Utsläppen av kväveoxider från tunga lastbilar står för 40 procent av trafikens kväveoxid-utsläpp, och anses var ett stort miljöproblemen. Tack vare den s k trevägskatalysatorn är avgaserna från bensindrivna personbilar relativt rena. Däremot har det varit svårare att rena avgaserna från dieseldrivna fordon.
För att få bukt med problemet har man på LTH utvecklat den s k Urea-metoden. Den bygger på att urinämne NH2(CO)NH2, sprutas in i avgaserna in i en katalysator i avgasröret. Det är denna metod som nu kommer att användas.
– Urinämnet omvandlas till ammoniak som reducerar kväveoxiden till ofarlig kvävgas som finns naturligt i luften. Även övriga mindre, men dock skadliga, restpartiklar såsom dieselsot, kol och kolväten reduceras, berättar Ingemar Odenbrand, professor i kemiteknik och en av de drivande i projektet.
Sedan några år arbetar forskargruppen istället med den s k NOx-lagringstekniken som reducerar emissionsnivåerna ytterligare. Denna metod förväntas bli den gängse i framtiden.
Metoden bygger på att kväveoxiderna, NOx, lagras i katalysatorn och successivt reduceras med hjälp av upprepade insprutningar av kolväten, oftast dieselbränsle, var eller varannan minut. Kolvätena sönderdelas till mindre kolväten och kolmonoxid vilka därefter reducerar NOx till vanlig kvävgas.
– I de senaste försöken har vi lyckats reducera utsläppen från 7 g NOx/kWh till 3 g, berättar Ingemar Odenbrand.
Med hjälp av ett fullskaligt avgas- och motorsystem som byggts på LTH arbetar forskarna bl a med att hantera de variationer i temperatur, flöde och sammansättning som uppkommer i riktiga avgaser. Målet är uppnå de miljökrav som gäller i USA från 2008, d v s 0,2 NOx/kWh, en reducering med 94 procent från dagens nivåer. Europa skärper samma år kraven till 2 g, en ytterligare reducering från de 3,5 g som börjar gälla i höst.
Samarbetspartners är Volvo, Scania och katalysatortillverkaren Johnson Matthey samt Chalmers vad gäller modellering och labb-försök. Idag är LTH nästan de enda förutom miljövårdsverket EPA i USA, som publicerar arbeten inom området med försök utförda i reella avgaser.
Kontaktinformation
Får mer information, kontakta Ingemar Odenbrand, prof. kemiteknik, tel: 046-222 82 84, 070-232 5864, fax; 046-149156, Ingemar.Odenbrand@chemeng.lth.se
Stipendierna riktar sig i första hand till yngre journalister med dokumenterat intresse och viss erfarenhet av att skriva om ämnen inom FAS ansvarsområden. Anställda såväl som frilansande journalister i press, radio och TV är välkomna att söka.
Journalister får genom stipendierna möjlighet att tillbringa viss tid vid en svensk vetenskaplig institution, helst där forskning understödd av FAS bedrivs. Arbetet ska planeras i samarbete med den aktuella institutionen och det är den sökande själv som tar kontakt med den institution där man vill förlägga sin stipendievistelse. Ytterligare information om FAS och vilka projekt FAS stöder m.m. finns på hemsidan: www.fas.forskning.se
Ansökan ska ha inkommit senast måndagen den 24 oktober 2005 kl. 16.00. Blankett och anvisningar hämtas från FAS hemsida: www.fas.forskning.se/sokamedel
Vi är tacksamma om denna information ges vidare spridning på anslagstavlor eller på annat lämpligt sätt.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Bodil Gustavsson
Tel. 08-775 40 96
E-post:bg@fas.forskning.se
Flyttfåglar som navigerar över långa distanser har möjlighet att bestämma sin latitud – dvs förflyttningen i nord-sydlig riktning – med hjälp av information från jordmagnetfältet, sol eller stjärnor, men deras longitud – dvs den öst-västliga förflyttningen – är betydligt svårare att bestämma. I detta nya arbete har forskarna undersökt om fåglar kan bestämma sin longitud efter förflyttning i Arktis, där jordmagnetfältets lutningsvinkel är brant och midnattsolen gör stjärnnavigering omöjlig under en stor del av sommaren.
