Att en person har rätt PIN-kod till ett bankkonto innebär inte nödvändigtvis att personen har behörighet att ta ut pengar från kontot. Dessutom blir antalet lösenord och PIN-koder som vi måste komma ihåg allt fler och nycklar tenderar att förläggas. Biometri ger ökad bekvämlighet då vi alltid bär med oss ”lösenordet/nyckeln” i form av exempelvis vårt fingeravtryck.

Biometri innebär att man studerar levande organismer med hjälp av matematisk-statistisk bearbetning av mätvärden. Med biometri kan man beskriva en individs unika egenskaper som: ansikte, fingeravtryck, röst, iris … och använda dessa värden för att bestämma personens identitet. Man kan komplettera det idag mer traditionella sättet att med hjälp av lösenord, PIN-koder och nycklar ge en person tillgång till exempelvis en dator, ett bankkonto eller en byggnad. De biometriska måtten ansikte och fingeravtryck i passen ger också ökad säkerhet vid personkontroll.

Fingeravtrycket är unikt för varje person och kan därför användas för att bestämma en persons identitet. Avtrycket är relativt enkelt att mäta genom att placera fingret på en sensor som läser av fingrets mönster. Fingeravtrycket sparas som en bild i verifieringssystemet. Vid verifieringen jämförs det inlästa avtrycket med ett redan lagrat fingeravtryck för den aktuella personen. Man jämför oftast positionen och riktningen av speciella mönster i fingeravtrycket. Om cirka femton av dessa mönster stämmer överens i position och riktning är man säker på att de två fingeravtrycken kommer från samma finger.

Kenneth Nilsson presenterar i sin doktorsavhandling ett förslag till en modell där bestämning av position och riktning för viktiga mönster för personverifiering med fingeravtryck kan göras. Modellen anger hur fingeravtrycket ska beskrivas och hur positionen och riktningen detekteras för dessa viktiga mönster, som så kallade singulärpunkter, minutiaepunkter och linjemönster.

– Fingeravtrycket beskrivs med dess riktningsfält i flera skalor. På beskrivningen används filter konstruerade för att känna igen symmetrier hos mönstren. För varje position beräknas ett filtersvar (en vektor) vars längd är ett sannolikhetsmått på att det finns ett mönster i denna position och att dess riktning innehåller information om mönstrets riktning, berättar Kenneth Nilsson.

Modellen är unik på så sätt att den ger ett helhetsgrepp för detektion av viktiga egenskaper för personverifiering med fingeravtryck. Bestämningen av egenskaperna i fingeravtryck är baserad på en tidigare framtagen generell matematisk teori om hur symmetrin hos mönster kan detekteras i en gråskalebild.

– Tyngdpunkten i mitt forskningsarbete är detektion av position och riktning av singulärpunkter och registrering av fingeravtryck med hjälp av dessa mönster. Om flera oberoende egenskaper (experter) används vid registreringen får vi ett bättre resultat. Detta har vi visat genom att implementera ett multi-expert registreringssystem som kombinerar egenskaperna singulärpunkter och riktningsradiogram i den föreslagna modellen säger Kenneth Nilsson.

Som studiematerial har Kenneth Nilsson använt fingeravtryck i databasen FVC2000, som består av totalt 800 fingeravtryck (100 fingrar, 8 fingeravtryck/finger).

Avhandlingen Symmetry Filters Applied to Fingerprints. Representation, Feature Extraction and Registration försvarades vid en offentlig disputation på Högskolan i Halmstad den 27 maj.

Kontaktinformation
Mer information:
Kenneth Nilsson, Institutionen för signaler och system, Chalmers och Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik, Högskolan i Halmstad,
tel: 035-16 71 36, e-post: kenneth.nilsson@ide.hh.se

Diabetesnjurskada är en av de vanligaste långtidskomplikationerna vid diabetes och drabbar upp till 30 procent av patienter med typ1-diabetes efter cirka 25-30 års sjukdom. När njurarnas funktion helt upphört behöver patienterna gå i dialys eller njurtransplanteras. Det första kliniska tecknet på njurskada är att små mängder av äggviteämnet albumin läcker ut i urinen. Men genom att ta vävnadsprover från njurar hos yngre patienter som ännu inte fått äggviteämne i urinen har Torun Torbjörnsdotter kunnat se förändringar i njurarna redan i tonåren. Hon har undersökt 46 typ1-diabetiker mellan 13-25 år som haft diabetes i cirka tio år.

– Förändringarna startar när sjukdomen bryter ut och förvärras bland annat av dålig blodsockerkontroll och högt blodtryck. Därför är viktigt att hålla sig så nära normala blodsockernivåer som möjligt, även när man är ung, säger Torun Torbjörnsdotter, barnläkare Karolinska Universitetssjukhuset och författare till avhandlingen vid institutionen för klinisk vetenskap, Karolinska Institutet.

Föräldrar till barn med diabetes har här ett tungt ansvar. Det kan vara svårt att ge rätt mängd insulin till barn eftersom man inte alltid vet hur mycket de kommer att äta och tonåringar lever sällan ett regelbundet liv.

