Benartärsjukdom – åderförkalkning i benens blodkärl – kan vara symptomfri eller orsaka symptom vid ansträngning eller redan i vila. Den allvarligaste formen, som drabbar 5-10 000 patienter årligen i Sverige, orsakar svår värk, sår eller kallbrand i tår eller fötter. Tillståndet kallas kritisk ischemi och innebär en så grav blodflödesnedsättning att den obehandlad kan innebära stor risk för amputation. Åderförkalkningssjukdomen hos dessa patienter engagerar också andra organ och medför att den förväntade överlevnaden är kraftigt förkortad främst på grund av ökad risk för död i hjärtinfarkt och stroke. Gängse behandling har sedan länge varit kärlkirurgisk – oftast bypassoperation, ibland ballongvidgning – för att förbättra blodcirkulationen i benet. Det kärlkirurgiska ingreppet blir ofta omfattande och innebär inte sällan en lång konvalescens och i många fall nya kärlkirurgiska ingrepp.
Flera studier har visat att bland patienter med kritisk ischemi som av olika skäl inte opererats har över hälften ändå kunnat undvika amputation efter ett år. Sannolikt skulle många patienter vara mer betjänta av konservativ behandling med smärtlindring medan andra idag opereras för sent med risk för komplikationer och sämre resultat. Idag finns inga säkra metoder för att objektivt bedöma ischemigraden och därmed förbättra möjligheten att välja rätt behandling för en enskild patient.
Göran Lundberg beskriver i sin avhandling olika sätt att mäta graden av ischemi på lokal nivå, som kan möjliggöra en mer individualiserad sjukdomsprognos.
Mikrodialys är en metod att ta prov direkt ur vävnaden med bara ett minimalt ingrepp. Laktat – mjölksyra – är en känslig markör för vävnadsischemi. I en studie prövades mikrodialysmetodens förmåga att gradera ischemi hos friska försökspersoner. Man fann en god överensstämmelse mellan ischemigrad, mikrodialyslaktat och venlaktat. Metoden användes sedan på 10 patienter med kritisk ischemi. Ett samband tycktes finnas mellan laktatnivåer och ischemisk smärta men patienterna upplevde ett visst obehag av användandet av mikrodialyskatetrar i det ischemiska benet vilket gjorde det svårt att undersöka det prognostiska i en större patientgrupp.
Magnetkamerateknik (MR) har hittills använts för diagnostik av ischemi främst i hjärna och hjärta. T2 relaxationstid är en MR-parameter som påverkas av vävnadsvätskans sammansättning. I en råttmodell studerades möjligheten att använda T2-värdet som ett indirekt mått på ischemigraden. Man fann att T2-värdet korrelerade till den kliniska ischemigraden och till laktatnivåer i biopsier. Kartläggning av T2-värdet i en ischemisk extremitet skulle kunna vara ett användbart sätt att värdera ischemigrad och välja behandlingsmetod hos patienter med grav benartärsjukdom helt utan kirurgiskt ingrepp.
Avhandling:
Markers of tissue ischaemia in lower limb arterial insufficiency – an experimental and clinical study
Författare:
Göran Lundberg, institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, 08- 517 721 02, goran.lundberg@kirurgi.ki.se
Disputation:
Fredag 3 juni 2005, kl 9, Magnus Huss föreläsningssal Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-306-X/
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Fjorton individer, som återfallit i allvarligt våldsbeteende antingen ute i samhället eller inom institution på en rättspsykiatrisk vårdavdelning, intervjuades. Tretton av de 14 intervjuade uppgav att de före gärningen hade kommunicerat risk för våldsbeteende, huvudsakligen riktat mot professionella inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen. Kommunikationen, kunde vara såväl verbal som icke-verbal (exempelvis aggressivt beteende). Anledningen till att detta inte togs på allvar eller att åtgärder inte sattes in berodde bland annat på att de inte blev trodda eller på att kommunikationen skedde mot en huvudman som inte hade mandat eller möjlighet att ändra deras situation.
I en större studie genomfördes strukturerade intervjuer av 133 våldförövare för att undersöka potentiella utlösande faktorer för våld inom fem delområden; alkohol, droger, mediciner, psykiatriska symptom samt interpersonella stressfaktorer. Resultaten visade att intag av alkohol inom de 24 timmarna före gärningen medförde en riskökning på 13 gånger i jämförelse med om individen inte hade druckit alkohol samma dygn. Ovanligt höga doser av bensodiazepiner (”lugnande medel”) medförde också en riskökning. Att kombinera alkohol med bensodiazepiner ökade dock inte riskeffekten mer än vid enbart alkohol. Vanliga doser av bensodiazepiner samt antidepressiv medicin tycktes minska risken för våld, i jämförelse med om de inte hade tagit dessa preparat. De psykiatriska symtom som undersöktes och som påvisade en signifikant riskökning var främst självmordstankar/handlingar och hallucinationer. Att bli nekad sökt psykiatrisk vård medförde en fyrfaldig riskökning för att agera våldsamt inom 24 timmar. Akuta/allvarliga konflikter med andra, förutom med våldsoffret, ökade risken femfaldigt.
