Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet, visar en studie. Barn till äldre mammor föds oftare för tidigt eller med komplikationer som låg födelsevikt eller lågt blodsocker.
Kvinnor skaffar barn allt senare i stora delar av världen. I Sverige var 4,8 procent av kvinnorna som födde barn 40 år eller äldre år 2022.
Tidigare forskning har visat att äldre mammor skiljer sig från yngre bland annat genom högre BMI, högre andel assisterade befruktningar, ökad risk för vissa sjukdomar under graviditeten och högre andel förlossningar via kejsarsnitt. Därför ville forskare vid Uppsala universitet undersöka hur mammans ålder påverkade de nyfödda barnens hälsa.
Forskarna undersökte data från det svenska medicinska födelseregistret som omfattar alla graviditeter från vecka 22 som leder till förlossning. De tittade på 312 221 barn som föddes under perioden 2010–2022 av kvinnor över 34 år.
Barnen delades in i tre grupper utifrån mammans ålder: 35–39 år, 40–44 år och 45 år och äldre.
Forskarna var särskilt intresserade av hur barnens hälsa påverkades vid födseln när mamman var äldre än 39 år. Barnen som fötts av mammor i ålder 35–39 år fungerade alltså som referensgrupp.
Ökad risk för dödföddhet
Sofia Voss, AT-läkare och forskningsassistent vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, säger att resultatet för och främst visar att det är ovanligt med allvarliga komplikationer för barnet, oavsett mammans ålder.
− Men vi såg också att barn till äldre mammor har en högre risk för bland annat dödföddhet, för tidig födelse, låg födelsevikt i förhållande till graviditetslängd samt lågt blodsocker jämfört med barn till mödrar 35–39 år. Studien visade också̊ att barn till mödrar 45 år och äldre hade allra högst risker, säger hon i ett pressmeddelande.
Dödfödsel är ovanligt i Sverige, men förekom i 0,83 procent av graviditeterna hos kvinnor som var 45 år eller äldre. Det kan jämföras med 0,42 procent hos kvinnor i åldern 35–39 år.
När det gäller för tidig födsel förekom det i 4,8 procent av fallen i gruppen som hade mammor i åldern 35–39 år. Bland kvinnor i åldern 40–44 år var motsvarande andel 6,1 procent, och bland kvinnor som var 45 år eller äldre föddes 8,4 procent av barnen för tidigt.
Hjälper vården planera rätt insatser för äldre mammor
I tidigare studier har man framförallt jämfört barn till unga mammor med barn till äldre mammor. I den aktuella studien var forskarna intresserade av att få en mer detaljerad bild av hur riskfördelningen ser ut bland de äldre mödrarna.
− Genom att jämföra olika grader av hög mödraålder kan studien också bidra till bättre och mer precis information till kvinnor som planerar framtida graviditeter. Då andelen äldre mödrar ökar kan vår studie bidra till att screening och insatser riktas dit den har mest nytta. Men också viktigt att informera allmänheten så att de ska kunna göra informerade val, säger Sofia Voss.
Bogongfjärilen har en pytteliten hjärna – men en märklig förmåga att navigera rätt. En ny studie visar att den orienterar sig med hjälp av Vintergatans stjärnor under sina långa flygningar till svala grottor i Australiens inland. Som extra kompass använder nattfjärilen jordens magnetfält.
Bogongfjärilen som lever i Australien har en hjärna stor som en tiondels riskorn. Men den har ett ”sjätte sinne” som länge förbryllat forskare.
Flyger 100 mil till okänd plats
Varje sommar flyger den oansenliga, gråbruna fjärilen över 100 mil i mörker till svala grottor i Snowy Mountains – en plats den aldrig tidigare besökt. När hösten kommer återvänder cirka fyra miljarder fjärilar till sina födelseplatser för att para sig, lägga ägg och dö. Hur de hittar rätt väg utan vägvisare är fortfarande ett mysterium.
I en ny studie kan ett internationellt forskarlag, lett från Lund, avslöja nya detaljer om migrationsmysteriet.
– Att navigera efter stjärnorna är en egenskap som bara människan, med hjälp av en sextant, och vissa nattmigrerande fåglar besitter. Nu kan vi konstatera att bogong-fjärilen är den tredje art som bemästrar detta konststycke, säger Eric Warrant, biologiprofessor vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Naturlig stjärnhimmel lotsar rätt
Med hjälp av avancerade flygsimulatorer och hjärnanalyser i magnetiskt neutrala miljöer har forskare undersökt hur bogongfjärilen navigerar under olika himlaförhållanden. När fjärilarna exponerades för en naturlig stjärnhimmel utan magnetfält flög de konsekvent i rätt riktning för säsongen.
– När stjärnhimlen roterades 180 grader, ändrade nattfjärilarna också riktning 180 grader, men när stjärnorna förvrängdes försvann deras orientering. Det var en riktig heureka-upplevelse att uppleva detta i experimenten, säger David Dreyer, forskare vid Lunds universitet.
Bogongfjärilar flyger över 100 mil till svala grottor i Snowy Mountains – en bergskedja i New South Wales, Australien. Trots att fjärilarna aldrig varit där tidigare lyckas de hitta rätt. Nattfjärilarna som studerades fångades i närheten av grottorna. Bild: Eric Warrant
Magnetfält en extra kompass
Forskarna lyckades också kartlägga neurala kretsar i bogongfjärilens lilla hjärna där information om stjärnornas lagras. Men fjärilen förlitar sig inte enbart på stjärnhimlen. När moln dolde stjärnorna behöll insekterna ändå rätt kurs, vilket tyder på att de även använder jordens magnetfält som en extra kompass.
