Det är känt sedan över femtio år att vårt genetiska material föreligger i form av en dubbelsträng av DNA-molekyler. Det är bara den ena av dessa strängar – den så kallade sense-strängen – som kodar för syntes av proteiner, byggstenarna i våra celler och därmed våra kroppar. Men hur är det med den andra DNA-strängen – antisense-strängen – har den någon funktion? Svaret är ja. Den ger upphov till så kallade antisense-gener, som avläses i cellerna i motsatt riktning mot de normala sense-generna. Detta fenomen har hittills ansetts sällsynt, men nu har forskarna kunnat visa att det snarare är regel än undantag. Ännu viktigare är att man upptäckt att antisense-generna utnyttjas i stor omfattning i cellerna för att modulera uttrycket av konventionella sense-gener. Antisense-generna kan därför antas medverka vid regleringen av många, kanske alla, av kroppens och cellernas funktioner.
Dessa resultat är också intressanta därigenom att syntetiska – laboratorieframställda, icke naturligen förekommande – antisense-molekyler har använts i stor omfattning för att hämma konventionella gener. Exempel på sådan användning är läkemedel mot virus och cancer, som håller på att studeras kliniskt eller redan finns på marknaden. Man kan nu hävda att samma princip redan tillämpas av naturen i massiv skala.
Många av de beskrivna antisense-generna är ovanliga också därigenom att de inte kodar för proteiner, och alltså inte överensstämmer med den klassiska definitionen av en gen. Konceptet med RNA som inte kodar för proteiner stöds av data i en annan artikel av FANTOM Consortium i samma nummer av Science, med titeln “The Transcriptional Landscape of the Mammalian Genome”. Eftersom däggdjur som människor och möss bara har obetydligt fler konventionella gener (cirka 22 000 stycken) än enkla maskar, så indikerar resultaten av denna forskning tydligt att även om proteiner utgör de väsentliga komponenterna i våra celler, så regleras utvecklingen av mångcelliga organismer som däggdjur av stora mängder icke-kodande RNA, som tidigare inte ansågs existera eller i varje fall inte ha någon avgörande betydelse för vår biologi. Eftersom de flesta proteiner är likadana hos alla däggdjur, kan man dra slutsatsen att många av skillnaderna mellan arterna bygger på skillnader mellan de RNA-baserade reglermekanismerna, som förändras mycket lättare än själva proteinerna.
Om dessa resultat visar sig hålla streck kommer de att förändra vår förståelse av genetiken och hur information ligger lagrad i vårt genom, liksom av hur denna information utnyttjas för att styra så extremt komplicerade processer som däggdjurens utveckling. Resultaten kommer att förändra framtiden för den biologiska, medicinska och bioteknologiska forskningen.
De båda artiklarna bygger på ett internationellt samarbete som pågått under lång tid och omfattat mycket stora forskningsinsatser.
För mer information kontakta:
Professor Claes Wahlestedt, som är knuten såväl till Karolinska Institutet i Sverige, som Scripps i Florida, och RIKEN Genomic Sciences Center i Japan. Tel. 070-584 83 37 (just nu på USAs östkust, dvs. 6 timmar efter svensk tid), claes.wahlestedt@cgb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, Karolinska Institutet, tel. 08-524 838 95, 070-224 38 95, sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Avgörande för vår förmåga att planera livet så som vi önskar är bland annat möjligheterna att låna och spara; utbildning, bil och hus är bara några av de kostsamma saker som i stort sett alla måste låna till för att ha råd med. Ett system där individer tvingas spara ihop till sin utbildning eller sitt hus leder högst sannolikt till att inköpet av dessa senareläggs – dvs en ofrivillig fördröjning. Sedan sent 1970-tal har möjligheterna till olika typer av lån ökat, bland annat genom ökade möjligheter till studielån samt avregleringen av bolånemarknaden, något som underlättat för hushållen att uppfylla sina behov och önskningar.
Tongivande ekonomisk teori har under lång tid utgått från att fördelningen av inkomst och förmögenhet i samhället inte påverkar konsumtionen på ett avgörande sätt, något som motsägs av resultaten i avhandlingen. Resultaten visar att gruppen med negativ nettoförmögenhet, dvs hushåll där skulderna är större än tillgångarna, har växt under perioden 1980-2000 vilket i sin tur sannolikt har inneburit en högre tillväxttakt. Vidare visar resultaten att den positiva effekten på konsumtionen sannolikt beror på gruppens relativt höga inkomster. Sammantaget understryks alltså vikten av att studera fördelningen av inkomst respektive nettoförmögenhet över tid, och dessutom separat, då de två typerna av tillgångar har högst olika effekt på konsumtionsbeteendet.
