Årsringar i träd har hjälpt forskare att rekonstruera jetströmmarnas variationer i Europa under 700 år. Kartläggningen visar att jetströmmar kan ha bidragit till att sjukdomar som pesten fick fäste under medeltiden. Men en tillbakablick kan också ge en hint om framtidens klimat.
Jetströmmar kan liknas vid kraftiga vindar som visar sig som band i den övre atmosfären. De färdas runt jordklotet, men positionen kan variera. Jetströmmarna skiftar som svar på förändringar i läge och intensitet hos hög- och lågtryckssystem. Ibland agerar de som en snabbt rinnande bäck och ibland som en långsamt slingrande flod.
Variationer kan ses över 700 år
Jetströmmen bestämmer till stor del vädret under sommaren i Europa.
– När jetströmmen är i en extrem nordlig position får vi svalare och blötare förhållanden över de brittiska öarna och varmare och torrare förhållanden över Medelhavet och Balkan. Detta är relaterat till de klimatförhållanden vi bevittnar just nu, som katastrofala översvämningar i Centraleuropa, säger Björn Gunnarson, forskare inom naturgeografi på Stockholms universitet.
Direkta mätningar av jetströmmen har bara funnits sedan slutet av 1940-talet. Forskare, bland annat från Stockholms universitet, har nu rekonstruerat variationer i jetströmmar tillbaka till år 1300. Detta har gjorts med hjälp av långa serier av årsringar från träd som fångar temperaturförändringar på olika håll i Europa.
Årsringar från träd kan avslöja historiska temperaturer. Bild: Stockholms universitet
Extrem position under pestens tid
Genom att samtidigt studera historiska data som kyrkoskatt, spannmålspriser, vinskördar och epidemier kunde forskarteamet jämföra dessa med rekonstruktionen av jetströmmen. Forskarna fann till exempel att när digerdöden slog till mot Europa 1346–1353 befann sig jetströmmen i en extrem nordlig position.
Studien visar att epidemier inträffade oftare på de brittiska öarna när jetströmmen befann sig längre norrut. Eftersom somrarna var blöta och kalla rådde ofta missväxt. Svåra levnadsförhållanden gjorde att sjukdomar lättare spreds bland både djur och människor.
– Det fanns många andra, mer välkända, klimatfaktorer än jetströmmen som också kraftigt påverkade skördarna och sjukdomsspridning. Men det är första gången som det har kunnat beläggas att jetströmmens position påverkade levnadsförhållanden i Europa redan under medeltiden, säger en av studiens medförfattare Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet.
Klimatmodeller kan bli säkrare
Resultaten kan bidra till att förbättra klimatmodeller för att förutsäga framtida klimat. Mycket forskning har på senare år fokuserat på hur jetströmmen påverkas av den globala uppvärmningen.
– Det är svårt att dra slutsatser om du bara har 60 års data, vilket är anledningen till att en rekonstruktion som går tillbaka 700 år är otroligt användbar, avslutar Björn Gunnarson.
Hundar kan i det tysta lida brist på aminosyran taurin. Att berika hundmat med taurin kan troligen förebygga sjukdom och lidande hos många hundar i Sverige, enligt en ny studie från SLU.
Studien har gjorts på hundar av rasen engelsk cocker spaniel, en av Sveriges mest populära hundraser. Rasen är överrepresenterad när det gäller förekomsten av hjärtsjukdomen DCM, dilaterad kardiomyopati, se faktaruta.
Hjärtsjukdom hos hundar
Primär dilaterad kardiomyopati, DCM, är en allvarlig hjärtsjukdom hos hundar och innebär att hjärtmuskelns sammandragande förmåga är försämrad. Sjukdomen leder ofta till hjärtsvikt.
Hundar med så kallad primär DCM dör ofta i förtid även om de behandlas med olika mediciner.
En annan variant av DCM, taurinbristresponsiv kardiomyopati, uppstår efter långvarig brist på aminosyran taurin. Till skillnad från primär DCM är detta ett tillstånd som ofta går att vända. Många hundar som får rätt medicinsk behandling och tillskott i maten av taurin kan med tiden återfå ett normalt liv och slippa all medicinsk långtidsbehandling.
Källa: SLU
En variant av denna sjukdom uppstår på grund av brist på aminosyran taurin. Detta tillstånd, som går att vända, har varit känt sedan 1990-talet, men kunskapen har ändå varit begränsad.
Många hundar kan lida brist
I den nya studien inkluderade forskarna 180 svenskägda hundar. 13 av dem visade vid studiens början tecken på DCM och hjärtsvikt. 167 av hundarna var till synes helt friska.
Det visade sig emellertid, efter blodprover, att så många som 53 av alla de undersöka hundarna hade låga nivåer av taurin. Samtliga hundar med hjärtsvikt hade mycket låga taurinvärden. Fem av dessa hundar uppvisade dessutom näthinne-förändringar som kan kopplas till taurinbrist.
Tydliga samband med maten
Forskarna undersökte även halterna av aminosyrorna metionin och cystein i hundarnas foder. Dessa två aminosyror kan omvandlas till taurin i kroppen på hunden. Forskarna ville se om det fanns samband mellan förekomsten av dessa ämnen i hundmaten och halterna av taurin i hundarnas blod.
De såg ett tydligt samband. Forskarna kunde även påvisa ett tydligt samband mellan vissa foderkomponenter och låga taurinvärden i foder. Foder som innehöll rött kött som huvudsaklig proteinkälla hade generellt lägre taurinnivåer än foder som hade vitt kött som huvudsaklig proteinkälla.
– Vår studie visar att många till synes friska cocker spaniels har låga taurinhalter i blodet, och därmed löper ökad risk att utveckla allvarlig hjärtsjukdom och andra sjukdomslidanden om detta inte uppmärksammas i tid, säger Karin Kriström, doktorand och veterinärmedicinsk specialist i kardiologi vid SLU.
Forskare: Foder bör berikas
Forskarna menar att merparten av alla fall av hjärtsjukdomen DCM och hjärtsvikt hos engelsk cocker spaniel skulle kunna botas eller helt undvikas. Det som behövs, menar forskarna, är ökad kunskap om taurin hos djurägare, uppfödare, veterinärer och foderbolag.
All kommersiell kattmat ska sedan 1990-talet vara berikad med syntetiskt taurin, vilket har bidragit till att vissa sjukdomar numera är sällsynta hos katter. Forskarna hoppas på en liknande utveckling för hundfoder.
