Inom ramen för projektet ”Effektivare nyttjande av skog” undersöks och främjas möjligheterna att ersätta förbrukningen av ändliga resurser med ett effektivt nyttjande av förnybara resurser. Exempel på forskningsområden är jämförelsestudier av betong- och trähusbyggande, energihushållning och bioenergi.
– Forskningsresultaten visar på att trähusbyggande, energihushållning och bioenergi kan bidra till att minska nettoutsläppen av växthusgaser, berättar Leif Gustavsson, professor i ekoteknik vid Mittuniversitetet.
Forskarna undersöker också villaägarnas inställning till olika uppvärmningssystem och vilka faktorer som styr valet av system. Studier kring hur rivningsmaterial kan användas för att minska nettoutsläpp av växthusgaser är ett annat aktuellt forskningsområde.
Länsstyrelsen i Jämtland, som stöttar projektet ekonomiskt, har beställt en extern utvärdering. Den första fasen, som omfattar 2002-2004, har utvärderats av professor Arto Usenius vid VTT – Technical Research Centre of Finland.
När det gäller kompetensuppbyggnad anser Arto Usenius att projektet ”redan nu klart bidragit med en långsiktig kunskaps-och kompetensuppbyggnad och etablerat en internationell forskargrupp under kort tidsperiod utan tradition av forskarutbildning”. Under projektets andra fas 2005-2007 förväntas fem doktorander disputera.
”Effektivare nyttjande av skog” har hittills resulterat i 31 vetenskapliga artiklar. ”Detta är mycket mera än vad man kan förvänta sig. Vanligen börjar man publicera efter ett par år. Artiklarna är också högkvalitativa”, skriver Arto Usenius.
Byggt broar till olika delar av världen
Man har valt att satsa hårt på internationellt samarbete. ”Projektet har varit mycket framgångsrikt att bygga broar från Östersund till olika delar av världen”, står det i utvärderingen. Arto Usenius noterar vidare att projektet ”medfört att en forskningsplattform har byggts upp inom det eko-tekniska området med erkänd internationell forskarkompetens”.
Han konstaterar vidare att industrin också börjat visa intresse för projektet och att projektet haft betydelse för att utveckla grundutbildningen vid Mittuniversitetets Campus i Östersund, särskilt för mastersprogrammet i ekoteknik- och hållbar utveckling. Slutligen betonar Arto Usenius att projektledaren, professor Leif Gustavsson, ”lyckats skapa en fin miljö där projektdeltagare trivs.”
Den andra fasen av projektet Effektivare nyttjande av skog, genomförs 2005-2007.
– Den här positiva utvärderingen känns som en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger Leif Gustavsson.
Kontaktinformation
Leif Gustavsson, professor i ekoteknik, Mittuniversitetet, 070-344 70 30
Det visar Ingrid Esser i sin doktorsavhandling i sociologi. Hon har sökt svar på frågan om generösa välfärdssystem och reglerade arbetsmarknader försvagar människors arbetsmotivation. För att besvara frågan har hon jämfört attityder hos individer i Sverige och andra utvecklade industriländer.
Resultaten visar att människors arbetsmotivation inte är svagare i välfärdsstater med mer generösa ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen. Istället är sambandet genomgående det omvända – starkare sociala skyddsnät är förknippade med starkare arbetsmotivation.
Dessutom visar resultaten ett annat tydligt samband: arbetsmotivation är starkare i länder där arbetsmarknaden är mer reglerad med hög grad av facklig organisering, kollektiva löneförhandlingar, strängare arbetslagstiftning och större satsningar på aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
Ingrid Esser har dels i tre studier undersökt olika aspekter av människors arbetsmotivation och dels utnyttjat olika databaser. I jämförelserna mellan länderna har hänsyn också tagits till skillnader mellan individernas olika ålder, kön, utbildning och socialklass.
I den första studien har hon undersökt viljan att delta i arbete för arbetets egen skull och i den andra studien individers värderingar av arbete som en plikt eller fritt val samt synen på om arbetslösa ska tvingas att ta ett arbete för att inte gå miste om sin arbetslöshetsersättning. I den tredje studien har hon analyserat hur länge personer vill arbeta innan de går i pension.
Sammanfattningsvis visar Ingrid Esser hur socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska institutioner har stor betydelse för individers attityder till och värderingar av arbete.
Doktorsavhandlingens titel: Why Work? Comparative Studies on Welfare Regimes and Individuals’ Work Orientations
Disputatioen äger rum torsdag den 16 juni kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Stefan Svallfors, Umeå universitet.
Abstract finns tillgängligt på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=550.
Kontaktinformation
Ingrid Esser kan nås på tfn 08-16 34 51 eller e-post ingrid.esser@sofi.su.se (Institutet för social forskning, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
De höga partikelhalterna i tågtunnlar har fått allt mer uppmärksamhet på senare år, framförallt i tunnelbanemiljö. På Liseberg Station, som är Göteborgs enda underjordiska tågstation gjordes partikelmätningar i mars 2005. Mätningar gjordes på perrongen, i tågtunneln och ovan jord vid uteluftsintaget till stationen, nära Gårdaleden.
