Det menar ekonomhistorikern Rodney Edvinsson vid Stockholms universitet. Han har nyligen tagit fram årliga serier över bruttonationalprodukten (BNP) för hela perioden 1720 – 2000. Detta är första gången data över svensk BNP presenterats för 1700-talet. Data över BNP så pass långt tillbaka i tiden är också unikt i internationell forskning. För de allra flesta länder saknas årliga BNP-siffror före 1800.
Mellan 1720 – 1740 och 1800 – 1820 steg svensk BNP per capita med endast en halv promille per år i genomsnitt. Livsmedelskonsumtionen per invånare var antagligen på en lägre nivå under 1700-talet än under 1500-talet. Denna stagnation gällde dock bara produktionen per invånare, inte den totala produktionen. BNP steg faktiskt med mer än en halv procent per år mellan 1720 – 1740 och 1800 – 1820. Denna tillväxt i BNP ”åts” helt enkelt upp av en påtaglig befolkningsökning. En stagnerande BNP per capita innebär inte nödvändigtvis stagnerande teknologisk utveckling. Under andra halvan av 1700-talet skedde viktig teknologisk utveckling inte minst inom jordbruket. Utan denna teknologiska utveckling hade en stigande befolkning antagligen lett till ett kraftigt fall i BNP per capita.
Under första halvan av 1800-talet steg tillväxten i BNP per capita något till ungefär en halv procent per år i genomsnitt. Men det är först efter mitten av 1800-talet som den genomsnittliga tillväxten i BNP per capita accelererade till en modern nivå på runt två procent per år. Detta inträffade samtidigt med grundläggande institutionella förändringar under perioden 1840 – 1870, såsom näringsfrihetens införande.
Edvinssons siffror ger också möjlighet att kartlägga ekonomiska kriser under 1700-talet. Innan industrisamhället hängde ekonomiska kriser samman med missväxt. Under andra halvan av 1700-talet var BNP per capita som lägst i början av 1770-talet, vilket också ledde till en kraftig ökning av dödstalen och befolkningsminskning ett antal år i följd. Under perioden 1720 – 1810 sjönk BNP tre eller fler år i följd vid fem tillfällen. Efter 1810 inträffade detta endast en gång, nämligen i början av 1990-talet.
Edvinssons nya serier över BNP för 1700-talet är en del i att ta fram och publicera historisk statistik inom ramen för portalen www.historia.se, som finansieras av Stockholms universitet med projektmedel för samverkan med det omgivande samhället.
Rodney Edvinssons forskning om BNP på 1700-talet publiceras som ett papper i Ratios working paper-serie på S-WoPEc, och finns att ladda ned på följande länk: http://swopec.hhs.se/ratioi/abs/ratioi0070.htm.
Kontaktinformation
Rodney Edvinsson kan nås på tfn 08-16 28 44 eller e-post rodney.edvinsson@ekohist.su.se
Kottbristen kommer att gälla i hela landet, både i skogen och i skogsbrukets granfröplantager. Orsaken är den blöta och kalla sommaren 2004 som gjorde att det inte bildades några blomknoppar på granen – knoppar som skulle ha blommat och givit kottar i år.
Olle Rosenberg på Skogforsk har rest land och rike runt i jakten på granblommor för sin forskning om skadeinsekter på grankottar:
– Skogforsks kott- och fröprognos från i höstas vittnade om att det skulle bli ont om granblommor i år, men vi förstod inte att det skulle bli så här lite. Trots att vi har besökt många granfröplantager har vi bara hittat sex träd som når upp till det ganska modesta kravet på minst 5 blommor, säger han.
För skogsägare som vill plantera gran efter stormen blir fröbristen kännbar. Plantagerna erbjuder i vanliga fall förädlat frö som producerar träd med högre tillväxt och värde än frö från svenska granskogar.
Och eftersom granen i södra Sverige inte har blommat ordentligt på flera år är lagren av plantagefrö i det närmaste slut. Nu tvingas många plantskolor använda gamla lager av skogsfrö som ger lägre virkesproduktion än förädlat frö.
Men det är inte bara skogsbruket som får problem när granen inte vill blomma. Utan kottar blir det också ont om mat för fröälskare som ekorre, korsnäbb och hackspett.
Kontaktinformation
Kontakt:
Olle Rosenberg, Skogforsk. Tel: 018-18 85 46, 070-620 70 36.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.
Albert Ferts forskning spänner över ett stort fält men den del som väckt störst uppmärksamhet behandlar hur närvaron av magnetiska fält stör den elektriska ledningsförmågan i nanometerstrukturer och hur dessa effekter kan användas i tekniska tillämpningar.
Bland talarna finns även Gabor Somorjai från University of California i Berkeley, USA, som genom sin utveckling av extremt ytkänslig analysapparatur lyckats revolutionera vår kunskap om katalytiska reaktioner. Framför allt har han kunnat påvisa vikten av att de molekyler som deltar i en katalytisk reaktion snarare rör sig längs ytan än sitter fast på ytan.
Den molekylära insikt som Gabor Somorjai och andra forskare har uppnått har varit viktig vid utveckling av exempelvis bilars katalytiska avgasrenare. På samma sätt förväntas Gabor Somorjais nya forskningsresultat vara yttersta vikt för att kunna utveckla framtidens katalysatorer så att till exempel vår hushållning med energi blir mer effektiv och våra utsläpp i naturen mindre skadlig.