Fördelning av inkomst och förmögenhet som tidigare bedömts vara av ringa betydelse teoretiskt, visar sig nu vara av signifikant betydelse för att förstå konsumtionens utveckling. Mårten Bjellerups avhandling är den första med denna inriktning och indikerar att ytterligare studier är av stort intresse, teoretiskt såväl som praktiskt, för ekonomer såväl som politiker.
Mårten Bjellerup kommer från Malmö och bor numera i Växjö. Han är verksam som lärare och forskare på Ekonomihögskolan, Växjö universitet.
Avhandlingen ”Essays on Consumption: Aggregation, Asymmetry and Asset Distributions” försvaras fredagen 9 september 2005, klockan 13:00. Disputationen äger rum i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Katarina Juselius, Köpenhamns universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Mårten Bjellerup, telefon: 0470-70 84 10 eller 0709-698888, e-post: Marten.Bjellerup@vxu.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@vxu.se
Initialt kommer produktionen att ske vid ARD:s fermenteringsanläggning i franska Pomacle med start i slutet av det här året. Produktionen blir den första i sitt slag i världen.
Bärnstenssyra har ett brett användningsområde inom livsmedel, kosmetika och specialkemikalier samt som ett kemiskt mellanled vid tillverkning av biologiskt nedbrytningsbara polymerer och lösningsmedel, avisningsmedel, kylvätskor och som tillsatsmedel i bränsle.
Kortfattat kan man säga att samarbetet är ett steg i arbetet med att ersätta petroleum-baserade produkter med produkter från förnyelsebara källor.
– Vår teknologi för bärnstenssyraproduktion medför en mycket liten miljöpåverkan, säger professor Kris A Berglund, forskningschef vid DNP och professor i biokemisk och kemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet.
– Förutom att använda socker producerat från skogs- och jordbrukskällor kräver vår process koldioxid under fermenteringen och reducerar på så vis nettoutsläppet av denna växthusgas. Vår forskning här vid Luleå tekniska universitet har resulterat i nya applikationer för DNP samt processförbättringar som har gjort detta samarbete möjligt.
Kontaktinformation
Upplysningar: Professor Kris Berglund, tel. 0920-49 30 70, kris.berglund@ltu.se, forskaren Ulrika Rova, tel. 0920-49 13 15, 070-600 34 72, ulrika.rova@ltu.se eller universitets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det finns möjlighet att öka värdet från skogsråvaran om man använder effektivare metoder för att mäta stammar och stockar innan man kapar och sågar.
Urban Nordmark, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i sin avhandling presenterat några alternativ som kan användas för att i ett tidigt skede göra en uppskattning av hur plankorna kommer att se ut innan man sågar dem.
Den tidiga informationen kan användas för att öka produktionen av plankorna med rätt kombination av dimension och kvalitet och som efterfrågan är stor av.
En noggrann beskrivning av stockarnas tredimensionella yttre form kan användas i en simulator som ser hur stockarna ska sågas för att maximera utbytet. Avhandlingen visar också att allra helst ska hela trädstammen mätas tredimensionellt innan den kapas till stockar.
Redan idag finns tekniken tillgänglig men det krävs förändringar i både arbetsätt och maskinpark för att nå hela den möjliga värdeförbättringen.
En uppskattning är att värdet kan ökas med 40 kronor per kubikmeter timmer genom effektivare utnyttjande. Dessutom underlättar metoderna kommunikationen mellan olika arbetsmoment i kedjan så att man lättare kan arbeta kundorderstyrt vilket är svårare att värdera i pengar.
Urban Nordmark är född 1967 i Piteå, har Jägmästarexamen. Han är industridoktorand och arbetar vid Sveaskog.
Avhandlingens titel är Value recovery and production control in the forestry-wood chain using simulation technique.
Urban Nordmark disputerar den 2 september.
Kontaktinformation
Upplysningar: Urban Nordmark, tel. 0911-784 21, 070-273 21 61 eller urban.nordmark@sveaskog.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 273, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
− Kvalificerad forskning och utbildning inom inköpsområdet ligger väl i linje med Handelshögskolans strategi, säger rektor Lars Bergman. Med det starka stödet från industrin har denna satsning mycket goda förutsättningar att bli framgångsrik för såväl Handelshögskolan som det svenska näringslivet.