Resultaten visar att under vardagar med normal tågtrafik är dygnsmedelvärdena för PM 10 och PM 2,5 (partiklar mindre än 2,5 och 10 mikrometer) på perrongen 120 µ g/m 3 respektive 32 µ g/m 3 . Det kan jämföras med miljölagstiftningens miljökvalitetsnormer för utomhusluft som inte tillåter dygnsmedelvärden för PM 10 över 50 µg/m 3 mer än 35 dagar per år. Perrongens halter är betydligt högre än vid den starkt trafikerade Gårdaleden ovan jord.
Halterna på perrongen är halverade jämfört med tågtunneln tack vare den glasavskiljning som finns mellan perrong och tågtunnel på Lisebergsstationen. Glasväggskonstruktionen, som bara öppnas när tåg gör uppehåll, förbättrar därmed luftkvaliteten avsevärt. Resultaten är av stor vikt eftersom nybyggen av tågtunnlar planeras i både Stockholm (Citybanan) och Göteborg (Västlänken).
Tågtrafiken som inte gör uppehåll på Lisebergsstationen (gods- och fjärrtåg) verkar ha större inverkan på perrongens partikelhalter än tågtrafiken som stannar (pendel- och lokaltåg till Kungsbacka och Borås). Förklaringen ligger sannolikt i att de tåg som passerar Lisebergsstationen i hög hastighet, pressar in luftmassor genom glasavskiljningen in i stationsmiljön. Bland de analyserade grundämnena i tågtunnelns och perrongens partiklar står järn för nästan halva partikelmassan. Järnet kommer, liksom de flesta andra grundämnen som analyserats, från slitage av tågens bromsbelägg, hjul och räls.
Kontaktinformation
Svante Sjöstedt
Mobiltfn: 0739-857017
E-post: gussjsva@student.gu.se
Handledare:
Mattias Hallquist, Göteborgs universitet,
Tel: 031-7723289, Mobiltfn:0708-512456
E-post:hallq@chem.gu.se
Jonny Andersson, Miljöförvaltningen,
Tel: 031- 612673, Mobiltfn: 0707-612673
Vid undersökningar av kroppssammansättningen mäts hur många kilo olika vävnader i kroppen väger. Kunskap om kroppssammansättning och hur stor del av kroppsvikten som består av fett är viktig för att förstå sambanden mellan fetma och andra sjukdomar. Body Mass Index, BMI, det vill säga kroppsvikten i kilo delat med den kvadrerade kroppslängden i meter (kg/m2), är det i särklass vanligaste klassificeringsmåttet på normalvikt med hänsyn till längd och vikt. Ett BMI på mellan 18.5-24.9 indikerar att personen är normalviktig, BMI 25.0-29.9 att personen är överviktig och ett BMI på 30 eller högre att personen lider av fetma. Trots det utbredda bruket av BMI har få studier utförts om i hur hög grad BMI är relaterat till hur många procent av kroppsvikten som består av kroppsfett.
Klinisk näringsfysiolog Ingrid Larssons avhandling baseras på data från en slumpmässigt utvald grupp av 1 135 kvinnor och män i åldern 37 till 61 år. Hennes resultat visar att vid BMI 25 hade männen 24 procent kroppsfett medan kvinnorna hade 36 procent kroppsfett. Normalintervallet för andel kroppsfett har tidigare ansetts vara 15-20 procent för män och 25-30 procent för kvinnor. Både män och kvinnor hade alltså i Ingrid Larssons studie en större andel kroppsfett än vad forskarna tidigare ansett som normalt. Det innebär att de övre gränsvärdena har varit något låga om BMI 25 ska anses som den övre gränsen för normalvikt.
– Jämfört med normalintervallet för procent kroppsfett hade mer än hälften av dem i med ett BMI mellan 18.5 och 24.9 för hög andel kroppsfett, säger Ingrid Larsson.
Hennes studie ger inga svar på vad det kan beror på, men en tänkbar orsak kan vara att den slumpmässigt utvalda gruppen var ganska fysiskt inaktiv.
– En person som är normalviktig kan ha en stor andel kroppsfett om han eller hon inte rör på sig regelbundet, säger Ingrid Larsson.
Apparatur för att mäta kroppssammansättningen har ofta begränsad tillgänglighet och är dyr att använda. I avhandlingen har därför ekvationer tagits fram för att göra det möjligt att beräkna mängden kroppsfett utifrån en persons längd och vikt. Resultaten visar att vikten dividerad med längden är det optimala vikt-längdförhållandet för att förutsäga mängden kroppsfett uttryckt i kilo, medan BMI bäst förutsåg hur många procent fett som finns i kroppen. Medan vikten dividerad med längden var linjärt relaterat till kilo kroppsfett, det vill säga en vikt/längd-enhetsökning var associerad med samma kroppsfettsökning vid både höga och låga vikt/längd-värden, var BMI kurvlinjärt relaterat till procent kroppsfett. Vid höga BMI ökar procentandelen fett således obetydligt. Ett tak för hur stor andel fett kroppen kan innehålla uppnås vid 50 till 60 procent kroppsfett.
