– Den här säkerhetsluckan gör t ex att IT-brottslingar kan gömma information på hårddisken, eller omvänt att känslig information inte raderats, säger IT-säkerhetsforskaren Arne Vidström vid FOI.
FOI bedriver omfattande forskning om IT-säkerhet för bättre metoder att hantera de nya hot och sårbarheter som ökad användning av datorer för med sig, t ex dataintrång.
– Nya hårddiskar följer en standard som är så omfattande och komplicerad att det är oerhört svårt att bygga verktyg som garanterar att man kan hitta eller kan radera all information, berättar Arne Vidström.
FOI har analyserat det vanligaste gränssnittet mot hårddiskar i dagens datorsystem, det så kallade ATA-gränssnittet.
– Vi har kunnat visa på brister i många av dagens verktyg för att radera och undersöka hårddiskar, berättar Arne Vidström. Verktygen, så kallade forensiska IT-verktyg, används till exempel av polisen. Den funktion i standarden som hanterats dåligt heter Device Configuration Overlays (DCO). Funktionen kan bland annat användas för att få en disk att rapportera en mindre storlek än den verkliga.
När de fakta som FOI presenterade blev kända i branschen vidtog ledande tillverkare av forensiska IT-verktyg genast åtgärder för att täppa till säkerhetsluckorna. Även säkerhetsföretaget Secunia, som förmedlar rekommendationer för IT-säkerhet, publicerade snabbt FOI:s upptäckt.
Rapporten ”Computer Forensics and the ATA Interface”, FOI-R-1638-SE, kan laddas hem via referenslänken nedan.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Arne Vidström, forskare, IT-säkerhetsexpert, telefon 013-37 85 34
Mikael Wedlin, forskare, IT-säkerhetsexpert, telefon 070-927 72 78
Åsa Ivarsson, presskontakt, telefon 073-444 77 55
– Att honor och hanar hos många insekter kan ha motsatta intressen vad gäller olika aspekter av parningen är väl känt. Att denna konflikt rentav skulle kunna leda till evolutionära kapprustningar mellan könen inom en och samma art, är däremot mycket kontroversiellt, säger Johannes Bergsten.
De kroppsstrukturer på dykarskalbaggarna som ingår i kapprustningen är sugkoppsförsedda fram- och mellanfötter på hanarna och olika modifieringar av ryggsidan på honan. Hanen använder sina sugkoppar för att greppa tag i honan vid parningen genom att trycka fast dem på honans ryggsida, halsskölden eller täckvingarna. Just där hanen försöker trycka fast sugkopparna finner man bland dykarskalbaggshonor olika skulpturer i form av fåror, vårtigheter, hårtofsar mm, som gör så att hanens sugkoppar inte får grepp.
För att påvisa en evolutionär process som spänner över årmiljoner krävs att man tittar bakåt i historien med hjälp av ett släktträd. Arbetet för att ta fram ett släktträd över gruppen av dykarskalbaggar Johannes studerat har inneburit insamlingsresor till bla Kina, Japan, Ryssland, Kanada, USA, Portugal, och Sardinien. Det insamlade materialet har använts till att sekvensera DNA från tre olika gener som tillsammans med likheter och olikheter i kroppsstrukturer använts för att ta fram ett släktträd. Dessutom innebar insamlingsresorna att nya arter av dykarskalbaggar upptäcktes i Kina och i USA, varav en ny art beskrivs i avhandlingen.
Bergsten har även ägnat mycket tid åt ett speciellt problem som kan uppstå vid släktskapsanalyser av DNA-data. Släktskapsanalyser används för att förstå livets ursprung, däribland människans plats i livets träd som innefattar alla levande organismer på jorden. Den molekylära revolutionen inom biologin har öppnat otroliga möjligheter för släktskapsanalyser med DNA-sekvenser, men också nya svårigheter och fallgropar, och att förstå när och hur analyser kan gå fel är av största vikt för all forskning som bygger direkt eller indirekt på släktträd. Problemet som på engelska kallas ”Long-Branch Attraction” (LBA) innebär att långa grenar i släktträdet grupperar sig tillsammans fastän de inte är så nära släkt.
Problemet är väl känt på teoretiska grunder men, hur eller om det i verkligheten påverkar släktskapsanalyser har ifrågasatts. Johannes visar hur vanligt problemet är, hur det kan upptäckas och hur man kan komma förbi det. Exempel på felaktiga slutsatser orsakade av LBA-problemet är att igelkotten skulle tillhöra en äldsta linje av placentadäggdjur, däggdjur med moderkaka, och inte alls vara nära släkt med mullvaden och näbbmöss, och att marsvinet överhuvudtaget inte skulle vara en gnagare såsom råttor och möss.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=527
Fredagen den 3 juni 2005 försvarar Johannes Bergsten, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Taxonomy, phylogeny, and secondary sexual character evolution of diving beetles, focusing on the genus Acilius.
