Utvinningen av råolja kommer inte att kunna fortsätta öka. Ska vi dessutom försöka minska utsläppen av koldioxid måste vi utveckla icke-fossila alternativ till exempelvis motorbränsle. Ett sådant alternativ är bioetanol, det vill säga etanol som framställs genom jäsning av socker från biomassa.
En vanlig råvara för framställning av bioetanol är vete. För att jäsa sockerarter från vetet till bioetanol använder man mikroorganismer, till exempel vanlig bagerijäst. Tekniken är etablerad i många länder, inklusive Sverige som årligen producerar mer än 50 000 kubikmeter etanol, huvudsakligen från vete. Men för att öka produktionspotentialen vill man kunna använda även andra råvaror. Cellulosa från trä är en sådan tänkbar råvara. Cellulosa i sig kan inte jäsas utan måste hydrolyseras, spjälkas till fritt socker, först. Det finns olika tekniker för detta, men det som just nu anses vara mest användbar är svagsyrahydrolys. Den innebär att man utsätter cellulosa för kombinationen utspädd syra och hög temperatur, vilket gör att den bryts ned till jäsningsbart socker.
– En pilotanläggning för framställning av bioetanol från trävara finns sedan ungefär ett år i Örnsköldsvik, så Sverige ligger långt fram i utvecklingen, säger Tomas Brandberg som just försvarat sin doktorsavhandling i ämnet.
– Det finns vissa problem med processen, framförallt lösgör hydrolysen giftiga ämnen som hämmar mikroorganismernas ämnesomsättning. I allvarliga fall inaktiveras cellerna helt och ingen etanol produceras. Jag har jämfört olika stammar av bagerijäst (Saccharomyces cerevisiae) och det visar sig att de har högst skiftande tolerans mot gifterna i hydrolysatet, varför valet av stam blir avgörande för själva processen. Den stam i studien som visade sig vara bäst har jag sedan använt som jäsande organism i andra projekt, fortsätter Tomas Brandberg.
I ett av dessa projekt utreddes effekterna av mycket stark kvävebegränsning. Kväve måste i någon form tillsättas för att cellerna ska kunna reproduceras, vilket är nödvändigt för att jäsningsprocessen skall fortgå. Det visade sig att den undersökta stammen kunde växa och överleva på extremt små mängder kväve och samtidigt jäsa tillgängligt socker till etanol om man odlade jästen i en reaktor där den till största delen inte spolas ut, det vill säga med så kallad cellrecirkulation.
Cellrecirkulation visade sig också vara en användbar metod för att kontinuerligt jäsa trähydrolysat till etanol. Med hjälp av cellrecirkulation kan man nämligen bygga upp höga koncentrationer av biomassa i reaktorn. Detta underlättar både ett effektivt utnyttjande av sockret och det som brukar kallas intracellulär detoxifiering, vilket innebär att cellerna själva kan ta hand om giftiga ämnen.
Trähydrolysat är rikt på socker, men saknar andra näringsämnen som jästen också behöver. Tomas Brandberg har också studerat hur man kan komplettera trähydrolysat med andra ämnen. Han har också undersökt andra organismer som bättre kan användas för jäsning av andra sockerarter än hexoser, som är det som den nämnda stammen av bagerijäst bäst kan hantera.
Avhandlingen ”Fermentation of undetoxified dilute acid lignocellulose hydrolysate for fuel ethanol production” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 19 maj.
Kontaktinformation
Mer information:
Tomas Brandberg, Avdelningen för molekylär bioteknik, Institutionen för kemi- och bioteknik
Tel: 031-772 30 39, E-post: tomas@brandberg.org
Idag är väldigt lite känt om mekanismerna som styr utvecklingen av neurala stamceller. En bättre kontroll över processen skulle kunna innebära stora förbättringar av behandlingen för olika neurologiska sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons, stroke eller andra sjukdomar där skadan beror på förlust av nervceller i hjärnan.
Ända sedan upptäckten att nervceller kan nybildas i hjärnan även hos vuxna, har ett av de viktigaste målen inom neurologisk forskning varit att försöka förstå stamcellernas process.
Nya nervceller, neuroner, utvecklas från neurala stamceller. Neurala stamceller är omogna celler som har förmågan att utvecklas till alla typer av mogna hjärnceller, det vill säga neuroner samt gliaceller som astrocyter och oligodendrocyter.
Ny automatiserad metod
Karin Althoff har med hjälp av bildanalys arbetat med metoder för att hitta och följa celler i en sekvens av mikroskopibilder av odlade neurala stamceller under deras utveckling till mer mogna hjärnceller. Cellerna studeras under ungefär två dygn, en bild tas ungefär var tionde minut.