Det är utbildningsföretaget inom Supply Chain Management, Silf COMPETENCE AB, som skapat professuren med stöd av industriledaren Carl Bennet.
− Sveriges första professur i inköp blir en viktig del i vårt lands internationella konkurrenskraft, säger Carl Bennet. Vi kan skapa nya kompetenser och ny forskning på högsta nivå inom ett av näringslivets viktigaste konkurrensområden, nämligen hela inköpsprocessen.
Handelshögskolan i Stockholm (HHS) inrättar professuren som får det officiella namnet ”Silf-professuren i inköp vid Handelshögskolan i Stockholm”. Professor Björn Axelsson är idag professor i företagsekonomi vid HHS.
− Det är en mycket intressant tid för inköpsforskningen nu. Vi ser en kraftig utveckling inom inköpsområdet. Det gäller bland annat elektroniskt baserade affärer, globalisering av inköp och en allmän uppgradering av funktionen som sådan. Detta ger underlag för många spännande frågor och forskningsprojekt, säger professor Björn Axelsson.
Professorsinstallationen äger rum måndagen den 5 september i Direktionsrummet, Sveavägen 65, kl. 17.30. Pressen är välkommen till ceremonin. Kontakta gärna professor Björn Axelsson i förväg för att bestämma tid för intervju.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Björn Axelsson, professor
Telefon: 08-736 9531, 070-372 4825
E-post: bjorn.axelsson@hhs.se
Lars Bergman, rektor, Handelshögskolan i Stockholm
Telefon: 08-736 9000
E-post: lars.bergman@hhs.se
Svante L. Axelsson, VD, Silf COMPETENCE AB
Telefon: 070-623 6459
Den ”fyrbenta fisken” Ichthyostega levde på Grönland under devontiden, för ungefär 355 miljoner år sedan, och är ett av de allra äldsta landryggradsdjuren. Eftersom den upptäcktes redan på 1930-talet, och nästan hela skelettet finns bevarat, fick den snabbt ikonisk status som den ”felande länken” mellan vatten och land. Nu presenterar ett svensk-brittiskt forskarteam en ny rekonstruktion av detta klassiska djur som ger en radikalt annorlunda bild av dess kroppsform och livsstil.
Det är inte lätt att tolka fossilen av Ichthyostega. Trots att i stort sett hela skelettet finns representerat, finns inte ett enda exemplar som visar hela djuret. I stället är det nödvändigt att pussla ihop information från många olika exemplar. Detta gjordes första gången på 1950-talet av professor Erik Jarvik på Naturhistoriska riksmuseet, som rekonstruerade djuret med en krokodilliknande kropp stödd på fyra stadiga ben, med en stor bröstkorg och en enkel ryggrad där alla ryggkotorna såg ungefär likadana ut. Under de senaste fem åren har dock ett forskarteam från Uppsala och Cambridge arbetat fram en annorlunda tolkning.
– Vi upptäckte att ryggkotorna inte alls ser likadana ut, utan skiljer sig mycket från varandra beroende på vilken del av kroppen de kommer ifrån. Dessutom har bröstkorgen en annan utformning än Jarvik trodde, och bakbenen ser snarast ut som en säls labbar, berättar professor Per Ahlberg vid Uppsala universitet.
Den nya rekonstruktionen ger Ichthyostega en ryggrad som närmast påminner om ett däggdjurs – förvånande hos ett så tidigt landdjur. Detta tyder på att Ichthyostega hade ett ovanligt rörelsemönster. Både fiskar och primitiva nu levande landdjur som salamandrar och ödlor rör sig med slingrande kroppsrörelser i sidled. Det verkar stämma även för Acanthostega, den andra (och mer primitiva) fyrbenta fisken från Grönlands devontid. Men Ichthyostegas stora bröstkorg, med revben som överlappade varann ungefär som takpannor, gjorde överkroppen alldeles styv och ländregionen verkar snarare anpassad för att böjas vertikalt som hos ett däggdjur.
– Troligen tog sig Ichthyostega fram ganska otympligt på land genom att lyfta upp överkroppen och ”gå” med frambenen samtidigt som den kavade med baklabbarna. Det är också möjligt att den kombinerade detta med vertikal böjning av ryggraden för att hasa sig fram ungefär som en gigantisk mätarlarv, säger Per Ahlberg, som menar att Ichthyostega inte är en ”felande länk”, utan ett av flera kortlivade evolutionära experiment med olika kroppsformer och rörelsemönster under övergångsfasen från vatten till land.
