Unga män som har svårare att hantera stress riskerar i högre grad att drabbas av hudsjukdomen psoriasis senare i livet. Det visar en stor studie från Göteborgs universitet.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt data från drygt 1,6 miljoner män som mönstrade mellan åren 1968 och 2005.
Utifrån psykologbedömningarna delade forskarna in uppgifter om männens stresshantering i tre nivåer – från hög till låg stresstålighet. Drygt 20 procent placerades i en grupp med låg stresstålighet. Mer än hälften av männen hamnade i en mellangrupp.
Data samkördes sedan med bland annat patientregistret.
Stresskänslighet en riskfaktor
Cirka 36 000 av männen kom att utveckla psoriasis eller ledsjukdomen psoriasisartrit senare i livet. Enligt studien innebar låg stresstålighet 31 procent högre risk att drabbas av psoriasis jämfört med hög stresstålighet.
Mer allvarliga fall av psoriasis och psoriasisartrit visade sig också vara särskilt tydligt kopplat till stress. För diagnos inom slutenvården medförde låg stresstålighet 79 procent högre risk för psoriasis och 53 procent högre risk för psoriasisartrit.
Fakta om psoriasis
Omkring 300 000 svenskar har psoriasis i mild, måttlig eller allvarlig form. Sjukdomen är lika vanlig bland kvinnor som män. Den vanligaste typen kallas plackpsoriasis, som ger rodnade, fjällande, kliande plack på huden.
Det är inte helt klarlagt vad som utlöser sjukdomen, men det är känt att ärftlighet i kombination med yttre faktorer spelar en stor roll.
Personer som drabbats av psoriasis har ofta också andra sjukdomar. Cirka 30 procent får den inflammatoriska ledsjukdom som kallas psoriasisartrit. Annan känd samsjuklighet är fetma, hjärtkärlsjukdom, diabetes och depression.
Tyder på medfödd känslighet
Studien är den första hittills som stödjer hypotesen att känslighet för stress är en riskfaktor för psoriasis. Eftersom psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom skulle kopplingen till stress kunna bero på ett ökat ett inflammatoriskt svar i kroppen.
– Vi visar att lägre stresstålighet i tonåren är en riskfaktor för psoriasis, i alla fall för män. Våra resultat tyder på att människor med psoriasis har en medfödd psykologisk känslighet. Därför är det viktigt att vården också är uppmärksam på det psykiska välmåendet för patienter med psoriasis, säger Marta Laskowski, doktorand inom dermatologi vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Stressnivåer kan variera
När forskarna beräknade riskökningen justerade de för andra riskfaktorer, däribland BMI, kroppsmasseindex, och socioekonomiska faktorer. Däremot har studien bara indirekt kunnat justeras för rökning, som är en välkänd riskfaktor för psoriasis.
En svaghet i studien är att stresskänsligheten bara testats vid ett tillfälle, vid mönstringen när männen var 18 år gamla.
– Stresskänslighet kan variera genom livet, men de ändringarna det har vi inte haft möjlighet att undersöka, säger Marta Laskowski.
Nu vet forskare mer om hur vilda fåglar lär sig sångdialekter. Genetiska anlag påverkar melodin även när fågelungarna växer upp i en ny miljö, enligt en studie från Stockholms universitet.
Många fågelungar lär sig sjunga genom att härma äldre artfränder.
– Hos nästan hälften av världens fågelarter lärs fågelsång socialt genom att imitera vuxnas sånger, precis som när människobarn lär sig språk, säger Samyuktha Rajan som är doktorand vid Stockholms universitet.
Men när fåglar lär sig sånger från varandra sker en del misstag. Det leder till att det inom samma art kan finnas variationer i sången, alltså olika dialekter. Hos fåglar kan dessa skillnader vara tillräckliga för att minska parning mellan individer från olika populationer.
Trots mycket forskning om hur dialekter i inlärd sång uppstår, har det varit en gåta hur dessa skillnader kan bestå när individer rör sig mellan olika populationer.
Medfödd förmåga att lära sig sjunga
För att söka svar har forskare vid Stockholms universitet och Groningen universitet i Nederländerna studerat flugsnappares sång.
Forskarna flyttade ägg från svartvita flugsnappare från en population i Nederländerna till Sverige, där de uppfostrades av svenska fågelföräldrar. Sångerna hos vuxna hanar som kläcktes i den nya svenska miljön jämfördes sedan med den ursprungliga populationen.
– Vi fann att sångerna från de flyttade hanarna överlag var mycket lika den svenska populationen, vilket understryker vikten av social sånginlärning. Intressant nog lärde sig de flyttade hanarna selektivt de svenska sångelement som var mest lika den nederländska populationen, trots att de aldrig hade blivit utsatta för nederländska sånger, säger Samyuktha Rajan.
Det här resulterade i att sången liknade både de svenska flugsnapparna och den ursprungliga nederländska fågeldialekten.
– Förutom den sociala miljöns kritiska roll, tyder det på att svartvita flugsnappare också har genetiska anlag att lära sig sånger från sin ursprungspopulation.
Kan påverka parning
Upptäckten belyser hur genetiska skillnader kan påverka kulturell förändring. När sångerna gradvis blir mer olika varandra i olika populationer på grund av social inlärning kommer även de genetiska anlagen för att lära sig sångdialekter förändras, föreslår forskarna.
