Resultaten av projektet som genomförts i samverkan mellan Avdelningen för reglerteknik och kommunikationssystem vid LiU och Volvo Car Corporation offentliggörs nu för första gången i industridoktoranden Jonas Janssons avhandling Collision avoidance theory – with application to automotive collision mitigation.
Systemet bygger huvudsakligen på två komponenter: en radarsensor som mäter avståndet till framförvarande fordon och en dator som fattar beslut och slår till bromsarna om så behövs. Detta sker mindre än en sekund före den oundvikliga kollisionen – om föraren inte dessförinnan uppmärksammat varningssignalerna från systemet. Om hastigheten minskas med mellan noll och 15 kilometer i timmen minskar skaderisken med 15 procent, räknat på befintlig olycksstatistik för påkörningsolyckor bakifrån. Eftersom sådana olyckor svarar för en tredjedel av alla kollisioner som leder till skador, betyder det en total minskning av svåra och dödliga skador med fem procent.
Jonas Jansson har i samarbete med Volvo utvecklat två demonstrationsbilar som körts på testbana med uppblåsbara ballongbilar som figuranter. Resultaten visar att systemet genom panikbromsning klarar av att reducera hastigheten enligt förväntningarna, och i vissa fall betydligt mer än 15 km/h fram till kollisionsögonblicket.
Bilarna har också testats i vanlig trafik med bromsautomatiken frånkopplad. Även vid normal körning är en trafikmiljö full av störande signaler vilket skulle kunna ge upphov till falsklarm från systemet, vilket självklart måste undvikas. Kompletterat med ytterligare en målföljningssensor har systemet blivit tillräckligt robust.
Tekniken bygger på statistiska riskmått som dels väger in ofrånkomliga mätfel från sensorerna, dels tar hänsyn till flera fordon i bilens närhet och deras möjliga manövrar. Bromsarna aktiveras först när risken för kollision är i det närmaste 100 procent.
Kontaktinformation
Jonas Jansson nås på 013-286697, 0702-195156 eller jjansso1@volvocars.com
Vid prisceremonin Offentliga Rummet i Linköping igår medverkade bland annat minister Ylva Johansson. Förutom Expertsvar belönades också ”Min pension” som bästa e-tjänst.
– Båda vinnarna är fantastiska exempel på god samverkan med kundens bästa för ögonen, säger, säger Stefan Hedin jurymedlem och ledamot av IT-politiska strategigruppen. ‘
Min pension vinner i tävlingsklassen Bästa e-tjänst för att den är enkel att använda och ger en känsla av mervärde. Ett särskilt plus får den för att offentlig och privat sektor samverkar med kundens bästa för ögonen.
När det gäller Expertsvar är det just den omfattande graden av samverkan som resulterat i en väl utvecklad tjänst och medalj i tävlingsklassen Bästa samverkan.
– Det är särskilt lovvärt att hitta möjligheter till samverkan när det gäller universiteten och högskolorna eftersom de faktiskt konkurrerar med varandra på olika sätt, säger Hans von Axelson, jurymedlem och verksamhetschef på Handikappombudsmannen.
”Expertsvar.nu är en till synes enkel tjänst som kopplar ihop journalisters frågor med svar från forskare. Bakom tjänsten döljer sig en gedigen samverkan med universitet och högskolor samt ett system väl avpassat för målgruppens behov och situation. Juryn väljer Expertsvar till vinnare i tävlingsklassen Bästa samverkan för att den löser ett väl definierat problem med en genomtänkt tjänst beroende av kontinuerlig och påtaglig samverkan.”
Vinnarna och de hedersomnämnda bidragen direktkvalificeras till den internationella tävlingen Stockholm Challenge (www.stockholmchallenge.se).
Mer information om Guldlänken, juryn och tävlingsbidragen finns på www.guldlanken.se och www.statskontoret.se
Gynnar elever med lågutbildade föräldrar
Högre undervisningskostnader eller högre lärartäthet i grundskolan har en positiv effekt på meritvärdena bland elever med lågutbildade föräldrar. För den genomsnittlige eleven har resursförändringar dock inte någon effekt på studieresultaten, oavsett om dessa mäts genom meritvärden, poäng på nationella prov, som sannolikhet att få godkänt i kärnämnena eller att bli behörig till gymnasiet. Studien visar också att socioekonomisk bakgrund, framförallt föräldrarnas utbildningsnivå, förklarar en mycket stor del av skillnaderna i studieprestation. Studieresultaten för flickor är betydligt bättre än för pojkar.
Särskilt statsbidrag till resursförstärkningar
Resultaten är av intresse mot bakgrund av att staten under perioden 2001-2006 har avsatt 17,5 miljarder kronor för att förbättra elevernas förutsättningar att nå sina utbildningsmål, de s k Wärnerssonpengarna. För att få bidraget måste kommunerna öka personaltätheten jämfört med läsåret 2000/01. Medlen tillförs stegvis, i ökande omfattning över tiden. Läsåret 2001/02 uppgick bidraget till 1 miljard kronor och läsåret 2002/03 betalades nästan dubbla summan.
