Vid en presskonferens idag kring universitetets satsning på utbildning och forskning i glasteknik och glasdesign berättade Erika Lagerbielke om sina planer för arbetet som adjungerad professor i Växjö på 25 procent.

Kontaktinformation
Erika Lagerbielke, telefon 070-656 06 66, e-post: erika.lagerbielke@orrefors.se eller Håkan Jalling, informationschef, telefon 070-660 64 33,
e-post: hakan.jalling@vxu.se

Användningen av anabola androgena steroider har de senaste åren spridit sig från idrottsarenan till personer som inte är aktiva inom idrottsrörelsen. Denna grupp använder steroider för att bli större, snyggare och starkare men även för att förbättra självförtroendet, bli modiga eller för att bli aggressiva. Steroidutlöst aggressivitet och ohämmat våld är väl dokumenterat i den vetenskapliga litteraturen. Det har även visats att anabola androgena steroider påverkar kroppens belöningssystem och det har bland annat föreslagits att anabola steroider skulle kunna vara en inkörsport till tyngre drogberoende.

Mathias Hallberg har studerat signalsubstanserna enkefalin, dynorfin, substans P och calcitonin gene-related peptide. De har visat sig spela en roll i bland annat hjärnans belöningssystem men även för mediering av ångest, depression och aggressivitet, tillstånd som också förknippas med missbruk av anabola androgena steroider. Resultaten visar att intag av anabola androgena steroider under en längre period kraftigt påverkar halterna av signalsubstanser och receptorer och enzymaktivitet i råtthjärnans centrala regioner. Denna påverkan skulle kunna vara en bidragande faktor till de psykologiska bieffekter som ofta rapporteras i samband med missbruk av anabola androgena steroider.

– Vi behöver kartlägga vad som händer i hjärnan när man tar steroider för att se vilka system som påverkar aggressiviteten. Vet vi det kanske vi kan blockera aggressivitet eller varna vissa personlighetstyper för att använda steroider. Det här är en pusselbit i steroidforskningen, säger Mathias Hallberg.

Kontaktinformation
Mathias Hallberg, tel: 018-471 41 41, mobil: 0707-27 02 32, e-post: mathias.hallberg@farmbio.uu.se

Waran används för att förebygga blodproppar, men kan som biverkan orsaka svåra och ibland till och med dödliga blödningar. I Sverige har det sedan 1960-talet rapporterats fler dödliga biverkningar av Waran än av något annat läkemedel. Av de 118 dödsfall i samband med läkemedelsbehandling som rapporterades i Sverige förra året gällde nästan hälften blödning av Waran.

Det finns fortfarande inget bra alternativ till Waran vid blodpropp, hjärt- eller klaffsjukdom. Varje år behandlas 70 000 patienter i Sverige med warfarin, den aktiva substansen i Waran. Alla patienter får samma dos de första dagarna, sedan styrs dosen av ett test på blodets förmåga att levra sig. Det är stor skillnad på hur mycket warfarin olika patienter behöver för att få effekt. En patient kan behöva 20 gånger större dos än vad än annan patient behöver.

Vid Uppsala universitets avdelning för klinisk farmakologi bedrivs en farmokogenetisk studie på warfarin i samarbete med Sangerinstitutet i Cambridge, England. Resultaten visar att ärftliga variationer i två gener, tillsammans med patientens ålder, vikt, sjukdom och övriga mediciner, förklarar nästan 60 procent av variationen i dos. Den ena genen kallas vitamin-K-reduktas-genen och upptäcktes av två amerikanska forskargrupper förra året. Den andra genen är genen för enzymet cytokrom P450 2C9, som styr nedbrytningen av warfarin och har varit känd sedan länge. Framöver ska Mia Wadelius och hennes kollegor analysera ytterligare ett 20-tal gener som inverkar på upptag, transport, nedbrytning eller effekt av warfarin.

– Vi vill utveckla kliniska analyser som kan förutsäga vilken Warandos en patient ska ha redan vid insättning av medicinen. Kan man få fram sådana analyser kan man minska risken för tidig blödning. I och med den nyupptäckta genen och våra resultat är vi ett steg närmare lösningen, säger Mia Wadelius.