– Vi hoppas att våra resultat kommer att bidra till en rekommendation om att även hundmat bör berikas på ett adekvat sätt framöver, säger Karin Kriström.
Några av de hundfoder som analyserades i studien hade, enligt forskarna, anmärkningsvärt låga nivåer av taurin, metionin och cystein. Det här tyder enligt forskarna på att många hundar, både i Sverige och globalt, kan utveckla allvarliga sjukdomar som sannolikt hade kunnat förhindras med ett annorlunda näringsinnehåll i maten.
Kan gälla många hundraser
Forskargruppen har även nyligen kartlagt hundar med misstänkt taurinbrist-relaterad hjärtsjukdom vid tre stora djursjukhus i Mälardalen. Bland dessa fanns hundar av över 25 olika raser representerade.
– Vi kommer att arbeta vidare med att utforska bakomliggande orsaker till taurinbristinducerade sjukdomstillstånd hos hundar, och problemets omfattning inom olika raser. Vi hoppas dock, såklart, att vårt arbete inte ska behövas framöver, om det görs lämpliga förebyggande åtgärder för att motverka förekomst av taurinbrist hos hundar, säger Ingrid Ljungvall, docent och veterinärmedicinsk specialist i kardiologi vid SLU.
Det finns ingen tydlig fördel med påfrestande syrgasbehandling dygnet runt. Enligt en studie kan det räcka med kortare tid.
– Detta får stor påverkan för patienter med KOL och andra lungsjukdomar som långtidsbehandlas med syrgas hemma, konstaterar forskaren Magnus Ekström vid Lunds universitet.
Varje år påbörjar cirka tusen personer med svår syrebrist syrgasbehandling i hemmet. Patienten ska ha på sig syrgasgrimman dygnet runt, något som många tycker är både begränsande och påfrestande. Gasen är dessutom kall och torr. Det kan orsaka besvär som torrhet, sår och inflammation i luftvägarna.
Syftet med syrgasbehandlingen är att förlänga livet, men det vetenskapliga stödet för behandlingen har varit bristfälligt.
Behandling i 15 eller 24 timmar
I en stor studie har nu forskare undersökt hur syrgasbehandling påverkar patienter med lungsjukdomar. Drygt 240 patienter vid 20 kliniker i Sverige lottades till två olika grupper. Ungefär hälften behandlades med syrgas dygnet runt. Den andra gruppen fick syrgas under 15 timmar per dygn. De följdes sedan under ett års tid.
Resultatet visar att det inte fanns några skillnader mellan grupperna när det gäller sjukhusvistelser eller risk att dö.
– När vi jämför självrapporterad livskvalitet och fysisk aktivitet, symtom och trötthet hos patienterna ser vi inte heller skillnader eller tecken på fördelar om man använder syrgas under längre tid än 15 timmar per dygn, säger specialistläkaren Magnus Ekström som forskar i lungmedicin vid Lunds universitet.
Går att minska ner tiden
Gruppen som behandlades under färre timmar fick syrgas nattetid, då syresättningen oftast är sämre.
– Resultaten visar att det verkar säkert att vara utan syrgas en ganska stor del av dygnet för den här typ av patienter. Detta är viktigt eftersom det kan minska biverkningar av behandlingen och gör att patienterna kan anpassa den mer till sitt dagliga liv, säger Magnus Ekström.
Speglar patientgruppen bättre
Resultaten skiljer sig från tidigare studier som genomfördes på 1970-talet. Där antyddes att dygnet-runt-behandling skulle öka överlevnaden. Men de äldre studierna var små och innefattade bara patienter med lungsjukdomen KOL.
– Styrkan med den här studien är att vi lyckats inkludera dubbelt så många patienter, och som representerar hur det ser ut i dag då många av de som får syrgasbehandling i hemmamiljö är äldre, har även hjärtkärlsjukdomar och är kvinnor, säger säger Josefin Sundh, lungläkare och docent vid Örebro universitet.
Forskarna vill nu undersöka om behandling med ett högt flöde av uppvärmd, och mindre torr syrgas, nattetid kan förbättra prognos och leda till att patientgruppen mår bättre.
Partiklar av nanoplast kan slå ut djurplankton som är viktig föda för fiskar. Samtidigt tycks andra mikroorganismer som lever i sjöar och vattendrag klara sig bra – än så länge. Cyanobakterier som bidrar till algblomning tycks helt opåverkade.
Varje år ökar mängden plast i världens hav med flera miljoner ton. Med tiden bryts plasten ned till mikro- och nanopartiklar som är osynliga för ögat.
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt hur partiklar av nanoplast påverkar organismer som ingår i viktiga ekosystem i våra vatten.
Djurplankton slås ut
Det visade sig att vissa arter av betande djurplankton, daphnier, som är viktig föda för fisk var speciellt känsliga för nanoplasten. De pyttesmå partiklarna tar sig nämligen in genom deras cellmembran.
Även kiselalger drabbades hårt av nanoplasten. Andra typer av alger var däremot opåverkade. Ett exempel är blågrönalger, det vill säga cyanobakterier, som bidrar till algblomning.
– Vi vet ännu inte varför somliga kollapsar medan andra fortsätter sina liv som vanligt. Det troliga är dock att om koncentrationerna av nanoplast ökar så kommer även de som klarar lite partiklar också att stryka på foten, säger biologiforskaren Lars-Anders Hansson vid Lunds universitet.
Studien har gjorts i konstgjorda våtmarker, men enligt forskarna gäller resultaten sannolikt även för naturliga ekosystem.
Ekosystemen kan störas
Att organismer påverkas olika mycket av nanoplaster leder till stora förändringar i näringskedjan och andra processer i ekosystemen. Det kan leda till färre betande djurplankton och mer omfattande algblomningar.
– De koncentrationer av nanoplast vi använde är låga, ganska nära de koncentrationer som redan idag finns i våra vatten, säger Lars-Anders Hansson.
Forskarna gjorde sina experiment i artificiella våtmarker. Koncentrationen av nanoplastpartiklar var jämförbar med förekomsten i våra sjöar och våtmarker. Bild: Mikael Ekvall
Forskarna kommer nu att gå vidare med sina experiment för att ta reda på hur de förrädiska nanoplastpartiklarna påverkar olika arter i sjöar och vattendrag.