En fjärdedel av de 133 våldsförövarna hade sökt men blivit nekade psykiatrisk vård. Nio procent uppgav att våldet var ett rop på hjälp och ytterligare 7 procent uppgav att de psykiska problemen var motivet för våldshandlingen.
– Det som blev mest framträdande i avhandlingen var att dessa undersökta psykiskt störda våldsförövare hade svårt att kommunicera sina problem och få adekvat hjälp och stöd, säger Ulrika Haggård-Grann.
– Våldet tycktes fungera som ett sätt att kommunicera när andra sätt att förmedla deras ohållbara situation blev obesvarade eller inte fick genomslagskraft.
En ytterligare studie syftade till att identifiera skyddande faktorer för kriminellt beteende och våld. Från en uppföljningsstudie av 401 psykiskt störda våldsförövare valdes individer ut där man bedömt att risken för återfall var hög, men där individerna inte hade återfallit i brott efter flera år i samhället. De skyddande faktorer som framkom under intervjuerna var minskat missbruk, orientering mot familj, samt social- och geografisk isolering. Uppbrottet från en kriminell livsstil var enligt dessa individer ett medvetet beslut som baserades på insikt om de negativa konsekvenserna av kriminaliteten.
Avhandling:
Violence among mentally disordered offenders: Risk and protective factors
Författare:
Ulrika Haggård-Grann, Centrum för våldsprevention, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, 08-517 705 60, 073-659 60 00, ulrika.haggard-grann@cvp.se
Disputation:
Fredag 3 juni 2005, kl 10, föreläsningssalen, entréplanet, Hälsingegatan 49, Stockholm.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-377-9/
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Hans avhandling bygger på undersökningar av drygt 500 norska män mellan 16 och 59 år, som följts under 26 års tid. Studien initierades bl a för att ge svar på frågan om hur parodontit, eller inflammation i tandköttet, utvecklas. Sjukdomen drabbar mellan 30 och 40 procent av befolkningen, och kan leda till tandlossning.
Studien är den första att vetenskapligt belägga kopplingen mellan parodontit och tandlossning, berättar Mark Schätzle. Mer intressant för tandläkare och patienter är dock uppgiften om hur stor risken är, eftersom det kan påverka behandlingen.
– Ju högre grad av inflammation i tandköttet runt tanden, desto högre risk för att tandens fäste i käkbenet lossnar och för tandlossning. På lång sikt är risken för tandlossning 48 gånger högre vid allvarlig inflammation än vid friskt tandkött.
I praktiken kan det betyda att en tandläkare som planerar att göra en bro som bygger på en tand omgiven av parodontit kanske bör avstå från det, för att bespara patienten onödiga utgifter.
– Undersökningen visar också hur viktig en förebyggande behandling av parodontit är, säger han.
Enligt avhandlingen leder lindrig parodontit på lång sikt till tandlossning i drygt två procent av fallen, är den allvarlig stiger siffran till elva procent. Det är lägre än förväntat, menar Schätzle.
– Det betyder att dessa tänder överlever längre än de implantat som ersätter tänder som tandläkare drar ut p g a parodontit. Det är alltså värt att behandla parodontit så långt som möjligt. Men sedan implantaten kommit har tandläkare blivit allt mer benägna att dra ut tanden och sätta in ett implantat i stället, säger han.
Och det kan stå patienten dyrt. Idag kostar ett implantat runt 15 000 kronor. Principen för att behandla parodontit är annars enkel och väl beprövad – den bygger på att tänderna hålls rena, med tandborstning och tandhygienistisk behandling exempelvis. I lindriga fall kan det leda till att inflammationen försvinner eller åtminstone hejdas. Därmed bromsas den process som gör att tandens fäste i tandbenet upplöses. I mer allvarliga fall kan en operation bli nödvändig för att göra rent kring tandroten.
Mark Schätzle arbetar som tandläkare i Schweitz och är utöver Malmö högskola också knuten till universitetet
i Bern. Han fick tillgång till det unika forskningsmaterialet via sin handledare Rolf Attström, professor i parodontologi vid Malmö högskola och gästprofessor vid universitetet i Bern.
– Ursprungligen var det dock professor Harald Löe, professor i parodontologi och hedersdoktor vid Malmö högskola, som initierade studien. Min uppgift har varit att analysera data, säger han.
Avhandlingens titel: The role of gingivitis in the loss of periodontal attachment and teeth.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter Mark Schätzle: schaetzle@zzmk.unizh.ch, +41-76-321 42 56
Professor Rolf Attström: rolf.attstrom@od.mah.se, 040 – 6658447
Olycksrisker skall beaktas som en konsekvens i miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, För att analysera risker krävs att riskanalysmetoder är pålitliga och helst också användarvänliga och kostnadseffektiva. Få studier har jämfört olika analysmetoder med dokumenterade olyckshändelser för att bedöma metodernas noggrannhet. I sin doktorsavhandling har Markus Lundkvist utvecklat en riskanalysmanual som baseras på analys av omgivande miljö och landskap. Manualen är ett stöd för att systematiskt identifiera och analysera olycksrisker i både rum och tid.
