrikespolitiska frågor än tidigare.
Några av de mest sensationella framstegen gjordes 2003 när oenigheten med USA kring Irak-kriget skymde alla andra händelser. Exempelvis gick både EUs militära övertagande i Makedonien och unionens fredsframtvingande insats i Kongo helt obemärkt förbi i media trots att det var första gångerna någonsin som EU sände ut militär personal.
– För bara tio år sedan var soldater med EU-hjälmar något helt otänkbart, säger Maria Strömvik.
Mitt under Irak-konflikten lyckades EU-länderna också enas om en europeisk säkerhetsstrategi, något som man utan framgång försökt med ända sedan 70-talet.
Under den period som Maria Strömvik har undersökt har även EUs institutionella förutsättningar för en gemensam utrikespolitik förbättrats.
– Jag trodde först att det var de institutionella förändringarna som låg till grund för att EU allt oftare lyckas enas kring utrikespolitiska frågor, men det har visat sig att institutionerna har förstärkts i efterhand, det vill säga som en anpassning till den allt mer aktiva utrikespolitiken, säger Maria Strömvik. På samma sätt innehåller den nya konstitutionen, som för närvarande ligger djupfryst, framför allt anpassningar för att hantera EUs allt mer aktiva roll i internationella fredsfrämjande insatser, som redan utvecklats markant de senaste åren.
Kontaktinformation
Maria Strömvik disputerar i Edens hörsal den 24 september klockan 10.15 med avhandlingen To act as a Union. Explaining the development of the EU´s collective foreign policy.
Hon nås på telefonnummer 046-222 04 87, 073-708 39 79 eller per e-post maria.stromvik@svet.lu.se
Universitetsadjunkt Ingela Berggren har sedan drygt 20 år undervisat på högre vårdutbildning – på Bohusläns Vårdhögskola, Hälsohögskolan och på HTU, på senare år mest i etik och i palliativ vård.
Den problematik hon beskriver i avhandlingen har hon själv erfarit under många år på intensivvårds- och hjärtinfarktavdelningarna.
Etiska dilemman kan uppstå inte minst när sjuksköterskan i sitt beslutsfattande ska se till patientens intresse – i enlighet med gällande lagstiftning, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen – och kan hamna i konflikt med medicinarna.
Handledning i det här fallet betyder att verksamma sjuksköterskor i en mindre grupp systematiskt reflekterar över dilemman i arbetsvardagen. De gör det under ledning av en utomstående handledare som emellertid själv är sjuksköterska i grunden. Att handledaren har samma kunskapsgrund har stor beydelse.
Svensk sjukvård borde lära av norsk sjukvård, anser Ingela Berggren. Där är handledning en schemalagd del av arbetsvardagen sedan länge, något hon själv upplevde den period hon arbeta inom norsk sjukvård i Hammerfest, Ålesund, Arendal och Tromsö.
I Sverige är det främst inom psykiatrin som handledning förekommer för sjuksköterskor. Inom den somatiska vården är det mer sällsynt, även om den ökar i omfattning.
– Det handlar om att bättre vårda vårdarna, säger Ingela Berggren.
– Vi försöker se till att HTU-studenterna får handledning under sin verksamhetsförlagda utbildning så att de naturligt efterfrågar det ute på sina arbetsplatser efter examen, säger Ingela Berggren.
Till grund för avhandlingen ligger bland annat intervjuer av verksamma sjuksköterskor och verksamma handledare. Den är baserad på fem artiklar publicerade i internationella tidskrifter.
Doktorsavhandlingen ”Ethics in clinical nursing supervision” läggs fram vid Institutt for sykepleievitenskap og helsefag vid Universitet i Oslo, torsdag 15 sep kl 10.15.
Plats: Universitet i Oslo, Gamle Festsal, Utbygningen, Karl Johans gt 47.
Provföreläsning sker onsdag 14 sep kl. 15.15, på samma plats, under rubriken:
”Etiska kärnbegrepp inom klinisk handledning”.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingela Berggren, 0521- 264223, 0704-487334
Lärostolen i semitiska språk är en av de äldsta vid Uppsala universitet, inrättad av Karl IX år 1605. Ämnet har haft en avgörande betydelse vid utforskandet av mänsklighetens religiösa, politiska och kulturella historia i Främre Orienten. Under professurens hela historia har det funnits en viktig koppling till religionsvetenskaplig forskning, eftersom bokreligionerna judendom, kristendom och islam alla har uppstått i en semitisk kultur och en semitisk språkvärld (hebreiska, arameiska/syriska och arabiska).