Kontaktinformation
Mia Wadelius, tel: 018-30 30 87, e-post: mia.wadelius@medsci.uu.se

Anna Nordlund har undersökt hur Selma Lagerlöfs verk togs emot genom att studera samtida recensioner, senare litteraturhistoriska handböcker samt forskning om Selma Lagerlöf.
I både recensioner och litteraturhistorier domineras bilden av Selma Lagerlöf av sagoförtäljerskan. Föreställningen att Selma Lagerlöf besatt en ”ursprunglighet” och en förmåga att återberätta sägner om svunna tider blev den initiala förklaringen till hennes originalitet. Hennes skapande framställs som passivt och omedvetet, en föreställning som grundades i dåtidens uppfattningar att kvinnor var oförmögna till självständigt konstnärligt skapande och intellektuellt tänkande. Inte förrän vid 1950-talet kommer brytpunkten, då forskning börjar peka på hennes medvetna förhållningssätt till sitt nydanande skapande och sin betydelse som förnyare av den svenska litteraturen och det svenska språket.
I de litteraturhistoriska handböckerna jämför Anna Nordlund även framställningen av Selma Lagerlöf med hur Strindberg och Heidenstam presenteras. Jämförelsen visar att Strindberg och Heidenstam genomgående har satts i frontlinjen för samtidens estetiska och filosofiska utveckling och i förbindelse med de litterära traditioner och de lärdomshistoriska sammanhang som har ansetts betydelsefulla i litteraturhistorien. De båda manliga författarna har bedömts som medvetna föregångare och ledare för nya betydelsefulla litterära epoker. Lagerlöf, däremot, har framstått som omedveten, isolerad och beroende av andra faktorer än de sammanhang som den traditionella litteraturhistorien har premierat.
– Selma Lagerlöf var nydanande både genom sin förenkling av språket och fokusering på allmogen, men också genom sin blandning av fantasi och verklighet, som pekade framåt mot den magiska realismen, säger Anna Nordlund.

Kontaktinformation
Anna Nordlund, tel: 018-30 26 19, mobil: 070-96 80 199, e-post: anna.nordlund@littvet.uu.se

Det finns, grovt indelat, två sorters biltillverkare; de som satsar på emotionella värden och exklusivitet (premium brands), till exempel BMW, Mercedes och Audi, och de som satsar på kvantitet (volume brands), som Opel och Ford.

De har också två olika filosofier när det gäller att sälja bilarna. Premiumtillverkarna vill ha så exklusiv exponering som möjligt, med egna hallar för just deras bilmärke, medan massbilstillverkarna är mer intresserade av att hålla nere distributionskostnaderna och i högre utsträckning tvingas acceptera att deras bilmärke exponeras tillsammans med andra.

Trenden är dock att fler och fler biltillverkare vill ha både och, dvs. både exklusiv exponering och låga kostnader. Därför ökar pressen på återförsäljarna. Det konstaterar Anders Hallström, som disputerar i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Han har intervjuat tillverkare, importörer, försäljare och experter i fem länder, Australien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland.

– Allt fler kräver att deras bilmärken ska ställas ut i separata hallar, med separata säljare, och att alla modeller av just deras bilmärke ska finnas hemma hos återförsäljaren, säger han.

Men det kostar, och priset för den exklusiva imagen får betalas av kunden. Det kan fungera om kunden uppfattar bilen som exklusiv och är beredd att betala lite mer för den. Annars kan det bli svårt.

Allra knepigast blir det för de tillverkare som aspirerar på att etablera starka bilmärken (premium aspiration) men inte lever upp till det. De kräver exklusiv exponering men hittar inte köpare som är villiga att betala, vilket skapar en situation med förvirrade kunder och höga distributionskostnader, säger Anders Hallström.

– Risken är att säljaren satsar på dyra och fina bilhallar men sedan ändå måste pruta ordentligt för att kunna sälja. Då minskar också bilmärkets andrahandsvärde och det förstör marknaden.