På lång sikt kan den här evolutionära processen leda till att det blir svårare för fåglar från olika populationer att para sig med varandra eftersom deras sånger och genetiska egenskaper har blivit för olika.
Västeuropéer är mer positiva till flyktingar från Ukraina än från andra länder. Det visar en studie vid Malmö universitet som undersökt attityder kring integration. Resultatet visar även att många inte har någon kontakt med flyktingar.
I en forskningstudie har sammanlagt 16 000 personer fått berätta om hur de upplever integration och möten med flyktingar som anlänt till Sverige, Österrike, Italien och Tyskland. Frågorna gällde både flyktingar från Ukraina och länder utanför Europa.
Positiv attityd till ukrainare
I enkätstudierna framgick tydligt att attityden till människor från Ukraina är mer positiv.
— Vi vet inte varför, men man kan anta att det faktum att ukrainare är européer spelar in. Om vi tänker på Sverige är de inte heller så många och de har inte heller samma rättigheter som flyktingar, säger Nahikari Irastorza som är forskare vid Malmö universitets forskningscentrum för studier av migration, mångfald och välfärd.
Bland deltagarna i respektive land bodde 1000 i större städer, till exempel Stockholm, Göteborg och Malmö, och 3000 kom från mindre orter. Resultatet visar att invånarna i större städer upplevde mer spänningar i kontakten med utomeuropeiska flyktingar.
Hälften hade ingen kontakt
Resultaten visar också att i Italien och Sverige anses flyktingar mer välintegrerade än i Österrike och Tyskland. I Italien beskrevs relationerna till utomeuropeiska flyktingar som bra. I Sverige och Österrike upplever fler negativa relationer.
—Att inställningen i Italien är så positiv överraskar mig. Italien har ju tagit emot många flyktingar och det finns mycket populism. Kanske visar resultatet på en skillnad mellan det politiska samtalet och vad människor faktiskt tycker, säger Nahikari Irastorza.
Studien att många av de tillfrågade inte har kontakt med flyktingar, oavsett varifrån de kommer. Ungefär 50 procent svarade att ”det finns nästan inga relationer men folk respekterar varandra, och det är väldigt lite konflikt.”
— När det gäller Sverige är jag inte så förvånad, säger Nahikari Irastorza.
Föreningsliv gynnar gemenskap
Kontakt med utomeuropeiska flyktingar som grannar eller kollegor tycks inte ge en mer positiv syn på hur integrerade de är, enligt studien.
— Den enda kontakten som betyder något för att ha positiva attityder är när människor ägnar tid åt fritid, kulturaktiviteter eller idrott tillsammans. Ett offentligt stöd till föreningsverksamheter och liknande kan alltså vara viktigt för integrationen. Det gäller även nyanlända, säger Nahikari Irastorza.
Studien ingår ett större forskningsprojekt som undersöker integrationen av migranter efter 2014. Här deltar människor i 49 små och medelstora städer och landsbygdsområden i åtta EU-länder, Turkiet och Kanada.
I Sveriges största sjöar blir signalkräftorna allt fler. Samtidigt ökar andelen små kräftor. Situationen är bekymmersam, enligt forskare.
–Att vi ser tecken på höga tätheter av småkräftor är oroande och det kan ge bli ett problem för yrkesfisket i framtiden, säger miljöanalytiker Patrik Bohman vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Forskare har undersökt tillgången på kräftor i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Bedömningarna bygger på analyser av data från provfisken. Forskarna vid SLU har också vägt in yrkesfiskares fångster mellan åren 2009 och 2023.
Signalkräftorna blir fler
Under förra året var fångsterna relativt dåliga, främst på grund av det blåsiga och kalla vädret.
Forskarnas analyser visar dock att signalkräftan ökar i de fyra största svenska sjöarna. Högst är fångsterna i Vättern och Hjälmaren. I Vänern håller signalkräftan fortfarande på att sprida sig till nya platser. Även i Mälaren märks en viss förbättring av tillväxten på flera platser.
Fakta om signalkräftan
Signalkräfta är en invasiv, främmande art som får fiskas i Sverige.
Signalkräftor började sättas ut i Sverige i slutet av 1960-talet i vatten där den inhemska flodkräftan dött ut på grund av kräftpest. Numera är all utsättning och odling av arten förbjuden.
Signalkräftan har visat sig kunna smittas av kräftpest – och sprida den vidare – utan att själv dö. Den inhemska flodkräftan dör däremot alltid om den smittas.
Illegala utsättningar av signalkräfta är idag det största hotet mot den akut hotade flodkräftan.
Fler småkräftor kan ge sämre tillväxt
I flera av sjöarna syns dock en oroande trend. Forskarna ser nämligen att andelen småkräftor ökar. I Vättern har medelstorleken minskat under flera år. Nu finns tendenser till samma utveckling på vissa platser även i Hjälmaren.
– Höga tätheter av små kräftor kan skapa flera problem. Dels ökar konkurrensen om bland annat maten vilket kan leda till att kräftorna växer sämre. Och när småkräftorna hämmas i tillväxten får fisket sämre fångster. Stora mängder små kräftor kan också påverka andra arter och miljön på ett oönskat sätt, säger Patrik Bohman vid SLU.
Småkräftorna blir kvar
Troligen ligger intensivt fiske bakom situationen. När de stora kräftorna fiskas bort samtidigt som de mindre lämnas vara kvar ökar mängden småkräftor.