Svensk titel: Klassificering, släktskap, och evolution av sekundära könskaraktärer hos dykarskalbaggar, med fokus på släktet Acilius.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora Hörsalen, KB3B1, plan 3 KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är docent Jyrki Muona, Division of Entomology, Zoological Museum, University of Helsinki, Finland.
Johannes Bergsten är uppvuxen i Vackebacka City, strax utanför Ulricehamn, Västergötland. Han flyttade till Umeå 1994 för studier på biologprogrammet vid Umeå universitet.
Kontaktinformation
Johannes Bergsten nås på:
Tel: hem 090-13 07 85,
jobb 090-786 64 59
E-post: johannes.bergsten@emg.umu.se
Om man kan göra bilarna lättare drar de mindre bränsle. En viktminskning på 100 kg kan innebära en minskning av bränsleförbrukningen med 3-5 procent. Därför letar biltillverkarna efter lätta men starka material som kan ersätta järn och stål i kaross och motordelar. Vanliga material som används är aluminium och magnesium-aluminiumlegeringar, men även dessa material utsätts för korrosion.
– Salt, i form av vägsalt och salt i luften i havsnära områden är kanske den viktigaste faktorn när det gäller korrosion på bilar, säger Daniel Bengtsson Blücher.
Han har studerat hur koldioxid, temperatur, salt och fukt samt ämnen i bilavgaser, som till exempel, de korrosiva gaserna svaveldioxid och kvävedioxid påverkar aluminium- och magnesiumlegeringar och konstaterar att koldioxid har stor betydelse för hur dessa material korroderar. Vid frånvaro av koldioxid går korrosionen 20 gånger snabbare. Detta beror på att koldioxid har en pH-neutraliserande effekt. Områden där koldioxidhalten är låg är i fogar och sprickor samt under skyddsskikt, coatings, som man lägger på just för att hindra korrosion.
– Man måste också vara försiktig när man fogar ihop olika material och veta vad man gör. I en fog mellan, till exempel, stål och aluminium uppstår galvaniska element som ger korrosion säger Daniel Bengtsson Blücher.
– Resultaten från laboratorieförsök, accelererad provning, där man överdriver försöksbetingelserna för att snabba på förloppen, och fältförsök stämmer dåligt överens, men med hjälp av de kunskaper vi nu har om vilka faktorer som styr korrosionen kan vi bättre designa accelererade provningar. Vi kan därmed också optimera olika kombinationer av material, ta fram bättre coatings och utveckla nya filter som kan skydda materialen från salt, sot, partiklar och fukt, säger Daniel.
– Chalmers har mycket gott rykte i världen både när det gäller forskning kring korrosion i normal atmosfär och högtemperaturkorrosion, konstaterar Daniel, och ser med spänning fram mot att i slutet av juni få börja arbeta med dessa frågor hos biltillverkaren Audi i Tyskland.
Avhandlingen ”Carbon Dioxide: The Unknown Factor in the Atmospheric Corrosion of Light Metals” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 maj 2005, kl 10.15 i sal KS101, Instititionen för kemi- och bioteknik, Kemivägen 4, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Daniel Bengtsson Blücher, Avdelningen för oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers, Göteborg
Tel: 031-772 28 59, mobiltel: 0707-46 34 79,
e-post: danielb@chalmers.se
ECDC bildas för att stärka Europas skydd mot infektionssjukdomar, som SARS, HIV/AIDS och influensa. Detta ska ske dels genom att utveckla EUs nuvarande system för övervakning och kontroll av sjukdomsspridning i Europa, och dels genom att stimulera ett nätverk av expertis från EUs medlemsstater som kan bistå med rekommendationer för hur vi kan förebygga och skydda oss mot nya infektionssjukdomar och epidemier. Chef för ECDC är Zsuzanna Jakab, som tillträde sin post den 1 mars 2005. Rekrytering av vetenskaplig och administrativ personal pågår.
Markos Kyprianou, EU-kommissionär med ansvar för folkhälsofrågor, Zsuzsanna Jakab, chef för ECDC och Sveriges folkhälsominister Morgan Johansson med flera deltar vid ceremonin.
Pressen är välkommen att bevaka ceremonin, presskonferensen klockan 11.30 som leds av Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, och det vetenskapliga seminariet klockan 14-16 som har följande program:
”Assessing the transmissibility of new infectious agents” – Professor Paul Fine, London School of Hygiene and Tropical Medicine
”HIV virology and the epidemic in Eastern Europe” – Professor Pauli Leinikki, Finnish National Public Health Institute
”Vaccines in the 21st century” – Professor Rino Rappuoli, The Institute for Immunobiological Research Siena (IRIS)
”The World Health Chart” – Professor Hans Rosling, Karolinska Institutet:
”Research co-operation between Karolinska Institutet and ECDC” – Jan Carlstedt-Duke, Karolinska Institutet
Journalister som vill närvara bör anmäla sig till: press@ecdc.eu.int
För mer information om ECDC se: http://europa.eu.int/comm/health/ph_overview/strategy/ecdc/ecdc_en.htm
Kontaktinformation
Presskontakt för:
Markos Kyprianou: Bjorn Kjellstrom, telefon 070-938 07 30, e-post bjorn.kjellstrom@cec.eu.int,
Zsuzsanna Jakab: Helena Holland-Burman, telefon 08-734 20 50, e-post helena.holland-burman@ecdc.eu.int
Morgan Johansson: Kicki Mäler, telefon 070-545 17 88, e-post kicki.maler@social.ministry.se
Harriet Wallberg-Henriksson: Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post sabina.bossi@admin.ki.se
– Urbaniseringen går mycket snabbt och har stor påverkan på miljön, ekonomin och vardagslivet. Många motstridiga intressen ska mötas, och ska vi kunna få en hållbar stadsutveckling är det viktigt med en helhetssyn från både forskningen och planeringen. Forskare och planerare från olika verksamhetsfält världen över behöver diskutera och dela med sig av sina erfarenheter. Därför känns den här konferensen mycket angelägen, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas.
