Några av dessa ämnen ingår i blodets mekanism för levring och blodproppsupplösning: Den s.k. vävnadsplasminogenaktivatorn och dess hämmare samt von Willebrands faktor. Dessutom påvisades ett samband mellan risk för hjärtinfarkt och höga koncentrationer av leptin, som påverkar kroppsvikten, och blodfettsproteinet lipoprotein(a), liksom höga koncentrationer av proinsulin, ett uttryck för bristande blodsockerreglering, samt låga koncentrationer av apolipoproteinA1, en markör för ”det goda kolesterolet”.

Resultaten bidrar till en ökad insikt kring mekanismerna vid utvecklingen av hjärtinfarkt och motiverar ökade insatser att behandla de traditionella riskfaktorerna hos högriskindivider, t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter och sockersjuka, samt påverka livsstilsfaktorer som rökning och övervikt. Resultaten talar också för att det finns behov av att utveckla specifik behandling av de undersökta proteinerna. I uppföljningsstudien var höga halter av homocystein associerat till förstagångshjärtinfarkt, men detta samband kvarstod inte när test av njurfunktionen i form av kreatinin ingick i analysen.

I studien ingick 36 405 personer som deltagit i Västerbotten Intervention Program (VIP, ”Västerbottensprojektet”) och i den s.k. MONICA-studien mellan januari 1985 och september 1994. Bland dem identifierades 78 personer som drabbats av en förstagångshjärtinfarkt och de jämfördes med det dubbla antalet kontrollpersoner, matchade med hänsyn till ålder och kön. I en uppföljningsstudie efter i genomsnitt drygt 8 år ingick 50 individer med förstagångshjärtinfarkt och 56 kontroller.

Anna Margrethe Thøgersen arbetar som avdelningsläkare vid Rigshospitalet i Köpenhamn och kan nås på tel 004535452019 eller e-postadressen amt@rh.dk

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln ”Risk markers for a first myocardial infarction”. Svensk titel: ”Riskmarkörer för förstagångshjärtinfarkt i norra Sverige”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal D, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Annika Rosengren, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg.

– Skillnaderna gör det viktigt att skapa individuella åtgärder för arbetslösa ungdomar och inte dra alla över en kam, säger han.
– Så verkar det inte alltid vara idag: de arbetslösa ungdomar jag intervjuade sa att de inte hade egna handläggare på arbetsförmedlingen utan brukade bli behandlade i grupp.
En av Lars Axelssons studier gäller drygt 150 arbetslösa ungdomar som jämförts med en kontrollgrupp vad gäller hälsa, livskvalitet, självkänsla och socialt stöd. ”Mental hälsa” definierades utifrån de sex symtomen gråtmildhet, dysterhet, sömnsvårigheter, rastlöshet, trötthet och irritation.
De arbetslösa ungdomarna hade fler symtom än de som arbetade eller studerade – omkring 2.7 för männen och 3.4 för kvinnorna. Men även kontrollgruppens ungdomar hade en hel del symtom, 2.1 för männen och 2.8 för kvinnorna.
– De arbetslösa ungdomarnas sämre mentala hälsa var väntad. Men jag hade nog inte trott att de arbetande eller studerande ungdomarna också skulle ha såpass mycket besvär. Det är något att vara uppmärksam på, kommenterar Lars Axelsson.
Samtidigt går hans resultat emot den kompakta ”eländesbild” som synts i annan forskning kring arbetslösa ungdomar. Nästan en fjärdedel av Axelssons arbetslösa ungdomar tycker sig inte ha fått sämre utan bättre livskvalitet under tiden som arbetslös.
Denna variation bland ungdomarna märks också i de 16 intervjuer som ingår i avhandlingen. Utifrån dem tycker sig forskaren kunna särskilja fyra grupper med stora skillnader i livskvalitet. De som mår bäst är ”optimisterna” som har bra självförtroende och stora planer för framtiden, samt ”de obekymrade” som tycker att det viktiga i livet är att ha roligt. Sämre mår ”de kämpande”, som är aktiva men frustrerade i sin jakt på arbete, och ”de utsatta” som har låg självkänsla och ekonomiska bekymmer.
En annan studie gäller gymnasieungdomars syn på arbete. En enkät med 550 gymnasister visade att bl a bra erfarenheter av arbete och gymnasieskola, bra föräldrastöd och bra hälsa hade samband med en positiv syn på arbete och arbetsmoral. Flickorna var också nästan dubbelt så ofta som pojkarna positiva till arbete och arbetsmoral. Sådana skillnader kan vara viktiga att ta hänsyn till när man vill hjälpa ungdomar in i arbetslivet, menar Lars Axelsson.

