Kurage-programmet är ett behandlingsprogram där unga heroinmissbrukare får hjälp att på sikt bygga upp en ny tillvaro utan droger. Programmet går ut på att deltagarna får läkemedlet Subutex i kombination med ett väl utvecklat socialt och psykologiskt stöd.

– Det som skiljer Kurage-programmet från andra behandlingsprogram är just den lyckosamma kombinationen av ett medicinskt preparat och psykosocial hjälp. Subutex tar bort drogsuget och har färre biverkningar än andra liknande preparat. Det ger deltagarna i programmet lite ”lä” så att de kan bygga upp ett fungerande vardagsliv, säger Bengt G Eriksson, docent i social omsorgsvetenskap vid Karlstads universitet och föreståndare för IKU.

Under två år har han tillsammans med projektassistent Lena Ede följt en grupp unga heroinmissbrukare i Karlstad och deras behandling inom Kurage-programmet. En viktig tanke med programmet är att missbrukarna får hjälp att på hemmaplan utforma sina nya liv. Resultatet visar att Kurage-programmet bidrar till att öka livskvaliteten hos deltagarna. Och kanske ännu viktigare: de stannar kvar inom programmet.

– Det är viktigt att komma ihåg att detta arbete tar tid. Det viktiga är att deltagarna inte faller bort från programmet utan stannar kvar och stegvis lappar ihop sin tillvaro. Det är precis detta som Kurage-programmet har lyckats med, säger Lena Ede.

Kurage-programmet bedrivs i samarbete mellan socialtjänsten i Karlstads kommun och Landstingets öppenvårdspsykiatri. Utvärderingen har titeln ”Läkemedelsassisterad psykosocial behandling vid heroinmissbruk” och kan beställas från IKU.

Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete, IKU, är ett samarbetsorgan mellan Karlstads universitet och socialtjänsten i Värmlands kommuner. Institutets främsta uppgift är att genom kunskapsutveckling skapa förutsättningar för en socialtjänst som ännu bättre kan möta behoven hos utsatta grupper i samhället.

Bland de rapporter som IKU har publicerat under det senaste året finns studier av anhörigas insatser vid vård av äldre och funktionshindrade, en jourtelefonverksamhet för människor i psykisk kris samt rehabilitering inom äldre- och handikappomsorgen. Forskarna har även utvärderat projektet Råd och Rätt vid konsumentvägledningen i Hagfors och Munkfors, gruppboendet Rönngården i Karlstad samt projektet HumanTeknik som rör psykiska funktionshinder och hjälpmedel.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Bengt G Eriksson, tfn 054-700 24 17 eller 070-688 51 72, e-post Bengt-G.Eriksson@kau.se eller Lena Ede, tfn 054-700 19 12 eller 073-390 22 95, e-post Lena.Ede@kau.se.

Sverige förs ofta fram som en ledande IT-nation, exempelvis när det gäller hur många som har tillgång till dator och bredbandsuppkoppling. Men när det gäller just användningen av informationstekniken, och att användningen inte leder till upplevd nytta i tillräcklig utsträckning, finns det röster som talar om att Sverige tappar mark.

Katarina Lindblad-Gidlund vid Umeå universitet vänder på perspektiven i sin avhandling, och utgår ifrån hur vi upplever vår relation med informationstekniken. Hon menar att så länge vi känner oss underlägsna och inte vågar eller har förutsättningar att ifrågasätta den informationsteknologiska utvecklingen, skapas inte heller system som vi kommer att använda i så stor utsträckning som många hoppas.

Om sambandet mellan vår relation till tekniken och vår användning förtydligas kan vi, enligt Katarina Lindblad-Gidlund, uppvärdera vår syn på möjligheten att påverka IT-utvecklingen. Nästa steg är att skapa medvetenhet kring hur just vår relation ser ut. För att få reda på om det är något man vill förändra i relationen, föreslår Katarina Lindblad-Gidlund en modell där man utgår från fyra olika begrepp: dominant och underordnad, aktiv och passiv. Det finns också möjlighet att klargöra vad som har bidragit till att relationen ser ut som den gör. På så sätt skapas en bättre balans och förståelse mellan olika aktörer.

Genom att producenterna får en större insikt om de personer som de producerar systemen för, ökar förhoppningsvis deras professionalitet. Även politiska beslutsfattare blir mer medvetna om teknikrelationens betydelse, och blir bättre på att hantera och förebygga underordnande processer.