Diskussionerna gäller allt från medborgarinflytande i planeringen till näringslivsutveckling. Hur kan vi öppna upp för nya kulturer utan att skapa gränser mot det egna kulturarvet? Hur kan vi skapa resurser och processer för att kunna åstadkomma de förändringar vi vill ska genomföras? Detta är några av alla de komplexa frågor som behöver besvaras för att uppnå en hållbar stadsutveckling och detta ställer krav på gränsöverskridande kunskap.
Bland talarna märks t ex samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin, Bogotás förre borgmästare Enrique Peñalosa, Christian Azar professor vid Chalmers tekniska högskola, Colin Fudge, professor vid University of the West of England, USA, Saskia Sassen professor vid University of Chicago, USA samt Robin Hambleton, professor vid University of Illinois Chicago, USA.
Konferensen genomförs på Chalmers i Göteborg. Life in the Urban Landscape arrangeras av forskningsrådet Formas, tillsammans med bl.a. Chalmers, Miljödepartementet, Göteborgs stad, Boverket, Naturvårdverket, Riksantikvarieämbete och Sida.
Kontaktinformation
Emilie von Essen, presschef Formas. 08-775 40 38, 0733 50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Adam Holmström, tel: 070-731 17 93, adam.holmstrom@partnerships.se
Marianne Ohlander, tel: 070-928 65 50, mao@chalmers.se, eller
Konferensansvarig: Henrik Nolmark, tel: 070-777 72 55, henrik.nolmark@formas.se
Med den nya metoden kan storföretag som t ex Volvo och ABB spara tid och pengar i utvecklingsarbetet.
När ett företag utvecklar datorsystem som en del av en större och komplex produkt, t ex ett nytt flygplan, medicinsk utrustning eller kanske styrsystem i en bil, ställs det ofta mycket hårda krav på säkerhet och tillförlitlighet. Dessutom vill företaget både hålla nere produkt- och utvecklingskostnaden och samtidigt öka kundnyttan genom att förbättra innehållet, d v s funktionaliteten.
Ökningen i antalet funktioner, och komplexiteten som det medför, ställer hela tiden högre krav på bättre utvecklingsmetoder, -modeller och -verktyg. Att analysera svarstider genom så kallad responstidsanalys (RTA) är ett sätt att kunna garantera ett systems tidsbeteende innan produkten tas i drift. I Jukka Mäki-Turjas avhandling presenteras nya tekniker som syftar till att förbättra existerande RTA-metoder, vilket konkret leder till följande förbättringar:
· Precisionen i de beräknade svarstiderna blir högre än tidigare. Analysen kan beräkna och garantera cirka 15% kortare svarstider .
· Analysen själv kan göras avsevärt snabbare än tidigare. I storleksordningen 100 gånger snabbare för realistiskt stora industriella system.
Genom att kombinera dessa två helt oberoende tekniker får man det bästa av två världar i en och samma analysmetod; snabb analystid och precisa svarstider. Högre precision i svarstider möjliggör antingen ökad funktionalitet inom ramen för en given kostnad, eller en lägre kostnad för en given funktionalitet. Snabbare analysmetoder innebär att industrin i utvecklingsprojekt nu kan använda RTA i praktiken även för riktigt stora system med upp till tusentals funktioner.
Speciellt säkerhetskritiska tillämpningar som många gånger måste genomgå en dyr och tidskrävande certifieringsprocess, kan dra nytta av den förbättrade RTA metoden. En stor del av svensk exportindustri såsom Volvo, Saab, och ABB utvecklar realtidssystem för vilka denna forskning skulle kunna vara av strategisk betydelse.
Titel på avhandlingen: Engineering Strength Response-Time Analysis – A Timing Analysis Approach for the Development of Real-Time Systems
Hanledare: Mikael Nolin och Christer Norström
Disputation sker fredagen den 27:e maj kl.10:15 på Mälardalens högskola i Västerås, sal Gamma
Kontaktinformation
Jukka Mäki-Turja nås på mail: jukka.maki-turja@mdh.se eller telefon: 021-101466.