– Men det lönar sig alltid att förändra sina vanor och förbättra blodsockerkontrollen. Andra studier har visat att förändringarna kan bromsas eller till och med förbättras om man håller en nära normal nivå. Tack vare mer kunskap och förbättrade läkemedel hoppas vi också att andelen som får diabetesnjurskada kommer att minska i framtiden, säger Torun Torbjörnsdotter.

Diabetes ökar bland barn under 5 års ålder och idag behandlas cirka 900 barn och ungdomar för diabetes bara på Karolinska Universitetssjukhuset.

Avhandlingens titel:
Glomerulopati hos normalalbuminuriska tonåringar med typ1-diabetes. Samband mellan struktur, funktion, metabol kontroll och ambulatoriskt blodtryck.

Författare:
Torun Torbjörnsdotter, institutionen för klinisk vetenskap, Karolinska Institutet. Telefon: 070-4825998, e-post: Torun.Torbjornsdotter@klinvet.ki.se

Disputationen har ägt rum.


22q11-deletionssyndrom är ett relativt nyidentifierad syndrom som orsakas av att en liten del av en av kromosomerna i kromosompar 22 saknas. Syndromet är ett av de vanligare genetiska syndromen efter Downs syndrom. Kromosomavvikelsen leder till en mångskiftande symtombild. Det resulterande handikappet kan vara betydande och de drabbade har ett stort behov av olika stödinsatser från sjukvården, skolan och samhället i övrigt. 22q11-deletionssyndrom är även känt under namnen CATCH22, velo-cardio-facialt syndrom och DiGeorge syndrom.

1997 initierade barnläkare Sólveig Óskarsdóttir ett multidisciplinärt forskningsprojekt med avsikten att kartlägga syndromets symtom. Projektet, som nu resulterat i en avhandling, bygger på undersökningar av den första gruppen av barn och ungdomar som fått diagnosen i Sverige. Sammanlagt ingick 113 barn och ungdomar i studien. Även om diagnosen nu har konstaterats hos många barn under de senaste åren är mörkertalet fortfarande stort. Ungefär 25 svenska barn föds årligen med syndromet. Andelen diagnostiserade barn i Göteborg är större än i övriga delar av regionen, förmodligen på grund av större medvetenhet och kännedom om syndromet i Göteborg där det multidisciplinära teamet finns.

Avhandlingen visar att barnen och ungdomarna hade många symtom. Drygt hälften hade hjärtfel och i dessa fall ställdes diagnosen 22q11-deletionssyndrom ofta tidigt. Barn utan hjärtfel fick oftare diagnosen betydligt senare, i genomsnitt i sjuårsåldern. Vid tiden för diagnos hade gomspalt, oftast i den mjuka gommen, konstaterats hos en fjärdedel och nära hälften hade en eller flera andra missbildningar.

Många av barnen hade under spädbarnstiden svårt att få i sig tillräckligt med mat och många drabbades av återkommande infektioner. Försenad tal- och språkutveckling och talsvårigheter med nasalt tal var mycket vanligt och den motoriska utvecklingen var ofta försenad. Nästan alla hade någon grad av inlärningssvårigheter. Studien visar att majoriteten av personer med 22q11-deletionssyndrom är under genomsnittet vad gäller begåvning och en tredjedel är lätt utvecklingsstörda. Motoriska problem och neurologiska avvikelser, som lätt nedsatt muskelstyrka och balans och vissa svårigheter med samordning av rörelser, noterades dessutom hos många av barnen.

Trots stor variation av symtom har barn och ungdomar med syndromet många likheter. Problemen inom varje område kan vara lätta till måttliga, men ger sammantaget ett betydande handikapp.
– Tidig diagnos ger bättre möjlighet till tidig insättning av den behandling och det stöd som barnen ofta behöver. Ökad medvetenhet och kännedom om syndromet bland barnläkare och andra specialister som möter dessa barn och ungdomar är avgörande för tidig diagnos, säger Sólveig Óskarsdóttir.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: The 22q11 Deletion Syndrome. A clinical and epidemiological study
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Sólveig Óskarsdóttir, telefon, 031-343 61 77, e-post: solveig.oskarsdottir@vgregion.se

Handledare:
professor Anders Fasth, telefon: 031-343 52 20, 070-687 59 70, e-post: anders.fasth@pediat.gu.se

Syftet med forskningsprojektet är att synliggöra och utveckla kunskap om hur den samiska skolan – en skola förankrad i samisk kultur och tradition – vidmakthåller, stärker och utvecklar den samiska identiteten och viljan att lära. Forskningsprojektet ska studera villkoren för att utveckla en praxis i skolan som i större grad tar tillvara det samiska tänkandet för att på så sätt bygga upp och stärka en kulturell förankring.

Forskning ska även belysa de olika aktörernas roller; rektorerna som ledare i skolutvecklingen, lärarnas ansvar och deltagande i skolutveckling och lärprocesser, samt barnens/elevernas och föräldrarnas ansvar och delaktighet i skolutvecklingen.
Projektetet genomförs på sameskolorna i Gällivare och Jokkmokk och lokala resurspersoner kommer att engageras i arbetet.

