Franska ord, som egentligen är välbekanta för en svensk inlärare och inte vållar några problem när de uttalas var för sig, blir ofta svåra att uppfatta när de kombineras i talat språk. Utifrån tester på svenska studenter som läser franska på universitetets A-nivå kan Monika Stridfeldt i sin avhandling visa vilka språkliga processer som orsakar svårigheterna. De nya kunskaper som presenteras ger avtryck i språkundervisningen eftersom de visar att studerande i ett tidigt skede bör får undervisning om hur det franska uttalet skiljer sig från det svenska. De behöver vänja sig vid att ett och samma ord kan uttalas på olika sätt beroende på vilka ord som omger det, och få träna sig på att höra skillnad på olika ljud och att uppfatta ord i olika kontexter.
Monika Stridfeldts analyser visar att svenska inlärare av franska har svårt att uppfatta sådana ljud som i det egna språket inte påverkar ordens betydelser. De har till exempel svårt att skilja på [s] och [z] och på franskans olika nasalvokaler. Till svårigheterna att uppfatta de franska orden bidrar också så kallad ”bindning”, det vill säga att en konsonant i slutet av ett ord uttalas som om den vore början på nästa ord om detta börjar på vokal. Det sker alltså en ”ommöblering” av ordgränserna så att orden uttalas olika beroende på vilket ord som kommer före. Exempelvis uttalas ordet ami (vän) [nami] i un ami (en vän) men [tami] i petit ami (liten vän).
I ett test där nonsensord användes, visade det sig emellertid att bindning verkar ställa till med mest problem då den inte inträffar, d v s då ett bindningsord följs av ett ord som börjar på en konsonant. Sekvenser som un navas och un avas tolkades nämligen båda som un avas av studenterna. Det tyder på att svenska inlärare av franska förväntar sig bindning efter ord som kan bindas, vilket kan försvåra uppfattningen av ord som börjar på en ”riktig” konsonant och inte en bindningskonsonant. Resultaten pekar också ut en annan fonologisk process som starkt bidrar till att försvåra uppfattningen av de franska orden. Också så kallat ”stumt e” kan göra att ordgränserna flyttas. I exemplet la recette (receptet) faller det första ”e” i ordet recette bort och ”r” hakar på la så att det låter som lar cette. Stumt e visar sig vara en av de största orsakerna till problemen att uppfatta och förstå talad franska.
Avhandlingen består av två delar, varav den första behandlar perception av ett främmande språk, beskriver svenskans och franskans ”ljudlandskap”, d v s fonologiska strukturer, samt sammanfattar tidigare studier av perception av talad franska. I den andra delen beskrivs och analyseras de fyra perceptionstest som Monika Stridfeldt utfört.
Måndagen den 30 maj försvarar Monika Stridfeldt, institutionen för moderna språk/franska, Umeå universitet, sin avhandling med titeln La perception du français oral par des apprenants suédois. Svensk titel: Svenska inlärares perception av talad franska. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Chantal Lyche, Institutt for språkvitskap, universitetet i Tromsö, Norge.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Monika Stridfeldt på
tel: 090-786 57 13 eller
e-post: monika.stridfeldt@franska.umu.se
Forskningsprojektet Survey of Health Ageing and Retirement in Europe är ett av de största samhällsvetenskapliga projekt som har fått stöd från EU:s femte ramprogram för forskning. I en intervjuundersökning i tio europeiska länder har forskarna undersökt hälsa, arbetsförhållanden, pensionering, ekonomi och familjeförhållanden för personer som är 50 år och äldre.
Med undersökningens definition av hälsa är svenskarna förhållandevis friska, även om Sverige hamnar ungefär i mitten av rankingen. En stor andel svenska kvinnor röker. Däremot dricker svenskarna något mindre alkohol, motionerar mer och har något mindre problem med övervikt än i de andra länderna. Enligt ett sammanfattande mått på livskvalitet har svenskarna en livskvalitet som är något högre än genomsnittet.
Resultaten visar även att andelen förtidspensionärer är högre i Sverige och Danmark än i övriga länder. Detta kan inte förklaras av skillnader i ålder, andel kvinnor eller hälsa. Då Sverige och Danmark tillhör de länder som har den bästa arbetsmiljön, kan inte heller detta förklara den höga andelen förtidspensionärer.
– Rimligen måste förklaringen sökas i den politiska och administrativa generositeten när förtidspensioner beviljas, säger Anders Klevmarken, svensk projektledare.
Utifrån mätningen av privat förmögenhet är Sverige det fattigaste av alla undersökta länder, men svenska hushåll har trots det förhållandevis stora tillgångar i fonder och aktier. Svenskarna är därför mer utsatta för marknadsrisker i sitt privata sparande än hushåll i södra Europa.
Undersökningen har koordinerats av professor Axel Börsch-Supan vid Universität Mannheim. Omkring 150 forskare har deltagit i studien. Den svenska delen i undersökningen har letts av professor Anders Klevmarken vid Uppsala universitet.