Kontaktinformation
För mer information: Per Ahlberg, tel: 018-471 26 41 (arb), 026-98088 (hem 23/6-18/7) eller via e-post: Per.Ahlberg@ebc.uu.se, samt Henning Blom, tel: 018-471 62 23 eller via e-post: henning.blom@ebc.uu.se
Bengt Svensson började som socialarbetare i början på 70-talet i Malmö. Sommaren -75 såg han något radikalt hända mer eller mindre utanför fönstret på Slottsgatan där han arbetade. Till missbrukarna i parken mitt emot kom en ny drog – heroinet.
– Så man kan säga att jag har följt heroinet i Malmö redan från början. Och Malmö är svårt drabbat, bland annat för närheten till kontinenten, säger han.
VÄGEN IN I MISSBRUK
Han började forska i slutet av åttiotalet och är idag lektor i socialt arbete vid Hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Han skrev 1996 den uppmärksammade boken ”Pundare, jonkare och andra” och har därefter bland annat skrivit två böcker om tvångsvård. I sin nya bok fokuserar han på heroinet igen – den heter ”Heroinmissbruk” och är en kartläggning av vägen in i missbruk och livet som missbrukare.
– Vi har gjort intervjuer med heroinister, eftersom det är missbrukarens perspektiv jag är intresserad av. Sedan för jag samman deras erfarenheter med den senaste forskningen kring heroinmissbruk, berättar han.
Mäns väg in i heroinmissbruket går oftast genom vad Bengt Svensson kallar kompisvägen; de debuterar tillsammans med kamrater. Kvinnor hamnar oftast i heroinmissbruk via den så kallade partnervägen: genom en missbrukande pojkvän. Däremot stämmer inte alltid bilden att det är pojkvännen som vill att kvinnorna ska testa, menar han.
– Kvinnorna säger ofta att de själva tagit initiativet, under mer eller mindre motstånd från pojkvännen. Eftersom heroinet är så viktigt inslag i pojkvännens liv så vill de veta ”vad det är som är viktigare än jag i hans liv?” De vill dela hans upplevelse, säger Bengt Svensson.
Gemensamt för de allra flesta missbrukarna är dock den sociala bakgrunden med trasiga hem och trassliga uppväxter.
PÅVERKA DEBATTEN
Bengt Svensson hoppas att hans bok ska ha effekter på den svenska debatten kring missbruk och narkomanvård. Sverige måste rikta in sig på att minska skadeverkningarna hos dem som missbrukar, inte bara som idag fokusera på att hindra människor att börja knarka, menar han.
– Inställningen i Sverige är att det ska vara så svårt att knarka att ingen ska börja. Och visst, det har säkert hindrat några från att börja. Men samtidigt skapar det hårda klimatet stora problem bland dem som faktiskt är i ett missbruk. Det är svårt att få vård, till exempel. Och när det gäller vilken vård som ska ges lyssnar man alldeles för lite på missbrukaren själv, men de har ofta en bra uppfattning om vilken vård de vill ha. Man har exempelvis dröjt alldeles för länge med att bygga ut underhållsbehandling med metadon och subutex för heroinmissbrukarna, trots att de själva velat ha sådan vård och vården har stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Bengt Svensson.
SPRUTBYTEN
Också det så kallade sprutbytesprojektet är viktigt, menar han.
– Det är bara i Sverige som en sådan verksamhet ses med oblida ögon, det ses som att man underlättar missbruket. Men ingen börjar knarka för att det går att få tag i rena sprutor, det visar inte minst min egen forskning. Och sprutbytesprogram är en effektiv metod för att hindra smittospridning bland injektionsmissbrukare.
I boken föreslår Bengt Svensson också åtgärder som skulle kunna minska dödsfallen av överdoser.
– Det handlar om att gå ut med information till missbrukarna om hur de kan undvika överdoser och vad de ska göra om en kompis får en. Det gäller också myndigheternas agerande. Ringer man efter en ambulans idag vid en överdos så larmas på många ställen i Sverige polisen automatiskt, vilket ofta hindrar knarkare från att ringa. Om de kunde ringa efter en ambulans utan polis skulle kompisen kunna räddas. Med svenska ögon ses sådana här förslag av vissa som att man uppmuntrar folk att knarka genom att underlätta för dem. Men åtgärderna skulle rädda liv bland missbrukarna, utan att för den skull fler hade börjat använda narkotika, säger Bengt Svensson.
