– Jag är imponerad över vad svärmare kan lära sig. Det är fantastiskt att se dem sväva i luften framför en färg eller omgivna av en doft och se hur de tvekar och överväger om de ska välja ett annat alternativ eller inte, säger Anna Balkenius som i dagarna disputerar på en doktorsavhandling om vilka strategier en svärmare använder i jakten på föda.
I experimenten har man arbetat med två arter: den stora dagsvärmaren (Macloglossum stellatarum) och snabelsvärmaren (Deilephila elpenor). Den förra arten är aktiv på dagen, den senare nattaktiv. Av detta skulle man kunna förvänta sig att dagsvärmaren använder synen för att lokalisera nektar medan snabelsvärmaren letar efter dofter. Men det visar sig att snabelsvärmaren ser färg även i mycket svag belysning.
– I ett experiment testade vi svärmarnas färgkonstans. Med färgkonstans menas förmågan att känna igen en viss färg även då belysningen förändras. Svärmarna belönades när de hittade en viss färg bland fem olika färger. Inlärningen skedde i vitt ljus men sedan ändrades bakgrundsbelysningen till blått eller gult. Det var ändå inga problem för svärmarna att hitta rätt färg, berättar Anna Balkenius.
Svärmarna kunde också ändra sitt beteende. Om det inte lönade sig att söka sig till en viss färg kunde de i stället välja en viss plats. Om de såg fem olika färger sökte de sig till den färg som gett belöning vid tidigare experiment. Men om färgerna sinsemellan var mycket lika kom de ihåg på vilken plats den belönande färgen tidigare hade funnits och sökte sig dit.
Svärmarna föredrar blått och i sådana fall brydde de sig inte om doften. Men även detta beteende kunde manipuleras. De kunde lära sig välja gult före blått genom att alltid belönas när de valde gult och aldrig när de valde blått. Om de sedan måste välja mellan två lika blå blommor valde de den blomma som doftade.
Med detta och en rad andra experiment har Anna Balkenius kunnat visa att svärmarna kan dra nytta av olika sorts information i olika situationer: ibland doften, ibland färgen, ibland platsen.
Kontaktinformation
Anna Balkenius nås för ytterligare information på tel 046-222 93 40 eller Anna.Balkenius@cob.lu.se Hon disputerar torsdagen den 2 juni kl 10.00 i Högtidssalen, Zoologihuset, Helgonavägen 3, Lund. Hennes doktorsavhandling heter Flower Cues for Hawkmoths: Colour, Place and Odour.
Kan psykiskt sjuka våldsverkare behandlas och kan våldet förebyggas?
I en unik studie har Linda Wijk, nybliven magister i medicinsk informatik i samarbete mellan institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet och Rättsmedicinalverket lagt grunden för ett helt nytt datoriserat behandlingskoncept för rättspsykiatrisk vård.
Vad har behandlande läkare för nytta av vårdregister?
Helena Hvitfeldt, medicinsk informatiker, redovisar resultat från pågående studier vid Karolinska Institutet och Dartmouth Medical School i New Hampshire om hur kliniska databaser kan användas för att förbättra vården för reumatiker och ryggpatienter.
Kan patienter i hemmet känna sig tryggare med hjälp av telemedicin?
De medicinska informatikerna Alexander Hultman, Stefan Nilsson och Arvid Thunholm berättar om sitt projekt på medicintekniska avdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset där de arbetat med hur man kan stödja de sköraste människorna i samhället med telemedicinska åtgärder.
Dessa och andra studier presenteras när landets första magistrar i Medicinsk Informatik i dagarna examineras i detta nya kunskapsfält som kommer att ha stor betydelse för framtidens sjukvård och medicinsk forskning. Karolinska Institutet (KI) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) är först i landet med att ge akademisk utbildning på magisternivå i medicinsk informatik. Utbildningen är efterlängtad av många, behovet är enormt inom medicinsk forskning och även arbetsmarknaden har länge efterfrågat sådan kompetens.
Välkommen på en pressträff – torsdag 2 juni kl. 11.15-12.00 i Farmakologens föreläsningssal på Nanna Swartz väg 2 i Solna – och möt några av de studenter som gått denna nya utbildning.
För ytterligare information kontakta:
Programdirektor Ingvar Krakau, Karolinska Institutet. Ingvar.krakau@medks.ki.se
tel: 517 759 82.
Prefekt Uno Fors, Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Uno.Fors@lime.ki.se tel: 08-524 871 31.
Universitetslektor Henrik Boström, Institutionen för data- och systemvetenskap Kungl. Tekniska Högskolan henke@dsv.su.se tel: 08-16 16 16.
Pressekreterare Sabina Bossi, Informationsavdelningen – sabina.bossi@admin.ki.se tel: 08-524 838 95 .
Avhandlingens resultat baseras på patienter som opererats på grund av instabilitet i axeln orsakad av att den gått ur led, till exempel i samband med fotbolls- eller ishockeyspel. Om axeln blivit instabil måste den opereras, vilket kan ske på olika sätt. Ett alternativ är så kallad öppen kirurgi då ett större hudsnitt, ca 10 centimeter, opereras. För att komma åt måste kirurgen ofta om denna metod väljs skära genom muskler. Ett annat alternativ är titthålskirurgi. Då skär kirurgen bara upp centimeterstora hål i huden och för in en kamera. Kirurgen ser då operationsområdet på en teveskärm och instrumenten som används förs in i samma hål.