Genom att följa cellerna i en bildsekvens, kan utvecklingen av individuella celler iakttas. Man får information om till exempel hur många celldelningar en cell har gått igenom eller vad som har hänt med systercellerna vid en sådan celldelning.
– Att följa cellerna manuellt är både tröttsamt och tidsödande. Den automatiska procedur som utvecklas i avhandlingen innebär betydligt bättre möjlighet att hantera större mängd data, säger Karin Althoff.
Experimentet avslutas med att cellerna färgas för att kunna identifiera de olika celltyper som stamcellerna har utvecklats till. Infärgningen innebär också att cellerna dör.
Möjligt att identifiera celltyper
Med hjälp av informationen om cellernas positioner kan även statistiska analyser av cellernas rörelsemönster göras. En inledande analys visar att rörelsen hos en slags gliaceller, astrocyter, är mer riktad medan rörelsemönstret hos en mer omogen cell är mer slumpmässigt. Detta tyder på att det kan vara möjligt att upptäcka celltypsspecifika rörelsemönster för alla typer av hjärnceller. I så fall skulle de olika celltyperna kunna identifieras medan de lever, experimentet inte behöva avbrytas och cellerna studeras under längre tid.
Forskningen om stamcellers rörelser utförs i samarbete med Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Avhandlingen ”Segmentation and Tracking Algorithms for in Vitro Cell Migration Analysis” försvarades vid en offentlig disputation den 3 juni på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Karin Althoff, Institutionen för signaler och system, Chalmers,
tel: 031-772 17 83
althoff@s2.chalmers.se
Handledare: Professor Tomas Gustavsson,
tel: 031 – 772 18 02
gustavsson@s2.chalmers.se
Inom medicinsk diagnostik vill man till exempel kunna mäta om en patient har ett visst ämne i blodet och i så fall hur mycket. Ett exempel från kriminalteknologin är DNA-analyser för att kunna binda gärningsmän vid brott. Inom livsmedelsindustrin är det viktigt att kunna mäta bakteriehalten i olika produkter.
För att göra sådana analyser kan man använda en biosensor, som mäter den naturliga interaktionen mellan olika biomolekyler, till exempel ett antigen* som binder till en antikropp. Det finns många olika typer av biosensorer som alla har fördelar och nackdelar.
– Vi har jobbat med att utveckla olika ytbaserade biosensorer, vilket innebär att man fäster biomolekyler på en yta, exempelvis antikroppen mot antigenet man vill detektera. Detektionen sker sedan genom att en ändring i ytegenskap, till exempel brytningsindex mäts, säger Charlotte Larsson
Ett problem är att vissa biomolekyler lätt blir förstörda och slutar fungera när man tar dem ur deras naturliga miljö och fäster dem på en yta. För att i möjligaste mån undvika det problemet kan man täcka ytan man använder med något material som är ”snällt” mot biomolekylerna.
– Vi har använt konstgjorda cellmembran, så kallade lipidbilager (plana strukturer) och lipidvesiklar (ihåliga sfärer där väggarna består av lipidmembran) för att täcka ytorna med. Eftersom ett cellmembran utgör biomolekylernas naturliga omgivning är de en lämplig miljö för dem. Vi har visat på olika exempel där det kan vara fördelaktigt att koppla DNA och proteiner till lipidmembran för detektionsändamål och också visat på olika sätt att koppla biomolekylerna till membranet.
– Ytterligare utvecklingsarbete behövs, men tankar på kommersiella tillämpningar finns genom groddföretaget Layerlab, tillägger Charlotte Larsson.
Forskningen presenteras i en doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola. Avhandlingen ”Biosensing and Protein Array Design using Lipid Assemblies” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 maj 2005.
Charlotte Larsson kommer från Jönköping.
*Antigen är vad man inom immunologin kallar ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret när det kommer in i organismen. Denna reaktion leder till nybildning av antikroppar som angriper antigenet.
Kontaktinformation
Mer information:
Charlotte Larsson, Avdelningen för tillämpad fysik, Chalmers, Göteborg
Tel: 031-776 32 34, e-post: charlotte.larsson@astratech.com
Symposiet har titeln ”The Dag Hammarskjöld Symposium on Respecting International Law and International Institutions” och öppnar klockan 18.00 den 13 juni. Första kvällens föredrag och paneldebatt, där bland andra professor Peter Wallensteen från Uppsala universitet deltar, är öppen för allmänhet och media.
Dag Hammarskjöldsymposiet arrangeras i en tid när Förenta Nationernas reformer debatteras brett och världen visar ett nyvaknat engagemang för förändring. Syftet med symposiet är att ta fram en uppsättning praktiskt genomförbara och genomtänkta förslag som kan tjäna till att öka respekten för folkrätten och de internationella institutionerna.
