Alzheimers sjukdom antas debutera hela 20 till 30 år innan symtomen märks. För att personer med begynnande sjukdom ska kunna få behandling är det därför viktigt att tidigt kunna diagnostisera dessa. Ett sätt att tidigt ta reda på om en person är drabbad är att studera olika så kallade sjukdomsmarkörer. Det innebär att forskarna i olika kroppsvätskor och vävnader letar efter specifika molekyler som markerar att en person bär på sjukdomen.

Med lic Anna-Maria Nilselid har i sin avhandling studerat proteinet clusterin i hjärnvävnad och ryggmärgsvätska hos Alzheimerpatienter. Alzheimers sjukdom karaktäriseras av att hjärnvävnadens nervceller bryts ned och att antalet så kallade senila plack och neurofibrillära nystan ökar. De senila placken består främst av peptiden beta-amyloid och nystan av hyperfosforylerat protein tau. Proteinet clusterin framställs i hjärnan av astrocytceller, vilka aktiveras runt de senila placken vid Alzheimers sjukdom.

Avhandlingen visar att clusterinnivån är förhöjd i storhjärnan som är en del av hjärnan som är förknippad med Alzheimers sjukdom. Däremot visade sig nivåerna vara normala i lillhjärnan, en del av hjärnan som inte påverkas speciellt mycket av Alzheimers sjukdom.
– Jag antar därför att clusterin är ett ämne som är inbladat i uppkomsten av sjukdomen. När jag undersökte clusterin vidare visade det sig att det fanns dels i astrocyterna och nervcellerna, dels i de senila placken. Clusterin fanns dock inte i alla senila plack, och jag tror därför inte att clusterin primärt bidrar till plackbildningen, säger Anna-Maria Nilselid.

Ryggmärgsvätska kan påvisa olika förändringar i hjärnan. I den är det möjligt att hos levande personer mäta en form av peptiden beta-amyloid samt proteinet tau, två ämnen som indikerar om en person har Alzheimers sjukdom. Anna-Maria Nilselid undersökte i sin avhandling om även proteinet clusterin är ett ämnen som i ryggmärgsvätskan kan påvisa sjukdomen. I avhandlingens sista studie visar resultaten att Alzheimerpatienter har ungefär 25 procent högre nivåer av clusterin än friska individer.

– Ökningen av clusterin i hjärnvävnad kan alltså ses också i ryggmärgsvätskan, men på grund av att clusterinvärdena hos patienter och friska kontrollpersoner inte skiljer sig tillräckligt mycket kan inte patienter särskiljas från kontrollpersoner med tillräckligt stor marginal med hjälp av clusterin i ryggmärgsvätska. Clusterin utesluts därför i nuläget som biokemisk markör för Alzheimers sjukdom, men fortsatta studier kan eventuellt visa annat, säger Anna-Maria Nilselid.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för laborativ neurovetenskap
Avhandlingens titel: Clusterin in brain and cerebrospinal fluid in Alzheimer’s disease
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Med lic Anna-Maria Nilselid, telefon: 031-93 31 13, 0736-63 67 27, e-post: anna-maria.nilselid@neuro.gu.se, aml_mag@hotmail.com

Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon: 031-343 24 15, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se

Apolipoprotein A-V finns i blodplasman och verkar ha betydande effekt på nivån av blodfetter, främst triglycerider. Mutationer i den gen som kodar för ämnet har samband med rubbningar i blodfettvärdena och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det har nyligen föreslagits att apolipoprotein A-V verkar genom att aktivera lipoproteinlipas, det enzym som spjälkar blodfetterna så att de kan tas upp i kroppens vävnaderna.

Gunilla Olivecronas grupp har nu, i samarbete med Robert O. Ryan m.fl. i USA, visat att mekanismen för det här proteinets effekt inte är att direkt aktivera lipaset. Däremot kan det, liksom lipoproteinlipas, binda starkt till heparin. Denna egenskap gör att båda proteinerna kan binda i närheten av varandra på cellytor. Genom att båda dessutom binder till blodfetter (lipoproteiner) kan upptaget av fett i cellerna stimuleras.

Forskargruppen har använt en speciell teknik (biosensorteknik, Biacore®) för att i modellstudier visa hur apolipoprotein A-V medierar bindning av blodfetter till en heparintäckt yta.

Aivar Lookene, Solveig Nilsson, Gunilla Olivecrona, Umeå University;
Jennifer A. Beckstead, Robert O. Ryan, Children’s Hospital Oakland Research Institute: “Apolipoprotein A-V-heparin Interactions”, The Journal of Biological Chemistry, Vol. 280, Issue 27, 25383-25387.