Under de senaste 10-15 åren har det gjorts mycket stora framsteg inom tekniken att styra funktionerna i byggnaders olika system. Förbättrad datakommunikation, bättre givare och kraftfullare datorer har inneburit något av en revolution.
Därmed ökar möjligheterna till att bygga ”intelligenta” byggnader där systemen anpassar sig efter omständigheterna.
Ett intelligent hus bearbetar information på samma sätt som hjärnan. Precis som när huvudet duckar om ögonen registrerar att en fotboll närmar sig, eller vi får impulsen att ta av oss jackan om det är 30 grader varmt, ska husets system reagera direkt på inkommande information. Detta kallas framkoppling, vilket ibland kan kombineras med prediktion, det vill säga att i förväg ställt in systemet för antagna förändringar.
Vitsen med intelligenta hus är tanken. Det behöver inte innebära massor av dyrbar teknik. ”Dumma” termostater på värmeelement känner bara av själva temperaturen, men kan regleras på ett smart sätt.
– Om du till exempel en kall dag vill öppna fönstret för att vädra kan det räcka med en sensor som talar om för värmekällan att det är öppet, så att inte värmen dras på ännu mer, säger Mohsen Soleimani-Mohseni.
Hur systemet reagerar går att beskriva matematiskt och bygga modeller av. I sin doktorsavhandling har Mohsen, med hjärnan som inspiration, byggt så kallade artificiella neurala nätverk för reglering av byggnaders system. Genom mätningar har han sedan studerat vilka effekter dagens reglerteknik kan ge på energibesparing och förbättrat inneklimat i framtidens intelligenta hus.
Ett smart sätt är att känna av elbelastningen och koppla det till en samtidig reglering av värme/kyla. Det kan vara lämpligt i miljöer med många maskiner där mycket energi går åt till att värma och kyla – i värsta fall samtidigt. För kontorsmiljöer handlar det om datorer och kopiatorer. Mohsen har bland annat studerat elbelastning kopplat till reglering i miljöer där maskiner ger värme.
– I de allra flesta fall finns stora vinster att göra, både vad gäller energiåtgång och komfort för inneklimatet, säger han.
I arbetet konstateras också att reglerteknik är ett eftersatt område inom fastighetsbranschen. Många är dåligt insatta i hur reglersystemen i byggnader fungerar och har bristfälliga kunskaper om tekniken. Ofta är reglersystemen dåligt trimmade vilket innebär stora energiförluster, och det finns ett stort behov av bättre hjälpmedel för driftspersonalen som kan underlätta vid felsökning, underhåll och trimning.
Experiment och simuleringar har gjorts med modeller från villafastigheter, större lokalfastigheter och laboratorier. Resultaten kan dock tillämpas på de flesta typer av byggnader.
Avhandlingen har utförts som en del av projektet Elanvändning i byggnader, Elan, som stöds av Energimyndigheten, olika elföretag och Svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsinstitut, Elforsk. Chalmers driver delprogrammet ”Behov och behovsstyrning” som innefattar fler forskare och doktorander. Ett syfte är att koppla teknikens möjligheter till pågående forskning kring beteendevetenskapliga aspekter, det vill säga hur människor upplever inomhusklimat och hur man agerar när det gäller att reglera den. Forskningen görs i ett brett, tvärvetenskapligt och tillämpningsnära perspektiv.
Avhandlingen ”Modelling and Intelligent Climate Control of Buildings” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers i Göteborg den 20 maj 2005.
Kontaktinformation
Mer information:
Mohsen Soleimani-Mohseni, Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för energi och miljö.
Tel: 031-772 58 00
E-post: mohsen@chl.chalmers.se
Handledare: Bertil Thomas, Avdelningen för reglerteknik, Institutionen för signaler och system.
Tel: 031-772 57 43
E-post: bertil@chl.chalmers.se
Kontakt för projektet ”Behov och behovsstyrning” på Chalmers:
Per Fahlén, professor, Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för energi och miljö.
Tel: 031-772 11 42
E-post: per.fahlen@chalmers.se
– Utan forskning och utveckling dräneras den svenska gruvindustrin. Nu befinner vi oss istället i frontlinjen, internationellt sett. Utan MiMi hade definitivt framtiden inte sett så ljus ut, säger Manfred Lindvall, miljöchef vid Boliden.
Bland forskningsprogrammets resultat finns verktyg av värde för framtida tillståndsprövning av kommande och befintligt avfall från gruvindustrin. På så sätt kan deponering göras på bästa plats och på bästa sätt.
MiMi har tagit fram en funktionsanalys som skapar en helhetsbild av ett avfalls påverkan på omgivningen, även hur påverkan sker över lång tid. Genom att man känner till de viktiga processerna – och hur de växelverkar – kan man med större säkerhet än tidigare beräkna miljöbelastningen över lång tid.
Resultaten gagnar inte bara svensk gruvindustri och tillståndsmyndigheter.
– Vi har skapat en plattform för framtida miljöarbete, något som även rönt internationellt intresse, säger programchefen Lars Olof Höglund.