Boken ”Heroinmissbruk” ges ut av Studentlitteratur i Lund.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bengt Svensson, 040 – 6657463
Besökarna kan också gå in i sex tält med rubrikerna:
Se ut i rymden
Solfläckar, Vintergatan med radioglasögon;
följ med på en animerad resa i rymden
Känner du Einstein?
– mannen bakom myterna
Partiklar från yttre rymden
Se det subatomära regnet; att mäta den kosmiska strålningen; partiklarna vid Sydpolen
Fysik för livet
Hitta bröstcancer; strålterapi; röntgenglasögon; naturlig gammastrålning; snabb hjärtdiagnostik
Lekande lätt fysik
Flytande kväve; ljus och UV-ljus; elektriska kretsar och motorer; mikrovågsugn och lampa; magnetiska skjortan
Einstein till vardags
Einstein och ljuspartiklar; Einstein och lasern; Einstein åker buss (GPS)
Kontaktinformation
Närmare upplysningar lämnas av:
Per Olof Hulth: 08-5537 8668, per-olof.hulth@physto.se
Elisabeth Rachlew-Källne, 08-5537 8112, rachlew@atom.kth.se
Nils Elander: 08-5537 8656, elander@physto.se
Vilken roll signalkräftor spelar i sjöns näringskedjor har undersökts av Patrik Stenroth vid Ekologiska institutionen på Lunds universitet, och inom kort disputerar han på en doktorsavhandling i ämnet. Han har visat att kräftor äter nerfallna löv från träd, alger och vattenväxter men också småkryp som sländlarver, iglar och sötvattengråsuggor. Det innebär att kräftornas matvanor är flexibla och anpassade till den miljö de lever i. I näringsfattiga sjöar får de hålla tillgodo med växtdelar; i de näringsrikare fångar de mer småkryp.
– Det är som skillnaden mellan att äta pommes frites och hamburgare, säger Patrik Stenroth. De förra innehåller främst fett, medan hamburgarna är proteinkällor. Protein ger muskler. Kräftor som har tillgång till protein blir större än de kräftor som inte har det. Därför blir kräftorna i näringsrikare sjöar större än de som lever i näringsfattiga sjöar.
– Däremot tycks det inte spela någon avgörande roll för hur många kräftor det blir. Antalet påverkas av hur sjöbottnen ser ut; ju fler gömslen desto fler kräftor. Vill man ha många och stora kräftor ska sjön både vara näringsrik och ha rätt sorts botten.
Kräftorna föredrar förmodligen den proteinrika födan. Sett ur ”kräftperspektiv” är det en fördel att vara stor. Hannarna kan jaga bort rivaler, och stora honor får fler ägg och yngel. Men kräftorna kan bara fånga de långsammaste småkrypen. Patrik Stenroth har funnit att närvaron av sådana djur reduceras av kräftorna – dels blir de uppätna, dels håller de sig undan.
Djur som är snabba eller lever nedgrävda i sediement påverkas mindre, konstater Patrik Stenroth. Till exempel kunde jag inte finna att kräftor hade någon negativ effekt på öring-ynglens tillväxtoch överlevnad – men så är ju fiskar också förhållandevis snabba.
Kontaktinformation
Patrik Stenroth disputerar fredagen den 23 september. Hans doktorsavhandling heter The different roles of crayfish in benthic food webs. Han nås på tel 046-222 83 70 eller 0705- 426 436 samt på Patrik.Stenroth@limnol.lu.se
– Det här bekräftar vad vi tidigare sett – kostnadsminskningen har planat ut, vilket understryker vikten av utveckling som effektiviserar skogsbrukets produktions- och försörjningskedja, säger Lennart Rådström, forskningschef vid Skogforsk.
Undersökningen av skogsbrukets kostnader och intäkter har genomförts varje år sedan 1992. Fram till 1997 minskade avverkningskostnaderna tack vare stark teknik- och metodutveckling. Sedan dess har kostnaderna i stort sett stått stilla. Under 2004 ökade till och med avverkningskostnaderna något jämfört med konsumentprisindex.
Men Lennart Rådström anser att skogsbruket på kort sikt kan öka produktiviteten.
– Det handlar om att använda den senaste tekniken som ger högre prestation vid avverkning samt större lass och högre hastighet vid terrängtransport. Dessutom skulle röjning och plantering kunna mekaniseras. Men allt det här måste ske samtidigt som människa och miljö inte påverkas negativt.
Rätt råvara
Och samtidigt som produktiviteten måste fortsätta öka krävs en utveckling som höjer virkesvärdet, så att skogsägarens lönsamhet kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Annars uppstår långsiktiga negativa effekter för hela näringen, menar Lennart Rådström
– Om skogsbruket ska kunna öka sina intäkter måste man bli ännu bättre på att kundanpassa råvaran till industrins och slutkundernas behov. Det krävs också effektivare virkesflöden med kortare ledtider.