Manualen prövades genom att bedöma olycksrisker för järnvägen och vägen mellan Kiruna och Narvik, eftersom det finns en lång och diversifierad olycksstatistik i området. Här har riskkällor som snöskred, jordskred, bergras, slaskflöden och översvämningar, liksom älg och ren, orsakat stora problem för både järnvägens och vägens konstruktion och trafik. Varje olyckssekvens delades in i fyra kronologiska faser som klassades med olika index och risknivåer beräknades. Risknivåerna jämfördes sedan med dokumenterade och kvantifierade olyckor. Dessutom simulerades en miljökonsekvensbeskrivning ur riskperspektiv med vägen och järnvägen som olika projektalternativ för att bedöma vilket som var säkrast respektive farligast.
Trots att det finns flera osäkerhetsfaktorer visade sig riskanalysens noggrannhet vara relativt hög och manualen bedömdes vara enkel att följa.
– Genomgången av riskfaktorer underlättar när man ska föreslå lämpliga olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder som ett led i riskhanteringen. Manualen bör med fördel kunna användas när man vill jämföra olycksrisker mellan olika platser samt mellan olika projektalternativ i MKB-sammanhang. Kostnaderna för att tillämpa manualen är låga i jämförelse med de olyckskostnader som kan undvikas, säger Markus Lundkvist.
Kontaktinformation
Markus Lundkvist kan kontaktas på 011-19 10 15, 0708-19 10 15 eller via e-post: markus.lundkvist@sjofartsverket.se
Aortastenos, förträngning i hjärtats aortaklaff, är det vanligast klaffelet hos vuxna. Årligen genomförs på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg cirka 220 operationer för att åtgärda felet. Vid operationen byts den dåliga aortaklaffen ut mot en konstgjord klaffprotes. Eftersom flera studier visar att symtom, som andfåddhet eller bröstsmärta, innan operationen ökar dödligheten både i direkt anslutning till och efter operation anser de flesta forskare att drabbade ska behandlas så snart symtomen uppträder. Trots det har många patienter svåra symtom vid operation.
Specialistläkare Peter Gjertssons avhandling utgår från samtliga patienter som opererades för aortastenos på Sahlgrenska sjukhuset mellan åren 1991 och 1993. Hans resultat visar att svår andfåddhet före operation leder till sämre överlevnad efter operation och att patienter med blåsljud inte remitteras för ultraljudsundersökning i tillräcklig omfattning. Han visar också att patienter med en känd aortastenos remitteras sent till operation, trots att de följs upp med kliniska kontroller och ultraljudsundersökningar.
– Tiden på väntelista för operation, det vill säga tiden från att beslut om operation tagits till operationstidpunkt, påverkar dödligheten under det första halvåret efter operation. En längre väntetid ger en sämre överlevnad, säger Peter Gjertsson.
Vidare påverkas långtidsöverlevnaden av hjärtats funktion före operationen. De patienter som före operation hade en måttlig eller svår nedsättning av den diastoliska funktionen, det vill säga hjärtats fyllnadsfas, visade sig ha en sämre överlevnad på lång sikt, jämfört med patienter med normal funktion eller lätt nedsatt funktion. Patienter med normal eller lätt störning av den diastoliska funktionen före operation hade tio år efter operationen utvecklat en måttlig eller svår störning av den här funktionen. Det var dessutom vanligare att kvinnor utvecklade en störning av funktionen.
– Att ha en störning i fyllnadsfasen innebär att hjärtats fyllnad försvåras. Störningen kan leda till hjärtsvikt, säger Peter Gjertsson.
Peter Gjertsson drar flera slutsatser från sitt avhandlingsarbete.
– Det är viktigt att patienter med blåsljud i hjärtat utreds med ultraljud och att patienter som har en känd aortastenos remitteras till operation så snart de har symtomen andfåddhet eller bröstsmärtor och innan hjärtats diastoliska funktion blivit nedsatt. När läkaren sedan tagit beslut om operation bör patienter med aortastenos prioriteras och väntetiden för operation bör vara så kort som möjligt, säger Peter Gjertsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Timing of valve replacement in aortic stenosis. Clinical, diagnostic and prognostic factors of importance
Avhandlingen försvaras fredagen den 3 juni 2005 klockan 13.00 i aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
specialistläkare Peter Gjertsson, telefon: +44 20 8741 3817, mobil: +44 79 6340 3733, e-post: peter.gjertsson@vgregion.se
Handledare:
överläkare Odd Bech-Hanssen, telefon: 031-342 27 35, e-post: odd.bech-hanssen@klinfys.gu.se
Östersjön har typiskt väldigt svaga strömmar och inget tidvatten, vilket gör den mycket lämplig för studier av vinddrivna processer. Andra rörelser är helt enkelt försumbara. I dag används statistiska modeller för att kartlägga förutse spridningen av till exempel föroreningar i Östersjön och andra havsområden, vilka baseras på mätningar men som sällan har någon koppling till de processer som ligger bakom spridningen.
