Avhandlingen bygger på fyra studier. Utgångspunkten är att även om läsning är en komplex aktivitet består den i grunden av avkodning och förståelse. För de allra flesta barn möter avkodningen inget hinder. De får då inte heller problem med att läsa texter anpassade till deras ålder, såvida texten inte är alltför, t.ex. kulturellt, främmande. Det förefaller alltså vara så att läsning är en aktivitet med hög generaliserbarhet. Däremot kan man förvänta sig att de barn som har problem med läsning har det på grund av inverkan från en rad olika faktorer, exempelvis fonologi, språk, begåvning, socioekonomisk bakgrund eller sociala förhållanden. Det finns därför ingen anledning att förvänta sig att alla barn som har lässvårigheter kommer att uppvisa likartade problem.
För en lärare är det visserligen en relativt enkel uppgift att avgöra om ett barn läser bra eller dåligt. Vad som däremot kan bjuda problem är att identifiera vari svårigheterna består. I den första av avhandlingens studier genomfördes en analys av läsfärdighet baserad på olika typer av läsuppgifter med skiftande belastning på ordavkodning och förståelse.
I den statistiska analysen framkom åtta olika grupper, eller profiler, av läsare. Majoriteten av alla elever ingick i två grupper bestående av goda och medelgoda läsare. Resterande elever ingick i sex profiler av dåliga läsare. De profilerna uppvisade ett mer heterogent mönster av läsresultat. Dessa resultat har replikerats med högst snarlika resultat.
De åtta profilerna relaterades i ett andra steg till olika bakgrundsvariabler såsom kön, språk hemma, antal böcker hemma, föräldrars högsta utbildning, föräldrars högsta yrke samt hushållsinkomst. De goda läsarna rapporterade som regel mer gynnsamma socioekonomiska förhållanden än de dåliga läsarna, undantaget den profil som uppvisade ett resultat typiskt för elever med dyslexi, där socioekonomisk bakgrund inte verkar spela in.
De tre följande studierna berörde olika aspekter av dyslexi. Avhandlingen ger ett starkt stöd för hypotesen att fonologiska problem är en underliggande orsak till dyslexi. Ett screeningbatteri, bestående av övervägande fonologiska test, utarbetades i syfte att identifiera ungdomar och vuxna i riskzonen för dyslexi. Resultaten visade att det är möjligt att med ett enkelt grupptest om 40 minuter identifiera individer i riskzonen.
En vanlig förmodan är att individer med dyslexi är kreativt och konstnärligt begåvade utöver det vanliga. Det är dock en förmodan som inte har någon vetenskaplig grund. I den här avhandlingen jämfördes förekomsten av dyslexi hos studenter som studerade vid konstnärliga universitetsutbildningar med förekomsten hos studenter som studerade vid icke-konstnärliga universitetsutbildningar. Det var ungefär tre gånger så vanligt att studenter med dyslexi studerade vid en konstnärlig utbildning jämfört med icke-konstnärliga utbildningar. Orsaken till detta är däremot oklar, även om hypoteser ges, vilka kräver vidare forskning.
I både pedagogiska och forskningskretsar har det diskuterats huruvida det finns distinkta subgrupper av dyslexi. En subgrupp antas ha fonologiska svårigheter medan en grupp antas ha ortografiska, visuella svårigheter. Vuxna studenter med dyslexi jämfördes på en rad fonologiska och ortografiska test med studenter utan dyslexi samt med ytterligare en kontrollgrupp av elever i 14- 15-årsåldern med normal läsförmåga för sin ålder. Inga stabila subgrupper kunde identifieras, utan studien kunde bara stödja den fonologiska teorin om dyslexi.
Författare: Ulrika Wolff, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs Universitet
Avhandlingens titel: Characteristics and varieties of poor readers
Handledare: Professor Jan-Eric Gustafsson, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs Universitet
Opponent: Professor Linda Siegel, University of British Columbia, Vancouver, Canada
Kontakt: ulrika.wolff@ped.gu.se, 031- 7732219, 070- 5550919
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
Programmet är:
9.00 Inledning
9.15 Kriminalisering – vad görs ”kriminellt”?
Claes Lernestedt, jur. dr.
9.45 Kvinnor som dödar.
Jenny Yourstone, fil. mag., doktorand, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
10.15 Vansinnesdåden: Ska vi vara rädda för de psykiatriska patienterna?
Martin Grann, docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet.
10.45 Varför blir vissa psykiskt sjuka våldsamma?
Ulrika Haggård-Grann, med. dr, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet.
11.15 Polisingripanden vid eget bruk av narkotika. Särbehandlas personer med utländsk bakgrund?
Tove Pettersson, fil. dr, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
11.45 Unga som begår brott.
Clara Gumpert, PhD, med. dr, specialist i barnpsykiatri, Institutionen för klinisk neurovetenskap , sektionen för rättspsykiatri, Karolinska Institutet.
Datum och tid: Torsdag 18 augusti kl. 9.00-12.00
Plats: Spelbomska salen, Aula Magna, Stockholms universitet
Lättare lunch serveras.