Viktiga områden på konferensen är magnetism, molekylära reaktioner, atomers ordning och struktur i komplexa material.
Konferensen ACSIN/ICTF- som anordnas av forskare vid skolan för mikroelektronik och informationsteknik på KTH tillsammans med kollegor från Uppsala universitet- är en av de största konferenserna inom området och samlar i år omkring 600 forskare och doktorander.
Tid: Konferensen inleds måndag 20 juni kl.8.30
Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö
Kontaktinformation
Kontaktperson: Ulf Karlsson, 08-790 4153, ulfk@imit.kth.se
– Att spara energi är en stor framtidsutmaning för världen i allmänhet och för Sverige i synnerhet då en stor del av vår basindustri inom stål, papper och fordonstillverkning är extremt elintensiv, säger Mikael Östling, professor vid KTH.
Cirka två tredjedelar av elenergin i ett typiskt industriland förbrukas av elektriska motorer och drivsystem till dessa. Vid motorstyrningen förloras stora mängder energi som rena effektförluster i halvledarkomponenter, som dessutom måste kylas externt. För att adressera det här problemet driver KTH sedan två år ett forskningsprojekt som finansieras av Statens Energimyndighet. Projektet syftar till att utveckla energisnåla krafttransistorer i kiselkarbid.
– Kiselkarbiden har tre gånger högre värmeledningsförmåga, vilket gör att elmotorn kan användas som kylare. Detta medför avsevärda systemvinster och målsättningen är att göra transistorerna tillgängliga för tester i industrin, säger Mikael Östling, professor vid KTH.
Under ledning av professor Mikael Östling nådde forskargruppen nyligen över 60 gånger i strömförstärkning. Projektledare Martin Domeij har drivit forskningsarbetet och utvecklat analys- och datorsimuleringsverktyg för att kunna optimera transistorn ytterligare.
– Vi är mycket stolta över det här resultatet och går nu vidare in i nästa fas där vi kommer att demonstrera transistorer som reducerar effektförlusterna med 75 % av dagens kraftkomponenter i kiselteknologi, säger Martin Domeij.
Det tyska halvledarföretaget Infineon gjorde nyligen en uppskattning att den totala världsmarknaden för kiselkarbidbaserad kraftelektronik kommer att vara värd 11 miljarder Euro år 2015 och att den viktigaste tillämpningen kommer att vara i hybridbilar.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Mikael Östling, professor, KTH
08-790 4301, ostling@imit.kth.se
Martin Domeij, forskare, KTH
08-790 4322, martind@imit.kth.se
Det menar professorn i kardiologi Leif Erhardt från Lunds universitet, som till en internationell blodtryckskonferens i Milano den 19 juni förberett ett uttalande i denna fråga. Han vill ha konferensens deltagare med sig på ett upprop om det nödvändiga i att se blodtrycksbehandlingen i ett större perspektiv.
– En patient med högt blodtryck kan tro sig få en bra behandling om han eller hon får blodtryckssänkande medicin. Men läkaren bör sätta upp behandlingsmål för även andra riskfaktorer som t ex kolesterol, rökning, övervikt och diabetes, säger Leif Erhardt.
Att ha mer än en av dessa riskfaktorer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar mellan fem och tio gånger. Då kan också ett bara obetydligt förhöjt blodtryck, till och med nere på 115/75 som idag inte räknas som ”högt”, bidra till riskbilden.
Hjärt-kärlsjukdomarna ökar idag kraftigt i västvärlden på grund av att befolkningarna blir äldre, och på grund av fel kost, för lite motion, fetma och diabetes. År 2010 beräknas hjärt-kärlsjukdomarna vara den vanligaste dödsorsaken i västvärlden.
Leif Erhardt och de kollegor som står bakom uppropet vill öka medvetenheten hos både läkare och patienter om att inte bara blodtrycket utan alla hjärt-kärlsjukdomarnas riskfaktorer bör behandlas. Så fort en patient har ett blodtryck högre än 120/80 bör läkaren undersöka den totala riskbilden genom att utnyttja någon av de ”risktabeller” som finns. Förebyggande behandling bör startas så tidigt som möjligt, och läkarna får inte dra sig för att ta upp frågor om livsstil, matvanor och rökning oavsett vad patienten ursprungligen sökt för.
Mer information Leif Erhardt, tel 0705-232514 eller e-post Leif.Erhardt@med.lu.se.
Placeboeffekten innebär att förväntan av en behandling ger samma effekt som själva behandlingen. Placebo har främst studerats vid smärta där man visat att effekten av smärtstillande medel till stor del är beroende av kroppens egna opioidsystem. Det sista decenniet har förfinade studier visat att graden av förväntan också kraftigt styr hur stort placebosvaret blir.
För ett par år sedan åskådliggjorde professor Martin Ingvars grupp vid Karolinska Institutet processerna vid smärtlindring med placebo genom funktionell avbildning av den mänskliga hjärnan, så kallad fMRI, något som andra grupper senare kunnat replikera.
