Det visar Margaretha Adolfsson-Erici i sin avhandling i tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet.
För att se om vattendrag innehåller miljögifter gör man ofta vattenanalyser. Men dessa kan vara besvärliga att utföra om halten föroreningar i vattnet är låg. I fiskar koncentreras däremot en del gifter i gallvätskan. Genom att analysera gallvätska tillsammans med biologiska metoder har Margaretha Adolfsson-Erici hittat en kraftfull teknik för att spåra miljögifter i vatten. Mätningar av gift i fisk ger information om vilka ämnen som är biotillgängliga, det vill säga kommer in i fisken och kan påverka fiskens biologiska processer.
Det har tidigare visats i Storbritannien att fiskar utanför reningsverk blivit tvåkönade. Syntetiska och naturliga hormoner som utsöndras av människor och når fiskarna via reningsverk har angetts som orsak till dessa effekter.
För att undersöka om liknande förhållanden gäller i Sverige, studerades fiskar som levt i burar utanför ett reningsverk i västra Sverige. Biologiska analyser av fiskarna visade att de var påverkade av hormonstörande ämnen. I fiskens galla fanns bland annat ett syntetiskt p-pillerhormon, liksom i avloppsvattnet som rann ut i närheten av fiskarna. Detta är första gången man utanför laboratoriet har kunnat visa att det är de låga nivåerna av p-pillerhormonet i vattnet som påverkar fiskarna.
Ett vanligt antibakteriellt ämne, triclosan, var ett annat fynd i gallvätskan hos fiskarna. Man har tidigare ansett att triclosan försvinner i avloppsreningen, men med hjälp av gallanalyser kunde man se att triclosan är en vida spridd miljöförorening.
Doktorsavhandlingens titel: Fish bile in environmental analysis
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Freek Ariese från Vrije universitet i Amsterdam
Kontaktinformation
Margaretha Adolfsson-Erici kan nås på tfn 0706-39 70 83; 08-674 71 71 eller e-post margaretha.adolfsson-erici@itm.su.se (Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet, 106 91 Stockholm)
ABC utvecklades i USA i början av 1990-talet som svar på kritiken av dåvarande metoder för produktkalkylering. Många produkter åsattes helt fel priser, på grund av för grova och schablonartade kalkylmetoder.
ABC sågs som lösningen på problemet, eftersom det erbjöd mer av mätbarhet och synlighet. Det beskrevs som en metod som avspeglade verksamheten i ett företag så att det blev tydligt var kostnaderna verkligen uppstod. Metoden spreds snabbt i USA och kom även till Europa.
– Men i Europa, särskilt Tyskland och Sverige, hade företagen redan mera utvecklade och rättvisande kalkylmetoder och led därför inte av samma problem som de i USA, säger Henrik Nehler, som disputerar i företagsekonomi vid forskarskolan IMIE, Linköpings universitet.
I sin licentiatavhandling 2001 kom han fram till att ABC inte hade fått särskilt stor spridning i Sverige. Endast tre procent av alla verkstadsföretag hade infört det fullt ut. 16 procent använde det i någon utsträckning, jämfört med drygt 30 procent i USA.
I sin doktorsavhandling har Henrik Nehler nu gått vidare och gjort en kvalitativ studie på tre företag i Sverige som använder ABC fullt ut. I sin analys visar han att ABC fungerar bäst om man inte driver det för långt. Ett exempel är graden av komplexitet i systemet; ju fler mätpunkter man bygger in i syfte att få mer förfinad information, desto mer ökar samtidigt risken för mätfel.
– Risken med ABC, om man driver det för långt, är att det blir ett oerhört komplicerat system, svårt att införa, svårt att överblicka och väldigt dyrt.
– Men i begränsad omfattning kan det ha positiva effekter. Exempelvis har ABC drivit på standardisering inom konstruktion.
Som helhet, menar han, är dock ABC ett överskattat system. Han tycker sig också se att den värsta hypen när det gäller ABC är på väg att gå över.
