Boken inkluderar metoder som är avsedda för kliniskt bruk såväl som metoder utvecklade för forskning. Speciell uppmärksamhet ägnas åt analys av svaga hjärnsignaler och små variationer i hjärtrytm; två områden som på senare tid rönt mycket stort intresse i forskningsvärlden och som ger helt nya diagnostiska möjligheter.

Boken är författad av Leif Sörnmo och Pablo Laguna, verksamma som professorer vid universiteten i Lund respektive Zaragoza i Spanien; båda med lång erfarenhet av forskning och undervisning inom medicinsk signalbehandling.

Boken är författad utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv och vänder sig till högskolestudenter, civilingenjörer, läkare och forskare med intresse för medicinsk teknik.

– Det har funnits ett mycket stort internationellt behov av en sådan här lärobok, framförallt i den senare delen av civilingenjörsutbildningarna. Forskarnas alltmer stressade situation gör dock att det idag författas alltför få läroböcker, kommentarer Leif Sörnmo som tillsammans med sin spanske kollega arbetat aktivt med boken de senaste åren.

Utöver diagnosmöjligheter finns apparater för implantering som utgår från kroppens elektriska signaler, t ex defibrillatorn som automatiskt genererar en kraftig puls vid hjärtstopp, och den nyutvecklade elektriska stimulatorn som minskar risken för epileptiska anfall. Ett annat tillämpningsområde är registrering och analys av hjärnsignaler för att hjälpa gravt handikappade att kommunicera med omvärlden.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Leif Sörnmo, professor i Elektrovetenskap, Lunds Tekniska Högskola, Leif.Sornmo@es.lth.se, 046-222 90 23, 070-660 50 39

Avhandlingen bygger på fyra studier. Utgångspunkten är att även om läsning är en komplex aktivitet består den i grunden av avkodning och förståelse. För de allra flesta barn möter avkodningen inget hinder. De får då inte heller problem med att läsa texter anpassade till deras ålder, såvida texten inte är alltför, t.ex. kulturellt, främmande. Det förefaller alltså vara så att läsning är en aktivitet med hög generaliserbarhet. Däremot kan man förvänta sig att de barn som har problem med läsning har det på grund av inverkan från en rad olika faktorer, exempelvis fonologi, språk, begåvning, socioekonomisk bakgrund eller sociala förhållanden. Det finns därför ingen anledning att förvänta sig att alla barn som har lässvårigheter kommer att uppvisa likartade problem.
För en lärare är det visserligen en relativt enkel uppgift att avgöra om ett barn läser bra eller dåligt. Vad som däremot kan bjuda problem är att identifiera vari svårigheterna består. I den första av avhandlingens studier genomfördes en analys av läsfärdighet baserad på olika typer av läsuppgifter med skiftande belastning på ordavkodning och förståelse.
I den statistiska analysen framkom åtta olika grupper, eller profiler, av läsare. Majoriteten av alla elever ingick i två grupper bestående av goda och medelgoda läsare. Resterande elever ingick i sex profiler av dåliga läsare. De profilerna uppvisade ett mer heterogent mönster av läsresultat. Dessa resultat har replikerats med högst snarlika resultat.
De åtta profilerna relaterades i ett andra steg till olika bakgrundsvariabler såsom kön, språk hemma, antal böcker hemma, föräldrars högsta utbildning, föräldrars högsta yrke samt hushållsinkomst. De goda läsarna rapporterade som regel mer gynnsamma socioekonomiska förhållanden än de dåliga läsarna, undantaget den profil som uppvisade ett resultat typiskt för elever med dyslexi, där socioekonomisk bakgrund inte verkar spela in.
De tre följande studierna berörde olika aspekter av dyslexi. Avhandlingen ger ett starkt stöd för hypotesen att fonologiska problem är en underliggande orsak till dyslexi. Ett screeningbatteri, bestående av övervägande fonologiska test, utarbetades i syfte att identifiera ungdomar och vuxna i riskzonen för dyslexi. Resultaten visade att det är möjligt att med ett enkelt grupptest om 40 minuter identifiera individer i riskzonen.
En vanlig förmodan är att individer med dyslexi är kreativt och konstnärligt begåvade utöver det vanliga. Det är dock en förmodan som inte har någon vetenskaplig grund. I den här avhandlingen jämfördes förekomsten av dyslexi hos studenter som studerade vid konstnärliga universitetsutbildningar med förekomsten hos studenter som studerade vid icke-konstnärliga universitetsutbildningar. Det var ungefär tre gånger så vanligt att studenter med dyslexi studerade vid en konstnärlig utbildning jämfört med icke-konstnärliga utbildningar. Orsaken till detta är däremot oklar, även om hypoteser ges, vilka kräver vidare forskning.
I både pedagogiska och forskningskretsar har det diskuterats huruvida det finns distinkta subgrupper av dyslexi. En subgrupp antas ha fonologiska svårigheter medan en grupp antas ha ortografiska, visuella svårigheter. Vuxna studenter med dyslexi jämfördes på en rad fonologiska och ortografiska test med studenter utan dyslexi samt med ytterligare en kontrollgrupp av elever i 14- 15-årsåldern med normal läsförmåga för sin ålder. Inga stabila subgrupper kunde identifieras, utan studien kunde bara stödja den fonologiska teorin om dyslexi.
Författare: Ulrika Wolff, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs Universitet
Avhandlingens titel: Characteristics and varieties of poor readers
Handledare: Professor Jan-Eric Gustafsson, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs Universitet
Opponent: Professor Linda Siegel, University of British Columbia, Vancouver, Canada
Kontakt: ulrika.wolff@ped.gu.se, 031- 7732219, 070- 5550919