Metod och data
Undersökningen omfattar samtliga elever som avslutade grundskolan mellan 1998 och 2003, vilket innebär att de två första åren med Wärnerssonpengarna ingår i studien. Att bestämma effekten av resursförändringar på studieresultat är svårt, eftersom man i skolorna satsar extra resurser på studiesvaga elever. Om man undersöker hur studieresultat samvarierar med skolresurser kan det därför se ut som mer resurser ger sämre resultat, även om det i praktiken är tvärtom. I studien beaktas detta problem genom att förändringar i studieresultat i årskurs 9 relateras till förändringar i skolresurser.
Författare
Rapport 2005:06 ”En utvärdering av personalförstärkningar i grundskolan” är skriven av Christian Andersson och Iida Häkkinen, båda vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Christian Andersson, tel: 018-471 16 36, e-post: christian.andersson@nek.uu.se
Vi blir alltmer beroende av en tillförlitlig elförsörjning av hög kvalitet. I elnätet uppstår emellertid störningar som påverkar spänningsnivån och ger dippar som plötsligt sänker spänningen till värden mellan 1 procent och 90 procent av normal spänning under 0,01 till 60 sekunder. Olika apparater och kundkategorier är olika känsliga för sådana dippar. En spänningsdipp kan göra att TV:n blinkar till, att belysningen dämpas eller att datorn startar om. För en känslig industrikund med hårt automatiserade tillverkningsprocesser kan problemen bli betydligt värre, med avbrott i tillverkningen och omstart av processerna som följd. En spänningsdipp på en halv sekund kan för en känslig industri vara lika kostsam som flera timmars strömavbrott.
För elnätsföretag, känsliga elkonsumenter och tillverkare av elektroteknisk utrustning är det viktigt att elnät och apparater är anpassade till varandra. Det behövs entydig terminologi, standardisering och kunskap om vilka krav som bör ställas på elnät och apparater och det behövs kunskaper för att bestämma lämpliga nivåer och motåtgärder för att mildra inverkan av spänningsdippar.
Gabriel Olguin har utvecklat en metod som bygger på hur man bäst skall placera ett begränsat antal mätenheter för att säkerställa att varje spänningsdipp registreras och har sedan kombinerat den med stokastiska beräkningar, det vill säga beräkningar som bygger på sannolikhetskalkyl.
Hans arbete har bidragit till att öka förståelsen för spänningsdippar, deras spridning och påverkan på olika belastningsobjekt. Men framförallt finns det nu ett färdigt verktyg som kan användas för att
– klassificera distributionsnät, för att i framtiden underlätta beslut om lokalisering av känslig industri
– ställa krav på anslutna apparater, i fråga om tålighet mot spänningsdippar
– dimensionera lämpliga motåtgärder i befintliga installationer. Sådana motåtgärder kan antingen syfta till att minska storleken och/eller varaktigheten av spänningsdippen eller till att öka tåligheten hos belastningsobjektet.
Avhandlingen ”Voltage Dip (Sag) Estimation in Power Systems Based on Stochastic Assessment and Optimal Monitoring” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 9 juni 2005, kl 10.00 i VD-rummet, Hörsalsvägen 11, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Gabriel Olguin, Institutionen för energi och miljö, Avdelningen för elteknik, Chalmers, Göteborg, tel: 031-772 16 61, e-post: gabriel.olguin@ieee.org
Korpusar består av olika slags text (till exempel tidningstext, sakprosa, akademisk text) och kan antingen vara sammansatt för att spegla ett språk som helhet eller för att representera en viss version av ett språk (till exempel engelska talad av tonåringar i London 1991-1992). Ylva Berglund har använt olika korpusar för att se vilka faktorer som påverkar valet av uttryck för framtid i modern engelska. Hon finner att typen av text är viktig men visar också på regionala skillnader och skillnader mellan olika typer av talare.
Framtidsuttryck på engelska är ett område som är erkänt svårt att bemästra för icke-engelskatalare. På svenska kan vi säga ”jag gör det i morgon”, ”jag ska göra det i morgon” eller ”jag kommer att göra det i morgon” och det betyder ungefär samma sak. Det är liknande på engelska; man kan, till exempel, säga ” I will do it”, ”I am going to do it” eller ”I shall do it”. Som språkinlärare kan det vara svårt att veta vilket uttryck man ska välja.
– En fördel med att använda korpusar är att man kan studera språket som det används. Man kan se vilken variant som är vanligast, hur språkbruket varierar mellan olika slags text och hur olika talare använder olika ord och uttryck, säger Ylva Berglund.