Tisdagen den 17 maj försvarar Katarina Lindblad-Gidlund, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Techno therapy, a relation with technology. Svensk titel: Teknikterapi, en relation med teknik. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal MA 121 MIT-huset, Opponent är docent Christina Mörtberg, Luleå Tekniska Universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Katarina Lindblad-Gidlund,
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
tel: 060-14 89 21, 070-594 7065,
e-post: Katarina.Lindblad-Gidlund@miun.se

Dagen inleds med en föreläsning av docent Nenad Bogdanovic, där han kommer att berätta om vad som skiljer en människohjärna från andra djurs hjärnor. Han kommer att redogöra för det nät av specialiserade hjärnceller som gör att vi människor är tänkande individer som kan planera, associera och lära oss nya saker. Han kommer också att berätta om hur dessa celler utvecklas under fosterstadiet samt hur de åldras och dessutom kommer han att redogöra för olika patologiska tillstånd som kan uppkomma.

– Vår kognitiva förmåga utvecklades på grund av dessa så kallade pyramidala celler. Djur har dem också, men vi människor har många fler och framförallt fler kopplingar mellan cellerna. Human hjärnutveckling är betydligt mer komplicerad än hos andra djur, säger Nenad Bogdanovic, institutionen Neurotec, Karolinska Institutet.

Dessutom kommer Maria Ellgren, doktorand vid institutionen klinisk neurovetenskap att presentera sin forskning som handlar om cannabismissbruk. Forskningen har visat att cannabismissbruk under ungdomsåren ger långvariga förändringar i hjärnan. Dessa förändringar har i studier på råttor bland annat visats leda till ökad risk för tyngre missbruk. Det är också visat att dessa förändringar även uppkommer hos foster om mamman missbrukar cannabis under graviditeten. Också doktorand Maria Swanberg vid institutionen för klinisk neurovetenskap kommer att hålla en föreläsning inom området neuroimmunologi. Forskningen har lett till att man funnit vissa genetiska förändringar som ger ökad risk för inflammatoriska sjukdomar i människa som till exempel multipel skleros, ledgångsreumatism och hjärtinfarkt. Förutom dessa tre föreläsningar kommer ytterligare fem områden inom neurovetenskapen att belysas under dagen.

– Syftet med den här forskningsdagen är att samla den enorma kunskapsmassa som finns bland doktoranderna på Karolinska institutet vad gäller neurovetenskap och att ge doktoranderna, Karolinska institutet och omvärlden en unik möjlighet att kolla pulsen vad gäller aktuell forskning, säger Raffaella Öckinger, ordförande i doktorandsektionen, Karolinska Institutet.


Tid: onsdag18 maj, klockan 9-14
Plats: sal Bertil, Karolinska Institutet, campus Solna, Solnavägen 1.
Läs hela programmet under kalendariet på www.ki.se


För mer information och anmälan kontakta:
Raffaella Öckinger, telefon 08-33 96 34, 073-029 92 45, e-post raffaella.ockinger@neurotec.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

Standardmodellen är en teori som beskriver naturens elementära partiklar och de krafter som verkar mellan dem. Standardmodellen stämmer med mycket hög precision överens med experimentella resultat, men forskarna vet ändå att det finns många teoretiska oklarheter med modellen.

Syftet med Christian Hansens avhandling var att utforska karakteristiska särdrag bortom Standardmodellen. Analysstudier av sökandet av den laddade Higgspartikeln var ett av projekten. En experimentell upptäckt av den laddade Higgspartikeln skulle entydigt påvisa fysikaliska fenomen som inte kan beskrivas av Standardmodellen.

Christian Hansen har visat att det är möjligt att detektera den laddade Higgspartikeln vid vissa förhållanden.

– Eftersom fysiken bortom Standardmodellen är outforskad antar vi vissa förhållanden för att simulera denna fysik. Med denna typ av undersökningar lär vi oss hur vi kan hitta partiklar som inte finns i Standardmodellen den dagen det är experimentellt möjligt, säger Christian Hansen.

Studien utfördes med hjälp av datorsimulering av ATLAS-detektorn, som för närvarande är under uppbyggnad vid Europas gemensamma partikelfysiklaboratorium CERN utanför Genève. ATLAS kommer att detektera partiklar som bildas vid partikelkollisioner i den cirkulära partikelacceleratorn LHC som tas i bruk 2007.

Kontaktinformation
Christian Hansen, tel: 018-471 32 57, mobil: 0708-88 76 17, e-post: christian.hansen@cern.ch

Tid: Torsdagen den 26 maj 2005 klockan 10.00.
Plats: Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Tyrgatan 4, Stockholm. Tel: 08-506 264 00. För vägbeskrivning, se www.rj.se

Forskningsprojektet Survey of Health Ageing and Retirement in Europe (SHARE) är ett av de största samhällsvetenskapliga projekt som har fått stöd från EU:s femte ramprogram. I en intervjuundersökning i tio europeiska länder har forskare undersökt hälsa, arbetsförhållanden, pensionering, ekonomi och familjeförhållanden för personer som är 50 år och äldre.

