Det finns idag flera tekniskt möjliga alternativ för att ta hand om radioaktivt avfall. Antingen kan det grävas ner i ett geologiskt förvar och lämnas där i minst 100 000 år, eller kan användbara ämnen i avfallet tas tillvara genom upparbetning. Då separeras uran och plutonium från andra tunga ämnen, till exempel americium och curium.
Sedan kan det kvarvarande plutoniumet och uranet återanvändas i kommersiella reaktorer. Övriga långlivade ämnen kan bestrålas med neutroner och omvandlas, transmuteras, till stabila eller kortlivade ämnen. Genom denna process förkortas halveringstiden och lagringstiderna kan minska till mindre än 1 000 år.
Sverige har inga upparbetningsanläggningar. Här har politikerna istället valt lösningen att hela avfallet ska slutförvaras i berggrunden. Men forskning om processer för separation och transmutation pågår. Sofie Anderssons arbete har utförts inom ramen för ett stort EU-projekt om separation och transmutation där elva länder och 24 laboratorier deltar.
– Det finns de som inte tror på en framtid för transmutation, men jag anser att det tekniskt skulle kunna fungera. Politiskt och ekonomiskt krävs det dock internationella beslut. Frankrike står inför ett beslut i frågan om kärnavfallshantering 2006. Vilken väg de väljer kommer förmodligen att ha stor betydelse även för övriga Europa, säger hon.
Enligt Sofie Andersson är en fördel med att återanvända plutonium och uran att den inneboende energin i kärnbränslet utnyttjas mer effektivt, samt att miljöpåverkan vid urangruvorna dessutom minskar.
Separationen av de olika ämnena i det använda kärnbränslet kan göras med olika tekniker. En är vätske-vätskeextraktion i vilken två faser – en organisk (olje-) och en vattenfas – används. Man börjar med att lösa upp metallerna från avfallet i en sur vattenlösning. Särskilda molekyler (extraktanter) används för att transportera ämnen från vattenfasen till den organiska fasen. Extraktanterna är selektiva och kan därför effektivt skilja olika ämnen från varandra. Det är viktigt att veta mer om hur transporten fungerar och vilka faktorer som påverkar effektiviteten i separationen.
I Sofie Anderssons avhandling studeras ett särskilt vätske-vätskeextraktionssystem som är baserat på kväveinnehållande extraktanter. Det här systemet kan också användas för att studera reaktioner mellan tungmetalljoner, alltså ämnena man vill separera, och andra joner. Metalljonerna som har studerats är aktinider och lantanider, vilka har väldigt lika kemiska egenskaper.
Berkelium, som är tyngre än curium, bildas i små mängder i kärnkraftsprocessen och finns inte naturligt i vår omgivning. Få svenska forskare har hittills sysslat med detta ämnes kemi. Sofie Andersson har som en del av sin avhandling studerat berkelium vid Lawrence Berkeley National Laboratory i Berkeley, USA.
Arbetet har utförts inom det tidigare EU-projektet PARTNEW och det nuvarande EUROPART.
Avhandlingen heter ”Extraction Properties of some Nitrogen-Containing Extractants and Determination of Nitrate Complex Formation for Lanthanides and Selected Actinides Using Solvent Extraction” och försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers under våren 2005.
Kontaktinformation
Mer information:
Sofie Andersson, Avdelningen för kärnkemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers.
Tel: 031-772 29 15
E-post: sofiea@chalmers.se
Högsta budet fick objektet där köparen får en privat konsert av Stockholm Sinfonietta och dirigenten Cecilia Rydinger-Ahlin. Detta inbringade 190 000 kr och bjöds av Olof Stenhammar som även köpte en flygtur och vann högvinsten i ”Lilla Stora Bidraget” – att som BMW:s gäst tävla i det prestigefyllda veteranbilsrallyt Mille Miglia.
Den största donationen stod entreprenören Gunnar Walstam för som skänkte 1 miljon kr.
− Det är helt fantastiskt av Gunnar att göra en sådan investering i grundutbildningen, säger Tine Frivik, chef för HHS Corporate and Alumni Relations, som arrangerade galan.