Vagn Walfrid Ekman, Sveriges främste oceanograf, lanserade för 100 år sedan en teori för vattenströmmar orsakade av vinden. Han visade att den vinddrivna transporten av vatten i ytskiktet är proportionell mot vindstyrkan, och modifieras av jordrotationen. I sin avhandling utvecklar Signild Nerheim teorin genom att visa att transporten av vatten påverkas av ändringar i densitet när havsytan tillförs eller förlorar värme och salt genom till exempel soluppvärmning, strålning eller nederbörd. När densiteten blir högre, det vill säga vattnet blir tyngre, ökar tjockleken av ytskiktet genom så kallad konvektion. Vindtransporten då blir större än vad Ekmans teori säger. Uppvärmning och/eller nederbörd ger lättare ytvatten, tunnare skikt och lägre transport än Ekmans teori.
Avhandlingen visar också att samma mekanismer som förändrar vindströmmen gör att ämnen sprider sig i ytskiktet, vilket aldrig tidigare uppmärksammats. Hur plankton, föroreningar och salter sprids kan alltså bero på vädret.
När vindströmmen är grund kommer den del av ett spårämne som finns i det övre skiktet följa med strömmen, medan den nedre delen av volymen stannar kvar. Detta gör att spårämnet sprids över en större area. När vindströmmen djupnar på grund av konvektion eller högre vindstyrka, blandas spårämnet med vattenmassorna under respektive över det gamla språngskiktet, volymen blir större, och koncentrationen avtar. Upprepade förändringar i vindströmmens djup ger en effektiv spridning. Både teoretiska resultat och en numerisk spårämnemodell ger samma spridningshastighet som observerats i Östersjön.
Signild Nerheim, Institutionen för geovetenskaper, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i oceanografi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Dynamics of and horizontal dispersion in the upper layers of the sea”.
Disputationen har ägt rum.
Kontaktinformation
Signild Nerheim
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
E-post: sine@oce.gu.se
Tel: 031-773 28 78
Mobiltfn: 070-660 6379
När den senaste inlandsisen smälte började växter sprida sig ifrån platser som varit isfria, så kallade refugier. De tidigaste kolonisatörerna finns idag kvar i arktiska och alpina miljöer, för nedanför trädgränsen har de sedan länge konkurrerats ut. Fjällarven (Cerastium alpinum) går dock fortfarande att hitta även på öppna växtplatser i skogslandet där successionen stannat upp på ett pionjärstadium. Fjällarven växer bland annat i klippskrevor och rasbranter, men framför allt på naturligt giftiga så kallade serpentinjordar* i hela Norden. Få andra växter tål de höga halterna av nickel och magnesium i dessa jordar. Skogslandets fjällarvslokaler kan ses som historiska fotspår från den tidiga kolonisationen.
Anna-Britt Nyberg-Berglund har i sitt doktorsarbete använt genetiska markörer för att kartlägga hur fjällarvens kolonisation efter istiden gick till. Undersökningarna visade att fjällarven i västra Norden skiljer sig genetiskt från de östliga populationerna. Detta tyder på två invandringsvägar och dessa tycks mötas i en hybridzon i norra Norden. I en uppföljande studie jämfördes den nordiska fjällarven med fjällarv från andra delar av världen. Genetiskt sett var nordisk fjällarv betydligt mer lik fjällarv från norra Canada, Grönland och Island än fjällarv från Alperna och Pyrenéerna. De nordliga områdena kan alltså ha koloniserats ifrån samma refugieområden.
En annan del av avhandlingen visar att fjällarvens anpassning till serpentinjord inte beror på en generell tålighet hos arten, utan att det har skett lokala anpassningar på flera håll. När groddplantor fick växa i lösningar med höga halter av nickel och magnesium avslöjade rottillväxten att plantornas metalltolerans återspeglade miljön där växtmaterialet hämtats. Groddplantor från serpentinjordsbestånd hade betydligt högre metalltolerans än groddplantor från näraliggande växtplatser på andra typer av jordar. En klar lokal anpassning påvisades både i den västliga och i den östliga immigrationslinjen vilket tyder på att fjällarven utvecklat metalltolerans parallellt efter den senaste istiden.
* Serpentin är en omvandlingsprodukt av olivin som är ett vanligt mineral i jordmanteln. Omvandlingen har skett i samband med bergskedjeveckning och serpentin finns på många platser över hela världen, bland annat i den Skandinaviska fjällkedjan och i det finska skogslandet. Serpentinjordar är näringsfattiga men mycket rika på järn och magnesium och innehåller även relativt höga koncentrationer av tungmetaller så som nickel, krom och kobolt.
Anna-Britt Nyberg Berglund har ingått i docent Anna Westerberghs forskargrupp vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, Uppsala. Anna-Britt har haft en doktorandtjänst vid institutionen för naturvetenskap vid Mittuniversitetet, Sundsvall med handledning av professor Nils Ekelund och även professor Anssi Saura, institutionen för molekylärbiologi, Umeå Universitet.
Fil Lic Anna-Britt Nyberg-Berglund, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU i Uppsala, och institutionen för naturvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall, försvarar fredagen den 3 juni kl. 10.00 sin doktorsavhandling Postglacial colonization and parallel evolution of metal tolerance in the polyploid Cerastium alpinum. Disputationen äger rum i Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är Professor Christian Brochmann, National Centre for Biosystematics, Naturhistorisk museum, Universitetet i Oslo, Norge.