Vid presskonferensen kommer forskarna att presentera de första resultaten från undersökningen, som är sammanställda i skriften ”50+ i Europa. En åldrande befolknings hälsa och ekonomi.” De har bland annat funnit att hälsa och livskvalitet är något bättre i Sverige än de andra länderna, att den höga andelen förtidspensionerade i Sverige och Danmark inte kan förklaras av dålig hälsa och arbetsmiljö, samt att den privata förmögenheten är mindre i Sverig än i andra länder.

Följande forskare kommer att medverka på presskonferensen: professor Axel Börsch-Supan, projektkoordinator, Universität Mannheim, professor Anders Klevmarken, svensk projektledare, Uppsala universitet, docent Kristian Bolin, Lunds universitets centrum för hälsoekonomi, samt fil dr Annika Sundén, Försäkringskassans forskningsenhet.

I undersökningen har cirka 150 forskare ingått. Studien omfattar Sverige, Danmark, Holland, Tyskland, Frankrike, Österrike, Schweiz, Spanien, Italien och Grekland.

Kontaktinformation
Anders Klevmarken, Uppsala universitet, tel: 018-471 23 86, e-post: anders.klevmarken@nek.uu.se

Förutsättningen för att människor ska kunna betraktas och uppfatta sig själva som avvikande är att det finns normer som anger vad som är ”normalt”. I Svenska kyrkan finns en tydligt uttalad heterosexuell norm som får konsekvenser, inte bara för dem som är aktiva inom kyrkan, utan för människor i allmänhet. Många tar del av kyrkans riter i anslutning till avgörande händelser i livet, som dop, bröllop och begravningar och kyrkan är också en stark röst i andra sammanhang.

För att ta reda på hur de heterosexuella normerna i Svenska kyrkan skapas och vilken betydelse de har för homo- och bisexuella som är verksamma i kyrkan har etnologen Susanne Lindström intervjuat präster och diakoner som identifierar sig som homo- eller bisexuella. Hon har också analyserat några av kyrkans egna utredningar om förhållandet mellan homosexualitet och kristen tro. Avhandlingen berättar om hur normer för sexualitet och kön upprepas i utredningarna och hur dessa heterosexuella normer är närvarande och har betydelse – reproduceras, utmanas och omvandlas – i kristna homosexuella människors livsberättelser.

Ett dominerande synsätt i Svenska kyrkans utredningar är att homosexuella individer har samma värde som heterosexuella individer, men också att partnerskap och äktenskap inte kan jämställas. Det går inte ihop menar Susanne Lindström.
– Konsekvensen av att värdera äktenskapet högre än partnerskapet blir att den heterosexuella normen återskapas och ger dem som identifierar sig som homo- eller bisexuella en lägre ställning. Uttalandet om alla individers lika värde blir därmed tomt prat.

I flera av intervjupersonernas berättelser återfinns de föreställningar som kommer till uttryck i de kyrkliga utredningarna. Några av dem berättar om hur de, från att tidigare ha lagt felet hos sig själva, istället har flyttat över det till den heterosexuella normen. Erfarenheter av utanförskap har i deras berättelser gjort dem starka och kampvilliga. De flesta av dem har valt att stanna kvar i kyrkan och formulera ett motstånd. Två av informanterna har dock valt att lämna kyrkan.

Det finns en tydlig splittring i kyrkan i fråga om homosexualitet, men den tonas ner genom att benämnas ”försonad mångfald”. Med det menas att ingen får utestänga någon annan, något som har kommit att framstå som något gott för kyrkan. Men Susanne Lindström är kritisk.
– De som har uppfattningen att homosexualitet strider mot kyrkans lära måste därmed acceptera homosexuella i kyrkans tjänst och i församlingen, förklarar hon. Men det betyder också att homosexuella måste acceptera att det inom kyrkan finns de som inte kan bejaka homosexualitet. På så sätt värnar Svenska kyrkan om intolerans, medan homosexuella förväntas acceptera att deras närmaste relationer ifrågasätts.
– Det hela bärs upp av tanken om att det är viktigt med enhet och att hålla samman kyrkan, fortsätter Susanne Lindström. Försonad mångfald används för att beskriva hur ett ”vi” i maktposition söker ett förhållningssätt till ett marginaliserat ”dom”, eller rättare sagt; vad som betraktas som ”avvikande” sexualitet.

Den 20 maj försvarar Susanne Lindström, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, i etnologi med sin doktorsavhandling med titeln Kamp om rummet. En studie av heteronormativitet i Svenska kyrkan. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal F Humanisthuset. Fakultetsopponent är Tone Hellesund, Stein Rokkan Senter for Flerfaglige Samfunnsstudier, Bergen.