Överskottet från galakvällen kommer att placeras i en fond, Hermes Foundations Jubileumsfond. Tack vare generöst donerade vinster och auktionsobjekt samt sponsorer för kvällen i övrigt, kan en mycket stor del av intäkterna gå direkt till Jubileumsfonden. Fonden instiftades förra året och ska byggas upp under fem år för att överlämnas till Handelshögskolan i samband med 100-årsjubiléet 2009.
Ca 230 personer gästade Berns Salonger under galakvällen och bland dem fanns många tidigare studenter, numera kända från näringslivet, samt många andra kända ansikten från näringslivet utan Handelsbakgrund.
− If you think education is expensive, try ignorance. Det citatet visar vad galakvällen handlar om och man kan inte vara annat än jätteglad över resultatet även om jag visste sedan tidigare att vi har ett stort stöd från denna krets, säger Tine Frivik.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Tine Frivik, Executive Director Corporate and Alumni Relations
Tel: 070-602 69 20
E-post: tine.frivik@hhs.se
Högupplösta bilder från galakvällen finns att hämta på Handelshögskolan hemsida www.hhs.se under ‘Press’.
Naturresurser nyttjas oftast av flera användare och eftersom de inte alltid samarbetar för att garantera naturresursens överlevnad utan snarare tänker på sin egen vinning, anses det traditionellt att det kan leda till överexploatering och i värsta fall en resurskollaps. Om naturresursens storlek och kapacitet dessutom är osäker, sägs exploateringen öka eftersom användarna har en tendens att överskatta resursens storlek, eller försöker dra nytta av osäkerheten för sin egen vinning.
− Jag har bland annat undersökt hur användarnas beteenden påverkas av att de har olika kunskap om naturresursen och vilka konsekvenser det får för resursen, säger Therese Lindahl.
Bland annat visar avhandlingen att en ökad osäkerhet inte nödvändigtvis leder till ökad exploatering, förutsatt att användarna har olika kunskap om resursen. Användare med bättre kunskap kompenserar nämligen den oinformerades eventuella överexploatering, så att en resurskollaps ofta kan undvikas.
− Det kan alltså vara en nackdel att vara den bättre informerade parten eftersom den oinformerade har ett strategiskt övertag, menar Therese Lindahl.
Therese Lindahl undersöker också potentiella konsekvenser av en annan aspekt av de gemensamma naturresurserna, nämligen den ekologiska komplexhet som kännetecknar många av naturens ekosystem.
− Jag ser bland annat att man inte med säkerhet kan konstatera att samarbete gagnar resursen. En annan aspekt av komplexiteten, som avhandlingen belyser, är svårigheten att värdera en miljöförändring, säger Therese Lindahl.
Therese Lindahls avhandling ”Strategic and Environmental Uncertainty in Social Dilemmas” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Therese Lindahl
Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 96 51
Mobil: 070-744 05 54
E-post: therese.lindahl@hhs.se
Truckar (BT Industries), dammsugare (Electrolux) och fordonsdetaljer (Saab Automobile, Volvo och Scania) är exempel på produkter där metoden implementerats med goda resultat.
– Kvalitetskänsla är en helhetsupplevelse som påverkas av alla våra sinnen. De företag vi diskuterat med anser att området är mycket viktigt, men de behöver effektivare metoder att undersöka och värdera kvalitetskänslan hos sina produkter, säger Simon Schütte som nu presenterar en doktorsavhandling om Kansei engineering.
Ordet kansei är bildat av två japanska skrivtecken som tillsammans står för känsla eller känslighet, men i begreppet ingår också intuition, estetik och affektion. Konstruktörer och designers har länge försökt ta hänsyn till sådana värden, men de har inte kunnat kvantifiera dem utan litat på sin egen ”magkänsla”. På 1970-talet utvecklade den japanske professorn Mitsuo Nagamachi metoden att mäta kunders och användares intryck av en produkt, och översätta detta till en konstruktionslösning. Slutresultatet blir en kravspecifikation för den nya produkten.
Första steget i en Kansei-studie är att genom intervjuer ta fram en uppsättning ord som beskriver egenskaper hos en viss produkt eller detalj. Sedan får en grupp kunder/användare ta ställning till hur väl dessa begrepp stämmer på olika variabler av design och konstruktion. Resultatet behandlas med statistiska metoder och steg för steg växer den mest attraktiva lösningen fram.
Simon Schütte har anpassat metoden till europeiska förhållanden och beskriver i sin avhandling tre konkreta exempel från svensk industri.