Lennart Rådström menar också att det krävs mer samverkan mellan skogsbruket och övriga samhällsintressen om det ska vara möjligt att långsiktigt stärka svenskt skogsbruks konkurrenskraft.
– För att hålla den utvecklingstakt som skogsbruket långsiktigt behöver, med produktivitetsförbättringar på minst 2-3% per år, krävs nu en större FoU-satsning på framför allt teknik och logistik som involverar brukare, tillverkare, forskare och samhälle.
Kontaktinformation
Kontakt:
Lennart Rådström, Skogforsk. Tel: 018-18 85 50, 070-518 85 50.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.
För studien använde forskarna genetiskt förändrade möss som har en muterad receptor TR alfa 1 med reducerad affinitet för sköldkörtelhormon. Resultaten visar att den lägre aktiviteten hos den mutanta receptorn leder till specifika neurologiska skador hos de vuxna djuren: extremt hög oro och rädsla, försämrad minnesfunktion, samt störningar i motorik. Särskilt betydelsefullt är att oro, rädslan och minnesfunktionen kunde återställas endast genom att vuxna djur behandlades med sköldkörtelhormon medan en behandling av prepubertala djur inte gav bestående effekter. Däremot krävdes att unga djur behandlades för att de annars permanenta motoriska skadorna skulle undvikas.
Resultaten kan ha stor betydelse för framtida förståelse och behandling av vissa psykiatriska sjukdomar där man länge misstänkt att flera gener är inblandade.
Artikeln publicerades den 29 augusti i den ansedda vetenskapliga tidskriften Genes & Development (http://www.genesdev.org/) under titeln ”Anxiety, memory impairment and locomotor dysfunction caused by a mutant thyroid hormone receptor alpha 1 can be ameliorated by T3 treatment”.
För mer information kontakta:
Professor Björn Vennström, Institutionen för cell- och molekylär biologi, Karolinska Institutet, 08-524-87350, 070-250-1959
För den vetenskapliga artikeln se: http://www.genesdev.org/
eller kontakta Heather Cosel-Pieper, Editorial Assistant, Genes & Development, tel. +1-516-422-4018.
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Dagens samhällsdebatt präglas av både över- och underdrifter om miljö, en polariserad bild av utveckling och fragmenterade världsbilder. Antologin Världens Eko vill ge annan bild. Vad kan vi göra åt problemen?
Medverkar i Världens Eko gör: Christian Azar, Tove Lifvendahl, Malin Falkenmark, Carl Folke, Ulrich Nitsch, Annika Dahlberg, Hans Rosling, Paulina Rytkönen, Ilda Lourenço-Lindell, Susanne Sweet, Jonas Ebbesson, Dennis Pamlin och Bengt Nerman.
Boken bygger på en populär studentdriven kurs vid Stockholms universitet.
Världens Eko – en antologi om miljö- och utvecklingsfrågor
Red. Suzanne Påhlman
207 sidor ca-pris 50 kr
Kontaktinformation
Stefan Lindström, projektassistent,
Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM)
tfn 08-16 49 27 e-post stefan@ctm.su.se
Boken kan beställas via Arenagruppens webbplats:
Åren 1991 och 1992 uppvisade till exempel över 50 konflikter. Under 2004 ingicks bland annat fredsavtal som kan medföra att två långvariga konflikter ges en möjlighet att avslutas (Sudan och Senegal). De två författarna, professor Peter Wallensteen och projektsamordnare Lotta Harbom vid institutionen för freds- och konfliktforskning, visar i sin rapport att mängden konflikter fortfarande är stor. De spårar också ett oroande mönster med återkommande konflikter. Sju av de konflikter som påvisades 2003 ”försvann” under 2004, samtidigt som sju inaktiva konflikter åter blossade upp. Exempel som ges är Haiti och Georgien, där tidigare förslag till lösning och överenskommelser underminerats och konflikterna startat om.
– Detta demonstrerar att det internationella samfundet måste vara mer långsiktigt engagerat i konfliktlösningsprocesserna. Det aktuella förslaget i FN om en särskild fredsbyggande kommission framstår därmed som högst relevant, säger Peter Wallensteen.