Kontaktinformation
Henrik Nehler disputerar den 3 juni. Avhandlingen heter Activity-Based Costing – avbildning, integration och nytta. Henrik Nehler nås på henne@eki.liu.se, telefon 013-281609 eller 0708-149424
Birgitta Wireklint Sundström menar att den bedömning av patienter som tidigare helt utfördes på akutmottagningarna, idag delvis utförs av ambulanssjukvårdens vårdare. Detta understryker betydelsen av ambulanssjukvårdarnas förmåga att balansera vårdrutiner i varje enskilt fall. Avhandlingen fokuserar även på hur bedömningsmetoder kan läras ut, närmare bestämt hur studenter inom ambulanssjukvård kan få kunskap om vårdande bedömning och undvika en alltför generaliserande vård.
Avhandlingen visar att vårdarna i ambulanssjukvård paradoxalt nog är förberedda samtidigt som de är oförberedda. Även om de ”vet” vad som väntar dem, så ”vet” de det egentligen inte. Resultaten visar att ambulanssjukvården präglas av en oreflekterad och naturligt vårdande hållning, när det gäller bedömning och vård av patienter. I detta förhållningssätt ingår viljan att lyssna in den individuella patienten men den oprofessionella hållningen kan även begränsa vårdarnas möjligheter till att hjälpa.
Det har visat sig att det är de medicinska begreppen som är begränsande, t.ex. behandlingsdiagnoser, samtidigt som det är dessa som ligger till grund för den behandling som ges. Detta betyder att om patienter inte har tillräckligt säkra och påvisbara tecken, t.ex. på hjärtinfarkt, kan den standardiserade bedömningen leda till att patienten inte ges lika stor uppmärksamhet och heller inte erbjuds smärtlindring.
Birgitta Wireklint Sundström är född 1951 i Lenhovda men bor sedan flera år i Borås. Hon har en yrkesbakgrund som narkossjuksköterska och har efter en lärarutbildning arbetat som adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Dessutom driver hon kunskapscentrum PreHospen och är aktiv inom ambulanssjukvårdens kunskapsutveckling.
Avhandlingen ”Förberedd på att vara oförberedd. En fenomenologisk studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård” försvaras torsdagen den 26 maj 2005, klockan 10.30. Opponent är docent Gunn Engelsrud, Oslo universitet.
Kontaktinformation
Kontakta : Birgitta Wireklint Sundström, telefon: 033-10 79 68, 0702-765 485 eller e-post: Birgitta.Wireklint.Sundstrom@hb.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Annica Svensson, forskningssekreterare på Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, telefon: 0470-70 83 43 eller e-post: Annica.Svensson@ivosa.vxu.se
Åderförkalkning som drabbar benens pulsådror leder ofta till förträngningar i blodkärlen med ett minskat blodflöde till muskler och andra vävnader som följd. Patienter kan då få värk i benen vid gång, så kallad fönstertittarsjuka. Mer allvarliga symtom är värk även i vila och bensår. De viktigaste behandlingsmetoderna för att förbättra cirkulationen i benen är ballongvidgning av kärlet eller bypass-kirurgi. Efter en kärlrekonstruktion finns risken att blodet kan levra sig i kärlet (trombos) eller att en ny förträngning kan utvecklas i pulsådern (restenos).
Carl Magnus Wahlgren har i sin avhandling från Karolinska Institutet studerat patienter som genomgått ballongutvidgning i låret under 8-12 år efter behandlingen. Efter fem år hade 65 procent av patienterna ett kärl med fri passage men efter 10 år var det bara 12 procent. Patienter med fönstertittarsjuka har en generell åderförkalkning i kroppens pulsådror. Dödsorsaken hos 60 procent av patienterna i den studerade gruppen var åderförkalkningsrelaterad sjukdom i hjärta och hjärna.