Den svenskspråkiga rapporten ”50+ i Europa” kan beställas från Monica Ekström, Uppsala universitet, tel: 018-471 11 09, e-post: monica.ekstrom@nek.uu.se
Kontaktinformation
Anders Klevmarken, tel: 018-471 23 86, e-post: anders.klevmarken@nek.uu.se
Laskaratos och Hansen träffades bara en enda gång under sommaren 1866 på Kefallonia, en av de Joniska öarna utanför Nordvästgrekland. Laskaratos brev finns bevarade i Hansen-arkivet på Kgl. Biblioteket i Köpenhamn tillsammans med en del av Hansens brevutkast och annat material. Av Hansens brev klarade sig bara några få från att förstöras i jordbävningarna 1867 och 1953 på Kefallonia.
Med breven som underlag undersöks Hansens karriär i Aten, hans missnöje med hovet och de människor han kom i kontakt med. Efter sommaren 1865, när han blivit bekant med Laskaratos, skrev de mycket ofta till varandra och diskuterade sådant som hade att göra med deras vardagsliv i Aten och på Kefallonia. Avhandlingen uppmärksammar särskilt Hansens försök att etablera kontakt mellan Laskaratos och andra grekiska intellektuella, sådana som Hansen uppfattade som åsiktsmässigt närbesläktade med denne, något han menade borde bidra till att minska den isolering Laskaratos upplevde.
Utgåvan omfattar förutom en bibliografi och ett index över egennamn även Hansens brevutkast och en beskrivning av Laskaratos bidrag till korrespondensen i Hansens och hans reskamrat Jeans Pios bibliotek.
Avhandlingens titel: The correspondence between the family Andreas Typaldos Laskaratos and the Danish clergyman Theodor Hansen.
(Avhandlingen är avfattad på nygrekiska.)
Disputationen äger rum på engelska lördagen den 28 maj 2005 kl. 10.00
Opponent: Dr. David Holton, Cambridge, Storbritannien
Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Lars Nørgaard, mobiltel. 0045-24 455002, e-post larsn@hum.ku.dk
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro
Undersökningen i Timmerås gav många nya inblickar i hur en åttatusen år gammal bosättning gestaltat sig och vilken funktion den kan ha haft. Den samlade bilden visar att boplatsen använts säsongvis under årets kallaste månader och att den varit bebodd av en liten grupp människor; vi kan kalla det ett hushåll om 6-9 personer. Just om vintern kan det ha varit fördelaktigt att vistas i små grupper. Bosättningen har varit kortvarig, sannolikt rör det sig om tre till fem vintersäsonger.
Själva hyddan var cirka 4×5 m stor och golvet var nedgrävt en bit under markytan. Hyddans grundkonstruktion har utgjorts av fyra vertikalt stående stolpar som varit placerade i en kvadrat och de bör upptill ha varit förbundna med varandra genom horisontella störar. Denna stomme har antagligen kompletterats med störar och vidjor varvid hela träskelettet kan antas ha varit täckt med näver och grästorv. Eldstaden har varit belägen i hyddans centrum och det faktum att eldstäder påträffades på olika nivåer visar att platsen använts under mer än en säsong. Golvet har troligen bestått av en kombination av ris, kvistar och bark och det mycket mörka jordlager som fyllde den grävda hyddgropen utgjorde i själva verket flera sådana golv lagda ovanpå varandra. En modell av hyddan i skala 1:10 finns att se på Göteborgs Stadsmuseum i den nya förhistoriska basutställning och inför en planerad TV-produktion har man även uppfört en fullskalerekonstruktion av densamma.
I Timmerås fanns också spår efter rituella handlingar och vissa tecken tyder på att hyddan har övergivits under rituella former, den tycks bl.a. ha bränts ner med avsikt. Robert Hernek diskuterar även föreställningsvärlden utifrån ristningar på ett tidigare okänt föremål från Lur i norra Bohuslän, en slags korphacka av skiffer. Detta innebär att han försöker tolka budskap som är flera tusen år äldre än hällristningarna. Ristningarna kan knytas till shamanism och de skildrar i första hand själsliga resor och transformationer mellan olika medvetandetillstånd. Ett centralt begrepp är hjälpandar, dvs. olika djur som hjälpte shamanen att uppnå trancetillstånd. I den diskussion som förs är det ormen, ofta symboliserad som ett abstrakt sicksack-mönster, som skulle bistå shamanen på sina resor till underjorden. Det är också intressant att ristningarnas innebörd också är integrerad med symboliken hos korphackorna som kan antas symbolisera fruktsamhet och motsatsförhållandet manligt och kvinnligt. Säkerligen omfattade hackan från Lur ytterligare symbolik, kopplade till myter och föreställningar, som för alltid kommer att vara höljda i dunkel.
Avhandlingens titel: Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenålder i Bohuslän.
Disputationen äger rum fredagen den 3 juni 2005 kl. 13.00
Opponent: Dr. Joel Boaz, Oslo
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Robert Hernek, mobiltel. 0702-26 63 50, e-post robert.hernek@vgregion.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
David Stockelbergs ledande frågeställning i avhandlingen är: hur används och vilka betydelser har ordet ”form” i Georg Simmels texter? Med fokus på hans formbegrepp har Stockelberg analyserat tre av Simmels skrifter och de idéer som utvecklas i dessa. Simmels idéer och begrepp sätts också in i ett historiskt sammanhang och jämförs med dem som uttryckts av andra tänkare, inte minst filosofen Immanuel Kant.