– Numera har ämnet sin tyngdpunkt i arabiskan, modersmål för 200 miljoner människor och i ökande grad en nyckel till förståelsen av några av vår tids största politiska problemområden, säger professor Bo Isaksson vid institutionen för lingvistik och filologi.
Syftet med symposiet är att inspirera till nya forskningsprojekt genom att skapa kontakt med den bästa forskning som finns att tillgå i Norden och övriga världen.
Som en del av jubileet visar också Carolina Rediviva en utställning – Till Österland vill jag fara – om den semitiska professurens historia. Tyngdpunkten ligger i det idéhistoriska perspektivet och presenterar ett koncentrat av den rika forskning som har pågått och fortfarande pågår i ämnet. Utställningen lyfter fram de rika kulturkontakterna med Främre Asien och de svenska studierna på plats. Den berättar också om områdets stora invandrargrupper och deras liv och verksamhet i Sverige.
Konferensprogram:
http://www-conference.slu.se/semitiska/program/index.html
Om utställningen:
http://www.ub.uu.se/arv/utst.cfm
Kontaktinformation
Mer information: Bo Isaksson, tel: 018-471 1002, eller Bo.Isaksson@lingfil.uu.se
Vid en PET-undersökning (Positron Emissions Tomografi) kan man upptäcka mycket små tumörer redan innan sjukdomen har utvecklats, vilket innebär att behandling kan påbörjas tidigt. Dessa undersökningar görs med en PET-kamera, som är konstruerad så att den ”ser” radioaktiva spårmolekyler och ger värdefull information om hur de tas upp och fördelas i kroppen. Eftersom tumörer har ett högre upptag av vissa molekyler jämfört med övrig vävnad kan de lokaliseras efter en injektion av en väldesignad radioaktiv spårmolekyl. På så sätt kan en diagnos ställas på till exempel hjärnskador, tumörsjukdomar, demenssjukdomar och depressioner.
En spårmolekyl kan vara ett kroppseget ämne, till exempel glukos (druvsocker), aminosyror eller vanligt vatten som görs radioaktiva. Irina Velikyan har under sitt avhandlingsarbete utvecklat metoder för att producera spårmolekyler av stora biologiska molekyler; peptider, proteiner och antikroppar, eftersom de spelar en viktig roll i många sjukdomsförlopp. Även oligonukleotider, syntetiska bitar av DNA, användes. Till dessa molekyler kopplades radioaktivt gallium-68.
– Gallium kan hämtas från en generator, och skulle därför bli mer tillgängligt för sjukvården och för att utveckla nya spårmolekyler med lämpliga egenskaper, säger Irina Velikyan.
Hon visar också att peptider märkta med gallium-68 kan användas för att spåra molekyler i miniatyriserade system och därmed bli ett värdefulla verktyg för analys av mycket små provmängder.
Kontaktinformation
För mer information: Kontakta Irina Velikyan på 018-666 908, 018-666 868 eller via e-post: Irina.Velikyan@kemi.uu.se
Ingrid Lönnstedts forskning handlar om att utveckla statistiska metoder för analys av komplicerade biologiska experiment. I samarbete med forskare från Australien, USA, Stockholm och Uppsala har hon utarbetat en ny metod, B, för analys av data från så kallade microarrayexperiment. En microarray är en cirka två gånger fem centimeter stor glasskiva med tusentals små prickar på. Var och en av prickarna representerar en gen. Genom experimentet färgas prickarna mer eller mindre med röd och grön färg, beroende på om provet innehåller en viss gensekvens eller inte. Resultatet blir tusentals siffror, som talar om hur olika gener påverkas av exempelvis en cancerbehandling. Siffrorna är svåra att sammanfatta med traditionella statistiska metoder.
Med Ingrid Lönnstedts metod kan man med datorns hjälp sålla ut de omkring 20 av 5 000 gener som påverkats av en medicinsk behandling. Det innebär att arbetet underlättas betydligt och går mycket snabbare. Metoden innebär att färgresultaten sammanfattas till ett så kallat M-värde för var och en av de kanske 5 000 generna man undersöker. De gener som inte påverkas av en behandling får värdet 0, medan de som påverkas får ett högre eller lägre värde.