Vitkronade sparvar häckar i norra Kanada och kan nattetid flytta flera hundra mil till övervintringsområden i södra USA. Forskarna fångade unga och gamla vitkronade sparvar i Inuvik, Nordvästra territorierna, Kanada, med hjälp av slöjnät, från och med mitten av juli till mitten av augusti – i slutet av häckningsperioden samt under början av flyttningen – och transporterade dem med en kanadesnisk isbrytare längs en nordostlig rutt till nio platser på tundran, bland dessa till den magnetiska nordpolen (vid tillfället lokaliserad på Ellef Ringnesön). Forskarna registrerade därefter fåglarnas riktningsval i cirkelrunda burar, sk Emlen-trattar, ute på tundran.
Forskarna fann att både gamla och unga vitkronade sparvar på ett abrupt sätt ändrade sin orientering från flyttningsriktningen till en riktning tillbaka mot fångstplatsen eller den tänkta flyttningsvägen, vilket antyder att fåglarna började kompensera för den väst-ostliga förflyttningen genom att använda sig enbart av geomagnetisk information eller kombinerat med visuell solinformation. Experimenten antyder att i motsats till vad som kunde förväntas om det hade rört sig om ett enkelt genetiskt flyttningsprogram använder både gamla och unga vitkronade sparvar ett navigationssystem baserat på celest (sol/stjärnor) och jordmagnetisk information för att korrigera för förflyttning över longituderna. Resultaten från studien antyder att fåglar möjligen använder missvisningen – den sk geomagnetiska deklinationen som motsvarar riktningsskillnaden mellan geografisk och geomagnetisk nordriktning – för att bestämma longituden. Den geografiska nordriktningen – rotationscentrum på himlen – kan av fåglarna bestämmas med hjälp av solens rörelse över himlen eller av stjärnorna som åter blir synliga i slutet av polarsommaren.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Åkesson, Zooekologiska avdelningen, som efter den 25 september nås på Susanne.Akesson@zooekol.lu.se eller på tel 046/222 37 05. För närvarande deltar hon i en expedition till Nordpolen och nås på adressen Susanne.Akesson@beringia2005.org. Hon kan också nås på iridiumtelefon: +881 6214 64034. Telefonen besvaras av besättningen och meddelande om förnyad kontakt kan ges via dem.
Ye får priset för sin forskning om att Helicobacter pyloriinfektion i magsäcken kan ha en skyddande effekt mot adenocarcinom, en form av cancer, i matstrupen. Pristagarna får dela på 400 000 SEK.
För kontakt med Weimin Ye: Tel. 08-524 861 84, e-post Weimin.Ye@meb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
När någon kittlar oss under foten aktiveras ett specifikt nätverk i hjärnan. Samma nätverk aktiveras om vi får veta att någon snart kommer att kittla oss under foten. Man har också kunnat se att andra delar av hjärnan deaktiveras under dessa båda situationer.
– Det är ett sätt för hjärnan att fokusera på det som är viktigt för stunden. Idrottare, exempelvis höjdhoppare och golfare, använder sig av detta när de föreställer sig ett hopp eller ett slag innan de skrider till verket, säger Katrina Carlsson, författare till avhandlingen och verksam vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Hon har använt sig av bland annat funktionell hjärnavbildning, en teknik där blodflödesförändringar i hjärnan mäts som ett indirekt mått på nervaktiviteten under det att försökspersonerna utsätts för stimuli som aktiverar olika delar av hjärnan. Med hjälp av denna teknik har Katrina Carlsson sett att olika delar av hjärnan aktiveras om vi är förberedda på en smärta jämfört med om den kommer oväntat. Hos friska frivilliga som utsattes för smärtstimuli, men fick se en signal strax innan smärtan, aktiverades delar av hjärnan som beskriver var och hur smärtan ser ut. Om signalen däremot kom slumpvis utan koppling till smärtan aktiverades helt andra delar av hjärnan som har med känslobearbetning att göra. Försökspersonerna upplevde också då smärtan som mer obehaglig.
– Det är viktigt att vi är medvetna om vad kunskap om smärtan innebär för upplevelsen. Resultaten i studien är också av betydelse för forskning till exempel inom området kronisk smärta, säger Katrina Carlsson.