För att kunna värdera kroppssammansättningsdata från olika studiematerial behövs referensvärden från slumpmässigt utvalda grupper av människor. De referensdata som tagits fram till Ingrid Larssons avhandling kan också utgöra jämförelsematerial för framtida studier av kroppssammansättningen av medelålders i Sverige, samt användas vid jämförande studier av kroppssammansättningen hos olika etniska grupper.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för kroppssammansättning och metabolism
Avhandlingens titel: Human body composition. Reference data and anthropometric equations. The metabolic syndrome and risk
Avhandlingen försvaras måndagen den 13 juni 2005 klockan 13.00 i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
klinisk näringsfysiolog Ingrid Larsson, telefon: 031-342 67 36, 0701-72 20 43, e-post: ingrid.larsson@medfak.gu.se
Handledare:
professor Lars Sjöström, Sahlgrenska akademin
Större öar påverkades generellt mer negativt av artförluster än mindre öar, visar experimenten, som pågått i sju år. Undersökningen bygger på studier av skogsklädda öar i sjöarna Uddjaur och Hornavan i Arjeplog kommun. Forskningen har utförts av professorerna David Wardle och Olle Zackrisson, institutionen for skoglig vegetationsekologi, SLU i Umeå.
Forskarna har studerat vad som händer med ekosystemens funktion när den biologiska mångfalden minskar. Om ett ekosystem förlorar arter påverkas ekosystemens produktion och näringsomsättning ibland negativt, men effekten av artförlusten beror på vilket ekosystem man studerar.
I internationella forskningssammanhang nämns biodiversitetsförluster ofta som ett hot mot många ekosystem och deras framtida förmåga att klara miljöförändringar. Få forskargrupper har dock tillgång till de data som behövs för att svara på denna typ av komplexa vetenskapliga frågor. På öarna i de stora sjösystemen Uddjaur och Hornavan finner man skogsområden med bästa möjliga förutsättningar för ekosystemstudier i orörd miljö, bland annat därför att de har kunnat utvecklas under årtusenden utan större mänsklig påverkan.
Arjeplogs- och Arvidsjaursområdet har visat sig viktigt som ekologiskt referensområde i Europas utkant, för undersökningar av hur skogar och fjällområden naturligt fungerar utan stark påverkan av luftföroreningar.
Området har också attraherat många utländska forskare till samarbete. Ett stort antal artiklar har under åren publicerats i världens ledande vetenskapliga tidskrifter från detta område. Inget annat försöksområde i Skandinavien torde under de sista tio åren ha legat till grund för så många vetenskapliga prestigeartiklar i tidskrifterna Nature och Science – hittills har sju artiklar publicerats.
Titeln på artikeln är Effects of species and functional group loss on island ecosystem properties.
Kontaktinformation
David A. Wardle, telefon 090-786 84 71.
E-post: David.Wardle@svek.slu.se
Ekologisk kycklingproduktion är ganska sällsynt idag, men en ökande medvetenhet om miljö- och djurskyddsfrågor ger den en potential inför framtiden. ”Ekologisk” innebär bl.a. att kycklingarna ska ha tillgång till grönbete. Arnd Bassler har i sitt doktorsarbete studerat hur man kan utveckla produktionen av kycklingar på grönbete. Han har undersökt hur detta påverkar kycklingarnas nutrition, hälsa och betet själv.
Alla kycklingar i studierna föddes upp i burar (3,3 x 4,0 x 0,6 m) som på betet flyttades dagligen. Burarna saknade golv och innehöll foder- och vattenautomater. Kycklingar kunde inte lämna buren och tillgången till foder var begränsad. I betesförsöken 1-3 nedan jämfördes kycklingar som växte upp på bete med sådana som föddes upp under precis samma förhållanden, fast utomhus på halm utan bete. I studierna 2 och 3 ingick även inomhusgrupper.
1. Kycklingarnas tillväxt var varken mycket bättre eller sämre i någon av grupperna. De hittar tydligen föda på bete, men det verkar inte erbjuda tillräckligt med energi och protein för att möjliggöra betydliga foderbesparingar.
2. Att flytta burar på bete skapar förhållanden som är gynnsamma för att förebygga smitta med Campylobakter eller koccidios i kycklingar med utevistelse. Kycklingar med utevistelse kan lättare komma i kontakt med sjukdomar, t.ex. genom vildfåglar eller när det är blött och smutsig ute. Alla kycklingarna i studien var friska, men Campylobakter hittades i grupperna utomhus på halm, däremot inga på bete eller inomhus. Campylobakter är en bakterie, som inte gör kycklingen sjuk, men människor kan insjukna av kött eller vätska från rå kyckling. Salmonellabakterier hittades inte alls.
3. Idag har kycklingar ofta benproblem, därför att de växer för snabbt. Musklerna växer då snabbare än andra organ, vilket kan orsaka smärta. Då är fysisk aktivitet bra. I beteendestudier och studier av kycklingarnas benhälsa observerades och undersöktes både snabb- och långsamväxande kycklingraser. Det visade sig att tillgång till bete som sådant inte verkar spela någon större roll för kycklingarnas fysiska aktivitet eller benhälsa.