Kontaktinformation
För anmälan:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet,
tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91
E-post maria.erlandsson@eks.su.se
Sabina Bossi, pressekreterare Karolinska Institutet,
tfn 08-524 838 95 Mobil 070-224 38 95
E-post sabina.bossi@admin.ki.se
Forskarna har studerat konsertpianisters hjärnor i så kallad magnetresonanskamera (MR) och jämfört dem med åtta ickemusikers hjärnor. I musikergruppen fann man ett tydligt samband mellan övning i olika åldrar och den vita substansens utseende i hjärnan. Den vita substansen är de nervtrådar som förbinder olika områden i hjärnan med varandra. Runt dessa nervtrådar bildas myelin – ett isolerande skikt. Ju mer myelin, desto tjockare nervfibrer och snabbare nervimpulser.
Forskarna fann tydliga samband mellan hur mycket pianisterna hade övat i olika åldrar och hur tjocka fibrerna i den vita substansen var i olika hjärnområden. Resultaten pekar på att myelinbildningen – som huvudsakligen sker i barndomen – får en extra stimulering av intensiv träning. Och denna extra stimulering hjälper till att ge optimal funktion i vuxen ålder.
– Det här förklarar till en del varför tidig träning är viktig för att nå väldigt hög skicklighet, säger Fredrik Ullén, forskare i neurovetenskap och även själv aktiv konsertpianist.
– Både gener och träning är säkert viktiga för att bli en bra musiker. Men de samband vi ser här mellan övning i olika åldrar och strukturen i olika hjärnområden, är med all sannolikhet en träningseffekt, säger Fredrik Ullén.
Artikeln publiceras i den ledande neurovetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience den 8 augusti.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Fredrik Ullén, pianist och medicine doktor, institutionen för kvinnors och barns hälsa, enheten för neuropediatrik vid Karolinska Institutet, tel 070-492 61 23, 08-624 36 38, 08-517 773 55, e-post: fredrik.ullen@neuro.ki.se
Vilka faktorer har betydelse för sexuellt välbefinnande hos svenska kvinnor? Vilka faktorer har samband med sexuella oförmågor, såsom svårighet att få orgasm, eller torrhet och smärta vid samlag? Katarina Öberg har under sitt avhandlingsarbete studerat svenska kvinnors sexualitet med utgångspunkt från kvinnors egna upplevelser. Förhoppningen är att studierna ska kunna leda till ett bättre kliniskt omhändertagande av kvinnor med sexuell problematik.
Av 1335 tillfrågade kvinnor i åldern 18-74 år, hade tolv procent utsatts för sexuellt tvång någon gång under livet åtminstone en gång. Sexuellt tvång definierades av kvinnan själv. Av dessa hade hälften utsatts fler än en gång och den vanligaste formen av sexuellt tvång var vaginal penetration. Sexuellt tvång var negativt associerat med kvinnans sexuella funktion, framförallt orgasm, och med sexuell tillfredsställelse.
– Att någon gång under livet ha blivit sexuellt missbrukad inverkar negativt på kvinnans framtida sexuella välbefinnande, säger Katarina Öberg.
Hon undersökte också hur svenska kvinnor uppnår första orgasmen. Äldre kvinnor fick oftare sin första orgasm vid vaginalt samlag än yngre som oftare fått sin första orgasm vid onani. Avsevärt färre kvinnor fick orgasm genom samlag än genom partnerns manuella smekningar. Lättast att få orgasm fick kvinnor som tyckte sexualiteten var viktig, debuterat sexuellt relativt tidigt och ansåg sig vara mer lättänd än de flesta. För den sexuellt aktiva kvinnan var orgasm viktigt för sexuellt välbefinnande.
Samtidigt visar resultaten i en av avhandlingens fyra studier att sexuellt aktiva kvinnor inte alltid upplevde sexuella oförmågor som ett problem. Knappt hälften av de som inte fick orgasm upplevde det som ett problem, till skillnad från 60-70% av dem som upplevde torrhet och smärta vid samlag. Hos de kvinnor som upplevde oförmågorna som ett problem var det stor sannolikhet att även partnern hade oförmågor, eller att parrelationen inte var tillfredställande. I detta fall ingick 926 sexuellt aktiva, kvinnor i åldern 18-65 år med fast heterosexuell relation, i studien.
Avhandlingen är baserat på data från undersökningen ”Sex i Sverige”, som initierades av Folkhälsoinstitutet och genomfördes vid Uppsala universitet 1996 under ledning Bo Lewin, professor i sociologi.
Kontaktinformation
Katarina Öberg kan nås på tel. 073-663 5427
Forskargruppen, under ledning av Serhiy Souchelnytskyi, har upptäckt tre olika proteiner som finns i blodet hos kvinnor med bröst- eller äggstockscancer, men inte hos friska kvinnor. Tidigare försök att hitta ett protein som kan fungera som en tillförlitlig markör i blodet för tidig diagnos av bröst- eller äggstockscancer har inte varit särskilt framgångsrika.
– Men att använda multipla markörer ökar definitivt möjligheten. Det finns också indikationer på att dessa markörer även skulle kunna användas för att göra en prognos över sjukdomsförloppet. Liknande metoder används redan vid prognos av andra cancerformer, säger Serhiy Souchelnytskyi.
Denna upptäckt innebär ett steg framåt mot ett test som underlättar diagnos och prognos av dess cancerformer och ett hopp för dessa patienter.
– Tidig upptäckt är avgörande för effektiv behandling, speciellt för äggstockscancer, säger Serhiy Souchelnytskyi.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Serhiy Souchelnytskyi, tel: 018-16 04 11, eller via e-post serhiy.souchelnytskyi@licr.uu.se
Det fullständiga namnet på konferensen är The Second Sino-Nordic Women and Gender Studies Conference – Gender and Human Rights in China and the Nordic Countries.