I den här studien visas bland annat att ”will” är det vanligaste framtidsuttrycket över lag, att ”going to” används mer i tal än i skrift och att ”shall” är en ovanlig form som har minskat i bruk över tiden och nu används mest i speciella sammanhang.
Korpusar är inget nytt fenomen men det var först med datorns intåg som det blev praktiskt möjligt att samla och automatiskt bearbeta stora mängder text. Under de senaste 20-30 åren har användandet av korpusar ökat dramatiskt.
Kontaktinformation
Ylva Berglund, tel: +44-1865-283 686, mobil: 070-39 211 40, e-post: ylva.berglund@oucs.ox.ac.uk
Utvinningen av råolja kommer inte att kunna fortsätta öka. Ska vi dessutom försöka minska utsläppen av koldioxid måste vi utveckla icke-fossila alternativ till exempelvis motorbränsle. Ett sådant alternativ är bioetanol, det vill säga etanol som framställs genom jäsning av socker från biomassa.
En vanlig råvara för framställning av bioetanol är vete. För att jäsa sockerarter från vetet till bioetanol använder man mikroorganismer, till exempel vanlig bagerijäst. Tekniken är etablerad i många länder, inklusive Sverige som årligen producerar mer än 50 000 kubikmeter etanol, huvudsakligen från vete. Men för att öka produktionspotentialen vill man kunna använda även andra råvaror. Cellulosa från trä är en sådan tänkbar råvara. Cellulosa i sig kan inte jäsas utan måste hydrolyseras, spjälkas till fritt socker, först. Det finns olika tekniker för detta, men det som just nu anses vara mest användbar är svagsyrahydrolys. Den innebär att man utsätter cellulosa för kombinationen utspädd syra och hög temperatur, vilket gör att den bryts ned till jäsningsbart socker.
– En pilotanläggning för framställning av bioetanol från trävara finns sedan ungefär ett år i Örnsköldsvik, så Sverige ligger långt fram i utvecklingen, säger Tomas Brandberg som just försvarat sin doktorsavhandling i ämnet.
– Det finns vissa problem med processen, framförallt lösgör hydrolysen giftiga ämnen som hämmar mikroorganismernas ämnesomsättning. I allvarliga fall inaktiveras cellerna helt och ingen etanol produceras. Jag har jämfört olika stammar av bagerijäst (Saccharomyces cerevisiae) och det visar sig att de har högst skiftande tolerans mot gifterna i hydrolysatet, varför valet av stam blir avgörande för själva processen. Den stam i studien som visade sig vara bäst har jag sedan använt som jäsande organism i andra projekt, fortsätter Tomas Brandberg.
I ett av dessa projekt utreddes effekterna av mycket stark kvävebegränsning. Kväve måste i någon form tillsättas för att cellerna ska kunna reproduceras, vilket är nödvändigt för att jäsningsprocessen skall fortgå. Det visade sig att den undersökta stammen kunde växa och överleva på extremt små mängder kväve och samtidigt jäsa tillgängligt socker till etanol om man odlade jästen i en reaktor där den till största delen inte spolas ut, det vill säga med så kallad cellrecirkulation.
Cellrecirkulation visade sig också vara en användbar metod för att kontinuerligt jäsa trähydrolysat till etanol. Med hjälp av cellrecirkulation kan man nämligen bygga upp höga koncentrationer av biomassa i reaktorn. Detta underlättar både ett effektivt utnyttjande av sockret och det som brukar kallas intracellulär detoxifiering, vilket innebär att cellerna själva kan ta hand om giftiga ämnen.
Trähydrolysat är rikt på socker, men saknar andra näringsämnen som jästen också behöver. Tomas Brandberg har också studerat hur man kan komplettera trähydrolysat med andra ämnen. Han har också undersökt andra organismer som bättre kan användas för jäsning av andra sockerarter än hexoser, som är det som den nämnda stammen av bagerijäst bäst kan hantera.
Avhandlingen ”Fermentation of undetoxified dilute acid lignocellulose hydrolysate for fuel ethanol production” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 19 maj.
Kontaktinformation
Mer information:
Tomas Brandberg, Avdelningen för molekylär bioteknik, Institutionen för kemi- och bioteknik
Tel: 031-772 30 39, E-post: tomas@brandberg.org
Idag är väldigt lite känt om mekanismerna som styr utvecklingen av neurala stamceller. En bättre kontroll över processen skulle kunna innebära stora förbättringar av behandlingen för olika neurologiska sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons, stroke eller andra sjukdomar där skadan beror på förlust av nervceller i hjärnan.
Ända sedan upptäckten att nervceller kan nybildas i hjärnan även hos vuxna, har ett av de viktigaste målen inom neurologisk forskning varit att försöka förstå stamcellernas process.