Vid kärlrekonstruktion uppstår alltid någon form av kärlskada som startar en mängd olika processer som en del av läkningen. Bland annat förloras den normala skyddsfunktionen mot att blodet levrar sig i kärlet. Detta leder till risk för blodpropp och eventuell senare utveckling av restenos som ger nya symptom. Studierna visar att koagulationssystemet är aktiverat de första timmarna efter en ballongutvidgning. Det startar också inflammatoriska reaktioner redan efter ett dygn som kvarstår åtminstone en vecka.
Trombin är ett mycket viktigt ämne för blodets koagulation och är också inblandat i inflammatoriska processer.
– Vi har experimentellt kunna visa att genom att tillsätta en hämmare av trombinet efter en kärlskada sker mindre utveckling av restenos. Det verkar som att trombinhämning är viktig inte bara tidigt efter en kärlskada utan även senare, vilket kan vara viktig information vid en framtida medicinsk behandling, säger Carl Magnus Wahlgren.
Det samband mellan koagulation och inflammation som visas i avhandlingen kan i förlängningen medföra att patienter ges möjlighet till medicinsk behandling för att minska risker som uppstår vid kärlrekonstruktion.
Avhandling:
Mechanisms of thrombosis and restenosis after vascular injury
Författare:
Carl Magnus Wahlgren, institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, telefon 08- 517 768 77, 070-714 85 35, e-post carl.wahlgren@karolinska.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-260-8/
Infektion med hepatit C-virus är ett globalt hälsoproblem med 170 miljomer kroniskt infekterade människor. Sjukdomen är allvarlig med stor risk för skrumplever och levercancer, och är den vanligaste orsaken till levertransplantation.
Hepatit C-infektion behandlas med en kombination av två läkemedel, interferon och ribavirin, som botar cirka 50 procent av patienterna. Interferon är relativt väl undersökt men få har studerat läkemedlet ribavirin vid behandling av kronisk hepatit C.
Karin Lindahl har i sin avhandling från Karolinska Institutet studerat vad som händer med ribavirin i kroppen och hur kroppen påverkas. En vanlig och allvarlig biverkan av ribavirin är blodbrist. Denna är dosberoende och medför att dosen hela tiden måste vägas mellan biverkningar och bästa effekt. Ribavirin doseras idag beroende på patientens kroppsvikt men det är oklart vad som är den bästa dosen.
Läkemedlet utsöndras huvudsakligen via njurarna. Studierna visade att den mest allvarliga biverkan, blodbristen, påverkades av patientens njurfunktion men inte av dosen ribavirin per kilo kroppsvikt. Detta stöder antagandet att ribavirin bör doseras beroende på njurfunktion snarare än enbart efter patientens kroppsvikt.
Olika varianter av hepatit C-virus svarar olika bra på behandling. Färre än hälften av de patienter som är infekterade med genotyp 1 blir botade efter ett års läkemedelsbehandling medan patienter med genotyp 2 och 3 har bättre prognos.
Karin Lindahl prövade att ge en grupp patienter med hepatit C av genotyp 1 en förhöjd dos av ribavirin i kombination med standarddos av interferon. Patienternas koncentration av ribavirin i blodet (>15 mikromol/L) och deras blodvärden följdes. De som fick en påtaglig blodbrist behandlades med erytropoetin och i vissa fall blodtransfusion. Åtta av de tio patienterna fullföljde 48 behandlingsveckor. Nio patienter blev botade, vilket är ett klart bättre resultat jämfört med standardbehandling.
Studier visade också att vid behandling med höga doser av ribavirin uppstår en mättnadseffekt i blodet. Slutsatsen av det är att höga dygnsdoser av ribavirin bör fördelas på fler doseringstillfällen än vad som är brukligt idag.