4. Kycklingar på bete betar, krafsar och gödslar, vilket påverkar betet. Eftersom kycklingarna bara äter lite av gräset som växer upp under en sommar, är betet i praktiken i första hand till för vanliga betesdjur, som nöt eller får. Kycklingarna får alltså inte försämra betet, t.ex. genom att minska andelen av den värdefulla vitklövern. I en treårig studie minskade andelen vitklöver under betessäsongen med kycklingar, men hade fullständigt återhämtat sig till våren året därpå. Kycklingar skadar alltså inte betet och deras gödsel kan t.o.m. ses som en tillgång.
5. I ekologisk djurhållning ska fodret helst vara hemmaproducerat. Ett sådant foder gjort på ekologiska råvaror jämfördes med ett vanligt koncentrat. Kycklingarna växte snabbare när de fick koncentrat, men de kycklingarna som fick det hemmaproducerade fodret växte också relativ bra. Det finns alltså en potential för att utveckla gårdseget, ekologiskt foder, som kan ge tillfredställande köttillväxt hos slaktkycklingar. Förutsättningen är att kycklingarna får ett foder med bra proteinkvalitet under sina tre första levnadsveckor.
Sammanfattningsvis kan det efter ytterligare utveckling bli möjligt att med gott resultat föda upp slaktkycklingar på bete och med hemmaproducerat foder. Någon ekonomisk kalkyl är dock inte gjord.
MSc Arnd Bassler, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar fredagen den 3 juni kl. 09.15 sin doktorsavhandling med titeln: Organic Broilers in Floorless Pens on Pasture för vinnande av agronomie doktorsexamen.
Disputationen äger rum i sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala.
Fakultetsopponent är Prof. Poul Sørensen, Danish Institute of Agricultural Sciences, Tjele, Danmark.
Kontaktinformation
Mer information: Arnd Bassler, 018-67 16 68, Arnd.Bassler@huv.slu.se
http://diss-epsilon.slu.se
http://www.huv.slu.se
http://www.cul.slu.se
Kvinnors organisering och lokal förvaltning av skog på landsbygden i Sverige och i Indien är ämnet för Seema Arora-Jonssons doktorsavhandling vid SLU. Lokal förvaltning av skog innebär att befolkningen på landsbygden på något sätt är med om att fatta beslut kring skogarna runt om sina hem, och att de har rätt att använda skogen för att skapa en levande landsbygd. I Sverige är bakgrunden för detta dagens regionalpolitik med betoning på tillväxt, där landsbygdsbefolkning förväntas ta större ansvar för sin omgivning. När det gäller föreställningar om hur arbetet med lokal utveckling ska organiseras och fördelas, har genusrelationer en central roll. Avhandlingen utmanar några vedertagna antaganden: dels att lokal förvaltning av skog huvudsakligen handlar om skogen och institutioner för skogsförvaltning, dels att ett samhälle präglat av jämställdhetsideal och större individuell frihet och jämställdhet ger kvinnor större (kollektivt) handlingsutrymme.
Föreställningar om landsbygdsutveckling och jämställdhet skapas, upprätthålls och omvandlas i relationer människor emellan. Kvinnor i den svenska och de indiska byarna organiserade sig för att kunna planera vardagliga aktiviteter, som att ordna en adventsmarknad, en byteater eller att sköta om vattenkällor och fruktträd. Sådant organiserande, när det tog sig formen av särskilda kvinnogrupper, mötte motstånd hos mansdominerade byorganisationer. Invändningarna handlade om hur de organiserade sig, än vad de gjorde. Att organisera sig som kvinnor stred mot hur utvecklingsarbete brukar göras; kvinnorna förväntades arbeta i de existerande föreningarna.
Både i Sverige och i Indien visade kvinnorna att skogsfrågor inte kan skiljas från andra byangelägenheter. Om man ville förvalta skogen lokalt måste dessa försök förstås i samband med andra frågor rörande byutveckling. I Sverige var exempelvis frågor om service, skola och daghem aktuella.Likaledes pekade kvinnorna i Indien på att om lokal förvaltning inte bara ska inbegripa ”män” måste utvecklingsprocessen även innefatta de ojämlika villkoren mellan kvinnor och män.
Genom att Seema Arora-Jonsson analyserar två olika kulturella sammanhang i förhållande till varandra, kan hon studera hur jämställdhets- och utvecklingsdiskussioner påverkar kvinnors handlingsutrymme. Att organisera sig ”som kvinnor” verkade vara svårt i Sverige. Det var vanligare i Indien att kvinnor talade offentligt om hur de diskrimineras. Det innebar inte att makt- och diskrimineringsfrågor saknade aktualitet i Sverige, men att utrymmet för sådana diskussioner var mindre. Paradoxalt nog dolde den i Sverige så framträdande retoriken om jämställdhet vissa typer av underordning, och gjorde det svårt att ifrågasätta neutraliteten i olika strukturer. I det indiska utvecklingsarbetet accepterades det att utvecklingsarbetare utifrån kunde komma med åsikter om ojämlika relationer i byarna, men i Sverige uppfattades sådant som en inblandning i personliga förhållanden. I de väldigt olika sammanhangen återfanns det liknande föreställningar om utveckling och jämställdhet på båda orterna.