Konferensen organiseras kring fyra ämnen; mänskliga rättigheter och globalisering, rätten till utbildning, könsrelaterat våld och sexualitet och reproduktiva rätigheter.
– Konferensen vill betona mänskliga rättigheter som både mäns och kvinnors rättigheter. Till exempel kommer ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, Hans Ytterberg att ha ett inlägg som både nordiska och kinesiska deltagare ser fram emot, säger Pauline Stoltz.
Pauline Stoltz menar att mänskliga rättigheter ofta beskrivs i könsneutrala termer, men för att kvinnor ska kunna hävda sina rättigheter krävs att konceptet mänskliga rättigheter utvecklas. Och det gäller både i Kina och i Norden. Därför kommer konferensen att diskutera teoretiska och praktiska aspekter av frågor som rör kvinnor, genus och mänskliga rätigheter.
Den första nordisk-kinesiska genuskonferensen hölls i Shanghai för tre år sedan. Där uppmärksammades att trots alla olikheter mellan Kina och de nordiska länderna, finns det också många likheter. Både i Kina och i Norden spelar staten en stor roll för samhällsförändringar, inte minst när det gäller jämställdhet.
– Det är en konferens där vi kan lära oss av varandra – åt två håll. Vi som träffas är inte specialister på varandras länder, och det gäller att ha respekt för varandras situation, att vara öppen och att inte döma på förhand, säger hon.
Även i framtiden kommer Nordiska Institutet för Asienstudier (NIAS) i Köpenhamn och Nordiska Centret vid Fudan University i Shanghai att anordna genuskonferenser omväxlande i Kina och i ett av de nordiska länderna.
– Deltagarna är inte personer som brukar träffa varandra på internationella konferenser. De kinesiska deltagarna träffar mest andra experter på Kina, liksom de nordiska deltagarna mest träffar andra experter på Norden. Att sätta ihop dessa två grupper ger möjligheter till diskussioner som annars sällan förs och jämförelser som inte görs. Av den första konferensen lärde vi oss att det är viktigt att det finns tid för diskussioner, säger Pauline Stoltz.
– Det ska bli spännande. Det är nyttigt att testa sina resonemang och se nyttan av teorierna jag brottas med, säger hon.
Pauline Stoltz tror att de kinesiska forskarna, precis som hon, ofta försöker applicera amerikanska teorier på fenomen i det egna samhället. Därför tror hon att ett utbyte med kineserna kan skapa nya infallsvinklar i den egna forskningen.
– Jag tror att jag kan få en annan bild av det jag håller på med. Jag måste fundera på hur jag ska förklara för någon som inte har helt samma språkbruk som jag vad det är jag gör, säger Pauline Stoltz.
Hälften av konferensdeltagarna kommer från Kina och den andra hälften kommer från något av de nordiska länderna. Förutom de fyra huvudtalarna kommer tio kinesiska och tio nordiska deltagare att hålla korta presentationer. Huvudtalarna är Ai Xiaoming, Jingbao Nie, Birte Siim och Katarina Tomaševski.
– Konferensen är ett tillfälle att se vad vi har gemensamt. Teaterpjäsen Vaginamonologerna har till exempel väckt debatt både här och där. Det är något som vi kanske kan mötas kring likaväl som kring avancerade genusteorier, säger Pauline Stoltz
Kontaktinformation
Kontakta Pauline Stoltz på telefon: 040 – 6657194, 0708 – 655281 eller pauline.stoltz@ts.mah.se
Proteinet SREBP reglerar de gener som kontrollerar mängden kolesterol och andra fetter i cellen. Dess förmåga att reglera nybildning, omsättning och upptag av kolesterol från blodet är mycket viktig i levern där stora mängder kolesterol tas upp och oskadliggörs. SREBP är därför viktigt vid utveckling av nya läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdom.
Nu har Uppsalaforskarna funnit att SREBP även kan vara involverat i celltillväxt. Celler växer genom delning, men innan cellen delas måste den producera en dubbel uppsättning av arvsmassan och alla cellens komponenter. Det gäller inte minst det membran, cellmembranet, som omger och skyddar alla celler. Cellmembranet består av olika typer av fetter, eller lipider. Även cellkärnan och ett stort antal andra strukturer i cellen omsluts av membraner som är uppbyggda av fetter.
– Den takt som cellen kan producera alla sina komponenter avgör hur fort en cell kan växa, förklarar Johan Ericsson, som lett studien.
Produktionen av cellmembranets fetter och alla andra komponenter i cellen kontrolleras mycket noggrant i kroppen, speciellt i samband med celldelningen. I cancerceller har dock ofta en eller flera av dessa kontrollmekanismer gått förlorade och cellen kan växa ohämmat. I studien visas att SREBP, och därmed produktionen av fett, aktiveras i samband med celldelningen.
– SREBP kan därför utgöra en länk mellan fettmetabolismen och cellens förmåga att växa. Vissa tumörformer har en förhöjd fettomsättning vilket tyder på att SREBPs aktivitet kan vara störd i vissa typer av cancerceller och tumörer, säger Johan Ericsson.