Samma situation riskerar man vid en överproduktion när många bilar finns i lager.

– Den tillverkare som vill satsa på att göra sitt bilmärke exklusivt måste vara beredd att hålla nere produktionen och naturligtvis se till att bilen verkligen har de egenskaper som man tillskriver den. Annars sänder man dubbla budskap, vilket bara förvirrar kunden.

Kontaktinformation
Anders Hallström disputerar den 13 maj. Han nås på telefon 013- 28 16 40 och e-post: andha@eki.liu.se

– Det behövs nytänkande! Det är orimligt att markägare med olika fastigheter, kunskaper, ekonomi, intressen och självverksamhetsgrad ska ha en standardiserad plan som är lika för alla, säger Johan Sonesson på Skogforsk.

Skogforsks nya koncept för skogsbruksplanen har utvecklats med hjälp av intervjuer bland skogsägare. På frågan om hur man ville ha sin skogsbruksplan valde ingen den traditionella modellen. Alla femton ville ha mer – eller mindre! Några ville ha en långsiktig strategisk skötsel- och avverkningsplan, medan andra i första hand behövde enkla prioriteringar av gallrings- eller skogsvårdsåtgärder.

– Många var beredda att avstå från information som ingår i en traditionell plan till förmån för mer noggranna data om vissa bestånd. Det visade sig också att skogsägarna var beredda att betala för dyrare alternativ än den traditionella skogsbruksplanen, säger Johan Sonesson.

Läs mer i Resultat nr. 5, 2005. Rapporten kan beställas via Inger Petré på tel: 018-18 85 30 eller via http://www.skogforsk.se.

Kontaktinformation
Kontakt:
Johan Sonesson, Skogforsk.
Tel: 018-18 85 89, 070-518 85 89.

Malin von Essen, pressansvarig.
Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.

 Att växla språk inom ett samtal kallas kodväxling. Ett för oss välkänt exempel är så kallad Rinkeby-svenska, ett annat är Chicano-engelska som talas i sydvästra USA, nära den mexikanska gränsen. Tidigare ansågs det att sådan kodväxling var ett tecken på bristande språkkunskaper, men idag anser språkvetarna att det tvärtom krävs mycket goda kunskaper i de inblandade språken.

I en doktorsavhandling från Umeå universitet undersöker Carla Jonsson vad man kan åstadkomma i en text genom att växla mellan olika språk. Genom att analysera pjästexter av Chicano-författaren Cherríe Moraga visar hon hur kodväxling kan användas för att ge emfas till ett visst uttryck eller för att introducera en skillnad i betydelse mellan liknande ord på olika språk; ’kärlek’ och ’love’ behöver till exempel inte alltid betyda exakt samma sak. Kodväxling används också för att skapa och bryta vänskapsband, för att inkludera och för att exkludera.

Dessutom används kodväxling för att spegla och konstruera/rekonstruera identitet. Genom att växla mellan olika språk visar man att man – istället för att välja endast en kulturell miljö och ett språk – kan förena språken och därmed också de olika kulturerna. Växlingen mellan språk kan med andra ord fungera som en kulturell identitetsförklaring. Genom den kan man visa att man identifierar sig både som mexikan och nordamerikan. Slutligen kan kodväxling i ett mer globalt perspektiv fungera som ett kreativt svar på orättvisa dominansförhållanden. Genom att växla mellan olika språk kan man utmana, göra motstånd mot och förändra maktrelationer. Detta blir särskilt tydligt när man använder kodväxling i t.ex. pjäser eller böcker.

Carla Jonsson är född och uppvuxen i Umeå tillsammans med sin mamma från Peru och sin pappa från Västerbotten, och är själv tvåspråkig. Hon är utbildad gymnasielärare och har tidigare också gjort en mindre studie av talat språk bland tvåspråkiga ungdomar. Kunskaperna om kodväxling borde till exempel kunna tillämpas i språkundervisningen, framhåller Carla Jonsson. Där bör man på bästa sätt ta till vara de rika språkkällor som tvåspråkiga elever besitter.