– Fördelen är naturligtvis att patienten får mindre ont direkt efter operationen och kan gå hem direkt istället för att ligga kvar ett dygn på sjukhuset. Mindre ärr i axelregionen gör ju också att det kosmetiskt blir finare med titthålkirurgi, säger avhandlingens författare leg läkare Lennart Magnusson.
Lennart Magnusson har i sin avhandling bland annat jämfördes patienter som opererats med äldre teknik med patienter som opererats med nyare så kallad titthålsteknik.
– Jag fann att patienter som opererats med titthålsteknik hade en bättre rörlighet jämfört med dem som opererats med större snitt. En trolig förklaring till detta är att vid titthålsteknik blir operationsåren mindre, vilket troligen leder till mindre hindrande ärrvävnad. Vad gäller stabiliteten såg jag ingen skillnad mellan metoderna, säger avhandlingens författare leg läkare Lennart Magnusson.
I en långtidsuppföljning av 47 patienter som opererats med den äldre så kallade öppna metoden fann Lennart Magnusson en överraskande hög andel instabila axlar. Hans resultat skiljer sig från tidigare rapporter som visat betydligt lägre andel instabila axlar. Förklaringen till det kan vara att patienterna följdes under längre tid och att de kriterier Lennart Magnusson satte upp för instabilitet var strängare än de som används i tidigare studier.
– Många anser nuförtiden att också episoder när axeln är på väg att åka ur men inte riktigt åker ut ska räknas som instabilitet när dessa patienter följs upp. Det en synpunkt jag delar, och det är också det kriteriet denna studie är baserat på.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Post-traumatic recurrent anteriosr shoulder instability; Aspects of surgical techniques, implants and diagnostic methods
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg Läkare Lennart Magnusson, telefon: 021-17 51 34, 070-345 4169, e-post: lennart.magnusson@ltv.se
Handledare:
Docent Juri Kartus, e-post juri.kartus@vgregion.se
– Villkoren för 3G-tillstånden måste omprövas, säger Bertil Lidén vid Skogforsk. I dag finns alternativ teknik som kan täcka hela landet – ändå är det risk att myndigheterna kommer att hålla fast vid ett avtal som bygger på olämplig teknik.
Den planerade 3G-utbyggnaden kommer nämligen bara att täcka områden där människor bor, ungefär 25% av landets yta. Men sjukvården, räddningstjänsten, de areella näringarna – skogs- och jordbruk, renskötsel m.m. – samt turism och friluftsliv hamnar i radioskugga.
– Ett 3G som enbart täcker bostäder riskerar att i stora delar av Sverige bli ett meningslöst slöseri – i hemmen och på kontoren finns ju fast telefoni, menar Bertil Lidén. Oanvända master är ingen bra reklam för operatörer och teknikleverantörer, inte heller den merkostnad som skulle tynga kalkylen och därmed kundpriserna för 3G inom landet som helhet.
Sedan Post- och Telestyrelsen, PTS, delade ut tillstånd för 3G-utbyggnad har förslag om utbyggnad med alternativa tekniker presenterats som kan täcka resten av Sverige, och detta dessutom till en lägre kostnad. Dessa tekniker vill dock inte PTS godkänna för uppfyllande av licenskraven. Istället kommer sannolikt PTS den 13 juni besluta om bötesstraff för de 3G-operatörer som inte fullföljer utbyggnaden med den teknik som beslutades för fem år sedan.
Men med den nya tekniken kan utbyggnaden lösas på ett kostnadseffektivt och nyttoinriktat sätt, anser Bertil Lidén:
– På så sätt kan ett nationellt grepp tas till gagn för medborgarna, samhället, IT-industrin, de areella näringarna, PTS och operatörerna.
Forskarnas oro delas också av skogsnäringen, LRF och samerna, som i dagarna går in med en skrivelse till PTS mot bakgrund av de alternativa teknikernas möjligheter.
Fakta:
Den 3G-utbyggnad som beslutades år 2000 kommer bara att täcka områden där människor bor, ungefär en fjärdedel av landets yta.
Men inte bara samhällsfunktionerna och de areella näringarna drabbas av radioskuggan, enligt forskarna. Inte heller de som bor på landsbygden kommer att kunna använda 3G, vare sig längs vägarna eller i sitt arbete utanför tätorterna. Turisterna och sommargästerna kommer inte heller att kunna använda 3G.
Forskarna vill att operatörerna ges möjlighet att uppfylla sina tidigare löften till PTS med hjälp av alternativ teknik. Det finns två nya lösningar tillgängliga på den svenska marknaden, dels CDMA2000-standarden på det digitala 450-nätet, dels EDGE-standarden i GSM-nätet.
Kontaktinformation
Bertil Lidén, forskare Skogforsk. Tel: 070-318 85 85.
Bertil Thorngren, professor Handelshögskolan. Tel: 070-623 60 90.
Mats Nilson, Wireless@KTH. Tel: 010-236 24 50.
GELS-stipendiet för personlig utveckling delas årligen ut av Handelshögskolans rektor med stöd från Gun och Einar Larssons Stiftelse (GELS). Stipendiet är avsett att finansiera ett personlighetsutvecklande utlandsprojekt för studenter vid HHS. Rektor Lars Bergman utsåg i år Johan Bergström och Victor Sundén till stipendiater för projektet ”Market Entry Strategies – En studie om den japanska snabbmatsindustrins möjligheter på den svenska marknaden”. Årets projekt är det sjätte i ordningen.