Kontaktinformation
För mer information: Johan Ericsson 018-16 04 05, eller Johan.Ericsson@LICR.uu.se
I artikeln har forskargruppen undersökt proteinet CNK-1:s funktion i rundmasken C. elegans. Man har funnit att det ger ökad signalering via proteinet Ras i flera olika vävnadstyper under embryoutvecklingen, men att det inte är helt nödvändigt för Ras-signalering, som fallet är i exempelvis bananflugan Drosophila melanogaster. Denna slutsats har man kunnat dra eftersom man vet att utan fungerande Ras-signalering får rundmasken allvarliga missbildningar, på bland annat könsorganen och på celler som motsvarar njuren hos däggdjur. I stammar av C. elegans som saknar generna för CNK-1 och ytterligare en gen får masken samma missbildningar som om de saknar genen för Ras eller Raf.
Rundmasken C. elegans är populär som modell inom forskningen, eftersom hela dess embryologiska utveckling är känd, och man kan lätt hitta mutationer som påverkar utvecklingen.
– Även om C. elegans är en väldigt primitiv organism jämfört med högre däggdjur så kan man utgå från att de principer som våra resultat avslöjar även gäller för djur som är mer komplexa än C. elegans, och kanske även för människan, säger Simon Tuck, ledare för den svenska delen av forskningen och verksam vid Umeå Centrum för Molekylär Patogenes (UCMP), Umeå universitet.
Några försök med syfte att ta reda på vad som händer om man inaktiverar de tre gener för CNK som finns i däggdjur har ännu inte beskrivits i litteraturen.
Fynden kastar ljus över viktiga delar av de molekylära mekanismerna bakom levande varelsers utveckling från embryo till fullvuxen individ. De kan även få betydelse för förståelsen av cancer.
Artikeln, med titeln ”Caenorhabditis elegans connector enhancer of Ksr (CNK)-1 promotes Raf activation but is not essential for Ras/Raf signaling” finns tillgänglig på http://www.pnas.org från och med 1 augusti.
Mer information om gruppens forskning återfinns på:
http://soul.ucmp.umu.se/Tuck/index.html
Två svartvita högupplösta bilder på Simon Tuck finns att ladda ned på:
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Universitetslektor Simon Tuck på telefon 090-785 67 87, 090-785 67 91 mobiltelefon 070-6256166 eller e-post simon.tuck@ucmp.umu.se.
Det är amerikanen Bernard Osher och hans svenska hustru Barbro Osher som donerar pengarna. Bernard Osher är en pensionerad före detta affärsman med starkt intresse för alternativ medicin, särskilt traditionell kinesisk medicin. Hustrun Barbro Osher är generalkonsul i San Francisco. Donationen är en av de största privata donationerna i Karolinska Institutets historia.
Integrativ medicin innebär att alternativa behandlingsformer integreras i den västerländska, naturvetenskapligt baserade, medicinen. För att en sådan integrering ska kunna ske måste det först ske en strikt vetenskaplig utvärdering av alternativa behandlingsfomer, som till exempel akupunktur, healing, örtmedicin, naprapati, kiropraktik, massageterapi, kostterapi och – inom den psykologiska sfären – sådant som avslapppning, meditation, hypnos och olika psykoterapier.
Även livsstilsfaktorers betydelse för hälsan ska utvärderas, till exempel betydelsen av sömn, stress, matvanor, sexuella och sociala relationer.
– Det finns ett stort intresse bland allmänheten för alternativa behandlingsmetoder och det konsumeras i dag stora resurser utan att någon vet om behandlingen leder till positiva resultat eller ej. Vi behöver därför utvärdera dessa behandlingsmetoder på samma sätt som vi prövar nya behandlingar inom evidensbaserad medicin och sålla bort det som inte är effektivt och integrera det som som är bra, säger prorektor Hans Forssberg. Dessutom behöver våra studenter lära sig mer om det vi kommer att kalla integrativ medicin – både om positiva och negativa resultat.
Det nya centret blir i form av ett nätverk där forskare från KIs alla institutioner kan medverka. Centret ska ledas av en professor i integrativ medicin. Tjänsten är ännu inte tillsatt.
– Donationen visar att det är möjligt att få betydande ekonomiskt stöd för angelägna områden vid sidan om de traditionella finansieringskällorna. Det ger hopp inför kommande fundraisingkampanj, säger universitetsdirektör Rune Fransson.
Projektgruppen för det nya centret består av Martin Ingvar (ordförande) och Kristina Alexandersson, professorer vid institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för klinisk neurofysiologi respektive sektionen för personskadeprevention, Mats Lekander, forskare vid samma institution, sektionen för psykologi, Torbjörn Åkerstedt, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för stressforskning och Torkel Falkenberg, forskare vid samma institution, avdelningen för internationell hälsa samt Karin Harms-Ringdahl, professor vid institutionen Neurotec, sektionen för sjukgymnastik.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar, kontakta:
Prorektor Hans Forssberg tel 070-8730830
Universitetsdirektör Rune Fransson tel 524 86565
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Den ingår i ett helt nytt leksakskoncept för barn, i åldrarna fyra till nio år, där de till en början inspireras av en berättelse och själva kan bygga ihop sina leksaker – nya fantasidjur som bor i en påhittad värld.
Den 13 maj fick gänget bakom leksaken ta emot Albihns stipendium*.
Juryns motivering lyder:
”Årets stipendiater är tre, nämligen Sara Klockervold, Mattias Grufberg och Alexander Gross. De tre har tillsammans under rubriken Innovation Toys skapat ett nytt koncept och ett nytänkande avseende leksaker.