Nya nervceller, neuroner, utvecklas från neurala stamceller. Neurala stamceller är omogna celler som har förmågan att utvecklas till alla typer av mogna hjärnceller, det vill säga neuroner samt gliaceller som astrocyter och oligodendrocyter.
Ny automatiserad metod
Karin Althoff har med hjälp av bildanalys arbetat med metoder för att hitta och följa celler i en sekvens av mikroskopibilder av odlade neurala stamceller under deras utveckling till mer mogna hjärnceller. Cellerna studeras under ungefär två dygn, en bild tas ungefär var tionde minut.
Genom att följa cellerna i en bildsekvens, kan utvecklingen av individuella celler iakttas. Man får information om till exempel hur många celldelningar en cell har gått igenom eller vad som har hänt med systercellerna vid en sådan celldelning.
– Att följa cellerna manuellt är både tröttsamt och tidsödande. Den automatiska procedur som utvecklas i avhandlingen innebär betydligt bättre möjlighet att hantera större mängd data, säger Karin Althoff.
Experimentet avslutas med att cellerna färgas för att kunna identifiera de olika celltyper som stamcellerna har utvecklats till. Infärgningen innebär också att cellerna dör.
Möjligt att identifiera celltyper
Med hjälp av informationen om cellernas positioner kan även statistiska analyser av cellernas rörelsemönster göras. En inledande analys visar att rörelsen hos en slags gliaceller, astrocyter, är mer riktad medan rörelsemönstret hos en mer omogen cell är mer slumpmässigt. Detta tyder på att det kan vara möjligt att upptäcka celltypsspecifika rörelsemönster för alla typer av hjärnceller. I så fall skulle de olika celltyperna kunna identifieras medan de lever, experimentet inte behöva avbrytas och cellerna studeras under längre tid.
Forskningen om stamcellers rörelser utförs i samarbete med Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Avhandlingen ”Segmentation and Tracking Algorithms for in Vitro Cell Migration Analysis” försvarades vid en offentlig disputation den 3 juni på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Karin Althoff, Institutionen för signaler och system, Chalmers,
tel: 031-772 17 83
althoff@s2.chalmers.se
Handledare: Professor Tomas Gustavsson,
tel: 031 – 772 18 02
gustavsson@s2.chalmers.se
Inom medicinsk diagnostik vill man till exempel kunna mäta om en patient har ett visst ämne i blodet och i så fall hur mycket. Ett exempel från kriminalteknologin är DNA-analyser för att kunna binda gärningsmän vid brott. Inom livsmedelsindustrin är det viktigt att kunna mäta bakteriehalten i olika produkter.
För att göra sådana analyser kan man använda en biosensor, som mäter den naturliga interaktionen mellan olika biomolekyler, till exempel ett antigen* som binder till en antikropp. Det finns många olika typer av biosensorer som alla har fördelar och nackdelar.
– Vi har jobbat med att utveckla olika ytbaserade biosensorer, vilket innebär att man fäster biomolekyler på en yta, exempelvis antikroppen mot antigenet man vill detektera. Detektionen sker sedan genom att en ändring i ytegenskap, till exempel brytningsindex mäts, säger Charlotte Larsson
Ett problem är att vissa biomolekyler lätt blir förstörda och slutar fungera när man tar dem ur deras naturliga miljö och fäster dem på en yta. För att i möjligaste mån undvika det problemet kan man täcka ytan man använder med något material som är ”snällt” mot biomolekylerna.
– Vi har använt konstgjorda cellmembran, så kallade lipidbilager (plana strukturer) och lipidvesiklar (ihåliga sfärer där väggarna består av lipidmembran) för att täcka ytorna med. Eftersom ett cellmembran utgör biomolekylernas naturliga omgivning är de en lämplig miljö för dem. Vi har visat på olika exempel där det kan vara fördelaktigt att koppla DNA och proteiner till lipidmembran för detektionsändamål och också visat på olika sätt att koppla biomolekylerna till membranet.
– Ytterligare utvecklingsarbete behövs, men tankar på kommersiella tillämpningar finns genom groddföretaget Layerlab, tillägger Charlotte Larsson.
Forskningen presenteras i en doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola. Avhandlingen ”Biosensing and Protein Array Design using Lipid Assemblies” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 maj 2005.
Charlotte Larsson kommer från Jönköping.
*Antigen är vad man inom immunologin kallar ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret när det kommer in i organismen. Denna reaktion leder till nybildning av antikroppar som angriper antigenet.
Kontaktinformation
Mer information:
Charlotte Larsson, Avdelningen för tillämpad fysik, Chalmers, Göteborg
Tel: 031-776 32 34, e-post: charlotte.larsson@astratech.com
Symposiet har titeln ”The Dag Hammarskjöld Symposium on Respecting International Law and International Institutions” och öppnar klockan 18.00 den 13 juni. Första kvällens föredrag och paneldebatt, där bland andra professor Peter Wallensteen från Uppsala universitet deltar, är öppen för allmänhet och media.