– I ett bredare perspektiv bidrar vår studie med kunskap och beslutsunderlag för hur vi i framtiden ska hantera de uppenbara problem som plast medför, även om det ju också är ett förträffligt material i vårt vardagliga liv, säger Lars-Anders Hansson.
Försämringar i konditionsnivån under livet kan kopplas till risk för sådant som depression, ångest, stroke och demens. Det är slutsatsen i en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Studien baseras på uppgifter från det svenska mönstringsregistret, i kombination med uppgifter från hälsoprofilbedömningar i företagshälsovård. Det skriver GIH i ett pressmeddelande.
25 år mellan mätningar
Studien sträcker sig över nästan fem decennier, från 1972 till 2020. Konditionen mättes vid mönstring, vid cirka 18 års ålder, samt i vuxen ålder, med hjälp av cykeltest. I genomsnitt gick 25 år mellan mätningarna.
Efter mätningen i vuxen ålder följdes deltagarna i snitt i åtta år med hjälp av olika medicinska register. Syftet var att se om personerna utvecklade depression eller ångest, eller sjukdomar som stroke och vaskulär demens.
Minskad risk för sjukdomar
Högre kondition, vid varje enskilt tillfälle både i tonåren och vuxen ålder, hade enligt studien ett samband med lägre risk för att utveckla dessa hälsoproblem senare i livet.
En ökning i konditionen mellan de två mätningarna hade samband med en lägre risk för depression, ångest, stroke och demens.
En minskning i konditionen under samma tidsperiod kopplades till en ökad risk för depression och ångest. Riskerna ökade med cirka 25 procent, enligt studien.
Två mätningar
Unikt med studien är att det fanns konditionsmätningar vid två olika tillfällen i livet för samma person, säger Elin Ekblom Bak, professor på GIH.
− Därigenom har vi kunnat undersöka sambandet mellan förändring i kondition mellan dessa två tidpunkter och risken att drabbas av de studerade hälsoproblemen. Dessutom visade alla olika sätt att beräkna förändring i kondition på liknande samband med utfallen, vilket är en styrka.
Svårt att veta vad som avgör
I den här typen av forskning är det dock svårt att säkert fastställa orsak och verkan, säger Camilla Wiklund, forskare vid GIH.
− Dessutom vet vi inte vad som skett mellan de två testerna, utan mätningarna beräknar bara konditionen vid respektive tillfälle. För att mäta verklig förändring behövs oftast fler än två mätpunkter. Utöver det finns det fler faktorer som vi inte har kunnat studera, som genetik, som kan spela stor roll för sambanden. Populationen vi studerat består dessutom enbart av män, vilket gör det svårt att dra slutsatser för hela befolkningen.
Granbarkborrarnas framfart i de svenska skogarna måste minska. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför undersökt hur skogen bäst kan skötas för att stå emot de små skalbaggarnas angrepp.
Granbarkborrar är redan ett problem, men med klimatförändringarna kan situationen bli ännu värre. Varmare och torrare livsmiljöer i skogarna spås leda till ännu fler angrepp i framtiden.
En studie har därför undersökt hur skogen kan bli mindre känslig för granbarkborrar.
– Vi simulerade fem olika skötselstrategier och såg då att det bästa sättet att bemöta angreppen är att minska antalet stora granar i landskapet. Det här beror sannolikt på att granbarkborrarna föredrar att bygga sina bon i granar med större diameter så att de får större svängutrymme att lägga ägg och larverna lättare kan utvecklas, säger Teresa López-Andújar Fustel som är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Blandskog motar barkborren
Forskarnas simuleringar, som gjorts med hjälp av datamodellering, undersöker hur skogen kan utvecklas med olika skötselmetoder under kommande 70 år. Förutom att rikta in sig på att minska granbarkborrarnas framfart undersöktes även effekter på virkesproduktionen.
Resultaten visar att kortare omloppstid, det vill säga tid mellan skogsplantering och avverkning, samt blandskog var bäst för att minska skogens känslighet för skalbaggarnas angrepp. För att samtidigt maximera avverkningen var en blandning av övriga tre strategier den bästa metoden, se faktaruta.
Beredskap för klimatförändring
– Utöver risken för granbarkborreangrepp finns mycket annat att ha i åtanke vid skogsskötsel, inte minst när det gäller risk för den typ av skador som väntas öka i takt med att klimatet förändras. Det är alltså viktigt att tänka framåt kring skogsbrukandet och finns mycket forskning som visar att just variation är en nyckelfaktor för det, säger Jeannette Eggers, skogsforskare vid SLU.
Mer om skogsskötsel
Sverige brukas nästan all skog med så kallat trakthyggesbruk. Det innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, ungefär som inom jordbruket men med betydligt längre faser. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra bland plantorna. Därefter avverkas träden när de är i genomsnitt mellan 85 år i södra Sverige och 104 år i norra Sverige.
I forskarnas studie simulerades olika skötselstrategier på skogar:
Blandskog: Trakthyggesbruk där löv gynnas i röjningar och gallringar för att skapa blandskog.
Kortare omloppstid: Trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är upp till 10 procent lägre än vad Skogsvårdslagen kräver, inga gallringar.
Längre omloppstid: Trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är minst 20 procent högre än vad Skogsvårdslagen kräver.
Kontinuitetsskogsbruk: Inga slutavverkningar. Skogen sköts istället med återkommande gallringar.
Grafen är lovande material i kampen mot bakterier och antibiotikaresistens, men en utmaning har varit att kunna styra effekten. Nu har forskare vid Chalmers löst problemet genom att använda samma teknik som finns i kylskåpsmagneter. Resultatet är en ultratunn spikmattelik yta som kan fungera som beläggning på vårdutrustning – och förhindra att bakterier får fäste.
Infektioner som uppstår i samband med sjukvård är ett stort problem. Förutom att infektionerna orsakar lidande och höga vårdkostnader kan de leda till utveckling av antibiotikaresistens.
De flesta infektioner uppstår när medicintekniska produkter används, till exempel katetrar, höftproteser, knäproteser och tandimplantat.
Vassa piggar tar kål på bakterier
Vid Chalmers pågår forskning om hur grafen, som är ett supertunt tvådimensionellt grafitmaterial, kan bidra i kampen mot antibiotikaresistens och infektioner inom vården.