Lördagen den 14 maj försvarar Carla Jonsson, institutionen för moderna språk/engelska, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Code-switching in Chicano Theater: Power, Identity and Style in Three Plays by Cherríe Moraga’. Svensk titel: ”Kodväxling i Chicanoteater: Makt, identitet och stil i tre pjäser av Cherrie Moraga”.
Disputationen äger rum kl 10.15 i hörsal F, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är professor Christopher Stroud, National University of Singapore. 

Ladda ner och läs hela eller delar av avhandlingen:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=498

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Carla Jonsson på
tel: 08 – 765 41 88, 070 – 479 32 35 eller
e-post: carla.jonsson@engelska.umu.se

I Mellansverige lever ett litet antal nordliga populationer av sandödla (Lacerta agilis), som anses vara kvarlevor (relikter) från den postglaciala värmetiden cirka 7000-500 f.Kr. De flesta av dessa reliktpopulationer är begränsade till stora, sandiga områden som domineras av tallskog. Man tror att deras överlevnad här varit möjlig på grund av regelbundet återkommande skogsbränder och människans brukande av skogen för betesmark, träkolframställning och avverkningar.

– Detta skapade lämpligt öppna miljöer med en mosaik av väl solbelyst sand och ett rikt fältskikt av ljung, säger Sven-Åke Berglind.

Men med effektivare släckning av skogsbränder och ökad skogsplantering, har dessa öppna miljöer minskat drastiskt i areal under 1900-talet och som en följd av detta har sandödlan minskat i antal och nu är starkt hotad i Mellansverige.

Sven-Åke Berglind har studerat en population av sandödla på det stora sandområdet Brattforsheden i Värmland, för att finna lösningar på hur man på sikt ska kunna bevara arten här och i övriga Mellansverige. Populationen består av ett litet antal lokala populationer med högst 30 könsmogna individer som är isolerade från varandra med cirka 2,5-10 km och de har troligen saknat kontakt sedan början av 1900-talet. Sven-Åke Berglind har med ett datorprogram gjort en så kallad sårbarhetsanalys, och simulerat olika scenarion för populationens utveckling i framtiden med eller utan skötselåtgärder. Resultaten visar att sandödlan löper stor risk att dö ut i det studerade området inom några decennier om inte deras livsmiljö förbättras och sköts i framtiden. Sannolikt måste man i framtiden bränna delar av dessa tallskogar med jämna mellanrum för att på sikt skapa tillräckligt stora arealer av lämplig miljö för de hotade arterna, menar Sven-Åke Berglind.

– Genom att avverka täta tallbestånd inom flera hektar stora områden, och skrapa fram nya ytor med öppen sand där ödlorna kan lägga sina ägg, gynnar man också flera andra hotade arter. Det finns växter, fåglar och inte minst skalbaggar, myror, vildbin och andra insekter som har liknande krav på öppna sandmiljöer som sandödlan.

Kontaktinformation
Sven-Åke Berglind kan kontaktas på 018-471 64 10, eller sven-ake.berglind@ebc.uu.se

Smärta från muskler och leder är en av de största och mest aktuella utmaningarna för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. En stor andel av de drabbade söker hjälp i landstingets primärvård, men hittills har effekterna av gängse behandling varit måttlig. Pernilla Åsenlöfs avhandling bygger på en smärtstudie inom primärvården i Uppsala län, där sammanlagt 323 personer med återkommande eller långvarig smärta från muskler och leder deltagit. Hon har utvecklat metoder för att anpassa behandling med utgångspunkt från varje individs viktigaste vardagssituationer och därefter utvärderat behandlingen och dess kliniska signifikans.

Avhandlingen visar att en behandling som inriktar sig på att förändra sättet att hantera sin smärta kan hjälpa personer med återkommande och långvarig smärta att ta kontroll över situationen och förbättra sin förmåga att utföra viktiga aktiviteter i vardagslivet. I denna nya beteendemedicinska behandling betonas varje individs fysiska, psykologiska och psykosociala förutsättningar.
Den experimentella studien omfattade 97 patienter varav hälften fick genomgå den nya behandlingen. Patienterna ombads rangordna sina viktigaste mål med behandlingen och vad de ansåg vara mest angeläget att kunna utföra i vardagslivet (med eller utan smärta). Fysiska och beteendemässiga förutsättningar för att klara dessa aktiviteter identifierades.