– Det är helt fantastiskt med tanke på resans längd. Det motsvarar att vi människor skulle göra en flytt lång som två jorden runt-resor med endast våra sinnen till hjälp, säger Eric Warrant.
Hotad art i Australien
Den nya forskningen om fjärilens navigationsförmåga kan få praktiska tillämpningar – bland annat för ingenjörer som utvecklar drönare och andra autonoma farkoster. Upptäckten kan också ligga till grund för strategier som syftar till att bevara arter som hotas av klimatförändringar och förlust av livsmiljöer.
– Bogong-fjärilen är en hotad art i Australien på grund av torkan som är en följd av klimatförändringar. Det är av yttersta vikt att vi skyddar den här fantastiska navigatören och erbjuder den trygga vandringsvägar och mörka himlar, säger Eric Warrant.
Forskare har hittat en ny behandling mot neuroblastom, en agressiv sorts barncancer. När behandlingen testades på möss omvandlades tumörer till friska nervceller.
Neuroblastom är en typ av barncancer som drabbar nervsystemet och den cancerform som orsakar flest dödsfall hos små barn. Vissa patienter har god prognos, men de som har spridda cancertumörer kan ofta inte botas trots moderna kombinationer av kirurgi, strålning, cytostatika (cellgifter) och immunterapi.
Forskare vid Karolinska institutet och Lunds universitet har därför undersökt en ny behandlingsstrategi.
– De barn som överlever får ofta livslånga kognitiva svårigheter på grund av den tuffa behandlingen. Det finns därför ett stort behov av nya terapier för barn med neuroblastom, säger Marie Arsenian Henriksson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Omvandla cancerceller
Behandlingsmetoden som forskarna har undersökt kallas differentieringsterapi. Syftet med den är att omvandla cancerceller till mognare och friskare celler. Metoden används redan i dag med retinolsyra, men problemet är att många patienter inte svarar på behandlingen – och ungefär hälften utvecklar resistens.
Eftersom tumörerna vid neuroblastom är beroende av vissa enzymer för att undvika celldöd kan en hög förekomst av sådana enzymer kopplas till en sämre prognos. Nu har forskarna upptäckt att hämning av två enzymer, PRDX6 och GSTP1, skulle kunna vara ett alternativ istället för att behandla med retinolsyra.
– När vi hämmar enzymerna både i cancerceller i laboratoriemiljö och i musmodeller dör vissa av tumörcellerna medan andra mognar ut till aktiva, friska nervceller, vilket hämmar tumörtillväxten, säger Judit Liaño-Pons, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet.
Behöver testas på barn
I ett nästa steg kommer behandlingen att behöva testas i en klinisk studie för att undersöka dess säkerhet och effekt hos barn.
Den ena hämmaren är redan godkänd som särläkemedel* av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av en annan diagnos hos vuxna, vilket gör det till en särskilt lovande läkemedelskandidat, enligt forskarna.
*läkemedel som används för behandling av ovanliga sjukdomar.
Sex av tio personer med typ 2-diabetes har fettlever, enligt en studie från Linköpings universitet. Men betydligt färre hade utvecklat allvarlig leversjukdom. Risken var dock högre hos personer med fetma.
När ämnesomsättningen inte fungerar normalt, som vid så kallat metabolt syndrom, påverkas många organ i kroppen.
För leverns del kan det innebära att den lagrar allt mer fett. Ungefär var femte vuxen i Sverige har metabolt associerad fettlever, MASLD. Globalt kan så många som en tredjedel av världens vuxna befolkning vara drabbade.
Tillståndet kan i värsta fall utvecklas till levercirros, även kallat skrumplever, där ärrvävnad bildas i levern. Det är relativt ovanligt, men innebär en ökad risk för levercancer och hög dödlighet.
Personer med typ 2-diabetes kan drabbas
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för fettlever, men hur vanligt det är har tidigare varit oklart. Nu har forskare kartlagt förekomsten av MASLD och levercirros hos diabetespatienter som går på kontroller inom primärvården.
– Det är av stor vikt att hitta de få individerna som har stor risk för allvarlig leversjukdom, för där kan vi göra mycket nytta för patienten. Men det är som att leta efter en nål i en höstack. Förhoppningsvis kommer våra data hjälpa till med att hitta högriskindividerna bland alla patienter, säger Mattias Ekstedt, överläkare och biträdande professor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Nära 60 procent hade fettlever
Av drygt 300 personer med typ 2-diabetes i studien hade nästan 60 procent metabolt associerad fettlever, enligt undersökning med magnetkamera.
Med en ultraljudsmetod som mäter leverns stelhet såg forskarna förändringar som tyder på begynnande levercirros hos cirka sju procent av deltagarna. Förekomsten var dock lägre än i tidigare studier som gjorts på specialistkliniker, där patienterna ofta har svårare sjukdom.
– Fyndet är viktigt för att kunna avgöra om patienter med typ 2-diabetes bör screenas för sjukdom i levern. Flera internationella organisationer rekommenderar det i sina riktlinjer, men sådan screening har inte införts i Sverige, säger Wile Balkhed, AT-läkare vid Linköpings universitetssjukhus och doktorand vid Linköpings universitet.
Fetma ökar risken för skrumplever
Studien visade också att obesitas, fetma, ökade risken för att fettlever utvecklats till levercirros. Det överensstämmer med tidigare forskningsresultat.