Det nya konceptet stimulerar barn av båda könen att använda fantasin till dels kreativt tänkande och dels kreativt skapande samt innefattar både patenterbara delar och komponenter som kan designskyddas, vilket juryn under det innevarande designåret finner utgöra ett signifikant mervärde. Konceptet är på väg att kommersialiseras och man har skyddat det med en patentansökan. Juryns eniga uppfattning är att stipendiaterna väl uppfyller kriterierna för stipendiet.”
– Vi är tre stycken som får Albihns stipendium men vi är fler om själva produkten. Jag och Malin Larsson är uppfinnarna. Det började på högskolan i Halmstad. Jag och Malin höll på med leksaksforskning och produktutveckling. Vi grubblade en hel del på marknaden när det gäller teknik och konstruktionsleksaker. Vi ville göra något som både hade ett kommersiellt värde och ett samhällsvärde. Vi uppfann leksaken när vi gjorde vårt examensarbete.
Efter det visste uppfinnarna inte riktigt vart de skulle ta vägen med sina idéer. Mattias Grufberg ville läsa vidare och Chalmers Entreprenörskola erbjuder helhetslösningar för den som är uppfinnare. Där startade han, Malin Larsson, Alexander Gross och Sara Klockervold ett projekt tillsammans – Innovation Toys.
Själva leksaken då. Vad är det som är så speciellt?
– Idag finns det inte tekniska leksaker som attraherar flickor. Och det beror inte på flickorna utan att leksakerna brister. En bra leksak ska vara öppen. Barnet ska kunna sätta ihop den på flera olika sätt. Den ska inte vara färdiglekt efter ett tag. Det ska finnas en utmaning i den som växer med lärandet. Det finns leksaker som lever upp till det här men de attraherar främst killar.
– I Halmstad gjorde vi en hel del tester på barn själva för att få reda på vad de tyckte om vår leksak. Den gick hem hos både flickor och pojkar men vi såg att leksaken attraherade flickorna mer. På Chalmers Entreprenörskola har vi kunnat utöka testet i samarbete med en professionell marknadsbyrå. Vi har även arbetat med ”fokusgrupper” av föräldrar. I vårt fall var det mammor.
– Vi kom fram till att det är viktigt att själva konstruktionen är ett fantasidjur. Föräldrarna tyckte det var horribelt att plocka huvudet av en hund, katt eller ko och sätta det på ett annat djur. Så vi bytte och började med fantasidjur. Grundtekniken var densamma – att låta barnen bygga och ändra på djuren hur de själva vill.
Trenden idag bland leksaker är, berättar Mattias Grufberg, att de ska vara billiga, attraktiva och lekbara direkt när man plockar upp dem ur lådan. Vår leksak skiljer från det. Den är dyrare, påminner lite om Lego eftersom barnet måste tänka lite och så är den hållbar. Dessutom inbjuder den till föräldrarnas delaktighet.
Fram till nu har själva uppfinningen varit hemlig. Leksaksbranschen är tuff – man snor idéer av varandra. Men nu när teknikplattformen är patentansökt kan man gå ut och berätta och visa upp den nya leksaken.
– Innovation Toys kommer inte att genomföra hela produktutvecklingen själva. Det är oerhört pressade priser i leksaksbranschen och det krävs mycket stora investeringar för att lansera en konkurrenskraftig produkt. Istället söker vi samarbeta med bolag som är intresserade av att lansera vår produkt. Främst ett tyskt traditionellt företag som nu har Innovation Toys prototyper för utvärdering, säger Mattias Grufberg
*Albihns med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn och München delar årligen ut ett stipendium vid vardera KTH i Stockholm, Chalmers och Lunds tekniska högskola.
Stipendiet består av en kristallobelisk från Orrefors och en prissumma på 20.000 kr. Det delades ut 13 maj 2005 vid en ceremoni på Chalmers.
Syftet med stipendiet är dels att belöna den studerande som varit den av de sökande mest kreative under det gångna året, och dels att sprida kunskap om det industriella rättsskyddet. Den kreativa insatsen, som ofta utgörs av en examensuppsats eller avhandling, skall vara av teknisk karaktär och bidra till en positiv teknikutveckling. Stor vikt läggs vid om patent och/eller mönsterskydd diskuterats och/eller beaktats.
Kontaktinformation
Mer information:
Mattias Grufberg tel: 0735 32 93 00
matgru@chalmersinnovation.com
Albihns
www.albihns.se
Chalmers Entreprenörskola
www.entrepreneur.chalmers.se
Trots att riskhantering och säkerhetsarbete har utvecklats förblir talen för olyckor på arbetsplatser höga. Livsmedelsindustrin är ett exempel på en olycksdrabbad bransch.
Petra Willquist har skrivit en doktorsavhandling om säkerhetsarbete i livsmedelsbranschen med syftet att identifiera varför det inte fungerar tillfredsställande. I fyra år har hon arbetat med tre olika företag i livsmedelsbranschen. I fallstudier kartlade hon först vad företagen gör, vilka risker som finns och hur de åtgärdas.
– Jag kunde konstatera att företagen ofta är mycket handlingsinriktade när det gäller att åtgärda tekniken, till exempel fysiska skydd. Däremot är de sämre på att arbeta med olyckor som inte direkt kan kopplas till tekniska orsaker, säger Petra Willquist.
Enligt henne finns en tendens att inte räkna vissa olyckor som ”riktiga”. Ofta gäller det olyckor som har mer att göra med attityder och beteende, som kunnat undvikas med metoder som utvecklar operatörernas kunskap och möjligheter för säkert agerande. Exempel kan vara när någon gjort fel trots tillsägelse.