Avhandlingen kommer inom kort att kunna laddas ner från nätet:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/index.xsql?lang=sv

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Susanne Lindström
tel: 090-7866979, 090-773710 eller e-post susanne.lindstrom@kultmed.umu.se

När vattenväxter bryts ned frigörs kol och näringsämnen. Bakterier och mikrosvampar är de viktigaste nedbrytarna av växtmaterial. Båda dessa grupper utsöndrar enzymer som bryter ned stora molekyler till mindre beståndsdelar, små nog för att tas upp genom bakteriernas och svamparnas cellmembran.

Cecilia Mille-Lindblom har studerat förhållandet mellan nedbrytande bakterier och svampar, och funnit att interaktionerna nästan alltid är negativa. Orsaken är med största sannolikhet konkurrens om det döda växtmaterialet. De båda grupperna nöjer sig dock inte med att äta upp varandras växtmaterial, utan verkar också använda någon form av antibiotisk substans. Denna kemiska krigföring resulterar oftast i kraftigt minskad tillväxt när de båda grupperna odlas tillsammans jämfört med när de odlas var för sig.

Enzymproduktionen hos bakterier och svampar visar en avsevärd skillnad. Svamparna bidrar betydligt mer än bakterierna till produktionen av enzymer, och skillnaden är mest markant för den typ av enzymer som bryter ned de stora strukturbildande molekylerna i växterna. Svamparna tar upp de större molekylerna, medan bakterierna tar upp de minsta.

– Att bakterier och svampar har så stor påverkan på varandra har inte tidigare visats. Nedbrytningsprocessen är central för sjön, och för att bättre förstå sjöns ekologiska system är det viktigt att veta mer om nedbrytningen, anser Cecilia Mille-Lindblom.

Resultaten i Cecilia Mille-Lindbloms avhandling tyder på att interaktionerna mellan bakterier och svampar kan påverka nedbrytningen, och därmed förmodligen även tillgången på kol och näringsämnen för övriga organismer i sjöns ekosystem.

Kontaktinformation
Cecilia Mille-Lindblom, tel: 018-471 27 18, mobil: 073-736 23 95, e-post: cecilia.lindblom@ebc.uu.se

Varje cell omsluts av ett membran som är uppbyggt av lipider och proteiner. För att ett läkemedel ska få effekt i människokroppen måste det kunna ta sig genom cellmembran. När läkemedelsmolekyler tas upp i tarmen är första steget att molekylerna fördelar sig in i membranet.

Caroline Engvall har analyserat läkemedelsfördelning in i liposomer och andra modellmembran med kromatografi. Ett 40-tal olika läkemedel har undersökts. Syftet var att studera hur olika membrankomponenter och olika membranstrukturer påverkar fördelning för att därmed ta ett steg mot en bättre förståelse av hur läkemedel och membran samverkar.

Resultaten visade att modellmembranens uppbyggnad och struktur påverkar läkemedelsfördelningen. Likaså påverkar laddningar i modellmembranen fördelningen av laddade läkemedel.

– Detta är ny kunskap som man inte tidigare har haft, säger Caroline Engvall.

Även membranproteiner och kolesterol förändrar fördelningen av läkemedel. Ju mer kolesterol som fanns i membranet, desto sämre fördelning fick läkemedlet. Biologiska membran innehåller kolesterol och proteiner, dessutom är de naturligt laddade. Om läkemedlet har samma laddning som membranet försämras läkemedelsupptaget.

I förlängningen kan Caroline Engvalls resultat användas för att säkrare förutsäga hur effektivt ett nytt potentiellt läkemedel tas upp av kroppen. Därmed skulle nya läkemedel kunna tas fram snabbare och billigare.

Kontaktinformation
Caroline Engvall, tel: 018-471 45 99, mobil: 0733-22 97 32, e-post: caroline.engvall@biokemi.uu.se

Enligt juryns motivering utgör Jens Rydströms avhandling en milstolpe inom queerhistorisk forskning.

Juryn skriver vidare (Stockholms universitets översättning): Sinners and Citizens ger ett otal nya inblickar på detta forskningsområde genom att belysa sexuella undergrupper i Skandinavien; genom att undersöka fenomen på landsbygden och i städerna och genom att fokusera på sexuella praktiker liksom på sexuella identiteter och kulturer. Avhandlingen är en påminnelse om att samkönad sexualitet och tidelag i flera hundra år begreppsmässigt var en och samma företeelse, två intimt förknippade yttringar av onormalt könsumgänge. Den välskrivna avhandlingen driver tesen att det, från ungefär 1920- och 30-talen, skett ett principiellt historiskt paradigmskifte från penetrerande sodomi på landsbygden till ett urbant homosexuellt sammanhang. Genom ambitiös forskning redovisar ”Sinners and Citizens” offentliga rapporter, tidningsartiklar, vetenskapliga tidskrifter, rättspsykiatriska utredningar, journaler från mentalsjukhus, kyrkliga skrifter och sexuell frigörelselitteratur liksom en enkätundersökning av 286 personer som föddes före år 1945. Kärnan av studien utgörs av 2 333 rättsfall rörande tidelag och samkönad sexualitet från Sveriges åtta landsarkiv och 84 av dess 96 tingsrätter – en imponerande bedrift. Med stor omsorg och klarsynt resonemang har den flerspråkige Rydström skönjt viktiga mönster i den moderna sexualitetens utveckling samtidigt som han med stor varsamhet beskriver de öden som ligger till grund för forskningen. Hans bok är en förebild ifråga om akademisk uppfinningsrikedom och mod.