Seema Arora-Jonsson, institutionen för landsbygdsutveckling vid SLU i Uppsala, försvarar onsdagen den 15 juni 2005, klockan 9.30, sin doktorsavhandling Unsettling the Order: Gendered subjects and grassroots activism in two forest communities.
Disputationen äger rum i Loftets stora hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är professor Patricia Maguire, Western New Mexico University.
Kontaktinformation
Mer information: seema.arora.jonsson@lag.slu.se, 018-67 14 97, 018-32 16 02, 018-471 68 54
− Det är glädjande att få bekräftat att vi håller en hög internationell standard, säger Lars Bergman, rektor vid HHS.
EQUIS-ackrediteringen är ett internationellt system för kvalitetssäkring av högre ekonomutbildningar i hela världen. En EQUIS-ackreditering riktar sig till hela lärosätet och inte till en enskild utbildning. Processen fram till en ackreditering går ut på att lärosätet gör en gedigen genomgång av sin totala verksamhet, vilket sammanställs i en självvärderingsrapport. Rapporten utgör underlag för en bedömargrupp av akademiker och näringslivsrepresentanter som under några dagar besöker lärosätet och på plats bedömer kvaliteten i verksamheten. Vid besöket träffar gruppen såväl högskoleledningen som studenter.
En erhållen ackreditering måste förnyas var femte år, och den är därmed ett viktigt instrument för att arbeta och förbättra kvaliteten i verksamheten. Hittills har EQUIS ackrediterat 87 lärosäten i 28 länder.
Läs mer om EQUIS: www.efmd.org/html/home.asp
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Lars Bergman, rektor, Handelshögskolan i Stockholm
Telefon: 08-736 90 00
E-post: lars.bergman@hhs.se
S.k. prefrontal lobotomi, en kirurgisk metod för att behandla psykisk sjukdom som gick ut på att skära av vissa nervbanor i hjärnan, introducerades på de svenska sinnessjukhusen från 1946. Antalet lobotomier i Sverige kan tidigare ha underskattats enligt licentiatavhandlingen, som i huvudsak grundar sig på officiell statistik. Totalt genomgick ca 4 500 svenska patienter denna operation, bland dem 771 vid Umedalens sjukhus. Många fler kvinnor än män opererades: 61 % resp. 39 %.
Utvecklingen kan indeles i tre perioder. Under en introduktionstid 1944-1946 genomförde neurokirurger i Stockholm de första rätt begränsade serierna av lobotomier i landet. Under expansionsåren 1947-1950 blev operationen allmänt använd på många sinnessjukhus. Under den tredje perioden, utfasningsåren 1951-1960, minskade användningen successivt. En prefrontal lobotomi gjordes docks så sent som i slutet av 1960-talet på en patient med svåra symtom av drogmissbruk.
Stora skillnader i antalet utförda lobotomier finns mellan de 28 sinnesjukhus som ingår i studien. Umedalen och Sidsjön stod för 28 % av ingreppen medan tolv sinnessjukhus gjorde färre än 100 lobotomier. Frösö sjukhus gjorde bara 26 medan Salberga och Västra Mark enligt den officiella statistiken inte har gjort någon. Restads sjukhus verkar ha vidhållit lobotomibehandling också efter 1963, då alla övriga hade upphört med metoden. Huvuddelen av de i Sverige gjorda lobotomierna genomfördes 1950-1954, då de flesta sjukhusen kommit igång med operationerna. Då hade de sjukhus som började redan 1946 börjat minska på antalet ingrepp.
Från Umedalens sjukhus remitterades mellan 1947 och 1958 totalt 771 patienter till Umeå lasarett för lobotomi. Bland dem hade 84 % diagnosen schizofreni, men mot slutet av perioden finns en tendens i förskjutning mot andra diagnoser. Operationerna gjordes på Umeå lasarett och dödligheten efter ingreppen var 1949 hela 17%. Tekniken förbättrades senare och för hela den studerade perioden var dödligheten i genomsnitt 7,4 %.
Psykokirurgi är av intresse i medicinens och vetenskapens historia. Den aktualiserar både frågor om implementeringen av och rationaliteten i ny radikala behandlingsmetoder. Psykokirurgins praktik väcker också många frågor om den rådande etiska reflektionen hos de psykiatrer, neurokirurger och allmänkirurger som var involverade och även samhällets granskning av medicinsk verksamhet, däri inräknat mediernas roll för metodens acceptans.
Kenneth Ögren är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, och finns vid Inst. för kultur och medier, tel. 090-786 79 40, epost: kenneth.ogren@kultmed.umu.se
Licentiatuppsatsen har titeln ”THE SURGICAL OFFENSIVES AGAINST MENTAL DISORDER – Psychosurgery in Sweden 1944-1958”.
– Våtarbete och hudkontakt med till exempel lösningsmedel, cement och bekämpningsmedel är viktiga orsaker till sjukdom. Nya kemiska ämnen och produkter utvecklas, och det är viktigt att ta reda på om hälsan påverkas och hur vi kan förebygga att människor blir sjuka, säger en av arrangörerna Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Under fyra dagar samlas drygt 200 deltagare från hela världen för att diskutera hudexponering för allergiframkallande, hudirriterande och giftiga ämnen i arbetsmiljön och den allmänna miljön, hur skadlig exponering kan minimeras och hur skadliga effekter kan förebyggas.