Forskargruppen vid LiU med professor Jörgen Eklund i spetsen är en av de ledande på området i Europa och har sedan flera år ett samarbete med japanska kolleger.
Avhandlingen heter Engineering emotional values in product design – Kansei engineering in development. Disputationen äger rum fredag 17 juni 2005 kl 13.15 i sal C3, C-huset, Linköpings Universitet Campus Valla. Opponent är professor T H C Childs, University of Leeds, England.
Samma dag, 17 juni kl 10-11.45 ger upphovsmannen bakom Kansei engineering, professor Mitsuo Nagamachi vid Hiroshima International University, ett öppet seminarium med inriktning på näringslivet. Plats: Mekaniks seminarierum, hus A ingång 15, B-korridoren, Campus Valla.
Kontaktinformation
Doktoranden Simon Schütte nås på 013-281782, 073-6418278, simsc@ikp.liu.se
Professor Jörgen Eklund nås på 013-282002, jorek@ikp.liu.se
Att järn leder värme, det vet vi. Koppar leder också värme men om vi skulle blanda de ämnena hur skulle då värmeledningsförmågan se ut?
Detta är ett av de frågetecken som kan redas ut med hjälp av den forskning doktoranden Jonas Engström bedrivit vid Luleå tekniska universitet.
Homogena material, sådana som bara består av ett ämne, fungerar på ett sätt men hur fungerar inhomogena material som är en blandning av två eller fler ämnen?
Kompositer är klassiska inhomogena material. De används bland annat i flygindustrin och deras främsta kännetecken är att de väger lite men är starka.
Jonas Engström har bedrivit forskning i matematik vilket skiljer sig en del från annan forskning. Matematiken är grunden för mycket forskning och kan egentligen liknas vid ett språk. Skräddarsydda material är en av de tillämpningar som kan göras.
Istället för att framställa testmaterial och göra analyser av dem gör Engströms forskning det möjligt att göra datasimuleringar och teoretiska modeller av materialen vilket är betydligt billigare.
Jonas Engström har arbetat med homogeniseringsteorin vilken är en del av den tillämpade matematiken och används inom bland annat materialteknik och strömningsmekanik. Man kan exempelvis beräkna hur grundvatten färdas genom en grusbädd. Han har också arbetat med att analysera vad som händer med inhomogena material där de olika ämnenas fibrer ligger oregelbundet.
Vissa delar av Jonas Engströms forskning har ingen direkt koppling till tillämpningar idag men berikar och utvecklar ämnet matematik i sig.
Jonas Engström disputerade den 14 juni med avhandlingen Some developments of the homogenization theory and related questions.
Han kommer från Luleå och är utbildad civilingenjör i teknisk fysik vid Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Upplysningar: Jonas Engström, 0920-49 25 94, jonase@sm.luth.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73, sofia.eriksson@ltu.se
Massiva sulfidmalmer är en av huvudkällorna för metallerna zink, koppar, bly, silver och guld som bryts i Sverige. De viktigaste massiva sulfidmalmsområdena i Sverige är Skelleftefältet i norr och Bergslagenområdet i söder. Dessa två områden bildades för cirka två miljarder år sedan som delar av en aktiv vulkanism i en så kallad öbåge, det vill säga vulkaniska öar i havet liknande till exempel de japanska öarna i dag.
– Maurlidenområdet som jag jobbat i, ligger i centrala Skelleftefältet och är cirka 6 x 8 kilometer stort. I området finns en sulfidmalmsgruva som bryts i ett dagbrott och tre sulfidmineraliseringar som i dag inte anses ekonomiska, säger Cecilia Montelius.
– I flera somrar har jag varit ute i fält och karterat berggrunden, karterat dagbrottet och borrkärnor för att förstå geologin på djupet. Jag har också tagit stenprover för geokemisk analys och åldersdatering.
Cecilia Montelius forskningsarbete har resulterat i geologiska kartor och profiler över området. Dessa används tillsammans med bergarternas geokemi och ålder för vidare tolkning om hur, var och när malmbildningen skett i området.
– I mitt arbete har jag visat att en viss typ av vulkanism som ägt rum på relativt djupt vatten i ett tidigt skede av öbågevulkanismen och i de översta delarna av Skelleftegruppens lagerföljd är fördelaktig för malmbildning.