Symposiet är också en del i firandet av 100-årsjubileet av Dag Hammarskjölds födelse. Dag Hammarskjöld var FN:s andre generalsekreterare och bodde under sin barn- och ungdomstid i Uppsala slott.
Program för den öppna delen av Dag Hammarskjöldsymposiet den 13 juni:
18.00 Välkomsttal av Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet.
”Dag Hammarskjöld Revisited: International Law and Institutions in a Constitutional Perspective,” kort anförande av professor Manuel Fröhlich, Freidrich Schiller-Universität, Jena.
Körsång av Allmänna sången
Paneldebatt om vägar till ökad respekt: reflektioner över den senaste tidens erfarenheter och realistiska alternativ. Ordförande är professor Peter Wallensteen, Uppsala universitet. Deltagare i panelen: Professor Thomas J Biersteker, dr Leonard Wantchekon och dr Michael Fullilove.
Kontaktinformation
Kajsa Övergaard, Dag Hammarskjölds Minnesfond, tel: 018-12 27 12, mobil: 0730-87 77 01, e-post: kajsa.overgaard@dhf.uu.se
Olle Nordberg, Dag Hammarskjölds Minnesfond, tel: 0705-67 30 51
Peter Wallensteen, Uppsala universitet, tel: 018-471 23 52
Kolesterol är ett fettliknande ämne, som bland annat behövs för att bygga upp våra celler och för att bilda hormoner. Den mängd vi behöver kan kroppen bilda själv, men våra matvanor leder ofta till för mycket kolesterol. Överskottet lagras då i kärlväggarna och ökar därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Personer med hjärt- och kärlsjukdom löper dessutom ökad risk att drabbas av övervikt och diabetes.
Proteinet SREBP reglerar de gener som kontrollerar mängden kolesterol och andra fetter i cellen. SREBP:s förmåga att reglera nybildning, omsättning och upptag av kolesterol från blodet är mycket viktig i levern där stora mängder kolesterol tas upp och oskadliggörs. SREBP är därför en lämplig målmolekyl för utveckling av nya läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar, övervikt och diabetes.
Den vanligaste medicinska behandlingen av förhöjda kolesterolnivåer är i dag en grupp läkemedel som kallas statiner. Dessa läkemedel aktiverar SREBP och stimulerar därmed leverns förmåga att oskadliggöra kolesterol. I höga doser kan dock statiner ge biverkningar eftersom de också blockerar nybildning av behövligt kolesterol i kroppens övriga celler.
– Den nyttiga effekten sker framför allt i leverns upptag från blodet, förklarar Johan Ericsson, som lett studien.
Hans grupp upptäckte i sina molekylära studier av proteinet SREBP att det hade ett bindningsställe som borde passa för proteinet Fbw7, som identifierats av Harvardforskarna. Det visade sig att Fbw7 hämmade omsättningen av fett genom att bryta ned SREBP. Inaktivering av Fbw7 ledde följaktligen till ökad mängd SREBP och ökat upptag av kolesterol.
– Nu behöver vi titta närmare på mekanismerna bakom interaktionen mellan dessa två molekyler. Fbw7 har även andra viktiga funktioner i cellen, så målet är att kunna slå ut enbart dess effekt på SREBP, säger Johan Ericsson.
Länk till tidskriften: http://www.cellmetabolism.org
Kontaktinformation
För mer information: Johan Ericsson 018-16 04 05, eller Johan.Ericsson@LICR.uu.se
Under 90-talet ökade östrogenanvändningen mot klimakteriesymtom kraftigt i Sverige liksom i många andra länder. Ökningen berodde på att det under 80- och 90-talet publicerades en stor mängd studier som visade att olika typer av östrogenbehandling ökade livskvaliteten samtidigt som de minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet. Runt millennieskiftet publicerades två stora amerikanska studier som inte kunde bekräfta att östrogenbehandling hade någon förebyggande effekt för att minska hjärt-kärlsjukdomar. Studierna visade även, precis som tidigare studier gjort, att risken för bröstcancer och blodpropp ökade något av östrogenbehandling. Det har medfört att östrogenanvändningen har minskat under senare år.
Leg läkare Louise Thunell jämför i sin avhandling svenska gynekologers inställning till förskrivning av östrogenpreparat mot klimakteriebesvär mellan åren 1996 och 2003, alltså före och efter de amerikanska studierna. Gynekologerna var försiktigare i sina rekommendationer beträffande förskrivning 2003 jämfört med 1996. 1996 ansåg 44 procent av gynekologerna att så gott som alla kvinnor skulle erbjudas östrogenbehandling jämfört med elva procent 2003. Andelen gynekologer som ansåg att förebyggande av benskörhet och hjärt-kärlsjukdom var anledningar till östrogenbehandling hade minskat betydligt mellan 1996 och 2003. Fler gynekologer uppgav 2003 att östrogenbehandling ökade risken för bröstcancer och blodpropp jämfört med 1996.