– Personer med både typ-2 diabetes och obesitas är en särskild riskgrupp som vården bör rikta framtida insatser mot. I vår studie hade 13 procent i denna grupp begynnande ärrbildning i levern, vilket var en mycket större andel än de två procent i gruppen med enbart typ 2-diabetes utan obesitas, säger Wile Balkhed.
MASLD är inte nödvändigtvis ett permanent tillstånd – fettet i levern kan minska avsevärt vid viktminskning.
För att bättre kunna identifiera riskpatienter följer forskarna nu upp deltagarna fem år efter den första undersökningen.
Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan – och nu visar en studie att läkarnas attityder spelar en stor roll för hur benägna de är att skriva ut medicinen. Om kollegorna uppfattas som restriktiva eller inte, och hur ofta läkaren själv tar antibiotika, spelar in.
Antibiotika används för att behandla bakterieinfektioner. Men ju mer vi använder läkemedlet, desto snabbare utvecklas resistens – vilket gör att infektioner som tidigare varit enkla att behandla kan bli livshotande.
En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att svenska läkares som uppfattar att deras kollegor är restriktiva med antibiotika också själva i högre utsträckning avstår från att skriva ut läkemedlet.
Studien visar också att de egna vanorna spelar roll. Läkarna som själva undviker att ta antibiotika är också mer återhållsamma i sina yrkesroller, och tvärtom.
– Överanvändning av antibiotika är en viktig drivkraft för antibiotikaresistens. Därför spelar både attityder och läkarnas förskrivningsbeteende roll i kampen mot resistens, säger Elina Lampi, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Läkare använder mer antibiotika än allmänheten
Studien visar också att läkare använder mer antibiotika privat än allmänheten i genomsnitt. De är även mindre benägna att avstå från antibiotika när de själva är sjuka, trots att de har bättre kunskap och är mer oroliga för antibiotikaresistens än gemene man.
– Sambandet mellan läkares professionella och privata beteenden är intressant utifrån ett policyperspektiv. Det är bra att vara medveten om att både privata attityder och beteenden bland läkare påverkar antibiotikaförskrivning. Men när man jämför dessa med varandra så verkar den professionella normen, det vill säga förskrivningsbeteendet bland ens kollegor, vara viktigare.
Stärkt kultur kring återhållsamhet
När en läkare överväger antibiotikabehandling måste den omedelbara nyttan för patienten vägas mot de långsiktiga riskerna för samhället. För stor antibiotikaanvändning leder till resistenta bakterier, som är ett växande globalt hot mot folkhälsan.
– Att synliggöra kollegors goda exempel och stärka kulturen kring återhållsamhet kan vara en del i att hitta effektiva vägar framåt för att bromsa antibiotikaresistens. Vår studie visar att det även behövs samhällsvetenskaplig forskning inom det här området, säger Elina Lampi.
Hur det gick till när den korvformade dvärggalaxen, Gaia Enceladus, absorberades av Vintergatan för tio miljarder år sedan har man man tidigare inte känt till. Nu har forskare upptäckt att den passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax.
Stora galaxer bildas genom att mindre galaxer kolliderar, smälter samman och klumpar ihop sig. De stora spiralgalaxer vi ser idag, som vår galax Vintergatan, är resultatet av sådana kosmiska kärleksmöten.
Ett viktigt mål för astronomer är att hitta rester efter kollisioner från tiden då universum var ungt eftersom de ger oss viktiga nycklar till vår galax utveckling. Men det är svårt eftersom vi befinner oss mitt inne i Vintergatan och inte kan se alla dess komponenter utifrån.
2018 lyckades dock forskare hitta resterna av galaxen Gaia Enceladus som absorberades av Vintergatan för tio miljarder år sedan. Exakt hur det gick till när dvärggalaxen – bestående av stjärnor, gas och mörk materia med en massa motsvarande 50 miljarder solar – gick upp i Vintergatan har man hittills inte känt till.
– Vi kan nu visa att dvärggalaxen inte absorberades på en gång. Gaia Enceladus passerade vid flera tillfällen och lämnade efter sig stjärnor som vi identifierat och studerat. De öppnar ett fönster till en galax liv och död – något som fram till nu bara förutspåtts i simuleringar, säger Heitor Ernandes, postdoktor vid institutionen för geologi på Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Stjärnor är som levande fossiler
En studie från Lunds universitet har undersökt de stjärnor som från början kom från Gaia Enceladus genom att titta på grundämnen i dem. Mängden av olika grundämnen i en stjärna beror nämligen på vad som har hänt i galaxen tidigare.
I tunga stjärnor skapas nya grundämnen genom fusion. När stjärnan exploderar kastas dessa grundämnen ut. Nästa generations stjärnor får då en högre mängd av dessa grundämnen och så fortsätter processen. Detta betyder att de stjärnor som skapades först har minst av ett visst grundämne medan de som skapats senare har högre halter.
Stjärnorna från Gaia Enceladus har generellt en lägre sammansättning av järn och magnesium och rör sig på ett speciellt sätt.
– Vi blev överraskade över hur mycket information vi kunde ta reda på om Gaia Enceladus historia tack vare dess stjärnor som idag existerar som levande fossil i vår egen galax. Stjärnorna ruvar på kemiska ledtrådar om var och när de bildades. Det är som att rekonstruera en förlorad civilisation genom de artefakter den lämnade efter sig, säger Heitor Ernandes.