Ett forskarlag har tidigare kunnat visa hur stående grafenflagor bildar en slags spikmatta som gör att bakterier inte kan fästa på underlaget. De skärs i stället sönder på de vassa flagorna och dör.
– Vi utvecklar tunna ytor som görs antibakteriella med hjälp av grafen och som kan appliceras på biomedicinsk utrustning, kirurgiska ytor och implantat för att stänga ute bakterier. Eftersom grafen stör bakterier från att fästa rent fysiskt så har det fördelen att man inte riskerar att öka antibiotikaresistensen, till skillnad från med kemiska alternativ, säger Ivan Mijakovic, professor i systembiologi på Chalmers.
Problemet är löst
De bakteriedödande egenskaperna har kunnat visas i laboratoriemiljö, men forskarna har tidigare inte lyckats kontrollera grafenflagornas effekt. Grafenets bakteriedödande egenskaper har nämligen bara kunnat styras i en specifik riktning. Därför har materialet inte kunnat användas på ytan av medicinsk utrustning inom vården.
Nu har dock ett genombrott skett.
– Vi har lyckats hitta ett sätt att styra grafenets effekter i flera olika riktningar, oberoende av flödet i tillverkningsprocessen, och med en mycket hög enhetlighet i orienteringen, säger Roland Kádár, biträdande professor i reologi på Chalmers.
Dödar nästan alla bakterier
Den nya metoden gör att forskarna kan infoga grafenets nanoplattor i medicinsk utrustning och få en antibakteriell yta. Då dör 99,99 procent av bakterierna som försöker få fäste, visar experiment.
– Det här banar väg för en betydligt större flexibilitet när man vill tillverka medicinsk utrustning som innehåller grafen för att döda bakterier, fortsätter Roland Kádár.
Metoden kallas ”Halbach-array” och bygger på kontroll av magnetiska fält. Tekniken kan liknas vid en vanlig kylskåpsmagnet, se faktaruta.
– Nu när vi har sett resultaten vill vi förstås att de här grafenplattorna ska komma ut på marknaden så att vi kan få ner antalet vårdrelaterade infektioner, minska lidandet för patienter och motverka antibiotikaresistensen, säger Viney Ghai, forskare vid Chalmers.
Sammansatt illustration av en så kallad Halbach-matris med magnetfält. De röda och vita pilarna visar riktningen för de enskilda magneterna. Bild: Roland Kádár/Chalmers
Mer om metoden
Forskarna kan nu rikta grafenets effekter i önskad riktning– och därmed få en hög bakteriedödande effekt oavsett ytans form. Det görs genom att arrangera magneter i ett cirkelmönster och få magnetfältet inuti magneterna att verka i en enhetlig riktning.
Metoden kallas ”Halbach-array”. Den innebär att magnetfältet förstärks och blir likformigt inuti magneten, samtidigt som det försvagas på andra sidan. Tekniken kan liknas vid den som används i en vanlig kylskåpsmagnet.
Så testades materialet på bakterier
I laboratorieexperiment utsatte forskarna olika bakteriekulturer för grafenytor vars magnetfält hade manipulerats.
För att kunna beräkna hur effektiv metoden var mättes den bakteriella överlevnaden med hjälp av verktyget CFU, coloni-forming unit, som kan mäta antalet mikroorganismer i en bakteriekoloni.
Med hjälp av så kallad svepelektronmikroskopi kunde forskarna skanna bakteriekolonier för att visualisera och bekräfta grafenets störning på bakteriecellerna.
Enligt forskarna skulle den nya tekniken med grafen även kunna användas inom andra områden, till exempel i batterier, superkondensatorer, sensorer och hållbara förpackningsmaterial som står emot vatten.
Det händer att sjuksköterskor med autism eller adhd håller tyst om sin diagnos inför chefer och kollegor, enligt en ny studie från Högskolan i Gävle. De kan vara rädda att stämplas som mindre dugliga. Men många av sjuksköterskorna upplever tvärtom att de har särskilda styrkor i jobbet – inte minst i kontakten med patienter.
Det beräknas att ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige har adhd och runt två procent har autism. En del har båda.
Det finns dock mycket lite forskning om sjukvårdspersonal med dessa diagnoser. Därför bestämde sig två forskare vid Högskolan i Gävle att studera sjuksköterskor med adhd och/eller autism.
Kunskap saknas
– Det är uppenbart på till exempel sociala medier att det finns många sjuksköterskor med adhd eller autism. Men det finns ingen kunskap om hur det fungerar för dem i arbetslivet, så vi tänkte att det var dags att ta reda på det, säger Åsa Hedlund, doktor i vårdvetenskap.
Ämnet är intressant, säger Åsa Hedlund, eftersom egenskaper som förknippas med sjuksköterskeyrket – empati och god förmåga till kommunikation, organisation och planering – ofta anses brista hos personer adhd eller autism.
– En psykiater jag har träffat sa till och med att på grund av detta existerar inga sjuksköterskor med adhd och autism. Det går inte. Men nu har vi visat att de existerar och att det visst går, säger Åsa Hedlund.
Rättvisa är viktigt
17 sjuksköterskor från olika håll i Sverige, samtliga med autism och/eller adhd, har intervjuats i den nya studien.
En slutsats är att de flesta av de intervjuade sjuksköterskorna upplever att de har vissa egenskaper som framträder starkare än hos många andra. Sjuksköterskor med autismdiagnoser, till exempel, anger sådant som noggrannhet och rättspatos. Dessa egenskaper ser de också som viktiga tillgångar i arbetet, säger Malin Jordal, doktor i vårdvetenskap och medförfattare.
– De har en vilja att göra ett ordentligt arbete till punkt och pricka, ett slags rättrådighet som är extra viktig för dem. De berättade också att de säger vad de tycker och inte är konflikträdda.
Kan snabbt pejla stämning
Studien understryker också, menar forskarna, att det är en myt att personer med autism saknar empati och förmåga att kommunicera med andra. Autistiska personer kan ibland ha annorlunda sätt, jämfört med icke-autister, att uttrycka exempelvis empati. Men det betyder inte att empati saknas. Autistiska personer kan tvärtom ibland ha en ökad känslighet för andra människors sinnesstämningar och uppleva en stor inlevelseförmåga.
– Sjuksköterskor med autism beskrev att de har en stark känsla för hur folk mår i ett rum som yttrar sig genom att de snabbare upptäcker om en patient mår dåligt, säger Malin Jordal.