Inom ramen för det stipendierade projektet kommer Johan Bergström och Victor Sundén att besöka Japan och studera den inhemska snabbmatsindustrin för att därefter kartlägga den svenska snabbmatsmarknaden. Projektet kommer att resultera i en rapport vars syfte är att fungera som en vägvisare för japanska snabbmatskedjor på den svenska marknaden.
– Det är en stor ära att bli tilldelad GELS-stipendiet, säger Johan Bergström. Vår förhoppning är att vårt arbete, som stipendiet möjliggör, i förlängningen resulterar i att den japanska snabbmaten kommer till Sverige och Europa. Japansk snabbmat skulle utan tvivel berika utbudet av snabbmat i såväl Sverige som övriga Europa, framförallt som ett sundare alternativ till den traditionella snabbmaten.
– Att ingen japansk snabbmatskedja finns etablerad i Europa är anmärkningsvärt. Det tyder på att etableringsfasen är mycket komplex och svårhanterlig. Johan och jag hoppas därför fungera som katalysatorer i den processen, säger Victor Sundén.
Handelshögskolans rektor Lars Bergman är mycket nöjd med att GELS-stipendiet lockar så många kvalificerade kandidater att söka, och framhåller att konkurrensen i år var särskilt hög.
− Handelsstudenterna är mycket drivna och flera av ansökningarna var ytterst ambitiösa. Många av de sökande hade därför varit värdiga GELS-stipendiater, men det var ändå utan tvekan som valet föll på Johan Bergström och Victor Sundén, säger Lars Bergman.
Kontaktinformation
För ytterligare information om GELS-stipendiet 2005 för personlig utveckling kontakta gärna:
Lars Bergman, rektor, Handelshögskolan i Stockholm
Telefon: 08-736 90 00
E-post: lars.bergman@hhs.se
Johan Bergström, 2005 års GELS-stipendiat
Telefon: 0702-317 747
E-post: 20038@student.hhs.se
Victor Sundén, 2005 års GELS-stipendiat
Telefon: 0736-741 640
E-post: 19512@student.hhs.se
Forskare vid Stockholms universitet har nu kartlagt nästan samtliga membranproteiner i tarmbakterien Escherichia coli. Deras arbete publiceras i veckans nummer av den ansedda vetenskapliga tidskriften Science.
Forskargruppen, som leds av professor Gunnar von Heijne vid Institutionen för biokemi och biofysik, har studerat tarmbakterien Escherichia colis membranproteiner. En kombination av experimentell kartläggning och teoretiska strukturförutsägelser har lett till nya strukturmodeller för runt 600 membranproteiner. Man har också tagit reda på vilka membranproteiner som bakterien kan framställa i stora mängder, och vilka som den har svårt att producera. Detta är viktig information för forskare inom till exempel läkemedelsindustrin som vill specialstudera något särskilt membranprotein och som kan behöva renframställa sitt protein på ett enkelt sätt.
Inom dagens biologiska forskning växer andelen storskaliga forskningsprojekt alltmer. Forskare med olika kompetenser arbetar ihop, något som också har skett i det här projektet. Arbetet bygger på ett mycket nära samarbete mellan biokemister vid Institutionen för biokemi och biofysik och bioinformatiker vid Stockholms Bioinformatikcentrum, en enhet som drivs gemensamt av Stockholms universitet och KTH.
Projektet har stötts av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för Strategisk Forskning, KK-stiftelsen och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.
Artikelns rubrik är ”Global topology analysis of the Escherichia coli inner membrane proteome”.
I forskargruppen ingår – förutom Gunnar von Heijne – Daniel Daley, Mikaela Rapp, Erik Granseth, Karin Melén och David Drew.
Kontaktinformation
Kontakt:
Professor Gunnar von Heijne, e-post: gunnar@dbb.su.se eller tfn 070-394 1107.
Personer med Ushers syndrom blir dövblinda. Syndromet är genetiskt och de med sjukdomen föds döva eller med hörselnedsättning och i vissa fall utan fungerande balansorgan. Alla med Ushers syndrom utvecklar dessutom retinitis pigmentosa. Det är en ögonsjukdom som karaktäriseras av gradvis nedbrytning av fotoreceptorerna i ögat vilket resulterar i att synen i 30- till 40-årsåldern nästan försvunnit helt.
Ushers syndrom är den vanligaste orsaken till dövblindhet och runt 200 000 personer i Sverige bär på sjukdomsanlaget. Ingen vet exakt hur många svenskar som har sjukdomen, men troligen handlar det om mellan 500 och 600 personer. Anledningen till att det är svårt att ange exakta siffror är att många med Ushers syndrom går parallellt hos ögon- och öronläkare utan att de två symtomen, det vill säga retinitis pigmentosa och hörselnedsättning eller dövhet, kopplats samman.
Med mag Mehdi Sadeghi har skrivit en avhandling om Ushers syndrom. Hans resultat visar att det kan ta upp till 24 år innan sjukdomen är diagnostiserad.
– Idag är såväl tidig klinisk som genetisk diagnostisering av Ushers syndrom möjlig i Sverige. Det är därför synd att det ofta tar lång tid innan patienten får rätt diagnos eftersom det medför flera problem. Patienterna får fel behandling och rehabilitering, de får ett sämre språk vilket leder till problem med kommunikation och inlärning. En sen diagnostisering gör att vissa behandlingsmetoder, exempelvis behandling med antioxidanter, inte kommer i gång. Utan diagnos går det inte heller att ge patienten en rimlig prognos om hur sjukdomen kommer att utveckla sig, säger Mehdi Sadeghi.