Kontaktinformation
Mer information: Anna-Britt Nyberg-Berglund, 060-14 84 02
E-post: Anna-Britt.Nyberg-Berglund@miun.se
Så kallade regressionsmodeller används av forskare inom många ämnesområden för att beskriva och förklara samband mellan olika variabler. Sedan länge finns väletablerade metoder för hur sådana modeller ska skattas. Ibland är dock datamaterialet ofullständigt, som till exempel när ingen observation överhuvudtaget kan göras eller när det exakta värdet är okänt. Det senare gäller bland annat i medicinska studier av hur lång tid det tar mellan diagnos och tillfrisknande, eftersom en del personer fortfarande kan vara sjuka när studierna avbryts. Att datamaterial är ofullständigt på liknande sätt förekommer även inom andra ämnen, till exempel ekonomi.
Maria Karlsson vid Umeå universitet föreslår i sin avhandling tre nya sätt att skatta regressionsmodeller när datamaterialet inte är fullständigt. De nya skattningsfunktionerna (estimatorerna) är baserade på mildare antaganden om den så kallade feltermen i regressionsmodellen än tidigare föreslagna estimatorer.
Maria Karlsson visar också vilka egenskaper estimatorerna får vid stora respektive begränsade stickprov. Egenskaperna studeras både genom simuleringar och genom tillämpningar med empiriska data. Exempelvis har Maria Karlsson studerat tiden mellan ett bilköp och byte av samma bil. Resultaten visar att bilägarens ålder och hushållets årliga inkomst har betydelse för längden av återköpsintervallen. Yngre bilägare byter bil tidigare än äldre bilägare och intervallens längd minskar då inkomsten ökar.
Fredagen den 3 juni försvarar Maria Karlsson, statistiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Estimators of semiparametric truncated and censored regression models. Svensk titel: Estimatorer av semiparametriska trunkerade och censurerade regressionsmodeller. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Sal N450, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Kenneth Carling, institutionen för ekonomi och samhälle, Högskolan Dalarna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Maria Karlsson,
statistiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 55 96,
e-post: maria.karlsson@stat.umu.se
Utifrån både fiktiva och autentiska exempel diskuterar Ann Heberlein olika uppfattningar angående förlåtelsens innebörd och konsekvenser för den förlåtande och den förlåtne. Är förlåtelse detsamma som att glömma eller att återupprätta ett brustet förhållande? Vilken är relationen mellan ånger, insikt, ansvarighet och förlåtelse?
Värdet av att förlåta – eller inte förlåta – har diskuterats av ett antal brittiska och nordamerikanska filosofer sedan slutet av 1980-talet. En del menar att förlåtelse alltid och i alla situationer är en lämplig respons på kränkningar och oförrätter: Den som förmår förlåta betraktas som en kärleksfull och god människa.
Andra menar att förlåtelse under vissa omständigheter är att betrakta som en last snarare än en dygd. De varnar för att den person som alltför lätt förlåter kanske lider av en bristande självrespekt. En kristen filosof vid namn Marilyn McCord hävdar att förlåtelse är ett fenomen som bäst förstås i en kristen kontext: Förlåtelse är ett uttryck för individens strävan att leva i gemenskap med Gud och sina medmänniskor.
Ann Heberlein tar fasta på och vidareutvecklar kritiken mot uppfattningen att förlåtelse alltid är att rekommendera. Särskilt diskuteras de moraliskt viktiga känslorna bitterhet, skuld och skam.
– Bitterhet kan förstås som ett uttryck för individens självrespekt och har därför även ett positivt värde när någon har blivit kränkt, säger hon.
Ann Heberlein menar att förmågan att känna skuld och skam över felaktiga handlingar är avgörande i individens utveckling till en moraliskt ansvarig människa: endast moraliskt ansvariga människor är möjliga att klandra och därmed förlåta.
Heberlein argumenterar för att förlåtelse är en personlig respons på en moralisk skada. Förlåtelse hör därför hemma i personliga och symmetriska relationer – endast då den skadade relationen är smärtsammare än kränkningen är förlåtelse en lämplig attityd.
Ann Heberlein är verksam vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds Universitet. Hon disputerar i ämnet etik fredagen den 3 juni 13.15. Avhandlingen Kränkningar och förlåtelse. En etisk studie med hänsyn till föreställningar om offer, förövare, skuld och ansvar ges ut av bokförlaget Thales.
Kontaktinformation
Ann Heberlein nås på telefon 0768-654 894 eller på e-post: ann.heberlein@teol.lu.se
Den materia som astronomer i dag kan se i sina teleskop utgör bara cirka två procent av den totala mängden materia i universum. De återstående 98 procenten utgörs av så kallas mörk materia, som inte utsänder något ljus, eller åtminstone mycket litet. Vad denna mörka materia egentligen består av är fortfarande – cirka 70 år efter dess upptäckt – ett mysterium.
I Erik Zackrissons avhandling används två typer av astronomiska objekt, kvasarer och ytljussvaga galaxer, för att närmare undersöka den mörka materians natur. Kvasarer är extremt starka ljuskällor som kan ses på mycket stora avstånd i universum.
– Mina resultat visar att kvasarer inte är något bra redskap för att studera mörk materia. Vi vet för lite om kvasarer, vi kan till exempel inte med säkerhet säga hur stora de är, berättar han.