SLU har därför tidigare föreslagit att fisketrycket ska minskas i områden med många småkräftor och minskande medelstorlekar.
–Tyvärr är vi inte säkra på att ett minskat fiske nu är tillräckligt för att vända utvecklingen. Det har vi bland annat sett i området runt Tängan i Vättern, där det intensiva fisket slutade runt 2016. Trots det lägre fisketrycket är andelen stora kräftor fortfarande låg, säger Patrik Bohman.
Forskare vid SLU vill nu genomföra ett omfattande projekt tillsammans med länsstyrelserna och yrkesfiskarna i Vättern för att studera kräftornas tillväxt, vad de äter och hur olika fångststrategier kan påverka beståndens sammansättning.
Fetmakirurgi är förenat med minskad risk för bröstcancer hos kvinnor med fetma. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
En studie har undersökt drygt 2 800 kvinnor med fetma. Hälften av dem hade genomgått fetmakirurgi. De jämfördes med en kontrollgrupp som fått vanlig fetmabehandling på vårdcentral.
I hela studiegruppen drabbades drygt 150 kvinnor av bröstcancer. Men gruppen som gjort en fetmaoperation hade 32 procent lägre risk att drabbas av cancerformen, visar forskarnas analyser.
Ytterligare analyser visade att kvinnor med höga insulinnivåer vid studiens start hade 52 procent lägre risk att drabbas av bröstcancer efter fetmakirurgi, jämfört med kontrollgruppen.
– Med hjälp av våra resultat får vi bättre kunskap om vilka individer som har bäst effekt av kirurgi och vilka som kanske inte får så bra effekt, vilket möjliggör mer individanpassning, att rätt patient får rätt behandling, säger Felipe Kristensson som är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Insulin kan spela roll
Enligt Felipe Kristensson avspeglar resultaten också vilka biologiska mekanismer som ligger bakom cancerutveckling, där insulin verkar spela en viktig roll.
– Ytterligare forskning om sådana mekanismer öppnar även för utveckling av nya cancerbehandlingar, säger Felipe Kristensson.
Det är känt sedan tidigare att fetmakirurgi är en effektiv metod för effektiv och långsiktig viktnedgång. Kirurgin skyddar också långsiktigt mot sjukdomar som kan kopplas till fetma, till exempel olika former av cancer.
Robotar kan utrustas med elektronisk hud som gör dem känsliga för beröring. Det här kan få handproteser att kännas som en del av kroppen. Det visar forskning vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.
Forskare har inspirerats av neurovetenskap och utvecklat ett artificiellt system som efterliknar hur det mänskliga nervsystemet reagerar på taktil information, alltså beröring. Systemet använder elektriska pulser som bearbetar den här typen av information på samma sätt som människans nervsystem.
– Vårt system kan avgöra lika snabbt som en människa med förbundna ögon vad för typ av objekt det har framför sig genom att bara känna på det och avgöra om det till exempel är en tennisboll eller ett äpple, säger Zhibin Zhang, forskare inom elektroteknik vid Uppsala universitet.
– Med den här tekniken skulle en handprotes kännas som att det är en del av ens kropp, fortsätter han.
Elektronisk hud känner beröring
Det artificiella systemet består av en elektronisk hud, så kallad e-hud. Den har sensorer som kan fånga upp tryck och beröring. Den har också en artificiell neuronuppsättning som omvandlar signaler från beröring till elektroniska pulser. En processor bearbetar sedan signalerna och identifierar objektet.
I försöken har forskarna använt 22 olika objekt för grepp och 16 olika ytor för beröring, men enligt forskarna skulle systemet kunna lära sig att identifiera ett obegränsat antal objekt.
– Vi tittar också på att utveckla systemet så att det även kan känna av smärta och värme. Det ska också kunna känna vilket material handen tar på, till exempel om det är trä eller metall, säger forskaren Libo Chen vid Uppsala universitet.
Naturligt samspel med robotar
Forskningen visar hur samspelet mellan människor och robotar, eller handproteser, kan göras säkrare och mer naturliga tack vare den känsliga återkopplingen om beröring. De kan också få förmåga att hantera föremål med samma skicklighet som en mänsklig hand.
– Huden innehåller miljontals receptorer. Dagens teknik för e-hud kan inte leverera tillräckligt många receptorer, men det är möjligt med den här tekniken, så vi skulle vilja ta fram artificiell hud för en hel robot, säger Libo Chen.
Hjälp vid sjukdomar
Tekniken skulle även kunna användas för att övervaka rörelsestörningar som orsakas av Parkinsons sjukdom och alzheimers, eller hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.
– Tekniken kan utvecklas ytterligare för att känna om en patient är på väg att ramla och då antingen stimulera en muskel utifrån till att motverka fallet eller att ett hjälpmedel styr upp och motverkar det, säger Zhibin Zhang.
Vårdnadshavare vill gärna vara delaktiga i barnens förskola, men lämnar utformningen av undervisningen till förskollärarna. Det visar en studie.
I läroplanen från 2018 framgår att undervisning ska ske på förskolan och att vårdnadshavarna ska vara delaktiga i detta.
En studie vid Jönköping University har nu undersökt hur vårdnadshavare uppfattar sin delaktighet i förskolan och undervisningen. Ett mål är att förstå vilken betydelse förskolans relationer till vårdnadshavare har för barnens förutsättningar till lärande och utveckling.