– Det är positivt att de här frågorna uppmärksammas. Queerteori och forskning kring homosexualitet har länge varit eftersatt. På senare år har skandinavisk queerforskning blivit uppmärksammad internationellt och vi ligger väl framme vid forskningsfronten. Även om min bok handlar om Sverige har jag försökt visa på allmänmänskliga förhållanden och jag tycker det är speciellt roligt att juryn har valt en bok som inte bara handlar om queerhistoria i USA. Fortfarande ses Sverige som föregångsland när det gäller homosexuellas rättigheter och det är roligt att se att en bok som handlar om Sverige kan få pris internationellt, säger Jens Rydström.

Fakta om CLGH och John Boswell Prize:
CLGH (Committee on Lesbian and Gay History) har omkring 240 medlemmar, varav de flesta är oberoende historiker, historiestudenter, college- och universitetsprofessorer, bibliotekarier eller forskare inom närliggande områden. CLGH grundades år 1974 för att uppmuntra forskning om homosexualitet förr och nu genom att underlätta kommunikationen mellan forskare inom olika discipliner och kulturer. Sedan 1982 är CLGH en underavdelning till American Historical Association. CLGH utdelar utmärkelser för föredömligt arbete inom lesbisk, gay, bisexuell, transgender, transsexuell och queer historieforskning. CLGH utdelar vartannat år John Boswell Prize till en engelskspråkig bok om dessa områden. John Eastburn Boswell (1947-1994) blev doktor i historia vid Harvard University år 1975 och var lärare i medeltidshistoria vid Yale University under 19 år. CLGH John Boswell Book Prize är avsett att hedra hans minne och hans betydelse för forskningen om sexualitetens historia.

Kontaktinformation
För ytterligare information om Jens Rydströms avhandling och forskning:
Jens Rydström, universitetslektor och forskare, tfn 08-674 73 32 e-post: jens.rydstrom@kvinfo.su.se

Stiftelsen Ingmar Bergman arrangerar tillsammans med Stockholms universitet, i samarbete med Kungl Dramatiska Teatern och Kungl Operan ett Ingmar Bergman Symposium i Stockholm 30 maj-1 juni. Under symposiet, som är öppet för allmänheten, medverkar internationellt kända forskare och Bergmanmedarbetare.

– Ända sedan den junidagen för tre år sedan då 44 flyttkartonger – fullastade med Bergmans manus, anteckningsböcker och mycket mer – anlände till oss på Filminstitutet, så drömde jag om att få vara med och ordna ett internationellt symposium kring hans verk. Nu är det dags och det ska bli så spännande, säger Filminstitutets VD Åse Kleveland.

Symposiet är det första i sitt slag och har ett gränsöverskridande, interartiellt huvudtema. Det riktar sig både till forskarvärlden och till allmänheten. Under tre dagar kommer Bergmans konstnärliga skapande inom teatern, musiken, litteraturen och filmen att genomlysas av internationellt kända forskare. Symposiet förflyttar sig mellan Dramaten, Operan och Svenska Filminstitutet, tre institutioner som spelat en viktig roll vid tillkomsten av Ingmar Bergmans verk. Förmiddagarna ägnas åt föreläsningar. Under eftermiddagarna får publiken möta kända Bergmanmedarbetare i paneldebatter. Medverkar gör bland annat Pernilla August, Erland Josephson, Daniel Börtz, Käbi Laretei och moderatorerna Stig Björkman, Camilla Lundberg och Leif Zern. Även Lars von Trier medverkar på något sätt…

– Symposiet är ett sätt att placera Stiftelsen Ingmar Bergman och Bergmanarkivets öppnande på den internationella kartan, säger Maaret Koskinen, docent vid Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, som är mycket nöjd med att ha lockat akademiska fixstjärnor till Stockholm.

Bland föreläsarna finns internationellt kända filmforskare som Janet Staiger från University of Texas at Austin och Thomas Elsaesser från Amsterdams universitet, samt även författare till uppmärksammade böcker om Bergman som Robin Wood och Paisley Livingston.


Detaljerat program och mer information om stiftelsen: www.ingmarbergmanfoundation.se


Biljetter till enbart eftermiddagssessionerna kan köpas i Dramatens biljettkassa och i Filmbutiken, Filmhuset, från och med den 10 maj.