Kontaktinformation
Lars Olof Höglund, programchef MiMi
Tfn: 08-617 67 17
E-post: loh@kemakta.se
Mannfred Lindvall, miljöchef, Boliden
Tfn: 0910-77 43 18
Britt Marie Bertilsson, programansvarig Mistra
Tfn: 08-791 10 21
E-post: brittmarie.bertilsson@mistra.org
I en skandinavisk studie undersöktes 416 patienter vid 62 olika sjukhus. Samtliga patienter hade nedsatt njurfunktion och majoriteten var dialyspatienter. Hälften av patienterna behandlades med EPO upp till normal blodvärdesnivå, medan de övriga behandlades på traditionellt sätt.
Resultaten visar att blodproppsrelaterade biverkningar eller dödlighet inte var ökade i gruppen som behandlades upp till normal blodvärdesnivå. Livskvaliteten förbättrades hos dialyspatienterna, medan dialyseffektiviteten minskade något när blodvärden normaliserades. Ett normalt blodvärde vid tidpunkten för njurtransplantation inverkade inte negativt på transplantatfunktionen. Blodtransfusionsbehovet i samband med transplantation minskade markant.
Motståndet i blodkärlsystemet ökade, vilket gav ett ökat behov av blodtrycksmedicin. Däremot påvisades en minskad arbetsbelastning för hjärtat vid hjärtultraljud. I en mindre studie har Hans Furuland även för första gången visat att hjärtats rytmreglering är försämrad redan före dialysstart i en grupp kroniskt njursjuka patienter utan diabetes, mätt med 24-timmars bandspelar-EKG. Hjärtats rytmreglering, som har betydelse för uppkomsten av allvarliga, livshotande hjärtrytmrubbningar, förbättrades när blodvärdet normaliserades.
– Det måste till fler randomiserade studier för att man ska kunna ge en generell rekommendation om att normalisera blodvärden med för kroniskt njursjuka personer med den högre EPO-dos som krävs. Men mina resultat visar att det inte innebär någon ökad säkerhetsrisk och att förbättrad livskvalitet samt hjärt- och kärlfunktion gör att det bör övervägas i individuella fall, säger Hans Furuland, som till vardags arbetar som läkare på Akademiska sjukhusets njursektion.
Kontaktinformation
Hans Furuland, tel: 018-611 00 00, mobil: 070-610 36 30, e-post: hans.furuland@medsci.uu.se
Flera rapporter pekar på vikten av att öka svenska elevers svaga läs- och skrivkunskaper och det behövs metoder som på ett effektivt sätt kan öka barnens medvetenhet om sitt eget skrivande. Eva Lindgren, som i dagarna disputerar i engelska vid Umeå universitet, har inom ramen för sitt avhandlingsarbete utvecklat en sådan metod som både individualiserar och ger utrymme för social interaktion, två aspekter som är viktiga för effektiv inlärning.
Grunden för metoden ”peer-based intervention” är reflektion över och diskussion om hur man bygger upp sin text under skrivandets gång, vad man ändrar och hur man tänkte då man skrev. Den är enkel att använda och kan bli ett användbart hjälpmedel för både lärare och elever på olika nivåer och inom olika ämnesområden där reflektion och diskussion är centrala delar.
– Jag har testat metoden på elevernas skrivutveckling i svenska och engelska. Men den borde självklart kunna användas också inom andra ämnen som kräver reflektion, till exempel historia eller samhällskunskap.
Metoden testades vid en högstadieskola i Umeå och de positiva resultaten redovisas i Eva Lindgrens avhandling. Eleverna som deltog i studien skrev texter både på sitt första språk, svenska, och ett främmande språk, engelska. Texterna skrevs på datorer som registrerade varje nedslag på tangentbordet under det att texterna växte fram, alla ändringar och när skribenten pausade, så kallad ”keystroke logging”. På så sätt kunde man i efterhand visualisera och analysera hur texterna skapades i realtid, och vad som ändrades i dem under skrivandets gång. Skrivprocessen spelades upp för eleverna och de fick, två och två tillsammans med en lärare, prata om hur de hade jobbat med texten. Dagen efter fick de jobba ytterligare en gång med samma text.
Elevernas reflektion och diskussion om hela skrivprocessen – inte bara om den färdiga texten – resulterade både i bättre texter och en ökad medvetenhet om skrivandet. Eva Lindgrens avhandling visar att eleverna med hjälp av ”peer-based intervention” förbättrade sina texter och gjorde fler ändringar av innehållet, speciellt av stilaspekter. Metoden var mer effektiv för vissa elever och effekten varierade också beroende på vilket språk, svenska eller engelska, och vilken typ av text som användes som grund för reflektionen.
Den 28 maj försvarar Eva Lindgren, institutionen för moderna språk, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Writing and revising: Didactic and methodological implications of key-stroke logging. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal F Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Gert Rijlaarsdam, Graduate School of teaching and learning, University of Amsterdam.