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Det fullständiga namnet på konferensen är The Second Sino-Nordic Women and Gender Studies Conference – Gender and Human Rights in China and the Nordic Countries.
Konferensen organiseras kring fyra ämnen; mänskliga rättigheter och globalisering, rätten till utbildning, könsrelaterat våld och sexualitet och reproduktiva rätigheter.

– Konferensen vill betona mänskliga rättigheter som både mäns och kvinnors rättigheter. Till exempel kommer ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, Hans Ytterberg att ha ett inlägg som både nordiska och kinesiska deltagare ser fram emot, säger Pauline Stoltz.

Pauline Stoltz menar att mänskliga rättigheter ofta beskrivs i könsneutrala termer, men för att kvinnor ska kunna hävda sina rättigheter krävs att konceptet mänskliga rättigheter utvecklas. Och det gäller både i Kina och i Norden. Därför kommer konferensen att diskutera teoretiska och praktiska aspekter av frågor som rör kvinnor, genus och mänskliga rätigheter.

Den första nordisk-kinesiska genuskonferensen hölls i Shanghai för tre år sedan. Där uppmärksammades att trots alla olikheter mellan Kina och de nordiska länderna, finns det också många likheter. Både i Kina och i Norden spelar staten en stor roll för samhällsförändringar, inte minst när det gäller jämställdhet.
– Det är en konferens där vi kan lära oss av varandra – åt två håll. Vi som träffas är inte specialister på varandras länder, och det gäller att ha respekt för varandras situation, att vara öppen och att inte döma på förhand, säger hon.

Även i framtiden kommer Nordiska Institutet för Asienstudier (NIAS) i Köpenhamn och Nordiska Centret vid Fudan University i Shanghai att anordna genuskonferenser omväxlande i Kina och i ett av de nordiska länderna.
– Deltagarna är inte personer som brukar träffa varandra på internationella konferenser. De kinesiska deltagarna träffar mest andra experter på Kina, liksom de nordiska deltagarna mest träffar andra experter på Norden. Att sätta ihop dessa två grupper ger möjligheter till diskussioner som annars sällan förs och jämförelser som inte görs. Av den första konferensen lärde vi oss att det är viktigt att det finns tid för diskussioner, säger Pauline Stoltz.

– Det ska bli spännande. Det är nyttigt att testa sina resonemang och se nyttan av teorierna jag brottas med, säger hon.

Pauline Stoltz tror att de kinesiska forskarna, precis som hon, ofta försöker applicera amerikanska teorier på fenomen i det egna samhället. Därför tror hon att ett utbyte med kineserna kan skapa nya infallsvinklar i den egna forskningen.
– Jag tror att jag kan få en annan bild av det jag håller på med. Jag måste fundera på hur jag ska förklara för någon som inte har helt samma språkbruk som jag vad det är jag gör, säger Pauline Stoltz.

Hälften av konferensdeltagarna kommer från Kina och den andra hälften kommer från något av de nordiska länderna. Förutom de fyra huvudtalarna kommer tio kinesiska och tio nordiska deltagare att hålla korta presentationer. Huvudtalarna är Ai Xiaoming, Jingbao Nie, Birte Siim och Katarina Tomaševski.
– Konferensen är ett tillfälle att se vad vi har gemensamt. Teaterpjäsen Vaginamonologerna har till exempel väckt debatt både här och där. Det är något som vi kanske kan mötas kring likaväl som kring avancerade genusteorier, säger Pauline Stoltz

Kontaktinformation
Kontakta Pauline Stoltz på telefon: 040 – 6657194, 0708 – 655281 eller pauline.stoltz@ts.mah.se

Den ingår i ett helt nytt leksakskoncept för barn, i åldrarna fyra till nio år, där de till en början inspireras av en berättelse och själva kan bygga ihop sina leksaker – nya fantasidjur som bor i en påhittad värld.