Cecilia Montelius disputerar den 17 juni med doktorsavhandlingen The genetic relationship between rhyolitic volcanism and Zn-Cu-Au deposits in the Maurliden volcanic centre, Skellefteå District, Sweden: Volcanic facies, lithogeochemistry and geochronology. Hon blir då den första doktorn i malmgeologi någonsin vid Luleå tekniska universitet och den första kvinnliga doktorn i ämnet i Sverige.
Kontaktinformation
Upplysningar: Cecilia Montelius, tel. 0920-49 21 50, cecilia.montelius@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Priset delades ut vid konferensen Building Physics in the Nordic Countries i Reykjavik, Island.
Juryns motivering lyder:
– För ett väl genomtänkt, praktiskt inriktat koncept för vattenskadesäkert byggande för ökad fuktsäkerhet. Genom att omedelbart ta hand om vattnet när det läcker, synliggöra läckage istället för att dölja, kan vattenskador helt undvikas. Med sunt förnuft i planering, projektering, utförande, drift och skötsel har projektet lyckats och kan tjäna som modell inför framtiden.
VASKA-projektet (Vattenskadesäkert byggande) genomfördes i Umeå till utställningen Bo87där man genom att bygga på ett nytt sätt kunnat undvika alla vattenskador i 200 nya bostäder under tio år. Ytterligare 4.000 bostäder i Umeå har byggt med samma teknik, alla utan vattenskador!
Juryn bakom det nya priset består av styrelsen i Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola förstärkt med ytterligare adjungerade nordiska akademiker.
Priset ska delas ut vart tredje år till person eller personer som påverkat byggprocessen i projekt inom Norden på ett sådant sätt att fuktsäkerhet i projektering, byggande eller förvaltning har säkrats även med hänsyn till energihushållning och miljöaspekter. En god funktion under drift ska ha visats.
Kontaktinformation
Frågor om priset besvaras av Fuktcentrums föreståndare Lars-Erik Harderup vid LTH, Byggnadsfysik. Han svarar på eventuella frågor på tel 046-222 73 83, mobil: 0709-28 32 98, eller epost: lars-erik.harderup@byggtek.lth.se
Den trettionde initieringen kommer att äga rum i Indien i januari nästa år då det kan väntas omkring 200.000 deltagare. Dessa händelser är religiöst viktiga för de tibetaner som lever i exil samt stärker deras sammanhållning.
Urban Hammar har i sin avhandling i religionshistoria som han nyligen försvarat kommit fram till att det finns mycket som tyder på existensen av en ursprunglig Buddha-princip i denna lära. Den säger att världen har sitt ursprung i någonting transcendent, bortom denna värld. Denna princip har också sin motsvarighet i den mänskliga kroppen där Adibuddha (Urbuddha) står för det meditativa tillståndet i kroppen som kallas den största lyckan, det högsta oföränderliga eller som motsvaras av det frö som finns hos varje människa och gör att man kan utvecklas till Buddhaskap. Det är ett mikro/makrokosmos-perspektiv där det som händer i människans sinne egentligen är det viktigaste.
Urban Hammar visar också att Kalachakra tantra infördes omkring 1030 – 40 till Tibet från Indien av en indisk buddhistisk lärare vid namn Bodhibhadra och tibetanen Gyi-jo. Därefter presenteras en översättning av en text som behandlar lärans utveckling under de första århundradena efter dess ankomst till Tibet. En lärare, Ga-lo, var speciellt viktig i traditionsöverföringen.
Doktorsavhandlingens titel: Studies in the Kalachakra Tantra.
Kontaktinformation
Urban Hammar nås på telefon 018-53 71 18 eller 0768-503 944 eller e-post urban.hammar@wgy.enkoping.se (Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, religionshistoriska avd. 106 91 Stockholm).
Går det att utnyttja fördelarna med Internet och samtidigt inte tappa i tillförlitlighet när man gör enkäter? Peter Werner, nybliven doktor i statistik vid Linköpings universitet, har studerat den frågan i sin avhandling.
– Tre fjärdedelar av alla vuxna svenskar har tillgång till Internet. Yngre män i storstäder har det oftast, äldre på landsbygden mera sällan, så risken för snedvridning är uppenbar i helt webbaserade enkäter.