Hans avhandling bygger på studier av 350 svenskar och amerikaner med Ushers syndrom. Avhandlingen visar bland annat att en variant av sjukdomen, Ushers syndrom typ I, är fem till sex gånger vanligare i Norrland än i resten av Sverige och kanske världen. Vidare, genom en noggrann analys av svenska och amerikanska personer med Ushers syndrom, har Mehdi Sadeghi för första gången någonsin kartlagt hur balansen, hörseln och synnedsättningen försämras under hela livet hos en stor patientgrupp.
– För att de med Ushers syndrom ska få en god medicinsk rehabilitering krävs tidig diagnostisering av sjukdomen. Det är av stor vikt för speciellt barn och ungdomar, och deras föräldrar, att de känner till vad som orsakat syn- och hörselnedsättningarna samt att de får reda på hur funktionsnedsättningarna kan utvecklas i framtiden. Dövblindas möjligheter att anpassa sig till sin situation, till exempel att på olika sätt förbereda sig på ytterligare försämring av syn och hörsel, är avhängig denna kunskap, säger Mehdi Sadeghi.
Han hoppas att avhandlingen kommer att leda till en bättre klinisk klassifikation, genetisk diagnostik samt senare nya behandlingsmetoder för personer med Ushers syndrom.
Avhandlingen är skriven av:
med mag Mehdi Sadeghi, telefon: 031-773 68 90, 073-753 14 18, e-post: AM.Sadeghi@audiology.gu.se
Handledare:
professor Claes Möller, telefon: 031-342 16 05, e-post: claes.moller@audiology.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för audiologi
Titel: Usher syndrome: Prevalence and phenotype – genotype correlations
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Barn med svåra sjukdomar i andningsorganen behöver hjälp med att behålla och eller förbättra lungfunktionen och gasutbytet, vilket är det som sker när vi andas in syre och andas ut koldioxid. En del av hjälpen består i att de sjuka barnen får andningsgymnastik. Det innebär att barnet på olika sätt stimuleras till att ta djupa andetag.
– Det finns idag många metoder att välja bland, men de flesta är ofullständigt utvärderade, mycket beroende på brist av bra utvärderingsinstrument. Det är dock viktigt att utvärdera behandlingsmetoderna för att se vilka effekter som uppnås. Eftersom barns och vuxnas andningsorgan skiljer sig åt måste de metoder vi använder för barn utvärderas på barn och inte enbart på vuxna, säger avhandlingens författare leg sjukgymnast Anna-Lena Lagerkvist.
Hon har därför i sin avhandling tittat närmare på olika typer av andningsgymnastik för barn. Utvärderingen har skett med transkutan blodgasmätning som är en metod som på ett skonsamt sätt mäter halterna av syrgas och koldioxid i blodet. Patienten får en liten elektrod klistrad på underarmen eller på bröstet. Huden värms sedan försiktigt upp vilket ökar blodflödet under elektroden. Blodets syrgas- och koldioxidtryck kan då avläsas på en apparat som elektroden är kopplad till.
– Vi har undersökt hur en andningsgymnastikmetod, så kallad PEP-behandling, påverkar blodgaserna hos svårt funktionshindrade barn. Behandlingen innebär att barnet andas i en mask som ger ett motstånd på utandningen. Resultaten visar att efter PEP-behandling ökar syrgastrycket hos barnen. Ett lågt syrgastryck i blodet innebär att barnet är trött och sover mycket. Ett förbättrat syrgastryck kan göra att barnet är mer vaket, vilket ökar möjligheten att orka med de specialanpassade aktiviteter som erbjuds, säger Anna-Lena Lagerkvist.
En annan andningsgymnastikmetod, så kallad oscillerande PEP, användes till barn med cystisk fibros. Här andades barnet ut i en ventil som innehåller en liten kula. Kulan skakar av barnets andningsflöde och vibrationer uppstår i luftvägarna. Både under och efter denna behandling ökade syrgastrycket hos barnen.
– Både andningsgymnastik med PEP och oscillerande PEP kan användas till barn med problem från andningsvägarna. Det är dock viktigt att sjukgymnast och läkare tillsammans noggrant bedömer det enskilda barnets behov innan behandlingen startar, säger Anna-Lena Lagerkvist.
Avhandlingen är skriven av:
leg sjukgymnast/med lic Anna-Lena Lagerkvist, telefon: 031-21 64 20, 031-343 47 32,
e-post: anna-lena.lagerkvist@vgregion.se, anna-lena.lagerkvist@telia.com
Huvudhandledare:
Professor Ola Hjalmarson, telefon: 031-343 40 00, e-post: ola.hjalmarson@pediat.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Assessment of chest physiotherapy in children
Avhandlingen försvaras fredagen den 27 maj, klockan 13.00, Föreläsningssal 1, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Det finns ett klart samband mellan belastningen på hästens ben vid träning och uppkomsten av överbelastningsskador och hälta. Vi vet sedan tidigare att överbelastning leder till förslitningsskador hos hästar. Mina studier har nu visat att underlag med hög friktion ger en intensivare uppbromsning jämfört med underlag och med hästskor som tillåter en viss glidning av hoven.
Det säger veterinär Pia Gustås som i en avhandling vid SLU har studerat hovens uppbromsning och hur dämpningen av stötvågor sker i hästens ben när den rör sig i trav.
-Hästen har en fantastisk förmåga att klara av den belastning den utsätts för. Det är viktigt att inte störa den dämpning, i bland annat hoven, som sker naturligt.