Kontaktinformation
Frågor om symposiet:
Aina Bellis, aina.bellis@sfi.se, tfn 073-591 20 51 eller Maaret Koskinen,
Maaret.koskinen@mail.film.su.se

En grundläggande princip inom forskningen är ett fritt informationsutbyte och en maximal spridning av forskningsresultat. Med detta som bakgrund tillsammans med den allt snabbare utvecklingen av Internet formulerades för snart två år sedan Berlindeklarationen.
Hittills har ett femtiotal organisationer, de flesta europeiska, med universitets- och forskningsanknytning skrivit under. Vetenskapsrådet blir den andra svenska organisationen efter Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, som undertecknar deklarationen.
Undertecknarna åtar sig bl a att uppmuntra forskare att publicera sina resultat fritt tillgängligt på Internet, att utveckla metoder för att kvalitetssäkra online-publicering samt att verka för att öppen publicering blir meriterande vid utvärdering och tjänstetillsättning.

Öppnare och snabbare
Förutom den demokratiska aspekten är en stor fördel med open access att den s k publiceringsprocessen kan gå fortare. I dag kan det ta år från det att första versionen av en forskningsartikel är färdig tills den slutligen är färdiggranskad och publiceras i någon av de vetenskapliga tidskrifterna.
Frågetecken finns dock: hur ska forskarnas rättigheter till sina egna texter hanteras? Och kanske viktigast: hur ska den vetenskapliga kvaliteten garanteras? Det vetenskapliga redaktörssystem som dagens tidskrifter använder betyder bl a att forskningsartiklarna genomgår en omfattande kvalitetsgranskning.

Handlingsplan i höst
På Vetenskapsrådet inleds nu ett arbete med att se hur man som finansiär konkret kan arbeta för open access. Till hösten, inför nästa års utlysning av forskningsmedel vill generaldirektör Pär Omling att det ska finnas en konkret handlingsplan.
– Vi som finansiär skulle ju kunna ändra policyn när vi tittar på meritvärdering, samtidigt ska inte kvaliteten på forskningen som finansieras kunna ifrågasättas. Det här är en diskussion vi måste föra tillsammans i forskarsamfundet, i ett internationellt sammanhang.

Mer information:
Berlindeklarationen – http://www.zim.mpg.de/openaccess-berlin/berlin_declaration.pdf

Artiklar från tidskrifterna Forska och Forskning&Medicin:
”Med open access flödar kunskapen fritt” http://www.vr.se/artikel/ViewPage.action?siteNodeId=447&languageId=4&contentId=4225&issueContentId=4219

”Öppna tidskrifter väcker debatt”: http://www.vr.se/artikel/ViewPage.action?siteNodeId=415&languageId=4&contentId=4201&issueContentId=4182

Kontaktinformation
Björn Thomasson, avdelningen för forskningspolitiska frågor, Vetenskapsrådet:
Bjorn.Thomasson@vr.se, 08-546 44 314

Antikens Grekland, från Magna Graecia i väst till Mindre Asien i öst, bestod av drygt 1 000 stadsstater som alla hade sitt eget politiska styrelseskick. Varje stadsstat hade sin egen folkförsamling där alla myndiga manliga medborgare hade rätt att delta aktivt och ett råd som förberedde ärenden. Beslut som fattades dokumenterades på förgängliga material som papyrus eller vaxtavlor och arkiverades i stadsarkiven. Vissa beslut som man ansåg särskilt betydelsefulla att visa upp höggs in på marmorstelar och sattes upp på offentliga platser.
Susanne Carlsson har undersökt de bevarade besluten i stadsstaterna i området längs Mindre Asiens västkust och de närliggande öarna under den hellenistiska perioden, cirka 330-30 f Kr.
Hennes resultat visar att demokrati var ett vanligt styrelseskick i stadsstaterna. Frihet, självständighet och demokrati var önskvärda tillstånd som man kämpade för att uppnå och upprätthålla. Besluten är demokratiskt formulerade: ”Beslutet av rådet och folket att…”
Susanne Carlssons resultat visar vidare att de ständiga erövringskrigen mellan de hellenistiska kungadömena innebar att kungarna sällan utövade något cementerat styre över stadsstaterna. Därmed hade stadsstaterna utrymme att driva en självständig politik. Kungarna var beroende av lojala allierade bland de grekiska stadsstaterna, det var alltså till stor del en fråga om ömsesidiga förhållanden.
Majoriteten av de bevarade besluten rör utrikespolitiska förhållanden och kontakter. De grekiska staterna hade aktiva kontakter sinsemellan, främst handlade kontakterna om bekräftelser av institutionaliserad vänskap och bistånd med konfliktlösning, men man drog sig inte heller för att föra territoriella krig mot varandra, något som skulle ha varit omöjligt under en totalitär överhöghet.
De demokratiskt formulerade besluten minskar radikalt i antal från mitten av 100-talet f Kr, för att så småningom försvinna helt. En möjlig och trolig orsak till detta är Roms gradvisa expansion i området. Under det romerska styret hade grekerna inte längre möjlighet att bestämma sin egen dagordning, och de utrikespolitiska ärendena försvinner från inskrifterna.