– Det gäller alltså att avgöra vilka gener som har ett M-värde markant större eller mindre än noll, förklarar Ingrid Lönnstedt.
Metoden har hittills varit mycket uppskattad i biomedicinska kretsar. Därför har varianter av metoden utvecklats för stora experiment där flera behandlingar jämförs parallellt på olika microarrayer.
– Jag tycker det är jättekul att som matematiker kunna hjälpa till i den spännande genomforskningens frontlinje. Nu när man kartlagt människans och många andra organismers gener vill man bestämma varje genes funktion, och det är där microarrayexperiment används, säger Ingrid Lönnstedt.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ingrid Lönnstedt på 018-471 28 42 eller via e-post: ingrid.lonnstedt@math.uu.se
– Svensk basindustri, främst mineral-, stål- och pappersindustrin, sysselsätter ett stort antal människor i norra Norrland. Min avhandling fokuserar på frågor om organisering och ledning av produktutvecklingsprojekt inom just processindustrin, säger Diana Chronéer som disputerar torsdagen den 15 september.
Forskningen har tidigare främst riktat sig till andra typer av tillverkande industri, exempelvis bilindustrin, men i och med att svenska processbaserade företag får det allt tuffare i konkurrensen med internationella företag blir det viktigare att kunna bedriva och balansera effektiv processutveckling med produktutveckling.
Det har som sagt skett en tydlig förändring inom svensk processindustrin när det gäller hur man ser på detta med utvecklingsprojekt – från tillverkning av högvolymprodukter till en utveckling av mer nischade produkter.
Detta får givetvis konsekvenser när det handlar om hur man leder och organiserar sina utvecklingsprojekt, ett exempel är de samverkansformer som bör bedrivas, ett annat är informationsbehoven.
Produktutveckling för ett företag inom processindustrin är hårt sammanlänkad med kundens.
Därför blir det allt viktigare för företag inom processindustrin – vars kunder ju vidareförädlar produkten och vars unika produktionsprocess påverkar egenskaperna i produkten – att integrera och samverka både med leverantörer och kunder.
Fotnot: För att svara mot den förändrade situationen för företag inom processindustrin har centrumbildningen Promote bildats. Dessutom har utvecklingen av en utbildning inom ledning av innovation och teknologi för processindustri startats.
Kontaktinformation
Upplysningar: Diana Chronéer, tel. 0920-49 20 37, diana.chroneer@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Denna beskrivning av förlossningsupplevelsen står i stark kontrast till studier som visar att smärtan kan vara en skapande kraft och en meningsfull erfarenhet. Avhandlingens syfte är därför att belysa, beskriva och förstå kvinnors upplevelser vid utdragen förlossning.
Avhandlingen baseras på både kvantitativa och kvalitativa studier. Beskrivningen och jämförelsen av kvinnors förlossningsupplevelse, psykosociala resurser, sociala stöd och välbefinnande syftar till att studera faktorerna vid utdragen förlossning och betydelsen av socialt stöd. I kvalitativa intervjuer kommer kvinnornas röst till tals och deras syn på vad de varit med om. Beskrivningarna innehåller olika perspektiv på svårigheter och komplikationer som följer med upplevelsen och erfarenheten av utdragen förlossning.
De starka smärtupplevelserna under förlossningen beskrivs med en överväldigande rädsla för att förlora sig själv och sitt barn. Lidandet vid en utdragen förlossning kan också karakteriseras som en upplevelse av sammanbrott. Det kan liknas vid att plötsligt bli akut sjuk eller vid att befinna sig i ett livshotande tillstånd med fara för sitt eget och sitt barns liv. Kvinnornas berättelser handlar också om hur de känt utmattning, maktlöshet och att de tappat kontrollen över vad som händer. Med det följer beskrivningar av att känna sig utelämnad till och beroende av andra utan möjligheter att påverka och känna sig delaktig i besluten rörande vård och behandling. Detta handlar om att befinna sig i kaos och att inte ha kontroll, vilket kan påverka kvinnans välbefinnande starkt negativt.