I den andra delen av arbetet gjordes kvalitativa intervjuer med ledning, operatörer, skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Petra Willquist konstaterar att det fanns konflikter mellan säkerhetsmål och andra mål, till exempel produktivitet och kvalitet, då det ibland blev nödvändigt att sätta säkerheten ur spel. Det uppstod även problem när mål skulle konkretiseras eftersom aktörer hade olika mentala modeller av begreppen säkerhet och olycka.
Detta är viktigt inte minst idag, när industrin ställs inför stora utmaningar för att behålla sin konkurrenskraft. Kraven ökar på effektivitet och flexibilitet, samtidigt som olyckstalen är höga. Vanligt i livsmedelsbranschen är halkolyckor, eftersom golven måste vara lätta att rengöra.
– Om företag effektiviserar och minskar personal, kan exempelvis halkolyckor ske på grund av att man springer till en station längre fram på banan för att rätta till ett stopp. För att hålla igång produktionen reagerar personalen så, vilket ledningen inte alltid inser.
Sammanfattningsvis visar materialet att normativa angreppssätt dominerade, det vill säga det ansågs att säkerhet uppnåddes så länge operatörer följde instruktioner. Detta ledde inte till hållbara lösningar eftersom systemen ständigt var föremål för förändring.
Baserat på de brister som identifierats är avhandlingens slutsatser att existerande mentala modeller och mål som krockar bör synliggöras. Man bör också sträva efter att åstadkomma en balans mellan olika angreppssätt, till exempel mellan tekniska jämfört med organisatoriska lösningar, normativa lösningar och lösningar som istället bygger på lärande och reflektion. Detta är nödvändigt för att kunna skapa produktionssystem som både är robusta och säkra på lång sikt. Även om olyckor och risker skiljer sig åt i olika branscher, kan avhandlingens resultat vad gäller hur risker utvecklas användas generellt för produktionsindustrier.
Avhandlingen har utförts delvis i samarbete med projektet ”Handolycksfall vid livsmedelsarbete . Analys av förlopp, avvikelser och ledningsstrategier” vid Arbetslivsinstitutet Väst.
Avhandlingen ”Industrial Safety: Principles for Safety Management Based on Empirical Studies” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 20 maj 2005.
Kontaktinformation
Mer information:
Petra Willquist, Avdelningen för produktionssystem, Institutionen för produkt- och produktionsutveckling
Tel: 031-772 38 86
E-post: wipe@chalmers.se
Cecilia Åsberg har studerat hur genetisk forskning framställs, vetenskapligt och populärvetenskapligt, i tidskrifter och på Internet.
– Det blir allt viktigare för forskare att skapa legitimitet för det de gör, konstaterar hon, och det gäller inte minst dem som forskar om gener.
För att få stöd för sin forskning i den allmänna opinionen använder forskarna slagkraftiga liknelser och inte sällan dramatiska historier. Kartläggningen av det mänskliga genomet beskrivs som en upptäcktsresa med koloniala övertoner, och ges oerhört stora proportioner (”Nu har vi avkodat det språk som Gud byggde människan med”).
Könsmässiga fördomar lyser igenom inte bara i metaforer utan också i namngivning. Det klassiska exemplet är världens första klonade får, Dolly, som döptes efter den storbröstade Dolly Parton, eftersom det skapades med hjälp av en juvercell.
Ett annat exempel är beskrivningen av hur en befruktning går till, en berättelse som lånar drag av en romans mellan två heterosexuella människor. Ägget (”det kvinnliga”) beskrivs som passivt, stilla och väntande, medan spermierna (”de manliga”) är aktiva, snabba, och tävlar med varandra om att komma först. Verkligheten är betydligt mer komplicerad än så, med ägget som rörligt och den långsammaste spermien som vinnaren.
Det handlar om att kritiskt granska vetenskapliga metaforer, menar Cecilia Åsberg, och vara medveten om att mänskliga och sociala maktrelationer avspeglas i populärvetenskapliga beskrivningar av genetiska och biologiska fenomen.
– Vi behöver en större ödmjukhet inför och kunskaper om hur fördomar och kulturella föreställningar färgar vetenskap såväl som populärvetenskap.
Inte bara könsmässiga och etniska, utan också sexuella klichéer frodas. Föreställningen om heterosexualitet som något naturligt lever kvar inom vetenskapen, trots att forskarna själva bidragit till att avliva den. Idag är sexualitet och barnalstring inte per automatik kopplade till varandra längre. Barn kan avlas i provrör, sex går att bedriva utan att bli med barn.
– Jag bråkar mycket med idén om vad som är naturligt, konstaterar Cecilia Åsberg om sin avhandling.
Hon efterlyser mindre klichéartade beskrivningar av genetisk forskning.
– Man ska inte underskatta människor. Många både vill och kan ta till sig mer komplicerade berättelser än vad forskarna kanske tror.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Genetiska föreställningar. Mellan genus och gener i populärvetenskapens visuella kulturer. Cecilia Åsberg disputerade den 17 juni. Hon nås på 013-13 34 22 eller 073-708 0307. E-post: cecas@tema.liu.se
En forskargrupp från Sverige och England har studerat denna tillsynes meningslösa aktivitet hos de sexuellt promiskuösa hönsen (Gallus gallus), där fullt könsmogna, erfarna tuppar med fulla spermieresurser har observerats para sig med hönor utan att inseminera sperma.
