Friårsledighet ger lägre lön – arbetstiden påverkas inte
Att vara friårsledig innebär en lägre framtida lön. Ett år efter ledigheten tjänar de som varit lediga i genomsnitt 3 % eller 600 kr mindre per månad än de an-nars skulle ha gjort. De friårslediga arbetar i samma omfattning efter friåret som de skulle ha gjort om de inte hade varit lediga. Sjukfrånvaron påverkas inte heller av friårsledigheten. Resultaten antyder dock att anställda som är äldre än 60 år går i pension tidigare om de har varit friårslediga.
Friårsvikarierna stärker sin ställning på arbetsmarknaden
Jämfört med arbetslösa som inte varit friårsvikarier minskar friårsvikarierna sin tid i öppen arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitiska program med 23 dagar under året som följer efter vikariatet. Effekten är något större för dem som inte tidigare arbetat vid den arbetsplats där de varit friårsvikarier. Om vikariatet är långt ökar sannolik-heten att få en fast anställning hos samma arbetsgivare, men det minskar inte risken att vara arbetslös och påverkar inte lönen i jämförelse med ett kortare vikariat. Ett längre vikariat stärker därmed vikariens ställning på arbetsplatsen i högre grad än ett kortare vikariat, men ger inte vikarien en starkare ställning på arbetsmarknaden i stort.
Bakgrund och metod
I rapporten utvärderas det försök med friår som bedrevs i tolv kommuner under februari 2002-december 2004. Friåret infördes i hela landet i januari 2005. Analysen är baserad på data från Ams samt på två omfattande enkätundersök-ningar, den senaste enkätundersökningen genomfördes i februari 2005. Effek-terna av friårsledighet utvärderas med hjälp av en jämförelsegrupp av personer som sökte friår, men som inte fick delta i programmet.
Författare
IFAU-rapport 2005:10 ”Friårets arbetsmarknadseffekter” är skriven av Laura Larsson, Linus Lindqvist och Oskar Nordström Skans. Den svenska rapporten är en sammanfattning av Working paper 2005:17 och Working paper 2005:18.
Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Linus Lindqvist, tfn: 018-471 70 97, e-post: linus.lindqvist@ifau.uu.se eller Oskar Nordström Skans, tfn: 018-471 70 79, e-post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se
Behovet av nya magneter är stort inom många områden, till exempel bilindustrin. En modern bil innehåller uppemot 50 permanentmagneter och de kommande hybridbilarna är i högsta grad beroende av effektiva magneter. Högtalare, mikrofoner och allehanda sensorer är andra exempel där bra permanentmagneter spelar stor roll. Inom forskarvärlden pågår därför ständigt ett sökande efter nya magnetiska ämnen som kan användas till små, starka och därmed lätta permanentmagneter.
– Teknikutvecklingen vill alltid ha bättre magneter. Om vi inte haft neodymjärnborid-magneten som togs fram i mitten av 1980-talet skulle till exempel startmotorn i våra bilar väga kanske tio gånger så mycket och våra hårddiskar vara tio gånger större, säger Börje Johansson, professor i tillämpad materialfysik på KTH, som lett arbetet med de teoretiska beräkningarna kring den nyupptäckta strukturen.
Upptäckten av denna nya struktur hos metallen curium, ett grundämne som inte förekommer naturligt, är ett viktigt grundvetenskapligt framsteg.
– Kunskapsnivån om sambanden mellan magnetism och struktur höjs och gör att vi får en bättre förståelse för var och under vilka betingelser vi kan hitta nya magneter. Bland grundämnena är det endast kobolt och järn som antar kristallstrukturer som bestäms av det magnetiska tillståndet. Nu har vi faktiskt hittat ett tredje element, låt vara ett exotiskt sådant och under extrema betingelser, säger Börje Johansson.
Forskningen har skett i samarbete med amerikanska och tyska forskare, som framställt och undersökt
curiummetallen under mycket högt tryck – 1 Mbar, vilket motsvarar en fjärdedel av trycket i jordens innersta -där curiumets volym reducerats till hälften. Den kristallstruktur som upptäcktes liknade inte någon tidigare känd struktur hos närbesläktade ämnen. KTH-forskarnas beräkningar visade dock på andra likheter med våra mest kända och använda magnetiska ämnen, järn och kobolt, när det gäller hur elektronernas spinn är arrangerade.