– Sverige och EU ligger långt framme inom forskning och lagstiftning för att minska risken för sjukdom av farlig hudexponering, och det är en av huvudorsakerna till varför konferensen hålls i Stockholm i år, säger Carola Lidén.
I USA genomfördes år 2002 den första konferensen av detta slag. I år är arrangörerna Centrum för folkhälsa i Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet, tillsammans med National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) i USA. Konferensen hålls på Karolinska Institutets campus i Solna, Berzelius väg 3.
Konferensen stöds ekonomiskt av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Vårdalstiftelsen, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen, Statens folkhälsoinstitut och Astma- och allergiförbundet.
För mer information:
Konferensens webbplats: www.cdc.gov/niosh/topics/skin/OEESC2
Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi och ordförande i programkommittén, tfn 070-484 49 12, carola.liden@sll.se
Anders Boman, docent och hudtoxikolog, ordförande i den lokala organisationskommittén, tfn 070-328 90 95, anders.boman@sll.se
Kontaktinformation
Centrum för folkhälsa inom Stockholms läns landsting arbetar för ett friskare samhälle och en bättre hälsa för invånarna i Stockholms län. www.folkhalsoguiden.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största medicinska universitet. Verksamhetsidén är att genom forskning, utbildning och information medverka till att förbättra människors hälsa. www.ki.se
Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, är den vanligaste hormonella störningen hos kvinnor i fertil ålder. Äggstockarna hos kvinnor med syndromet har fler små och omogna äggblåsor än normalt. PCOS ger störd ägglossning, överskott av manligt könshormon, övervikt och en ökad känslighet för insulinstörningar och hjärt-kärlsjukdomar. Sjukdomen kan leda till infertilitet. Trots att PCOS är en ganska vanlig sjukdom är mekanismerna bakom uppkomsten oklara. Mycket talar dock för att en för hög aktivitet i kroppens sympatiska nervsystem, det vill säga den del av nervsystemet som vi inte kan styra med viljan, är en tänkbar anledning till syndromet.
Biolog Luigi Manni har i sitt avhandlingsarbete studerat aktiviteten i äggstockarnas sympatiska nervsystem hos råttor genom att analysera de så kallade alfa-adrenerga- och nervtillväxtfaktorreceptorerna. För att kunna studera råttorna har forskare på medicinsk väg framkallat polycystiska äggstockar, PCO, genom att ge dem könshormonet östradiol. På så vis liknar råttornas äggstockar biologiskt mänskliga äggstockar med PCOS. Alfa-adrenergareceptorer påverkar bildningen av könshormon i äggstockarna och bidrar till kärlsammandragning. Nervtillväxtfaktor styr utvecklingen av nerver i det sympatiska nervsystemet. Ju högre andel av dessa receptorer det finns i äggstockarna, desto högre är aktiviteten i det sympatiska nervsystemet.
Avhandlingen visar att de studerade receptorerna förekommer i en ökad omfattning i äggstockarna hos PCO-råttorna. Ökningen av alfa-adrenerga- och nervtillväxtfaktorreceptorer gick att återställa genom att blockera nervtillväxtfaktorerna och dess receptorer. Råttorna fick dessutom en så gott som normal ägglossning samt normalt utseende på äggstockarna. Resultaten talar för att nervtillväxtfaktorer tycks vara en viktig faktor vid utvecklingen av PCO hos råttor.
Både fysisk träning och lågfrekvent elektroakupunktur är två behandlingsmetoder som bland annat anses justera aktiviteten i det sympatiska nervsystemet. Fördelen med dessa behandlingar, jämfört med traditionell läkemedelsbehandling, är att de inte har några biverkningar. Fysisk träning har tidigare visat sig påverka de molekyler som minskar risken för utveckling av hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor med PCOS och elektroakupunktur har visat sig både sätta igång ägglossning och normalisera vissa hormonella störningar.
Luigi Manni visar att PCO-råttornas alfa-adrenergareceptorerna samt nervtillväxtfaktorer och dess receptor återställdes till normal nivå efter fyra till fem veckors frivillig fysisk träning och av tolv lågfrekventa elektroakupunkturbehandlingar. Dessutom återställde regelbunden fysisk aktivitet en så gott som normal ägglossning samt normaliserade äggstockarnas utseende. Dessa resultat antyder att både fysisk träning och lågfrekvent elektroakupunktur förändrar aktiviteten i sympatiska nerverna till äggstockarna. Denna kunskap är av stor vikt för kvinnor med PCOS då det kan komma att påverka framtida behandlingsmetoder.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Adrenoceptors and Nerve Growth Factor: Effects of Electro-Acupuncture and Physical Exercise in Rats with Steroid-Induced Polycystic Ovaries
Avhandlingen försvaras fredagen den 10 juni, klockan 12.30 i Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
biolog Luigi Manni, telefon: 031-342 29 65, e-post: luigi.manni@inmm.cnr.it
Handledare:
docent Elisabet Stener-Victorin, telefon: 0705-64 36 55, e-post: elisabet.stener-victorin@wlab.gu.se
Resultaten av projektet som genomförts i samverkan mellan Avdelningen för reglerteknik och kommunikationssystem vid LiU och Volvo Car Corporation offentliggörs nu för första gången i industridoktoranden Jonas Janssons avhandling Collision avoidance theory – with application to automotive collision mitigation.