Gynekologernas egen användning av östrogen i klimakteriet hade minskat mellan 1996 och 2003, men var fortfarande hög jämfört med allmänhetens. 1998 behandlades drygt 30 procent av svenska medelålders kvinnor med någon typ av östrogen. 2003 hade andelen minskat till runt 20 procent. Av de kvinnliga gynekologerna i eller efter klimakteriet behandlades 88 procent med östrogen och av partners till manliga gynekologer behandlades 86 procent 1996. Motsvarande siffror för 2003 var 71 procent respektive 68 procent.
– Gynekologer i Sverige förefaller alltså hålla sig väl informerade om aktuella resultat i vetenskaplig litteratur och har ändrat handläggning och förskrivning av östrogen till sina patienter, men använder själva fortfarande östrogen i hög utsträckning, säger Louise Thunell.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: The Climacteric, Management and Attitudes among Women and Physicians
Avhandlingen försvaras torsdagen den 9 juni, klockan 13.00, aulan, kvinnokliniken, SU/Östra sjukhuset, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Louise Thunell, telefon: 046-12 91 12, 0733-56 37 36, e-post: louise.thunell@telia.com
Handledare:
professor Lars-Åke Mattsson, telefon: 031-343 43 27, 0709-82 86 39, e-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se
professor Ian Milsom, telefon: 031-343 41 79, 070-537 16 02, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se
Svensk gran och furu från södra Sverige har ingått i försöksmaterialet. Målet var att ta reda på vilka faktorer i veden som påverkade beständigheten mot röta och missfärgande svampar i situationer ovan mark. Det som har undersöks är bland annat hur geografiskt läge, växtsätt, årsringsbredd, kärnved/splintved och densitet påverkar beständigheten.
Resultaten visar att när det gäller furu, så är den enda viktiga faktorn för den naturliga beständigheten ovan mark om det är kärnved eller splintved som används. Splintveden är så dålig att den inte blir lika bra som kärnved ens om man målar och ändförsluter med en tät färg. Därför bör splintved helt undvikas i situationer där man kräver ett varaktigt virke.
Olika typer av furukärnved verkar inte påverka graden av angrepp av mögel eller rötsvampar. Det betyder att furukärna från träd som växte på näringsfattiga marker inte har bättre beständighet än furukärna från mer snabbväxande tallar.
Traditionellt har man betraktat granens ved som homogen, dvs. att det inte skulle finnas någon skillnad mellan kärnved och splintved. Våra studier har dock visat att kärnvedens egenskaper är skilda från splintvedens när det gäller fukt och påväxt av mögel och blånadssvamp. Granens kärna tog upp mindre vatten än splintveden i testförsöken, vilket även kan påverka vidhäftning av färg. Dessutom fick grankärnan mindre påväxt av mögel och blånadssvampar.
Studierna har visat att splintved av både furu och gran har sämre beständighet än kärnved. Genom att splint och kärnveden i gran normalt inte separeras får man en blandning i virket. Detta kan förklara den stora variation man i praktiken ser när det gäller beständighet hos gran. Det finns metoder som kan detektera kärnved och därigenom borde det vara möjligt att såga och sortera fram ett specialsortiment lämpat för utomhusbruk.
Eftersom kärnvedsandelen hos ett avverkningsmoget träd beror på dess ursprung, växtbetingelser och ålder, så kommer ett träd med stor splintvedsandel att ge ett virke med en lägre beständighet än ett träd med en liten splintvedsandel. Splintandelen påverkas av beståndsfaktorer men inte till den grad att beständigt virke kan identifieras i skogen på kommersiell basis. För att producera beständigare virke för utomhusapplikationer bör skogens omloppstider därför förlängas. Detta skulle ge träd med större kärnvedsandel. Vad det sågade virket ska användas till bör därför styra hur skogen ska skötas och när den skall avverkas. Virke ämnat för slutanvändning i applikationer där beständigheten inte är av avgörande betydelse kan däremot avverkas tidigare.
Åsa Blom är uppvuxen i Anderstorp och flyttade till Växjö för att studera efter gymnasiet. Sedan 2001 är hon doktorand vid institutionen för Teknik och Design.
Mikael Bergström kommer ursprungligen från Skellefteå och studerade till civilingenjör i Kemi på Umeå universitet. År 2000 kom han till Växjö som industridoktorand åt Södra Timber.