Han prövade tre olika sätt att kombinera webb- och pappersenkät där de som medverkade i enkäten fick välja hur de ville svara, via webben eller via ett pappersformulär. I en jämförelse med en vanlig postenkät kunde han visa att det går att spara pengar genom att kombinera så, utan att tappa i kvalitet. Svarsfrekvensen blev i samtliga fyra fall mycket hög, eller 85 procent.
– Den höga svarsfrekvensen beror förmodligen på att det upplevdes som en angelägen enkät, den handlade om studentboende och riktade sig till studenter.
För de tre kombinationsvarianterna var det 35, 58 respektive 67 procent av de svarande som använde sig av Internet. Den förstnämnda siffran gäller den variant där pappers- och webbalternativ skickades ut samtidigt, de två sistnämnda gäller de varianter där webbalternativet skickades ut först och pappersalternativet en vecka senare.
Fortfarande är det ovanligt med den här typen av kombinationsenkäter. Men, understryker Peter Werner, om man vill nå tillförlitlighet i en enkät som riktar sig till allmänheten är en sådan variant att föredra framför en ren webbenkät.
Kontaktinformation
Peter Werner disputerade den 3 juni. Han nås på telefon 070-234 68 77 och e-post peter.werner@bredband.net
– Det är roligt att se hur Malmöborna har tagit området till sitt hjärta och gjort det till en mycket populär utflyktsplats för hela staden, säger Ilmar Reepalu, och även de mest exklusiva bostäderna är uthyrda eller sålda.
Ekonomiskt stöd från EU, svenska staten och lokala investeringsbidrag gjorde de ambitiösa satsningarna möjliga. Västra Hamnen är ett av de största och mest omfattande utvecklingsprojekten för hållbart samhällsbyggande i Europa. Bo01 har både i Sverige och internationellt uppmärksammats som ett inspirerande exempel på hållbar stadsutveckling.
Antologin sammanfattar erfarenheterna och lärdomarna från miljöprojekten på Bo01 och baseras på de utvärderingar som forskarna gjort. Den ger också glimtar från andra delar av Bo01 som kan vara av värde för praktiker inom kommuner, konsultföretag, byggföretag, bostadsbolag och för intresserade medborgare.
Professor Arne Elmroth, Lunds tekniska högskola har lett den vetenskapliga utvärderingen, och en redaktion under ledning av redaktör Bengt Persson har sammanställt och populariserat materialet.
Boken ges ut av Formas förlag och kostar 276 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Kontaktinformation
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se,
tel 08-775 4008
För mer information kontakta:
Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se , Forskningsrådet Formas, 08-775 4001, 073-656 20 21
Plankton är organismer, det vill säga bakterier, växter eller djur som lever mitt i vattenmassan (pelagialen) och följer med i dess rörelser. Växtplankton äts av små djurplankton som sedan blir till föda åt större djurplankton, bottenlevande djur eller fiskar. När ett djur äter en växt eller ett annat djur innebär det att energi och material förflyttas till detta djur. Djurplankton påverkar också mängden av det som faller till botten, genom att de omvandlar små, icke sjunkande partiklar till fekalier (restprodukter).
Kajsa Tönnesson har bland annat studerat pelagiska sjöpungar, en slags djurplankton som samlar sin föda med hjälp av ett ”hus”. När djuret, som befinner sig i huset, pumpar med sin svans strömmar vatten med födopartiklar genom huset. Växtplankton som samlats upp av huset, antingen de äts eller inte, försvinner från vattnet och blir på så vis otillgängliga för andra växtätande djurplankton. Huset blir ganska snart fullt av partiklar som hindrar deras filtrerande (ätande). Djuret släpper då huset för att bygga sig ett nytt, vilket sker upp till sex gånger om dagen. De övergivna husen, tillsammans med de fekalier som djuren producerar, faller mot botten. Pelagiska sjöpungar tillför därför en ganska stor dos av organiskt material till havens bottnar och djuren som lever där. Deras hus är också en stor födokälla för många pelagiska djur, bland annat de talrika hoppkräftorna.
Nästa steg i näringsväven utgörs av rovdjur, och Kajsa Tönnesson har studerat den stora hoppkräftan Pareuchaeta norvegica och pilmaskarna Sagitta setosa och Sagitta elegans . I avhandlingen visas att pilmaskarna är selektiva i sitt födointag, det vill säga de äter inte alltid föda i proportion till dess tillgänglighet utan väljer ut ett visst byte. De äter gärna vissa arter av små hoppkräftor och pelagiska sjöpungar, och under hösten äter de nästan slut på dessa. Resultat visar också att en del arter av pilmaskar (Sagitta setosa) i stor utsträckning är kannibaler, då de under senhösten äter individer av sin egen art.