Avhandling:
Ribavirin – dose and concentration in treatment of chronic hepatitis C infected patients
Författare:
Karin Lindahl, institutionen för medicin, Karolinska Institutet, telefon 070-989 05 70, e-post karin.lindahl@medhs.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-348-5
För att klara den globala konkurrensen tvingas företagen inom personbilsindustrin att ständigt utveckla bättre bilar när det gäller exempelvis ökad komfort, högre säkerhet, mindre bränsleförbrukning och lägre vikt. Samtidigt måste kostnaderna sänkas och ledtiderna kortas. Detta kräver nya strategier för produktutveckling, med helhetssyn som nyckelord.
– Idag använder man system för reglering av ljus och vibrationer sent i produktionsutvecklingen, men i framtiden kommer dessa system att införlivas i tidigare faser, säger Claes Olsson, som gjort sitt avhandlingsarbete på uppdrag av Volvo.
Han har speciellt studerat systemen för bilens ljud- och vibrationsegenskaper. Idag löser man vibrationsproblem genom att bland annat använda svängningsdämpare, samt mattor och andra dämpande material i bilen. Men för att slippa ökad vikt och minska bränsleförbrukningen behövs vibrationsreglering i form av elektrodynamiska system som då måste konstrueras i samspel med andra berörda system i bilen.
– Mitt arbete handlar om konstruktion och utveckling av ljud- och vibrationssystem och på vilket sätt de kan införlivas i den övriga konstruktionsprocessen, säger Claes Olsson.
Teknologin i sig innefattar strukturdynamik, akustik, reglerteori, signalbehandling, materialteknik, datorteknik, samt styrdons- och sensorteknologi som ska integreras och passa in i produktionsprocessen. Claes Olsson har använt sig av en datormiljö och virtuella modeller för att skapa strategier för hur tystare och mer komfortabla bilar skulle kunna konstrueras med hänsyn tagen även till bland annat kostnad och vikt.
Resultaten i avhandlingen kan användas för att utveckla högpresterande vibrationsregleringssystem för att minska vibrationer och strukturburet ljud i framtidens personbilar.
Kontaktinformation
Claes Olsson kan nås på 031-325 13 10, 073-981 45 84 eller via e-post: colsson5@volvocars.com
Förstoppning förekommer hos mellan två och 20 procent av befolkningen, beroende på definition. För en del av patienterna med svår, kronisk förstoppning innebär det ett stort, långvarigt lidande. Ofta rör det sig om yngre och medelålders kvinnor med förstoppning sedan tidig ålder. Kronisk, funktionell förstoppning kan bero på motorikrubbning i kolon (tjocktarmen), tömningssvårigheter av ändtarmen, eller en kombination av dessa.
Patienter med motorikrubbningar i tjocktarmen är ofta beroende av höga doser laxermedel, men då det inte hjälper kan kirurgi vara ett alternativ. Den operation som är etablerad världen över är att tjocktarmen opereras bort och tunntarmen kopplas till ändtarmen (kolectomi med ileo-rektal anastomos). Den leder vanligen till att patienterna har tre, upp till fem, avföringar per dag. Cirka 15 procent av patienterna drabbas av diarré, lika många av avföringsläckage och cirka en fjärdedel drabbas senare av tarmvred på grund av sammanväxningar.
Erik Lundins studie, som omfattar 28 patienter, är den tredje i världen som visar att det kan räcka med att operera bort en begränsad del av tjocktarmen (segmentell kolonresektion) och det är den första där scintigrafi använts vid utredningen före operationen. Vid scintigrafi sväljer patienten en radioaktivt märkt markör som sedan visar i vilken del av tjocktarmen passagen är långsam. Den vanliga diagnosmetoden är annars röntgen som är mindre exakt.
– Denna operationsmetod inte generellt accepterad som tillräcklig behandling, men vår studie ger stöd för en förändring och har lett till att vi på Akademiska nu företrädesvis använder denna metod, säger Erik Lundin.
Resultatet visar att patienterna efter operationen har cirka en avföring dagligen och inget läckage. 80 procent tyckte också att problemen med förstoppning avhjälpts, vilket är lika stor andel som efter en kolectomi. En annan studie i avhandlingen visar att patienter med motorikrubbningar i tjocktarmen ofta har försämringar i slutmuskelns och ändtarmens funktion.