Lars Axelsson har sjuksköterskeutbildning och är nu universitetsadjunkt vid Högskolan i Kristianstad. Han träffas på tel 044-204067 eller lars.axelsson@hv.hkr.se. Disputationen äger rum den 23 september. En sammanfattning av avhandlingen finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv Axelsson i sökrutan.

Man vet numera att en djup depression inte bara är mycket plågsam för patienten utan också leder till mätbara förändringar i hjärnan. Det har bl a visat sig att hippokampus, ett område som förknippas både med minnesfunktion och känslor, har mindre volym hos deprimerade patienter. Ju längre depressionen pågått, desto mindre är hippokampus.
Johan Hellsten har under handledning av psykiatern Anders Tingström vid universitetets Wallenberg Neurocentrum i flera år studerat elbehandling i försök med råttor. Han har kunnat visa dels att råttor som utsätts för stresshormon får minskad nybildning av nervceller, dels att elbehandling kan motverka stresshormonets negativa effekter och få igång nervcellsnybildningen igen. Elbehandling ökar också både bildningen av blodkärlsceller (endotelceller) och mängden blodkärl i de berörda delarna av hjärnan.

– Dessa studier är först i världen med att visa en ökad blodkärlsbildning i samband med antidepressiv behandling, säger Johan Hellsten.

Bättre blodtillförsel till de delar av hjärnan som drabbas värst vid en depression bör vara gynnsamt för patienterna, menar lundaforskaren. Den förkrympning som depressionen orsakar skulle då kunna motverkas. De blodkärlsbildande endotelcellerna har också andra funktioner som kan vara till nytta; de utsöndrar t ex tillväxtfaktorer som gynnar nervcellernas tillväxt.

Den största invändningen mot elbehandling inom psykiatriska kretsar har varit att behandlingen kan påverka minnet. Det gör å andra sidan också både höga doser av lugnande medel och själva depressionen i sig. I elbehandlingens fall verkar det dessutom mest handla om övergående störningar av de mest närliggande minnena.

– Ny kunskap om elbehandlingens positiva effekter kan leda till att metoden används mer. Men den skulle också kunna bidra till utvecklingen av nya mer effektiva antidepressiva läkemedel, framhåller Johan Hellsten.

Avhandlingen heter ”Neurogenic and angiogenic actions of electroconvulsive seizures in adult rat brain” och läggs fram den 29.9. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad, skriv Hellsten i sökrutan. Johan Hellsten träffas på tel 046-2220611, e-post johan.hellsten@mpu.lu.se

I detta arbete har en forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet visat hur cellandningen fungerar inne i cellerna och därmed även löst en sedan länge pågående tvist bland vetenskapsmännen. Resultaten förväntas på sikt leda till att specifika läkemedel kan designas mot en mängd sjukdomar.
Resultaten presenteras i veckans nummer av den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature.

Världens minsta batteriladdare
De enzym som styr cellandningen är proteiner vilka sitter i de membraner som omger mitokondrierna – cellernas energikraftverk. Forskargruppen har studerat ett av dessa enzym – cytokromoxidas. Det är en pump som fördelar positiva och negativa laddningar till olika sidor av membranet och fungerar alltså ungefär som en batteriladdare som hjälper till att ”ladda våra inre batterier”. Batterierna driver alla kroppens funktioner, t.ex. våra muskler, hjärnan och matsmältningen.

För att studera ”batteriladdaren” har vi lyckats konstruera konstgjorda celler som består av ett klotformat membran, ungefär som en fotboll, men bara 30 nanometer (miljontedels millimeter) i diameter. Sedan har forskarna satt in cytokromoxidas i membranet, alltså i skinnet på fotbollen. På det sättet kan enzymet fungera precis som i den levande cellen och vi kan använda avancerade lasertekniker för att studera dess funktion.