Avhandlingen ”Above Ground Durability of Swedish Softwood” försvaras den 10 juni 2005, kl. 10.00. Disputationen äger rum på Växjö universitet, Södrasalen i hus M. Opponent är professor Birger Eikenes, Universitetet for Miljö och Biovetenskap, Ås, Norge.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Blom, telefon: 0470-70 81 26, e-post: Åsa.Blom@vxu.se eller Mikael Bergström, Telefon 0470-70 82 99, e-post: Mikael.Bergstrom@vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post:kerstin.broden@vxu.se
The background for this network is found in the recognition that MBA and executive management programs are tough teaching environments with predominantly male students and managers. Women faculty are often presented with special challenges and preconceptions not usually faced by their male teaching colleagues.
This pilot project includes a limited number of women faculty from each school and involves a combination of individual coaching sessions as well as individual and joint workshops at each school. The first workshop was held at London Business School this past spring and the Stockholm School of Economics will host the second on June 14th. INSEAD and IMD joint workshops are scheduled in the fall.
We believe that this initiative is an important step in maintaining the high quality of management training at our respective schools as well as ensuring the success and increase of women faculty” says Professor Örjan Sölvell, Dean of SSE MBA.
Kontaktinformation
For further information, please contact:
Pär Mårtensson, Stockholm School of Economics, phone +46 (8)736 94 22
Lin Lerpold, Stockholm School of Economics, phone +46 (8) 736 95 20
…………………………………………………………………………..
The Stockholm School of Economics, founded in 1909, is one of Europes leading business schools. SSE offers MSc, MBA and PhD programs as well as executive education ranked by the Financial Times since 2000. SSE is a private institution financed by donations, corporate support and governmental grants. With a faculty of approximately 350 and 1,800 students, the school enjoys close cooperation with the business community and an extensive network of internationally recognized researchers and universities. SSE is accredited by EQUIS and is a member of Partnership in International Management (PIM) and the Community of European Management Schools (CEMS).
Rekryteringsgruppen – som bestått av universitetsstyrelsens ordförande Anders Sundström, de externa styrelseledamöterna Lars-Eric Aaro och Kristina Mårtensson, verksamhetsföreträdarna Kerstin Öhrling och Lars Stehn, de båda kårordförandena Erica Josbrandt och Måns Montell samt Lars Lassinantti som representerat de fackliga organisationerna – har under ett antal månader arbetat med rekryteringen av en ny rektor för Skandinaviens nordligaste tekniska universitet.
Till sin hjälp har man haft rekryteringsföretaget Accord Group Executive Search och totalt har det funnits 35 presumtiva externa kandidater, 20 män och 15 kvinnor. Till dem ska läggas sju interna kandidater.
Efter det att samtliga intressenter kontaktats återstod nio kandidater, en kvinna och åtta män. Sju intervjuer har genomförts och rekryteringsgruppen har alltså därefter valt att gå vidare med Pia Sandvik Wiklund som slutkandidat.
– Det gör vi eftersom vi anser att Pia Sandvik Wiklund har precis den kompetens vi anser att vår nya rektor ska ha – hon motsvarar helt enkelt våra förväntningar fullt ut, säger rekryteringsgruppens ordförande Anders Sundström i en kommentar.
– I valet ingår också en samlad bedömning av Pia Sandvik Wiklunds tidigare erfarenheter samt referenser, den psykologiska personbedömningen och det intryck rekryteringsgruppen fått när vi träffat henne. Inte minst viktigt är rekryteringsgruppens bedömning att Pia Sandvik Wiklund i högre grad än andra kandidater svarat mot det bärande kriteriet i kravprofilen på ledarkompetens.
Enligt regelverket ska tre hörandegrupper – en för lärare, en för studenter och en för övriga anställda – träffa den kandidat som rekyteringsgruppen förordar, och så sker också under onsdagen.
Den 17 juni samlas sedan universitetsstyrelsen till extra sammanträde med en enda fråga på dagordningen – nämligen att fatta beslut om rekryteringsgruppens förslag att föreslå regeringen att utse Pia Sandvik Wiklund till ny rektor vid Luleå tekniska universitet.
Pia Sandvik Wiklund är i dag docent i kvalitetsteknik och prorektor vid Mittuniversitetet. Nyligen överlämnade Sandvik Wiklund den utredning hon fått regeringens uppdrag att genomföra och som handlar om fördelningen av regeringens ekonomiska resurser för grundutbildningen till universitet och högskolor – en utrednig som kommit till med anledning av att regeringen anser att det krävs mer av profilering, samverkan och arbetsfördelning mellan de svenska lärosätena för att stärka den internationella konkurrenskraften inom den högre utbildningen.