– Lärarna kommer att f¨å fördjupa sig i aktionsforskning och aktionslärande för att öka kompetensen och erhålla redskap för att utveckla och förändra den egna verksamheten. De ska även skaffa sig kunskaper om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång för att beskriva och analysera förändringsprocessen i den berörda pedagogiska miljön, säger Gunilla Johansson, tf ämnesföreträdare i pedagogik och verksam vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Lärarna blir på detta sätt aktiva parter i ett aktionsforskningsprojekt där praktik och teori går hand i hand. Rektorerna Carina Sarri, Gudrun Kuhmunen och Kerstin Pitts Omma är ansvariga verksamhetsledare på sameskolorna.

Totalt har projektet beviljats 3.495.709 kronor för perioden 2005-2007.
Huvudfinansiär är Interreg III A Nord, Europeiska regionala utvecklingsfonden. Medfinansiärer är Sametingen i Sverige och Norge, Luleå tekniska universitet, Samisk högskola i Kautokeino samt länsstyrelsen i Norrbottens län.

Mer information finns på projektets hemsida – www.ltu.se/web/pub/jsp/polopoly.jsp?d=2740

Kontaktinformation
Upplysningar: Gunilla Johansson, tel. 0920-49 15 35, 070-249 15 35, gunilla.johansson@ltu.se, Asta Balto 0047-7848 77 30, 0047-9514 85 56, asta-m.balto@samiskhs.no eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

I en studie genomförd vid Linköpings universitet gick 19 av 28 patienter ned i vikt inom två år. Samtidigt förvärrades deras symtom och dosen av läkemedlet dopamin ökade, de fick större behov av vila och deras kognitiva funktioner avtog. Ändå ökade deras energiintag per kg kroppsvikt – men de åt allt mindre fast föda, frukt och grönsaker.

Resultaten av studien redovisas i en doktorsavhandling av Birgitta Lorefält vid avdelningarna för omvårdnad och geriatrik.

28 patienter (15 nydiagnostiserade och 13 som tidigare blivit behandlade för sin sjukdom) och 28 friska kontrollpersoner ingick i studien. Ingen av patienterna hade någon annan sjukdom som kunde påverka näringstillståndet och alla hade eget boende. Detsamma gällde för kontrollerna.

Deltagarna undersöktes med avseende på kroppsvikt, kroppsfett, symtom på Parkinson’s sjukdom, kognitiv funktion, sväljningsfunktion, mun och tandstatus, energiutgifter i vila, matvanor, näringsintag, luktfunktion och fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes tre gånger med ett års intervall på de nydiagnostiserade patienterna, och två gånger på de tidigare behandlade. 26 av patienterna fullföljde studien och resultaten jämfördes med 26 kontroller, då alla patienter hade behandlats med L-dopa i minst ett år.

Såväl år 1 som år 2 minskade antalet patienter som kunde handla och laga sin mat. De vilade allt längre tid på dagen, och fler patienter hade sämre luktsinne och sväljningsfunktion jämfört med kontrollerna. År 2 hade patienterna även lägre kroppsvikt, mindre kroppsfett och mindre fysisk aktivitet än kontrollerna, men energiutgifterna per kg kroppsvikt förändrades inte över tid. Det var ingen signifikant skillnad mellan patienter och kontroller beträffande intag av energi, protein, fett och kolhydrater. Patienterna åt färre fullständiga och tillagade måltider år 2 än år 1.

19 av patienterna, eller tre av fyra, förlorade i vikt mellan år 1 och år 2 (0,5 – 8 kg), trots ökat energiintag per kg kroppsvikt. Under samma tid ökade kontrollpersonerna sin vikt.

Avhandlingen heter Weight loss in elderly patients with Parkinson’s disease.

Kontaktinformation
Birgitta Lorefält kan nås på 013-227847, 0730-221037, birgitta.lorefalt@imv.liu.se.

Mer än hälften av jordens befolkning är infekterade med Helicobacter pylori. Bakterien kallas för magsårsbakterien eftersom den kan orsaka sår i magsäcken och i tolvfingertarmen. Alla som är infekterade med Helicobacter pylori får magkatarr, men symtomen varierar mycket i intensitet. Mellan tio till tjugo procent drabbas med tiden av magsår. Helicobacter pylori har också blivit klassad som en cancerframkallare eftersom infektionen kan leda till cancer i magen.

För att få bort bakterien används idag antibiotika, men eftersom det kan leda till antibiotikaresistens är det nödvändigt att finna andra behandlingar. Så kallad anti-adhesionsterapi kan vara ett alternativ till antibiotika. Principen är att förhindra att Helicobacter pylori binder in till värdcellerna, vilket är det som sker när infektion och inflammation uppkommer. Bakteriens vidhäftning till värdcellen sker med hjälp av särskilda proteiner som sitter på bakteriecellens yta. Dessa vidhäftningsproteiner binder till specifika kolhydratsekvenser på värdcellens yta. Ett läkemedel som liknar de specifika kolhydratsekvenserna skulle tävla om vidhäftningsproteinernas bindning och förhindra vidhäftning till värdcellen och därmed också motverka infektion och inflammation.