Sammansmältningen var mer utdragen än man tidigare trott
Genom att studera grundämnena i stjärnorna och även titta på deras rörelseenergi kunde forskarna visa att de dragits in i Vintergatan vid minst två olika passager. Stjärnor med högre halter järn och magnesium har sitt ursprung i de inre delarna av Gaia Enceladus, där stjärnbildningstakten var högre.
Genom analysen av grundämnena drar forskarna slutsatsen att processen när Gaia Enceladus smälte samman med Vintergatan var mer utdragen och komplex än vad man tidigare trott.
– Att förstå hur Vintergatan bildades är en del av att förstå var vi kommer ifrån. Studier som denna hjälper oss att avslöja vår galax historia och inspirerar till nyfikenhet kring vår plats i universum. Det är också en kraftfull påminnelse om att även stjärnor bär på minnen från sitt förflutna, säger Heitor Ernandes.
Användningen av AI och chatbotar som ChatGPT ökar snabbt i Sverige, både privat och i arbetslivet. Samtidigt växer oron för teknikens samhällspåverkan – främst när det gäller risken att AI kan påverka demokratiska val.
Svenskarnas vanor och attityder till artificiell intelligens, AI, har studerats av SOM-institutet under de senaste två åren.
Den senaste rapporten visar att allt fler använder AI-chatbotar som ChatGPT, både privat och i arbetet. Mellan 2023 och 2024 har andelen regelbundna användare fördubblats.
Stort åldersglapp
Trots ökningen har tekniken ännu inte slagit igenom brett. 78 procent av svenskarna använder aldrig chatbotar i jobbet, och 68 procent använder dem aldrig privat.
– Ökningen följer väntade åldersmönster. Användningen bland de som är 65 år och äldre är i princip obefintlig, men i gruppen 16 till 29-åringar använder redan 20 procent AI varje vecka i sitt arbete, säger Marcus Weissenbilder, undersökningsledare vid SOM-institutet i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
De tar mest hjälp av AI
Hög- och låginkomsttagare använder chatbotar på jobbet i högre utsträckning än medelinkomsttagare.
Även utbildningsnivå spelar in – högutbildade använder chatbotar i högre grad än lågutbildade.
Yrkesgrupper inom ekonomi, utbildning, IT, teknik och ingenjörsyrken sticker ut som flitiga användare.
Oro för demokratin
Parallellt med ökad användning växer dock befolkningens skepsis till AI:
En klar majoritet, 61 procent, tycker att AI medför en större risk än möjlighet för samhället – en ökning med sju procentenheter sedan 2023.
57 procent anser att AI utgör ett hot mot mänskligheten. Fler svenskar är nu positiva till att pausa utvecklingen av AI.
Nästan hälften av befolkningen – 49 procent – är mycket oroade över att AI-genererad desinformation kan påverka demokratiska val. Endast en av fyra tror att de själva kan känna igen AI-desinformation. Ännu färre tror att andra klarar det.
– Bara de senaste månaderna har AI-genererad video tagit stora steg framåt, och utvecklingen lär fortsätta till valet 2026. Svenska partier och myndigheter bör förbereda sig på att fientliga aktörer kan använda tekniken för valpåverkan. Medborgarnas oro för just detta gör förberedelser avgörande för valets legitimitet, säger Marcus Weissenbilder
Många tror att AI tar jobben
Förtroendet för AI:s ekonomiska nytta minskar också. Endast 29 procent tror att AI-utvecklingen skapar fler jobb än den tar bort.
– Bland de positiva aspekter av AI som ändå syns i undersökningen kan nämnas att trots en minskning med sju procentenheter är det fortfarande en majoritet av befolkningen som tror att AI kommer att medföra stor ekonomisk utveckling, säger Marcus Weissenbilder.
Frågorna om synen på AI har ställts i samband med nationella SOM-undersökningarna 2023 och 2024, där drygt 26 000 slumpvis utvalda svenskar har erbjudits att besvara frågor. Svarsfrekvensen var cirka 50 procent.
Forskare har upptäckt att två läkemedel, ett mot rökning och ett mot depression, verkar fungera bra ihop för personer med alkoholberoende. Den kombinerade behandlingen dämpar suget, sänker alkoholkonsumtionen och ger mindre risk för illamående.
Alkoholberoende är en allvarlig sjukdom som kan förkorta livet med 25 år eller mer för dem som dricker mest. Samtidigt fungerar dagens läkemedel bara för en liten del av patienterna.
En studie från Göteborgs universitet har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Lunds universitet och Linköpings universitet testat en ny behandling mot alkoholberoende genom att öka dopaminhalten* i hjärnan.
Forskarna hade hypotesen att brist på dopamin ökar suget efter alkohol. Därför ville de förstärka dopaminets effekt genom att kombinera två läkemedel. Det ena är vareniklin, som används mot rökning och ökar frisättningen av dopamin, och det andra är bupropion, som hjälper hjärnan att hålla nivån av dopamin uppe.
*Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet och spelar en central roll för belöningssystemet.
Minskad konsumtion
Studien pågick i 13 veckor och 384 personer med måttligt till svårt alkoholberoende deltog. De lottades in i fyra grupper och fick antingen båda läkemedlen, ett av dem eller placebo, en behandling utan verkan. Varken deltagarna eller forskarna visste under tiden vem som fick vad.
Resultaten visar att alkoholkonsumtionen minskade mest hos dem som fick kombinationsbehandlingen, men att även vareniklin hade effekt.