− Jag har alltid tyckt att vårdnadshavares delaktighet i förskolan är angeläget, något jag värnat om, men det är inte alltid lätt. Det finns forskning och studier som visar att vårdnadshavares delaktighet är viktigt, däremot har det inte gjorts så många undersökningar med vårdnadshavarna själva, säger Charlotte Öhman som är förskollärare och doktorand i pedagogik vid Jönköping University.
Vill inte fatta beslut
I studien har hon intervjuat 20 vårdnadshavare från fem olika förskolor i en kommun.
Det visade sig att deltagarna i studien hade olika uppfattningar om vad delaktighet egentligen innebär. Vårdnadshavarna beskriver även att de vill vara delaktiga i barnens förskola, men nöjer sig med att bli informerade. De anser att det bör vara frivilligt att delta i beslut kring undervisningen.
– Det jag blev lite förvånad över var att många vårdnadshavare vill ha en personlig relation till förskolan men det beror på deras förutsättningar. Man vill vara delaktig, men inte nödvändigtvis fatta beslut. Vårdnadshavarna har stor tilltro till förskolan, säger Charlotte Öhman.
Mer dialog behövs
En slutsats från studien, menar hon, är att förskollärare behöver föra en dialog med vårdnadshavarna om hur deras delaktighet i förskolans verksamhet kan förstås.
– Jag tror det är viktigt att alla förskolor jobbar aktivt med detta område. Det signaleras tydligt i styrdokument att vårdnadshavares delaktighet är viktigt men vi kanske behöver prata mer med vårdnadshavare om hur de vill och kan vara delaktiga, säger Charlotte Öhman.
Många oroar sig för samhällsutvecklingen med skjutningar och sprängningar, men de flesta litar fortfarande på andra människor. Men bland personer som känner mycket oro för våldet ser forskare en risk att tilliten till grupper med annan bakgrund kan minska.
En studie har undersökt koppling mellan oro för hur utvecklingen av brottsligheten i samhället påverkar tilliten mellan människor.
Undersökningen har gjorts i samband med den årliga SOM-undersökningen vid Göteborgs universitet.
Oro för samhällskonsekvenser
Studien riktar in sig på oro i samband med skjutningar och sprängningar. Resultatet visar att hela 93 procent av befolkningen i Sverige är ganska eller mycket oroade för vilka konsekvenser detta får för samhället. 58 procent uppger att de är oroliga för att närstående ska drabbas. Drygt fyra av tio känner oro för egen del.
Studien visar också att under de senaste tio åren har oro för organiserad brottslighet och förtroende för polisen ökat i ungefär samma takt som det faktiska antalet dödade i skjutningar i Sverige.
En majoritet av de tillfrågade i undersökningen anser dock att brottsutvecklingen inte nämnvärt påverkar tilliten till andra människor. 57 procent anser i hög utsträckning att det går att lita på andra.
Tillit till andra grupper rubbas
Däremot visar studien att personer som är mycket oroade för skjutningar och sprängningar har en lägre tillit till andra människor. I synnerhet är tilliten lägre gentemot grupper som uppfattas stå längre ifrån en själv.
Studien ser ett starkt samband mellan hög oro för våldsdåden och lägre tillit till människor med annan religiös eller kulturell bakgrund. Tilliten till familj och vänner eller personer av annat kön påverkas inte av den höga graden av oro.
− Vi ser statistiskt signifikanta negativa samband mellan de tre formerna av oro och tilliten till de grupper som står längst ifrån individen. Den höga oron riskerar att få människor att sluta sig och begränsa sin tillit till de grupper som är mest lika eller nära de själva, säger Markus Sjölén, doktorand vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.
Risk för ökad polarisering
Enligt forskarna är Sverige dock fortfarande ett så kallat ”höglitarland”, där den totala mellanmänskliga tilliten är stabil över tid.
− Men det är bekymrande om en eskalerande oro gör att tilliten begränsas till vissa sociala och kulturella grupper, då det kan leda till ökad polarisering och ojämlikhet i samhället, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet.
Snytbaggar kan döda en stor del av nyplanterade träd på ett hygge. Men det går att öka plantornas eget försvar, visar en avhandling från SLU.
Snytbaggen lockas till färska hyggen för att föröka sig och lägga ägg i stubbarna. När larverna utvecklats till vuxna skalbaggar gnager de på nyplanterade granar och tallar. Det här är ett stort problem för skogsbruket eftersom en stor del av plantorna kan dö efter skalbaggens framfart.
Därför söker forskare efter metoder som kan skydda plantorna. Ett lovande sätt är att öka deras eget försvar, visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Nya metoder testas
Doktoranden Kristina Berggren Nieto och forskarkollegor har testat två olika metoder för att skydda plantor mot snytbaggarnas angrepp.
De har sprejat granplantor med växthormonet metyljasmonat, som förkortas MeJA. Det fungerar som en nödsignal i växten när den attackeras av en insekt, och då aktiveras det egna försvaret.
Forskarna har också använt granplantor som klonats på labb med en metod som kallas somatisk embryogenes, SE.
– Vi fick väldigt spännande resultat. Kombinationen av SE och MeJA visade sig vara ett kraftfullt verktyg mot snytbaggar. De blev mindre attackerade och läkte dessutom skador snabbare, säger Kristina Berggren Nieto.