På humansidan har det gjorts många undersökningar när det gäller överbelastning hos människor vid löpträning. Under lång tid har använts till exempel stötdämpande skor. Man har även utvecklat nya, mer dämpande material att lägga på löparbanor vid friidrottsanläggningar.
Med syfte att minska uppkomsten av skador har stötdämpande hovbeslag utvecklats även för häst. Det finns dessutom en klar insikt om underlagets betydelse för hästens rörelser. Ändå har kunskapen på området varit begränsad och man har nog ibland dragit slutsatser från humansidans erfarenheter utan att beakta de skillnader som finns i anatomi och rörelsemönster mellan människor och hästar.
– Syftet med mina studier var dels att studera belastningen på de nedre delarna av hästens ben i samband med och direkt efter isättningen av hoven, dels att studera de stötvågor som då uppkommer.
SÖKER SAMBAND
Pia Gustås har i sin forskning sökt efter samband mellan rörelsemönstret hos de nedre delarna i hästens ben och uppbromsningen av hoven. Detta samband påverkas av samspelet mellan hov och underlag samt av hästens hastighet. I hypotesen ingick också att stötvågor från hovisättningen fortplantas mellan de olika skelettdelarna i de nedre delarna av benet.
Totalt gjordes fyra olika studier med sammanlagt 17 varmblodiga travhästar. Två av studierna gjordes på neutralt underlag (sand). Den tredje utfördes på hästar som travade vid hand på underlag med olika friktion. Den fjärde studien utfördes under naturliga träningsförhållanden framför sulky på travbana. Den tekniska utrustning som användes var accelerometrar som fästade på hoven registrerade förändringar av hastigheten, en kraftmätningsplatta och höghastighetsvideo.
– Hovens uppbromsning sker i två faser och den första karakteriseras av en snabb inledande stöt som orsakas av islaget mot marken. Den stötvåg som bildas dämpas snabbt och märks knappt ovanför hästens kotled.
– Den andra fasen innebär en ökad belastning som pressar samman de olika skelettdelarna och medför att kotleden sträcks. Denna belastning påverkas av friktionen och hoven bromsas upp snabbare mot underlaget. Jag har på grusunderlag inte sett någon skillnad på uppbromsningen om hästen har varit oskodd eller skodd med järnskor.
Resultatet från avhandlingen ger ytterligare kunskap om den viktiga interaktionen mellan hov, sko och underlag vid hovens isättning och uppbromsning. Detta kan användas i utvecklingen av hästskor och underlag, men också utnyttjas vid träning för att bättre undvika uppkomst av skador samt vid rehabilitering då det är särskilt viktigt att undvika överbelastning.
Veterinär Pia Gustås, institutionen för anatomi och fysiologi, SLU, försvarar sin doktorsavhandling i veterinärmedicin A Biomechanical Study on the Hoof Impact at the Trot fredag den 27 maj 2005.
Opponent: Dr Willem Back, Utrecht University, Nederländerna
Avhandlingen undersöker ett antal hypoteser som kan förklara bankernas lönsamhet, tillväxt och risktagande i denna region. Ett av resultaten från studien är att de utländska bankerna har högre lönsamhet och tillväxt än de inhemska bankerna. Den högre lönsamheten kan huvudsakligen förklaras av att de utländska bankerna har lägre kreditförluster än de inhemska bankerna.
Moderbankens lönsamhet tycks även påverka dotterbankernas prestation. De dotterbanker som har moderbanker med hög lönsamhet presterar bättre än andra banker. Därmed kan hävdas att de mest lönsamma utländska bankerna kan överföra ”denna kunskap” även till de nya medlemsländerna i EU. Något förvånande visar studien att utländska banker med längre tids närvaro i regionen inte presterar bättre än utländska banker som etablerat sig senare. Inte heller tycks storleken ha någon betydelse. Större utländska bankers dotterbanker presterar inte bättre än andra banker.
Christopher von Koch har även studerat om ländernas lagstiftning påverkar hur ägandet ser ut i bankerna. Internationell forskning har visat att om det rättsliga skyddet är starkt för aktieägare, så kommer ägandet att vara mer spritt än om aktieägarnas rättigheter skulle vara mera begränsade. Emellertid visar datan från de åtta länderna att ägandet är mycket koncentrerat, trots en stark lagstiftning för aktieägarna. En förklaring till detta kan vara att förtroendet för det rättsliga systemet är lågt i de undersökta länderna.
Tid för disputation: Onsdagen 1 juni kl. 13.15
Plats: Sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Christopher von Koch
Avhandlingens titel: ”Ägarstyrning av utländska banker i Central- och Östeuropa”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta:
Christopher von Koch, telefon 031-773 26 17, e-post christopher.von.koch@handels.gu.se
Denna information finns även på http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=8883 där det även finns en högupplöst bild på Christopher von Koch att ladda ner.
_____________________________________________________
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Det går att identifiera två dominerande förändringsstrategier. De skiljer sig åt när det gäller synen på vad förändring är och hur förändring genomförs. Organisationsförändring ses antingen som en i detalj kontrollerbar process eller som något som inte är förutbestämt utan utvecklas under processens gång. När det gäller den senare organisationsförändringen är ledningens och medarbetarnas lärande ett viktigt delmål. Med den strategin gäller det att utveckla både organisationerna och de deltagande individerna.