Dag Hammarskjöldsymposiet arrangeras i en tid när Förenta Nationernas reformer debatteras brett och världen visar ett nyvaknat engagemang för förändring. Syftet med symposiet är att ta fram en uppsättning praktiskt genomförbara och genomtänkta förslag som kan tjäna till att öka respekten för folkrätten och de internationella institutionerna.
Symposiet är också en del i firandet av 100-årsjubileet av Dag Hammarskjölds födelse. Dag Hammarskjöld var FN:s andre generalsekreterare och bodde under sin barn- och ungdomstid i Uppsala slott.
Program för den öppna delen av Dag Hammarskjöldsymposiet den 13 juni:
18.00 Välkomsttal av Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet.
”Dag Hammarskjöld Revisited: International Law and Institutions in a Constitutional Perspective,” kort anförande av professor Manuel Fröhlich, Freidrich Schiller-Universität, Jena.
Körsång av Allmänna sången
Paneldebatt om vägar till ökad respekt: reflektioner över den senaste tidens erfarenheter och realistiska alternativ. Ordförande är professor Peter Wallensteen, Uppsala universitet. Deltagare i panelen: Professor Thomas J Biersteker, dr Leonard Wantchekon och dr Michael Fullilove.
Kontaktinformation
Kajsa Övergaard, Dag Hammarskjölds Minnesfond, tel: 018-12 27 12, mobil: 0730-87 77 01, e-post: kajsa.overgaard@dhf.uu.se
Olle Nordberg, Dag Hammarskjölds Minnesfond, tel: 0705-67 30 51
Peter Wallensteen, Uppsala universitet, tel: 018-471 23 52
Kolesterol är ett fettliknande ämne, som bland annat behövs för att bygga upp våra celler och för att bilda hormoner. Den mängd vi behöver kan kroppen bilda själv, men våra matvanor leder ofta till för mycket kolesterol. Överskottet lagras då i kärlväggarna och ökar därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Personer med hjärt- och kärlsjukdom löper dessutom ökad risk att drabbas av övervikt och diabetes.
Proteinet SREBP reglerar de gener som kontrollerar mängden kolesterol och andra fetter i cellen. SREBP:s förmåga att reglera nybildning, omsättning och upptag av kolesterol från blodet är mycket viktig i levern där stora mängder kolesterol tas upp och oskadliggörs. SREBP är därför en lämplig målmolekyl för utveckling av nya läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar, övervikt och diabetes.
Den vanligaste medicinska behandlingen av förhöjda kolesterolnivåer är i dag en grupp läkemedel som kallas statiner. Dessa läkemedel aktiverar SREBP och stimulerar därmed leverns förmåga att oskadliggöra kolesterol. I höga doser kan dock statiner ge biverkningar eftersom de också blockerar nybildning av behövligt kolesterol i kroppens övriga celler.
– Den nyttiga effekten sker framför allt i leverns upptag från blodet, förklarar Johan Ericsson, som lett studien.
Hans grupp upptäckte i sina molekylära studier av proteinet SREBP att det hade ett bindningsställe som borde passa för proteinet Fbw7, som identifierats av Harvardforskarna. Det visade sig att Fbw7 hämmade omsättningen av fett genom att bryta ned SREBP. Inaktivering av Fbw7 ledde följaktligen till ökad mängd SREBP och ökat upptag av kolesterol.
– Nu behöver vi titta närmare på mekanismerna bakom interaktionen mellan dessa två molekyler. Fbw7 har även andra viktiga funktioner i cellen, så målet är att kunna slå ut enbart dess effekt på SREBP, säger Johan Ericsson.
Länk till tidskriften: http://www.cellmetabolism.org
Kontaktinformation
För mer information: Johan Ericsson 018-16 04 05, eller Johan.Ericsson@LICR.uu.se
Under 90-talet ökade östrogenanvändningen mot klimakteriesymtom kraftigt i Sverige liksom i många andra länder. Ökningen berodde på att det under 80- och 90-talet publicerades en stor mängd studier som visade att olika typer av östrogenbehandling ökade livskvaliteten samtidigt som de minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet. Runt millennieskiftet publicerades två stora amerikanska studier som inte kunde bekräfta att östrogenbehandling hade någon förebyggande effekt för att minska hjärt-kärlsjukdomar. Studierna visade även, precis som tidigare studier gjort, att risken för bröstcancer och blodpropp ökade något av östrogenbehandling. Det har medfört att östrogenanvändningen har minskat under senare år.