Snytbaggen kalasar gärna på nyplanterad skog. Här ses den i förstoring. Bild: Gilles San Martin/Wikimedia commons, CC BY-SA 2.0
Smaken uppskattas inte
Forskarna har även gjort fältförsök utanför Tierp i Uppland. Det visade att efter tre år hade bara drygt 30 procent av SE-plantorna, som även sprejats med växthormonet, dött. Det kan jämföras med att 97 procent av helt obehandlade plantor dog redan första säsongen.
Snytbaggarnas beteende har även studerats på labb. När snytbaggarna fick välja föredrog de plantor som inte hade behandlats med metyljasmonat.
– Framför allt verkade det vara smaken på plantan som avgjorde om snytbaggen valde den eller inte. De tog en smakbit för att se om den smakade bra innan de slutligen bestämde sig för att fortsätta äta, säger Kristina Berggren Nieto.
Studien ger däremot inte några säkra svar på frågan varför snytbaggar inte tycks gilla de klonade plantorna.
– Eftersom snytbaggar äter granbark verkar de faktiskt gilla vissa av de kemiska substanser i kådan som är giftiga för många andra organismer. Om dessa föreningar inte finns där kommer de att tycka mindre om barken. Kanske SE-plantor innehåller mindre av de specifika föreningar som de gillar men det måste undersökas mer.
Lovande försvarsmetod
Enligt Kristina Berggren Nieto är dock det viktigaste resultatet att kombinationen av SE och MeJA är ett lovande sätt att öka plantornas försvar. Hon lyfter samtidigt fram vikten av alternativa skogsbruksmetoder med en mix av arter och träd i olika åldrar.
– För en orsak till att vi får problem med snytbaggarna är att hygget erbjuder väldigt många stubbar där de kan föröka sig och väldigt många plantor av tall eller gran som de kan äta, säger hon.
Utlandsfödda patienter är mindre benägna att delta i hjärtskola, som ingår i rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Men om tolkstöd finns ökar deltagandet, visar en studie vid Linköpings universitet.
I Sverige erbjuds alla som drabbats av en hjärtinfarkt att delta i så kallad hjärtskola. Patientutbildningens syfte är att förhindra återfall i hjärtinfarkt.
Tidigare forskning har visat att hjärtskola har positiva effekter och förknippas med att deltagarna lever längre. I utbildningen får patienterna lära sig om hur livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling kan minska risken för ytterligare hjärt-kärlsjukdom.
– En stor del av att förebygga återfall i hjärtinfarkt handlar om att förändra sin livsstil. Vi vet att livsstilsförändringar är svårt och att kommunikation är en viktig del i den processen, vilket kan göra det svårare för den som inte behärskar språket, säger Joakim Alfredsson, hjärtläkare vid Linköpings universitetssjukhus och biträdande professor vid Linköpings universitet.
Tolken underlättar samtal
I Sverige är drygt var femte person utlandsfödd och många behöver stöd av en tolk för att förstå svenska språket. En tolk kan också fungera som en slags kulturell ambassadör och vara en brygga mellan patienten och vårdpersonalen. Tidigare studier har även visat patienter som inte erbjuds tolk generellt har längre vårdtider och fler återinläggningar.
Forskare har nu undersökt hur många hjärtmottagningar som erbjöd professionell tolk och hur deltagandet i hjärtskola ser ut. I studien följdes 8 300 patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt mellan november 2015 och oktober 2016.
– En tredjedel av mottagningarna erbjöd inte professionell tolk, och det förvånade mig. Det kan ha förändrats sedan år 2016 – det vet vi inte – men budskapet om betydelsen av tillgång till professionell tolk är detsamma, säger hjärtläkaren och forskaren Sammy Zwackman vid Linköpings universitet.
Studien visade också skillnader när det gäller deltagande i hjärtskola. Bland utlandsfödda som fått en hjärtinfarkt deltog en av tre personer i utbildningen. Bland patienter som var födda i Sverige deltog hälften.
På sjukhus som erbjöd tolk vid läkarbesök var dock deltagandet bland utlandsfödda högre. Där deltog cirka 36 procent av hjärtpatienterna, jämfört med drygt 27 procent på sjukhus som inte erbjöd tolk.
Positivt för rehabilitering
Enligt forskarna hade hjärtskola en positiv effekt för att nå behandlingsmål för patienterna, oavsett bakgrund. Målen handlar till exempel om bättre värden för blodtryck och LDL-kolesterol. Andra mål är att sluta röka och delta i fysisk träning som en del i hjärtrehabiliteringen.
– Vår slutsats är att sjukvården alltid ska eftersträva att erbjuda en professionell tolk. Det verkar som att tillgång till tolk gör att utrikesfödda deltar mer i hjärtskola, och den utbildningen i sin tur verkar ge lika bra effekt för utlandsfödda som för svenskfödda, säger Sammy Zwackman och fortsätter:
– En viktig aspekt här är att vården ska vara jämlik och fungera bra för alla.
I studien användes en enkät som besvarades av alla 78 mottagningar i Sverige som arbetar med rehabilitering efter hjärtinfarkt. Drygt 8 300 personer som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt mellan november 2015 och oktober 2016 följdes genom det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART.
Av dessa var nästan var femte person, eller 20 procent, födda utomlands, vilket speglar befolkningssammansättningen i landet.
De flesta svenskar lägger mycket tid på medier − mest populärt är att titta på rörlig bild och strömmad tv. Men även sociala medier står högt i kurs och Tiktok lockar allt fler yngre. Årets Mediebarometer visar också att förtroendet för public service är högt.