I den nu publicerade studien har forskargruppen kunnat visa att placeboeffekten verkar på samma sätt vid bearbetning av emotionella upplevelser. Försök gjordes under två dagar då försökspersoner fick titta på ett antal bilder med obehagliga motiv, som exempelvis stympade kroppar. Dag 1 skapades en förväntan hos försökspersonerna att deras upplevelse av obehag när de tittade på bilderna kunde minskas genom att de fick ett ångestdämpande preparat (efter att först ha sett liknande bilder utan behandling). Dag 2 sa man att de skulle få samma behandling, men denna gång fick de bara en overksam substans, placebo. Trots detta upplevde försökspersonerna att bilderna var mindre obehagliga då de trodde att de hade fått det ångestdämpande läkemedlet. Man lyckades alltså skapa en placeboeffekt i upplevelsen av obehag.
Aktiviteten i hjärnan avbildades med fMRI. Bilderna kunde visa hur de processer som bearbetar obehagliga bilder minskade vid placebo.
– Vi kunde också visa att samma nätverk i hjärnan, som aktiverades vid smärtlindring med placebo, aktiverades i den här studien. Effekterna korrelerade både till graden av placebo och till graden av förväntan, berättar artikelförfattaren Predrag Petrovic.
Sammanfattningsvis har studien lyckats generalisera både placeboeffekten och de underliggande processerna från smärtupplevelse till upplevelse av obehag.
Publikation:
Placebo in emotional processing – Induced expectations of anxiety relief activate a generalized modulatory network
Petrovic P, Dietrich T, Fransson P, Andersson J, Carlsson K, Ingvar M.
Neuron, vol 46, 16 juni 2005.
Kommentarer till artikeln kommer i Nature Reviews Neuroscience, juli 2005.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Dr Predrag Petrovic, tel 0735 101211 eller mail; Predrag.petrovic@cns.ki.se
eller
professor Martin Ingvar, tel 08 517 751 34, 0704 841247 eller mail: martin@ingvar.com
båda vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Stroke innebär vanligtvis att kärl i hjärnan täpps till vilket leder till att hjärnceller dör. Den generella uppfattningen har tidigare varit att hjärnan har en ytterst begränsad förmåga att nybilda celler efter en hjärnskada. Det finns dock speciella områden i den vuxna hjärnan där det är visat att nybildning av nervceller från stamceller sker. Att stamceller som kan ge upphov till nya nervceller i den vuxna hjärnan finns har öppnat upp nya perspektiv för framtida behandling av till exempel stroke, demens och Parkinsons sjukdom.
Studier presenterade i examinerad läkare Mila Komitovas avhandling visar att efter en stroke i råttor aktiveras nybildning av nervceller från stamceller i hjärnan och att dessa nybildade nervceller rekryteras till de skadade hjärnområdena och försöker reparera hjärnan. Faktorer som berikad miljö – det vill säga en miljö med sociala kontakter, fysisk aktivitet, inlärningsmoment – eller enbart fysisk träning visade sig påverka cellnybildningen efter stroke vilket inte har varit känt tidigare.
Att vistas i en stimulerande och berikad miljö efter stroke gav en ytterligare ökad nybildning av stamceller och nervceller samt stödjeceller som är viktiga för nervcellernas funktion. Samtidigt uppvisades en avsevärt förbättrad rörelseförmåga efter miljöberikning. Överraskande ledde enbart fysisk träning till en försämrad stamcells- och nervcellsnybildning tidigt efter stroke. För positiva effekter på cellnybildningen behövdes alltså fysisk aktivitet i en stimulerande omgivning.
Avhandlingens resultat talar alltså för att vistelse i en berikad och stimulerande miljö efter stroke kan bidra till bättre möjligheter för läkning av hjärnan. Forskarna ska fortsätta studera hur utmognaden och överlevnaden av nybildade nervceller efter stroke kan stimuleras.
Miljöberikning kan vara ett sätt att utan egentliga läkemedel förbättra återhämtningen av rörelseförmågan och stimulera bildningen av hjärnceller i den skadade hjärnan. Kombinationen av sociala kontakter och en omgivning som främjar intellektuell och fysisk aktivitet skulle kunna utgöra ett viktigt komplement i rehabiliteringen av strokepatienter.
Avhandling för medicine doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Neurogenesis and gliogenesis after focal brain ischemia. Modulation by enriched environment and exercise
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Examinerad läkare Mila Komitova, e-post: mila.komitova@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Peter Eriksson, e-post: peter.eriksson@neuro.gu.se
Hur arterna samspelar med varandra vid fiske eller jakt – slutsatserna är lika tillämpliga på landlevande djur – har undersökts av Anna Gårdmark vid Avdelningen för teoretisk ekologi. Hennes matematiska modeller visar att det inte räcker med att analysera vad som händer det djur som fiskas eller jagas; man måste också ta hänsyn till vad som händer med de arter som den fiskade eller jagade arten ifråga interagerar med. Det kan handla om att man konkurrerar om samma föda eller att den andra arten är ett rovdjur eller ett bytesdjur.