Leg läkare Louise Thunell jämför i sin avhandling svenska gynekologers inställning till förskrivning av östrogenpreparat mot klimakteriebesvär mellan åren 1996 och 2003, alltså före och efter de amerikanska studierna. Gynekologerna var försiktigare i sina rekommendationer beträffande förskrivning 2003 jämfört med 1996. 1996 ansåg 44 procent av gynekologerna att så gott som alla kvinnor skulle erbjudas östrogenbehandling jämfört med elva procent 2003. Andelen gynekologer som ansåg att förebyggande av benskörhet och hjärt-kärlsjukdom var anledningar till östrogenbehandling hade minskat betydligt mellan 1996 och 2003. Fler gynekologer uppgav 2003 att östrogenbehandling ökade risken för bröstcancer och blodpropp jämfört med 1996.
Gynekologernas egen användning av östrogen i klimakteriet hade minskat mellan 1996 och 2003, men var fortfarande hög jämfört med allmänhetens. 1998 behandlades drygt 30 procent av svenska medelålders kvinnor med någon typ av östrogen. 2003 hade andelen minskat till runt 20 procent. Av de kvinnliga gynekologerna i eller efter klimakteriet behandlades 88 procent med östrogen och av partners till manliga gynekologer behandlades 86 procent 1996. Motsvarande siffror för 2003 var 71 procent respektive 68 procent.
– Gynekologer i Sverige förefaller alltså hålla sig väl informerade om aktuella resultat i vetenskaplig litteratur och har ändrat handläggning och förskrivning av östrogen till sina patienter, men använder själva fortfarande östrogen i hög utsträckning, säger Louise Thunell.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: The Climacteric, Management and Attitudes among Women and Physicians
Avhandlingen försvaras torsdagen den 9 juni, klockan 13.00, aulan, kvinnokliniken, SU/Östra sjukhuset, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Louise Thunell, telefon: 046-12 91 12, 0733-56 37 36, e-post: louise.thunell@telia.com
Handledare:
professor Lars-Åke Mattsson, telefon: 031-343 43 27, 0709-82 86 39, e-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se
professor Ian Milsom, telefon: 031-343 41 79, 070-537 16 02, e-post: ian.milsom@obgyn.gu.se
Svensk gran och furu från södra Sverige har ingått i försöksmaterialet. Målet var att ta reda på vilka faktorer i veden som påverkade beständigheten mot röta och missfärgande svampar i situationer ovan mark. Det som har undersöks är bland annat hur geografiskt läge, växtsätt, årsringsbredd, kärnved/splintved och densitet påverkar beständigheten.
Resultaten visar att när det gäller furu, så är den enda viktiga faktorn för den naturliga beständigheten ovan mark om det är kärnved eller splintved som används. Splintveden är så dålig att den inte blir lika bra som kärnved ens om man målar och ändförsluter med en tät färg. Därför bör splintved helt undvikas i situationer där man kräver ett varaktigt virke.
Olika typer av furukärnved verkar inte påverka graden av angrepp av mögel eller rötsvampar. Det betyder att furukärna från träd som växte på näringsfattiga marker inte har bättre beständighet än furukärna från mer snabbväxande tallar.
Traditionellt har man betraktat granens ved som homogen, dvs. att det inte skulle finnas någon skillnad mellan kärnved och splintved. Våra studier har dock visat att kärnvedens egenskaper är skilda från splintvedens när det gäller fukt och påväxt av mögel och blånadssvamp. Granens kärna tog upp mindre vatten än splintveden i testförsöken, vilket även kan påverka vidhäftning av färg. Dessutom fick grankärnan mindre påväxt av mögel och blånadssvampar.
Studierna har visat att splintved av både furu och gran har sämre beständighet än kärnved. Genom att splint och kärnveden i gran normalt inte separeras får man en blandning i virket. Detta kan förklara den stora variation man i praktiken ser när det gäller beständighet hos gran. Det finns metoder som kan detektera kärnved och därigenom borde det vara möjligt att såga och sortera fram ett specialsortiment lämpat för utomhusbruk.
Eftersom kärnvedsandelen hos ett avverkningsmoget träd beror på dess ursprung, växtbetingelser och ålder, så kommer ett träd med stor splintvedsandel att ge ett virke med en lägre beständighet än ett träd med en liten splintvedsandel. Splintandelen påverkas av beståndsfaktorer men inte till den grad att beständigt virke kan identifieras i skogen på kommersiell basis. För att producera beständigare virke för utomhusapplikationer bör skogens omloppstider därför förlängas. Detta skulle ge träd med större kärnvedsandel. Vad det sågade virket ska användas till bör därför styra hur skogen ska skötas och när den skall avverkas. Virke ämnat för slutanvändning i applikationer där beständigheten inte är av avgörande betydelse kan däremot avverkas tidigare.
Åsa Blom är uppvuxen i Anderstorp och flyttade till Växjö för att studera efter gymnasiet. Sedan 2001 är hon doktorand vid institutionen för Teknik och Design.