Ytljussvaga galaxer är en typ av galaxer som tros innehålla en ovanligt hög andel av mörk materia. Erik Zackrisson har undersökt rotationen hos en typ av ovanligt blå ytljussvaga galaxer, som inte tidigare har varit föremål för studier av mörk materia. Undersökningarna visar att galaxerna verkar omges av mörka höljen med ovanligt låg materiatäthet i centrum. Detta ger ytterligare stöd för att den mörka materian inte kan vara av kall typ, utan måste ha ytterligare egenskaper som astronomerna ännu inte förstår oss på.
Erik Zackrisson har också kunnat motbevisa Michael Hawkins kontroversiella teori om att den mörka materian består av kompakta objekt av Jupiters massa.
– Ingen har tidigare kunnat motbevisa den, men jag visar i avhandlingen att bevisledet inte håller kvantitativt, säger Erik Zackrisson.
Kontaktinformation
Erik Zackrisson, tel: 018-471 59 76, e-post: erik.zackrisson@astro.uu.se
Eva Andersson har studerat den lilla sjön Eckarfjärden, som ligger vid Upplandskusten intill Forsmarks kärnkraftverk. Eckarfjärden är en klarvattensjö med hög halt av löst organiskt kol.
– Tidigare kunskap om sådana sjöar har varit motstridig. Man har trott att klarvattensjöar tar upp mer koldioxid än de släpper ut, men också att sjöar med hög organisk kolhalt släpper ut mer än de tar upp. Jag ville ta reda på hur det egentligen ligger till, berättar Eva Andersson.
Hennes resultat visar att sådana sjöar faktiskt kan fungera som koldioxidfällor, det vill säga att de tar upp mer koldioxid än de släpper ut, vilket sker när algerna förökar sig snabbare än bakterierna.
Eva Andersson menar att det är viktigt att veta hur naturens egna koldioxidutsläpp ser ut när man gör globala beräkningar av koldioxidutsläpp.
– Det är också intressant att se att produktionen av alger och bakterier är så koncentrerad till bottnarna. Tidigare studier har oftast fokuserat på alger och bakterier i vattnet, säger Eva Andersson.
Eva Anderssons avhandling visar att sjöarnas bottnar har betydelse för hela sjöekosystemet. Näringsväven i Eckarfjärden domineras av de bottenlevande mikroorganismerna och mycket av den föda som fisk får i sig härstammar från alger och bakterier från bottnarna.
Kontaktinformation
Eva Andersson, tel: 018-471 27 28, mobil: 0703-66 15 79, e-post: eva.andersson@ebc.uu.se
– Jag är imponerad över vad svärmare kan lära sig. Det är fantastiskt att se dem sväva i luften framför en färg eller omgivna av en doft och se hur de tvekar och överväger om de ska välja ett annat alternativ eller inte, säger Anna Balkenius som i dagarna disputerar på en doktorsavhandling om vilka strategier en svärmare använder i jakten på föda.
I experimenten har man arbetat med två arter: den stora dagsvärmaren (Macloglossum stellatarum) och snabelsvärmaren (Deilephila elpenor). Den förra arten är aktiv på dagen, den senare nattaktiv. Av detta skulle man kunna förvänta sig att dagsvärmaren använder synen för att lokalisera nektar medan snabelsvärmaren letar efter dofter. Men det visar sig att snabelsvärmaren ser färg även i mycket svag belysning.
– I ett experiment testade vi svärmarnas färgkonstans. Med färgkonstans menas förmågan att känna igen en viss färg även då belysningen förändras. Svärmarna belönades när de hittade en viss färg bland fem olika färger. Inlärningen skedde i vitt ljus men sedan ändrades bakgrundsbelysningen till blått eller gult. Det var ändå inga problem för svärmarna att hitta rätt färg, berättar Anna Balkenius.
Svärmarna kunde också ändra sitt beteende. Om det inte lönade sig att söka sig till en viss färg kunde de i stället välja en viss plats. Om de såg fem olika färger sökte de sig till den färg som gett belöning vid tidigare experiment. Men om färgerna sinsemellan var mycket lika kom de ihåg på vilken plats den belönande färgen tidigare hade funnits och sökte sig dit.
Svärmarna föredrar blått och i sådana fall brydde de sig inte om doften. Men även detta beteende kunde manipuleras. De kunde lära sig välja gult före blått genom att alltid belönas när de valde gult och aldrig när de valde blått. Om de sedan måste välja mellan två lika blå blommor valde de den blomma som doftade.
Med detta och en rad andra experiment har Anna Balkenius kunnat visa att svärmarna kan dra nytta av olika sorts information i olika situationer: ibland doften, ibland färgen, ibland platsen.
Kontaktinformation
Anna Balkenius nås för ytterligare information på tel 046-222 93 40 eller Anna.Balkenius@cob.lu.se Hon disputerar torsdagen den 2 juni kl 10.00 i Högtidssalen, Zoologihuset, Helgonavägen 3, Lund. Hennes doktorsavhandling heter Flower Cues for Hawkmoths: Colour, Place and Odour.
Kan psykiskt sjuka våldsverkare behandlas och kan våldet förebyggas?