Arbetet som ligger till grund för fil mag Petra Johanssons avhandling visar den minsta kolhydratstruktur som krävs för att vidhäftningsproteinet SabA ska binda. Denna kolhydratstruktur finns normalt inte på magsäckens yta, men på de vita blodceller som deltar i den inflammatoriska processen.
– Med utgångspunkt från denna struktur är det möjligt att forska vidare för att finna en molekyl som binder starkare till SabA än den naturliga strukturen och därigenom hindra den inflammatoriska responsen Helicobacter pylori orsakar, säger Petra Johansson.
Eftersom Helicobacter pylori-bakterien finns i magen skulle nya kolhydratbaserade hämmare kunna användas som orala läkemedel.

Anti-adhesionsterapi med hjälp av kolhydrater skulle också kunna vara aktuell som alternativ behandling av influensa, eftersom även influensavirus känner igen speciella kolhydratsekvenser på värdcellens yta. Målvävnaden för influensavirus är hos människor luftvägarna, vilket innebär att ett sådant läkemedel skulle kunna ges i form av nässpray. Petra Johanssons arbete har även visat att två olika stammar av influensavirus, en från människor och en från ankor, skiljer sig från varandra med avseende på igenkänning av kolhydratsekvenser. Kunskapen om de olika specificiteterna är viktig i samband med hotet av fågelinfluensan.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi
Avhandlingens titel: Sialic acid-dependent binding specificities of Helicobacter pylori and influenza virus: importance of different parts of the binding sequences
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Petra Johansson, telefon: 031-773 31 54, e-post: petra.johansson@medkem.gu.se

Handledare:
Docent Halina Miller-Podraza, telefon: 031-773 31 54, e-post: halina.miller-podraza@medkem.gu.se

Birgitta Svensson vid Institutionen för naturvetenskap forskar om hur olika processbetingelser vid mekanisk massatillverkning påverkar vedens ytegenskaper. Utrustningen hon använder för att mäta friktion under de betingelser som gäller vid de gigantiska friktionsprocesser som sker vid tillverkning av mekaniska massor är unik. Med hjälp av utrustningen kan Birgitta Svensson redovisa hur friktionen ändras vid olika temperaturer och efter olika kemiska behandlingar.

Den här kunskapen utgör början till en helt ny förståelse för vad som egentligen sker inuti en raffinör, där vedfibern bearbetas för användning i olika pappersprodukter. Förhoppningsvis kommer företag som tillverkar mekanisk massa i framtiden att kunna använda kunskapen till optimering (tex. för att få bästa möjliga massakvalité vid en viss energiförbrukning, eller lägsta möjliga energiförbrukning vid en bestämd massakvalité), säger Birgitta Svensson.

Vid konferensen deltog åtta doktorander från Mittuniversitetets skogsindustriella forskningsprogram FSCN, Fibre Science and Communication Network, med fem föredrag och tre posterpresentationer.

The Kirkpatrick Award delas ut till författaren av det bästa bidraget i gruppen av dem som för första gången presenterar sitt arbete vid en stor internationell konferens. Graden av nytänkande och kvaliteten i den skriftliga och muntliga presentationen avgör vem som får The Kirkpatrick Award.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Birgitta Svensson, forskarstuderande, telefon 060-14 87 11 eller 070-627 33 14.
Hans Höglund, professor, telefon 060-14 89 45 eller 070-638 55 18.

När Mistra bildades år 1994 startade forskningsstiftelsen med ett kapital på 2,5 miljarder kronor. Medlen kom från de tidigare löntagarfonderna. I januari i år var kapitalet 3,2 miljarder kronor.
– Målet är att hela Mistras portfölj vara genomgången till 2007 och så långt som möjligt anpassad till miljö- och etikkriterier, säger Eva Thörnelöf, kanslichef hos Mistra.

Detta arbete har uppmärksammats av Generation Investment Management (Generation). Företaget bildades i början av 2004 av Al Gore, USA:s före detta vice president, och David Blood, tidigare VD från Goldman Sachs Asset Management. Kapitalförvaltningsbolaget har grundprinciper som bygger på hållbar utveckling och långsiktiga investeringar – värderingar som ligger nära Mistra. Detta framkom när Generation nyligen besökte Mistras kansli. Al Gore och kollegorna från Generation var imponerade och uttalat nöjda över att få kontakt med Mistra. Al Gore återvände flera gånger till hur väl Mistras och Generations filosofi liknar varandra.

Generation intresserar sig för Mistra av flera skäl, bland annat genom stiftelsens sätt att förvalta sitt eget kapital. Men även tack vare de rapporter och undersökningar som Mistra har initierat inom området och naturligtvis på grund av dess stöd till forskning för hållbar utveckling och Mistras forskningssatsning inom Sustainable Investments.