Simmel instämmer med Kant att det kan finnas så kallade transcendentala former som vi med nödvändighet använder oss av när vi frambringar kunskap. Men Simmel menar att varje kunskapsprocess också inbegriper en mängd andra former som utvecklats genom att vi reflekterat över och orienterat oss i verkligheten. Alla människor använder dock inte samma former, utan olika kunskapsområden har sina former med egna kriterier på vad kunskap är och hur den uppnås. Således kan kunskapsformer enligt Simmel vara både historiska och samhälleliga företeelser, något som växt fram genom och även reglerar vårt gemensamma liv.
I sin bok Soziologie utvecklar Simmel denna idé om att former traderas mellan generationerna. Han menar att människans former kan vara ”överindividuella”, vilket betyder att de inte skapats eller kontrolleras av någon enskild individ utan att de kan ha en objektiv och självständig karaktär i förhållande till de människor som måste anpassa sig efter dem och som samtidigt bidrar till att reproducera dem. I sin livsfilosofiska skrift, Lebensanschauung, formulerar Simmel en teori om hur det pågår en kamp mellan liv och form. Livet, menar han, har skapat formerna därför att livet behöver dem för att komma till uttryck. Men formerna tenderar att bli självständiga och fjärma sig från livet, vilket å sin sida ständigt måste försöka bryta sig ur de former det skapat men som nu blivit dess fängelse. Simmel menar att historien kan förstås som en historia om kampen mellan formerna och livet.
Stockelberg hävdar att idén om överindividualitet är ett viktigt element i Simmels tänkande. Han visar också i sin avhandling att ”form” är en central term i Simmels skrifter, men att den bär på en mängd olika betydelser och kan beteckna många olika slags former.
Men Simmel var inte endast filosof. Han har skrivit böcker och uppsatser inom en rad vitt skilda ämnen som t. ex. mode och storstadsliv, penningekonomi och religion, om estetik och kunskapsteori, om tiden och förståelsen, om Rodin, Goethe, Kant och Schopenhauer. Idag är han inte minst hågkommen för sina sociologiska skrifter.
Avhandlingens titel: Simmels former.
Disputationen äger rum lördagen den 4 juni 2005 kl. 10
Opponent: Fil.dr Jonas Hansson
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av David Stockelberg, tel. 031-773 4359 (arb.),
070-309 1142 (mobil), e-post david.stockelberg@idehist.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Henrik Sundberg har i din doktorsavhandling i tillämpad miljövetenskap undersökt den kraftigt förorenade Örserumsviken utanför Västervik. Resultaten visar att kända miljögifter som till exempel PCBer endast till en relativt liten del har förmåga att orsaka skada på fisk.
För att prioritera saneringen av olika förorenade områden måste giftiga områden identifieras. Föroreningar som kan orsaka störst skada i naturen måste prioriteras i första hand. Riskbedömningar utförs i dag ofta genom att analysera kända miljögifter från miljön. Giftigheten uppskattas utifrån halten av dessa kända föroreningar. Okända miljögifter, med förmåga att orsaka biologiska effekter, kommer inte att hittas genom detta förfarande. Dessutom består oftast förorenade områden av tusentals olika föreningar, vilket gör det svårt att peka ut de mest potenta miljögifterna. Biomarkörer, ett samlingsnamn för att analysera biologiska effekter, ger ett relativt mått på giftigheten i ett område, men endast begränsad kunskap om vilka de giftiga substanserna är.
Henrik Sundberg har genom kemisk fraktionering separerat olika föroreningsgrupper från varandra i Örserumsvikens bottensediment. Varje grupps påverkan på fisk undersöktes, varefter de giftigaste fraktionerna delades upp ytterligare. Genom denna stegvisa mätning av giftighet visar det sig att varken PCBer eller de vanligast analyserade polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) har störst förmåga att orsaka effekter i fisk. Fiskarnas skador orsakades främst av andra polycykliska aromatiska föreningar som bland annat sprids kontinuerligt från samhället och industrin.
Henrik Sundbergs undersökningar visar hur analytisk kemi och biomarkörer kan kombineras för att erhålla mer tillförlitliga riskuppskattningar i vår miljö. Resultaten i denna avhandling understryker hur begränsad vår kunskap är om vilka miljögifter som orsakar störst skada i naturen. Avhandlingen uppmärksammar också hur viktigt det är att minska spridning av de föroreningar vi kontinuerligt släpper ut.
Doktorsavhandlingens titel: Toxicological and Chemical Charcterization of Organic Pollutants with Potential to Adversely Affect Fish.
Disputationen äger rum lördag den 28 maj kl. 13.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är Dr. Tracy K. Collier, NOAA, Seattle, USA.
Kontaktinformation
Henrik Sundberg nås på telefon 08-674 77 66 (Institutionen för tillämpad miljöforskning, 106 91 Stockholm), 070-549 57 66 eller e-post Henrik.Sundberg@itm.su.se
Varje dag filtreras hela 180 liter vätska över den filtrationsbarriär som finns mellan blodet och urinen i njuren. Under normala förhållanden släpper barriären bara igenom ytterst små mängder stora och negativt laddade molekyler, samtidigt som vatten och små molekyler i stort sett filtreras fritt. När molekyler som proteinet albumin läcker igenom barriären till urinen tyder detta på njursjukdom.