För mer information eller intervju, kontakta gärna Eva Lindgren på
tel: 090-786 95 84 eller
e-post: eva.lindgren@engelska.umu.se
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Eva Lindgren på
tel: 090-786 95 84 eller
e-post: eva.lindgren@engelska.umu.se
Den fossila groddplantan visar tydligt att Welwitschia hade sina närmaste släktingar på dinosauriernas tid. Fossilet har fler egenskaper gemensamt med Welwitschia, bl.a. en Y-formad bladnervatur som inte är känd hos någon annan växt. Att Welwitschia från sydvästra Afrika har sin närmaste släkting i östra Sydamerika är inte alls underligt med tanke på att Afrika och Sydamerika satt ihop under tidig krita. Denna växt behandlar Catarina Rydin i sin doktorsavhandling i botanik, Stockholms universitet.
Fröväxtgruppen Gnetales, som Welwitschia och den fossila groddplantan tillhör, är en liten, för oss nordbor ganska okänd grupp som finns i tropiska till subtropiska delar av världen. Gnetales har bara ett 80-tal arter indelade i tre släkten: Ephedra, Gnetum och Welwitschia. Gruppens relation till andra fröväxter har debatterats i mer än hundra år och är inte klarlagd än. Catarina Rydins studier visar att molekylär information är motsägelsefull och kan ge helt olika släktskapsträd beroende på hur generna analyseras och vilka arter som får representera sin grupp.
Catarina Rydin har också studerat fossila frön från krita som är mer eller mindre identiska med frön från nutida Ephedra (Gnetales). Släktet Ephedra utgör en homogen grupp arter som inte bara är utseendemässigt lika varandra utan också molekylärt lika. Undersökta genregioner innehåller få förändringar. Det har föreslagits att det beror på att nutida arter uppstod sent, kanske så sent som för 8 – 32 miljoner år sedan. Fossila data visar dock att unika Ephedra-egenskaper var fullt utvecklade och etablerade på norra halvklotet redan för ca 110 – 127 miljoner år sedan. Mutationshastigheter kan förmodligen variera kraftigt mellan olika organismgrupper och troligen också över tiden. Kanske är det helt fel att tala om ”molekylära klockor”.
Doktorsavhandlingens titel: The Gnetales: fossils and phylogenies
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl. 10.00 i föreläsningssalen, Botaniska institutionen. Opponent är Magallón, Susana, Universidad Nacional Autónoma de México, Mexico City
Kontaktinformation
Catarina Rydin kan nås på 08-16 20 71 eller e-post catarina.rydin@botan.su.se
Spel om pengar har under 1990-talet etablerats som en global miljardindustri, och spelbranschen framstår som en av de snabbast växande branscherna i Europa. Spel har också blivit betydligt mer lättillgängligt i takt med att tobaksaffärer har blivit spelbutiker, affärerna har fått spelhörnor, pizzerior spelmaskiner och inte minst ett ökat antal spelsajter på Internet. Ungdomar som växer upp idag möter ett större utbud än någonsin tidigare.
Ove Svenssons avhandling baseras på en genomgång av forskningsläget och två större empiriska undersökningar. En enkät som vände sig till 9 917 personer och uppföljande intervjuer med dem som hade spelproblem och en matchad kontrollgrupp. Resultaten visar att ungdomar (15-17 år) visserligen inte spelar i samma utsträckning som vuxna, men att det är betydligt vanligare att de utvecklar spelproblem. Spelproblemen kan innebära att ungdomar ändrar sitt sociala beteende, drar sig undan kamrater och förlorar tidigare intressen. De uppger att de inte kan kontrollera sitt spelande.
Avhandlingen visar också att de spelformer där risken är högst att utveckla spelproblem är de som tilltalar ungdomar mest. Det är spel som är snabba, bedrivs kontinuerligt och är en kombination av slump och skicklighet. Spelmaskinerna av typ Jack Vegas är ett exempel på ett sådant högriskspel. Där går det snabbt mellan insats och resultat, man kan spela kontinuerligt, alltså gång på gång, och man får en känsla av att kunna styra resultatet genom att träna upp sin skicklighet.
– Att en person utvecklar spelproblem beror inte i första hand på egenskaper eller svagheter hos den enskilda individen. Snarare är det en normal reaktion på en extrem situation. Vissa spelformer är så problematiska att det är rimligt att man får svårigheter, säger Ove Svensson.
Resultaten visade även att ungas spelproblem är föränderliga. Ungdomars spelproblem klingar ofta av utan några vård- eller behandlingsinsatser. Nästan två tredjedelar av de ungdomar som kategoriseras som problemspelare uppvisade inga spelproblem två år senare.
– Även om det är ganska få som har allvarliga spelproblem är det många som drabbas sekundärt, som anhöriga och personer som lånar ut pengar. Avsaknaden av information om spelandets konsekvenser är ett stort problem. För dem som inte klarar av situationen på egen hand behövs det behandlingsresurser, säger Ove Svensson.