Sammantaget står dessa tre arter för en betydande mängd födointag och både hoppkräftan och pilmaskarna har därför stora möjligheter att påverka mängden av de djur som utgör deras föda. Speciellt under vinterhalvåret när mängden av exempelvis små hoppkräftor är liten.
Kajsa Tönnesson disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln:” Zooplankton-their role in the pelagic food web and in structuring the pelagic ecosystem”.
Disputationen äger rum onsdagen den 15 juni 2005, kl 10.00 på Kristinebergs marina forskningsstation, Fiskebäckskil
Kontaktinformation
Kajsa Tönnesson
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Telefon: 0523-185 09 eller mobil: 0708-77 66 16
E-post: kajsa.tonnesson@kmf.gu.se
Stipendiet går till Erik Wahlberg för arbetet ”Kvinnliga entreprenörer inom IT-sektorn i Sverige: Legitimitetsstrategier och livsformer”. Uppsatsen får priset för att den på ett utmärkt sätt beskriver hur kvinnliga entreprenörer inom IT-branschen använder olika strategier för att vinna legitimitet.
Erik Wahlberg skriver i sin uppsats att de entreprenörer som var karriärdrivna och kom från anställningar inom större organisationer var kritiska till könsroller. De entreprenörer som agerat gränsöverskridande i sitt karriärsval eller som blev entreprenörer för att de befann sig i branschen, valde att inte fokusera på könsroller. Dessa grupper kom in i entreprenörskapet med olika föreställningar vilket påverkar deras sätt att driva sitt entreprenörskap.
Entreprenören och grundaren av stiftelsen, Lennart Grundberg, har själv studerat vid Handelshögskolan och avsikten med stipendiet är att uppmuntra entreprenörskap, och studier av detta, vid Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande vid Handelshögskolan i Stockholm.
Tid: Måndagen den 13 juni 2005, kl 15:00
Plats: Ohlinrummet, Handelshögskolan i Stockholm (Sveavägen 65)
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Hans Eric Holmquist
Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande
Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 93 92
E-post: hans.eric.holmquist@hhs.se
I fil mag Ulrika Häggs avhandling visas tydligt att god kondition, till följd av en fysiskt aktiv livsstil, förbättrar kärlfunktionen i bland annat hjärtats kranskärl. Det gäller konditionsträning, som till exempel joggning, aerobics och cykling, men inte styrketräning.
– De bakomliggande mekanismerna verkar vara att de fria syreradikalerna i kärlväggen minskar tack vare ett ökat antioxidativt försvar, det vill säga förmågan att sätta de fria syreradikalerna ur funktion. Det ökar halten tillgänglig kväveoxid i kärlväggen, vilket är viktigt bland annat för blodkärlens förmåga att dra ihop sig och vidga sig, det som kallas kärlreaktivitet. Dessutom kan den sänkta koncentrationen av syreradikaler innebära en minskad nivå av molekyler som orsakar inflammation i kärlväggen, säger Ulrika Hägg.
I sin avhandling har hon med hjälp av ultraljud studerat blodkärls tjocklek, reaktivitet och styvhet hos friska unga kvinnor och män. Dessa är kända parametrar som associeras med åderförkalkning och kranskärlssjukdom. Hos personer med hjärt-kärlsjukdom är ofta kärlväggen förtjockad, kärlen är styva och dåliga på att slappna av.
– Blodkärlens tjocklek, reaktivitet och styvhet var alla bättre hos personer med god kondition jämfört med personer med dålig kondition. Det anmärkningsvärda är faktiskt att vi i övrigt helt friska personer kunde upptäcka dessa skillnader. Det innebär att ett fysiskt aktivt liv kan bidra till en bättre hjärt-kärlhälsa redan i ungdomen, säger Ulrika Hägg.
Ulrika Hägg har också testat en helt ny metod för att titta på kranskärlens funktion. I ett av hjärtats stora kranskärl har hon, med hjälp av avancerad ultraljudsutrustning, mätt blodflödets hastighet i vila och under farmakologiskt framkallad avslappning i kärlväggen. Genom att sedan räkna ut en kvot mellan dessa två värden fick hon fram ett mått på den så kallade flödesreserven i kranskärlet. Detta värde var högre hos vältränade personer, vilket stämmer väl överens med mer etablerade metoder.