Kontakten med patienterna är inget problem i arbetet, enligt de intervjuade sjuksköterskorna.
– Den delen av det sociala som har med patienter att göra tyckte alla fungerade bra, säger Åsa Hedlund.
Däremot kan det sociala samspelet med kollegor, i till exempel fikarum, upplevas som svåra att hantera för sjuksköterskor med autism.
Höga ljud kan stressa
Sjuksköterskorna med adhd, visar studien, tycker sig ofta arbeta bäst på akutmottagningar eller vid ambulansen. Där är arbetsuppgifterna ombytliga, vilket passar deras sätt att fokusera.
Men det finns också hinder i arbetslivet, för hela gruppen. Gemensamt för dem med adhd och autism är att redan existerande problem i arbetsmiljön kan upplevas som extra besvärliga. Många sinnesintryck, plötsliga och höga ljud samt starka eller blinkande ljus kan vara mycket störande för personer med adhd och autism. Röriga och oförutsägbara dagar beskrivs också som jobbiga.
Chefer behöver anpassa
På grund av detta behöver chefer anpassa arbetsmiljön efter de anställdas individuella behov, menar forskarna. Det minskar risken för sjukskrivningar.
Exempelvis kan det handla om att ge någon möjlighet att arbeta ostört vid läkemedelshantering och journalföring. Det kan också handla om att att stödja en anställd så att hen inte kastar sig in i för många projekt och riskerar utmattning.
Vissa hemlighåller diagnosen
Flera sjuksköterskor i studien berättar att de inte har sagt något på jobbet om sin diagnos.
– Det är vanligare med öppenhet i samhället i stort nu. Men bland anställda inom vården är autism och adhd stigmatiserat, säger Åsa Hedlund.
På vilket sätt? Varför håller de tyst?
– Sjuksköterskorna som håller diagnosen hemlig antar att kunskapen om adhd och autism är låg bland chefer. De befarar att chefer kan ha en stereotyp bild av personer med adhd eller autism. Och att chefer därmed skulle kunna ha åsikten att en sjuksköterska med en sådan diagnos är ”dålig” och inte passar för yrket. De kan vara rädda för fördomar som att människor med adhd är impulsiva slarvers och autister saknar empati, ungefär.
Sjuksköterskor kan också vara rädda för att diagnosen ska bli ”en stor grej” och att eventuella misstag i arbetet kommer att skyllas på diagnosen.
– De kan också ha hört talas om andra som har blivit illa bemötta på arbetsplatsen när de har berättat. Men det finns också de som tycker att de fungerar på jobbet. Och då ser de ingen poäng med att berätta, säger Åsa Hedlund.
På 1700-talet samlade den världsberömda botanikern Carl von Linné in mängder av växter för att ta reda på hur petiga olika djur är med maten. Först nu – efter 275 år – har forskare analyserat resultaten som visar att grisar tycks vara mest kräsna.
Är kor mer kräsna än getter? Den frågan ville den världsberömda botanikern Carl von Linné gärna ha svar på. Han samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter i ett experiment.
Ett stort antal försök beskrivs i avhandlingen Pan Svecicus som publicerade 1749. Den översattes till tyska och engelska och var känd bland samtida botaniker i Europa. Men resultaten analyserades aldrig. Nu har dock forskare vid Uppsala universitet sammanställt och analyserat all data från avhandlingen.
– Det kan vara det första experimentet inom det som först i slutet av 1800-talet skulle komma att bli ämnet ekologi. Med dagens mått mätt är det ett enormt experiment med ett imponerande antal växter, säger Håkan Rydin som är professor i växtekologi vid Uppsala universitet.
Sida med resultat från Linnés avhandling Pan Svecicus från 1749. Här finns uppgifter olika växtarter och vilka djur som åt dem. Bild: Uppsala universitet
Grisar mest petiga
Resultatet visar att grisar var mest kräsna. De åt bara 32 procent av drygt 200 växtarter som testades på alla djur. Därefter följde hästar, kor och får. Getter var minst kräsna. De mumsade i sig 85 procent av växterna. Djuren föredrog i allmänhet ärtväxter och gräs.
– Att grisar var mest kräsna beror nog på att de är allätare och inte äter enbart växter. Det var något förvånande att djuren inte var speciellt bra på att undvika de giftiga växterna. Kor och hästar var bäst på det, säger Håkan Rydin.
Noggrann med data
I avhandlingen finns nummer och referenser till Flora Svecica, som är Carl von Linnés förteckning över den svenska floran. Enligt forskarna var det en av de första gångerna Linné använde de numera etablerade växtnamnen. Detta gjorde det möjligt att identifiera vilka arter som ingick i experimenten.
– Carl von Linné lade grunden för framtida forskare att kunna analysera det här. Det är ungefär 200 år innan biologerna började använda statistik. Det som också är helt fascinerande är att alla data finns dokumenterade. Hade det gjorts i senare tid hade forskarna förmodligen inte sparat rådata, säger Håkan Rydin.
Behandling med datorspelet Tetris kan minska symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en studie som gjorts på hälso- och sjukvårdspersonal som arbetade under pandemin.
Ett vanligt symtom vid PTSD är obehagliga minnen av en traumatisk händelse. Minnen kan ta form av bilder, kända som flashbacks. Andra symptom kan vara undvikande beteende och överspändhet, men också sömnproblem och svårighet med koncentrationen. I en studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt ett nytt sätt att komma till rätta med dessa påträngande minnen.
Mental rotation i behandling
De testade en behandling som bygger på så kallad mental rotation, och som även är kärnan i datorspelet Tetris. Mental rotation går ut på att se ett föremål från en vinkel och föreställa sig hur det ser ut om det roteras till en annan position – och därmed ses från en annan vinkel.
I studien deltog över 160 personer som jobbade inom vården under pandemin. Deltagarna delades in i två grupper. Hälften fick spela datorspelet Tetris i 20 minuter. Kontrollgruppen fick lyssna på radio under lika lång tid.
Spelet hade effekt
När studien startade hade deltagarna i genomsnitt 15 flashbacks i veckan. Vid en uppföljning efter fem veckor hade personerna i kontrollgruppen ungefär fem svåra minnesupplevelser i veckan, medan spelgruppen i snitt bara hade en.