Filtrationsbarriären består av olika typer av celler. Närmast blodet finns så kallade endotelceller som är täckta av ett negativt laddat geltäcke som kallas glykokalyx. Forskare vid Sahlgrenska akademin har funnit att den negativt laddade glykokalyxen på endotelcellerna är viktig för att proteinet albumin inte ska ta sig igenom barriären.
Fil mag Marie Jeansson har i studierna som ligger till grund för hennes avhandling bland annat studerat filtrationsbarriären på möss där endotelcellernas glykokalyx modifierats och på möss med diabetes. Hon visar för första gången att när vissa komponenter, negativt laddade sockerkedjor, i endotelcellernas glykokalyx tas bort ökar genomsläppligheten av albumin. Hon visar även att det vid diabetes med äggvita i urinen finns en förändring på gennivå av olika komponenter i endotelcellernas glykokalyx.
Marie Jeansson hoppas att det i framtiden kan vara möjligt att när äggvita i urinen uppstått rikta behandling mot endotelcellernas ytstruktur, glykokalyx, för att på så sätt återfå njurens filtrationsbarriär.
– Kunskap om de bakomliggande mekanismerna vid äggvita i urinen är av betydelse för att kunna förbättra behandlingsmetoderna vid njursjukdom, säger Marie Jeansson.
Fortsatt forskning kan i framtiden visa att endotelcellernas glykokalyx inte bara spelar en roll vid njursjukdom i samband med diabetes, utan kanske även vid andra njursjukdomar med äggvita i urinen.
Avhandlingen skriven av:
Fil mag Marie Jeansson, e-post: marie.jeansson@kidney.med.gu.se
Handledare:
Professor Börje Haraldsson, telefon: 031-342 17 01, e-post: borje.haraldsson@kidney.med.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för fysiologi och farmakologi
Avhandlingens titel:
Aspects of the glomerular barrier in healthy and diabetic kidneys
Jod är nödvändigt för tillverkningen av ämnesomsättningshormon som bildas i sköldkörteln. Brist på jod leder till en mängd olika sjukdomstillstånd, där den vanligaste är struma. Den farligaste effekten av ett för litet jodintag är risken för hjärnskador hos barn till mammor som får i sig för lite jod. Dessa skador uppstår under fosterstadiet, där en hämmad tillväxt, nedsatt mental förmåga och hörselskada är de mest allvarliga skadorna. Tidigare forskning visar dessutom att en det räcker med en liten brist på jod för att barn ska få lägre IQ.
Eftersom jodbrist är ett globalt problem har WHO har tagit krafttag för att eliminera det. Det föds dock varje år fortfarande många miljoner barn i världen med allvarliga hjärnskador på grund av jodbrist hos modern. Brist finns faktiskt på så nära håll som i Danmark där jodtillskott i salt startade så sent som för några år sedan. I Sverige har vi tillsatt jod till saltet sedan 1936 och uppenbara symtom på jodbrist, som till exempel svåra mentala handikapp, förekommer inte. Någon vetenskaplig utvärdering av det svenska jodersättningsprogrammet har dock inte skett i modern tid. Med tanke på att även en lindrig brist kan ha följder för hjärnans utveckling hos barn och att matvanor inklusive användandet av salt är under ständig förändring, har distriktsläkare Mille Milakovic inom ramen för sitt avhandlingsarbete utvärderat det svenska jodersättningsprogrammet. I denna utvärdering har han studerat befolkningen i Mölnlycke.
I arbetet har han använt sig av flera metoder som volymbestämning av sköldkörteln med ultraljud, utsöndring av jod i urinen, mätning av antikroppar mot sköldkörteln, sköldkörtelhormonnivåer och upptagsmätning av radioaktivt jod samt mätning av jod i sköldkörteln med en speciell röntgenteknik.
Hans slutsats är att i Mölnlyckeområdet finns ingen jodbrist, vilket ses som ett bevis för att jodersättningsprogrammet fungerar. Nivåerna i intaget av jod ligger inom internationellt rekommenderade gränser.
− Det är dock viktigt att gå vidare med en större nationell studie eftersom det kan förekomma regionala skillnader i jodintag. Det är också viktigt att ta reda på om vissa specialgrupper, som till exempel gravida och veganer, har jodbrist, säger Mille Milakovic.
Avhandlingen är skriven av:
Distriktsläkare Mille Milakovic, telefon: 031-98 67 77, 031-98 67 50 e-post: mille.milakovic@vgregion.se
Handledare:
Docent Robert Eggertsen, telefon: 031-98 67 50, e-post: robert.eggertsen@vgregion.se
Docent Gertrud Berg, telefon: 031-342 34 51, e-post: gertrud.berg@oncology.gu.se
Professor Ernst Nyström, telefon: 031-342 32 58, e-post: ernst.nystrom@medic.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Iodine status and iodine pool in a small community in western Sweden
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
I fyra delstudier har Anna Asplund studerat basalcellscancer med utgångspunkt från mikrodissektion.