2004 års mest förödande konflikter återfanns i Irak, Uganda, Kashmir, Darfur i Sudan, Nepal, Colombia och Tjetjenien. Internationell uppmärksamhet har dock i hög grad riktats mot Irak. Ser man till mänskligt lidande har förmodligen fler människor drabbats i Darfur, men rapporteringen återspeglar maktförhållanden i världen. Där USA är engagerat finns det även medienärvaro.
Samtliga konflikter under 2004 rör interna förhållanden och handlar antingen om makten i ett land eller kontrollen över vissa regioner. Mellanstatliga konflikter har varit och är generellt sett färre än inomstatliga. Det är emellertid mycket speciellt att det, som under 2004, inte förekommer en enda konflikt mellan stater. En anledning till detta är att konflikten mellan Indien och Pakistan under året inte resulterade i några direkta våldshandlingar, ett positivt tecken på att fredsprocessen mellan dessa två kärnvapenmakter verkligen är seriös.
Att interna konflikter påverkas av externa aktörer visar statistik från 111 interna konflikter 1989-2004. I dessa har inte mindre än 80 varit föremål för inblandning från andra stater, vanligen stormakter eller grannstater. I en fjärdedel av fallen har det rört sig om regelrätta truppstyrkor. Oftast gäller det stöd till olika rebellgrupper i ett grannland i avsikt att destabilisera det. Detta kan leda till att konflikter förlängs eller sprids över en hel region. Det är vad som skett i Central- och Västafrika och nu kanske sker i Mellanöstern.
Referens: Harbom, Lotta och Peter Wallensteen, Armed Conflict and Its International Dimensions 1946-2004, Journal of Peace Research vol. 42 no 5, ss 623-635 (bifogad som attachment) och http://www.pcr.uu.se/database/index.php
Kontaktinformation
Författarna kan nås på tel: Peter Wallensteen, 018-471 2352 och Lotta Harbom, 018-471 7179 eller e-post: förnamn.efternamn@pcr.uu.se
I stället för att flytta hud från andra ställen på kroppen, eller operera in proteser av icke-biologiska material, blir det allt vanligare att plastikkirurger odlar patientens egna celler för att laga skador. Vid exempelvis brännskador odlas ytterhud från epitelceller som sedan får växa fast på sårytan.
Men om man ska längre in krävs andra metoder. Forskargruppen vid Linköpings universitet har studerat olika sätt att odla den aktuella celltypen i ett matrix, en ”byggnadsställning”, och därefter föra in den i kroppen. De bästa resultaten har uppnåtts med porösa sfärer i mikroformat (några hundradels millimeter i diameter) bestående av gelatin – ett ämne som förekommer naturligt i människokroppen.
– Sfärerna har många fördelar. Enorma mängder celler kan odlas i gelatinet, och materialet kan även injiceras i patienten, säger Fredrik Huss, blivande plastikkirurg som beskriver metoden i sin doktorsavhandling.
Alla typer av celler som prövats har växt mycket bra i gelatinbollarna: hudceller, bindvävsceller, broskceller, förstadier till fettceller och bröstkörtelceller. Även försöken med transplantation på möss har gett positiva resultat. Injicering under huden av bollar med bindvävsceller och fettceller gav en god återbildning av vävnaden. Men det behöver inte ens vara nödvändigt att odla celler i förväg. På en grupp friska försökspersoner injicerades tomma bollar på insidan av överarmen. Som jämförelse injicerades koksaltlösning och Restylane®, ett ofta använt antirynkmedel. Resultatet blev en mycket god regeneration av vävnad inne i bollarna, som därefter bröts ned och försvann, och det fanns inga tecken till avstötning. Injektionen med Restylane® gav däremot ingen nybildning av vävnad.
– Våra resultat öppnar enorma möjligheter för mjukdelsreparation. Det är en enklare och mer tillförlitlig metod än den fettransplantation vi använder oss av idag, säger Fredrik Huss.
Avhandlingen heter In vitro and in vivo studies of tissue engineering in reconstructive plastic surgery. Disputationen äger rum fredag 2 september kl 9.00 i Berzeliussalen, Linköpings Universitet Campus US. Opponent är Elof Eriksson, världsberömd forskare i plastikkirurgi vid Harvard Medical School, USA.
Fredrik Huss och Elof Eriksson deltar också i en internationell forskarkonferens om tissue engineering (vävnadsteknik), TERM 2005, som arrangeras av Linköpings universitet tisdag 30 augusti. Plats: Berzeliussalen, Universitetssjukhuset. Konferensen inleds av professor Gilson Khang, Sydkorea, som talar om att reparera ryggmärg med vävnadsteknik.