Genom att visa bilder på spindlar och ormar för personer med fobisk rädsla för antingen ormar eller spindlar har Katrina Carlsson också visat att den första spontana reaktionen, innan vi ens är medvetna om vad vi har sett, är en aktivering av ett område i hjärnan som kallas amygdala. Detta område brukar kopplas samma med bland annat uppkomsten av fruktan. Om försökspersonerna fick titta en längre stund på något de var fobiskt rädda för så tillkom aktivering av områden i hjärnbarken som har med bearbetning av känslor. När de däremot fick titta en längre stund på bilder av sådant som de upplevde som obehagligt, men inte var fobiskt rädda för, aktiverades områden i hjärnan som har med planering och resonemang att göra.
Avhandlingens titel:
Prior knowledge and present events in the brain
Författare:
Katrina Carlsson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel: 08-517 761 10, 070-234 51 89, e-post katrina.carlsson@cns.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Psoriasis är en inflammatorisk hudsjukdom som drabbar två-tre procent av befolkningen i västvärlden. Tidigare studier på psoriatiker har innefattat patienter som haft sjukdomen olika länge och har inte gjort skillnad på olika typer av psoriasis. I en färsk avhandling från enheten för dermatologi, institutionen för medicin, KS, Karolinska Institutet, redovisas material från Stockholm Psoriasis Cohort, som inkluderar 400 nydebuterade psoriatiker.
– Tack vare att dessa individer nyligen fått sin sjukdom kommer de bättre ihåg vad som hänt just innan. Det ger säkrare resultat. Tanken är att vi ska följa upp dessa patienter framöver säger Lotus Mallbris, verksam vid enheten för dermatologi och venereologi, och författare till avhandlingen.
Hennes studier visar tydligt att psoriasis kan delas upp i två olika huvudtyper: guttat psoriasis och plack psoriasis, med olika triggande orsaker och olika kliniska förlopp. Den senare är vanligast och drabbar cirka 90 procent av patienterna. Denna form av psoriasis kan kopplas till en påfrestande, stressande period, en livskris, som patienten upplevt två-tre månader innan sjukdomen bryter ut. Studierna visar även att cirka fem procent av patienterna med guttat psoriasis och cirka 15 procent av de med plack psoriasis har ledbesvär redan vid sjukdomsdebuten. Det är fler än man tidigare trott. Lotus Mallbris har dessutom tittat på genetiska bakgrunden till att psoriatiker drabbas av streptokockinfektioner i svalget.
– Streptokockinfektioner påträffas dubbelt så ofta bland psoriatiker med den genetiska markören HLA Cw 0602 oberoende av typen av psoriasis, kön eller ålder. Detta har ingen visat förut, säger hon.
I avhandlingen redovisas även resultat som visar att patienter med svår psoriasis har ökad risk att dö i för hjärt-kärl-sjukdom. Risken är högre ju yngre patienten var första gången han eller hon lades in på sjukhus på grund av sin psoriasis och ökar om patienten lagts in flera gånger. Den ökade risken skulle kunna hänga samman med att psoriatiker har en påverkan på sin blodfettmetabolism, resultat som också finns med i avhandlingen. Patienter med lindrigare sjukdom som behandlats i öppen vård uppvisade ingen ökad risk att dö i hjärt-kärl-sjukdom.
Avhandlingens titel:
Psoriasis – Studies of phenotype at onset and of associated cardiovascular morbidity
Författare:
Lotus Mallbris, enheten för dermatologi, institutionen för medicin, Karolinska Institutet, tel. 073-366 98 59, e-post Lotus.Mallbris@medks.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Kronisk muskelsmärta är ett viktigt medicinskt och socialt problem, och bättre förståelse av de sjukdomsframkallande mekanismerna som är inblandade behövs för att diagnostik, behandling och rehabiliteringsmetoder ska kunna utvecklas. I tidigare experimentella visualiseringsstudier har den funktionella neuroanatomin hos flera olika komponenter av smärtan undersökts. Flera aspekter av hjärnans mekanismer bakom hanteringen av muskelsmärta är dock fortfarande oklara.
Målet med avhandlingen är att studera den funktionella hjärnanatomin hos system som ligger bakom uppfattandet av muskelsmärta, hantering av proprioceptiv information och underhåll av avtagande muskelkontraktioner – med tonvikt på de tre systemens eventuella inbördes förhållande. Proprioception är människans förmåga att kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position.