Förutom att Pia Sandvik Wiklund anses ha god förankring i vetenskapssamhället och erfarenhet av både grundutbildning och forskning, gör rekryteringsgruppen också bedömningen att hon har ett starkt och väldokumenterat ledarskap där struktur, uthållighet och kommunikativ förmåga ingår som viktiga komponenter. Vidare har hon erfarenhet av ledarskap inom både näringsliv och akademi – hon har bland annat arbetat som kvalitetschef på Ericsson Utvecklings AB och Solectron Sweden AB – och hon bedöms ha ett stort kontaktnät inom hela universitets- och högskolevärlden.
Pia Sandvik-Wiklund, som är född 1964, gift och tvåbarns-mamma, har dessutom ett förflutet på Luleå tekniska universitet. Mellan februari 1997 och oktober 1999 arbetade hon som lektor i kvalitetsteknik på Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap i nära samarbete med bland andra universitetets professor i kvalitetsledning, Bengt Klefsjö.
Pia Sandvik Wiklund utsågs till docent i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet i juni 2002.
Om universitetsstyrelsen och därefter regeringen går på rekryteringsgruppens linje tillträder Pia Sandvik Wiklund sitt förordnande som rektor vid Luleå tekniska universitet den 1 januari 2006.
Då blir Luleå tekniska universitet dessutom ”historiskt” – inget universitet i Sverige har nämligen någonsin tidigare haft en kvinnlig rektor som efterträtts av ytterligare en kvinna.
Kontaktinformation
Upplysningar: Rekryteringsgruppens ordförande Anders Sundström, tel. 070-589 19 11, verksamhetsföreträdare Lars Stehn, tel. 070-326 29 86, Luleå studentkårs ordförande Erika Josbrandt, tel. 070-529 25 44 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I en av avhandlingens delstudier har Kerstin Jonsson undersökt hur fogar mellan plattor av kisel påverkas av rymdmiljö. Kisel är intressant för rymdfärder eftersom materialets näst intill perfekta struktur gör det möjligt att bygga mycket små system. Fogarna som undersöktes var så kallade direktbondade fogar, vilket innebär limfria fogar som har skapats genom kemisk behandling.
Fogarna har utsatts för vibrationer, temperaturförändringar, stötar och olika typer av strålning (elektron-, gamma-, proton- och tungjonstrålning). De fogar som undersöktes visade sig nästan inte alls påverkas av rymdmiljön, varken starka fogar som hade skapats med hjälp av högtemperaturprocesser eller svagare lågtemperaturfogar. En viss försämring av styrkan kunde dock ses hos högtemperaturfogar som hade utsatts för låga doser av gammastrålning.
– En förklaring kan vara att gammastrålning orsakar små defekter i fogarna. Vi tror att dessa defekter sedan reagerar med redan befintliga defekter i fogen och gör den svagare, säger Kerstin Jonsson.
Undersökningen visade också att lågtemperaturfogar blev starkare när de utsattes för stora och regelbundna temperaturförändringar. Detta trots att temperaturen under försöket var mycket lägre och varade under kortare tid än när fogarna skapades.
– Det var ett helt oväntat resultat som definitivt är värt att utforska vidare. Det är möjligt att det är effektivare att variera temperaturen än att hålla den konstant under själva fogningsprocessen, säger Kerstin Jonsson.
Kerstin Jonsson har även förbättrat en befintlig metod för att mäta styrkan i fogar med högre precision.
– Det har tidigare varit ett stort problem. Mätmetoden är mitt största bidrag till forskning om fogar, anser Kerstin Jonsson.
Kontaktinformation
Kerstin Jonsson, tel: 018-471 30 45, mobil: 0704-93 77 50, e-post: kerstin.jonsson@angstrom.uu.se
Seminariet anordnas av Institutet för Framtidsstudier och äger rum den 9 juni 2005 kl. 13.00 – 17.00.
Preliminärt program
Första barnet och sedan…..?
Diana Corman, Civilekonomerna och Ying Hong, Institutet för Framtidsstudier
Må bra på jobbet och få barn?
Sara Ström, Institutet för Framtidsstudier
Flytta till jobb med familj och barn – går det?
Anki Jans, Institutet för Framtidsstudier
Kommentatorer: Ann-Zofie Duvander, Försäkringskassan och
Marie Evertsson, Socialforskningsinstitutet
Arbetsmarknadsscenario 2025
– Åldringsvård mot dagis
Thomas Lindh, Institutet för Framtidsstudier
Kontaktinformation
Plats: Klara konferens, Vattugatan 6, Stockholm
Anmälan: via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
tel: 08-402 12 44 eller fax: 08-24 50 14 senast den 2 juni. Anmälan är bindande. Seminariet är kostnadsfritt men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Forskare med olika utgångspunkter och olika kunskapsområden – inom både samhällsvetenskap och naturvetenskap – ska ges tid att mötas och utveckla nya kunskaper som vilar på en bredare vetenskaplig grund. Tillsammans ska de bidra till att ge förslag till hur människor klokare ska sköta de ekologiska systemen, som vi alla är beroende av.