– När vi räknade och jämförde med kända strukturer visade det sig att den här unika strukturen hos curiumet förutsätter magnetiska egenskaper, säger Börje Johansson.
Att magnetism och struktur så tätt hänger samman har att göra med naturens strävan att låta allting inta det mest energivinnande läget. I atomer avgörs energiinnehållet bland annat av elektronernas avstånd till atomkärnan, inbördes placering och dessutom av hur deras så kallade spinn inbördes är riktade (åt samma eller motsatt håll). Dessa spinn ger upphov till magnetfält som ibland ger ett ämne magnetiska egenskaper. Det KTH-forskarna kunnat konstatera är att den energisnålaste lösningen för den nyupptäckta strukturen är av sådan art att elektronernas spinn ger upphov till magnetism.
Högtrycksexperimenten där den nya strukturen upptäcktes gjordes vid Europas största synkrotronljusanläggning i Grenoble av forskare från Institute for Transuranium Elements i Karlsruhe. Curiumet framställdes i en reaktor av forskare vid Oak Ridge National Laboratory i USA.
Kontaktinformation
Kontakt: Börje Johansson, 08-790 8823, 070-417 54 52, borje@mse.kth.se
Det var den så kallade TILE-kalorimetern, som detekterade myoner från den kosmiska strålningen. Forskare från Stockholms universitet har konstruerat delar av den elektronik som behövs för att läsa ut data från TILE-kalorimetern.
Bilden på www.su.se/pix/Jive1.jpg är en datorbild som visar hur TILE kalorimetern registrerat den kosmiska myonen. Över vänstra bilden visar den cylinderformade detektorn i genomskärning sedd från kortsidan. TILE-kalorimetern visas i rött, och de celler som har detekterat energi som myonen lämnar efter sig visas i gult, ju mer energi desto större gul fyrkant. Bilden nederst visar motsvarande genomskärning sedd från sidan, de två blå staplarna i övre högra bilden visar hur mycket energi som detekterats i kalorimetercellerna, varje stapel motsvarar en cell, höjden av stapeln är proportionell mot energin”
ATLAS-detektorn på CERN är ett av de största vetenskapliga instrument som någonsin konstruerats. Den består av ett stort antal komponenter varav TILE-kalorimetern är en. Just nu pågår arbetet med att sätta ihop dem till en fungerande enhet i det stora bergrum där experimentet kommer att äga rum med start 2007. TILE-kalorimetern är en av de första komponenter som monteras på plats och den är nu också den första komponent som detekterat
elementarpartiklar på plats.
När experimentet är färdigbyggt kommer protoner vid hög energi att kollidera i detektorns mitt 40 miljoner gånger i sekunden. De partiklar som då bildas färdas ut genom detektorn och olika egenskaper hos dem kommer att mätas i olika komponenter. TILE-kalorimeterns uppgift är att mäta energin hos de partiklar som producerats. De myoner från den kosmiska strålningen som nu detekterats kommer från atmosfären där de skapas i kollisioner mellan partiklar från universum och atomer i jordens atmosfär. Myonerna fortsätter sedan ned mot jordytan. I en takt av några per minut letar sig en del myoner ner till detektorn genom det stora schakt som borrats. Där nere kan de tränga tvärs genom TILE-kalorimetern.
När ATLAS börjar ta riktiga data 2007 hoppas forskarna att de skall kunna ge ledtrådar till vad universums mörka materia består av. Denna okända mörka materia tycks utgöra merparten av universums massa. Man tror också att man kommer att kunna förstå hur materien erhåller massa. Man kommer också att söka svaret på gåtan varför universum tycks bestå av materia, och inte lika mängder materia och antimateria som Big Bang-teorin förutsäger.
ATLAS experimentet är ett internationellt samarbeta av närmare 2 000 fysiker från ett femtiotal länder, bland dessa finns ett femtitotal svenska fysiker. CERN är den sameuropeiska organisationen för elementarpatrikelfysik belägen utanför Genève i Schweiz. Sverige är ett av de länder som för femtio år sedan grundade organisationen.
Mer om ATLAS finns på http://atlas.ch/ och mer om CERN finns på http://www.cern.ch
På http://atlaseye-webpub.web.cern.ch/atlaseye-webpub/web-sites/pages/UX15_webcams.htm finns webbkameror där man kan följa hopmonteringen av detektorn.