Fyra experimentserier genomfördes. Med hjälp av en injektion av hyperton (5 %) koksaltlösning (HK) i överarmens tripcepsmuskel framkallades smärta jämförbar med muskelsmärta hos en vanlig patient. Detta gav en tydligt förhöjd aktivitet i hjärnstrukturerna insula och putamen, tillsammans med minskad aktivitet i bakhuvudets och pannans hjärnbark, jämfört med kontroller. Hjärnaktiviteten registrerades med hjälp av en PET-kamera (Positron Emission Tomography).
En avancerad modell av långvarig muskelsmärta skapades genom infusion av HK i den djupt liggande ryggradsnära ryggmuskulaturen under 20 minuter. En komplex dynamik i hjärnaktiviteten under anpassningen till smärtstimulering kunde påvisas. Aktivering av insula-loben precis efter injektionen övergick i sänkt aktivitet i detta och flera andra områden i hjärnbarken. En kombinationsanalys identifierade områden som aktiverades i bägge experimenten (trots olika platser för smärtstimulansen) i höger insula samt i hjärnbarksområden i nacken och i vänster sida av hjässan.
Sammanfattningsvis belyser avhandlingen hjärnans hantering av muskelsmärta och utbredda bilaterala mönster i aktiverade strukturer i hjärnan, framför allt i det mediala smärtsystemet och avaktiverade strukturer. Vidare är inledande respektive senare faser av smärta i spända muskler kopplade till olika reaktioner i hjärnan. I de inledande faserna aktiveras insula, följt av en väsentlig sänkning av aktivitet bilateralt i senare faser. Ett område i hjärnbarken bestående av den sekundära somatosensoriska hjärnbarken, den bakre delen av insula och den närliggande hörselförnimmande hjärnbarken är inblandat i förnimmelsen av muskelsmärta och hantering av sensoriska signaler såväl som uppehållande av avslappnande muskelkontraktioner.
Fredag 9 september försvarar Alexander Korotkov, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Brain processing of experimental muscle pain and its interrelations with proprioception and muscle fatigue. Positron emission tomography study”. Disputationen äger rum klockan 10.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå. Fakultetsopponent är Ass. Professor Thomas Graven-Nielsen, Aalborg University, Danmark.
Kontaktinformation
Alexander Korotkov nås på telefon 090-10 60 26 eller e-post ihb_net@mail.ru.
Omfattningen av den s k multi- och interdisciplinära forskningen ökar i alla länder. Försiktiga skattningar pekar mot att ungefär en tredjedel av forskningsverksamheten, i Sverige liksom internationellt, kan beskrivas som tvärvetenskap.
Drivkraften för denna utveckling är i första hand att forskare behöver teorier, metoder och tekniker från andra områden för att effektivt lösa sina forskningsproblem. Förutom dessa spontant drivna samarbeten har finansiärer även stimulerat till tvärvetenskap inom utpekade områden.
I Vetenskapsrådets rapport ”Tvärvetenskap – en analys” analyseras dels varför forskningen utvecklas på detta sätt, dels hur forskningsfinansiärer arbetar för att understödja tvärvetenskapliga initiativ.
Om rapporten
Författare är Ulf Sandström, analytiker vid Vetenskapsrådet.
Beställ den tryckta rapporten via Internetbokhandeln på: http://db2.ordform.com/vrshop/, eller ladda ner den som pdf-fil via Vetenskaprådets hemsida: http://www.vr.se/publikationer/sida.jsp?resourceId=-146
Kontaktinformation
Kontaktperson
Ulf Sandström, analytiker Vetenskapsrådet
08-546 44 129, Ulf.Sandstrom@vr.se
Samurais and Vikings är ett gemensamt projekt på KTH, Tekniska museet och Etnografiska museet. Det inleds fredagen den 9 september med ett internationellt symposium på KTH med rubriken ”Art and Science of Steelmaking and Swordmaking”.
10-11 september följs det upp med bland annat demonstration av japanska och svenska svärdmästare på Tekniska museet och uppvisning av samurajdräkter, kampsporter och teceremonier på Etnografiska museet.
Sverige och Japan har båda ståltraditioner med tusenåriga anor och trots långt geografiskt avstånd mellan länderna finns det många intressanta jämförelsepunkter. Vid symposiet på KTH, som behandlar ländernas ståltillverkning ur ett tusenårigt perspektiv, medverkar experter från Sverige, Japan, Norge och Tyskland och presenterar stålhanteringen tekniskt, kulturellt och historiskt.