Läs hela intervjun med Al Gore i Mistras senaste nyhetsbrev som finns att hämta på www.mistra.org

Kontaktinformation
Anna-Karin Engvall, kommunikationsansvarig Mistra, 08-791 10 27
Eva Thörnelöf, kanslichef Mistra, 08-791 10 26

– Samtliga forskningsmiljöer ska ligga i framkant och kunna konkurrera på den internationella forskningsfronten. Detta är en strukturellt mycket viktig satsning för att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara en framstående forsknings- och tillväxtnation, säger i ett gemensamt uttalande de fyra myndighetscheferna; Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet, Per Eriksson, generaldirektör VINNOVA, Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare Formas, samt Rune Åberg, huvudsekreterare FAS.

Satsningen är också intressant för att det är ledningarna för universiteten och högskolorna som måste prioritera vilka miljöer från respektive lärosäte som ska vara med och konkurrera om de stora bidragen. På så sätt skapas förutsättningar för än mer kvalificerade prioriteringar inom svensk forskning.

Fyra stödformer
Det handlar om fyra utlysningar inom olika områden till excellenta forsknings- och innovationsmiljöer
* Linnéstödet – excellent grundforskning inom alla vetenskapsområden (Vetenskapsrådet och Formas)
* Berzelius Center – excellent grundforskning och samverkan med näringsliv och/eller offentlig verksamhet, i syfte att på olika sätt nyttiggöra forskningen (Vetenskapsrådet och VINNOVA)
* VINN Excellence Center – aktiv samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet (VINNOVA)
* FAS-center – starka forskningsmiljöer som befinner sig på internationell toppnivå inom sitt forskningsfält eller som med det extra stödet bedöms kunna nå en internationell topposition. Notera att utlysningen om FAS-center presenteras under senhösten. (FAS)

Beslut och start
Beslut om vilka miljöer som får finansiering kommer under våren 2006. I mitten av 2006 planeras de första stöden att betalas ut. Inom samtliga stödformer ges finansiering i upp till tio år.
Satsningen på stora och långsiktiga forskningsbidrag till starka forskningsmiljöer med internationell konkurrenskraft är en viktig del i regeringens forskningsproposition som i förra veckan beslutades av riksdagen. Staten har även tidigare gjort långsiktiga satsningar på starka forskningsmiljöer, till exempel genom VINNOVAs kompetenscentrum.

Kontaktinformation
Mer information
För mer information om utlysningarna, storlek på respektive satsning, villkor, tider mm se finansiärernas webbplatser: www.vr.se, www.VINNOVA.se, www.formas.se, www.fas.forskning.se

Kravet på sjukintyg påverkar sjukskrivningens längd
Då kravet på läkarintyg mildrades vid ett experiment ökade sjukfrånvaron markant. Sjukfrånvarons medellängd ökade från 11,86 till 12,64 dagar, eller med 6,6 procent. Tydligt är också att sannolikheten att återgå till arbete är störst dagen innan läkarintyget måste uppvisas. Hur ofta individerna blev sjukskrivna påverkades däremot inte, vare sig under eller efter experimentperioden. Männens sjukskrivning ökade betydligt mer än kvinnornas. En förklaring kan vara att kvinnor har högre moral; en annan att gruppen sjukskrivna män inte är direkt jämförbar med sjukskrivna kvinnor då män är sjukskrivna i mindre utsträckning än kvinnor. Inga skillnader i effekten kan påvisas för olika inkomst- och åldersgrupper.

Kraftiga ekonomiska effekter av minskad kontroll
Experimentet innebar längre sjukperioder men färre läkarbesök. Kostnaden för de längre sjukperioderna uppskattas till sex gånger högre än den potentiella besparingen av färre läkarbesök. Rapporten visar även att om svenskarna år 1988 varit tvungna att uppvisa ett läkarintyg från tredje dagen, som i många andra europeiska länder, skulle sjukfrånvaron i Sverige ha varit ungefär tio procent lägre än med krav på läkarintyg från åttonde dagen.

Bakgrund och metod
Rapporten bygger på ett experiment som omfattade cirka 300 000 individer i Jämtlands län samt Göteborgs kommun under 1988. De sjukförsäkrade slumpades i en behandlingsgrupp och en jämförelsegrupp. Behandlingsgruppen behövde inte uppvisa ett läkarintyg förrän efter 14 dagars sjukskrivning, för jämförelsegruppen gällde den sedvanliga sjudagarsperioden. Under 1988 ersatte försäkringskassan inkomstbortfall vid sjukfrånvaro fr o m den första dagen, dvs ingen karensdag fanns i försäkringen. Varken resultaten eller något annat material från experimentet har tidigare publicerats.

Författare och kontaktinformation
Rapport 2005:7 ”Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment” är skriven av Patrik Hesselius, Per Johansson, och Laura Larsson, alla vid IFAU. Studien finns även på engelska som Working paper 2005:15.

Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Patrik Hesselius på tel: 018-471 15 92, mobil: 070-725 19 13 eller via e-post: patrik.hesselius@ifau.uu.se.

Studien syftade till att öka förståelsen för hur placeringen av tryckknappar påverkar bilkörningen och olika bilförares upplevelse av säkerhet och komfort. Sådan forskning, liksom forskning om interiördesignens inverkan på yngre och äldre förare, har hittills endast gjorts i begränsad omfattning.