I den första delstudien undersökte Anna Asplund vilken av X-kromosomerna som var inaktiverad i kvinnors hudceller. Eftersom kvinnor har två X-kromosomer måste varje cell inaktivera en av dem, vilket sker slumpmässigt. Hälften av cellerna inaktiverar kromosomen från pappan, medan den andra hälften inaktiverar den från mamman.
– När vi kartlade hur inaktiveringen såg ut fick vi fram ett fint mosaikmönster. Mosaiken ger oss en uppfattning om hur huden är uppbyggd och hur stamcellerna är fördelade. Detta är det ingen som har studerat tidigare, berättar Anna Asplund.
I den andra delstudien försökte Anna Asplund ge svar på om en tumör av basalcellscancer uppstår från en eller flera celler. Genom X-kromosomanalys kom hon fram till att tumörer verkar ha sitt ursprung i en enda cell. I några enstaka fall förekom det dock att två tumörer satt så nära varandra att de såg ut att utgöra en enda tumör.
I den tredje delstudien undersökte Anna Asplund två variationer hos genen PTCH, som reglerar celldelning. Genom analyser av sex grupper av människor med olika hudtyp kom hon fram till att den ena varianten av PTCH verkar ha selekterats bort i populationer med ljus hudtyp. En möjlig förklaring till det är att genvarianten i kombination med ljus hudtyp innebär en ökad risk för hudcancer. Den irländska populationen i studien är dock det gäckande undantaget. Irländare drabbas ofta av hudcancer, och hos dem verkar selektionen inte ha gjorts. Varför kan Anna Asplund inte förklara.
I den fjärde delstudien jämförde Anna Asplund uttryckta gener i normal hud och i celler med basalcellscancer. Resultaten tyder på att tumörcellerna har förlorat sin förmåga att bilda funktionell hud, att de undviker upptäckt av immunförsvaret, att de har en mer frekvent celldelning och att de inte uttrycker gener som skyddar cellerna från att ytterligare skadas av ultraviolett strålning.
– I den sista studien finns resultat som man eventuellt kan bygga vidare på för att behandla eller förhindra basalcellscancer i framtiden, menar Anna Asplund.
Kontaktinformation
Anna Asplund, tel: 018-471 50 32, mobil: 073-650 93 62, e-post: anna.asplund@genpat.uu.se
Existensen av stora nationella databaser, som det svenska tvillingregistret, med epidemiologisk information, och ett stort antal nationellt viktiga samlingar av vävnadsprover ger Karolinska Institutets Biobank en unik position i biobankrelaterad forskning. Eftersom informationen är mycket känslig och en obehörig dataåtkomst därmed oacceptabel har detta biobanksystem hårt ställda säkerhetskrav.
– Vi är först i världen med att ha ett sådant informatiksystem. Vid andra framstående medicinska centrum som Mayo Clinic i USA pågår utvecklingen av ett liknande system, säger Jan-Eric Litton, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Införandet av informatiksystemet BIMS är en strategisk investering på Karolinska Institutet för att stödja och möjliggöra avancerad klinisk forskning i framtiden. Det ökar möjligheterna att hitta orsaker, diagnosverktyg och botemedel mot sjukdomar genom att fler forskare och forskningsområden kan använda sig av stora datamaterial som kan kopplas samman. Något som kommer att vara oerhört värdefullt för nästa generations forskare.
– Den stora vinsten är att forskare sparar tid och kan söka information utan att behöva vara specialister. Man kan alltså söka på engelska i alla datakällor och få begripliga svar, menar Jan-Eric Litton.
FAKTA
Biobank
Enligt den svenska biobankslagen, som gäller sedan 1 januari 2003, definieras en biobank som biologiskt material från en människa som förvaras i mer än två månader och kan spåras till en individ. Lagen gör det möjligt att spara humanbiologiskt material för forskning, utveckling, vård och behandling utan att patientens integritet hotas. Den ställer också krav på provhantering och på informationsteknologi som effektivt kan hantera den känsliga informationen som är förenad med dessa prover.
Karolinska Institutets Biobank
En nationell icke-kommersiell resurs för insamling, hantering, lagring och dokumentering av humanbiologiskt material med sikte på att främja vetenskapligt samarbete. Biobanken ska vidare fungera som en tillgång för forskningen inom olika områden som genetik, funktionell genomik samt genetisk och molekylär epidemiologi. En viktig vetenskaplig drivkraft är att göra det möjligt för forskare att testa hypoteser som aldrig tidigare utforskats, i en mer effektiv och storskalig miljö än vad som funnits tillgängligt hittills. För mer information se: http://www.meb.ki.se/biobank/about.php
För kontakt med Professor Jan-Eric Litton, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB): telefon 08-524 877 59, mobil 070-836 68 10, e-post jan-eric.litton@meb.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Vid syrebrist i hjärnan räcker några få minuter för att orsaka svåra men för livet. Störningar kan orsakas av komplikationer under förlossningen eller vid tidiga operationer, exempelvis för medfött hjärtfel.