Systemet bygger huvudsakligen på två komponenter: en radarsensor som mäter avståndet till framförvarande fordon och en dator som fattar beslut och slår till bromsarna om så behövs. Detta sker mindre än en sekund före den oundvikliga kollisionen – om föraren inte dessförinnan uppmärksammat varningssignalerna från systemet. Om hastigheten minskas med mellan noll och 15 kilometer i timmen minskar skaderisken med 15 procent, räknat på befintlig olycksstatistik för påkörningsolyckor bakifrån. Eftersom sådana olyckor svarar för en tredjedel av alla kollisioner som leder till skador, betyder det en total minskning av svåra och dödliga skador med fem procent.
Jonas Jansson har i samarbete med Volvo utvecklat två demonstrationsbilar som körts på testbana med uppblåsbara ballongbilar som figuranter. Resultaten visar att systemet genom panikbromsning klarar av att reducera hastigheten enligt förväntningarna, och i vissa fall betydligt mer än 15 km/h fram till kollisionsögonblicket.
Bilarna har också testats i vanlig trafik med bromsautomatiken frånkopplad. Även vid normal körning är en trafikmiljö full av störande signaler vilket skulle kunna ge upphov till falsklarm från systemet, vilket självklart måste undvikas. Kompletterat med ytterligare en målföljningssensor har systemet blivit tillräckligt robust.
Tekniken bygger på statistiska riskmått som dels väger in ofrånkomliga mätfel från sensorerna, dels tar hänsyn till flera fordon i bilens närhet och deras möjliga manövrar. Bromsarna aktiveras först när risken för kollision är i det närmaste 100 procent.
Kontaktinformation
Jonas Jansson nås på 013-286697, 0702-195156 eller jjansso1@volvocars.com
Vid prisceremonin Offentliga Rummet i Linköping igår medverkade bland annat minister Ylva Johansson. Förutom Expertsvar belönades också ”Min pension” som bästa e-tjänst.
– Båda vinnarna är fantastiska exempel på god samverkan med kundens bästa för ögonen, säger, säger Stefan Hedin jurymedlem och ledamot av IT-politiska strategigruppen. ‘
Min pension vinner i tävlingsklassen Bästa e-tjänst för att den är enkel att använda och ger en känsla av mervärde. Ett särskilt plus får den för att offentlig och privat sektor samverkar med kundens bästa för ögonen.
När det gäller Expertsvar är det just den omfattande graden av samverkan som resulterat i en väl utvecklad tjänst och medalj i tävlingsklassen Bästa samverkan.
– Det är särskilt lovvärt att hitta möjligheter till samverkan när det gäller universiteten och högskolorna eftersom de faktiskt konkurrerar med varandra på olika sätt, säger Hans von Axelson, jurymedlem och verksamhetschef på Handikappombudsmannen.
”Expertsvar.nu är en till synes enkel tjänst som kopplar ihop journalisters frågor med svar från forskare. Bakom tjänsten döljer sig en gedigen samverkan med universitet och högskolor samt ett system väl avpassat för målgruppens behov och situation. Juryn väljer Expertsvar till vinnare i tävlingsklassen Bästa samverkan för att den löser ett väl definierat problem med en genomtänkt tjänst beroende av kontinuerlig och påtaglig samverkan.”
Vinnarna och de hedersomnämnda bidragen direktkvalificeras till den internationella tävlingen Stockholm Challenge (www.stockholmchallenge.se).
Mer information om Guldlänken, juryn och tävlingsbidragen finns på www.guldlanken.se och www.statskontoret.se
Gynnar elever med lågutbildade föräldrar
Högre undervisningskostnader eller högre lärartäthet i grundskolan har en positiv effekt på meritvärdena bland elever med lågutbildade föräldrar. För den genomsnittlige eleven har resursförändringar dock inte någon effekt på studieresultaten, oavsett om dessa mäts genom meritvärden, poäng på nationella prov, som sannolikhet att få godkänt i kärnämnena eller att bli behörig till gymnasiet. Studien visar också att socioekonomisk bakgrund, framförallt föräldrarnas utbildningsnivå, förklarar en mycket stor del av skillnaderna i studieprestation. Studieresultaten för flickor är betydligt bättre än för pojkar.
Särskilt statsbidrag till resursförstärkningar
Resultaten är av intresse mot bakgrund av att staten under perioden 2001-2006 har avsatt 17,5 miljarder kronor för att förbättra elevernas förutsättningar att nå sina utbildningsmål, de s k Wärnerssonpengarna. För att få bidraget måste kommunerna öka personaltätheten jämfört med läsåret 2000/01. Medlen tillförs stegvis, i ökande omfattning över tiden. Läsåret 2001/02 uppgick bidraget till 1 miljard kronor och läsåret 2002/03 betalades nästan dubbla summan.