– Det går att konkurrera ut obehagliga och påträngande minnesbilder från trauma och på det sättet minska även andra PTSD-symptom. Med bara ett behandlingstillfälle såg vi positiva effekter som fanns kvar efter fem veckor och även sex månader efter behandlingen, säger Emily Holmes, professor vid Uppsala universitet och fortsätter:
–Trauma kan drabba vem som helst. Om det går att få den här effekten med ett vardagligt verktyg som inkluderar datorspel skulle det kunna vare ett lättillgängligt sätt att hjälpa många.
Förvånansvärt kort insats
Studiens resultat överraskade både forskarna och deltagarna.
– Jag förstår att det kan låta osannolikt att en så kort insats, som inkluderar datorspel och som inte innehåller en djupgående diskussion om trauma med en terapeut, kan hjälpa. Men studien ger vetenskapligt kontrollerad evidens för att ett enda guidat digitalt behandlingstillfälle kan konkurrera ut påträngande minnesbilder, och att det kan användas självständigt av deltagarna, säger Emily Holmes.
Mer om studien:
Studien är gjord på hälso- och sjukvårdpersonal som arbetade med covidpatienter under pandemin. Kriteriet för att delta i studien var att sjukvårdspersonalen haft minst två tillfällen per vecka med påträngande minnen som beror på traumatiska händelser som skett på jobbet.
Behandling gjordes på distans och deltagarna genomförde uppgifterna på en dator eller smartphone. En handledare fanns med på telefon eller videosamtal under det guidade behandlingstillfället. Behandlingen tog cirka 35 minuter att genomföra.
Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp, Sveriges före detta högsta punkt, fortsätter att krympa. Det visar mätningar från Stockholms universitet. Sydtoppen är drygt tre meter lägre än den var för ett år sedan.
– Årets avsmältning är den kraftigaste på tre decennier, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi.
Kebnekaises sydtopp täcks av en toppglaciär och varierar i höjd från år till år. Nordtoppen, däremot, är en isfri bergstopp som har en fast höjd.
I mitten av september 2024 gjorde personal vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala sin årliga mätning av Kebnekaises sydtopp.
Största minskningen på 30 år
Höjden uppmättes då till 2089,9 meter över havet. Det innebär en minskning med 3,3 meter jämfört med i september 2023.
– Årets avsmältning är den kraftigaste på tre decennier, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.
Varm augusti
Samtidigt var augustimånaden också betydligt varmare än vanligt, enligt mätningar vid forskningsstationen.
– Det kan förklara varför avsmältningen på Sydtoppen i år är mer än dubbelt så stor som avsmältningen som observerats där det senaste decenniet. Då höll den sig oftast mellan en och två meter. Det förekom dessutom några få år med lite tillväxt, säger Nina Kirchner.
Mätningarna innebär också att Kebnekaises nordtopp för sjätte år i rad utgör Sveriges högsta punkt – den är nu 6,9 meter högre än Sydtoppen – efter att ha gått om Sydtoppen 2019.
Annan bergstopp kan bli tvåa
Sydtoppens höjd varierar mellan år men kan även variera mellan säsonger, beroende på hur mycket snö som har samlats på toppglaciären under vintern och hur stor avsmältningen har varit under sommaren.
– Än är Sydtoppen Sveriges näst högsta topp, men om avsmältningstrenden fortsätter kommer Sarektjåkko stortopp att bli nummer två inom kort tid, säger Johanna Dahlkvist, teknisk och fältoperativ chef vid Tarfala forskningsstation.
Politiker oroar sig för att förlora i popularitet och inte bli omvalda om de sjösätter tuffa klimatåtgärder. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan den rädslan vara ogrundad. Väljarstödet verkar inte påverkas mycket alls, enligt forskarna – som har studerat det som har hänt efter en rad klimatåtgärder i Sverige.
Studier visar att svenskarna är oroade över klimatförändringarna och förväntar sig att politiker tar ansvar i frågan. Samtidigt visar forskning att politiker tvekar att införa klimatpolitiska åtgärder eftersom dessa kan innebära ökade kostnader för konsumenterna, exempelvis höjda drivmedelspriser.
– Politiker är oroliga över att förlora i popularitet och riskera att inte bli omvalda, men våra resultat visar att dessa farhågor inte nödvändigtvis stämmer. Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap.
Elbusspremier och flygskatt
Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt om väljarstödet för sittande regeringspartier har påverkats efter införandet av 21 klimatpolitiska åtgärder i Sverige under 20 års tid. Det handlar exempelvis om kommunala elbusspremier, flygskatt för privatpersoner och subventionerad biogasproduktion för industrin.
Forskarna undersökte först hur åtgärderna presenterades för väljarna via nyhetsartiklar i medier. Alla åtgärder hade fått medieuppmärksamhet, vilket innebär att många hade hört talas om dem.
– I nyhetsartiklarna framställdes subventioner, som elbusspremien och industriklivet som något positivt, medan ökad diesel- och bensinskatt år 2011 beskrevs i mer negativa ordalag, säger Sofia Henriks.
Inga direkta effekter
Därefter studerade forskarna eventuella förändringar i väljarstödet. Deras slutsats: Oavsett hur medier framställde de nya klimatpolitiska åtgärderna har införandet av åtgärderna inte haft några direkta effekter på väljarstödet för sittande regeringspartier.
– Vi studerade resultaten av opinionsundersökningar som genomförts före och efter införandet av de klimatpolitiska åtgärderna. Resultaten visar inga direkta opinionsmässiga konsekvenser av att införa klimatpolitiska styrmedel i Sverige under den här 20-årsperioden, säger Sofia Henriks.
Så gjordes forskningen
Analyserna baseras på 21 klimatpolitiska åtgärder som Sverige skickat in till EU-kommissionen och EEA mellan åren 2000 och 2020 för att visa vilka åtgärder som tagits för att nå de gemensamt överenskomna klimatmålen.
För varje klimatpolitisk åtgärd slumpade forskarna fram svenska nyhetsartiklar för att först ta reda på om klimatåtgärderna hade nått ut till väljarna, samt om de beskrevs i positiva eller negativa ordalag. Data från åtta undersökningsinstitut, totalt 1 618 opinionsundersökningar, användes därefter för att mäta förändringar i väljarstödet, där samtliga institut ställde frågan ”Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?”.