Ytterligare upplysningar: Professor Gunilla Olivecrona, Inst. för medicinsk biovetenskap, fysiologisk kemi, tel. 090-785 44 91, mobil 070-548 02 62, e-post: gunilla.olivecrona@medbio.umu.se

Forskargruppen följer sedan fem år en grupp värmländska barn i studien Bostad-Barn-Hälsa. Nu vill forskarna utvidga studien och följa en grupp nyfödda barn i Värmland. Syftet är att få svar på vad det är som gör att så många barn i Sverige utvecklar allergi och astma.

– Vi vill gärna följa barnen från början, innan någon har utvecklat allergi eller astma. Just nu sitter vi och planerar för studien. Tanken är att följa en årskull värmländska barn, från graviditeten och upp i skolåldern. Det kommer att röra sig om ungefär 2 300 barn, säger docent Carl-Gustaf Bornehag.

När studien är klar att dras igång får blivande föräldrar en förfrågan om de vill delta.

I studien Bostad-Barn-Hälsa genomfördes år 2000 en enkätundersökning riktad till alla barn i Värmland, drygt 14 000. 198 barn med allergiska besvär och 202 barn utan allergier valdes ut för fördjupade undersökningar. Även bostäderna undersöktes. Man tittade på byggmaterial, byggkonstruktion och ventilation. Damm- och luftprover togs.

Studien visar att det finns ett starkt samband mellan mängden mjukgörare i sovrumsdammet och allergiska besvär hos barn. Det var främst ämnena BBzP, butyl benzyl phthalate, och DEHP, di(2-ethylhexyl) phthalate, som samvarierade med hälsobesvär. Både BBzP och DEHP var starkt kopplade till mängden PVC-mattor och vinyltapeter i bostaden.

– Resultaten har ifrågasatts, främst av industrin. Man har bland annat sagt att familjer med allergiska barn skulle ha rivit ut heltäckningsmattor och ersatt dem med plastmattor. Barnen skulle alltså redan vara allergiska, innan PVC-mattorna lades in. Men det stämmer inte, här i Sverige åkte heltäckningsmattorna ut för 20 år sedan, långt innan dessa barn var födda, säger Carl-Gustaf Bornehag.

– Vi kan inte säga med säkerhet att mjukgörare orsakar allergi, men vi ser ett tydligt samband mellan mjukgörare i inomhusmiljön och barn med allergiska besvär.

Carl-Gustaf Bornehag är docent i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet samt även knuten till Danmarks Tekniska Universitet och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.

Forskningen finansieras av Formas, Vårdalstiftelsen – stiftelsen för vård och allergiforskning, Astma- och allergiförbundet samt Cancer- och allergifonden.

Forskningsrönen kring bostadsfaktorer, inomhusmiljö och barns allergiska besvär finns publicerade i bland annat den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives (EHP)

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Carl-Gustaf Bornehag, tfn 054-700 25 40 eller mobil 0705-86 65 65.

Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till bestående synnedsättning bland äldre personer. Förändringarna ger de drabbade stora problem i vardagen. Tidigare undersökningar har visat att förändringar i gula fläcken gör många osäkrare än jämnåriga i att sköta sina dagliga sysslor och de har större behov av hjälp av andra. Legitimerad arbetsterapeut Kajsa Eklunds avhandling visar att personer som deltagit i ett grupprogram är både säkrare och i mindre behov av hjälp från hemtjänst eller anhöriga ännu drygt två år efter behandling.

– Programmet är kostnadseffektivt, för samma kostnad blir fyra gånger fler personer säkrare i sina vardagliga sysslor, i jämförelse med ett individuellt program. Samhällets kostnader för hemtjänst verkar även minska för dem som deltagit i grupprogrammet, säger Kajsa Eklund.

Studierna som ligger till grund för avhandlingen innefattar 131 personer i åldern 65 till 91 år som deltagit i antingen grupprogrammet eller i ett individuellt program. Deltagarna hade alla av sin ögonläkare remitterats till syncentral för rehabilitering på grund av sin ögonsjukdom.

Tjugoåtta månader efter behandling hade deltagarna i båda programmen fått sin syn ytterligare försämrad, men trots det har gruppdeltagarna blivit både säkrare i vardagen och behållit sin självständighet medan de individuella deltagarna blivit osäkrare och mer beroende av andra personers hjälp. Gruppdeltagarna rapporterar även färre sjukdomssymtom än de individuella deltagarna. Bland annat hade upplevelsen av yrsel och trötthet minskat.