Kontaktinformation
Mer information om ATLAS, LHC och Stockholms universitets aktiviteter kan fås av professorerna Kerstin Jon-And, e-post ker@physto.se eller Sten Hellman, sten@physto.se
Melaniner är mörka olösliga pigment som produceras av de flesta organismer, från mikroorganismer till växter och djur. Melaniner har många olika biologiska funktioner och är även kända för att binda läkemedel och andra kemikalier.
Färgen på människans svarta och röda hår kommer från olika typer av melanin och i djurriket används melanin ofta som kamouflage, till exempel i fjäderdräkten hos vissa fågelarter. I vår egen hud fungerar melaninet som skydd mot solens ultravioletta strålar. Vår solbränna är egentligen resultatet av en ökad melaninbildning.
Ryggradslösa djur, till exempel insekter, använder melanin i sitt försvar mot sjukdomsframkallande bakterier. Melaniner har också visat sig viktiga i människans försvar mot vissa virus, exempelvis HIV.
I samarbete med koreanska forskare har Irene och Kenneth Söderhäll arbetat med melaninbildning hos den vanliga mjölbaggen. Forskarna har hittat ett protein i insekternas blodplasma som hämmar bildandet av melanin. Genom att slå ut genen för detta protein i mjölbaggelarver visade forskarna att blodet snabbt blev melaniserat och många larver blev svarta.
Detta är det första protein som har visat sig ha en direkt hämmande effekt på melaniseringen i något djur.
– Nu återstår att visa om liknande proteiner också reglerar melaninbildningen i andra djur och i människan, säger Irene Söderhäll.
Länk till The Journal of Biological Chemistry: http://www.jbc.org/
Kontaktinformation
Irene Söderhäll, tel: 018-471 28 17, mobil: 070-173 84 17, e-post: irene.soderhall@ebc.uu.se
Kenneth Söderhäll, tel: 018-471 28 18, e-post: kenneth.soderhall@ebc.uu.se
Projektet handlar om möjliga orsaker till Parkinsons sjukdom och heter ”Dual-hit hypothesis of aging-related dopamine dysfunction”. Ingrid Strömbergs forskning handlar om hur man kan motverka symptomen genom att transplantera nya nervceller och hur man ska kunna bromsa sjukdomens utveckling.
Fem forskargrupper är involverade i ansökan, ett s.k. program project grant. I sammanhanget står Ingrid Strömberg för ett eget projekt medan de andra fyra finns vid Medical University of South Carolina, Charleston. Huvudman för hela ansökan är professor Lotta Granholm, Charleston.
Ingrid Strömberg är sedan 2002 professor i histologi med cellbiologi vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet.
National Institute on Aging (NIA) är ett av de 27 institut och centra som ingår i National Institutes of Health (NIH), ett federalt organ som både utför och ger stöd till olika typer av medicinsk forskning i och utanför USA.
Ytterligare upplysningar: Professor Ingrid Strömberg,
tel. 090-786 65 85,
epost: ingrid.stromberg@histocel.umu.se
Alzheimers sjukdom antas debutera hela 20 till 30 år innan symtomen märks. För att personer med begynnande sjukdom ska kunna få behandling är det därför viktigt att tidigt kunna diagnostisera dessa. Ett sätt att tidigt ta reda på om en person är drabbad är att studera olika så kallade sjukdomsmarkörer. Det innebär att forskarna i olika kroppsvätskor och vävnader letar efter specifika molekyler som markerar att en person bär på sjukdomen.
Med lic Anna-Maria Nilselid har i sin avhandling studerat proteinet clusterin i hjärnvävnad och ryggmärgsvätska hos Alzheimerpatienter. Alzheimers sjukdom karaktäriseras av att hjärnvävnadens nervceller bryts ned och att antalet så kallade senila plack och neurofibrillära nystan ökar. De senila placken består främst av peptiden beta-amyloid och nystan av hyperfosforylerat protein tau. Proteinet clusterin framställs i hjärnan av astrocytceller, vilka aktiveras runt de senila placken vid Alzheimers sjukdom.
Avhandlingen visar att clusterinnivån är förhöjd i storhjärnan som är en del av hjärnan som är förknippad med Alzheimers sjukdom. Däremot visade sig nivåerna vara normala i lillhjärnan, en del av hjärnan som inte påverkas speciellt mycket av Alzheimers sjukdom.