Kvinnornas tillstånd vid utdragen förlossning innebär ett särskilt behov av stöd och av avancerad obstetrisk omvårdnad och behandling. När den födande kvinnan upplever att andra tar över kontrollen och tar beslutet att hjälpa till att föda innebär det en lättnad för dem. Att få hjälp att föda är en befrielse. Istället för upplevelsen av att föda blir känslan av att bli befriad från smärta kulmen på förlossningen. Att få hjälp att bli förlöst uttrycks som en känsla av att bli befriad från smärta.
Majoriteten av kvinnor med utdragen förlossning och kvinnor med förlossning utan diagnosen värkrubbning värderar det sociala stödet i tidig graviditet lika högt, men det minskar inte risken för att få en utdragen förlossning. Det finns inte heller något samband mellan en negativ förlossningsupplevelse och inställningen till stödet från barnmorska och partner. Både kvinnor med utdragen respektive normal förlossning värderar stödet från barnmorska och partner under förlossningen lika högt.
Kvinnor med utdragen förlossning kräver avancerad obstetrisk vård och behandling vilket begränsar deras möjligheter att själv kunna ta egna beslut, att kunna välja och känna sig delaktig i den vård de får under förlossningen. Det innebär att de har ett starkt behov av stöd och uppmuntran under såväl som efter förlossningen, samt ett ökat behov av omvårdnad.
En porträttbild av Astrid Nystedt finns att ladda hem på:
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Fredag 16 september försvarar Astrid Nystedt, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln Utdragen förlossning: Kvinnors upplevelser och erfarenheter. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Gunilla Sydsjö, Inst. för molekylär och klinisk medicin (IMK), Obstetrik och gynekologi, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Astrid Nystedt är doktorand vid Institutionen för omvårdnad och nås på telefon 0612- 610 50 (hem) eller 0620-191 56 / 191 75 (arbetet) eller e-post astrid.nystedt@nurs.umu.se.
Årets Uddevallasymposium arrangeras bland annat i samarbete med det kanadensiska McGill University i Montreal, som förlägger sin återkommande internationella entreprenörskonferens under Uddevallasymposiets paraply.
Bland de hundratalet deltagarna är en tredjedel svenskar. Cirka 60 papers kommer att presenteras. Sju HTU-forskare deltar på tre av dem.
En av många nyheter på årets Uddevallasymposium är att Forum för småföretagsforskning från Örebro, FSF, deltar för första gången. FSF har tillsammans med NUTEK tidigare med FSF-NUTEK Award prisbelönat flera av årets huvudtalare på Uddevallasymposiet.
Priset tilldelas en forskare som väsentligt bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap, småföretag och dess betydelse för ekonomisk utveckling.
Det handlar om professor David B. Audretsch från Max Planck Institute of Economics i Tyskland och professor David L. Birch från USA.
Bland de svenska huvudtalarna märks Pontus Braunerhjelm, bland annat nytillträdd gästprofessor i internationell affärsverksamhet vid KTH.
Fyra av elva huvudtalare i år är kvinnor, något som särskilt glädjer Irene Johansson, Uddevallasymposiets koordinator vid HTU.
Det övergripande temat för hela symposiet är ”Entreprenörskap och innovationer i funktionella regioner”.
Symposiets underteman är:
* Internationellt entreprenörskap
* Regional utveckling av innovations- och entreprenörskapspolicy
* Entreprenörskap i offentlig sektor och i ideella organisationer
* Innovationer relaterade till akademisk högteknologisk verksamhet med regional anknytning
* Små och medelstora företags koppling till den regionala entreprenörskapsutvecklingen bland invandrare.
Irene Johansson pekar särskilt på det sistnämnda undertemat:
– Invandrares företagande och betydelsen av det för den regionala ekonomin är ett fält som är nästan outforskat tidigare, säger hon.
Representanter för media är välkomna att närvara på symposiet.
Plats: HTU, Campus Uddevalla, Östergatan 18
Komplett program för Uddevallasymposiet 2005:
www.symposium.htu.se
Pressmeddelandet lämnat av Torsten Arpi, HTU:s informationsavdelning 0733-975134.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Irene Johansson, koordinator HTU, 0522-656002, 0733-975102.