Som kontrollvariabler användes SCB-data över arbetslöshet, konsumentpriser, hushållskonsumtion och konsumentförtroende. I opinionsundersökningarna har antalet som besvarat enkäterna varierat mellan 1 000 och 10 000 personer.
Idag rekommenderas patienter med IBS kostbehandling enligt FODMAP. Men en ny studie visar att symtomen förbättras lika mycket av en diet där socker och stärkelse i maten skippas.
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt hur socker och stärkelse påverkar mag- och tarmsjukdomen IBS, irritable bowel syndrome. Bakgrunden är att många patienter med IBS har en genetisk variation som hindrar att socker och stärkelse bryts ner i tarmen.
– Då ska vi ge de här personerna mindre socker och stärkelse, tänkte vi, säger Bodil Ohlsson som är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
De vanligaste besvären vid IBS är återkommande smärta och uppspändhet i magen, men även diarré och förstoppning kan förekomma.
Mindre socker minskade symtom
Bodil Ohlsson har tidigare gjort en studie där personer med IBS fick äta mat med betydligt mindre socker och stärkelse, så kallad SSRD-diet, samt undvika processad mat som färdigrätter. Resultaten visade att detta minskade symtomen kraftigt.
Men forskarna ville även veta hur bra SSRD-dieten står sig gentemot de striktare råden som listas i FODMAP, se faktaruta nedan. Det är den kostbehandling som för närvarande rekommenderas för IBS-patienter.
En ny studie har därför jämfört de både dieternas effekt vid IBS. Över 150 patienter lottades till att antingen äta mat enligt FODMAP eller SSRD. De följdes sedan under fyra veckor.
Enligt FODMAP-dieten bör baljväxter som bönor undvikas.
Mer om FODMAP och SSRD
FODMAP: Dieten är sedan många år den etablerade behandlingen vid IBS. Det innebär en reglerad kost där listor på livsmedel noggrant ska följas. Maten har lågt innehåll av fermenterbara kolhydrater, sackarider. Fermenterbara kolhydrater leder till ökad vattenhalt i tunntarmen och produktion av gas i tjocktarmen, vilket ger utspänd buk och påverkar avföringen.
Fokus ligger även på att utesluta eller minska gluten, laktos, fruktos, fruktaner, till exempel vete och lök, samt galakto-oligosackarider som finns i baljväxter. Även så kallade polyoler som används som sockerfria sötningsmedel i godis, tuggummi och tabletter ska undvikas.
SSRD: Dieten fokuserar på minskning av sackaros, stärkelse och tillsatt socker. FODMAP är mindre strikt när det gäller detta. En annan skillnad mellan de två dieterna är att SSRD tillåter intag av fruktan, fruktos, laktos och sötningsmedel.
Källa: Bodil Ohlson/Lunds universitet
Dieterna har likvärdig effekt
Resultatet visar att symtomen förbättrades hos 75-80 procent av patienterna i båda grupperna – oavsett vilken diet de följde. Bland dem som drog ner på socker och stärkelse märktes dock en större viktnedgång. Här minskade även sötsuget, vilket Bodil Ohlson ser som positivt eftersom IBS-patienter i snitt väger mer än friska personer.
– Vi vill egentligen inte ens kalla SSRD för en diet. Det är så alla borde äta, inte bara de med IBS. Och till skillnad från Low FODMAP är SSRD lätt att förstå och lättare att följa. Du kan äta av allt när du är bjuden på middag, bara mindre av vissa saker. Om du vilar magen resten av veckan kan du synda lite en dag, säger Bodil Ohlsson.
I framtiden finns en risk att tungmetaller sprids längs världens kuster och rinner ut i haven. Med hjälp av en ny modell kan forskare vid Göteborgs universitet visa var risken för utsläpp är som allra störst.
Kustnära sediment och jordar kan binda metallföroreningar. Miljöer med lite syre och långsam nedbrytning begraver metallerna och därför kan omgivande, ofta känsliga, havsmiljöer, skyddas.
Men klimatförändringar och direkt påverkan från människor kan leda till att metallerna löses ut i havet. En lite högre salthalt i havsvattnet, eller mer syre närmast havsbottnen, kan göra att metall i högre utsträckning tas upp av levande organismer. Det kan leda till att både reproduktion och naturliga beteenden störs.
Modell bedömer risker
Forskare vid Göteborgs universitet och internationella kollegor har nu skapat en modell som uppskattar var risken för metallutsläpp är som störst.
– Vi har analyserat hur metaller uppför sig i kustnära grundvatten i ljuset av mänskligt drivna förändringar på klimatet och ökade metallutsläpp på grund av mänskliga aktiviteter längs kusten, säger Tristan McKenzie, forskare i marin kemi vid Göteborgs universitet.
Forskarnas analyser bygger på data om till exempel befolkningstäthet, graden av vattenrening och gruvdrift. Detta har sedan kombinerats med hur klimatförändringarna påverkar kustnära miljöerna i form av havsnivåhöjning, nederbördsförändringar, stormar och höjda vattentemperaturer.
Sydostasien ligger illa till
Modellen pekar på att de största riskerna finns i tropikerna, som har en tredjedel av världens kuststräckor. Kusterna i Sydostasien är extra utsatta.
– Där växer befolkningen snabbt, vattenreningen är otillräcklig och klimatförändringarna väntas drabba dessa områden hårt, enligt IPCC:s prognoser. Vår modell är användbar för framtida forskning om, och åtgärder mot, metallföroreningar, säger Tristan McKenzie.
Kuster i riskzonen
Fyra procent av världens kuster hamnar i den högsta riskkategorin. Här ingår områden med väldigt hög befolkningstäthet, sura sulfatjordar, kraftiga grundvattenflöden ut i havet, liten vattenrening och pågående gruvdrift mindre än tio kilometer från kusten.
Grundvatten för med sig metaller
Studien pekar särskilt ut grundvattenflödena vid kusterna som en tidigare förbisedd källa till föroreningar i haven. De underjordiska vattenflödena kan bära med sig metaller ut till havet.
– Grundvattenutsläpp kan ha lika stor betydelse som en flod som rinner ut i havet. Metaller från en soptipp eller industrimark kan sippra ner genom jorden för att transporteras iväg med grundvattnets hjälp tillsammans med andra föroreningar. Det är viktigt att räkna med grundvattnet när man tittar på riskerna för metallutsläpp i havet, säger Tristan McKenzie.