I en unik studie har Linda Wijk, nybliven magister i medicinsk informatik i samarbete mellan institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet och Rättsmedicinalverket lagt grunden för ett helt nytt datoriserat behandlingskoncept för rättspsykiatrisk vård.
Vad har behandlande läkare för nytta av vårdregister?
Helena Hvitfeldt, medicinsk informatiker, redovisar resultat från pågående studier vid Karolinska Institutet och Dartmouth Medical School i New Hampshire om hur kliniska databaser kan användas för att förbättra vården för reumatiker och ryggpatienter.
Kan patienter i hemmet känna sig tryggare med hjälp av telemedicin?
De medicinska informatikerna Alexander Hultman, Stefan Nilsson och Arvid Thunholm berättar om sitt projekt på medicintekniska avdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset där de arbetat med hur man kan stödja de sköraste människorna i samhället med telemedicinska åtgärder.
Dessa och andra studier presenteras när landets första magistrar i Medicinsk Informatik i dagarna examineras i detta nya kunskapsfält som kommer att ha stor betydelse för framtidens sjukvård och medicinsk forskning. Karolinska Institutet (KI) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) är först i landet med att ge akademisk utbildning på magisternivå i medicinsk informatik. Utbildningen är efterlängtad av många, behovet är enormt inom medicinsk forskning och även arbetsmarknaden har länge efterfrågat sådan kompetens.
Välkommen på en pressträff – torsdag 2 juni kl. 11.15-12.00 i Farmakologens föreläsningssal på Nanna Swartz väg 2 i Solna – och möt några av de studenter som gått denna nya utbildning.
För ytterligare information kontakta:
Programdirektor Ingvar Krakau, Karolinska Institutet. Ingvar.krakau@medks.ki.se
tel: 517 759 82.
Prefekt Uno Fors, Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Uno.Fors@lime.ki.se tel: 08-524 871 31.
Universitetslektor Henrik Boström, Institutionen för data- och systemvetenskap Kungl. Tekniska Högskolan henke@dsv.su.se tel: 08-16 16 16.
Pressekreterare Sabina Bossi, Informationsavdelningen – sabina.bossi@admin.ki.se tel: 08-524 838 95 .
Avhandlingens resultat baseras på patienter som opererats på grund av instabilitet i axeln orsakad av att den gått ur led, till exempel i samband med fotbolls- eller ishockeyspel. Om axeln blivit instabil måste den opereras, vilket kan ske på olika sätt. Ett alternativ är så kallad öppen kirurgi då ett större hudsnitt, ca 10 centimeter, opereras. För att komma åt måste kirurgen ofta om denna metod väljs skära genom muskler. Ett annat alternativ är titthålskirurgi. Då skär kirurgen bara upp centimeterstora hål i huden och för in en kamera. Kirurgen ser då operationsområdet på en teveskärm och instrumenten som används förs in i samma hål.
– Fördelen är naturligtvis att patienten får mindre ont direkt efter operationen och kan gå hem direkt istället för att ligga kvar ett dygn på sjukhuset. Mindre ärr i axelregionen gör ju också att det kosmetiskt blir finare med titthålkirurgi, säger avhandlingens författare leg läkare Lennart Magnusson.
Lennart Magnusson har i sin avhandling bland annat jämfördes patienter som opererats med äldre teknik med patienter som opererats med nyare så kallad titthålsteknik.
– Jag fann att patienter som opererats med titthålsteknik hade en bättre rörlighet jämfört med dem som opererats med större snitt. En trolig förklaring till detta är att vid titthålsteknik blir operationsåren mindre, vilket troligen leder till mindre hindrande ärrvävnad. Vad gäller stabiliteten såg jag ingen skillnad mellan metoderna, säger avhandlingens författare leg läkare Lennart Magnusson.
I en långtidsuppföljning av 47 patienter som opererats med den äldre så kallade öppna metoden fann Lennart Magnusson en överraskande hög andel instabila axlar. Hans resultat skiljer sig från tidigare rapporter som visat betydligt lägre andel instabila axlar. Förklaringen till det kan vara att patienterna följdes under längre tid och att de kriterier Lennart Magnusson satte upp för instabilitet var strängare än de som används i tidigare studier.
– Många anser nuförtiden att också episoder när axeln är på väg att åka ur men inte riktigt åker ut ska räknas som instabilitet när dessa patienter följs upp. Det en synpunkt jag delar, och det är också det kriteriet denna studie är baserat på.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Post-traumatic recurrent anteriosr shoulder instability; Aspects of surgical techniques, implants and diagnostic methods
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg Läkare Lennart Magnusson, telefon: 021-17 51 34, 070-345 4169, e-post: lennart.magnusson@ltv.se
Handledare:
Docent Juri Kartus, e-post juri.kartus@vgregion.se
– Villkoren för 3G-tillstånden måste omprövas, säger Bertil Lidén vid Skogforsk. I dag finns alternativ teknik som kan täcka hela landet – ändå är det risk att myndigheterna kommer att hålla fast vid ett avtal som bygger på olämplig teknik.
Den planerade 3G-utbyggnaden kommer nämligen bara att täcka områden där människor bor, ungefär 25% av landets yta. Men sjukvården, räddningstjänsten, de areella näringarna – skogs- och jordbruk, renskötsel m.m. – samt turism och friluftsliv hamnar i radioskugga.