Av resultaten från avhandlingen kan följande råd när det gäller förändringsarbete ges:
– det är viktigt att det förs en dialog mellan ledning och medarbetare om verksamhetsinriktning och framtid
– importera inte okritiskt metoder från andra organisationer
– överför allmänna mål till konkreta aktiviteter
– skapa förutsättningar för bred medverkan och mångsidigt fokus på problemen
– stimulera till experimenterande och lärande i det vardagliga arbetet.
Svenska företag är förhållandevis demokratiska och anställda har relativt stora möjligheter att framföra synpunkter. Det finns också en förhandlingstradition som understödjer strategi- och förändringsdiskussioner i svenska företag. Därmed är förutsättningarna goda för att vidareutveckla en svensk eller skandinavisk förändringsstrategi som är grundad på känd förändringskunskap. Avhandlingens exempel kan bidra till en sådan utveckling.
Avhandlingens titel: Vision versus reality in organizational change
Avhandlingsförfattare: Kathe Nonås, tel. 0302-42611(bost.), 031-773 1878(arb.)
e-post:.Kathe Nonas @psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Jan Forslin, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 juni 2005 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
I Sverige gick det an från mitten av 1800-talet och framåt, men de kvinnliga konstnärerna var långt ifrån lika många som de manliga. Däremot var villkoren för att nå Parnassen i stort sett de samma för kvinnor som för män. Och frågan om de kvinnliga konstnärerna raderats ur konsthistorien kan ifrågasättas.
Skillnaderna mellan mäns och kvinnors villkor för tillträde till Parnassen kommer i dagen först när konstfältets regler för vad som är konst och vem som är konstnär kolliderar med samhällets normer för vad en kvinnlig konstnär bör och förmår, dvs. gifta sig, skaffa barn, sköta hemmet och ha en verksamhet utanför detta eller ej – respektive skapa eller inte skapa konst.
Raderades kvinnliga konstnärer ur historien när konsthistoria blev självständigt akademiskt ämne i början av 1900-talet, så som hävdats tidigare? Nej, det var faktiskt under 1970-talet tendenserna gick åt det hållet i konsthistorieböckerna. Paradoxalt nog vid samma tid som kvinnliga akademiker började få inflytande över konsthistorieskrivningen och kvinnorörelsen och kvinnliga konstvetare lyfte fram kvinnors konst med hjälp av utställningar, böcker och kataloger. I början av 2000-talet skrivs de kvinnliga konstnärerna in i böckerna på nytt, förmodligen tack vare dessa utställningar.
Nu handlar Vägen till Parnassen långt ifrån enbart om kvinnliga konstnärer. De sätts i sitt sammanhang jämsides med manliga kamrater, kolleger och konkurrenter på den svenska konstscenen.
Pierre Bourdieu, den franske sociologen, skulle kallat scenen för ett fält där det råder konkurrens, i det här fallet om rätten att bestämma vad som är konst och vem som är konstnär. Ett fält där man strider inbördes men håller ihop utåt mot andra fält som också gör anspråk på samhällets resurser. Bourdieus tanke om fält och konkurrens tillämpad på studier av kvinnliga konstnärers representation i museer och samlingar, i konsthistorieböcker, i konstkritik och skönlitteratur, gör avhandlingens frågor om vilka konstnärer som nått Parnassen – och hur och varför – möjliga att besvara.
Avhandlingens titel: Vägen till Parnassen. En sociologisk studie av kvinnligt konstnärskap i Sverige 1864-1939
Avhandlingsförfattare: Irene Winell-Garvén, tel. 031-423259(bost.), 031-773 4788(arb.)
e-post: Irene Winell-Garven @sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr David Gedin, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3 juni 2005 kl. 10.15, Hörsal Sappören,, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
För att uppnå en maximal näringsåterföring från hushåll till åkrar har urinseparation föreslagits som uthållig avloppslösning i Sverige. Olika toalettyper och småskaliga sorteringssystem har testats, men lagring och transport av stora mängder urin, spridning och hygieniska aspekter vid hantering har hindrat uppbyggnaden av effektiva system.
I sin avhandling visar Zsofia Ganrot att mer än 80 procent av näringen i urinen kan koncentreras i 25 procent av dess ursprungliga volym genom så kallad partiell frysning. Den koncentrerade näringen kan sen omvandlas till fast form genom en fällning av näringen som struvit, eller genom att använda mineraler som absorberar näringen. Struvit är ammonium-magnesium-fosfat som används som gödselmedel. Genom att minska volymen och omvandla urinet till fast form minskar transportproblemen samtidigt som spridningen och hanteringen av urinen på åkrarna blir enklare.
Avhandlingen visar näringsåtervinningen vid omvandling av urin är hög. Vid struvitfällning återvinns så gott som all fosfor (98-100%) knappt hälften av kaliumet (22-64%) och en fjärdedel av kvävet (25%). När man istället använt mineraler i kombination med struvitfällning för att absorbera näringen visade laborationstester att kväveåtervinningen var betydligt större (64-80%) och fosforåtervinningen lika hög som tidigare (98-100%). Aktivt kol adsorberade kväve, minskade urinens lukt och färg, men tog inte bort fosfor från urinen.
Zsofia Ganrot har även testat hur väl humanurin i fast form fungerar som gödsel. Vete odlat i klimatkammare och gödslat med urinkristaller växte minst lika bra som vete gödslat med kända konstgödsel.
Pressmeddelandet finns även att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2005/zsofia_ganrot.shtml
Zsofia Ganrot, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: Urine processing for efficient nutrient recovery and reuse in agriculture”.
Avhandlingen är försvarad.