Vetenskaplig tvist löst
Många forskargrupper runtom i världen har studerat molekylära pumpar och försökt förstå hur dessa fungerar. Flera förslag har utkristalliserats, men man har inte kunnat enas om en generell mekanism. Forskargruppen vid Stockholms universitet har löst många av de existerande konflikterna genom att de har kunnat presentera en mycket enkel och generell princip för dessa pumpars funktion. Resultaten bidrar också till förståelse för sjukdomar som t.ex Alzheimer och pekar därmed på metoder att bota eller förebygga dem.

Kontaktinformation
Professor Peter Brzezinski, tfn 08-16 32 80 eller peterb@dbb.su.se
eller
doktorand Kristina Faxén, tfn 08-16 27 15, 08-26 30 99 (bost.) eller kristinaf@dbb.su.se

Våld mot kvinnor är ett av de vanligaste uttrycken för könsdiskriminering över hela världen och har under de senaste årtiondena börjat betraktas som en folkhälsofråga snarare än som privata familjeproblem. När våldet inträffar under graviditet medför det ännu större hälsorisker och får allvarliga konsekvenser som kan t.o.m. hota både mammans och barnets liv. Målet med avhandlingen var att undersöka partnervåld under graviditet i Nicaragua: Förekomst och mönster, hur kvinnor uppfattar och handskas med övergreppen samt sambandet med specifika egenskaper hos barnen, t.ex. låg födelsevikt, småväxthet eller förtidig födsel. Studien är den första publicerade studien i världen där WHO:s mycket omfattande frågeformulär för våld mot kvinnor har använts. Resultaten baseras på en studie av 478 gravida kvinnor ute i samhället, mätningar av stresshormonet kortisol hos 147 av dem samt fallstudier på 303 mödrar omedelbart efter förlossningen. Djupintervjuer gjordes med kvinnor som varit utsatta för våld under graviditeten.

Psykiskt och känslomässigt våld förekom hos 32,4 % av de 478 gravida kvinnorna, fysiskt våld mot 13,4 % och sexuellt våld mot 6,7 %. Alla tre typerna av våld förekom mot 17 procent av offren och hos två tredjedelar var övergreppen allvarliga och upprepade. Hälften av de utsatta kvinnorna hade fått slag och sparkar direkt riktade mot magen, men inte fler än 14 % hade sökt vård och mycket få hade berättat om våldet eller kontaktat polis och andra myndigheter. Lägre åldrar, oönskade graviditeter och sen eller ingen registrering för mödravård före förlossningen var vanligare bland offren. Kvinnornas förmåga att konfrontera övergreppen, strategin för att ta sig ur relationen, avgjordes i ett komplicerat samspel av faktorer som ekonomiskt beroende, allvarligheten i våldet, tillgången till sociala resurser, ev. följder för andra parter (t.ex. andra barn i familjen), socialgrupp och personlig förmåga. Låg social ställning, hög emotionell stress och självmordsförsök var förknippade med våld under graviditet. I avhandlingen finns också en studie som visar på starkt samband med att våldsutsattas barn inte tillväxer normalt i fosterlivet. Som första studie i världen klarlägger den här att sambandet beror på kraftigt förhöjd utsöndring av stresshormon hos modern vilket försämrar näringsförhållanden i moderkakan så att barnet tillväxer sämre.

Studierna visade att partnerns våld under graviditet är ett vanligt och allvarligt problem, sannolikt betydligt vanligare än vad studier i Sverige påvisat, som inskränker både rättigheter, hälsa och välfärd för både kvinnan och det ofödda barnet. Till mödravårdens uppgifter bör ingå att våga fråga och lyssna till och stödja kvinnor som vill berätta om våld de utsatts för, att särskilt följa tillväxten hos det ofödda barnet. Interventionsprogram för att förebygga och spåra den här typen av våld måste prioriteras. Det innefattar vård och rehabilitering för både offer och förövare samt förändringar av de strukturella orsakerna till våldet i samhället.

Eliette Valladares är gynekolog från Nicaragua och doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap. Hon kan nås på tel. 090-7851255 (engelska), epost: Eliette.valladares@epiph.umu.se

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ”Violence during pregnancy, psychosocial factors and child outcomes in Nicaragua”.
Fakultetsopponent är professor Berit Schei, Norges naturvitenskaplige universitet, Trondheim.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B (Rosa salen), 9 tr., Tandläkarhögskolan.