– Jag antar därför att clusterin är ett ämne som är inbladat i uppkomsten av sjukdomen. När jag undersökte clusterin vidare visade det sig att det fanns dels i astrocyterna och nervcellerna, dels i de senila placken. Clusterin fanns dock inte i alla senila plack, och jag tror därför inte att clusterin primärt bidrar till plackbildningen, säger Anna-Maria Nilselid.
Ryggmärgsvätska kan påvisa olika förändringar i hjärnan. I den är det möjligt att hos levande personer mäta en form av peptiden beta-amyloid samt proteinet tau, två ämnen som indikerar om en person har Alzheimers sjukdom. Anna-Maria Nilselid undersökte i sin avhandling om även proteinet clusterin är ett ämnen som i ryggmärgsvätskan kan påvisa sjukdomen. I avhandlingens sista studie visar resultaten att Alzheimerpatienter har ungefär 25 procent högre nivåer av clusterin än friska individer.
– Ökningen av clusterin i hjärnvävnad kan alltså ses också i ryggmärgsvätskan, men på grund av att clusterinvärdena hos patienter och friska kontrollpersoner inte skiljer sig tillräckligt mycket kan inte patienter särskiljas från kontrollpersoner med tillräckligt stor marginal med hjälp av clusterin i ryggmärgsvätska. Clusterin utesluts därför i nuläget som biokemisk markör för Alzheimers sjukdom, men fortsatta studier kan eventuellt visa annat, säger Anna-Maria Nilselid.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för laborativ neurovetenskap
Avhandlingens titel: Clusterin in brain and cerebrospinal fluid in Alzheimer’s disease
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Med lic Anna-Maria Nilselid, telefon: 031-93 31 13, 0736-63 67 27, e-post: anna-maria.nilselid@neuro.gu.se, aml_mag@hotmail.com
Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon: 031-343 24 15, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se
För att lyckas med samarbeten kring innovationer behöver storföretagen kunna skapa tydliga och välspecificerade samarbetsavtal utan att hämma den dynamik och flexibilitet som innovationer kräver.
− Nyckeln till framgång är att anpassa samarbetet till innovationens karaktär och att designa innovationen så att den lättare kan tas fram i samarbete mellan företag, säger Håkan Linnarsson.
Utmaningen ligger inte enbart i att få det externa samarbetet att fungera, det finns ofta konkurrerande uppfattningar och aktiviteter internt som leder till ett för tidigt avslut av samarbetet. En avgörande faktor för att samarbetet ska fungera är att ledningarna inom respektive företag från början urskiljer de kritiska faserna och fokuserar på dem. Håkan Linnarsson pekar i sin avhandling på hur de kritiska faserna skiljer sig åt mellan olika typer av innovationer och vilka faktorer som är viktiga i respektive fas.
− Det finns ingen generell modell för alla typer av innovationer som utvecklas i samarbete mellan företag, vilket många företag tycks tro. Utvecklingsprocessen ser till exempel olika ut för konsumentvaror och för komplexa system till industrin, säger Håkan Linnarsson.
Doktorsavhandlingen ”Alliances for Innovation – A structural perspective on new business development in cooperative ventures” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm: e-post efi@hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Håkan Linnarsson, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 0705-18 94 27
E-post: hakan.linnarsson@teliasonera.com
Apolipoprotein A-V finns i blodplasman och verkar ha betydande effekt på nivån av blodfetter, främst triglycerider. Mutationer i den gen som kodar för ämnet har samband med rubbningar i blodfettvärdena och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det har nyligen föreslagits att apolipoprotein A-V verkar genom att aktivera lipoproteinlipas, det enzym som spjälkar blodfetterna så att de kan tas upp i kroppens vävnaderna.
Gunilla Olivecronas grupp har nu, i samarbete med Robert O. Ryan m.fl. i USA, visat att mekanismen för det här proteinets effekt inte är att direkt aktivera lipaset. Däremot kan det, liksom lipoproteinlipas, binda starkt till heparin. Denna egenskap gör att båda proteinerna kan binda i närheten av varandra på cellytor. Genom att båda dessutom binder till blodfetter (lipoproteiner) kan upptaget av fett i cellerna stimuleras.
Forskargruppen har använt en speciell teknik (biosensorteknik, Biacore®) för att i modellstudier visa hur apolipoprotein A-V medierar bindning av blodfetter till en heparintäckt yta.