– Fokus låg på att öka individens tro på sin förmåga att klara vardagen trots smärta och på förmågan att kontrollera rädslor och negativa tankar kring den egna förmågan, berättar Pernilla Åsenlöf.

Fysisk aktivitet och träning att utföra de utvalda vardagsaktiviteterna under handledning av sjukgymnaster, men också på egen hand i vardagsmiljön, ingick också i programmet. På detta sätt kom varje patient att få ett ”skräddarsytt” behandlingsprogram. Behandlingseffekterna jämfördes med den fysiskt inriktade behandling som i dagsläget anses mest framgångsrik d v s ”anpassad fysisk träning”. Resultaten visar att den skräddarsydda beteendemedicinska behandlingen var effektivare när det gällde förmågan att utföra dagliga aktiviteter, att kontrollera smärta och minska rädslor och undvikande beteende. Den egna tilltron till framtida smärthantering ökade också. I fortsatta studier kommer dessa effekter att följas över tid och en mer systematisk implementering av metoderna i hälso- och sjukvård att prövas.

Kontaktinformation
För mer information: Pernilla Åsenlöf, 018-471 23 33, 070-456 2831, eller via e-post Pernilla.Asenlof@pubcare.uu.se

Homo- och heterosexuella män samt heterosexuella kvinnor fick lukta på två ämnen som kan likna feromoner, dvs ämnen som hos djur anses stimulera det sexuella beteendet på ett könsspecifikt sätt. Hjärnans reaktioner följdes sedan med så kallad PET.

Det testosteronliknande ämnet AND finns i manlig svett medan det östrogenliknande ämnet EST enligt en tidigare undersökning påvisats i kvinnlig urin. Dessa ämnen har tidigare visat sig ge skilda aktivitetsmönster i hjärnan hos kvinnor respektive män.

Resultaten av den aktuella studien visar att aktivitetsmönstret i hjärnan hos homosexuella män som fick lukta på den manliga feromonen AND liknade det som fanns hos kvinnorna. Mönstret skiljde sig från det som de heterosexuella män visade. Starkast aktivitet syntes i den del av hjärnan som enligt djurstudier är kopplat till sexuellt beteende.

Hjärnans aktivitetsmönster efter inandning av andra vanliga dofter som lavendel, cederträ eller butanol visade ingen skillnad mellan de tre grupperna.

Studien tyder på att det finns ett samband mellan sexuell läggning och hjärnans bearbetningsprocesser framför allt i den del som kan påverka sexuellt beteende.

Publikation:
Brain response to putative pheromones in homosexual men
Savic I, Berglund H, Lindström P.
PNAS Online under vecka 19, i tryck 17 maj 2005.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Ivanka Savic, Institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för genusmedicin, Karolinska Institutet, tel 08- 524 870 16 eller mail ivanka.savic-berglund@neuro.ki.se

Invandrarkvinnor som är analfabeter känner sig otillräckliga i förhållande till svenskar eftersom de anses vara utan relevanta kunskaper för att leva i och ta del av det svenska samhället. Skolans roll för att lära sig svenska som andraspråk betonas av kvinnorna.

Alfabetiseringsundervisningen i de två undersökta skolorna följer i stort sett samma mönster. Oftast är det en traditionell undervisning där läraren ställer frågor och eleven svarar. Någon egentligen dialog mellan lärare och elev finns inte. Det viktiga språkmötet mellan personerna uteblir. Kvinnornas tidigare erfarenheter och kunskaper tas inte tillvara i tillräckligt stor utsträckning, vilket försvårar lärandet. Några undervisningssituationer visar att öppna samtal mellan lärare och elever ökar elevernas engagemang, aktivitet och motivation att lära. I dessa lär sig eleverna nya ord och språkliga strukturer genom att samtala. Läraren ställer inte frågorna utan eleverna söker sig fram till ny kunskap i samarbete med läraren.