Kontaktinformation
Susanne Carlsson, tel: 018-471 20 98, mobil: 0736-45 83 07, e-post: susanne.carlsson@antiken.uu.se

I samband med kommersialiseringen av Internet vid mitten av 1990-talet lades grunden för uppkomsten av en helt ny typ av företag – internetföretag. Dessa företag utgör den så kallade internetbranschen bestående av webbyråer, internetkonsulter och innehållsleverantörer.

I sin avhandling förklarar Johan Jansson koncentrationen av företag med fem faktorer: kunder, leverantörer och samarbetspartners, konkurrenter, finansiering respektive arbetsmarknad.

– Framför allt är det viktigt med rumslig närhet för att skapa och upprätthålla sociala nätverk, och för spridningen av information och kunskap, säger han.

Närheten till kunder är den mest betydelsefulla faktorn för internetföretagens lokalisering, men även den lokala arbetsmarknaden samt närheten till leverantörer och samarbetspartners är av central betydelse. Konkurrenter och rivaler spelar en viss roll för kunskaps- och informationsflöden, även om dess betydelse som lokaliseringsfaktor är svår att värdera, menar Johan Jansson.

– Däremot är finansiering och tillgång till kapital knappast avgörande för branschens lokalisering, även om tillgången till riskkapital indirekt kan ha påverkat både branschens lokalisering och dess utvecklingstakt, säger han.

Kontaktinformation
Johan Jansson kan kontaktas på 018-471 25 42 eller Johan.Jansson@kultgeog.uu.se

I styrelsen för centret, som är lokaliserat till Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet, ingår, förutom styrelsens ordförande professor Torbjön Tännsjö, professor Kerstin Hagenfeldt, Karolinska institutet, docent Håkan Gäbel, Socialstyrelsen samt professorerna Christian Munthe och Ingmar Persson, båda Göteborgs universitet. SBC har ett särskilt samarbetsavtal med motsvarande centrum i Oxford, The Oxford Uehiro Centre for Practical Ethics.

– SBC är framför allt inriktat på forskning, men det erbjuder också viss utbildning i medicinsk etik och en särskild uppdragsutbildning för Sveriges kommuner och landsting i etisk handledning, säger Torbjörn Tännsjö, föreståndare för SBC.

Till centret finns en grupp forskare knutna – forskarna, filosofie doktorerna Gustaf Arrhenius, Åsa Carlson och Ulrik Kihlbom. Till SBC hör också fil.dr Claudio M. Tamburrini, som särskilt arbetar med idrottsfilosofiska frågor.

SBC inleder i höst ett EU-finansierat forskningsprojekt där etiska aspekter på ”human enhancement”, det vill säga försök att med medicinsk teknik förbättra mänsklig prestationsförmåga, ska studeras. Projektet genomförs i samarbete med forskare i England, Nederländerna och Italien. SBC ska särskilt studera frågor om medicinska metoder att höja idrottslig prestationsförmåga och försök att förlänga den mänskliga livslängden.

Den 23 – 24 maj genomförs en internationell konferens om idrottsmedicinens etik där frågan ställs om vilka medicinska åtgärder som är legitima för att förbättra den mänskliga prestationsförmågan. I konferensen deltar framstående bioetiker från bland annat. Kanada (Susan Sherwin), England (Julian Savulescu) och Tyskland (Christian Lenk).

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Torbjörn Tännsjö, tfn 08-16 33 45 mobil 0707-97 66 13 e-post torbjorn.tannsjo@philosophy.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 e-post: maria.erlandsson@eks.su.se

http://www.philosophy.su.se/sbc/sbc2.htm

Olle Eriksson har under sitt avhandlingsarbete studerat kvinnor som sökt hjälp mot svåra premenstruella besvär, såsom irritabilitet, nedstämdhet och försämrad impulskontroll.

– 75 procent av alla menstruerande kvinnor uppger att de har humörbesvär före mens och tio procent önskar hjälp för sina symptom. För de värst drabbade är besvären allvarligt handikappande i vardagen, säger Olle Eriksson, som anser att premenstruella besvär är ett till stora delar dolt folkhälsoproblem med betydande konsekvenser för de drabbade och för samhället.