– Vi ser ungefär dubbelt så stor effekt som med de läkemedel som finns i dag, vilket är väldigt lovande. Det behövs dock fler studier för att bekräfta resultaten innan kombinationsbehandlingen kan registreras för alkoholberoende, säger Bo Söderpalm, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Mindre illamående
En viktig upptäckt var att kombinationsbehandlingen gav mindre illamående, vilket annars är en biverkan av vareniklin. De som ändå fick illamående hade det under kortare tid – lika kort som i placebogruppen.
– Illamående är en besvärande biverkan vid behandling med vareniklin. Det var överraskande men väldigt intressant att illamåendet minskade när bupropion lades till. Att kombinationsbehandlingen är mer tolererbar för patienten ökar chanserna för att de fullföljer behandlingen, säger Andrea de Bejczy, disputerad forskare, knuten till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Forskare har hittat ett sätt att göra kläder av rester från jordbruk. Metoden kräver mindre kemikalier och kan leda till en textilproduktion som är bättre för klimatet.
Klädtillverkning från den vattenkrävande bomullen ger ett stort klimatavtryck. De senaste åren har textilmaterial baserade på cellulosa från andra råvaror därför seglat upp som ett alternativ för en mer klimatvänlig produktion.
Hittills har man mest använt cellulosafibrer från trä, men nu har forskare vid Chalmers tekniska högskola hittat en enklare metod genom att använda jordbruksrester.
I Sverige finns det mycket rester från jordbruk. I sin studie testade forskarna att använda havreskal, vetestrå, potatisskal och pressade sockerbetor. Resultatet visar att havreskal och vetestrå fungerar bäst och smidigast för att skapa den textilmassa som används för att tillverka kläder.
– Med den här metoden, som vi har vidareutvecklat i studien, visar vi att det går att göra textilmassa av vissa jordbruksrester. Det är ett viktigt steg mot att kunna skapa textil av restprodukter i stället för att använda bomull, som inte är klimatvänligt, eller trä: en råvara som vi vill använda till väldigt mycket, samtidigt som den behöver värnas ur klimatsynpunkt, säger Diana Bernin, docent vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Mer hållbar tillverkning med lut
Forskarna använde sig av metoden sodakokning, vilket innebär att råvaran kokas i lut. Det gör tillverkningen mer hållbar.
– Lut innehåller inga gifter eller ämnen som påverkar naturen. Sodakokning fungerar inte för träfibrer, så jämfört med cellulosatillverkning från skogen krävs färre kemikalier när textilmassan skapas från vetestrå och havreskal. Det är också en enklare process, bland annat eftersom det inte krävs bearbetningar som flisning och avbarkning. Dessutom kan det ekonomiska värdet av havre och vete ökas, när det som idag är restströmmar i stället kan användas som råmaterial för cellulosautvinning, säger Diana Bernin.
Redan befintliga industrier skulle kunna användas
Utöver de rester från jordbruk som forskarna undersökte är det troligt att flera andra restprodukter kan användas. Diana Bernin jobbar bland annat med ett internationellt projekt som har kunnat visa att en sorts pressat gräs från åkervall fungerar mycket bra för att skapa textilmassa med metoden sodakokning.
Forskarna tror att det finns goda möjligheter att använda pappersmassaindustrin, där teknik och processer redan finns på plats, för att göra textilmassa från jordbruksrester i framtiden.
– Om vi kan utnyttja vår befintliga industri och justera processerna i stället för att bygga nya produktionsanläggningar är mycket vunnet, säger Diana Bernin.
Parasitlarver från sötvattensmusslor kan styra fiskars beteende, visar en avhandling från Karlstads universitet. Infekterade fiskar simmar längre och söker sig till platser som gynnar musslornas fortplantning.
Sötvattensmusslor spelar en viktig roll i ekosystemet. De renar vattnet, ökar den biologiska mångfalden och skapar livsmiljöer för andra arter. Men deras överlevnad är helt beroende av rätt sorts fiskar, som hjälper dem att sprida sig.
Att organismer parasiterar på andra är inget ovanligt. Nästan 40 procent av alla kända arter i världen är parasiter – och många fyller viktiga ekologiska funktioner.
– Sötvattensmusslor är ett tydligt exempel. Som vuxna rör de sig knappt alls, men deras larver, så kallade glochidier, fäster sig vid fiskars gälar eller fenor. På så vis får de skjuts till nya områden, säger Sebastian Rock som är biologiforskare vid Karlstads universitet.
Fiskar simmar till bra plats
I sin avhandling visar Sebastian Rock att larverna inte bara liftar – de påverkar också fiskarnas beteende. De infekterade fiskarna simmar längre, men söker sig även aktivt till delar av älven där vuxna musslor har störst chans att fortleva och föröka sig.
– Våra resultat visar att larverna aktivt påverkar fiskarnas val av livsmiljö, vilket gynnar musslornas livscykel, säger Sebastian Rock.
Forskningen ingår i två EU-projekt där forskare, myndigheter och energibolag samarbetar för att restaurera vattendrag, förbättra fiskvandring och återställa livsmiljöer för både fiskar och musslor.
Forskare har med hjälp av odlade organ från mänskliga stamceller kartlagt hur den invasiva shigella-bakterien infekterar tarmvävnad. Studien banar väg för att använda samma metod i forskning om andra allvarliga infektioner.
Shigella orsakar den allvarliga tarminfektionen dysenteri och ligger bakom över 200 000 dödsfall årligen i världen. Främst drabbas små barn.