– Äldre förare behövde signifikant längre tid på sig för att hitta och hantera en tryckknapp. Och ju längre ner på instrumentpanelen den satt, desto större skillnad. Skillnaden i visuellt beteende mellan åldersgrupperna gav dock inte upphov till någon skillnad i hur mycket bilen svängde fram och tillbaka på vägbanan, berättar Lars Hanson, Tekn Dr. vid institutionen för ergonomi och aerosolteknologi vid LTH.

Knappens placering på instrumentpanelen visade sig ha stor betydelse. Svårast att hitta var knappar som motsvarande nummer 5 och 7 på vanlig nummerdisplay (se bild), medan en placering längst upp till vänster, motsvarande nummer 1 och 2 var enklast. En alternativ lösning tycks vara att placera knappen så att föraren enkelt kan känna sig fram till den. En knapp placerades nämligen precis intill växelspaken och var lätt att hantera för nästan alla förare utan att de behövde ta bort blicken från vägen.

– Förklaringen till att knappar längst upp till vänster var enkla att hitta beror framförallt på att de kan registreras i samma synfält som föraren använder när den kör. Knappar som är placerade något längre bort, däremot, nås inte inom samma synfält, vilket gör att föraren måste vrida huvudet, kommenterar Lars Hanson.

Nästa utmaning för Lars Hanson och hans forskarkollegor är att utforma matematiska modeller av förarnas visuella beteende, vilka kan överföras till datordockor för att utvärdera bilinteriören i tidigt designskede. Vidare ska flera variabler än ålder och knapposition testas, t ex ljuskontrast, precision och reglage. Matematiska modeller av förarens beteende är viktiga för att fordonsindustrin snabbt och billigt ska kunna utforma användarvänliga, säkra och komfortabla bilar.

– En tendens är att bilindustrin i allt högre grad målgruppsanpassar sina bilar, på bilshower finns det t ex nu speciella bilar för tjejer. Resultatet visar att äldre har andra beteenden, förutsättningar och behov än yngre förare. Därför är det inte orealistiskt att göra en version för äldre och en annan för yngre. Utmaningen kanske snarare ligger i att få till en design och marknadsföring som tilltalar äldre förare, resonerar Lars Hanson.

Så gick undersökningen till:
Sammanlagt 32 personer deltog i den aktuella studien som genomfördes på motorvägen mellan Lund och Helsingborg. Hälften av försökspersonerna var över 65 år, och andra hälften var max 29 år med minst fem års körerfarenhet. Under körningen blev försökspersonen tillsagd 96 gånger av forskaren, som satt bredvid i framsätet, att trycka på en av sammanlagt åtta knappar.

I en pilotstudie deltog ett tiotal personer mellan 25 och 50 år, alla med fem år körerfarenhet. De körde på motorvägen mellan Lund och Helsingborg. Den gången fanns det sex knappar, varav fem var placerade på mittkonsolen (där normalt radio, temperaturreglage är placerade) och den sjätte mellan växelspak och handbroms.

Beteendet kartlades med hjälp av en särskild ögonrörelsemätare och mätning av rattrörelser.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Lars Hanson, Tekn Dr. vid institutionen för designvetenskaper, Ergonomi och aerosolteknologi vid LTH, Tel: 046-222 40 66, 073-768 66 79, lars.hanson@design.lth.se eller (t om 21 juni) Tania Dukic, Fil Lic, vid Arbetslivsinstitutet Väst, Göteborg, Tel. 031-50 16 51, tania.dukic@niwl.se

En portfölj av starta-upp-bolag bildas och därefter söks investeringsunderlag till hela portföljen. Detta system som används vid Karolinska Institutet är unikt i världen och ökar möjligheten till framgång samt god förtjänst hos investerare.

Inom akademin genereras ständigt forskningsresultat som kan ha stor kommersiell potential. Bland annat på grund av brist på riskkapital för tidig produktutveckling har det varit svårt att få ut upptäckter inom akademin på marknaden.

Karolinska Institutet har löst detta på ett enastående sätt genom att bilda portföljbolag. Hittills har två portföljbolag bildats, Karolinska Development I och II. I Karolinska Development I ingår 16 olika starta-upp-bolag och i Karolinska Development II, 18 stycken. Investerare stödjer hela portföljen och eftersom pengarna satsas i flera olika bolag minskar riskerna och chansen för god avkastning ökar. Bolagen som ingår i portföljerna stöds av Karolinska Development tills de är redo att introducera sin applikation på marknaden.

– I stort sätt alla universitet hjälper sina forskare att få ut sina upptäckter på marknaden. Det stora problemet med att få finansiering till så tidiga upptäckter har vi lyckats lösa på ett mycket framgångsrikt sätt. Vår lösning ökar möjligheten till god avkastning för investerarna eftersom de satsar pengarna i flera olika bolag, säger Ola Flink

Ola Flink presenterar Karolinska Institutets lösning för finansiering av tidiga upptäckter på bioteknik mässan i Philadelphia, USA den 21 juni.