Ove Svensson försvarar sin avhandling ”Ungdomars spel om pengar. Spelmarknaden, situationen och karriären”, den 26 maj kl. 13.15 i Palaestra, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Ove Svensson nås på tfn 035-16 75 28, 070-553 40 77, e-post: Ove.Svensson@hos.hh.se
Rubbningar i omsättningen av aminosyran homocystein har föreslagits som en riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt, även om orsakssambandet inte är bevisat i tillbakablickande studier. Homocystein i plasma och vanliga varianter i genen för enzymet metylentetrahydrofolatreduktas (MTHFR) har visat sig tyda på ökad risk, framför allt i tillbakablickande studier. De mer sällsynta framåtblickande studierna har inte varit lika entydiga. För att belysa detta ytterligare studerades homocystein i studier med framåtblickande design.
I studierna visade sig homocystein och MTHFR vara prediktorer för förstagångsstroke orsakad av blödning i hjärnan men inte hos de med ischemisk stroke (blodpropp i hjärnan). Det visade sig också att en förstagångs hjärtinfarkt inte orsakade en ökning av homocysteinnivån, vilket ibland hävdats. När förändringar av homocystein över tiden studerades sågs inga förändringar av homocysteinnivån, eller av andelen med förhöjt homocystein, under en nio års uppföljningsperiod. Detta är i motsats till vad som tidigare antagits och har betydelse för folkhälsan och sannolikt även för bedömningen av behovet av vitamintillskott då homocysteinnivån stiger framför allt vid brist på B-vitaminerna B12 och folsyra. Ytterligare studier krävs för att klarlägga huruvida homocystein är en riskfaktor som har orsakssamband med hjärtkärlsjukdom.
I en studie av förstagångsinsjuknande i stroke visade sig risken öka exponentiellt för varje kvartil av ökat homocystein för de med stroke orsakat av blödning. Detta var oberoende av högt blodtryck och body mass index (BMI). Risken ökade också för de med MTHFR CT- och TT-varianter. Dock sågs ingen effekt på den större gruppen med ischemisk stroke (blodbropp i hjärnan), där samband setts i andra studier. Den aktuella studien var en prospektiv fall-kontroll-studie inom Västerbottens Interventions Programmet (VIP) och WHO MONICA i Västerbotten och Norrbotten, där 60 fall av blödningsstroke och 312 fall av ischemisk stroke ingick.
Effekten av en förstagångs hjärtinfarkt på homocysteinnivån följdes hos 50 individer som utvecklade hjärtinfarkt och hos 56 kontroller. Prover var tagna drygt två år innan och cirka sex år efter tidpunkten för hjärtinfarkten. Kontrollernas prover var tagna vid samma tidpunkter som fallens. Homocystein ökade något i båda grupperna men ingen skillnad sågs mellan grupperna. En hjärtinfarkt visade sig alltså inte ge en förhöjning av homocystein, vilket har påståtts tidigare. Studien var en åtta års uppföljningsstudie inom VIP och MONICA-kohorterna.
För att kunna utreda hur homocystein ändras över längre tid gjordes en studie av individer som donerat prover inom ramen för MONICA-projektet 1990 och 1999. Analyserna gällde olika faktorer som påverkar homocystein. I studien deltog 510 individer, 250 män och 260 kvinnor, 25-64 år gamla vid första provtagningen 1990. Den tidigare konstaterade ökningen av homocystein med ökande ålder kunde verifieras i tvärsnittsstudier av proverna både från 1990 och 1999. Dock sågs ingen förändring av homocystein över nio års tid om man följde individerna, varken för kvinnor eller för män. Inte heller sågs någon ökning av antalet individer med förhöjt homocystein. Detta står i motsats till tidigare antaganden. Markörer för nedsatt njurfunktion, cystatin C och kreatinin ökade under nio år medan albumin minskade. I multivariata modeller hängde nivåerna av albumin, kreatinin och cystatin C, samt till viss del inflammationsmarkören hs-CRP, ihop med nivån av homocystein vid uppföljning, men skillnader mellan könen sågs. Ålder påverkade inte förändringen av homocystein över nio år påtagligt.
Fredagen den 27 maj försvarar Johan Hultdin, Institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Homocysteine in cardiovascular disease with special reference to longitudinal changes. Svensk titel: Homocystein vid kardiovaskulär sjukdom, särskilt i relation till förändringar över tiden.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Bertil Kågedal, Institutionen för biomedicin och kirurgi, klinisk kemi, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Johan Hultdin är uppvuxen i Umeå där han också har studerat medicin. Han är nu verksam som överläkare vid Laboratoriemedicin, klinisk kemi, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han nås på e-post johan.hultdin@medbio.umu.se eller telefon 090-785 12 60 alternativt 070-348 12 60. En svartvit porträttbild på Johan Hultdin kan laddas hem från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder.
Ökad kunskap om naturens kanske mest fascinerande process kan vara till hjälp i utvecklingen av nya kostnadseffektiva solceller.