Symposiet, som hålls på engelska, pågår kl. 09.00-18.00 i sal E1, Lindstedtsvägen 3, på KTH Campus Valhallavägen. Programmet hittar du på www.learninglab.kth.se Ingen förhandsanmälan krävs.
10-11 september följer Tekniska museet upp mötet mellan den svenska och japanska kulturen med utställningen Svärdet. Här kan du bland annat se svärdmästare från Sverige och Japan smida vikingasvärd och samurajsvärd över en öppen eldstad som man byggt upp på planen utanför huvudingången.
Du får följa smedernas ålderdomliga hantverk från en glödande stålklump till det färdiga smäckra svärdet – exakt som det gick till på vikingarnas och samurajernas tid. Under lördagen och söndagen hålls också flera populära seminarier. Mer om detta på www.tekniskamuseet.se
Etnografiska museet ställer ut en äkta samurajdräkt och svärd. Här blir det också professionell uppvisning av Japans traditionella kampsporter som Kyodo, Jiujitsu och Iaido (svärd) samt traditionella ceremonier i det japanska tehuset. Mer om detta hittar du på www.etnografiska.se
Projektet ”Immunogenicity of synthetic peptide malaria vaccines” löper på fem år och handlar om att studera det skydd som olika syntetiska vacciner ger mot malaria. Cathrine Persson samarbetar med professor Elizabeth Nardin, NYU School of Medicine, New York, USA.
Anslagsgivaren National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) är ett av de 27 institut och centra som ingår i National Institutes of Health (NIH), ett federalt organ som både utför och ger stöd till olika typer av medicinsk forskning i och utanför USA. Konkurrensen om dessa anslag är stenhård och det är inte ofta som forskare i Sverige beviljas medel. Den ansökan som skickades in av Cathrine och hennes medarbetare erhöll höga s.k. score i utvärderingsprocessen. Malaria är ett stort världshälsoproblem och för närvarande finns inget vaccin.
”Vi har hopp om att kunna ta fram ett verksamt vaccin, vilket skulle vara ett stort genombrott i försöken att utveckla skydd mot malaria”, säger Cathrine Persson.
Malaria skördar flera miljoner människoliv årligen och orsakas av en grupp encelliga parasiter (s.k. protozoer) som överförs till människan av myggor. Personer som lever i malariadrabbade områden utvecklar antikroppar mot Circumsporozoite-proteinet (CS), ett protein på ytan av malariaparasiten. På grund av CS förmåga att stimulera vårt immunförsvar ingår det i flera försöksvaccin som har testats på människor. Ett stort problem med alla vaccinförsök är att det inte finns något bra sätt att mäta i vilken grad en person har utvecklat skydd mot malaria efter vaccineringen. Genom att konstruera hybridparasiter som innehåller delar av CS-proteinet avser Cathrine Perssons forskning att visa vilka delar av CS som bäst stimulerar vårt immunförsvar. Hybridparasiterna kommer dessutom att användas som verktyg vid analys av utfallet av vaccineringsförsök.
Cathrine Persson är sedan 2003 forskningsassistent vid Inst. för molekylärbiologi. Hon kan nås på tel. 090-785 25 95, epost: Cathrine.Persson@molbiol.umu.se
En engelskspråkig beskrivning av hennes forskning finns på
http://www.molbiol.umu.se/forskning/CathrinePersson/
Med det avses att den kommunala politiken, som traditionellt ofta uppfattats som präglad av samförstånd och samlingsstyre, blir alltmer präglad av konflikt mellan partierna och mellan blocken. Gränsen mellan majoritets- och oppositionspartier blir allt tydligare. Det visar statsvetaren Johan Lantto i sin avhandling vid Stockholms universitet
Denna förändring av det politiska arbetet kan förklara varför regeringens målsättning om att öka antalet förtroendevalda i kommuner och landsting med 10 000 fram till 2010 ser ut att misslyckas. Reformerna är därför svårförenliga med den svenska modellen med många förtroendevalda fritidspolitiker i kommuner och landsting.
Resultatet är delvis överraskande eftersom reformerna i forskningslitteraturen har kritiserats för att undertrycka politiska konflikter och bygga på ett samförståndsdemokratiskt politiskt ideal.