Metod och data
Undersökningen omfattar samtliga elever som avslutade grundskolan mellan 1998 och 2003, vilket innebär att de två första åren med Wärnerssonpengarna ingår i studien. Att bestämma effekten av resursförändringar på studieresultat är svårt, eftersom man i skolorna satsar extra resurser på studiesvaga elever. Om man undersöker hur studieresultat samvarierar med skolresurser kan det därför se ut som mer resurser ger sämre resultat, även om det i praktiken är tvärtom. I studien beaktas detta problem genom att förändringar i studieresultat i årskurs 9 relateras till förändringar i skolresurser.
Författare
Rapport 2005:06 ”En utvärdering av personalförstärkningar i grundskolan” är skriven av Christian Andersson och Iida Häkkinen, båda vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Christian Andersson, tel: 018-471 16 36, e-post: christian.andersson@nek.uu.se
Vi blir alltmer beroende av en tillförlitlig elförsörjning av hög kvalitet. I elnätet uppstår emellertid störningar som påverkar spänningsnivån och ger dippar som plötsligt sänker spänningen till värden mellan 1 procent och 90 procent av normal spänning under 0,01 till 60 sekunder. Olika apparater och kundkategorier är olika känsliga för sådana dippar. En spänningsdipp kan göra att TV:n blinkar till, att belysningen dämpas eller att datorn startar om. För en känslig industrikund med hårt automatiserade tillverkningsprocesser kan problemen bli betydligt värre, med avbrott i tillverkningen och omstart av processerna som följd. En spänningsdipp på en halv sekund kan för en känslig industri vara lika kostsam som flera timmars strömavbrott.
För elnätsföretag, känsliga elkonsumenter och tillverkare av elektroteknisk utrustning är det viktigt att elnät och apparater är anpassade till varandra. Det behövs entydig terminologi, standardisering och kunskap om vilka krav som bör ställas på elnät och apparater och det behövs kunskaper för att bestämma lämpliga nivåer och motåtgärder för att mildra inverkan av spänningsdippar.
Gabriel Olguin har utvecklat en metod som bygger på hur man bäst skall placera ett begränsat antal mätenheter för att säkerställa att varje spänningsdipp registreras och har sedan kombinerat den med stokastiska beräkningar, det vill säga beräkningar som bygger på sannolikhetskalkyl.
Hans arbete har bidragit till att öka förståelsen för spänningsdippar, deras spridning och påverkan på olika belastningsobjekt. Men framförallt finns det nu ett färdigt verktyg som kan användas för att
– klassificera distributionsnät, för att i framtiden underlätta beslut om lokalisering av känslig industri
– ställa krav på anslutna apparater, i fråga om tålighet mot spänningsdippar
– dimensionera lämpliga motåtgärder i befintliga installationer. Sådana motåtgärder kan antingen syfta till att minska storleken och/eller varaktigheten av spänningsdippen eller till att öka tåligheten hos belastningsobjektet.
Avhandlingen ”Voltage Dip (Sag) Estimation in Power Systems Based on Stochastic Assessment and Optimal Monitoring” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 9 juni 2005, kl 10.00 i VD-rummet, Hörsalsvägen 11, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Gabriel Olguin, Institutionen för energi och miljö, Avdelningen för elteknik, Chalmers, Göteborg, tel: 031-772 16 61, e-post: gabriel.olguin@ieee.org
Korpusar består av olika slags text (till exempel tidningstext, sakprosa, akademisk text) och kan antingen vara sammansatt för att spegla ett språk som helhet eller för att representera en viss version av ett språk (till exempel engelska talad av tonåringar i London 1991-1992). Ylva Berglund har använt olika korpusar för att se vilka faktorer som påverkar valet av uttryck för framtid i modern engelska. Hon finner att typen av text är viktig men visar också på regionala skillnader och skillnader mellan olika typer av talare.
Framtidsuttryck på engelska är ett område som är erkänt svårt att bemästra för icke-engelskatalare. På svenska kan vi säga ”jag gör det i morgon”, ”jag ska göra det i morgon” eller ”jag kommer att göra det i morgon” och det betyder ungefär samma sak. Det är liknande på engelska; man kan, till exempel, säga ” I will do it”, ”I am going to do it” eller ”I shall do it”. Som språkinlärare kan det vara svårt att veta vilket uttryck man ska välja.
– En fördel med att använda korpusar är att man kan studera språket som det används. Man kan se vilken variant som är vanligast, hur språkbruket varierar mellan olika slags text och hur olika talare använder olika ord och uttryck, säger Ylva Berglund.
I den här studien visas bland annat att ”will” är det vanligaste framtidsuttrycket över lag, att ”going to” används mer i tal än i skrift och att ”shall” är en ovanlig form som har minskat i bruk över tiden och nu används mest i speciella sammanhang.
Korpusar är inget nytt fenomen men det var först med datorns intåg som det blev praktiskt möjligt att samla och automatiskt bearbeta stora mängder text. Under de senaste 20-30 åren har användandet av korpusar ökat dramatiskt.
Kontaktinformation
Ylva Berglund, tel: +44-1865-283 686, mobil: 070-39 211 40, e-post: ylva.berglund@oucs.ox.ac.uk