En vanlig dag lägger vi ungefär sju timmar på olika medier. Det innebär att tiden som används för mediekonsumtion under 2023 ligger kvar på de rekordhöga nivåerna som uppmättes under pandemiåren. Det visar den årliga Mediebarometern som tas fram av Göteborgs universitet.
Rörligt och public service
Bland olika slags medier är rörlig bild mest populärt. En genomsnittlig dag tittade nio av tio svenskar på rörlig bild i någon form under 2023. Vanligast var att titta på strömmad tv.
Något färre, drygt åtta av tio, använde sociala medier. Bland sociala medier-plattformarna är Facebook och Instagram mest populära. Yngre användare föredrar dock Snapchat och Tiktok.
Public service-bolagen SVT och SR är de nyhetsmedier som används mest av den svenska befolkningen, visar undersökningen.
− Att så många tar del av nyheter från public servicemedierna hänger samman med det höga förtroendet. Vi ser också från andra länder att räckvidden och förtroendet för public service går hand i hand, säger Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom som är ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet.
Mediekonsumtionen i siffror
51 procent av befolkningen tog del av nyheter via SVT en vanlig dag. 41 procent tog del av nyheter från SR. Det kan jämföras med 33 procent konsumerade nyheter via en morgontidning.
Netflix och SVT Play är de mest använda strömmingstjänsterna för rörlig bild och når långt fler än övriga strömningstjänster på den svenska marknaden.
66 procent av befolkningen tog del av dagstidning en genomsnittlig dag 2023. Allra flest läsare har morgontidningarna.
Åtta av tio svenskar använder sociala medier.
Lite sämre för dagspress
Under pandemin fick dagspressen ett uppsving och andelen hushåll som prenumererade på en digital morgontidning ökade. Under 2023 märks dock en liten minskning av andelen digitala prenumeranter, från 42 till 40 procent. Prenumerationer på papperstidningar minskade också något.
− 2023 var ett år då hushållen fick mindre pengar över, samtidigt var det ett år med jämförelsevis färre stora nyhetshändelser − detta bör ha bidragit till att andelen prenumeranter minskade något. Men Sverige är fortfarande ett av de länder där störst andel betalar för digitala nyheter, säger Tobias Lindberg, medieforskare vid Nordicom vid Göteborgs universitet.
Mediebarometern är en årlig frågeundersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979. Resultaten i 2023 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.
Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet på uppdrag av Kulturdepartementet. Undersökningen genomförs i samverkan med Bonnier News, Göteborgs-Posten, Mediemyndigheten, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen har genomförts av Indikator – Institutet för kvalitetsindikatorer.
I låginkomstländer kan tillgången på elektriciteten vara begränsad. En lösning kan bli ett nytt hållbart batteri som utvecklats av forskare i Sverige.
I många låginkomstländer används idag solceller, men när solen går ner tidigt vid ekvatorn tar elektriciteten slut.
För att förbättra tillgången på el har forskare vid Linköpings universitet, Chalmers och Karlstad universitet utvecklat ett effektivt batteri som baseras på zink och lignin.
– Så även om vår batteriteknik har något lägre prestanda än dyra litiumjonbatterier hoppas vi att den på sikt ska kunna erbjuda en lösning för de hushållen och företagen, säger Reverant Crispin, professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet.
Kan användas 8000 gånger
Batteriet har en energitäthet som motsvarar blybatterier – men utan det giftiga blyet. Batterier är stabilt och kan användas över 8000 gånger. Laddningen räcker i cirka en vecka. Det är betydligt längre än andra liknande zinkbaserade batterier som laddas ur på bara några timmar.
Batterier som är baserade på zinkfinns redan på marknaden, främst som engångsbatterier. Men de väntas komplettera, och i vissa fall ersätta, litiumjonbatterier på sikt.
– Litiumjonbatterier är bra när de hanteras rätt. Men de kan vara explosiva, de är krångliga att återvinna och en del av utvinningen av vissa ämnen som kobolt är väldigt problematisk ur både miljö- och humanrättsynpunkt. Då är att vårt batteri är ett hållbart alternativ när energitäthet inte är avgörande, säger Ziyauddin Khan som är forskare vid Linköpings universitet.
Billigt med zink och lignin
Problemen med zinkbatterier har varit dålig beständighet eftersom zink reagerar med vattnet i batteriets elektrolytlösning. Reaktionen leder till utveckling av vätgas och att zinken får en annorlunda struktur, något som gör batteriet i princip obrukbart.
För att stabilisera zinkenanvänds en elektrolyt med kaliumakrylbaserat salt, WiPSE. Linköpingsforskarna har nu kunnat visa att när WiPSE används i ett batteri med zink och lignin blir stabiliteten väldigt hög.
– Både zink och lignin är superbilligt och batteriet är enkelt återvinningsbart. Och räknar du på kostnaden per användningscykel blir det ett extremt billigt batteri jämför med litiumjon- eller blybatterier, säger Ziyauddin Khan.
I dagsläget är batterierna, som utvecklats i ett labb, små. Men forskarna menar att de går att göra stora batterier, ungefär som ett bilbatteri eftersom lignin och zink är billigt och finns i stora mängder. Men för massproduktion krävs att ett företag tar över.
Nu kan proteiner i enskilda celler kartläggas och studeras mer i detalj, något som kan få betydelse för forskning om cancer. Det har blivit möjligt genom en ny teknik som utvecklats vid Karolinska institutet.