Aivar Lookene, Solveig Nilsson, Gunilla Olivecrona, Umeå University;
Jennifer A. Beckstead, Robert O. Ryan, Children’s Hospital Oakland Research Institute: Apolipoprotein A-V-heparin Interactions”, The Journal of Biological Chemistry, Vol. 280, Issue 27, 25383-25387.
Ytterligare upplysningar: Professor Gunilla Olivecrona, Inst. för medicinsk biovetenskap, fysiologisk kemi, tel. 090-785 44 91, mobil 070-548 02 62, e-post: gunilla.olivecrona@medbio.umu.se
Dessa så kallade ögonfläckar, som också finns hos vissa fiskar, fåglar och grodor, har sedan länge antagits kunna skrämma rovdjur men fram till nu har experimentellt stöd saknats.
Påfågelsögat saknar andra försvar såsom gift eller taggar men när den blir störd så visar den sina stora ögonfläckar och producerar samtidigt ett väsande ljud. Fyra forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet manipulerade påfågelsögon på sex olika sätt för att utreda det eventuella skyddet som ögonfläckarna och det väsande ljudet ger fjärilen.
Resultaten av studien, som publiceras i ett kommande nummer av den väl ansedda tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B, visar att kombinationen av ögonfläckar och ljud men även ögonfläckarna i sig utgör ett mycket effektivt försvar mot en insektsätande fågel. De stora fläckarna har föreslagits likna ögonen på en uggla då exempelvis sparvugglan är en storkonsument av småfåglar. Försöket visar också att en väl genomförd bluff kan räcka långt som försvar för ett annars ofarligt byte.
Bilder finns att hämta på www.su.se/pix/AVallin.jpg och på www.su.se/pix/Fig1.jpg
Till den senare finns bildtexten:
De sex olika manipulationerna som användes. Från höger till vänster: övermålade ögonfläckar och under dess kontrollbehandling som målades på andra delar av fjärilen, fjärilar utan ljud och under kontrollbehandlingen med ljud, fjärilar utan ögonfläckar och ljud och under kontrollbehandlingen med ögonfläckar och ljud.
Kontaktinformation
Närmare information kan fås av doktoranden Adrian Vallin på tfn 08-16 40 52 eller e-post adrian.vallin@zoologi.su.se
Forskargruppen följer sedan fem år en grupp värmländska barn i studien Bostad-Barn-Hälsa. Nu vill forskarna utvidga studien och följa en grupp nyfödda barn i Värmland. Syftet är att få svar på vad det är som gör att så många barn i Sverige utvecklar allergi och astma.
– Vi vill gärna följa barnen från början, innan någon har utvecklat allergi eller astma. Just nu sitter vi och planerar för studien. Tanken är att följa en årskull värmländska barn, från graviditeten och upp i skolåldern. Det kommer att röra sig om ungefär 2 300 barn, säger docent Carl-Gustaf Bornehag.
När studien är klar att dras igång får blivande föräldrar en förfrågan om de vill delta.
I studien Bostad-Barn-Hälsa genomfördes år 2000 en enkätundersökning riktad till alla barn i Värmland, drygt 14 000. 198 barn med allergiska besvär och 202 barn utan allergier valdes ut för fördjupade undersökningar. Även bostäderna undersöktes. Man tittade på byggmaterial, byggkonstruktion och ventilation. Damm- och luftprover togs.
Studien visar att det finns ett starkt samband mellan mängden mjukgörare i sovrumsdammet och allergiska besvär hos barn. Det var främst ämnena BBzP, butyl benzyl phthalate, och DEHP, di(2-ethylhexyl) phthalate, som samvarierade med hälsobesvär. Både BBzP och DEHP var starkt kopplade till mängden PVC-mattor och vinyltapeter i bostaden.
– Resultaten har ifrågasatts, främst av industrin. Man har bland annat sagt att familjer med allergiska barn skulle ha rivit ut heltäckningsmattor och ersatt dem med plastmattor. Barnen skulle alltså redan vara allergiska, innan PVC-mattorna lades in. Men det stämmer inte, här i Sverige åkte heltäckningsmattorna ut för 20 år sedan, långt innan dessa barn var födda, säger Carl-Gustaf Bornehag.
– Vi kan inte säga med säkerhet att mjukgörare orsakar allergi, men vi ser ett tydligt samband mellan mjukgörare i inomhusmiljön och barn med allergiska besvär.
Carl-Gustaf Bornehag är docent i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet samt även knuten till Danmarks Tekniska Universitet och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.