– Det talar för att en operation som inte leder till alltför lös och frekvent avföring är att föredra i denna patientgrupp, säger Erik Lundin.
Kontaktinformation
Erik Lundin kan kontaktas på 018-611 4610, via växeln 018 611 00 00 eller via e-post Erik.Lundin@akademiska.se
EG-rätten påverkar den svenska rätten på olika plan. Inom EU finns gemensamma regler på vissa områden. Men EG-rätten kan också inverka på svenska processer, dvs. rättegångar i svenska domstolar. Kenneth Nordback behandlar i sin avhandling preliminära beslut som fattas i ett inledande skede av processen och som reglerar vad som skall gälla fram till en slutlig dom i målet.
– Det är viktigt att klarlägga vad som gäller på ett område och vilka frågor som kan dyka upp när två lagstiftningar krockar. Svenska domstolar är ännu inte så vana att ifrågasätta EG-rättsliga lagstiftningar, säger han.
Eftersom en dom kan dröja i två, tre år kan det preliminära (”interimistiska”) beslutet få avgörande betydelse för parterna i målet och andra. Ett par aktuella fall där interimistiska åtgärder aktualiserats i EG-rättsliga mål är Vaxholms-målet i Arbetsdomstolen och Unibets ifrågasättande av främjandeförbudet i lotterilagen, vilket nu ligger i Högsta domstolen.
En slutsats i avhandlingen är att det är av betydelse om det är svenska lagar eller EG-rättslig lagstiftning som ifrågasätts i svensk domstol. När en begäran om exempelvis inhibition (verkställighetsförbud) riktas mot en EG-rättslig förordning skall en svensk domstol använda sig av EG-domstolen föreskrivna regler. Om frågan i stället gäller svensk lags förenlighet med EG-rätten är utgångspunkten att bestämmelserna i rättegångsbalken eller förvaltningsprocesslagen skall tillämpas. De kan dock behöva modifieras med hänsyn till sådana allmänna krav som EG-domstolen har ställt upp.
– Avsikten är alltså att så långt som möjligt besvara frågan hur det provisoriska rättsskyddet i svensk domstol påverkas av EG-rätten. Det får inte vara omöjligt eller orimligt svårt att genomdriva en EG-rättsligt grundad rättighet i svensk domstol.
EG-domstolens praxis är en viktig rättskälla i nationella domstolar. Nordback undersökning av denna praxis ur ett svenskt perspektiv är central i avhandlingen.
Kontaktinformation
För mer information: Kenneth Nordback, 018-471 79 95, eller via e-post Kenneth.Nordback@jur.uu.se
I dagens samhälle finns det flera praktiska ämnesområden där man behöver bättre kunskap om kärnpartiklars egenskaper när de passerar genom olika slags material och grundämnen. Mätresultaten och de teoretiska modellerna i Mattias Lantz avhandling är viktiga för tillämpningar inom exempelvis medicinsk strålbehandling av cancertumörer, inom astronomi för bättre förståelse av hur stjärnor bildas och för studier av hur så kallad acceleratordriven transmutation kan reducera mängden radioaktivt kärnkraftavfall.
Mattias Lantz har studerat förmågan hos två olika partiklar, protoner och helium-3, att orsaka en kärnreaktion i olika grundämnen. Bland annat har han studerat effekten på kol, som är den viktigaste beståndsdelen i våra kroppar, och bly, som är ett tänkbart material i en reaktor för transmutation. Vid protonterapi mot cancertumörer vill man till exempel att protonerna ska leda till jonisering av atomer och en kemisk reaktion som förstör cancerceller. Men det sker också kärnreaktioner som skadar.
– Om man förstår dessa reaktioner bättre kan man optimera behandlingen så att skador på andra celler minimeras, säger Mattias Lantz.