Astronomer vid Stockholms universitet har upptäckt fler svarta hål från tiden när universum var mycket ungt. Det här ger nya ledtrådar till förståelsen av hur supermassiva svarta hål bildades genom stjärnkollapser.
– Bildningsmekanismen för tidiga svarta hål är en viktig del av pusslet om hur galaxer utvecklas, säger Matthew Hayes som är forskare inom astronomi vid Stockholms universitet.
Hur de första svarta hålen bildades i det tidiga universum är fortfarande inte helt klarlagt. Det är känt att supermassiva svarta hål, som kan väga mer än en miljard solar, finns i centrum av flera galaxer mindre än en miljard år efter Big bang, se faktaruta.
– Många av dessa objekt verkar ha större massa än vi trodde att de kunde ha så tidigt. Antingen bildades de med mycket massa eller så växte de extremt snabbt, säger Alice Young, doktorand vid Stockholms universitet.
Svarta hål i universums tidiga fas
För att förstå sambandet mellan utvecklingen av galaxer och svarta hål använde ett internationellt forskarlag Hubbleteleskopet. Med hjälp av det kunde astronomerna undersöka antalet svarta hål som finns i en samling ljussvaga galaxer från tiden då universum var väldigt ungt.
Tidigare har data från flera veckors observationer samlats in för denna region i rymden. Nu har forskarna fått fram nya data och även mätt variationer i galaxernas ljusstyrka, som är ett tydligt tecken på svarta hål. Tack vare variationerna kunde forskarna identifiera fler svarta hål än vad som tidigare hittats.
Tusentals ljussvaga galaxer har fångats på bild med den längsta exponeringen som någonsin använts med rymdteleskopet Hubble. Den infällda bilden visar en av dessa avlägsna galaxer, där ljus kopplat till ett svart hål är markerat. Bild: Nasa, Esa, Matthew Hayes
Massiva stjärnor kollapsade
Resultaten tyder på att vissa svarta hål sannolikt bildades när massiva stjärnor – som bara bestod av väte, helium och små mängder litium – kollapsade under de första miljarder åren av kosmisk tid. Den här typer av stjärnor kan bara existera väldigt tidigt i universum. Stjärnor som bildats senare är nämligen förorenade av nya ämnen.
Andra alternativ för bildandet av svarta hål inkluderar kollapsande gasmoln, sammanslagningar av stjärnor i massiva kluster och tidiga svarta hål som bildades under universums första sekunder.
Nyckel till galaxernas utveckling
Den nya informationen om hur svarta hål bildas kan bidra till mer exakta modeller av hur galaxer tar form.
– Med hjälp av modellerna för hur svarta hål växer kan vi placera beräkningarna för hur galaxer utvecklas på en mer fysikaliskt motiverad grund, med ett exakt schema för hur svarta hål kom till genom kollapsande massiva stjärnor, säger Matthew Hayes.
Big bang – universums startpunkt
Big bang är den mest vedertagna förklaringen till hur universum uppstod. Enligt astronomernas teori tog vårt universum form från en mycket tät samling materia i rymden.
För ungefär 13,8 miljarder år sedan expanderade den här koncentrerade punkten snabbt – och sträckte ut sig för att bli så stort som universum är nu. Men det fortsätter hela tiden att växa.
Det går till exempel att mäta att universum expanderar genom att studera olika galaxer och deras förhållande till varandra över tid.
Med Big bang uppstod rum, tid och materia. Vad fanns då före denna händelse? Svaret är att det vet man inte. Det är idag inte möjligt att se längre tillbaka i tiden än ögonblicket efter att universum bildades.
Artificiell intelligens är på frammarsch inom sjukvården. Det visar en studie bland brittiska läkare, där allt fler låter chattbottar hjälpa till med administration och stöd vid diagnoser. Men den ökade användningen reser också frågor om etik och patientsäkerhet, menar forskare.
En av fem allmänläkare i Storbritannien använder generativa AI-verktyg på sina mottagningar, oftast ChatGPT. Det framgår i en studie som letts från Uppsala universitet.
– Det pratas mycket om AI-hajpen, men vår studie visar att användningen av AI inom vården inte är något som ligger långt borta vid horisonten – det är något som händer här och nu, säger Charlotte Blease som är docent vid Uppsala universitet.
– Läkarna har sett värdet i att använda den här typen av verktyg. Nu måste det medicinska samfundet agera skyndsamt för att hinna ta tag i de etiska och praktiska utmaningar som generativ AI medför för patienterna, fortsätter hon.
Hjälp med pappersarbete och diagnoser
Syftet med studien var att mäta hur vanligt det är att allmänläkare i Storbritannien använder AI-drivna chatbottar. Forskarna ville också förstå hur verktygen används inom vården.
Det visade sig att nästan 30 procent av läkarna använde verktygen för att ta fram dokumentation efter patientbesöken. Ungefär lika många använde AI som stöd vid diagnoser.
Enligt forskarna visar resultatet att chattbottar blivit värdefulla resurser inom vården, särskilt för att minska den administrativa arbetsbördan och ta fram beslutsunderlag.
Risker med AI
Men det finns en baksida. AI-verktygen kan generera missledande information och ta fram felaktiga uppgifter. Det finns också en risk att verktygen förstärker fördomar och äventyrar patienternas rätt till ett privatliv.
Eftersom AI-utvecklingen går så snabbt behövs nu stabila riktlinjer och utbildningsprogram för att säkerställa att verktygen används på ett säkert och effektivt sätt inom vården, menar forskarna.
– Studien visar att brittiska allmänläkare i allt högre grad förlitar sig på AI-verktyg, trots bristen på formell utbildning och vägledning och de potentiella risker som detta medför. Det här är utmaningar som sjukvårdssektorn och tillsynsmyndigheterna kommer att få kämpa vidare med, men samtidigt har behovet av att ta klivet över till 2000-talets arbetsmetoder aldrig varit större, säger Charlotte Blease.
Mer om studien
Studien är den största undersökningen om generativ AI inom sjukvården sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022. Den har gjorts i samarbete med Harvard i USA och Basel-universitetet i Schweiz.
Studien genomfördes i februari 2024 och ingick i en månatlig undersökning som riktades till allmänläkare från olika regioner i Storbritannien. Drygt 1 000 läkare som var registrerade på Doctors.net.uk, det största professionella läkarnätverket i Storbritannien, svarade på frågorna.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