Eftersom man inte funnit några skillnader i hormonnivåer eller hormoninsöndringsmönster mellan kvinnor med svåra besvär och symptomfria kvinnor, talar allt för att en skillnad i hjärnans känslighet för hormonsvängningar är avgörande för framkallandet av besvären. För att testa denna hypotes genomförde Olle Eriksson en studie där en grupp kvinnor med svåra premenstruella besvär och en grupp kvinnor utan besvär fick en östrogeninjektion tidigt under menstruationscykeln, varefter hjärnans svar i form av insöndringen av hormoner som påverkar äggstockarna studerades. Resultatet visar att svaret i gulkroppsstimulerande hormon skilde sig mellan grupperna och att hormonsvaret hos kvinnorna med premenstruella besvär var starkt kopplat till graden av besvär.

– Det är första gången detta har visats, säger Olle Eriksson.

I en unik studie användes ett nytt sätt att pröva teorin att premenstruella humörsymptom är kopplade till hjärnans serotoninsystem. Genom att ge en liten dos av förstadiet till signalsubstansen serotonin märkt med kol-11, en metod som utvecklats i Uppsala och som tidigare använts för att studera depressioner, kunde Olle Eriksson med PET-teknik (positronemissionstomografi) avbilda hjärnans upptag av förstadiet till serotonin när kvinnorna mådde bra och när de mådde dåligt.

– Vi fann starka samband mellan ett minskat upptag av serotoninförstadiet och en försämring av framför allt irritabilitet och nedstämdhet, säger Olle Eriksson.

Avhandlingen innehåller också en mindre läkemedelsstudie som visar att ett serotoninförstärkande medel skulle kunna fungera vid svåra premenstruella besvär, utan att orsaka de biverkningar i form av minskad lust och oförmåga till orgasm som vanliga så kallade SRI- och SSRI-preparat ibland kan ge. Olle Eriksson har också prövat en tidigare hypotes att kvinnor med premenstruella besvär skulle ha högre nivåer av manliga könshormoner i blodet (och därmed också en ökad förekomst av den speciella äggstockstyp med många små äggblåsor som ofta ger upphov till högre nivåer av manliga könshormoner) men forskningsstudien gav inget stöd för denna hypotes.

– Mina resultat leder inte till någon ny revolutionerande behandling, men vi har kommit lite närmare svaret på vad som orsakar svåra premenstruella humörbesvär, säger Olle Eriksson.

Kontaktinformation
Olle Eriksson kan kontaktas på 018-611 57 77 eller olle.eriksson@kbh.uu.se

I doktorsavhandlingen ”Skolreformernas dilemman” undersöker pedagogen Daniel Sundberg vad som egentligen blivit av reformer som genomförts för att möta nya omvärldsförhållanden. Genom såväl historiska som samtida perspektiv analyserar han hur de tidsmässiga villkoren för skolans undervisning förändrats sedan folkskolans etablering och förändras med pågående reformer. Den moderna skolans undervisning upprätthöll en skolordning som byggde på långsiktiga, lineära och rationella tidsprinciper. Dessa utmanas idag av flexibilitetens, valfrihetens och variationernas imperativ.

Daniel Sundberg har följt fyra olika fallskolor i deras förändringsarbete med en pågående reform för grundskolan. Under en försöksperiod på fem år har skolor getts friheten att fritt disponera och reglera tiden i skolan. Fallstudierna visar på vilka svårigheter och dilemman som verksamma i skolan har att hantera när skolans tidsordning förändras. Den ”nya flexibiliteten” som reformen möjliggör kan öppna upp för olika lokala sätt att organisera tiden i skolan, men ökade krav på dynamisk samverkan och individualiserad undervisning kan också leda till en intensifiering och en splittrad arbetssituation för både skolledare, lärare och elever. Avhandlingen belyser utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv skolans förändringsproblematik: varför är det så svårt att förändra skolan och varför blir resultatet av reformer sällan det som olika reformaktörer tänkt sig? Vad påverkar olika reformprocesser på internationellt, nationellt och lokalt plan och hur kommer skolans framtid att formas i ett alltmer informations- och kunskapsintensivt samhälle?

Daniel Sundberg är lärare och allmändidaktiker med intresse för utbildningssystems och skolors förändring. Har sedan 1999 varit doktorand vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet, där han också undervisar och bedriver forskning.

Avhandlingen försvaras fredagen 20 maj, 2005, kl. 10:00. Disputationen äger rum i sal Homeros, Pelarplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Agneta Linné, Örebro universitet.

Kontaktinformation
Kontakta: Daniel Sundberg, telefon: 0470-70 89 57, 0709-69 76 50 eller e-post: Daniel.Sundberg@iped.vxu.se

Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press,
telefon 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se

Praktiska upplysningar: Marianne Thureson, forskningssekreterare på Institutionen för pedagogik, telefon: 0470-70 89 18 eller e-post: Marianne.Thureson@iped.vxu.se