– Att ha träffat andra i samma situation, kunnat utbyta råd och tips, tränat nya sätt att utföra sina sysslor på och att ha lärt sig en problemlösningsmall av arbetsterapeut anses av gruppdeltagarna har varit viktiga delar i grupprogrammet, säger Kajsa Eklund.

Hon anser därför att grupprogrammet bör erbjudas som första alternativ till behandling till äldre personer med förändringar i gula fläcken. I ett första skede på syncentral, men programmet lämpar sig även inom primärvårdens arbetsterapi i samarbete med syncentral. Detta som ett led i att bygga upp en rehabiliteringskedja, något som i dagsläget saknas för denna grupp.

Avhandling för doktorsexamen i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, institutionen för arbetsterapi och fysioterapi
Avhandlingens titel: A group and activity-based health promotion program for older persons with visual impairment. A summative evaluation
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg arbetsterapeut Kajsa Eklund, telefon: 031-773 61 15, 031-40 24 98, 0705-76 13 13, e-post: kajekl@fhs.gu.se

Handledare:
Docent Synneve Dahlin Ivanoff, telefon: 031-773 57 39, 031-40 08 38, e-post: sydi@fhs.gu.se

Sjukdomar som ger för tidigt åldrande beror ofta på att proteiner i cellens kärna är förändrade. Exempelvis Hutchinson-Gilford progerial syndrom (HGPS), som är en allvarlig form av för tidigt åldrande, beror på mutationer i proteinet lamin A. Lamin A är viktigt för att celldelning och DNA-replikation ska ske korrekt. Förändringar i ett enzym som medverkar i modifieringen av prelamin A, från vilket lamin A bildas, har också visat sig ge för tidigt åldrande i både möss och människa.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och universitetet i Hongkong beskriver nu detta enzyms betydelse för stabiliteten i DNA. Forskarna har tidigare producerat möss som saknar enzymet och dessa möss utvecklade förändringar liknande sådana vid för tidigt åldrande. Nu har man visat att detta beror på flera skador på DNA och förändringar i kromosomerna. Benmärgsceller från mössen har fler kromosomala skador och är mer känsliga för ämnen som kan skada DNA. Funktionen av det normalt DNA-stabiliserande proteinet p53 blir också stört.

Resultaten tyder på att förändringar i prelamin A och lamin A ger störningar i cellens normala förmåga att hantera och reparera skador på DNA. Detta resulterar i genetisk instabilitet som kan vara en bakomliggande orsak till vissa typer av för tidigt åldrande.

Forskare Zhongjun Zhou inledde detta forskningsarbete vid Karolinska Institutet där han disputerade förra året. Han forskar nu vid universitetet i Hongkong. Förutom Zhous tidigare handledare Karl Tryggvason har från Karolinska Institutet också professor Yihai Cao deltagit i arbetet.

Publikation:
Genomic instability in laminopathy-based premature aging
Liu B, Wang J, Chan KM, Tjia WM, Deng W, Guan X, Huang J, Li KM, Chau PY, Chen DJ, Pei D, Pendas AM, Cadinanos J, Lopez-Otin C, Tse HF, Hutchinson C, Chen J, Cao Y, Cheah KSE, Tryggvason K, Zhou Z.
Nature Medicine Online 26 juni 2005.

Kontaktinformation
För mer information:
Professor Karl Tryggvason, institutionen för biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, tel 070 329 7720, sekr 08-524 877 55 eller mail: karl.tryggvason@mbb.ki.se

I slutet av 2004 levde ungefär 40 miljoner människor med hiv, de flesta av dem i södra Afrika. Varje år dör ungefär tre miljoner människor av infektionen, många av dem i unga år. Trots stora ansträngningar har försök att utveckla vaccin varit fruktlösa. Däremot finns det ett antal mediciner mot hiv. Dessa kan inte bota en smittad person, men kan bromsa upp infektionsförloppet, och kallas därför bromsmediciner. Det finns idag ett tjugotal bromsmediciner på marknaden, men eftersom hiv-viruset lätt utvecklar resistens mot dessa, och att de i allmänhet ger biverkningar, är behovet av nya och säkra hiv-läkemedel stort.

Fil mag Elin Andersson presenterar i sin avhandling studier som visar att molekylen GPG-NH2 hämmar hiv-viruset i provrör.
– GPG-NH2 visade sig hämma hiv på ett helt nytt sätt. Molekylen förhindrade att viruset bildade sin korrekta struktur, och var därför verksam även mot hiv som utvecklat resistens mot de bromsmediciner som används på patienter idag, säger Elin Andersson.