Tidigare har forskare bara kunnat studera ett begränsat antal proteiner i enskilda celler med hjälp av flödescytometri. Men en ny teknik som kallas molekylär pixelering går ett steg längre, skriver Karolinska institutet.
Hundratals proteiner kan mätas
Nu kan hundratals proteiner mätas och analyseras samtidigt. Det går även att få en mer detaljerad bild av hur de fördelas i cellens membran, det vill säga cellens skyddande yta. Det blir också möjligt att se hur proteinerna interagerar med varandra.
Det här är viktigt eftersom proteiner spelar en avgörande roll i cellers funktion.
– Genom att förstå hur proteiner beter sig i enskilda celler kan vi bättre studera sjukdomar som cancer och immunsystemets reaktioner. Dessutom kan vi använda tekniken för att utvärdera nya läkemedel som påverkar proteinernas fördelning, säger Petter Brodin som är professor vid Karolinska institutet och fortsätter:
– Ingen annan har tidigare rapporterat en likartad teknologi och därför är detta så unikt.
Underlättar forskning om sjukdomar
Nästa steg är att använda molekylär pixelering i forskning om cancer, immunsystemet och andra processer där proteinfördelningen förändras över tid.
– Detta är spännande eftersom det kommer att öppna upp helt nya möjligheter inom enkelcellsanalys och bidra till vår förståelse av biologiska processer, säger Petter Brodin.
Tekniken har utvecklats av KI-forskare i samarbete med Pixelgen Technologies.
Flickor umgås med varandra och pojkar bildar en egen grupp. Men konsekvensen av uppdelningen blir en tuffare stämning. Det här riskerar att leda till mer mobbning, enligt forskning vid Högskolan i Gävle.
När pojkar och flickor delar upp sig i grupper ökar problemen med grovt språk och mobbning. Det visar en fallstudie som gjorts av forskare vid Högskolan i Gävle.
– Klimatet blev sämre bland både pojkar och flickor. En förklaring är att machokulturen förstärks, säger Silvia Edling, professor i didaktik.
I studien har forskare intervjuat elever på mellanstadiet, men även lärare, kuratorer, vaktmästare och annan personal på tre olika skolor.
Statistik visar att fler flickor än pojkar blivit utsatta för mobbning. Kränkningarna varierar dock mellan de tre skolorna. Men gemensamt för alla är att elever och personal upplever att flickor och pojkar allt oftare delar in sig i grupper.
Enligt forskaren Silvia Edling visar intervjuerna överlag en skarp klyfta mellan flickor och pojkar.
– Uppdelningen gör det svårt för pojkar att visa mjuka värden och för flickor att komma in på pojkarnas arena. Pojkar upplever att de inte får leka med flicksaker och flickor att de inte kan uttrycker sig som pojkar utan att det sticker ut och att de blir retade för det, säger hon.
Tuffare stämning och grövre språk
Personal och elever vittnar om att uppdelningen ger en tuffare stämning. Språket har blivit grövre och våld samt trakasserier har ökat. Studien visar också att det skapas en slags ordning där pojkar och flickor upprätthåller könsuppdelningen.
– Intervjuerna vittnar om att det här tycks komma ur ett hårdare samhällsklimat, men också ur ett ökat inflytande bland föräldrarna. Det finns en konservativ trend nu i samhället som bidrar till att pojkar och flickor umgås var för sig, säger Guadalupe Francia, professor i pedagogik.
Rädsla för föräldrars reaktioner
Men studien visar också att det finns en stor kunskap och kompetens kring mobbning bland personalen. Både elever och lärare framhåller vikten av att vuxna är synliga och griper in konsekvent. Men för att det ska fungera i praktiken måste stödet från rektorerna finnas där, menar forskarna.
– Det finns en utbredd rädsla för hur föräldrar kommer att reagera om anmälningar görs, vilket gör att vissa problem sopas under mattan. Det finns också en oro för att rektorerna inte agerar. Detta kan göra att problemen på golvet fortsätter, säger Silvia Edling.
Tjejer utsatta för nätmobbning
Ett annat resultat i studien är att flickor tycks särskilt utsatta på sociala medier utanför skolan. Det här behöver uppmärksammas mer i skolan.
– Vi behöver lära oss mer om sociala mediers betydelse och hur man ska hantera dem för att komma åt den mobbning som sker på nätet, säger Silvia Edling.
Tidigare studier visar att mobbningen bland pojkar ofta är mer synlig i form av fysiskt våld, medan den är mer subtil och svårupptäckt bland flickorna. Personalen på de tre skolorna önskar därför mer kunskap om trakasserier bland flickor.
Kvinnliga enhetschefer förväntas komma ihåg födelsedagar och vara empatiska. Män i motsvarande roll betraktas som mer kompetenta men saknar samtidigt stöd. En avhandling från Linköpings universitet visar hur könsroller påverkar lärande och utveckling inom äldreomsorgen.
Alla enhetschefer inom äldreomsorgen har samma press på sig att klara en god verksamhet inom givna ekonomiska ramar, men det finns ändå avgörande skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Det konstaterar forskaren Karin Wastesson i en avhandling i pedagogik vid Linköpings universitet.
Kön spelar roll
Hon har tittat närmare på enhetschefernas förutsättningar att lära och utveckla sig i sitt dagliga arbete. Totalt intervjuades 40 personer inom två kommunala och två privata äldreomsorgsorganisationer. De flesta var chefer inom hemtjänst eller särskilt boende. En slutsats är att kön spelar roll.