Den 13 maj fick gänget bakom leksaken ta emot Albihns stipendium*.
Juryns motivering lyder:
”Årets stipendiater är tre, nämligen Sara Klockervold, Mattias Grufberg och Alexander Gross. De tre har tillsammans under rubriken Innovation Toys skapat ett nytt koncept och ett nytänkande avseende leksaker.

Det nya konceptet stimulerar barn av båda könen att använda fantasin till dels kreativt tänkande och dels kreativt skapande samt innefattar både patenterbara delar och komponenter som kan designskyddas, vilket juryn under det innevarande designåret finner utgöra ett signifikant mervärde. Konceptet är på väg att kommersialiseras och man har skyddat det med en patentansökan. Juryns eniga uppfattning är att stipendiaterna väl uppfyller kriterierna för stipendiet.”

– Vi är tre stycken som får Albihns stipendium men vi är fler om själva produkten. Jag och Malin Larsson är uppfinnarna. Det började på högskolan i Halmstad. Jag och Malin höll på med leksaksforskning och produktutveckling. Vi grubblade en hel del på marknaden när det gäller teknik och konstruktionsleksaker. Vi ville göra något som både hade ett kommersiellt värde och ett samhällsvärde. Vi uppfann leksaken när vi gjorde vårt examensarbete.

Efter det visste uppfinnarna inte riktigt vart de skulle ta vägen med sina idéer. Mattias Grufberg ville läsa vidare och Chalmers Entreprenörskola erbjuder helhetslösningar för den som är uppfinnare. Där startade han, Malin Larsson, Alexander Gross och Sara Klockervold ett projekt tillsammans – Innovation Toys.

Själva leksaken då. Vad är det som är så speciellt?
– Idag finns det inte tekniska leksaker som attraherar flickor. Och det beror inte på flickorna utan att leksakerna brister. En bra leksak ska vara öppen. Barnet ska kunna sätta ihop den på flera olika sätt. Den ska inte vara färdiglekt efter ett tag. Det ska finnas en utmaning i den som växer med lärandet. Det finns leksaker som lever upp till det här men de attraherar främst killar.

– I Halmstad gjorde vi en hel del tester på barn själva för att få reda på vad de tyckte om vår leksak. Den gick hem hos både flickor och pojkar men vi såg att leksaken attraherade flickorna mer. På Chalmers Entreprenörskola har vi kunnat utöka testet i samarbete med en professionell marknadsbyrå. Vi har även arbetat med ”fokusgrupper” av föräldrar. I vårt fall var det mammor.

– Vi kom fram till att det är viktigt att själva konstruktionen är ett fantasidjur. Föräldrarna tyckte det var horribelt att plocka huvudet av en hund, katt eller ko och sätta det på ett annat djur. Så vi bytte och började med fantasidjur. Grundtekniken var densamma – att låta barnen bygga och ändra på djuren hur de själva vill.

Trenden idag bland leksaker är, berättar Mattias Grufberg, att de ska vara billiga, attraktiva och lekbara direkt när man plockar upp dem ur lådan. Vår leksak skiljer från det. Den är dyrare, påminner lite om Lego eftersom barnet måste tänka lite och så är den hållbar. Dessutom inbjuder den till föräldrarnas delaktighet.

Fram till nu har själva uppfinningen varit hemlig. Leksaksbranschen är tuff – man snor idéer av varandra. Men nu när teknikplattformen är patentansökt kan man gå ut och berätta och visa upp den nya leksaken.

– Innovation Toys kommer inte att genomföra hela produktutvecklingen själva. Det är oerhört pressade priser i leksaksbranschen och det krävs mycket stora investeringar för att lansera en konkurrenskraftig produkt. Istället söker vi samarbeta med bolag som är intresserade av att lansera vår produkt. Främst ett tyskt traditionellt företag som nu har Innovation Toys prototyper för utvärdering, säger Mattias Grufberg

*Albihns med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn och München delar årligen ut ett stipendium vid vardera KTH i Stockholm, Chalmers och Lunds tekniska högskola.

Stipendiet består av en kristallobelisk från Orrefors och en prissumma på 20.000 kr. Det delades ut 13 maj 2005 vid en ceremoni på Chalmers.

Syftet med stipendiet är dels att belöna den studerande som varit den av de sökande mest kreative under det gångna året, och dels att sprida kunskap om det industriella rättsskyddet. Den kreativa insatsen, som ofta utgörs av en examensuppsats eller avhandling, skall vara av teknisk karaktär och bidra till en positiv teknikutveckling. Stor vikt läggs vid om patent och/eller mönsterskydd diskuterats och/eller beaktats.

Kontaktinformation
Mer information:
Mattias Grufberg tel: 0735 32 93 00
matgru@chalmersinnovation.com

Albihns
www.albihns.se

Chalmers Entreprenörskola
www.entrepreneur.chalmers.se