Hon kunde också i provrör visa att hiv inte kunde utveckla resistens mot GPG-NH2 men väl mot andra idag använda bromsmediciner. GPG-NH2 testades på hiv-infekterade patienter år 2001. Resultatet var dock nedslående, eftersom effekten på hiv-viruset som visats i provrör inte kunde upprepas hos smittade. Elin Andersson och de övriga forskarna i projektet visar nu att det berodde på att GPG-NH2 i sig inte hämmade hiv-virusets förökning. Istället visades det sig att den virushämmande substansen var en nedbrytningsprodukt, en så kallad metabolit, av GPG-NH2. Metaboliten bildades genom enzymatisk omvandling i provrörsförsöken. Denna omvandling av GPG-NH2 till den hiv-hämmande aktiva substansen, som kallas alphaHGA, sker i två steg av två olika enzymer som fanns i det odlingsmedium som använts vid provrörsförsöken.

Elin Andersson har i sin avhandling identifierat det första av dessa enzym som också finns i människoblod. Skälet att GPG-NH2 inte fungerade på patienterna var att det andra enzymet som krävs för aktivering av GPG-NH2 till den hiv-hämmande substansen alphaHGA saknas hos människor.

I forskningssamarbetet ingår förutom Sahlgrenska akademin även Karolinska institutet, Uppsala universitet och Regainstitutet i belgiska Leuven. Som tidigare rapporterats av bioteknikföretaget Tripep AB kommer den nya aktiva substansen, alphaHGA, testas på hiv-infekterade patienter senare i år.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk virologi
Avhandlingens titel: Short modified peptides and their metabolites inhibit HIV replication
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Elin Andersson, telefon: 031-342 46 63, 0733-94 01 60, e-post: elin.andersson@microbio.gu.se

Handledare:
Adjungerad professor Bo Svennerholm, telefon: 031-342 47 32, e-post: bo.svennerholm@microbio.gu.se
Docent Peter Horal, telefon: 031-342 46 95, e-post: peter.horal@microbio.gu.se

Lindholm utsågs den 17 juni till ”President elect” av ISH:s rådsförsamling, ”Council”, vilket innebär att han tillträder som ordförande i samband med organisationens nästa kongress, i Japan oktober 2006. Hans huvuduppdrag blir då att förbereda och arrangera en följande stor kongress, i Berlin juni 2008. Lindholm är sedan 2004 en av föreningens sammanlagt sex ”Officers” och har tillhört Council sedan 2000.

ISH är en vetenskaplig sammanslutning med totalt ca 800 högt meriterade forskare över hela världen som medlemmar, bland dem ca 30 svenskar. Man arbetar bl.a. i samarbete med världshälsoorganisationen WHO med internationella riktlinjer, ”guidelines”, för blodtrycksbehandling. Det finns också ett motsvarande europeiskt sällskap (ESH) samt ett i USA, ett i Japan och ett för Asien och Stilla havsområdet.

Lindholm, som bl.a. uppmärksammats för sin medverkan i en Lancet-artikel om betablockeraren atenolol, valdes på grundval av ett program i fyra punkter:

1. Nära en miljard människor, mer än en fjärdedel av världens vuxna befolkning, har högt blodtryck och antalet beräknas stiga avsevärt fram till 2025. Därför bör ISH prioritera förebyggande, diagnos, behandling och kontroll av högt blodtryck, särskilt när det gäller billig behandling för bruk i utvecklingsländerna.

2. Ökningen av fetma och diabetes är nästan en epidemi och högt blodtryck är en väsentlig faktor. Därför krävs vetenskapliga möten och samarbete med forskarorganisationer som arbetar på detta område.

3. En stor utmaning för ISH är det faktum att det är väl känt hur högt ska behandlas men att det inte genomförs i praktiken. Det krävs ökat och bättre samarbete med läkare i öppenvården för att åstadkomma detta.

4. ISH behöver rekrytera nya och yngre medlemmar. Dessutom bör kommunikationen inom organisationen förbättras.

Lars Hjalmar Lindholm disputerade 1984 på en avhandling om högt blodtryck, baserad på de klassiska Dalby-studierna i Skåne, och har sedan dess ca 150 vetenskapliga publikationer. Han blev professor vid Medicinska fakulteten i Umeå 1998.

Ytterligare upplysningar:
Lars Hjalmar Lindholm, se http://www.umu.se/phmed/allmmed/personal/larsh_l.htm

Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/