I en doktorsavhandling vid Chalmers behandlar Nils Löfgren olika tekniska möjligheter för att förbättra vården av nyfödda barn som riskerar att utsättas, eller har utsatts för syrebrist i hjärnan. Han har studerat hur olika egenskaper hos EEG-signaler kan visa om hjärnan är utsatt för syrebrist. Dessutom har han utvärderat effekten av fjärrkonsultationer mellan specialister efter kritiska operationer av nyfödda.
Det visade sig att entropi, en egenskap som speglar en EEG-signals komplexitet, kan avslöja syrebrist inom en och en halv minut från syrebristens start. Entropi har länge använts inom kommunikationsteori och även undersökts i samband med syrebrist, men det är första gången som förmågan att avslöja akut syrebrist studerats och beskrivits med kliniskt relevanta termer.
Fjärrkonsultationer mellan medicinska specialiteter är ett annat viktigt sätt att upptäcka och blottlägga riskfaktorer efter en operation. Nils Löfgren har studerat och utvärderat olika metoder för fjärrkonsultationer mellan barnläkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och neurofysiologer på Sahlgrenska sjukhuset, båda i Göteborg.
Dessa konsultationer sker via datorer som kommunicerar över sjukhusens datornätverk. Utvärderingen visar att ett sådant system, utvecklat inom projektet, snabbt gett resultat i form av ökad förståelse för processerna under hjärtoperation. Studien belyser också de problem som uppstår då ett sådant system skall introduceras i dagens sjukvård.
En tredje aspekt som redovisas i avhandlingen är hur egenskaper hos EEG-signalerna kan användas för att ge säkrare prognoser efter en misstänkt syrebrist. Sådana prognoser är viktiga för att hindra sekundära effekter, samt för att kunna förbereda föräldrar och planera samhällsinsatser längre fram i tiden. Möjligheterna att med hjälp av EEG-signalerna kunna ge en prognos för den närmaste utvecklingen kartläggs systematiskt. Även i detta sammanhang visar entropi goda resultat, vilket i framtiden kan vara ett bra stöd för läkare.
Arbetet har bedrivits i nära samarbete mellan Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås, Institutionen för signaler och system, Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och göteborgsföretaget SACS Medical AB.
Projektet har finansierats av Landstingsförbundets och KK-stiftelsens gemensamma program för ”IT inom hälso- och sjukvård”, NUTEK, samt av projektet ”BIOPATTERN Network of Excellence” inom EU: s sjätte ramprogram.
Forskningen om signalbehandling på EEG-signaler i samband med syrebrist fortsätter inom projektet, där Nils Löfgren kommer att arbeta ytterligare ett år.
Nils Löfgren är uppvuxen i Åsa, Kungsbacka kommun.
Avhandlingen ”The EEG of the Newborn Brain – Detection of Hypoxia and Prediction of Outcome”, försvaras vid en offentlig disputation den 27 maj kl 13.15 i sal Sal HC2, Hörsalsvägen 16, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Bilder finns att få, kontakta någon av ovanstående. Se bilderna i artikel på Chalmers Nyheter:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/Article.jsp?article=5086
Mer information:
Nils Löfgren, Institutionen för signaler och system, Chalmers
Tel: 031-772 18 28, 0703-644 359
nils.lofgren@s2.chalmers.se
Kontakt på Informationsavdelningen:
Sofie Hebrand
Tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
– Den här säkerhetsluckan gör t ex att IT-brottslingar kan gömma information på hårddisken, eller omvänt att känslig information inte raderats, säger IT-säkerhetsforskaren Arne Vidström vid FOI.
FOI bedriver omfattande forskning om IT-säkerhet för bättre metoder att hantera de nya hot och sårbarheter som ökad användning av datorer för med sig, t ex dataintrång.
– Nya hårddiskar följer en standard som är så omfattande och komplicerad att det är oerhört svårt att bygga verktyg som garanterar att man kan hitta eller kan radera all information, berättar Arne Vidström.
FOI har analyserat det vanligaste gränssnittet mot hårddiskar i dagens datorsystem, det så kallade ATA-gränssnittet.
– Vi har kunnat visa på brister i många av dagens verktyg för att radera och undersöka hårddiskar, berättar Arne Vidström. Verktygen, så kallade forensiska IT-verktyg, används till exempel av polisen. Den funktion i standarden som hanterats dåligt heter Device Configuration Overlays (DCO). Funktionen kan bland annat användas för att få en disk att rapportera en mindre storlek än den verkliga.
När de fakta som FOI presenterade blev kända i branschen vidtog ledande tillverkare av forensiska IT-verktyg genast åtgärder för att täppa till säkerhetsluckorna. Även säkerhetsföretaget Secunia, som förmedlar rekommendationer för IT-säkerhet, publicerade snabbt FOI:s upptäckt.
Rapporten ”Computer Forensics and the ATA Interface”, FOI-R-1638-SE, kan laddas hem via referenslänken nedan.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Arne Vidström, forskare, IT-säkerhetsexpert, telefon 013-37 85 34
Mikael Wedlin, forskare, IT-säkerhetsexpert, telefon 070-927 72 78
Åsa Ivarsson, presskontakt, telefon 073-444 77 55
– Att honor och hanar hos många insekter kan ha motsatta intressen vad gäller olika aspekter av parningen är väl känt. Att denna konflikt rentav skulle kunna leda till evolutionära kapprustningar mellan könen inom en och samma art, är däremot mycket kontroversiellt, säger Johannes Bergsten.