– Ett 3G som enbart täcker bostäder riskerar att i stora delar av Sverige bli ett meningslöst slöseri – i hemmen och på kontoren finns ju fast telefoni, menar Bertil Lidén. Oanvända master är ingen bra reklam för operatörer och teknikleverantörer, inte heller den merkostnad som skulle tynga kalkylen och därmed kundpriserna för 3G inom landet som helhet.
Sedan Post- och Telestyrelsen, PTS, delade ut tillstånd för 3G-utbyggnad har förslag om utbyggnad med alternativa tekniker presenterats som kan täcka resten av Sverige, och detta dessutom till en lägre kostnad. Dessa tekniker vill dock inte PTS godkänna för uppfyllande av licenskraven. Istället kommer sannolikt PTS den 13 juni besluta om bötesstraff för de 3G-operatörer som inte fullföljer utbyggnaden med den teknik som beslutades för fem år sedan.
Men med den nya tekniken kan utbyggnaden lösas på ett kostnadseffektivt och nyttoinriktat sätt, anser Bertil Lidén:
– På så sätt kan ett nationellt grepp tas till gagn för medborgarna, samhället, IT-industrin, de areella näringarna, PTS och operatörerna.
Forskarnas oro delas också av skogsnäringen, LRF och samerna, som i dagarna går in med en skrivelse till PTS mot bakgrund av de alternativa teknikernas möjligheter.
Fakta:
Den 3G-utbyggnad som beslutades år 2000 kommer bara att täcka områden där människor bor, ungefär en fjärdedel av landets yta.
Men inte bara samhällsfunktionerna och de areella näringarna drabbas av radioskuggan, enligt forskarna. Inte heller de som bor på landsbygden kommer att kunna använda 3G, vare sig längs vägarna eller i sitt arbete utanför tätorterna. Turisterna och sommargästerna kommer inte heller att kunna använda 3G.
Forskarna vill att operatörerna ges möjlighet att uppfylla sina tidigare löften till PTS med hjälp av alternativ teknik. Det finns två nya lösningar tillgängliga på den svenska marknaden, dels CDMA2000-standarden på det digitala 450-nätet, dels EDGE-standarden i GSM-nätet.
Kontaktinformation
Bertil Lidén, forskare Skogforsk. Tel: 070-318 85 85.
Bertil Thorngren, professor Handelshögskolan. Tel: 070-623 60 90.
Mats Nilson, Wireless@KTH. Tel: 010-236 24 50.
GELS-stipendiet för personlig utveckling delas årligen ut av Handelshögskolans rektor med stöd från Gun och Einar Larssons Stiftelse (GELS). Stipendiet är avsett att finansiera ett personlighetsutvecklande utlandsprojekt för studenter vid HHS. Rektor Lars Bergman utsåg i år Johan Bergström och Victor Sundén till stipendiater för projektet ”Market Entry Strategies – En studie om den japanska snabbmatsindustrins möjligheter på den svenska marknaden”. Årets projekt är det sjätte i ordningen.
Inom ramen för det stipendierade projektet kommer Johan Bergström och Victor Sundén att besöka Japan och studera den inhemska snabbmatsindustrin för att därefter kartlägga den svenska snabbmatsmarknaden. Projektet kommer att resultera i en rapport vars syfte är att fungera som en vägvisare för japanska snabbmatskedjor på den svenska marknaden.
– Det är en stor ära att bli tilldelad GELS-stipendiet, säger Johan Bergström. Vår förhoppning är att vårt arbete, som stipendiet möjliggör, i förlängningen resulterar i att den japanska snabbmaten kommer till Sverige och Europa. Japansk snabbmat skulle utan tvivel berika utbudet av snabbmat i såväl Sverige som övriga Europa, framförallt som ett sundare alternativ till den traditionella snabbmaten.
– Att ingen japansk snabbmatskedja finns etablerad i Europa är anmärkningsvärt. Det tyder på att etableringsfasen är mycket komplex och svårhanterlig. Johan och jag hoppas därför fungera som katalysatorer i den processen, säger Victor Sundén.
Handelshögskolans rektor Lars Bergman är mycket nöjd med att GELS-stipendiet lockar så många kvalificerade kandidater att söka, och framhåller att konkurrensen i år var särskilt hög.
− Handelsstudenterna är mycket drivna och flera av ansökningarna var ytterst ambitiösa. Många av de sökande hade därför varit värdiga GELS-stipendiater, men det var ändå utan tvekan som valet föll på Johan Bergström och Victor Sundén, säger Lars Bergman.
Kontaktinformation
För ytterligare information om GELS-stipendiet 2005 för personlig utveckling kontakta gärna:
Lars Bergman, rektor, Handelshögskolan i Stockholm
Telefon: 08-736 90 00
E-post: lars.bergman@hhs.se
Johan Bergström, 2005 års GELS-stipendiat
Telefon: 0702-317 747
E-post: 20038@student.hhs.se
Victor Sundén, 2005 års GELS-stipendiat
Telefon: 0736-741 640
E-post: 19512@student.hhs.se