– Antag att vi studerar en enskild art som reduceras genom intensivt fiske. Fisket försämrar förutsättningarna att överleva och därför måste fiskarna snabbt skaffa sig avkomma. Följaktligen kommer individer av denna art att bli könsmogna tidigare och vara mindre när de blir könsmogna, resonerar Anna Gårdmark och fortsätter:
– Men om denna art äts av en annan art, en rovfisk, kan fisket ha motsatt effekt. Bytesfiskarna blir i stället könsmogna vid högre ålder och med större kroppsstorlek. Det beror på att fisket även påverkar risken att dödas av rovfisken. Detta är en effekt man lätt missar vid en analys som enbart fokuserar vad som händer med arten man fiskar ut.
Förändringarna av det här slaget är något annat än ekologisk anpassning. Det handlar om evolutionära förändringar.
– Fiskets effekt på könsmognaden beror på hur arterna samspelar, summerar Anna Gårdmark. Medan en rovfisk motverkar effekten av fisket kan en konkurrerande art i stället förstärka den. Fiske på en art som konkurrerar med en annan art om födan kan därför leda till ännu snabbare och kraftigare minskningar i storlek och ålder vid könsmognad än vad enartsanalyserna visar.
– Det vet vi exempelvis från torskfisket utanför USA:s och Kanadas kuster som stoppades 1992. Mer än 30.000 människor blev då arbetslösa. Torsken var inte bara utfiskad; de torskar som fanns kvar var också genetiskt förändrade. Därför kan vi inte utgå från att om fisket stoppas kommer fisken att återhämta sig. Eftersom dess gener förändrats har man inga garantier för den saken, säger Anna Gårdmark.
Anna Gårdmark har också undersökt hur fiske på arter som rör sig över stora områden påverkas och påverkar andra arter. Fiskets direkta och indirekta effekter kan spridas långt utanför själva fiskeområdet. Om inrättandet av fiskefria reservat säger hon:
– De kan i teorin leda till ökade fångster utanför reservaten. Men när individerna blir fler kan de samtidigt bli mindre på grund av bristen på mat – totalt kan hela fångstbiomassan minska när reservatet inrättas. Men det ska inte tas som intäkt för att man inte ska satsa på reservat. Den här studien speglar bara en sida av saken och tar inte hänsyn till andra positiva aspekter som att reservaten bevarar en art och skyddar dess livsmiljö.
Kontaktinformation
Anna Gårdmark nås på tel 0733-61 05 03 eller 018-429 277. Hennes doktorsavhandling heter Species interactions govern evolutionary and ecological effects of population harvesting.
Mostowski har specificerat programmets önskade egenskaper i ett formellt, matematiskt språk och sedan utfört ett rigoröst korrekthetsbevis.
– Tekniken vi utvecklar knyter an till Java och är viktig för att öka säkerhet och skydd av personlig integritet i datornät, främst för smartkort. Men tekniken är inte begränsad till dessa, berättar Wojciech Mostowski.
Med formella metoder går det att visa att en konstruktion alltid uppfyller specifikationen. Detta görs genom att matematiskt bevisa att en serie villkor alltid är uppfyllda – och genom att bevisa att vissa andra villkor aldrig kommer att uppfyllas.
Tanken är att programtillverkarna själva ska verifiera datorernas mjukvara med verktyg som bygger på matematiska metoder. Det handlar om att skapa program med extra höga krav på säkerhet. Java Card är en teknologi som tillhandahåller verktyg för att programmera smartkort med en delmängd av programspråket Java. Java-program på smartkort kallas applets.
– Den verifikationsplattform som vi har använt i vår forskning är KeY-systemet* som är utvecklat inom KeY-projektet.
Ett av de viktigaste målen i Mostowskis forskning är att ta reda på hur långt det går nå inom formell verifering av storskaliga Java-program, i termer av användbarhet, automatisering och hur komplicerade egenskaper man kan bevisa.
Wojciech Mostowski har också undersökt praktiska och teoretiska brister i de verifierings- och utvecklingsmetoder som finns för Java Card-applets. Som en följd av detta har en programlogik anpassats för Java Card för att kunna uttrycka intressanta och viktiga skydds- och säkerhetsegenskaper. Mostowski har även föreslagit design-riktlinjer för att stödja och förenkla formell verifiering.
– Vi har även utfört omfattande praktiska experiment med KeY-systemet för att utvärdera vårt arbete.
Avhandlingen ”Formal Development of Safe and Secure Java Card Applets” försvarades vid en offentlig disputation under våren 2005 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg
KeY-projektet:
KeY-projektet startade i november 1998 vid universitetet i Karlsruhe. Idag är det ett samarbete mellan universitetet i Karlsruhe, Chalmers och universitetet i Koblenz. Ett antal forskargrupper är knutna till projektet som finansieras av DFG, Deutsche Forschungsgemeinschaft, och Vinnova.
Syftet med projektet är att integrera den formella specificeringen och verifikationen av mjukvara i själva systemutvecklingsprocessen vid design av industriell mjukvara. Utgångspunkten är ett kommersiellt CASE-verktyg som är utökad med funktionaliteter för formell specificering och verifikation. Det slutgiltiga målet är att göra verifikationsprocessen transparent för användaren med avseende på den informella objektorienterade modellen.