Nu visar en internationell studie, där bland annat Uppsala universitet deltagit, att odlade mänskliga organ kan användas för att kartlägga hur shigella tar sig in i tarmslemhinnan. Det ger forskare en ökad förståelse för hur bakterier beter sig för att göra oss sjuka – något som tidigare varit svårt att studera eftersom djurförsök ofta inte speglar människans fysiologi.
– Det är första gången vi har kunnat kartlägga vilka gener shigella behöver för att orsaka infektion med hjälp av en mänsklig modell som efterliknar tarmvävnad, säger Maria Letizia Di Martino, forskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Tarmmodeller av stamceller
Shigella-bakterier använder en arsenal olika ”vapen” för att angripa kroppens vävnader och störa immunförsvaret. För att förstå vilka gener som styr denna vapenproduktion använde forskarna så kallade intestinala organoider – små tarmmodeller odlade från mänskliga stamceller som renats fram från restmaterial vid kirurgiska ingrepp.
Med hjälp av en metod som slumpmässigt slår ut gener kunde forskarna undersöka hur detta påverkade bakteriens förmåga att infektera organmodellen.
Resultatet blev en första heltäckande karta över vilka gener shigella använder för att attackera mänsklig tarmvävnad.
Utveckling av behandlingar
Men metoden som shigella använder är inte unik. Den finns även hos bakterier som infekterar bland annat lungor och urinvägar.
– Shigella har omkring 5 000 gener, men vi såg att det bara är ungefär 100 av dem som är nödvändiga för att bakterien ska kunna invadera vävnad och orsaka aggressiv infektion, säger professor Mikael Sellin vid Uppsala universitet och fortsätter:
– Den här listan är en guldgruva för oss vill förstå infektionsförlopp och utveckla nya behandlingar för att ”stänga av” bakteriers sjukdomsalstrande beteende.
En majoritet av svenskarna tycker att skolans viktigaste uppgift är att fostra demokratiska medborgare, visar en studie. Forskare tycker att debatten om skolan behöver bli mer saklig och mindre fixerad vid betyg och konkurrens.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt människors syn på skolans syfte, kvalitet och politiska inriktning. Resultatet visar att många tycker att det är skolans viktigaste uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Betydligt färre tycker att skolan i första hand ska förbereda elever för global konkurrens.
– Jag blev förvånad över att stödet för skolans demokratiska uppdrag fortfarande är så starkt, trots att den offentliga debatten i så stor utsträckning kretsar kring konkurrens, mätresultat och effektivisering, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Två konkurrerande skolideal
I studien tecknas bilden av två skolpolitiska ideal. Det ena är idealet om en nationell välfärdsskola, som betonar jämlikhet, samhällsgemenskap och demokratiskt medborgarskap.
Det andra är det globaliserade konkurrensskole–idealet, där valfrihet, marknadstänkande och internationella jämförelser dominerar.
Resultatet visar att opinionen tydligt lutar åt välfärdsskolan. Hela 65 procent vill förbjuda vinstdrivande företag att driva skolor. Många upplever att den svenska skolans kvalitet har försämrats över tid, samtidigt som en majoritet tycker att skolan i den egna kommunen fungerar ganska eller mycket bra.
– Det tyder på att bilden av skolan påverkas starkt av media och missbruk av internationella jämförelser som PISA. Men när medborgarna ser till egna erfarenheter är uppfattningen mer nyanserad, säger Sverker Lindblad.
Stödet för välfärdsskolan starkt bland äldre
Forskarna har analyserat människors åsikter om skolan i olika grupper. En dominerande grupp stödjer välfärdsskolan och är skeptiskt till marknadsmodellen. En mindre grupp förespråkar konkurrensskolan och en tredje har blandade känslor.
En särskilt intressant grupp är enligt forskarna de som är negativa till både vinstdrift och skolans demokratiska uppdrag. Där återfinns främst väljare på högerkanten.
– Vår analys visar att åsiktsskillnaderna inte bara följer partilinjer, utan också ålder. Stödet för välfärdsskolan är särskilt starkt bland äldre, medan yngre och medelålders väljare är mer splittrade, säger Sverker Lindblad.
Forskare efterlyser mer saklighet
Sverker Lindblad är kritisk till hur skoldebatten förs i dag och menar att det lyfts för få sakliga argument.
– Skolan reduceras ofta till en fråga om betyg och konkurrenskraft. Vi forskare har ett ansvar att bidra med perspektiv som nyanserar debatten. Vi behöver också lyfta fram att skolan har andra viktiga uppgifter för samhälle och individ som bildning, och att utbilda aktiva och kunniga medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Han tycker att forskare måste bidra mer med sakliga argument och kritisk prövning, i en tid när ytliga prestationskrav och ogenomtänkta åtgärder verkar ta över dagordningen i debatten om skolan.
Nu ska forskarna gå vidare med att analysera hur uppfattningar om skolan har förändrats över tid, från 1960–talet och framåt.
– Vi vill också förstå hur olika partiers syn på skolans uppdrag har förändrats. Det är avgörande för att kunna föra en mer konstruktiv skolpolitisk diskussion, säger Sverker Lindblad.
Den viktigaste mineralen i elbilsbatterier är litium, men Kina dominerar litiummarknaden och ingen utvinning sker i Europa. En studie visar nu att det finns en stor potential för europeisk litiumproduktion – vilket skulle kunna mer än halvera EU:s importberoende i framtiden.
Den europeiska biltillverkningen står i dag för sex procent av EU:s BNP. Den riskerar dock att bli ett minne blott om inte Europa kan börja tillverka egna elbilar och batterier. I dag är 20 procent av nytillverkade bilar i Europa elbilar. Samtidigt har EU som mål att förbränningsmotorer i fordon ska vara utfasade fram till 2035.