I en eventuell framtida reaktor för transmutation kan en partikelaccelerator användas för att skjuta in protoner i exempelvis ett blyblock i syfte att få loss neutroner som driver på kärnreaktionen. Det finns redan idag modeller för hur sådana kärnreaktioner kan se ut, men för vissa parametrar är inte noggrannheten tillräckligt hög.
– När det handlar om system som kan vara farliga ställs självklart mycket höga krav på noggrannhet, säger Mattias Lantz.
Avhandlingen innehåller också upptäckten att helium-3 ger samma resultat som helium-4 när partiklarna har samma hastighet. Detta motsäger tidigare antaganden om att antalet protoner och neutroner i kärnan är avgörande. Genom att istället betrakta atomkärnornas ytstruktur som avgörande har Mattias Lantz tagit fram en ny modell, med vilken han sedan kunnat förutsäga resultatet när protoner kolliderar med olika grundämnen.
Mätningarna, som också jämförts med teoretiska beräkningar, har utförts vid The Svedberg-laboratoriet i Uppsala och vid iThemba-laboratoriet utanför Kapstaden i Sydafrika. Arbetet har genomförts inom ramen för det så kallade Sigma-R projektet vid institutionen för strålningsvetenskap.
Bildtext: Med vågmekaniska beräkningar har en bild av var i atomkärnan en kärnreaktion äger rum tagits fram. Bilden visar absorptionen av helium-3 i en kolatom. De röda områdena visar var absorptionen är som starkast, nämligen i atomkärnans yta samt i en punkt i bakre delen av atomkärnan.
Kontaktinformation
Mattias Lantz kan nås på 018-471 34 41, eller via e-post mattias.lantz@tsl.uu.se
De enskilt största satsningar inom profilen Turism, idrott och upplevelseteknologi som föreslås är turismforskningen med 5,6 miljoner samt upplevelseteknologi och informationsteknologi med 2,7 miljoner vardera. Dessutom läggs knappt 2,5 miljoner vardera på idrottsvetenskaplig forskning respektive forskning inom biomekanik.
Forskningsprofilen har en stark regional anknytning och är därför värdefull såväl för Mittuniversitetet som regionen. Av de medel som fördelats redan i år kommer också en satsning på den idrottsvetenskapliga verksamheten vid Nationellt Vintersportcentrum att göras.
– Det är bra att styrelsen prioriterar uppbyggnaden av verksamhet som stärker forskningsprofilen än mer, på sikt. ETOUR är ju redan idag internationellt framstående inom turismforskningen och med starka forskningsmiljöer på flera områden inom profilen finns det goda möjligheter att ett plus ett blir tre – både för regionen och Mittuniversitetet, säger rektor Thomas Lindstein.
Inom forskningsprofilen Välfärdssamhällets utmaningar vill man fördela 8,4 miljoner till ämnena hälsovetenskap, psykologi och socialt arbete. Profilens forskning handlar bland annat om högaktuella frågor rörande förändringar av den svenska välfärdsmodellen. Forskningsinriktningen inom denna profil skapar mycket goda förutsättningar för framtida samarbeten och synergieffekter med Folkhälsoinstitutet.
Drygt 3,5 miljoner föreslås till samhällsvetenskapliga ämnen där beslut redan fattats om att inrätta forskarutbildning – företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap. Dessa ämnen tillhör forskningsprofilen Kulturarv, demokrati och företagande. Forskning inom hållbar utveckling föreslås få drygt två miljoner. Den miljöinriktade forskningen inom hållbar utveckling har sin hemvist i profilen Skogen som resurs.
Att forskning och grundutbildning går hand i hand ser rektor Thomas Lindstein som viktigt för den framtida utvecklingen:
– Inriktningen är att fördela totalt 20 miljoner på ämnen med samhällsvetenskaplig inriktning och 10 miljoner på naturvetenskapliga/tekniska ämnen – främst genom en omfattande satsning på professorstillsättningar. Detta ligger helt i linje med profilen på Campus Östersund, vilket är en samhällsvetenskaplig tyngdpunkt inom forskning och utbildning.