Kontaktinformation
Mer information:
Wojciech Mostowskis epost: woj@cs.chalmers.se
tel. 031 772 1072, hemsida: www.cs.chalmers.se/~woj
Thomas Schuman har i ett doktorsarbete studerat effekterna av ytjämnhet hos kartong i kombination med olika polymerer och andra tillsatser.
Papper och kartong som skall användas i förpackningar beläggs ofta med ett eller flera polymerskikt för att skapa en barriär mot genomträngning av olika material. Dessa polymerskikt kan utgöra barriärer mot vissa ämnen, till exempel fett, syre eller vattenånga, och detta bestäms delvis av polymerens fysikaliska och kemiska egenskaper. Polymerskiktet blir jämnare och barriäregenskaperna bättre om ytan hos papperet eller kartongen som det skall fästa till kan göras jämnare. Detta gör man med olika typer av förbehandling som högtemperaturkalandrering eller förbestrykning.
Givetvis beror barriäregenskaperna av vilken polymer som används för beläggningen. Barriären mot fett kan tydligt förbättras genom att man belägger papperet med en viss typ av polymer. Sådana polymerbestrukna papper kan användas för förpackning av hundfoder och livsmedel där det finns höga krav på en god resistens mot olja och fett.
Thomas Schuman visar också att bestrykning av papperet eller kartongen med en latexdispersion bättre kan förhindra genomträngning av vattenånga vilket är viktigt för att skydda produkten i förpackningen eller mot omgivningen. Förbättringarna i jämnhet och fuktbarriär hos ett sådant förpackningsmaterial erhölls delvis till priset av en ökad tendens till vidhäftning mot andra material, vilket kunde motverkas med en vaxtillsats. Vax ger dessutom en bra barriär mot fukt. Tryckbarheten med vattenbaserade tryckfärger påverkas dock negativt av vaxet vilket är mindre bra eftersom man ofta trycker text eller bilder på förpackningen. Genom olika ytbehandlingar kunde detta motverkas. Det är dock viktigt att optimera denna typ av behandling så att inte andra egenskaper, till exempel fuktbarriären, försämras. Genom att tillsätta plattliknande pigment kan också vattenångbarriären förbättras. Kombinationen av vax och pigment är mycket effektiv när det gäller att minska inträngningen av vattenånga.
Dispersionsbestruket papper kan tillverkas i direkt anslutning till pappersmaskinen vilket är en fördel gentemot vissa andra vanliga beläggningsoperationer där maskinhastigheterna är lägre.
Avhandlingen ”Polymer-Coated Paper and Board – Role of Substrate, Polymer Characteristics and Additives” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers under våren 2005.
Detta forskningsprojekt var ett samarbete med skogsindustriföretaget Korsnäs AB.
Thomas Schuman kommer från Bromölla.
Kontaktinformation
Mer information
Thomas Schuman, Institutionen för material- och tillverkningsteknik, Chalmers tekniska högskola,
tel. 031-7721308, e-post thomas.schuman@me.chalmers.se
– Det har kommit in ovanligt många ansökningar men vi kunde tyvärr bara bevilja 8 % av antalet ansökningar. Det beror bland annat på att det var stora ämnesövergripande projekt som beviljades bidrag, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Formas fördelar 28 miljoner för denna särskilda utlysning inom livsmedelsområdet som stängdes i december 2004. Utlysningen avgränsades till tre områden:
1. Samband mellan livsmedel/kost/matvanor och hälsa
2. Livsmedelssäkerhet – riskbedömning – spårbarhet samt
3. Livsmedelsrelaterad miljöforskning.
Sedan två år driver Formas dessutom tillsammans med delar av livsmedelsbranschen ett treårigt (2004-2006) forskningsprogram om livsmedelsmarknadens lönsamhet och konkurrenskraft. Programmet omfattar totalt 18 miljoner kronor. Idag fördelade Formas återstående 6 miljoner kronor som avser år 2006.
Läs nedan om några av de projekt som fått bidrag:
Nya strategier för utveckling av livsmedel till glutenintoleranta
Nyligen identifierades den beståndsdel i gluten som orsakar allergiska reaktioner hos glutenintoleranta. Detta kan göra det möjligt att ta fram ämnen som blockerar eller inaktiverar
den beståndsdelen. Glutenallergiker skulle då kunna äta en kost som innehåller specialbehandlat gluten utan problem i framtiden.
Celiaki, glutenintolerans, kännetecknas av en kronisk inflammation i tunntarmens slemhinna. Sjukdomen orsakar skador på tarmslemhinnan och personer lider ofta av magsmärtor, diarréer och får följdsjukdomar som järnbrist och benskörhet på grund av ett försämrat upptag av näring i tarmen. Den enda effektiva behandlingen mot celiaki idag är glutenfri kost. Men mat utan gluten blir lätt ensidig och näringsmässigt ofullständig. Det finns ett stort antal glutenfria produkter på marknaden men den begränsade utbudet och den stora efterfrågan gör att det finns ett stort behov att utveckla fler och mer fiberberikade alternativ.
För mer information kontakta:
Professor Ann-Sofie Sandberg, Chalmers tekniska högskola, 031-335 56 30, ann-sofie.sandberg@fsc.chalmers.se
Är du gravid? Ta en kefirbulle!