– Denna nya metod att undersöka kranskärlen skulle kunna innebära en snabbare, billigare, och tidigare diagnostisering av kranskärlssjukdom, vilket är den vanligaste bakomliggande orsaken till bland annat hjärtinfarkt, säger Ulrika Hägg.
Som de första i världen har Ulrika Hägg, tillsammans med den forskargrupp hon ingår i, också lyckats utveckla och applicera en avancerad ultraljudsteknik för att studera kranskärlsfunktion i råttor. Redan efter fem veckors frivillig träning visade sig en tydlig förbättring hos råttorna. Detta sätt att studera hjärt-kärlfunktionen hos både människor och djur kan bli användbart i framtiden för att översätta resultat från grundforskning till människan.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för fysiologi och farmakologi, avdelningen för fysiologi
Titel: Effects of physical exercise on coronary and peripheral vascular function – an integrative physiological study from rat to man
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Ulrika Hägg, telefon: 031-773 35 38, 0708-38 82 53, e-post: ulrika.hagg@fysiologi.gu.se
Handledare:
Docent Li-ming Gan, telefon: 0704-91 08 89, e-post: li-ming.gan@hjl.gu.se
Frågor som dessa försöker Jonathan Metzger besvara i sin nyutkomna doktorsavhandling i ekonomisk historia.
För att få svar på dessa frågor har Metzger analyserat kokböcker publicerade i Sverige under perioden 1900-1970. Genom att noggrant läsa dem och sätta in dem i ett vidare historiskt och ideologisk sammanhang är det möjligt att se hur trender inom matvärlden samspelar med mer övergripande samhällsförändringar. Metzger ställer våra föränderliga uppfattningar om vad som är ”svenskt” och ”utländskt” på matlagningsfältet i relation till mer övergripande samhällsförändringar; däribland den svenska nationella identitetens omvandlingar och de generella attityderna gentemot det som uppfattas som kulturellt avvikande i moderna och senmoderna samhällen.
Metzger konstaterar att intresset för utländskbetecknad matlagning varit stort i Sverige ända från 1600-talet och fram till idag. Det är dock först från mitten av 1900-talet och framåt som beteckning ”svensk” på en maträtt börjar bli mer prestigefylld, från att tidigare framförallt ha fungerat som ett skällsord. Lite grovt skulle man nästan kunna säga att vi i Sverige historiskt sett tycks ha haft ett ”patologiskt dåligt kulinariskt självförtroende”. Det är först i och med att storkocken Tore Wretman och en del andra centrala aktörer på det kulinariska fältet sätter igång en stor kampanj för den svenska matens rehabilitering under 1960-talet som beteckningen ”svensk” egentligen stiger i status i relation till matlagning. Det är också då de svenska mattraditionerna ordentligt kodifieras, det vill säga ”låses ned” i sin form och begrepp som ”smörgåsbord” och ”husmanskost” förvandlas till de vördade traditionsbeteckningar vi ser dem som idag.
– För många är det kanske förvånansvärt att våra svenska mattraditioner är så unga, men i det här sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg skillnaden mellan en vana och en tradition, säger Jonathan Metzger. En vana är ett ganska oreflekterat förhållningssätt till något, ”som man bara gör” helt enkelt, och en tradition är istället något som man har bestämt att ”så här ska man göra för att göra rätt”. Svenska matvanor har alltid funnits, det vill säga, det har alltid existerat egenheter i hur man lagar mat i Sverige, vilka i och för sig har varierat stort beroende på var i Sverige vi talar om. Men när det kommer till frågan om nationella mattraditioner, där man på olika sätt bestämt att ”det här och det här är traditionell och äkta svensk mat”, är de som sagt av ett mycket yngre datum och tillkommer, så som vi känner dem idag, egentligen till största delen från mitten av 1900-talet och framåt.
Doktorsavhandlingens titel: I köttbullslandet: konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet
Kontaktinformation
Jonathan Metzger kan nås på tfn 08-16 28 43 eller e-post Jonathan.Metzger@ekohist.su.se
Maaret Koskinen, filmvetenskap
har bland annat givit ut den Augustnominerade I begynnelsen var ordet. Ingmar Bergmans och hans tidiga författarskap (2002). Just nu forskar hon om intermediala studier i prosa, film, drama, radio och television, ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet. Hon är också
filmkritiker i Dagens Nyheter och ledamot i Granskningsnämnden för radio och TV.