Forskningsmedlen kommer, utöver professorstillsättningarna, att användas för anställning av seniora forskare och doktorander. Definitivt beslut om fördelning av forskningsmedel inför 2006 fattas av styrelsen i oktober.
Kontaktinformation
Rektor Thomas Lindstein, Mittuniversitetet, mobiltfn:070-3228640 OBS! Efter styrelsmötets slut kl. 17.00!
Vid plenarföreläsningarna medverkar:
• Danuta Fjellestad, professor i engelska vid Blekinge tekniska högskola
• Clara Juncker, universitetslektor i kultur, litteratur och medier vid Syddansk Universitet i Odense
• Rolf Lundén, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet
• Mikko Saikku, universitetslektor i amerikastudier, Renvallinstitutet, Helsingfors universitet
• Robyn Wiegman, professor i genusstudier vid Duke University, Durham, North Carolina
• Orm Øverland, professor i amerikansk litteratur vid Universitetet i Bergen
Bland övriga föreläsare märks bland andra:
• Niels Bjerre-Poulsen, universitetslektor i engelska vid Handelshøjskolen i København
• Karen Ordahl Kupperman, professor i historia vid New York University
• Claes Ryn, professor i statsvetenskap vid Catholic University, Washington DC
• Erik Åsard, universitetslektor vid Institutet för nordamerikastudier, Uppsala universitet
Konferenslokaler
• Växjö universitet, Huvudbyggnaden, Universitetsplatsen 1 (26-27, 29 maj)
• Marinmuseum, Stumholmen, Karlskrona (28 maj)
Välkommen!
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar
Gunlög Fur, konferensansvarig, telefon 070-307 91 11, e-post: gunlog.fur@vxu.se
eller Jerker Persson, pressansvarig, telefon 070-572 26 56, e-post: jerker.persson@vxu.se
Praktiska frågor kring deltagande
Tobias Stark, telefon 0470-70 86 82, e-post: tobias.stark@vxu.se
En enkät bland alla svenska kommuner visar att nästan hälften av dem använder sig av standardiserade miljöledningssystem enligt – eller inspirerat av – principerna i standarderna ISO 14001 eller EMAS. Miljöledningssystem är ett verktyg för att hjälpa organisationer att strukturera och organisera sitt interna miljöarbete och syftar till ständiga förbättringar.
Sara Emilsson, doktorand vid avdelningen för Industriell miljöteknik, Linköpings universitet, har för sin doktorsavhandling studerat hur miljöledningssystemen fungerar i kommuner och hur användbara de är för att hantera miljöpåverkan från verksamheten. Förutom den övergripande enkäten har hon genomfört detaljstudier som närmare belyser hur systemen används.
Inom företagsvärlden är det vanligt att organisationerna siktar på att certifiera sina miljöledningssystem, men avhandlingen visar att kommunerna främst använder ISO 14001 och EMAS som ledstjärnor för sina system och att certifiering sällan är målet. Istället är det vanligt att kommunerna utarbetar egna standarder. En fördel med detta är att de utgår från den befintliga verksamheten och utformar systemen efter de strukturer som finns. Samtidigt finns det en risk att man släpper de formella kraven på uppföljning och revision av systemen.
Utifrån den samlade bilden konstateras det i avhandlingen att många kommuner verkar använda miljöledningssystemen på ett bra sätt. Under förutsättning att kommunerna ser till att arbetet är väl förankrat inom alla organisationsnivåer, att det finns resurser och engagemang samt att man i miljöledningssystemen fokuserar på kärnverksamheten, medför de många fördelar och möjligheter. Systemen bidrar ofta till större miljömedvetenhet och miljöengagemang inom kommunorganisationerna och en bättre struktur på miljöarbetet.
Avhandlingen heter Local authorities’ approaches to standardised environmental management systems. Disputationen äger rum 25 maj kl. 13.15 i sal Planck, Fysikhuset, Linköpings universitet, Campus Valla. Opponent är Dr Peter Strachan, The Robert Gordon university, Aberdeen, Skottland.