Ännu smartare livsmedel när man kombinerar jäst- och mjölksyrebakterier
Höjda rekommendationer av folsyreintag, en stillasittande livsstil och en ökad livslängd kräver ännu smartare livsmedel. Genom att kombinera utvalda stammar av jäst och mjölksyrebakterier med hög förmåga att producera folsyra kan man få livsmedel som innehåller den mängd folsyra som kroppen behöver på naturlig väg utan piller.
De nya Nordiska Näringsrekommendationerna höjer det rekommenderade folatintaget för kvinnor i barnafödande åldrar till nivåer som överstiger det faktiska intaget med över 100 procent. Mycket talar för att också andra grupper, som äldre, gynnas hälsomässigt av ett ökat folsyraintag. Dagens bekväma livsstil med ökat stillasittande och övervikt kräver smartare livsmedel. Dessa bör designas med hög näringstäthet i kombination med hälsoskyddande effekter, däribland s k probiotiska livsmedel (med hälsofrämjande bakterier) som producerar mycket folsyra. Intaget av folsyra behöver fördubblas för att utnyttja folaternas skyddande effekter mot ryggmärgsbråck, missfall, hjärtkärlsjukdomar, vissa cancerformer samt demenssjukdomar.
I studien ska nya kombinationer av högfolatavkastande jäststammar och lovande mjölksyrastammar undersökas i olika livsmedelsapplikationer, baserade på mjölk, sädesslag och grönsaker. Såväl bagerijäst, kefirstammar och mjölksyrebakterier studeras. Det är viktigt att undersöka samverkan mellan jäststammar och bakteriestammar för att få fram synergieffekter och förhindra konkurrerande effekter som begränsar folatproduktion eller annan hälsonyttig egenskap.
För mer information kontakta:
Docent Thomas Andlid, Chalmers tekniska högskola, 031-335 13 53, ta@fsc.chalmers.se,
Nya studier ska ge fler functional food-produkter
Trots att många studier har visat att tillförsel av hälsobefrämjande bakterier, s k probiotika, har positiva effekter på olika sjukdomstillstånd är det lite känt hur bakterierna påverkar sjukdomen. För att kunna fortsätta att utveckla fler mervärdesmatprodukter behövs det mer kunskap om vad som händer i olika vävnader i kroppen när man via födan tillför probiotika som t ex acidofilus. I kliniska studier ska också undersökas om produkterna kan användas inte bara i förebyggande syfte utan även för att lindra symptom vid utvecklad sjukdom.
För mer information kontakta:
Professor Olle Hernell, olle.hernell@pediatri.umu.se, 090-785 21 21
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Emilie von Essen, Presschef Formas, 0733-50 31 61, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Skogsbrukets maskiner använder ca 115 miljoner liter diesel per år för avverkning och terrängtransport. Eftersom dieseln motsvarar en tiondel av kostnaden för dessa arbetsmoment, kan relativt små förändringar av förbrukningen få stora konsekvenser för ekonomin och miljön.
De nya bränsledeklarationerna görs så att resultatet blir oberoende av terrängförhållanden, last och förare. De ger därför förutsättningar för rättvisa jämförelser mellan olika maskintyper. Resultatet blir ett så kallat bränsletal.
– Mätningarna utförs på obelastade maskiner och därför blir bränsleförbrukningen lägre än normalt. Med hjälp av erfarenheter från driftsuppföljningar kan bränsletalet översättas till att motsvara dieselförbrukningen i praktiskt drift, säger Torbjörn Brunberg på Skogforsk.
Bra beslutsunderlag
Torbjörn Brunberg tror att branschen får stor nytta av att kunna ställa olika maskintyper mot varandra.
– En bränsledeklaration kan bli en del av entreprenörens beslutsunderlag när det är dags att investera i en ny skogsmaskin. Skogsföretagen kan styra sina inköp mot lägre kostnader och lägre miljöpåverkan. En standardiserad mätmetod underlättar också för maskintillverkarna när de designar maskiner eller ska välja nya, bränslesnålare motorer.
Läs mer i Resultat nr. 10, 2005 som kan beställas på www.skogforsk.se eller via tel: 018-18 85 00.
Kontaktinformation
Torbjörn Brunberg, Skogforsk. Tel: 018-18 85 63.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
I december utlyste Formas och Sida/SAREC gemensamt programmet ”Svenskt forskarstöd för hållbar utveckling i fattiga länder”. Målet var att bidra till en global hållbar utveckling, i enlighet med FN-konferensen i Johannesburg 2002. Det nya stödet har inneburit att svenska och utländska forskare gemensamt kunnat söka stöd för forskningssamarbete gällande frågor av relevans för Formas och Sida/SAREC.
Nedan följer några exempel på projekt som beviljades bidrag på Formas styrelsemöte idag:
Hur kan man stoppa allvarliga trädsjukdomar som hotar fattiga i Östafrika?
Allvarliga sjukdomar hos träd som utgör en viktig del i jordbruket är ett växande problem i Östafrika. Genom att undersöka hur trädsjukdomen sprider sig och smittar andra trädarter, kan metoder för att få bukt med sjukdomen utvecklas. Det leder också till en allmänt ökad kunskap om trädsjukdomar hos bönderna i området.