Johan Lanttos resultat bygger på en studie av fyra kommuner i Stockholms län, Nacka, Tyresö, Sundbyberg och Nynäshamn.
Doktorsavhandlingens titel: Konflikt eller samförstånd? – Management- och marknadsreformers konsekvenser för den kommunala demokratin
Disputationen äger rum fredag den 9 september kl. 10 00 i sal 8, hus D, Södra huset, Frescati, Opponent är docent Anders Lidström, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Johan Lantto nås på tfn 08-40 550 58 (finansdepartementet) eller mobil: 070-2489389
e-post: johanlantto@hotmail.com
– Fantastiskt att det har blivit en realitet! Det är ett nöje att kunna erbjuda vår personal och studenter ett stort utbud av träningsformer, där var och en kan välja utifrån förmåga och fallenhet. Karolinska Institutet delar Friskis&Svettis filosofi och vision. Föreningen är en professionell aktör inom friskvård i Sverige som vi är väldigt stolta över att få samarbeta med, säger Harriet Wallberg Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.
– Vårt samarbete med Karolinska Institutet kommer dels att stärka vår kunskap inom friskvård, dels ser vi en intressant och spännande möjlighet att etablera kontakt med forskare från Karolinska Institutet. Detta kan vi sedan omsätta i vårt träningsutbud, säger Peter Rogeman, chef för Friskis&Svettis Stockholm.
Träningsanläggningen är öppen för allmänheten, liksom alla övriga Friskis&Svettis-lokaler. Här erbjuds allt från klassisk gruppträning till yoga och meditation. Det är det tidigare student- och forskarbiblioteket på Karolinska Institutet campus Solna som byggts om och totalrenoverats av Akademiska Hus till en toppmodern träningsanläggning.
– Vi välkomnar Friskis&Svettis och Karolinska Institutets friskvård till nya lokaler på Karolinska Institutet campus i Solna. Tränings- och hälsoanläggningar bidrar till att skapa ett levande och attraktivt campus, säger Lennart Karlsson, vd för Akademiska Hus i Stockholm.
Välkommen till invigningen:
Se anläggningen, hör om de nya metoderna för hälsovård som Karolinska Institutets friskvårdsverksamhet nu genomför, lyssna på Stephan Rössners råd om att också äta rätt, och få gratis massage.
Tid: Torsdag 8 september 11-12
Plats: Karolinska Institutet, campus Solna, Solnavägen 1.
För vidare information kontakta:
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet nås via sin pressekreterare Sabina Bossi, tel. 08-524 838 95, 070-224 38 95.
Peter Rogeman, Chef F&S Stockholm, tel. 08-429 70 20, 070-773 69 00.
Lennart Karlsson, vd Akademiska Hus i Stockholm, tel: 08-685 75 03.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Bakom projektet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, VINNOVA och Karolinska Institutet i samarbete med den internationella, icke-vinstdrivande, organisationen Structural Genomics Consortium, SGC. Forskningscentret placeras på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Välkommen till invigningsseminariet, som hålls på engelska.
Tid: onsdagen den 21 september, 2005, kl. 13-16.30
Plats: Karolinska Institutet, Solna, Samuelssonsalen, Scheeles väg 2.
Program:
13.00-13.10 Prof. Jan Carlstedt-Duke (Karolinska Institutet)
“Welcome”
13.10-13.20 Prof. Pär Nordlund (Karolinska Institutet/SGC)
“Project Background”
13.20-13.50 Dr. Rob Cooke (GlaxoSmithKline, SGC Scientific Committee)
“Why we need Structural Genomics”
13.50-14.20 Prof. Christer Betsholtz (Karolinska Institutet)
“The kidney filter – transcriptome, proteome and beyond”
14.20-14.50 Prof. Fredrik Pontén (Uppsala University)
14.50-15.05 Dr. Johan Weigelt (Karolinska Institutet/SGC)
“SGC & SGC Stockholm”
15.05-15.15 Harriet Wallberg-Henriksson (President of Karolinska Institutet)
“Closing remarks and Official opening”
15.15-16.30 Guided lab tours
”Drinks and light snacks”
Anmälan till lina-beth.norrstrom@mbb.ki.se senast den 19 september.
Antalet platser är begränsat.