På Tovetorps zoologiska forskningsstation (tillhörande Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet) utsattes hönor antingen för parningar där tuppar inseminerade sperma, eller parningar där ett litet ”rumpskydd” placerades över hönans rumpa så att inseminering förhindrades men parningar annars kunde ske på naturligt sätt, detta för att imitera ”fejkade” parningar. Forskarna studerade därefter hönorna för att fastslå hur dessa parningar med och utan inseminering av sperma påverkade deras framtida promiskuitet.
Vad studien visar är att hönor som utsattes för fejkade parningar var lika ointresserade av att para sig med nya tuppar som de hönor som också mottog sperma i parningarna, båda i motsats till de hönor som inte utsattes för endera av parningarna. Minskning i honors promiskuitet efter parning har hittats hos andra arter, men effekten har då berott på att hanarna har inseminerat stora mängder sperma, inseminerat sofistikerade produkter i sädesvätskan, uppvisat särskilda beteenden eller på annat sätt investerat mycket i att minska honans promiskuitet.
Det unika med denna studie är att den visar att tuppar på ett mycket enklare sätt kan minska hönors promiskuitet genom att utnyttja hönors oförmåga att urskilja huruvida de mottog sperma eller inte under en parning. Genom att fejka parningar efter att redan ha inseminerat sperma till en höna kan tuppar försvara sitt faderskap, samtidigt som de sparar sperma till andra hönor, och det tillsynes meningslösa sexet får en mening.
Studien är ett samarbetsprojekt mellan Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, University of Sheffield och University of Oxford, Storbritannien. Den publicerades i den vetenskapliga tidskriften Current Biology den 12 juli.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna doktorand Hanne Løvlie, Stockholms universitet, tfn 08-16 48 96, 073-639 44 97 eller e-post hanne.lovlie@zoologi.su.se
Vi är idag mycket beroende av att våra datorsystem fungerar tillförlitligt och att data som skickas över publika nätverk, som till exempel Internet, kan skyddas mot otillbörlig åtkomst och påverkan. Olika typer av säkerhetsmekanismer, såsom brandväggar, antivirusprogram och kryptering, ger olika typ av skydd. För att skapa en tillfredsställande total skyddsnivå mot olika former av angrepp används därför ofta en kombination av flera av dessa.
Vid konstruktion av dagens säkerhetslösningar har målet normalt varit att tillhandahålla en så hög grad av säkerhet som möjligt. Det finns få eller inga möjligheter att anpassa nivån av säkerhet efter behov.
– En onödigt hög säkerhetsnivå kan innebära minskad tillgång till olika tjänster, och drar dessutom mycket ström och systemresurser. Särskilt i mobila enheter behövs därför möjligheten att anpassa nivån på ett säkert sätt, säger Stefan Lindskog.
I sitt arbete har han fokuserat just på hur en valbar säkerhetsnivå kan ges. Bland annat har två olika varianter av selektiv kryptering konstruerats och analyserats. Gemensamt för dessa är att de tillåter att endast en delmängd av data i en överföring behöver krypteras. På så sätt reduceras behovet av beräkningsresurser, vilket är en bristvara i många mobila terminaler.
Med hjälp av sådan kryptering kan alltså säkerhetsnivå väljas efter önskemål. Det skulle till och med kunna vara möjligt att ändra nivån flera gånger under pågående aktivitetstillfälle. Att utveckla tekniken vidare kan vara relevant för många användare, till exempel inom vård och polis, vilka allt mer intresserar sig för mobil IT.
Stefan Lindskog är anställd vid Karlstads universitet och har utfört sin doktorsavhandling inom forskargruppen för datasäkerhet vid Avdelningen för datorteknik på Chalmers.
Avhandlingen ”Modeling and Tuning Security from a Quality of Service Perspective”, på svenska: ”Modellering och anpassning av säkerhet från ett tjänstekvalitetsperspektiv” försvarades vid offentlig disputation på Chalmers tekniska högskola, Göteborg den 20 april 2005.
Kontaktinformation
Mer information:
Stefan Lindskog, Karlstads universitet, tel 054-700 11 52
Stefan.Lindskog@kau.se
Under de senaste 10-15 åren har det gjorts mycket stora framsteg inom tekniken att styra funktionerna i byggnaders olika system. Förbättrad datakommunikation, bättre givare och kraftfullare datorer har inneburit något av en revolution.
Därmed ökar möjligheterna till att bygga ”intelligenta” byggnader där systemen anpassar sig efter omständigheterna.
Ett intelligent hus bearbetar information på samma sätt som hjärnan. Precis som när huvudet duckar om ögonen registrerar att en fotboll närmar sig, eller vi får impulsen att ta av oss jackan om det är 30 grader varmt, ska husets system reagera direkt på inkommande information. Detta kallas framkoppling, vilket ibland kan kombineras med prediktion, det vill säga att i förväg ställt in systemet för antagna förändringar.
Vitsen med intelligenta hus är tanken. Det behöver inte innebära massor av dyrbar teknik. ”Dumma” termostater på värmeelement känner bara av själva temperaturen, men kan regleras på ett smart sätt.
– Om du till exempel en kall dag vill öppna fönstret för att vädra kan det räcka med en sensor som talar om för värmekällan att det är öppet, så att inte värmen dras på ännu mer, säger Mohsen Soleimani-Mohseni.