De kroppsstrukturer på dykarskalbaggarna som ingår i kapprustningen är sugkoppsförsedda fram- och mellanfötter på hanarna och olika modifieringar av ryggsidan på honan. Hanen använder sina sugkoppar för att greppa tag i honan vid parningen genom att trycka fast dem på honans ryggsida, halsskölden eller täckvingarna. Just där hanen försöker trycka fast sugkopparna finner man bland dykarskalbaggshonor olika skulpturer i form av fåror, vårtigheter, hårtofsar mm, som gör så att hanens sugkoppar inte får grepp.
För att påvisa en evolutionär process som spänner över årmiljoner krävs att man tittar bakåt i historien med hjälp av ett släktträd. Arbetet för att ta fram ett släktträd över gruppen av dykarskalbaggar Johannes studerat har inneburit insamlingsresor till bla Kina, Japan, Ryssland, Kanada, USA, Portugal, och Sardinien. Det insamlade materialet har använts till att sekvensera DNA från tre olika gener som tillsammans med likheter och olikheter i kroppsstrukturer använts för att ta fram ett släktträd. Dessutom innebar insamlingsresorna att nya arter av dykarskalbaggar upptäcktes i Kina och i USA, varav en ny art beskrivs i avhandlingen.
Bergsten har även ägnat mycket tid åt ett speciellt problem som kan uppstå vid släktskapsanalyser av DNA-data. Släktskapsanalyser används för att förstå livets ursprung, däribland människans plats i livets träd som innefattar alla levande organismer på jorden. Den molekylära revolutionen inom biologin har öppnat otroliga möjligheter för släktskapsanalyser med DNA-sekvenser, men också nya svårigheter och fallgropar, och att förstå när och hur analyser kan gå fel är av största vikt för all forskning som bygger direkt eller indirekt på släktträd. Problemet som på engelska kallas ”Long-Branch Attraction” (LBA) innebär att långa grenar i släktträdet grupperar sig tillsammans fastän de inte är så nära släkt.
Problemet är väl känt på teoretiska grunder men, hur eller om det i verkligheten påverkar släktskapsanalyser har ifrågasatts. Johannes visar hur vanligt problemet är, hur det kan upptäckas och hur man kan komma förbi det. Exempel på felaktiga slutsatser orsakade av LBA-problemet är att igelkotten skulle tillhöra en äldsta linje av placentadäggdjur, däggdjur med moderkaka, och inte alls vara nära släkt med mullvaden och näbbmöss, och att marsvinet överhuvudtaget inte skulle vara en gnagare såsom råttor och möss.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=527
Fredagen den 3 juni 2005 försvarar Johannes Bergsten, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Taxonomy, phylogeny, and secondary sexual character evolution of diving beetles, focusing on the genus Acilius.
Svensk titel: Klassificering, släktskap, och evolution av sekundära könskaraktärer hos dykarskalbaggar, med fokus på släktet Acilius.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora Hörsalen, KB3B1, plan 3 KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är docent Jyrki Muona, Division of Entomology, Zoological Museum, University of Helsinki, Finland.
Johannes Bergsten är uppvuxen i Vackebacka City, strax utanför Ulricehamn, Västergötland. Han flyttade till Umeå 1994 för studier på biologprogrammet vid Umeå universitet.
Kontaktinformation
Johannes Bergsten nås på:
Tel: hem 090-13 07 85,
jobb 090-786 64 59
E-post: johannes.bergsten@emg.umu.se
Om man kan göra bilarna lättare drar de mindre bränsle. En viktminskning på 100 kg kan innebära en minskning av bränsleförbrukningen med 3-5 procent. Därför letar biltillverkarna efter lätta men starka material som kan ersätta järn och stål i kaross och motordelar. Vanliga material som används är aluminium och magnesium-aluminiumlegeringar, men även dessa material utsätts för korrosion.
– Salt, i form av vägsalt och salt i luften i havsnära områden är kanske den viktigaste faktorn när det gäller korrosion på bilar, säger Daniel Bengtsson Blücher.
Han har studerat hur koldioxid, temperatur, salt och fukt samt ämnen i bilavgaser, som till exempel, de korrosiva gaserna svaveldioxid och kvävedioxid påverkar aluminium- och magnesiumlegeringar och konstaterar att koldioxid har stor betydelse för hur dessa material korroderar. Vid frånvaro av koldioxid går korrosionen 20 gånger snabbare. Detta beror på att koldioxid har en pH-neutraliserande effekt. Områden där koldioxidhalten är låg är i fogar och sprickor samt under skyddsskikt, coatings, som man lägger på just för att hindra korrosion.
– Man måste också vara försiktig när man fogar ihop olika material och veta vad man gör. I en fog mellan, till exempel, stål och aluminium uppstår galvaniska element som ger korrosion säger Daniel Bengtsson Blücher.
– Resultaten från laboratorieförsök, accelererad provning, där man överdriver försöksbetingelserna för att snabba på förloppen, och fältförsök stämmer dåligt överens, men med hjälp av de kunskaper vi nu har om vilka faktorer som styr korrosionen kan vi bättre designa accelererade provningar. Vi kan därmed också optimera olika kombinationer av material, ta fram bättre coatings och utveckla nya filter som kan skydda materialen från salt, sot, partiklar och fukt, säger Daniel.