För ytterligare information kontakta:
Johan Weigelt, Karolinska Institutet/SGC, telefon 08-524 868 40, e-post johan.weigelt@mbb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Den ytterst detaljerade genomgången visade att anläggningen är i mycket gott skick. Den har legat i malpåse sedan år 2000, då Sydkraft mycket framgångsrikt avslutade sitt forskningsprogram. Åtgärderna som krävs på den mekaniska sidan uppskattas till drygt tre miljoner kronor, ett överraskande positivt besked efter fem års stillestånd. Det innebär att anläggningen, efter reparationer, kan återstartas som planerat, efter sommaren 2006.
För ett år sedan valde EU att godkänna Växjö universitets 200 miljoner kronor stora utvecklingsprojekt CHRISGAS, bland annat för de goda resultat som tidigare uppnåtts i Värnamoverket. Europas storskaliga förgasningsutveckling med sikte på framställning av nästa generations fordonsbränslen av biomassa hamnade därmed i Sverige i hård konkurrens med andra europeiska länder.
FLAGSHIP PROJECT
EU klassar nu detta projekt som ett av sina ”flaggskeppsprojekt”. Det har en viktig roll att spela för att nå de högt satta målen i klimatprogrammet och för att minska oljeberoendet för transportsektorn. Energimyndigheten stöder sedan tidigare projektet med 75 miljoner kronor vilket ger Sverige möjlighet att befästa sin starka ställning i världen inom förgasningsforskningen. Sexton samarbetspartners från sju länder arbetar sedan ett år i projektet, som framskrider planenligt. Värnamoverket ska inledningsvis användas för chrisgas-projektet, samtidigt som det utvecklas till ett centrum för europeisk forskning på området.
Planerna för en modifiering av anläggningen är nu i huvudsak klara och offertförfrågningar angående detaljkonstruktionen och tillbyggnaden har gått ut i en offentlig upphandling. Växjö och Värnamo kommuners respektive energibolag bildade hösten 2003 VVBGC AB, och räddade Värnamoverket. VVBGC ska övertas av Växjö universitets holdingbolag så snart universitetet får statens tillstånd.
YTTERLIGARE STÖD BEHÖVS
Fyra berörda myndigheter har skrivit ett policydokument, som betonar att Sverige bör satsa på forskning inom förgasning för produktion av förnybara drivmedel. Trots detta hotas VVBGC och CHRISGAS då anslagen till energiforskningen i Sverige drastiskt skärs ner.
Förhoppningarna är nu att staten ska svara upp mot tidigare förespeglat finansiellt stöd till ombyggnad och drift i Värnamo. Inte minst eftersom EU gett Sverige förtroendet att leda den forskning som krävs för framställning av bränslen med betydligt högre totaleffektivitet än dagens alternativbränslen.
Kontaktinformation
YTTERLIGARE INFORMATION
Sune Bengtsson, koordinator för CHRISGAS, telefon 0470-70 88 23, mobil 070-668 88 23 eller Ann Segerborg Fick, expert på Energimyndigheten, telefon 016-544 21 15, mobil 070-269 40 04.
Forskning kring generna och deras aktivitet har i hög grad bidragit till bättre och effektivare behandling av många allvarliga sjukdomar, såsom cancer, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Arvsmassan (DNA) innehåller människans ca 25 000 gener och är fördelad på 23 par kromosomer. För att förstå vad som händer i människokroppen och andra organismer undersöker man vilka gener som är aktiva och när de är ”påslagna”, det vill säga graden av aktivitet.
Ett exempel på att graden av genaktivitet är viktig är insulingenen. Insulin reglerar blodsockret till en lämplig nivå, eftersom det varken ska vara för högt eller för lågt. När blodsockernivån är hög utsöndras mer insulin för att minska mängden och vice versa när sockermängden är låg. Det är således viktigt att insulingenen inte bara är påslagen, utan också att den är aktiverad till en lämplig nivå. Obalans i insulinproduktionen orsakar en av våra idag vanligaste folksjukdomar, diabetes.
Målet med Anders Stålbergs doktorsarbete var dels att vidareutveckla mätmetoder för att bestämma genaktiviteten i biologiska prover dels att använda mätmetoden i olika sammanhang; exempelvis i lymfomdiagnostik, tumörbiologi och sockeromsättning för att förstå fundamentala processer i enskilda celler.