För mer information, kontakta:
Zsofia Ganrot
Institutionen för miljövetenskap och kulturvård
E-post: zsofia.ganrot@miljo.gu.se
Tel: 031-773 3890
Mobil: 0708-639 253
Kontaktinformation
———————————————————————
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Den vanligaste orsaken till en ryggoperation är diskbråck i ländryggen, för vilket runt 2 000 patienter opereras i Sverige årligen. Operationen minskar eller tar helt bort ischiassmärtan, det vill säga den nervrelaterade smärtan ner i benet som uppkommit till följd av diskbråcket. Resultatet av denna operation är vanligen mycket bra, men hos en del patienter kan en del rygg- och eller bensmärta kvarstå eller återkomma.
Disken är en stötdämpande skiva som finns mellan alla kroppens kotor och som tillsammans med de så kallade båglederna baktill på kotorna gör att vi kan röra ryggen i olika riktningar. Föråldringsprocessen i disken, diskgenerationen, börjar redan i 20-30 årsåldern. Den kan bland annat leda till att sprickor uppkommer i diskens vägg. Diskbråck uppkommer om diskens innehåll läcker ut genom sprickorna. Oftast sker det bakåt in i ryggkanalen vilket då i vissa fall kan påverka den nervvävnad, ryggmärg och nervrötter, som styr kroppens muskel- och känselfunktioner. Diskbråck kan göra mycket ont, och orsaken till smärtan är en kombination av tryck- och nervirriterande effekter av diskbråcket. Eftersom kroppens förmåga att läka ut diskbråcket är god blir många diskbråck inte diagnostiserade och därför behöver bara ett fåtal drabbade opereras. Vid en operation tas delar av de stabiliserande ledband som finns mellan kotorna baktill bort. På så vis når kirurgen ryggkanalen och kan därmed ta bort diskbråcket.
För ett fåtal opererade kvarstår eller återkommer dock rygg- och eller bensmärtorna. Olika förklaringar, som formen och storleken av diskbråcket samt dess position i ryggkanalen, har framförts. Ryggkirurg Klas Halldin visar nu i sin avhandling att dessa teorier inte stämmer. I motsats till tidigare rapporter kan han inte påvisa något samband mellan form, storlek eller position av diskbråcket och det efterföljande resultatet vare sig på kort eller på lång sikt.
Klas Halldin har också studerat ingreppets effekt på stabiliteten mellan kotorna då en annan tänkbar förklaring till kvarstående problem skulle kunna vara att operationen orsakat en överrörlighet mellan kotorna. Studierna utfördes med så kallad radiostereometri, som är en röntgenteknik med en extremt hög noggrannhet, men han kunde inte påvisa att det fanns eller uppstod någon instabilitet efter kirurgin.
- Jag fann däremot att patienter som direkt efter operationen uppvisade ett annorlunda rörelsemönster mellan kotorna också hade ett sämre kliniskt resultat fem år efter operationen. Att studera rörelsemönstret mellan kotorna skulle alltså kunna vara ett sätt att förutsäga resultatet efter kirurgi av diskbråck i ländryggen, säger Klas Halldin.
Röntgenmetoden är dock svår att använda i en större skala varför detta fynd måste bekräftas med annan teknik i framtiden.
Avhandlingen är skriven av:
Doktorand/ryggkirurg Klas Halldin, telefon 031-342 35 25, 070-741 14 78, e-post: klas.halldin@vgregion.se
Handledare:
Docent Bengt Lind, telefon 031-342 44 18, e-post: bengt.lind@orthop.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi.
Avhandlingens titel: Lumbar disc herniation. Clinical outcome and segmental stability using a new radiological classification and radiostereometry.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
1994 antog riksdagen Lagen om försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialförsäkring, den så kallade Socsam-lagen. Lagen gör det möjligt för stat, landsting och kommun att lägga samman pengar i en gemensam budget som sedan fördelas av en gemensam politisk nämnd. På så vis kan Försäkringskassan, landstingets sjukvård och kommunens socialtjänst bedriva finansiell samordning. Tanken med lagen är att pröva om sammanläggning av de ekonomiska resurserna leder till att resurser utnyttjas mer effektivt.
Sex olika områden i Sverige har prövat om finansiell och politisk samordning kan effektivisera välfärden för medborgaren och för samhället. På Hisingen i Göteborg startade den så kallade Deltasamverkan 1997 utifrån Socsam-lagen. Delta vände sig till långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa Hisingsbor med kontaktbehov av mer än en myndighet. Inom Delta fanns drygt 20 delprojekt med olika inriktning.
Tre av delprojektens mål var att genom tidig och samordnad rehabilitering förkorta behandlingsprocesserna och minska sjukskrivning för olika patientgrupper, bland annat personer med muskuloskeletala besvär. Leg arbetsterapeut Eva-Lisa Hultberg har i sitt avhandlingsarbete analyserat hur de projekten fungerade. Hon jämförde därför patienter med muskuloskeletala besvär som sökte vård på vårdcentraler som ingick i Deltaprojektet med liknande patienter som sökte hjälp på vårdcentraler som arbetade traditionellt.
Patienterna följdes under ett år. Information om hälsostatus, vårdkontakter och sjukskrivning samlades in genom patientjournaler, försäkringskassans register och patientintervjuer. Hon gjorde också en jämförande kvalitativ studie om personalens upplevelse av hur samverkansprocessen fungerade dels inom de vårdcentraler som var med i Deltaprojektet, dels på kontrollvårdcentralerna.