I dagens elbatterier är litium den viktigaste mineralen. Den som har mest utvinning och raffinering av metallen sitter alltså på ett starkt kort. Och det gör Kina.
– Den kinesiska staten har i många år gått in med strategisk stödfinansiering till kinesiska företag inom grön teknik. EU, som har som mål att stärka egen produktion, kan behöva göra liknande för att komma i kapp. För enskilda länder är investeringskostnaden och risken för stor, säger André Månberger, forskare och expert på kritiska metaller vid Lunds tekniska högskola, i ett pressmeddelande.
Utvinning i Europa kan halvera importberoendet
En studie från Lunds tekniska högskola har kartlagt världens handelsberoenden av litium. Resultatet bekräftar Kinas dominans.
– Risken med Kinas dominans är inte bara att Europa tappar inhemsk fordonsindustri och därmed välfärd, utan också att vi kan bli måltavla för utpressning i händelse av globala konflikter, säger André Månberger.
Forskarna har också sammanställt platser som geologer hittat i Europa, Kina och USA där litium skulle kunna utvinnas.
För Europas del är några få är redan på gång, men ingen kommersiell utvinning sker i dagsläget. Platserna där litiumgruvor skulle kunna byggas finns i huvudsak i Spanien, Portugal, Tyskland, Frankrike, Serbien och Finland.
Forskarna har jämfört vad EU:s behov av litium på 2030-talet kommer att vara med hur mycket gruvorna skulle kunna producera vid samma tidpunkt. Deras slutsats är att om gruvorna tas i bruk kan EU mer än halvera sitt framtida importberoende.
Flera utmaningar på vägen
Det finns dock utmaningar på vägen till storskalig litiumutvinning i Europa. Det handlar om investeringskostnader, motstånd från närboende, risken för läckage av kemikalier till grundvattnet, påverkan på naturen och ansvarsfrågor av olika slag.
– Det finns lovande tekniker som testas i Tyskland där utvinning av litium görs geotermiskt. När varmt vatten pumpas upp för användning av bergvärme kommer litium från urberget med ”på köpet”. Detta kan filtreras bort med nya membrantekniker och användas. Metoden minskar åverkan på natur och risken för konflikt med närboende, men tyvärr utgör dessa fyndigheter bara en mindre del av projekten och även konventionella gruvor kommer behövas om Europa ska minska sitt importberoende.
Forskarna hoppas att studien ska visa på den potential som utvinning inom Europa har.
– Den betydande potentialen inom Europa kan innebära att alla fyndigheter inte behöver utvecklas och förhoppningsvis kan denna kunskap bidra till en diskussion om hur olika målsättningar kan prioriteras.
Litium kan återvinnas i framtiden
Litium är en reaktiv metall och ett grundämne med hög ledningsförmåga. Metallen finns i många bergarter. Vissa kopplar litium till medicin, och metallen är fortfarande viktig vid behandling av bipolär sjukdom. Den har också använts vid tillverkning av smörjolja.
Sedan John Bannister Goodenough upptäckte och utvecklade litiumjonbatteriet – vilket han också fick Nobelpriset i fysik för år 2019 – så har grundämnet i stället börjat användas mer i uppladdningsbara batterier.
Om några år, när allt fler elbatterier börjar bli oanvändbara, kan litium också börja återvinnas. Detta kräver ny teknik som ännu inte finns på plats men som förväntas tar fart när ”sopberget” växer och efterfrågan ökar. Behovet av nyutvinning kommer dock finnas kvar även om en del litium kan återvinnas.
De hushåll som drabbades av höga elpriser under energikrisen är mer negativa till klimatpolitik, visar en studie. Prisskillnaderna mellan de svenska elområdena leder också till missnöje och en känsla av orättvisa.
Forskare vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet har undersökt 4 000 hushåll som bor nära en av Sveriges elområdesgränser för att ta reda på deras inställning till koldioxidskatt. Studien visar att ett fördubblat elpris ökade motståndet mot koldioxidskatt med 20 procent.
Studien visar också att högre elpriser ledde till att många fick en överdriven uppfattning om hur dyra och orättvisa skatterna är, särskilt för hushåll med lägre inkomster.
– Mycket av det som gör att folk är negativa till koldioxidskatt bygger på missuppfattningar. Man underskattar den miljömässiga vinsten och överskattar vad den kommer att kosta det egna hushållet, säger Jens Ewald, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Elområden upprör
Sveriges fyra elområden infördes 2011. Fram till 2022 var det inga större skillnader i pris mellan områdena, men efter Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen i Europa uppstod stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige.
Nu har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att utreda om systemet med elområden ska tas bort.
– Folk blir förbannade över det som de uppfattar som orättvist, vilket gör dem mer skeptiska till klimatpolitik. Det betyder inte att vi bör avskaffa elområdena, men det visar tydligt att vi måste bli bättre på att förklara varför systemet finns och hur det fungerar, säger Jens Ewald.
Sverige ett föregångsland
Sverige var först i världen med att införa koldioxidskatt 1991 och har sedan dess varit ett föregångsland. Men valet 2022 ledde till ett trendbrott, när flera partier gick till val på sänkta bensinpriser.
– Koldioxidskatter möter ofta politiskt motstånd, trots att de är viktiga verktyg i klimatarbetet. De undantag och skattelättnader som införts under senare år är det första tydliga hacket i kurvan, och innebär att den effektiva koldioxidskatten har sänkts, vilket försvagar Sveriges klimatpolitik, säger Jens Ewald.