Män hade visserligen en fördel genom att de mer självklart betraktades som kompetenta chefer av sina medarbetare, men i sin chefsroll var de mer ensamma. Medan de kvinnliga cheferna hade likställda kvinnliga kollegor att diskutera förtroligt med, fick männen oftast söka hjälp hos en högre chef eller de egna medarbetarna.
– Men det går ju inte att hitta en kompis bland medarbetarna på samma sätt, även om man kan samarbeta. Då kan det också bidra till att männen slutar, säger Karin Wastesson.
Balansgång i chefsrollen
Intervjuerna visar även att kvinnliga chefer ofta förutsätter att männen bara tar jobbet som enhetschef som en språngbräda till en vidare karriär. Det ledde till sämre motivation att lära känna dem närmare. Därför borde arbetsgivaren ta ett större ansvar för att chefer får mötas i olika konstellationer för att utbyta erfarenheter, menar Karin Wastesson.
Kvinnorna å sin sida är tvungna att gå balansgång mellan chefsidealet och bilden av hur en kvinna ska vara. Det kan till exempel handla om att ha koll på födelsedagar och bjuda på geléhallon på alla hjärtans dag, som en av cheferna uttryckte under intervjuerna. Det här resulterar i ett svåruppnåeligt ideal, som i annan forskning beskrivits som ”den robusta femininiteten”.
–Det är ju att man ska vara lite av en matriark. Att man ska var hård och rättvis, men empatisk samtidigt. Det är ett sorts machoideal för kvinnor, säger Karin Wastesson.
De motstridiga kraven ökar kvinnliga chefers arbetsbörda och tar mycket energi. Som en följd minskar tiden för lärande och utveckling. Det är därför en del av förklaringen till den förhållandevis stora chefsomsättningen och antalet sjukskrivna inom äldreomsorgen, enligt Karin Wastesson.
Goda exempel förs inte vidare
Men könsroller påverkar inte bara individens möjligheter, utan även hela organisationens förmåga att utvecklas.
De intervjuade cheferna vittnar om att de brukar anpassa direktiv uppifrån så att det passar den egna verksamheten, och så länge de håller budget är det ingen högre upp som bryr sig. Samtidigt kan de också på eget initiativ hålla distans till högre chefer för att värna om sitt eget handlingsutrymme.
En konsekvens blir att demokratiskt fattade beslut kanske inte genomförs som det var tänkt. En annan följd är att både misstag och smarta lösningar tenderar att stanna på enheten utan att spridas vidare.
– Det finns ett ointresse och man värderar inte den här kvinnligt kodade verksamheten. Hade de högre cheferna lyssnat mer hade det kanske inneburit att man behövt tillföra mer resurser, engagemang och tid. Det finns enhetschefer som påtalar den här könsdimensionen ganska tydligt. Men de säger att när de ställer krav, då uppfattas de som bitchiga, inte som pålästa eller som experter, säger Karin Wastesson.
Forskare har tagit fram en AI-baserad metod för att kartlägga skogsmark i Sverige. Målet är att bevara värdefull natur och underlätta hållbart skogsbruk.
Ett forskarlag har använt artificiell intelligens för att bättre analysera skogsområden med höga naturvärden i Sverige.
Resultatet är en interaktiv detaljerad kartläggning med upplösning på en hektar, där ytan kan värderas på en skala mellan 0 till hundra.
I arbetet har forskare från Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Norges Inlandsuniversitet och Polska vetenskapsakademin deltagit.
Lång insamling av data
Totalt omfattar kartan 22 miljoner hektarytor där minst 50 procent skog finns. Modellen har tagits fram med hjälp av maskininlärning och baseras på öppna datakällor på bestånds- och landskapsnivå.
– Sverige har en lång historia av att samla olika data om skogslandskap. Många av dessa data är fritt tillgängliga. Samtidigt är stora datamängder lättare att modellera idag tack vare framsteg som gjorts inom programmering, beräkningskapacitet och maskininlärning, säger Bengt Gunnar Jonsson som är forskare vid Mittuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Viktigt för landskapsplanering
Forskarna lyfter fram att den här typen av planeringsverktyg är mycket viktigt för arbetet med biologisk mångfald, ekosystemtjänster och ett hållbart skogsbruk.
– Kartläggningen ger viktig information om skogar som har bevarandevärde, skogar som kan vara aktuella för restaurering och skogar som är lämplig för hållbart skogsbruk, säger forskaren Johan Svensson vid SLU och fortsätter:
– Detta kommer att vara ett viktigt beslutsunderlag för hållbar landskapsplanering i Sverige där ett fortsatt skogsbruk måste balanseras bättre med andra intressen och anspråk.
Modell för många aktörer
Modellen har diskuterats med representanter för skogsbolag, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och miljöorganisationer.
– Det behövs mer och bättre kunskap om skogens och skogslandskapen. Vi vill att kartläggningen och modellen ska kunna användas av många och dessa möten har hjälpt oss att hitta styrkor och begränsningar, samt att identifiera nya utvecklingsmöjligheter och tillämpningar, säger forskaren Grzegorz Mikusiński vid SLU.
Modellen är generell och kan därför även användas i andra länder, om träningsdata finns.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg#/media/File:Pacifastacus_leniusculus_(23210077784).jpg){kind=link}