Bland de fem kvinnor som studien fokuserar på finns en stark vilja att lära sig svenska för att gradvis få inträde till det svenska samhället. Utbildning är en viktig faktor i kvinnornas förändringsprocess. I hemmet har de uppgifter som begränsar deras studieambitioner. Skolan uppfattas därmed som den enda plats där de har möjlighet att studera. De betraktar sig framförallt som hustru, hushållerska och mor. Kvinnorna anser sig vara fullt kapabla att ansvara för familjen och de känner en stolthet i detta. Den underordning som framträder i förhållande till de äkta männen och i viss mån även till barnen är begränsande men det finns dock en strävan och en förhoppning om att förändra och utveckla den egna identiteten.

Studien visar att det finns få möjligheter för kvinnorna att tala svenska utanför skolan. Kvinnorna berättar att enstaka och korta samtal förekommer på förskolan, i skolan, i trapphuset och hos läkare. Men det är inte tillräckligt för att språket ska utvecklas.

– För att underlätta för dessa kvinnor, liksom för andra invandrare att få tillträde till det svenska språket, måste alla vi som talar svenska öppna oss för varaktiga vardagliga möten. I dessa möten kan en process påbörjas som leder till att meningsfulla och berikande dialoger utvecklas. Därmed ökar dels möjligheten att kvinnorna lär sig svenska och samhällets värderingar och normer, dels att svenskar accepterar och förstår andra kulturella normer och värderingar, säger Berit Lundgren.

Lördagen den 14 maj försvarar Berit Lundgren, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln; Skolan i livet – Livet i skolan. Några illitterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Bengt-Göran Martinsson, professor, institutionen för utbildningsvetenskap, Linköpings universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=515

Kontaktinformation
Berit Lundgren nås på:
Mobil: 070-531 89 11
berit.lundgren@educ.umu.se

Konferensen har lockat en stor skara forskare, konservatorer, tapetserare och museiintendenter från Europa och USA. På programmet står både breda historiska överblickar och detaljerade fallstudier som restaureringen av en italiensk renässansmöbel, Dantesca-stolen.

Att pietetsfullt rädda gamla möbler undan förfallet innebär många gånger rena detektivarbetet, och det underlättas av modern teknik. Den engelska forskaren och författaren Kate Gill har till exempel utvecklat en mobil röntgenutrustning som används för att undersöka ömtåliga möbler på museer och slott, en metod som hon kommer att berätta om under konferensen.

Arbetet med konferensen har letts av Mats Grennfalk, konservator och lärare vid Carl Malmsten Centrum för träteknik och design, en del av Linköpings universitet. Han är mycket glad över det stora intresset, inte minst bland yrkesfolk på högt uppsatta poster. Till Vadstena kommer exempelvis chefshantverkaren och hovtapetseraren från Buckingham Palace/Windsor Castle, det svenska hovets tapetserarmästare, intendenten på Nationalmuseum i Köpenhamn och två intendenter från Bukowskis Auktioner.

Bakom The Forgotten History – Upholstery Conservation står Carl Malmsten Centrum och Birgitta Forum/Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Konferensen inleds torsdag 12 maj på Vadstena Slottshotell.

En PRESSKONFERENS anordnas 12 maj kl 12.15 med Nancy Britton, konservator vid Metropolitan Museum of Art, New York, USA, Kate Gill, forskare vid University of Southampton, England, Elizabeth Lahikainen, Peabody Essex Museum, USA, och Mats Grennfalk, Carl Malmsten Centrum för träteknik och design. Journalister är också välkomna att delta i konferenssessionerna utan kostnad.

Kontaktinformation
Anmälan: Pia Johansson 013-282368, pia.johansson@liu.se

Ytterligare information: Mats Grennfalk 0504-41575, mats.grennfalk@offect.se
Karin Schuback 013-282267, karin.schuback@liu.se

Inom den psykologiska forskningen finns tre huvudförklaringar till fördomsfullhet. Den kognitiva förklaringen föreslår att fördomsfullhet orsakas av att föreställningar eller stereotyper om andra människor finns lagrade i vårt minne. Stereotyperna aktiveras vid närvaro av en person som vi har negativa stereotypa bilder av och påverkar vårt beteende automatiskt, utan att vi är medvetna om det.