Programmet finns på http://www.liu.se/forskning/filer/program-term2.pdf
Kontaktinformation
Doktorand Fredrik Huss
070-7941574, fredrik.huss@lio.se
Professor Gunnar Kratz
013-225778, gunnar.kratz@ibk.liu.se
I boken Kanzi’s ”Primal Language – The Cultural Initiation of Primates into Language”, klargörs resultat från en mångårig studie av hur kulturmiljön påverkar den tidigaste språkutvecklingen. Studien visar att förstaspråkutveckling är så tätt sammanvävd med barnets utveckling av den mänskliga livsformen i dess helhet att vi behöver ett nytt begrepp om de mest primära språkförmågorna som inte isolerar språket från kulturen i övrigt.
I boken utgår författarna från Sue Savage-Rumbaughs studier av språkförmågan hos apor. Hennes arbete har fascinerat forskare och lekmän över hela världen på grund av dess konsekvenser för vår syn på språkets evolution hos människan. Författarna visar att det revolutionerande med hennes studie är att den visar hur bonoboapan Kanzi utvecklade språk spontant samtidigt som han utvecklade en livsföring, eller kultur, med drag från både människa och bonobo. Boken ger nya insikter i hur språk och kultur sammanvävs under barndomen och föreslår ett nytt begrepp om vårt mänskliga förstaspråk: idén om ett primalt mänskligt språk, biologiskt mer relevant än det traditionella begreppet ”modersmål”.
Om författarna:
Pär Segerdahl, docent i filosofi och verksam vid Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet har publicerat ett flertal filosofiska artiklar på området och boken Language Use (1996). Han leder för närvarande ett forskningsprojekt om naturligt beteende hos våra husdjur. Pär Segerdahl har ingått i ELSA programmets nätverk om biologins filosofi (strategiskt forskningsprogram som stöds av Stiftelsen för Strategisk Forskning).
William Fields är verksam vid den nya Great Ape Trust of Iowa i Des Moines (GATI), USA. Han var tidigare biträdande programdirektör vid the Language Research Centre i Atlanta.
Sue-Savage Rumbaugh är professor i biologi och psykologi vid Georgia State University, USA. Hon är för närvarande föreståndare för the Bonobo Research Program vid the Great Ape Trust of Iowa, USA.
Kontaktinformation
Mer information:
Docent Pär Segerdahl, 018-611 11 57 eller via e-post: par.segerdahl@bioethics.uu.se
Det visar arkeologen och osteologen Anna Kjellström i sin avhandling vid Stockholms universitet. Hon har analyserat 528 människoskelett som grävts fram under de två sista decennierna som visar på skillnader mellan olika utvecklingsfaser och gravplatser. Hon har utnyttjat antropologiska och kemiska analyser av ben och tänder för att studera fysiska förändringar hos tidigturbana människor från sent 900-tal till tidigt 1500-tal.
Den första svenska staden, Sigtuna, grundades i slutet av 900-talet. Detta kan ses som en början till urbaniseringen av Mälardalen, där Sigtuna spelade en viktig religiös och politisk roll. De osteologiska resultaten är i linje med arkeologiska och historiska data om stadens etablering, blomstringstid och tillbakagång.
Resultaten från undersökningarna av Sigtunaskeletten belyser också flera parametrar som kan vara typiska för medeltida skelettmaterial från en urban miljö. Det visar sig att den med tiden negativa hälsotrenden för Sigtunaborna tycks ha varit mer påtaglig för kvinnor. Den mest markanta skillnaden mellan könen är dock fördelningen av män och kvinnor på de sex undersökta grav- och kyrkogårdarna, där den manliga dominansen är uppenbar. Anna Kjellström anser att denna snedfördelning framför allt kan vara orsakad av selektiv exploatering av gravytor som av dåtida socio-religiösa skäl främst utnyttjades för begravningar av män. Den ojämna könsfördelningen kan alternativt vara ett resultat av Sigtunas urbana karaktär som ett kristet och politiskt maktcentrum.
Doktorsavhandlingens titel: The Urban Farmer. Osteoarchaeological Analysis of Skeletons from Medieval Sigtuna Interpreted in a Socioeconomic Perspective
Disputationen äger rum fredagen den 2 september kl. 10 00 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är docent Berit Sellevold, Norsk Institutt for Kulturminnesforskning, Oslo.
Kontaktinformation
Anna Kjellström kan nås på tfn 08-16 13 93 (Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, 106 91 Stockholm) eller e-post anna.kjellstrom@telia.com