Antalet konflikter och krig var rekordmånga under 2024, enligt en rapport från UCDP. Samtidigt har våldet mot civila ökat kraftigt.
Antalet väpnade konflikter i världen nådde en ny topp under 2024, enligt Uppsala Conflict Data Program, UCDP. Totalt registrerades 61 aktiva konflikter – det högsta antalet sedan mätningarna inleddes 1946. Elva av konflikterna klassas som krig.
Trots den kraftiga ökningen minskade antalet dödsfall något. Omkring 160 000 människor beräknas ha dött i organiserat våld under 2024.
− Det handlar inte om att världen blivit fredligare. Vi ser fler krig och fler konflikter än tidigare, men med något färre dödsfall än det exceptionellt blodiga året 2022. 2024 är det fjärde våldsammaste året senast folkmordet i Rwanda 1994, säger Shawn Davies, senior analytiker vid UCDP, i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Många civila offer
Kriget i Ukraina fortsätter att vara världens dödligaste konflikt med cirka 76 000 dödsfall kopplade till strider under 2024. I Mellanöstern bidrog Israels krig i Gaza och mot Hizbollah i Libanon till omkring 26 000 döda – där 94 procent av offren var civila eller av okänd identitet, enligt UCDP.
− Det har blivit allt svårare att avgöra vilka som är civila och vilka som tillhör väpnade grupper, trots att informationsläget i många områden förbättrats under de senaste 15 åren. Det är särskilt utmanande i situationer där gränsen mellan civil och stridande suddas ut, eller där urskillningslöst våld såsom flygbombningar används i tätbefolkade områden, säger Therese Pettersson, senior analytiker vid UCDP.
Våld som uttryckligen riktar sig mot civila ökade med 31 procent jämfört med föregående år. En stor del av offren för riktade attacker finns i Demokratiska republiken Kongo.
Mellanstatliga konflikter har ökat
Antalet konflikter där stater är inblandade har nästan fördubblats sedan 2010. Dödssiffrorna har femfaldigats – trots tillfälliga nedgångar vissa år. Samtidigt har de mellanstatliga spänningarna ökat kraftigt.
− Under det senaste decenniet har vi sett en ökning i antalet mellanstatliga konflikter och under 2024 registrerades det högsta antalet sedan 1987. Konflikter där stater aktivt stödjer väpnade grupper i andra länder har också blivit vanligare under den här perioden. Det är en oroande utveckling som riskerar att bidra till högre dödstal, säger Shawn Davies.
Nyfödda barn som överlever allvarliga hälsoproblem löper högre risk att dö under barndomen och tonåren än barn som var friska som nyfödda, visar en studie. Därför tycker forskare att det är viktigt att sjuka spädbarn följs upp under hela barndomen och tonåren.
Forskare på Karolinska institutet har undersökt över två miljoner barn som föddes i Sverige mellan 2002 och 2021. Ungefär 49 000 av dem hade allvarliga hälsoproblem när de var nyfödda. Det handlade bland annat om andningsproblem, neurologiska besvär eller svåra infektioner.
Barnen överlevde de första fyra veckorna efter förlossningen och med hjälp av nationella register kunde forskarna ta reda på hur många som dog senare i livet och vad de dog av.
Resultaten visar att 863 av de barn som hade svåra hälsoproblem som nyfödda dog senare i livet – och att de löpte en nästan sex gånger högre risk att dö under barndomen och tonåren jämfört med barn utan sådana problem.
De allra flesta överlever
Risken att barnen som var allvarligt sjuka som spädbarn skulle dö var störst under det första levnadsåret, men var förhöjd även under de följande åren. De barn som haft neurologiska hälsoproblem hade störst risk att dö i förtid – nästan 18 gånger högre risk jämfört med friska barn.
– Vår studie visar att allvarliga hälsoproblem hos nyfödda kan påverka barnets överlevnadschanser under många år framåt. Därför är det viktigt att dessa barn följs upp under hela barndomen och tonårstiden och att deras familjer får ett långsiktigt stöd av hälso- och sjukvården, säger Hillary Graham, doktorand vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
– Samtidigt är det viktigt att framhålla att även om risken för död är flerfaldigt ökad, så överlever de allra flesta barn med allvarliga hälsoproblem i nyföddhetsperioden till vuxen ålder.
Fler flickor än pojkar dog
Resultatet visar också att fler flickor än pojkar dog bland dem som hade allvarliga hälsoproblem. Det var även fler för tidigt födda barn som dog, men det kunde inte helt förklaras av för tidig födsel.
Jämfört med friska, fullgångna barn hade fullgångna barn med svåra hälsoproblem en sjufaldigt ökad risk att dö. Vanliga dödsorsaker var infektioner, neurologiska eller metabola sjukdomar och andnings- eller cirkulationsstörningar.
När forskarna jämförde barnens risk att dö med syskon i samma familj var den förhöjda risken densamma. De kunde inte undersöka äldre tonåringar fullt ut, eftersom bara en del av deltagarna hade nått den åldern vid studiens slut. De undersökte inte heller tvillingar eller andra flerfödslar.
– Nästa steg i vår forskning är att utöka studierna om hur dessa tidiga hälsoproblem hos spädbarn kan påverka barns långsiktiga utveckling, särskilt bland barn med neurologiska besvär, säger Neda Razaz, docent vid institutionen för medicin på Karolinska institutet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