Kontaktinformation
För kontakt med Ola Flink: Telefon 08-524 839 94, 070-350 39 94, e-mail ola.flink@kab.ki.se

Det ena projektet är Design, demokrati och drama i Skåne, och det andra är Designforskning för en bättre skolvardag i Östergötland.

Vetenskapsrådet har med anledning av Designåret 2005 avsatt 300 000 kronor för utåtriktade aktiviteter inom designforskning. Dessa ska drivas av Svensk Forms regionalföreningar och äga rum under Designåret. Syftet är att skapa kontakt mellan Svensk Forms medlemmar, allmänheten och forskare inom designområdet. Aktiviteterna engagerar forskare från flera vetenskapsområden: humaniora och samhällsvetenskap, medicin, teknikvetenskap och naturvetenskap och utbildningsvetenskap.

Detta är första gången som Vetenskapsrådet vänder sig till en aktör som Föreningen Svensk Form och låter föreningen själv anordna kontakten mellan allmänheten och forskningsvärlden. Beslutet att samarbeta med Svensk Form baseras på det engagemang som driver Svensk Forms regionalföreningar i hela landet och erfarenhet av att genomföra publika evenemang lokalt. Vetenskapsrådet ingår i Styrgruppen för Designåret 2005.

Vetenskapsrådet har beslutat att stödja två av Svensk Forms åtta regionalföreningar. De tilldelas vardera 150 000 kronor för de aktiviteter de åtar sig att genomföra. Det rör sig om följande arrangemang:

Svensk Form Skåne som i ett samarbete mellan Form/Design Center och forskare vid designutbildningarna vid Konst, Kultur och Kommunikation vid Malmö högskola vill genomföra projektet Design, Demokrati och Drama. Publikt evenemang och workshop. Kontaktperson: Birgitta Ramdell, 040-664 51 50

Svensk Form Öst som tillsammans med Linköpings universitet och Konstmuseet i Norrköping vill genomföra ett projekt där elever och lärare får träffa forskare inom design från Linköping för att finna förbättringar i sin vardag. Kontaktperson: Anna Ridderström, 013-520 70

Svensk Form har åtta regionalföreningar spridda över landet: Skåne, Väst, Småland, Öst, Botnia, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland.

Kontaktinformation
För mer information
Stefan Nilsson, marknadschef Svensk Form, stefan.nilsson@svenskform.se, 08-463 31 97.
Jesper Wadensjö, informationsansvarig humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet, jesper.wadensjo@vr.se 08-546 44 289

När observationerna började 1983 använde knappt 10 procent av alla vuxna bälte i baksätet mot nästan 80 procent idag.

Bilbältesanvändningen i baksätet ökade i ett steg till 60 procent när lagen om bilbältesanvänd­ningen för vuxna i hela bilen trädde i kraft 1 juli 1986. Från 1988 till 1991 ökade den till 70 procent och ligger idag på nästan 80 procent. Motsvarande nivå för barn i baksätet har nästan genomgående legat ungefär 10-15 procent högre.

Olika bland män och kvinnor
Lägst bilbältesanvändning har unga manliga förare med 83 procent. I samma åldersgrupp, 18-25 år, använder 93 procent av alla kvinnor bälte. I åldersgruppen 26-35 år använder 88 procent av männen och 95 procent av kvinnorna bälte. I gruppen 36-50 år använder 89 procent av männen och 96 procent av kvinnorna bilbälte.
För förare över 50 år, använder 93 procent respektive 97 procent bilbälte. Andelen kvinnliga förare i studien var 28 procent år 2004. Andelen har inte för­ändrats sedan 1995.

Taxiförare
Från och med 1 oktober 1999 är det krav på att förare av taxi och tunga fordon använda bilbälte. I 2004 års studie använde 79 procent av alla taxiförare bilbälte.
Bältesanvändningen bland taxiförare har gått upp markant de senaste åren.

Tunga fordon
1996 observerade VTI för första gången bältesanvändningen även i tunga fordon.
Av förarna av tunga lastbilar var 33 procent bältade och av förarna av tunga fordon plus släp var 38 procent bältade, en marginell ökning sedan åren innan. I de tyngsta fordonen, med eller utan släp, var ungefär 5-7 procent av alla förare bältade 1999. År 2004 hade bältesanvändningen ökat för förare av tunga fordon utan släp till 33 procent och i tunga fordon med släp till 38 procent. Anpassningen till den nya lagen har alltså inte gått lika fort för denna förarkategori som för taxiförarna.

Framsäte
Bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerare har under hela observationsperioden 1983-2004 legat på en hög och jämn nivå. Redan i mätseriens början använde 84-86 procent av förare och framsätespassagerare bälte. Idag ligger nivåerna på 91-93 procent.

Om studien
VTI har observerat bilbältesanvändningen i ett antal mellansvenska städer sedan 1983. I det ursprungliga urvalet av mätplatser låg tonvikten på högtrafikerade cirkulationsplatser med både fjärrtrafik och lokaltrafik.