Tytti Soila, filmvetenskap
skrev om kvinnors ansikte. stereotyper och kvinnlig identitet i 30-talets svenska filmmelodram i sin avhandling. Hon har publicerat sig i nordisk filmhistoria, senast med Att synliggöra det dolda, om fyra svenska kvinnors filmregi (2004). Hon innehar Vetenskapsrådets forskartjänst.
Tiina Rosenberg, genusvetenskap
är teatervetare och undervisar i både teater- och genusvetenskap med inriktning på queerforskning. Bland de böcker hon skrivit märks Byxbegär, Queerfeministisk agenda och Besvärliga människor och den senaste Könet brinner! Judith Butlers texter i urval (2005). Hon är även medförfattare till bland annat Teater i Sverige och har även bidragit i flera antologier.
– Det är så roligt att vi alla tre blivit professorer samtidigt, säger Tytti Soila. Vi har mycket gemensamt. Förutom att vi känner varandra väl och har en feministisk grundsyn så har vi finsk bakgrund. Dessutom har vi filmvetenskap gemensamt, Tiina har även läst filmvetenskap och var student hos Maaret och mig.
De tre nya professorerna kommer att installeras tillsammans med andra nya professorer vid promotions- och installationshögtiden i Stadshuset den 30 september.
Inom ramen för projektet ”Effektivare nyttjande av skog” undersöks och främjas möjligheterna att ersätta förbrukningen av ändliga resurser med ett effektivt nyttjande av förnybara resurser. Exempel på forskningsområden är jämförelsestudier av betong- och trähusbyggande, energihushållning och bioenergi.
– Forskningsresultaten visar på att trähusbyggande, energihushållning och bioenergi kan bidra till att minska nettoutsläppen av växthusgaser, berättar Leif Gustavsson, professor i ekoteknik vid Mittuniversitetet.
Forskarna undersöker också villaägarnas inställning till olika uppvärmningssystem och vilka faktorer som styr valet av system. Studier kring hur rivningsmaterial kan användas för att minska nettoutsläpp av växthusgaser är ett annat aktuellt forskningsområde.
Länsstyrelsen i Jämtland, som stöttar projektet ekonomiskt, har beställt en extern utvärdering. Den första fasen, som omfattar 2002-2004, har utvärderats av professor Arto Usenius vid VTT – Technical Research Centre of Finland.
När det gäller kompetensuppbyggnad anser Arto Usenius att projektet ”redan nu klart bidragit med en långsiktig kunskaps-och kompetensuppbyggnad och etablerat en internationell forskargrupp under kort tidsperiod utan tradition av forskarutbildning”. Under projektets andra fas 2005-2007 förväntas fem doktorander disputera.
”Effektivare nyttjande av skog” har hittills resulterat i 31 vetenskapliga artiklar. ”Detta är mycket mera än vad man kan förvänta sig. Vanligen börjar man publicera efter ett par år. Artiklarna är också högkvalitativa”, skriver Arto Usenius.
Byggt broar till olika delar av världen
Man har valt att satsa hårt på internationellt samarbete. ”Projektet har varit mycket framgångsrikt att bygga broar från Östersund till olika delar av världen”, står det i utvärderingen. Arto Usenius noterar vidare att projektet ”medfört att en forskningsplattform har byggts upp inom det eko-tekniska området med erkänd internationell forskarkompetens”.
Han konstaterar vidare att industrin också börjat visa intresse för projektet och att projektet haft betydelse för att utveckla grundutbildningen vid Mittuniversitetets Campus i Östersund, särskilt för mastersprogrammet i ekoteknik- och hållbar utveckling. Slutligen betonar Arto Usenius att projektledaren, professor Leif Gustavsson, ”lyckats skapa en fin miljö där projektdeltagare trivs.”
Den andra fasen av projektet Effektivare nyttjande av skog, genomförs 2005-2007.
– Den här positiva utvärderingen känns som en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger Leif Gustavsson.
Kontaktinformation
Leif Gustavsson, professor i ekoteknik, Mittuniversitetet, 070-344 70 30