Den andra förklaringen gör gällande att fördomsfullhet har sina rötter i individens grundläggande personlighet och att individer med vissa personlighetsdrag tenderar att vara mer fördomsfulla än andra. Till exempel är personlighetsdraget öppenhet omvänt relaterat till fördomsfullhet.

Den tredje, socialpsykologiska förklaringen säger att fördomsfullhet är resultatet av en persons grupptillhörighet (till exempel kön eller etnicitet) eller gruppidentifikation (hur stor samhörighet man känner med en grupp).

Tidigare forskning har nästan uteslutande fokuserat på en förklaring i taget. Huvudsyftet med Nazar Akramis avhandling var att undersöka var och en av dessa förklaringar samt att presentera en modell som integrerar de tre förklaringarna.

Resultaten från experiment och enkätstudier visar att alla tre förklaringar har betydelse.

– Med min teoretiska modell kan 50 procent av enskilda typer av fördomsfullhet förklaras. De övriga 50 procenten kan tänkas bero på strukturella orsaker. Modellen är testad ungefär halvvägs, nu ska vi försöka mäta de enskilda bidragen för varje förklaring, säger Nazar Akrami.
Forskningsresultaten kan ses som en förklaring till varför det är svårt att åstadkomma förändringar av människors fördomsfullhet.

– Det behövs mer forskning på området. Ju större förståelse vi får för det här, desto bättre åtgärder kan vi ta fram. Det är viktigt att motarbeta fördomsfullhet, eftersom det kostar oss mer, både samhällsmässigt och på det individuella planet, att ogilla andra, säger Nazar Akrami.

Kontaktinformation
Nazar Akrami, tel: 018-471 15 25, mobil: 073-689 53 09, e-post: nazar.akrami@psyk.uu.se

Avhandlingen består av fem delstudier. I den första studien har Jonas Almqvist studerat statliga utredningar och propositioner om införandet av informationsteknik i den svenska skolan mellan 1994 och 1998. Retoriken präglas av fokus på tekniken istället för på verksamheten, av teknologisk determinism (tron att tekniken bestämmer människors handlande) och av teknikoptimism.
I den andra, tredje och fjärde delstudien analyserade Jonas Almqvist samtal mellan elever som använder informationsteknik. Resultaten visar att eleverna använder tekniken på andra sätt än det som läraren eller läromedelsförfattaren har tänkt sig.
– Ett exempel var när två elever spelade ett CD-romspel om kemi, där en drake ska lösa kemiska problem. När draken kom till en låst dörr drog eleverna slutsatsen att de skulle leta efter en nyckel, istället för att förstå att de skulle slänga ett bilbatteri på dörren så att syran fräter bort den, berättar Jonas Almqvist.
Jonas Almqvist menar att exemplet illustrerar hur undervisningsmomentet har försvunnit och spelandet tar överhanden.
– Eleverna skapar teknikens mening, de använder den till det de behöver. Deras verksamhet bestäms inte av tekniken. Därmed är de också aktiva medskapare av skolans innehåll och arbetssätt, säger Jonas Almqvist.
I den femte delstudien har Jonas Almqvist gått igenom läroplanerna för den svenska grundskolan mellan åren 1962 och 1998 och jämfört förväntningarna på teknikanvändning och teknikanvändare. Resultaten visar att synen på vem som ska bestämma hur användningen av informationsteknik ska utformas har förändrats. På 60-talet var det läraren som skulle bestämma hur teknikanvändningen skulle se ut. På 80-talet uttrycktes ambitionen att läraren tillsammans med eleverna skulle utforma undervisningen och teknikanvändningen. På 90-talet, däremot, dominerar uppfattningen att det är tekniken som bestämmer hur användningen ska se ut.