– Det övergripande syftet är att hitta vägar för att påverka människor att agera annorlunda och därmed sätta stopp för överutnyttjandet av våra naturresurser. Det första som måste förändras är forskarnas eget beteende. Gränser måste rivas, så att forskare från olika discipliner lär av varandra och att problemen kan få en allsidig belysning, säger Mistras vd Måns Lönnroth.
Centrumet ska placeras i Sverige och organiseras av ett svenskt universitet eller ett lokalt konsortium av universitet. Men det ska ha en internationell styrelse och sin egen budget.
Forskningscentrumet måste vara stort nog, ha tillräcklig vetenskaplig bredd och spetskompetens, och verka under tillräckligt lång tid för att skapa de kontakter och samarbete som krävs mellan samhälls- och naturvetenskap. Det måste även finnas starka kopplingar till liknande forskningscentrum i andra länder samt utnyttja samarbete med ledande forskare globalt sett.
Centrumet ska starta sin verksamhet i januari år 2007. Nivån på anslagen för de första två årens startfas är upp till 15 miljoner kronor, och för de följande fem åren ytterligare upp till 100 miljoner kronor. Det universitet som fungerar som värd förväntas även bidra ekonomiskt.
Kontaktinformation
Olof Olsson
Programansvarig, naturvetenskap
E-mail: olof.olsson@mistra.org
Tel: 08-791 10 22
Utlysningen riktas till forskare som kan bidra till nytänkande och helhetssyn inom miljö och internationell handel och kan integrera olika typer av vetenskapliga discipliner, dvs såväl samhällsvetenskap som humaniora och naturvetenskap/teknik. Användarnyttan står, som alltid i Mistrasammanhang, i fokus.
– Den primära målgruppen är politiker och tjänstemän som förhandlar. I en förlängning kommer även andra aktörer, som företag som bedriver internationell handel, att kunna dra nytta av forskningen, säger Marie Uhrwing, programansvarig vid Mistras kansli.
Tre strategiska forskningsområden lyfts fram i utlysningen; Hur kan man utveckla arbetet med standardisering och produktkedjor för att föra in miljöaspekter? Hur kan relationen mellan WTO och internationella miljöavtal utvecklas? Hur kan begreppet hållbar utveckling göras mer konkret och tillämpbart i WTO:s arbete?
I utlysningen av programmet Trade and Environment kan forskare ansöka om medel i en första fas om tre år på upp till 15 miljoner kronor. Fler faser kan komma att utformas.
Kontaktinformation
Marie Uhrwing
Programansvarig, samhällsvetenskap och humaniora
E-mail: marie.uhrwing@mistra.org
Tel: 08-791 10 25
Hur en person i ledarposition beter sig beror mycket på individen och situationen. Också personer i samma typ av ledarroll inom samma organisation beter sig olika. Hur vi själva tolkar och uppfattar vår föränderliga omgivning antas ha stor inverkan på beteendet. Dessa egna mentala modeller kan vara särskilt betydelsefulla när rollen utsätts för press, som exempelvis vid organisatoriska förändringar. Monica Nyström vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat hur ett antal arbetsledare uppfattar sin ledarroll och de rollproblem de stöter på under en förändringsperiod.
Under ett och ett halvt år följde hon fem arbetsledare och deras verksamheter inom barnomsorgen i en norrländsk kommun. Under denna tidsperiod fick ledarna ansvar för ett större geografiskt område, och för fler barn- och personalgrupper. I vissa fall innebar förändringsperioden nedläggning av verksamhet. Monica Nyström visar att yttre omständigheter inte kan förklara varför vissa arbetsledare upplevde mer stress och större svårigheter under förändringsperioden. Hur arbetsledarna tolkade sina egna roller gav dock kompletterande förklaringar till hur situationen hanterades.
Monica Nyström visar att arbetsledarna hade olika generella strategier för att hantera förändringsperioden. Några arbetade rationellt med att strukturera, planera och förbereda sig och verksamheten. Andra valde att avvakta, vänta och se. De flesta upplevde en stor rollosäkerhet, främst gällande den nya situationens förändrade krav på chefsrollen. Det största och mest stressande rollproblemet som kvarstod efter organisationsförändringen var att arbetsuppgifterna fragmenterades, något som bidrog till tidspress och svårigheter med prioriteringar.
Övriga problem rörde hantering av organisatoriska beslut, att hålla kontakt med verksamheten och sköta administrativa krav. Dessutom upplevdes svårigheter med att hantera frånvaro och konflikter med och mellan personal och föräldrar samt en avsaknad av organisatoriskt stöd. Monica Nyström menar att kunskaper om chefers mentala modeller över den egna rollen och arbetssituationen exempelvis kan förbättra planeringen av olika stödåtgärder när man genomför olika förändringar inom organisationer.