Forskningen finansieras av Formas, Vårdalstiftelsen – stiftelsen för vård och allergiforskning, Astma- och allergiförbundet samt Cancer- och allergifonden.
Forskningsrönen kring bostadsfaktorer, inomhusmiljö och barns allergiska besvär finns publicerade i bland annat den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives (EHP)
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Carl-Gustaf Bornehag, tfn 054-700 25 40 eller mobil 0705-86 65 65.
Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till bestående synnedsättning bland äldre personer. Förändringarna ger de drabbade stora problem i vardagen. Tidigare undersökningar har visat att förändringar i gula fläcken gör många osäkrare än jämnåriga i att sköta sina dagliga sysslor och de har större behov av hjälp av andra. Legitimerad arbetsterapeut Kajsa Eklunds avhandling visar att personer som deltagit i ett grupprogram är både säkrare och i mindre behov av hjälp från hemtjänst eller anhöriga ännu drygt två år efter behandling.
– Programmet är kostnadseffektivt, för samma kostnad blir fyra gånger fler personer säkrare i sina vardagliga sysslor, i jämförelse med ett individuellt program. Samhällets kostnader för hemtjänst verkar även minska för dem som deltagit i grupprogrammet, säger Kajsa Eklund.
Studierna som ligger till grund för avhandlingen innefattar 131 personer i åldern 65 till 91 år som deltagit i antingen grupprogrammet eller i ett individuellt program. Deltagarna hade alla av sin ögonläkare remitterats till syncentral för rehabilitering på grund av sin ögonsjukdom.
Tjugoåtta månader efter behandling hade deltagarna i båda programmen fått sin syn ytterligare försämrad, men trots det har gruppdeltagarna blivit både säkrare i vardagen och behållit sin självständighet medan de individuella deltagarna blivit osäkrare och mer beroende av andra personers hjälp. Gruppdeltagarna rapporterar även färre sjukdomssymtom än de individuella deltagarna. Bland annat hade upplevelsen av yrsel och trötthet minskat.
– Att ha träffat andra i samma situation, kunnat utbyta råd och tips, tränat nya sätt att utföra sina sysslor på och att ha lärt sig en problemlösningsmall av arbetsterapeut anses av gruppdeltagarna har varit viktiga delar i grupprogrammet, säger Kajsa Eklund.
Hon anser därför att grupprogrammet bör erbjudas som första alternativ till behandling till äldre personer med förändringar i gula fläcken. I ett första skede på syncentral, men programmet lämpar sig även inom primärvårdens arbetsterapi i samarbete med syncentral. Detta som ett led i att bygga upp en rehabiliteringskedja, något som i dagsläget saknas för denna grupp.
Avhandling för doktorsexamen i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, institutionen för arbetsterapi och fysioterapi
Avhandlingens titel: A group and activity-based health promotion program for older persons with visual impairment. A summative evaluation
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg arbetsterapeut Kajsa Eklund, telefon: 031-773 61 15, 031-40 24 98, 0705-76 13 13, e-post: kajekl@fhs.gu.se
Handledare:
Docent Synneve Dahlin Ivanoff, telefon: 031-773 57 39, 031-40 08 38, e-post: sydi@fhs.gu.se
Äppelmossor (Bartramia) är ett mossläkte utbrett i hela världen. För att kunna klassificera och dra gränser mellan olika arter, samlas ett stort antal exemplar av släktet in och jämförs. Det sker hela tiden insamlingar av växter från olika delar av världen och därför behöver man efter en tid gå igenom ett släkte och se om den tidigare indelningen håller, en så kallad taxonomisk revision.
Under loppet av 1800- och 1900-talen har man beskrivit över 100 arter av Bartramia och släktet har inte varit föremål för en världsomfattande taxonomisk genomgång sedan början av 1800-talet. Vid taxonomiska revisioner av mossor är det vanligare att man upptäcker att många tidigare beskrivna arter inte kan skiljas från varandra utan måste räknas som samma art, än att man hittar nya arter. I Sven Franséns avhandling urskiljs 25 arter av äppelmossor och många av de över 100 beskrivna arterna har slagits samman med andra arter.
Många tror att Linnés klassificering på 1700-talet fortfarande gäller, men hans kunskaper om mossor var så begränsade att man istället har valt botanisten Johann Hedwigs arbete från 1801 som startpunkt för namngivning och klassificering av mossor. För att få kunskap om den biologiska mångfalden och veta vilka arter av växter och djur som finns på jorden måste sådana undersökningar göras av alla släkten. Problemet idag är att det är svårt eller omöjligt att få arterna som man hittar bestämda. Det gäller särskilt sporväxter och ryggradslösa djur, och allra svårast är det i tropikerna som är artrikast och minst utforskat.