– Den vanligaste metoden för att diagnosticera lymfom är traditionella proteinanalyser. Vi ville se om det var möjligt att ställa diagnosen lymfom och eventuellt göra en ännu noggrannare klassificering av misstänkta lymfomprover genom att mäta aktiviteten på två gener som är typiska för denna cancerform. Resultaten från våra första studier i samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset tyder på att genaktivitetsmätningar fungerar mycket bra för att särskilja lymfom från ofarliga vävnadsförändringar, säger Anders Stålberg.
– Känsligheten i mätmetoden är såpass hög att vi har lyckats studera enskilda cellers genaktivitet och på så sätt fått en mera grundläggande förståelse av hur cellen fungerar. Våra data visar att till synes identiska celler har mycket stora skillnader i genaktivitet vilket var oväntat och öppnar för intressanta uppföljningsstudier för att förstå cellens olika funktioner.
De förväntade fördelarna med att använda genaktivitetsmätningar i stället för traditionella metoder är att diagnosen ska kunna göras billigare, snabbare, och mer noggrann. Det senare innebär att det vore lättare att välja en lämplig behandlingsform för patienten. För genaktivitetsmätningar behövs dessutom mycket små provmängder från patienten. Detta innebär att många operationer kan undvikas tills provet har klassificerats som lymfom, eftersom de flesta prover som tas lyckligtvis inte visar någon tumör, utan en godartad vävnadsförändring som således inte behöver åtgärdas.
Men innan man kan börja använda sig av metoden i rutinarbetet behöver fler gener testas för att göra diagnosen helt säker. Sökandet efter fler lämpliga gener för lymfomdiagnostik pågår både nationellt och internationellt.
Avhandlingen ”Gene expression profiling with real-time PCR” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 2 september 2005 kl. 13.00 i KB-salen, Kemigården 4, Göteborg.
Anders Stålberg kommer från Reftele i Gislaveds kommun i Småland.
Kontaktinformation
Mer information:
Anders Stålberg, Institutionen för kemi och biovetenskap, Avdelningen för molekylär bioteknik, Chalmers,
Tel 031-773 3916
E-post: anders.stalberg@chembio.chalmers.se
En finsk-svensk-norsk forskargrupp ger sig nästa vecka av till Svalbard för att bland annat undersöka möjlighet att öppna den gamla forskningsstationen Kinnvika igen. Den byggdes inom ramen för ett svensk-norsk-schweiziskt samarbete 1957.
– Tanken är att åter ta den i bruk under det kommande polaråret, exakt 50 år efter uppförandet, säger Veijo Pohjola, docent vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och en av deltagarna i expeditionen.
Kinnvika ligger i den allra nordligaste delen av kontinenten Europa, endast 100 mil från Nordpolen. Denna avlägsna, arktiska ökenregion är hem för ett stort antal polarbjörnar och är vetenskapligt mycket intressant när det gäller klimatförändringars effekt på Arktis. Det har sedan 1958 inte funnits finansiering att driva stationen, som är byggd i trä för 15 personer, vilket gjort att den mer eller mindre fallit i glömska.
– Men enligt enstaka besökare har det torra klimatet bevarat stationen väl, säger Veijo Pohjola.
Expeditionen görs med det norska fartyget M/S Farm som lämnar Longyearbyen i centrala Svalbard på måndag den 5 september. Forskarna ska, när de är på plats, göra en förundersökning, samt en bedömning av kostnaderna för att renovera stationen. Närheten till den moderna stationen i Ny Ålesund på västra Svalbard underlättar nya projekt i Kinnvika, som ligger i den betydligt mer extrema nordöstra klimatzonen.
Projektet syftar till att stärka den arktiska forskningen, och samarbetet mellan de nordiska länderna. Styrgruppen har medlemmar från universitet och forskningsinstitut från samtliga nordiska länder. Men projektet har också rönt stor internationellt intresse, totalt ingår 77 forskare från 15 länder. Expeditionen finansieras av Nordiska forskningsrådet.
De åtta forskarna som deltar i expeditionen kommer från Uppsala universitet, Kungliga vetenskapsakademin, norska polarinstitutet, finska marinaforskningsinstitutet, finska Antarctic Rsearch Logistics och Arctic Centre, som leder projektet.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Veijo Pohjola, docent vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala Universitet, 018-471 25 09, 070-961 71 60 eller veijo.pohjola@geo.uu.se