Hennes resultat visar att personalen på Deltavårdcentralerna upplevde att samfinansieringsmodellen underlättade och förbättrade samverkansprocessen inom och mellan de olika myndigheterna.
Men hon fann inte några belägg för att modellen resulterade i bättre hälsa eller minskad sjukskrivning hos patienter med muskuloskeletala besvär. Trots det nya arbetssättet fick patienterna på Deltavårdcentralerna liknande typ av behandling och rehabilitering som på kontrollvårdcentralerna. Skillnaden var att patienterna på Deltavårdcentralerna fick fler behandlingar, i synnerhet mer sjukgymnastik.
Resultaten visade ingen skillnad i förändring av hälsostatus mellan grupperna. Det genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar under ett år var 94 för Deltapatienterna och 87 dagar för kontrollgruppen. Efter 12 månaders uppföljning var lika många sjukskrivna på Delta som på kontrollvårdcentralerna.
Eva-Lisa Hultberg poängterar att hennes resultat ska tolkas med viss försiktighet eftersom antalet patienter i studien var litet. Det är svårt att generalisera dessa resultat till andra patientgrupper Det går heller inte dra generella slutsatser om hela Deltaprojektet, eller Socsam som helhet.
Avhandlingen är skriven av:
Leg arbetsterapeut Eva-Lisa Hultberg, telefon: 031-773 68 63, 0709-56 09 33, e-post: eva-lisa.hultberg@socmed.gu.se
Handledare:
Forskare Knut Lönnroth, telefon: +41 79 708 93 88, e-post: lonnrothk@who.int
Professor Peter Allebeck, telefon: 08-737 38 34, e-post: peter.allebeck@phs.ki.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för socialmedicin
Avhandlingens titel: Co-financed collaboration between welfare services. Effects on staff and patients with musculoskeletal disorders
Avhandlingen försvaras fredagen den 27 maj, klockan 9.00 i sal 2118, hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Många sjukdomar hos människan hänger samman med överkonsumtion av fett, och då särskilt av mättade fettsyror. En kost som innehåller höga halter av fleromättade fettsyror, speciellt långkedjiga så kallade omega 3-fettsyror, har däremot gynnsamma effekter mot bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Tyvärr kan dock effekten av omega 3-fettsyror motverkas av höga halter av omega 6-fettsyror, en annan typ av fleromättade fettsyror.
Renar som utfodras, t.ex. inför slakt*, får ofta ett pelleterat, spannmålsbaserat foder med ett ogynnsamt förhållande mellan omega 6- och omega 3-fettsyror. När Sabine Sampels jämförde kött från lavbetande och pelletsutfodrade renar fann hon också skillnader. Kött från betande renar hade dels högre halter av omega 3-fettsyror, dels en lägre kvot mellan omega 6- och omega 3-fettsyror.
Samma försök visade dock att det går att förbättra pelletsfodret. Renar som åt pellets med en tillsatts av linfrökaka, som är rik på linolensyra (en omega 3-fettsyra), hade också högre halter av denna i muskelvävnaden. När det gäller innehållet av andra omega 3-fettsyror fanns det dock fortfarande skillnader mellan utfodrade och betande djur. Sabine Sampels och hennes kollegor menar att detta tyder på att renar inte fullt ut kan tillverka dessa fettsyror själva, utan att de måste få i sig dem via fodret.
En annan del av avhandlingen handlar om hur köttets hållbarhet påverkas av olika foder. Fettsyror härsknar (oxideras) nämligen lättare ju mer omättade de är och därför är halten av antioxidanter i köttet viktig. Trots att det använda pelletsfodret innehöll fyra gånger så mycket tokoferol (E-vitamin) som den undersökta laven, var alfa-tokoferolhalten i köttet lika hög hos lavbetande som hos pelletsutfodrade renar. Det finns flera tänkbara orsaker till detta. En är att laven innehåller andra antioxidanter som kan användas i stället för det tokoferol som lagras i muskeln. Andra förklaringar kan vara att renen lättare tar upp det tokoferol som finns i laven än det som finns i pellets, eller att renen helt enkelt inte kan lagra mer än en viss mängd tokoferol i musklerna, oavsett hur mycket de får i sig genom fodret.
Olika kvalitetsmätningar visade att den höga halten av tokoferol skyddar renkött mot härskning, bland annat vid rökning. Torkning ledde däremot både till minskade halter av vitamin E och A, och en snabbare försämring av köttets fettkvalitet.
Redan tidigare har man visat att det finns ett samband mellan härskning och köttets färg. Förr var det vedertaget att ju mer omättat fettet är desto lättare härsknar det, och även färgpigmenten i köttet oxideras (mörknar) lättare ju mer omättat fett köttet innehåller. Sabine Sampels undersökningar av färgstabilitet och härskning visar dock att en hög tokoferolhalt i köttet ger en stabil köttfärg och mindre härskning även i kött med mycket omättat fett.
* Utfodring av renar förekommer framför allt när renar har betat lavar på vinterbeten med förhöjda cesiumhalter (efter Tjernobylolyckan). Utfodringen gör att cesiumhalten i köttet sjunker snabbt, vilket är viktigt inför slakt.
Livsmedelskemist Sabine Sampels, inst. för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarade fredagen den 22 april kl. 09.15 sin doktorsavhandling Fatty acids and antioxidants in reindeer and red deer ? Emphasis on animal nutrition and consequent meat quality.
Kontaktinformation
Mer information: Sabine Sampels, 018-67 20 05
E-post: Sabine.Sampels@lmv.slu.se