Artbestämningen ger ett sätt att förmedla kunskapen om släktskapet, och kan sedan ligga till grund för genetiska, molekylära och ekologiska studier av släktet samt utarbetandet av floror.
Sven Fransén har disputerat för avläggande av filosofie doktorsexamen i systematisk botanik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Taxonomic revision of the moss genus Bartramia Hedw. sections Bartramia and Vaginella C. Müll.”
Kontaktinformation
Sven Fransén
Botaniska institutionen
Göteborgs universitet
Tel hem: 031-485749
I boken ”Fysik i vardagen – 257 vardagsmysterier förklarade över en kopp kaffe” vänder sig författarna till alla nyfikna personer som vill förstå hur vår omgivning fungerar utan att behöva använda sig av avancerad fysik och matematik. Boken är utgiven av Studentlitteratur.
”Fysik i vardagen” följer hemvårdaren Nicke som i samtal med en egensinnig gammal dam får lära sig grunderna i fysik. Sina nyförvärvade kunskaper använder han sedan för att förstå de mysterier han stöter på i sin vardag. Boken visar hur okomplicerad och intressant fysik faktiskt kan vara. Författarna hoppas att boken kan fungera som inspiration till lärare i den svenska skolan, och ge dem mod att konfrontera eleverna med ett naturvetenskapligt tankesätt.
Boken har sitt ursprung i en sommarkurs som gavs för lärare, lärarstudenter och andra intresserade studenter vid Umeå universitet första gången sommaren 2003. För att tilltala en bred läsekrets, är boken skriven i romanform. Ett syfte med boken är att nå en målgrupp som inte är så van vid att läsa naturvetenskapliga texter, men som är intresserad av hur deras omgivning fungerar.
Maria Hamrin och Patrik Norqvist har båda doktorerat i rymdfysik och arbetar som universitetslektorer i fysik vid Umeå universitet. De forskar i rymdfysik men undervisar inom många andra områden av fysiken. Bland annat undervisar de om vardagsfysik. För att intressera ungdomar för naturkunskap ger de årligen ett flertal populärvetenskapliga föreläsningar om vardagsfysik på grundskolor och gymnasium.
Recensionsexemplar kan beställas via e-post från Studentlitteratur via marie.delamotte@studentlitteratur.se.
Kontaktinformation
Patrik Norqvist, universitetslektor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 50 31
E-post: patrik.norqvist@space.umu.se
Maria Hamrin, universitetslektor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 50 31
E-post: maria.hamrin@space.umu.se
Det låga barnafödandet påverkar den framtida arbetsmarknaden och den framtida finansieringen av välfärdssystemen. Barnafödandet i Sverige var under större delen av 1990-talet och fram till 2004 så lågt att befolkningen inte kunde reproducera sig själv. En egen bostad är en av förutsättningarna för familjebildning i ett modernt samhälle. Hittills har vi inte haft kunskap om sambanden mellan barnafödande, arbete och boende. Institutet för Framtidsstudier har därför, i samarbete med Hyresgästföreningen, Byggnads, Folksam, HSB, Riksbyggen och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, inlett ett projekt kring dessa frågor. Sara Ström, fil dr, Institutet för Framtidsstudier presenterar de första resultaten. Marie Berlin, Statistiska Centralbyrån, presenterar en studie om boende och barnafödande i storstäderna. Är det en verklig kris i befolkningsfrågan? Och vad gör politikerna?
Medverkande:
Göran Hägglund, partiledare (kd), Mikael Odenberg, riksdagsledamot (m), Annika Billström, finansborgarråd (s), Barbro Engman, ordförande Hyresgästsföreningen, Thomas Lindh, professor, Institutet för Framtidsstudier, Joakim Palme, VD för Institutet för Framtidsstudier, Marie Berlin, Statistiska Centralbyrån
Kontaktinformation
Arrangör:
Institutet för Framtidsstudier
Kontaktperson:
Hannah Zackrisson
Informatör
Institutet för Framtidsstudier
08-402 12 00
0736-945013
hannah.zackrisson@framtidsstudier.se
www.framtidsstudier.se
När celler växer och förökar sig måste de hela tiden göra nya proteiner från sina byggstenar, livets 20 aminosyror. Proteinerna sätts ihop av ribosomerna, som förflyttar sig längs budbärar-RNA-molekylerna och läser av och översätter informationen till de aminosyrasekvenser som bestämmer funktionen hos cellens alla proteiner.