Hur systemet reagerar går att beskriva matematiskt och bygga modeller av. I sin doktorsavhandling har Mohsen, med hjärnan som inspiration, byggt så kallade artificiella neurala nätverk för reglering av byggnaders system. Genom mätningar har han sedan studerat vilka effekter dagens reglerteknik kan ge på energibesparing och förbättrat inneklimat i framtidens intelligenta hus.
Ett smart sätt är att känna av elbelastningen och koppla det till en samtidig reglering av värme/kyla. Det kan vara lämpligt i miljöer med många maskiner där mycket energi går åt till att värma och kyla – i värsta fall samtidigt. För kontorsmiljöer handlar det om datorer och kopiatorer. Mohsen har bland annat studerat elbelastning kopplat till reglering i miljöer där maskiner ger värme.
– I de allra flesta fall finns stora vinster att göra, både vad gäller energiåtgång och komfort för inneklimatet, säger han.
I arbetet konstateras också att reglerteknik är ett eftersatt område inom fastighetsbranschen. Många är dåligt insatta i hur reglersystemen i byggnader fungerar och har bristfälliga kunskaper om tekniken. Ofta är reglersystemen dåligt trimmade vilket innebär stora energiförluster, och det finns ett stort behov av bättre hjälpmedel för driftspersonalen som kan underlätta vid felsökning, underhåll och trimning.
Experiment och simuleringar har gjorts med modeller från villafastigheter, större lokalfastigheter och laboratorier. Resultaten kan dock tillämpas på de flesta typer av byggnader.
Avhandlingen har utförts som en del av projektet Elanvändning i byggnader, Elan, som stöds av Energimyndigheten, olika elföretag och Svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsinstitut, Elforsk. Chalmers driver delprogrammet ”Behov och behovsstyrning” som innefattar fler forskare och doktorander. Ett syfte är att koppla teknikens möjligheter till pågående forskning kring beteendevetenskapliga aspekter, det vill säga hur människor upplever inomhusklimat och hur man agerar när det gäller att reglera den. Forskningen görs i ett brett, tvärvetenskapligt och tillämpningsnära perspektiv.
Avhandlingen ”Modelling and Intelligent Climate Control of Buildings” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 20 maj 2005.
Kontaktinformation
Mer information:
Mohsen Soleimani-Mohseni, Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för energi och miljö.
Tel: 031-772 58 00
E-post: mohsen@chl.chalmers.se
Handledare: Bertil Thomas, Avdelningen för reglerteknik, Institutionen för signaler och system.
Tel: 031-772 57 43
E-post: bertil@chl.chalmers.se
Kontakt för projektet ”Behov och behovsstyrning” på Chalmers:
Per Fahlén, professor, Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för energi och miljö.
Tel: 031-772 11 42
E-post: per.fahlen@chalmers.se
Världen urbaniseras snabbt. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Ytterligare två miljarder beräknas vara stadsbor år 2025. En av stadsplanerarnas stora utmaningar är att förse alla med rent och billigt vatten.
Therese Sjömander Magnusson, nybliven doktor vid Tema vatten, Linköpings universitet, har studerat hur myndigheterna i Windhoek, Namibias huvudstad, försökt lösa detta. Sedan mitten av 1990-talet har de arbetat med en unik satsning på vad som kallas Water Demand Management, dvs de har försökt påverka hushåll och företag till att använda vattnet effektivare. Namibia är ett vattenfattigt land, och en långsiktig vattenpolitik kan inte bygga enbart på att öka vattentillgångarna. Slöseri med vatten måste också motverkas.
I Windhoek satsade man på dels en informationskampanj som uppmuntrade människor till att spara på vatten, dels en differentierad prispolitik, med bl.a. högre pris ju mer man förbrukar.
Inledningsvis var de här satsningarna framgångsrika. Vattenförbrukningen i Windhoek sjönk med 40 procent mellan åren 1994 och 1999. Men sedan avtog effekterna. Frågan idag är hur Water Demand Management kan utvecklas för att bli långsiktigt effektivt.
Therese Sjömander Magnusson har intervjuat ett hundratal personer i olika sociala klasser, såväl rika som fattiga, samt företrädare för industrier och hotell. Hon fann att informationskampanjen haft störst genomslag bland de fattiga. Människor i medel- och överklass uppfattade inte att informationen riktade sig till dem, de ansåg oftast att de inte förbrukade mer vatten än nödvändigt. Detta trots att deras förbrukning kunde vara tio gånger högre än de fattigas (400 liter per dag och person jämfört med 40 liter för de fattiga).
Invånarna i medel- och överklassområden var inte heller särskilt priskänsliga. Prisprofilen med ökande priser per kubikmeter ju mer man förbrukade berörde dem inte, vattnet var ändå som helhet billigt. Det skulle behövas helt andra prisnivåer för att få dem att minska sin förbrukning, konstaterar Therese Sjömander Magnusson.
Hon kunde också se, när hon intervjuade företag och hotell, att riktad information och individuell rådgivning hade effekt och hon tror det är den vägen man måste gå mer generellt.
– Attityder, motivation och levnadsstandard har stor betydelse, säger hon. Strategier för att uppnå en effektiv vattenanvändning måste skräddarsys för olika sociala grupper.
Kontaktinformation
Therese Sjömander Magnusson arbetar på Sida och ska också fungera som ordförande i Young water professionals seminar vid Stockholms vattenfestival i slutet på augusti. Hon nås på 076-216 10 54 eller 08-5605 2072. E-post: therese.sjomander.magnusson@sida.se