I sin doktorsavhandling i kemisk fysik har Marcus Lundberg vid Fysikum, Stockholms universitet undersökt den mest kritiska delen av fotosyntesen, hur syrgas bildas från två vattenmolekyler. Hans resultat visar att upptag av solljus leder till bildandet av en syreradikal som i sin tur reagerar med vatten och ger syrgas. En liknande mekanism fungerar även för ett syntetiskt komplex som bildar syrgas från vatten. Syreradikalen verkar därför vara en avgörande faktor för att kunna härma fotosyntesen.
Undersökningarna har gjorts med en teoretisk metod baserad på kvantmekanikens lagar, kallad täthetsfunktionalteori. Den metoden har under det senast decenniet utvecklats till ett kraftfullt verktyg för att undersöka utmanande problem inom biokemin.
Doktorsavhandlingens titel: Challenges in Enzyme Catalysis – Photosystem II and Orotidine Decarboxylase. A density functional theory treatment
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl 10.00 i sal FA32, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21. Opponent är Dr Jeremy Harvey, University of Bristol.
Kontaktinformation
Marcus Lundberg kan nås på tfn 08-5537 8708 eller e-post marc@physto.se (Fysikum, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
– En del rymdforskare betraktar rymdplasmavågor som brus i mätningarna och hävdar att enbart storskaliga variationer har betydelse. Men genom att titta på vågor har vi avslöjat små strömstrukturer som kan vara centrala för att förstå hur växelverkan mellan solen och jorden fungerar, säger Gabriella Stenberg
Utforskningen av rymden ger uttryck för människans naturliga nyfikenhet och hennes önskan att besvara de stora frågorna om var vi kommer ifrån och om vi är ensamma i universum. De kunskaper och den teknik som vi tillägnat oss sedan rymdålderns
början är i dag oumbärliga i vår strävan efter ett långsiktigt hållbart samhälle.
– Observationer och analys av vågor i rymden är en av nycklarna till en större förståelse av både hur närmiljön kring jorden och universum i sin helhet fungerar. Vågorna utgör, ungefär som vårt blodomlopp, transportsystemet för energi och information i rymden, menar Gabriella Stenberg.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=538
Fredagen den 3 juni försvarar Gabriella Stenberg, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”The importance of waves in space plasmas. Examples from the auroral region and the magnetopause.” Svensk översättning: Rymdplasmavågors betydelse. Exempel från norrskensområdet och magnetopausen.
Disputationen äger rum kl 13.15 i sal N420, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Hermann Opgenoorth, Solar and Solar-Terrestrial Missions Division, ESTEC, ESA, Nederländerna.
Gabriella Stenberg är uppvuxen i Vänersborg. Hon flyttade till Umeå hösten 1989 för att läsa vid universitetet.
Kontaktinformation
Gabriella Stenberg nås på:
Telefon (arb): 090-786 50 44
Mobil: 070-289 64 97
Email: stenberg@space.umu.se
Uppdraget är ett av fem projekt på en problembaserad kurs i mekatronik på civilingenjörsutbildningens avslutande del. Kursen, som lär blivande civilingenjörer att utveckla mekatroniska produkter genom att ta fram prototyper i samarbete med en extern uppdragsgivare, går nu för tjugonde året.
Ytterligare ett av projekten i årets kurs sker i samarbete med Stanfordstudenter – då handlar det om sensorer för smarta krockkuddar på uppdrag av Siemens. Övriga tre projekt har Idrottshögskolan och Scania som uppdragsgivare.
En apparat som hjälper människor med svåra balansstörningar att hålla balansen, som var ett av projekten från motsvarande kurs 2003, vann förra veckan 30 000 dollar i en entreprenörtävling i USA, ”MIT $50K Entrepreneurship Competition”.
– Ursprunget är den prototyp som vi för två år sedan gjorde i samarbete med forskargrupper på Boston University och Harvard Medical School. Tolv teknologer gjorde första prototypen, tre fortsatte med sommarjobb. En av dem, Jimmy Robertsson, gjorde sitt ex-jobb och startade också ett företag kring produktidén som nu alltså vunnit första pris – 30 000 dollar i startup bidrag, berättar Mats Hansson en av projektledarna på KTH Mekatronik.
Årets fem Mekatronik-projekt som också har som mål att bli riktiga produkter framöver, och som presenteras på onsdag, är:
· Begränsa antalet sladdar i en bil – General Motors och Stanford
· Sensorer för smarta krockkuddar – Siemens och Stanford
· Träningsinstrument för roddlandslaget inför OS i Aten – Idrottshögskolan i Stockholm
· Produkt för att få barn att tycka det är roligt att röra på sig – Idrottshögskolan i Stockholm
· Avancerat system för att styra funktioner i den ”digitala lastbilen” – Scania
Efter korta presentationer (10 min) kommer det att finnas möjlighet att testa prototyperna och ställa frågor kring de olika projekten. När det gäller samarbetena med Stanford kommer det även att finnas möjlighet att ställa frågor till deltagarna därifrån på direktlänk.
Tid: Onsdag 25 maj kl. 15
Plats: KTH Campus Valhallavägen, sal M1, Brinellvägen 64
Kontaktinformation
Mer information: Mats Hanson, kursansvarig, 08-790 6309, mats@md.kth.se