Kontaktinformation
Jonas Almqvist, tel: 018-471 24 06, mobil: 073-218 19 28, e-post: jonas.almqvist@ilu.uu.se


Christina Cliffordsons forskningsfokus handlar om antagningsfrågor till högre studier. Några områden hon studerat är antagningen till läkarutbildningen, upprepad provtagning av högskoleprovet, betygsinflation och betygskomplettering. Hon konstaterar att antagning till högre utbildning är komplicerad.
– Oberoende av antagningssystem är det alltid samma grupp människor som lär sig hantera och utnyttja systemet bättre än andra, säger hon.
Hon har vidare kunnat se hur gymnasiebetygen successivt höjts. Argumentet som vissa framhållit att både lärare och elever blivit duktigare avfärdas av Christina Cliffordson. Hennes forskningsresultat visar nämligen inte att betygsökningen på gymnasienivå motsvaras av någon ökad förmåga att läsa in högskolepoäng.
– Min slutsats är att hela ökningen handlar om betygsinflation, som dels beror på att lärarna ger högre betyg, dels på de strategiska val eleverna gör när de väljer lättare gymnasiekurser för att i efterhand komplettera sina betyg på komvux.
Trots detta har Christina Cliffordson funnit att dagens målrelaterade betyg, som baseras på bedömningar av elevernas prestationer i förhållande till preciserade mål, som urvalsinstrument till högskoleutbildning fungerar minst lika bra som de normrelaterade betygen, där betygssättning bygger på jämförelser mellan elever, och betydligt bättre än högskoleprovet.

För närvarande är Christina Cliffordson involverad i fyra forskningsprojekt. Engagemanget i forskningen har fört med sig att hon nu blivit docent i pedagogik. Docenturen är knuten till Göteborgs universitet men har även stor betydelse för HTU:
– Min docentur förstärker pedagogikämnet vid HTU. Det är särskilt viktigt för vår rätt att utfärda magisterexamen i ämnet. Sedan är det för högskolan i sig ett meritvärde att kunna visa upp att det finns meriterade forskare här.
För Christina Cliffordson själv har docenturen ett symbolvärde som ger henne ökade möjligheter att handleda doktorander, vara opponent, sitta i betygsnämnder och vara vetenskaplig ledare för forskningsprojekt.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Christina Cliffordson,
tel: 0521 – 26 42 28, e-post christina.cliffordson@htu.se

I tekniska system som exempelvis kärnkraftverk, flygplan, bilar och pappersbruk är det vanligt med fel som läckande eller igensatta ventiler, kärvande kullager eller trasiga sensorer. När fel uppstår i den typen av tekniska system blir konsekvenserna ofta stora ekonomiska förluster eller i värsta fall personskador.
Målet med feldetektering är att upptäcka eventuella fel på ett tidigt stadium så att de kan åtgärdas innan personskador uppstår och så att de ekonomiska förlusterna minimeras för företagen.

Så kallad feldetektering har inte riktigt slagit igenom på grund av att dagens metoder antingen reagerar på små fel med många falska larm som följd, eller så genereras inga falska larm, men då måste felen vara stora för att befintliga system ska reagera.

– I min avhandling presenterar jag en metod som leder till att mindre fel kan upptäckas utan att man får falska larm, vilket mycket väl kan leda till att man börjar använda feldetektering i mycket större utsträckning än vad som är fallet i dag, säger Michael Bask som disputerar den 27 maj med avhandlingen Dynamic treshold generators for robust fault detection.

Den första applikationen som presenteras i avhandlingen är detektering av igensättning av ventiler i en flotationsprocess. Ett driftstopp i en specifik flotationsprocess kostar företaget runt 300.000 kronor/timme i förlorad produktion.
Den andra tillämpningen är att upptäcka, detektera, om en temperatursensor i en jetmotor är trasig så att den kan bytas ut i tid.

– Den metod jag presenterar i avhandlingen kan användas så att den skapar goda möjligheter att upptäcka olika typer av läckage – exempelvis ett sådant som Vattenfalls utsläpp av 900 liter olja i Laxede 2003 eller utsläppet av 9.000 liter hydrazin i Ringhals 1999, säger Michael Bask.

Kontaktinformation
Upplysningar: Michael Bask, tel. 0920-49 11 75, michael.bask@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se