Mikael Bergström kommer ursprungligen från Skellefteå och studerade till civilingenjör i Kemi på Umeå universitet. År 2000 kom han till Växjö som industridoktorand åt Södra Timber.
Avhandlingen ”Above Ground Durability of Swedish Softwood” försvaras den 10 juni 2005, kl. 10.00. Disputationen äger rum på Växjö universitet, Södrasalen i hus M. Opponent är professor Birger Eikenes, Universitetet for Miljö och Biovetenskap, Ås, Norge.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Blom, telefon: 0470-70 81 26, e-post: Åsa.Blom@vxu.se eller Mikael Bergström, Telefon 0470-70 82 99, e-post: Mikael.Bergstrom@vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post:kerstin.broden@vxu.se
The background for this network is found in the recognition that MBA and executive management programs are tough teaching environments with predominantly male students and managers. Women faculty are often presented with special challenges and preconceptions not usually faced by their male teaching colleagues.
This pilot project includes a limited number of women faculty from each school and involves a combination of individual coaching sessions as well as individual and joint workshops at each school. The first workshop was held at London Business School this past spring and the Stockholm School of Economics will host the second on June 14th. INSEAD and IMD joint workshops are scheduled in the fall.
We believe that this initiative is an important step in maintaining the high quality of management training at our respective schools as well as ensuring the success and increase of women faculty” says Professor Örjan Sölvell, Dean of SSE MBA.
Kontaktinformation
For further information, please contact:
Pär Mårtensson, Stockholm School of Economics, phone +46 (8)736 94 22
Lin Lerpold, Stockholm School of Economics, phone +46 (8) 736 95 20
…………………………………………………………………………..
The Stockholm School of Economics, founded in 1909, is one of Europes leading business schools. SSE offers MSc, MBA and PhD programs as well as executive education ranked by the Financial Times since 2000. SSE is a private institution financed by donations, corporate support and governmental grants. With a faculty of approximately 350 and 1,800 students, the school enjoys close cooperation with the business community and an extensive network of internationally recognized researchers and universities. SSE is accredited by EQUIS and is a member of Partnership in International Management (PIM) and the Community of European Management Schools (CEMS).
Rekryteringsgruppen – som bestått av universitetsstyrelsens ordförande Anders Sundström, de externa styrelseledamöterna Lars-Eric Aaro och Kristina Mårtensson, verksamhetsföreträdarna Kerstin Öhrling och Lars Stehn, de båda kårordförandena Erica Josbrandt och Måns Montell samt Lars Lassinantti som representerat de fackliga organisationerna – har under ett antal månader arbetat med rekryteringen av en ny rektor för Skandinaviens nordligaste tekniska universitet.
Till sin hjälp har man haft rekryteringsföretaget Accord Group Executive Search och totalt har det funnits 35 presumtiva externa kandidater, 20 män och 15 kvinnor. Till dem ska läggas sju interna kandidater.
Efter det att samtliga intressenter kontaktats återstod nio kandidater, en kvinna och åtta män. Sju intervjuer har genomförts och rekryteringsgruppen har alltså därefter valt att gå vidare med Pia Sandvik Wiklund som slutkandidat.
– Det gör vi eftersom vi anser att Pia Sandvik Wiklund har precis den kompetens vi anser att vår nya rektor ska ha – hon motsvarar helt enkelt våra förväntningar fullt ut, säger rekryteringsgruppens ordförande Anders Sundström i en kommentar.
– I valet ingår också en samlad bedömning av Pia Sandvik Wiklunds tidigare erfarenheter samt referenser, den psykologiska personbedömningen och det intryck rekryteringsgruppen fått när vi träffat henne. Inte minst viktigt är rekryteringsgruppens bedömning att Pia Sandvik Wiklund i högre grad än andra kandidater svarat mot det bärande kriteriet i kravprofilen på ledarkompetens.
Enligt regelverket ska tre hörandegrupper – en för lärare, en för studenter och en för övriga anställda – träffa den kandidat som rekyteringsgruppen förordar, och så sker också under onsdagen.
Den 17 juni samlas sedan universitetsstyrelsen till extra sammanträde med en enda fråga på dagordningen – nämligen att fatta beslut om rekryteringsgruppens förslag att föreslå regeringen att utse Pia Sandvik Wiklund till ny rektor vid Luleå tekniska universitet.
Pia Sandvik Wiklund är i dag docent i kvalitetsteknik och prorektor vid Mittuniversitetet. Nyligen överlämnade Sandvik Wiklund den utredning hon fått regeringens uppdrag att genomföra och som handlar om fördelningen av regeringens ekonomiska resurser för grundutbildningen till universitet och högskolor – en utrednig som kommit till med anledning av att regeringen anser att det krävs mer av profilering, samverkan och arbetsfördelning mellan de svenska lärosätena för att stärka den internationella konkurrenskraften inom den högre utbildningen.