Arbetsledarnas uppfattningar undersöktes med hjälp av upprepade intervjuer, subjektiva bedömningar och enkäter. Resultaten jämfördes därefter med personalens och högre chefsnivåers uppfattningar och förväntningar. Dessutom jämfördes resultaten med objektiva data om vad som egentligen skett vid förändringen, till exempel förändringar i antalet barn och personal. Hur arbetsledarna hanterade den nya situationen beskrevs i ”subjektiva rollprojekt” vid förändringsperiodens början, samt i en kontrollmodell som gav viss förklaring av upplevda rollproblem. Dessa rollbeskrivningar var grundade på två kontrasterande metodiska perspektiv, vilka gav kompletterande förklaringar till hur arbetsledarna tolkade sin roll.
Torsdagen den 9 juni försvarar Monica Nyström, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Contrasting perspectives on the subjective managerial role. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bt102, Beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Stefan Jern, institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Monica Nyström,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet/Medical Management Centre, Karolinska Institutet
tel: 08-524 836 20, 070-265 90 40,
e-post: monica.nystrom@lime.ki.se
I år har dock förutsättningarna ändrats. Den viktigaste nyheten i årets utlysning är att det bara finns ett huvudsakligt kriterium; att forskningen ska vara nyskapande. Andra krav har lyfts bort.
– Idéstödet har haft samma karaktär i fyra år och det behövs en nytändning för att få fram mer av den uppnosiga forskning Mistras idéstöd syftar till. Vi tror att kraven på tvärvetenskaplighet och unga forskare delvis motverkat målen, säger Johan Edman, projektledare vid Mistras kansli.
På så sätt hoppas Mistra också fånga upp idéer som ligger lite vid sidan av mainstream-forskningen.
De förenklade ansökningskriterierna betyder inte att kraven på vetenskaplig kvalitet är lägre, men för att få fram verkligt banbrytande forskning för bättre miljö är Mistra beredd att acceptera en relativt hög grad av osäkerhet.
Kontaktinformation
Johan Edman
Projektledare Idéstöd
E-mail: johan.edman@mistra.org
– Vår närvaro på arbetet påverkas både av möjligheten att närvara och av motivationen att närvara, eller enklare uttryckt: varje morgon tar vi ett beslut om att gå till jobbet eller stanna hemma. Detta beslut påverkas av hur vi mår, vilka arbetsuppgifter vi har och av vår motivation till att närvara på jobbet förklarar Maria Nilsson. Det finns alltså många fler faktorer som påverkar sjukfrånvaron förutom rena hälsoaspekter.
Avhandlingen består av tre delar med olika fokus. Den första studien fokuserar på betydelsen av sjukförsäkringssystemets utformning genom att analysera de många reformerna som genomfördes under 1990-talet. Avhandlingen visar att vid varje reform som försämrar sjukersättningen sänks sjukfrånvaron. – Det är helt tydligt att sjukfrånvaron påverkas av hur stor ersättningen är säger Maria Nilsson. När vi tar det där beslutet att gå till jobbet på morgnarna väger vi in en mängd olika aspekter, ekonomin är en av dessa.
Den andra studien i avhandlingen fokuserar på könsskillnader i sjukfrånvaron. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och hos kvinnorna är det en minoritet på 40% som står för den större sjukfrånvaron. Kvinnorna i den här gruppen har låg inkomst, låg utbildning, många barn och är ofta ensamstående. – Det handlar alltså om en grupp med tuffa livsförhållanden, en grupp som många gånger har det svårare att hantera sina liv.
Den tredje studien slutligen fokuserar på skillnader i sjukfrånvaro mellan inrikes och utrikes födda. Utrikes födda har högre sjukfrånvaro än inrikes födda, speciellt är andelen långtidssjukskrivna större. – Trots att jag har tillgång till riklig information kan jag bara förklara en liten del av skillnaden. Det måste alltså finnas andra orsaker som är svåra att mäta. Min slutsats är att själva integrationsprocessen påverkar sjukfrånvaron säger Maria Nilsson.
Maria Nilsson bor med sin familj i Växjö. Hon är verksam som adjunkt på Ekonomihögskolan, Växjö universitet.
Avhandlingen ”Differences and similarities in work absence behavior. Empirical evidence from micro data” försvaras onsdagen 8 juni 2005, klockan 13.00. Disputationen äger rum i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Jan Erik Askildsen, Bergens universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Maria Nilsson, telefon: 0470-70 87 86 eller e-post: Maria.Nilsson@ehv.vxu.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