Aktiveringsåtgärderna dåligt individanpassade
Många kommuner har aktiveringsåtgärder för arbetslösa socialbidragstagare inom ramen för socialtjänstens hantering av socialbidrag. Enligt såväl Socialtjänstlagen som åtgärdernas egna målsättningar ska aktiveringen vara individuellt anpassad och kompetenshöjande för den enskilde individen. I rapporten studeras två fall av kommunal aktiveringspolitik. Slutsatsen är att det är svårt att uppnå målen om individualisering: i) I stort sett alla klienter hänvisas till sina aktiveringsprogram utan att individuella bedömningar görs. Tyngdpunkten ligger inte på klienternas behov utan på praktiska frågor av typen vad som är praktiskt genomförbart och vilka aktiviteter som finns tillgängliga. Klienterna hänvisas kort sagt det som finns att få. ii) På grund av hög arbetsbelastning får klienter som står närmare arbetsmarknaden hjälp på bekostnad av de svårare grupperna. Studien visar på ett klassiskt implementeringsproblem där personalens handlingsutrymme och agerande påverkar den praktiska utformningen av aktiveringsinsatserna. I mötet mellan personal och handläggare får socialpolitiken sin konkreta form.
Direktobservationer av arbetet med aktivering på två orter
Sedan införandet av aktiveringsåtgärderna har de studerade kommunerna sänkt kostnaden för socialbidrag. Orsaken till denna sänkning har dock inte studerats närmare, det har t ex inte gjorts någon resultatutvärdering av aktiveringsåtgärderna. Syftet med denna rapport är att studera hur aktiveringskraven utformas i daglig kontakt med klienterna. Under 2002 och 2003 gjordes längre perioder av fältstudier med direktobservationer av arbetet på Jobbcentrum i Skärholmen och Källan i Osby. Intervjuer med personal och politiker samt dokumentstudier har också genomförts. De slutsatser som dras i rapporten kan inte självklart generaliseras utöver dessa två exempel, men fallstudierna är intressanta på grund av den stora offentliga uppmärksamhet dessa båda verksamheter fått.
IFAU-rapport 2005: 11 Kommunal aktiveringspolitik: en fallstudie av det praktiska arbetet med arbetslösa socialbidragstagare ” är skriven av Katarina Hjertner Thorén. Rapporten är en sammanfattning av Working Paper 2005:20.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Katarina H Thorén, telefon: 070-626 69 59, e-post:katarina.thoren@vxu.se
Under sina nio år som chef för Östekonomiska Institutet/SITE har Erik Berglöf byggt upp en internationell forskargrupp med inriktning på institutionell omvandling. Institutet har också aktivt deltagit i bildandet och utvecklingen av flera liknande institut i Central- och Östeuropa samt i Ryssland och senast i Ukraina.
Det mest kända exemplet är det ryska Centre for Economic and Financial Research (CEFIR) i Moskva. Centret, som i år firar femårsjubileum, har idag ett tiotal disputerade och ett stort antal yngre forskare som arbetar nära den ryska politiska ledningen. CEFIR har bl. a. fått regeringens uppdrag att utvärdera hela den ryska reformpolitiken under Putin.
− Det har varit en spännande tid med stora förändringar i dessa ekonomier, inte minst EU-medlemskapet, säger Erik Berglöf. Vår ambition har varit att stödja ländernas utveckling bl. a. genom att bygga miljöer som kan locka tillbaka unga ekonomer och samhällsvetare som sökt sig utomlands för utbildning.
Verksamheter har även etablerats i Riga, Warsawa, och nu senast i Kiev. Östekonomiska Institutet/SITE har också bidragit till bildandet av centra i Beijing och Belgrad. I samarbete med bl. a. USA:s ledande think tank Brookings utvecklar SITE nu The Global Institute, en allians av ledande forskningsbaserade tankesmedjor i de nya tillväxtekonomierna i Asien, Sydamerika och Afrika.
− Erik Berglöf har gjort mycket värdefulla och nyskapande insatser för Östekonomiska Institutet/SITE under sin tid som chef, säger Göran Ennerfelt, institutets ordförande. Vi önskar Erik all framgång i sina nya uppgifter på EBRD. Arbetet med att finna en ny verkställande direktör för institutet har påbörjats.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Erik Berglöf, professor
Telefon: 070-594 5796
Göran Ennerfelt, ordförande Östekonomiska Institutet/SITE
Telefon: 08-701 6100