Förutom att Pia Sandvik Wiklund anses ha god förankring i vetenskapssamhället och erfarenhet av både grundutbildning och forskning, gör rekryteringsgruppen också bedömningen att hon har ett starkt och väldokumenterat ledarskap där struktur, uthållighet och kommunikativ förmåga ingår som viktiga komponenter. Vidare har hon erfarenhet av ledarskap inom både näringsliv och akademi – hon har bland annat arbetat som kvalitetschef på Ericsson Utvecklings AB och Solectron Sweden AB – och hon bedöms ha ett stort kontaktnät inom hela universitets- och högskolevärlden.
Pia Sandvik-Wiklund, som är född 1964, gift och tvåbarns-mamma, har dessutom ett förflutet på Luleå tekniska universitet. Mellan februari 1997 och oktober 1999 arbetade hon som lektor i kvalitetsteknik på Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap i nära samarbete med bland andra universitetets professor i kvalitetsledning, Bengt Klefsjö.
Pia Sandvik Wiklund utsågs till docent i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet i juni 2002.
Om universitetsstyrelsen och därefter regeringen går på rekryteringsgruppens linje tillträder Pia Sandvik Wiklund sitt förordnande som rektor vid Luleå tekniska universitet den 1 januari 2006.
Då blir Luleå tekniska universitet dessutom ”historiskt” – inget universitet i Sverige har nämligen någonsin tidigare haft en kvinnlig rektor som efterträtts av ytterligare en kvinna.
Kontaktinformation
Upplysningar: Rekryteringsgruppens ordförande Anders Sundström, tel. 070-589 19 11, verksamhetsföreträdare Lars Stehn, tel. 070-326 29 86, Luleå studentkårs ordförande Erika Josbrandt, tel. 070-529 25 44 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I en av avhandlingens delstudier har Kerstin Jonsson undersökt hur fogar mellan plattor av kisel påverkas av rymdmiljö. Kisel är intressant för rymdfärder eftersom materialets näst intill perfekta struktur gör det möjligt att bygga mycket små system. Fogarna som undersöktes var så kallade direktbondade fogar, vilket innebär limfria fogar som har skapats genom kemisk behandling.
Fogarna har utsatts för vibrationer, temperaturförändringar, stötar och olika typer av strålning (elektron-, gamma-, proton- och tungjonstrålning). De fogar som undersöktes visade sig nästan inte alls påverkas av rymdmiljön, varken starka fogar som hade skapats med hjälp av högtemperaturprocesser eller svagare lågtemperaturfogar. En viss försämring av styrkan kunde dock ses hos högtemperaturfogar som hade utsatts för låga doser av gammastrålning.
– En förklaring kan vara att gammastrålning orsakar små defekter i fogarna. Vi tror att dessa defekter sedan reagerar med redan befintliga defekter i fogen och gör den svagare, säger Kerstin Jonsson.
Undersökningen visade också att lågtemperaturfogar blev starkare när de utsattes för stora och regelbundna temperaturförändringar. Detta trots att temperaturen under försöket var mycket lägre och varade under kortare tid än när fogarna skapades.
– Det var ett helt oväntat resultat som definitivt är värt att utforska vidare. Det är möjligt att det är effektivare att variera temperaturen än att hålla den konstant under själva fogningsprocessen, säger Kerstin Jonsson.
Kerstin Jonsson har även förbättrat en befintlig metod för att mäta styrkan i fogar med högre precision.
– Det har tidigare varit ett stort problem. Mätmetoden är mitt största bidrag till forskning om fogar, anser Kerstin Jonsson.
Kontaktinformation
Kerstin Jonsson, tel: 018-471 30 45, mobil: 0704-93 77 50, e-post: kerstin.jonsson@angstrom.uu.se
Seminariet anordnas av Institutet för Framtidsstudier och äger rum den 9 juni 2005 kl. 13.00 – 17.00.
Preliminärt program
Första barnet och sedan…..?
Diana Corman, Civilekonomerna och Ying Hong, Institutet för Framtidsstudier
Må bra på jobbet och få barn?
Sara Ström, Institutet för Framtidsstudier
Flytta till jobb med familj och barn – går det?
Anki Jans, Institutet för Framtidsstudier
Kommentatorer: Ann-Zofie Duvander, Försäkringskassan och
Marie Evertsson, Socialforskningsinstitutet
Arbetsmarknadsscenario 2025
– Åldringsvård mot dagis
Thomas Lindh, Institutet för Framtidsstudier
Kontaktinformation
Plats: Klara konferens, Vattugatan 6, Stockholm
Anmälan: via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
tel: 08-402 12 44 eller fax: 08-24 50 14 senast den 2 juni. Anmälan är bindande. Seminariet är kostnadsfritt men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