I vissa områden är det vanligt att bönderna odlar träd tillsammans med jordbruksgrödor, sk agroforestry, för att öka matproduktionen på marker som ofta är utsatta för både näringsbrist och torka. Trädet Grevillea robusta som odlas intensivt i Kenya och Uganda hotas av en allvarlig sjukdom. Forskningen ska hjälpa till att hålla sjukdomen i schack, särskilt vid odling i större skala finns det risk att sjukdomen sprids.
Genom denna forskning intensifieras dessutom kontakterna mellan unga forskare i Etiopien, Kenya och Uganda något som är mycket viktigt för utvecklingen av uthållig forskning i regionen.
För mer information kontakta:
Docent Pia Barklund, SLU Uppsala, pia.barklund@mykopat.slu.se 018-67 18 74,
Hur kan man stoppa miljöförstörelsen i mangroveträsken i sydöstra Indien?
Mangroveträsken utsätts idag för stora påfrestningar genom överexploatering och miljöförstöring. Vilken typ av förändringar och miljöstörningar handlar det om, och hur påverkas mangroveträskens produktivitet? Dessa är några av de frågor som behöver besvaras för att mangroveträsken inte ska försvinna.
Mangroveträsk hör till jordens produktivaste ekosystem. De spelar en stor roll för stabilisering av kusterna, för att fånga upp sediment och som yngelområden för fisk och skaldjur. I utvecklingsländerna har mangroven traditionellt använts som resurs för ved och virke, men stora områden tas nu i anspråk
för jordbruks- och industriutveckling.
Studien kommer bl a att omfatta provtagningar och kemiska analyser av sediment och vattenprover. Resultaten kommer sedan att ligga till grund för framtida åtgärder avseende miljöförbättringar och hjälpa till att utveckla skötselplaner för en hållbar utveckling.
För mer information kontakta:
Joyanto Routh, Stockholm universitet, joyanto.routh@geo.su.se 08-674 78 24
Vad krävs för att trädplantering ska bidra till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning?
Träd och skog är viktiga resurser vid global och lokal fattigdomsbekämpning. Trädplantering ökar i tropikerna och småbönder planterar träd av många skäl; för avsalu, som erosionsskydd, som en resurs för det egna hushållet eller för att markera äganderätt. I detta projekt analyseras vad som styr denna utveckling, vilka förutsättningar som krävs för att utveckla och bibehålla småskalig trädplantering samt hur människors förutsättningar och livskvalitet påverkas.
Studien kommer att utföras i Etiopien, Sverige och Vietnam och inriktas på:
1) Trender rörande bönders trädplantering.
2) Förutsättningar för att utveckla och bibehålla småskalig trädplantering.
3) Påverkan av trädplanteringar på människors förutsättningar och livskvalitet.
Studien baseras på officiell statistik, intervjuer, gruppdiskussioner samt systematiska fältundersökningar. Man ska studera de fysiska förutsättningarna, den ekonomiska och socio-ekonomiska situationen, strategier, handlingsplaner, samt lagar och förordningar som påverkar småskalig trädplantering.
Projektet är ett samarbete mellan SLU, Centre for International Forest Research, Debub/Wondo Genet College of Forestry och Hanoi Agriculture University.
För mer information kontakta:
Skog dr. Anna-Lena Axelsson, SLU Umeå, 090-786 85 91, anna-lena.axelsson@resgeom.slu.se
Skog dr. Mats Sandewall, SLU Umeå, 090-786 83 29, mats.sandewall@resgeom.slu.se
Nya mätmetoder för exponering av bekämpningsmedel i Centralamerika
Det finns idag analysmetoder för att mäta exponering för bekämpningsmedel vid yrkesanvändning som t ex vid besprutning av bananplantager. Men dessa metoder mäter bara större mängder i kroppen. Det saknas metoder för att mäta låga halter i kroppen som befolkningen i närliggande områden utsätts för. Dessa metoder ska utvecklas av svenska forskare i samarbete med forskare i Costa Rica och Nicaragua.
Exponeringen för kemiska bekämpningsmedel är ett globalt miljöproblem med stor relevans för människors hälsa. Det är inte enbart de som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel vid frukt- och grönsaksodlingar som drabbas. Även lokalbefolkningen i närliggande områden drabbas antingen direkt som vid flygbesprutning eller indirekt via smittat vatten eller föda. Användning av kemiska bekämpningsmedel mot insekter i hemmiljö är också vanligt förekommande i många länder. Barnen är en särskilt utsatt grupp.
I detta projekt ska människors exponering uppskattas genom analys av bekämpningsmedelsrester i urin, s k biomarkörer. Dessa biomarkörer ger ett mått på exponeringen från många olika källor som via luften, födan, eller hudkontakt m m. Det är viktigt att kunna analysera låga halter när man vill studera hur mycket den allmänna befolkningen utsätts för. Analysmetoderna ska vara lätta att använda och ge korrekta resultat för att kunna påvisa eventuella negativa hälsoeffekter. Analysmetoderna måste även kunna användas med befintlig lokal analysutrustning.