Snabb celltillväxt kräver att tillgången på varje typ av aminosyra motsvarar efterfrågan i proteinsyntesen. I bakterier finns en kontrollmekanism som reglerar syntesen av cellens aminosyror så att balansen mellan tillgång och efterfrågan för enskilda aminosyror snabbt återställs efter varje avvikelse. Mekanismen har man känt till sen tidigare och kallat för attenuering av transkription. Johan Elf och Måns Ehrenberg vid Uppsala universitet har tagit fram en matematisk modell för hur mekanismen fungerar.
Attenueringen mäter hastigheten av ribosomens förflyttning längs budbärar-RNA. När tillgången på någon aminosyra blir för liten i relation till efterfrågan går förflyttningen långsamt. Kontrollmekanismen känner av detta och signalerar en ökad produktion av den aktuella aminosyran.
Johan Elfs och Måns Ehrenbergs arbete förklarar hur kontrollmekanismen kan bli så hyperkänslig att den känner av även mycket små obalanser mellan tillgång och efterfrågan. De klargör också orsaken till de molekylära skillnader som finns mellan de mekanismer som kontrollerar syntesen av aminosyrorna histidin och tryptofan.
Arbetet publiceras i Public Library of Science (PLoS) Computational Biology, en ny vetenskaplig tidskrift som tillämpar så kallad open access, vilket innebär att rönen är fritt tillgängliga på internet och att författarna har upphovsrätten till sina artiklar. Public Library of Science är en organisation som publicerar flera vetenskapliga tidskrifter, av vilka den första var PLoS Biology, som har blivit mycket ansedd.
Länk till Public Library of Science: www.plos.org
Kontaktinformation
Johan Elf, forskare, tel: 018-471 40 32, e-post: johan.elf@icm.uu.se
Måns Ehrenberg, professor i molekylärbiologi, tel: 018-471 42 13, mobil: 0704-33 23 81, e-post: mans.ehrenberg@xray.bmc.uu.se
För tio år sedan gjordes vid Uppsala universitet den dittills mest fullständiga studien av hur koncentrationen av tRNA i bakterieceller varierade med olika tillväxthastighet. tRNA är nödvändigt för proteinsyntesen och studien utfördes på bakterien E. coli, en av våra vanligaste tarmbakterier. Sedan dess har E. colis hela arvsmassa kartlagts, vilket öppnat nya möjligheter att studera den bakomliggande processen.
Syftet med den nu publicerade studien var att förstå hur och varför tRNA varierar med tillväxthastigheten, vilket skulle kunna öka förståelsen av vad som driver bakteriernas snabba anpassnings- och tillväxtförmåga. Forskarna använde datorprogram och statistik för att förutse vilka tRNA-gener som uttrycks tillsammans i bakteriernas arvsmassa och hur mycket dessa gengrupper uttrycktes vid olika tillväxthastigheter. De fann ett samband mellan gengruppernas placering i genomet och hur de uttrycktes.
– Arbetet är ett steg framåt när det gäller förståelsen av hur bakteriers anpassning till snabb tillväxt går till rent fysiologiskt men också av de evolutionära förutsättningar som gjort detta möjligt. Vi kommer att försätta studera den frågan med hjälp av genomet hos andra bakterier inklusive de som orsakar sjukdomar, säger David Ardell.
Studien innebär också ett framsteg för användningen av statistiska metoder och datorkraft för att få en bild av hur en organism lever.
Arbetet publiceras i Public Library of Science (PLoS) Computational Biology, en ny vetenskaplig tidskrift som tillämpar så kallad open access, vilket innebär att rönen är fritt tillgängliga på internet och att författarna har upphovsrätten till sina artiklar. Public Library of Science är en organisation som publicerar flera vetenskapliga tidskrifter, av vilka den första var PLoS Biology, som har blivit mycket ansedd.
Länk till Public Library of Science: www.plos.org
Kontaktinformation
David Ardell, tel: 018-471 66 94, 070-628 41 19 eller via e-post: Dave.Ardell@lcb.uu.se och Leif Kirsebom, tel: 018-471 40 68.