– Chalmers har mycket gott rykte i världen både när det gäller forskning kring korrosion i normal atmosfär och högtemperaturkorrosion, konstaterar Daniel, och ser med spänning fram mot att i slutet av juni få börja arbeta med dessa frågor hos biltillverkaren Audi i Tyskland.
Avhandlingen ”Carbon Dioxide: The Unknown Factor in the Atmospheric Corrosion of Light Metals” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 maj 2005, kl 10.15 i sal KS101, Instititionen för kemi- och bioteknik, Kemivägen 4, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Daniel Bengtsson Blücher, Avdelningen för oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers, Göteborg
Tel: 031-772 28 59, mobiltel: 0707-46 34 79,
e-post: danielb@chalmers.se
ECDC bildas för att stärka Europas skydd mot infektionssjukdomar, som SARS, HIV/AIDS och influensa. Detta ska ske dels genom att utveckla EUs nuvarande system för övervakning och kontroll av sjukdomsspridning i Europa, och dels genom att stimulera ett nätverk av expertis från EUs medlemsstater som kan bistå med rekommendationer för hur vi kan förebygga och skydda oss mot nya infektionssjukdomar och epidemier. Chef för ECDC är Zsuzanna Jakab, som tillträde sin post den 1 mars 2005. Rekrytering av vetenskaplig och administrativ personal pågår.
Markos Kyprianou, EU-kommissionär med ansvar för folkhälsofrågor, Zsuzsanna Jakab, chef för ECDC och Sveriges folkhälsominister Morgan Johansson med flera deltar vid ceremonin.
Pressen är välkommen att bevaka ceremonin, presskonferensen klockan 11.30 som leds av Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, och det vetenskapliga seminariet klockan 14-16 som har följande program:
”Assessing the transmissibility of new infectious agents” – Professor Paul Fine, London School of Hygiene and Tropical Medicine
”HIV virology and the epidemic in Eastern Europe” – Professor Pauli Leinikki, Finnish National Public Health Institute
”Vaccines in the 21st century” – Professor Rino Rappuoli, The Institute for Immunobiological Research Siena (IRIS)
”The World Health Chart” – Professor Hans Rosling, Karolinska Institutet:
”Research co-operation between Karolinska Institutet and ECDC” – Jan Carlstedt-Duke, Karolinska Institutet
Journalister som vill närvara bör anmäla sig till: press@ecdc.eu.int
För mer information om ECDC se: http://europa.eu.int/comm/health/ph_overview/strategy/ecdc/ecdc_en.htm
Kontaktinformation
Presskontakt för:
Markos Kyprianou: Bjorn Kjellstrom, telefon 070-938 07 30, e-post bjorn.kjellstrom@cec.eu.int,
Zsuzsanna Jakab: Helena Holland-Burman, telefon 08-734 20 50, e-post helena.holland-burman@ecdc.eu.int
Morgan Johansson: Kicki Mäler, telefon 070-545 17 88, e-post kicki.maler@social.ministry.se
Harriet Wallberg-Henriksson: Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post sabina.bossi@admin.ki.se
– Urbaniseringen går mycket snabbt och har stor påverkan på miljön, ekonomin och vardagslivet. Många motstridiga intressen ska mötas, och ska vi kunna få en hållbar stadsutveckling är det viktigt med en helhetssyn från både forskningen och planeringen. Forskare och planerare från olika verksamhetsfält världen över behöver diskutera och dela med sig av sina erfarenheter. Därför känns den här konferensen mycket angelägen, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas.
Diskussionerna gäller allt från medborgarinflytande i planeringen till näringslivsutveckling. Hur kan vi öppna upp för nya kulturer utan att skapa gränser mot det egna kulturarvet? Hur kan vi skapa resurser och processer för att kunna åstadkomma de förändringar vi vill ska genomföras? Detta är några av alla de komplexa frågor som behöver besvaras för att uppnå en hållbar stadsutveckling och detta ställer krav på gränsöverskridande kunskap.
Bland talarna märks t ex samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin, Bogotás förre borgmästare Enrique Peñalosa, Christian Azar professor vid Chalmers tekniska högskola, Colin Fudge, professor vid University of the West of England, USA, Saskia Sassen professor vid University of Chicago, USA samt Robin Hambleton, professor vid University of Illinois Chicago, USA.
Konferensen genomförs på Chalmers i Göteborg. Life in the Urban Landscape arrangeras av forskningsrådet Formas, tillsammans med bl.a. Chalmers, Miljödepartementet, Göteborgs stad, Boverket, Naturvårdverket, Riksantikvarieämbete och Sida.
Kontaktinformation
Emilie von Essen, presschef Formas. 08-775 40 38, 0733 50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Adam Holmström, tel: 070-731 17 93, adam.holmstrom@partnerships.se
Marianne Ohlander, tel: 070-928 65 50, mao@chalmers.se, eller
Konferensansvarig: Henrik Nolmark, tel: 070-777 72 55, henrik.nolmark@formas.se