Årets observationer gjordes under sammanlagt nio dagar i augusti-september 2004, ungefär ett dygn per mätpunkt. Sammanlagt observerades knappt 60 000 fordon. Programmet har reducerats med ungefär 20 procent jämfört med tidigare år.

Kontaktinformation
Hans-Åke Cedersund, 013- 20 41 62

Tandköttsinflammation kan vara ett tidigt tecken på tandlossning. Sambandet mellan bakteriebeläggningar på tänderna och tandköttsinflammation, framför allt på grund av bristande munhygien, är känd sedan länge. Rätt utförd tandborstning är oftast en effektiv metod för att bromsa utvecklingen av tandlossning. För många är det svårt att borsta tänderna helt korrekt, och för att förstärka effekten av tandborstningen kan det därför vara bra att använda bakteriehämmande munsköljningsmedel. På så sätt minskas mängden bakterier på tänderna vilket minskar risken för utveckling av tandköttsinflammation och tandlossning.

Tandläkare Satoshi Sekino har i en serie undersökningar, som ligger till grund för hans avhandling, studerat hur olika munsköljningsmedel påverkar den initiala uppbyggnaden av bakteriebeläggningar på tänderna samt hur effektivt dessa medel förhindrar utvecklingen av tandköttsinflammation. Resultaten visade att den antibakteriella effekten initialt var bra, men att den avtog med tiden. Personer som under en period använde bakteriehämmande medel som tillägg till tandborstningen och därefter helt avstod från tandborstning under några dagar, fick mindre bakteriebeläggningar jämfört med personer som enbart sköljt med vatten.

Vidare fann Satoshi Sekino att personer med friskt tandkött som avstod från tandborstning under några veckor och istället sköljde med bakteriedödande medel utvecklade tandköttsinflammation i mindre utsträckning jämfört med personen som enbart sköljt med vatten.

Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen, avdelningen för parodontologi
Titel: Antimicrobiat and anti-inflammatory agents in experimental gingivitis
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen skriven av:
Leg tandläkare Satoshi Sekino, telefon: 031-773 31 24, e-post: satoshi.sekino@odontologi.gu.se

Handledare:
Odontologie doktor Per Ramberg, telefon: 031-773 31 86, e-post: ramberg@odontologi.gu.se

Cancer beror på mutationer som styr cellers signalvägar så att cellerna blir “olydiga”, oemottagliga för omgivande vävnaders kontroll. Dessa korrupta signaler har nu blivit viktigaste måltavlan för att få fram nya cancermediciner. I dagsläget har forskare tillsammans med läkemedelsföretag utvecklat fyra till fem sådana läkemedel, som redan har lanserats på marknaden och kan komma patienter till nytta.

Forskarsammankomsten ”Molecular Oncology- from bench to bedside” är ett så kallat Nobel Minisymposium till svensk cancerforskningens främsta pionjärers ära, Georg och Eva Klein, med anledning av att i år fyller båda 80. Särskild tyngdpunkt kommer därför att ligga på områden där svensk cancerforskning är stark.

Flera föredrag berör ansträngningarna att rätta till molekylen p53, som när den fungerar bra utgör ett starkt internt skydd mot cancermutationer. Därför är den ofta förändrad vid cancer. Pionjären inom denna forskning, David Lane, som just nu arbetar i Singapore, medverkar, liksom Alan Fersht, från Cambridge och Klas Wiman, från Karolinska Institutet. Lovande är försöken att med små kemiska ämnen rätta till p53 så att den aktiverar självmordsprogrammet i cancersjuka celler. En annan molekyl som tycks kunna repareras på liknande sätt är tillväxtproteinet myc, muterat vid flera cancerformer. Det här sista kommer att presenteras av Marie Henriksson, docent vid Karolinska Institutet.

En nestor inom forskningen på cellens självmordsprogram är Sten Orrenius vid Karolinska Institutet, som talar om hur mitokodrierna i cellen reglerar cellsjälvmord till exempel som svar på cancersterapi. Cancerfondens förre ordförande Kenneth Nilsson talar om hur cellsjälvmord används vid myelombehandling.

Angiogenes och hur man ska blockera blodkärlsbildning för att hindra cancertillväxt är också ett starkt forskningsområde vid Karolinska Institutet, med bland annat Yihai Cao. Douglas Hanahan från University of California in San Francisco (UCSF) medverkar med sina resultat hur blodkärlstillväxten slås på vid pancreas- och prostatacancer.

Nobelpristagaren David Baltimore, chef for Caltech, talar om ett av de viktigaste “beslutssystemen” i vita blodkroppar, NFkB, viktigt både vid cancer och för immunförsvaret. Harald zur Hausen upptäckte för drygt 20 år sedan sambandet mellan livmoderhalscancer och papillomvirus, denna forskning är nu på väg att leda fram till vaccin mot denna cancerform.


För mer information kontakta:
Docent Marie Henriksson, institutionen mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, 08-524 862 05, marie.henriksson@mtc.ki.se
Professor Ingemar Ernberg, institutionen mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, 070-546 76 36, 08-524 862 62, ingemar.ernberg@mtc.ki.se

Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se