Metoderna ska utvecklas i samarbete mellan tre kemiska laboratorier i Nicaragua och Costa Rica samt sektionen för Yrkes- och miljömedicin vid Lunds universitet. Projektet ska även bidra till en kemisk-analytisk kompetensuppbyggnad, och förstärka de grundläggande resurser som behövs för fortsatt multidisciplinär forskning inom miljöområdet. Projektet anknyter nära till flera andra pågående långsiktiga projekt på miljö- och arbetsmiljöområdet, stödda av Sida/SAREC.
För mer information kontakta:
Fil dr Christian Lindh, Lunds universitet, 046 17 38 19, christian.lindh@ymed.lu.se
Kontaktinformation
Emilie von Essen, Presschef Formas, 0733-50 31 61, 08-775 40 38
Syftet med utlysningen är att på ett tidigt stadium samla erfarenheter för framtida gemensamma utlysningar mellan forskningsfinansiärer från flera länder. Formas och dess föregångare BFR har tidigare tillsammans med bygg- och fastighetsbranschen medverkat i det framgångsrika nationella FoU-programmet IT Bygg och fastighet 2002. Ett nytt branschgemensamt FoU-program, ICT 2008, har därefter tagits fram. Flera av förslagen i ICT 2008 ligger till grund för nuvarande utlysning.
För svensk forskning är det angeläget att delta och påverka utvecklingen av europaforskningen och underlätta samarbetet mellan forskarna i Europa. ERABUILD är ett nätverk av nationella forskningsprogram som fokuserar på forskning kring ”verktyg” för att förbättra hållbart byggande och fastighetsförvaltning.
Kontaktinformation
För mer information se www.formas.se
Jan Sandelin, forskningssekreterare, 08-775 40 24, jan.sandelin@formas.se
Åke Skarendahl, VD BIC, 08-411 16 40, ake.skarendahl@bic.nu
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-50 31 61
– Det är en viktig gemensam satsning för ett fortsatt hållbart och ekonomiskt lönsamt skogsbruk. Skogen är en av våra viktigaste näringar och vi hoppas att programmet ska bidra till såväl hög virkesproduktion som förbättrad natur- och miljöhänsyn. Vi behöver också öka beredskapen i skogsbruket för möjliga väderextremer i framtiden, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Projektet pågår i fyra år mellan 2006 och 2009 med finansiering från vardera parten på 12 miljoner kronor. Programmet har ett helhetsperspektiv och integrerar hela kedjan från frö till etablerad ungskog avseende produktion, naturvård och skogens andra värden. Målet är att generera ny kunskap och nya och bättre skogsbruksmetoder som genom information och utbildning ska leda till ett förbättrat föryngringsresultat.
Formas fick i uppdrag av regeringen i samverkan med andra finansiärer att ta fram ett förslag till en nationell strategi för skoglig forskning i maj 2005. Det är denna strategi som ligger till grund för detta program.
Kontaktinformation
Hans-Örjan Nohrstedt, chef för programenheten Formas, 08-775 40 16,
hans-orjan.nohrstedt@formas.se
Emilie von Essen, Presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-503161,
emilie.von.essen@formas.se
Biotechnology has, at least if you count the policy announcements, become a very crowded field with almost every respectable country or region launching its own effort. The Nordic Region is better positioned than many others to be among the few locations that will succeed in the race for becoming global hot-spots in this industry. But high investments in R&D alone will not be enough – it will require a consistent strategy to further develop the unique combination of assets and skills that this region can offer to biotech companies,” says Dr. Christian Ketels, Head of Professor Michael Porters Research Team at Harvard Business School and one keynote speaker at the symposium.
Competitiveness in biotechnology is, to a large extent, dependent upon a regions ability to foster innovation through the dynamic interface between companies, universities, investors, and government actors,” says Mats Pettersson, CEO of Biovitrum AB and one of the symposiums panelists. This symposium is an excellent opportunity to brainstorm around what we can do to promote the continuous creation of new ideas, technologies, and processes,” continues Hans Nyctelius, CEO of SwedenBIO and symposium co-organizer.
In addition to keynote speakers Mads Övlisen, Chairman Novo Nordisk, and Professor Ketels, Harvard Business School, the symposium offers an impressive panelist line-up: Nigel Darby, VP, GE Healthcare; Laura Howard, Managing Director, Morgan Stanley (UK); Ulf Landegren, Professor, Uppsala University; Johan Christenson, Partner, HealthCap; Björn Nilsson, SVP, Biacore International AB; Peter Sellei, VP, Investor AB; and Ylva Williams, Director, ISA (Invest in Sweden Agency).
This symposium was initiated by the SSE MBA Class of 2005 and Assistant Professor Robin Teigland as part of the programs MBA LiveSM component. Excellent leadership is critical to any regions competitiveness, and as one of the leading Nordic business schools, it is our responsibility to both train tomorrows leaders as well as to provide a forum to discuss issues of current regional economic importance,” says Professor Örjan Sölvell, Dean of the new full-time SSE MBA program.
Kontaktinformation
To register for this free symposium, please contact Helena Kvist-Åslund, Helena.aslund@hhs.se, +46 (8) 736 9598. For application and other information on SSE MBA, please contact Gunnar Stenvall, gunnar.stenvall@hhs.se, +46 (8) 736-9798, www.sse.edu/mba. The next SSE MBA Program start is August 2005.