Kontaktinformation
Sara Emilsson nås på 013-28 66 02, 0708-69 82 16 eller sarem@ikp.liu.se.
Löftet om delaktighet riktade sig till utvalda bostadsområden. De kommunala tjänstemännen har begränsade möjligheter att erbjuda invånarna inflytande i den kommunala beslutsprocessen. Invånarna mobiliseras till olika aktiviteter för ökat inflytande, men löftet om delaktighet begränsades till lokala frågor eller till att påverka åtgärder och insatser. Det riskerar att leda till ökad misstro till offentliga myndigheterna istället för den ökande delaktighetskänslan som var målsättningen.
Frågan om den etniska boendesegregationen institutionaliserades som en statlig angelägenhet i mitten av 1970-talet och har sedan dess ständigt stått i rampljuset. Grannskapet har setts som en möjlig arena för att öka delaktighet och att stimulera sociala nätverk med avgörande betydelse för den demokratiska utvecklingen. Susanne Urban analyserar exempel från Huddinge.
Det är ofta redan aktiva nätverkspersoner som engageras i kommunens delaktighetsprojekt, och det är oklart om deras engagemang bidrar till att minska andras sociala exkludering.
Den nya storstadspolitikens inriktning till bostadsområden har utgjort ett paradoxalt åtgärdspaket, då lokala insatser ska åtgärda ett problem som gäller hela staden.
– Det är nämligen staden, och inte ett bostadsområde, som är uppdelat och segregerat, poängterar Susanne Urban. Åtgärderna för att lösa ett strukturellt problem – sortering på bostadsmarknaden, inom arbetsmarknaden och inom politiken – bör riktas till hela staden inom ramen för den generella välfärdspolitiken.
Doktorsavhandlingens titel: Att ordna staden. Den nya storstadspolitiken växer fram.
Disputationen äger rum fredag den 27 maj kl. 13.00 i hörsal 10, hus E, Frescati. Opponent är professor Mats Franzén, Uppsala universitet.
Susanne Urban är också huvudförfattare i Södertörns högskolas slutrapport i utvärdering av storstadssatsningen i Huddinge, som kommer att finnas tryckt den 20 maj.
Kontaktinformation
Susanne Urban nås på telefon 08-619 69 23 (Arbetslivsinstitutet, 113 91 Stockholm), 070-869 93 36 eller e-post susanne.urban@arbetslivsinstitutet.se
I jämförelse med andra länder utvecklas få entreprenörer i Sverige. Samtidigt läggs stor vikt på att förstå och förklara entreprenörskapets roll och betydelse i samhället. Tidigare studier har ofta handlat om vilka egenskaper som förenar goda entreprenörer. Dessa egenskaper brukar vara samma som hos goda företagsledare; man ska våga ta risker, vara kreativ, tro på sin egen förmåga, våga utmana, etc.
– Idag vet vi att entreprenörsegenskaper inte är medfödda utan något som man lär sig, säger Diamanto Politis. Frågan är istället vilka erfarenheter som krävs för att utvecklas till en god entreprenör.
Diamanto Politis har bland annat gjort en enkätundersökning med utskick till 1000 företagare och kommit fram till att det är vissa erfarenheter är särskilt givande. Den som har varit med och startat fler företag har fått värdefull erfarenhet när det gäller att identifiera nya affärsmöjligheter. Bredden är viktig. Personer som har arbetat inom många olika funktioner på ett företag har antagligen bättre affärsnäsa än den som nischat sig inom en yrkeskategori. Akademisk utbildning är också ett plus.
Men Diamanto Politis forskning visar också att det finns ett behov av att ompröva det dominerande synsättet på entreprenöriellt lärande, som på ett förhållandevis oproblematiskt sätt förutsätter ett direkt samband mellan specifik erfarenhet och kunskap. De empiriska resultaten visar snarare att olika typer av karriärerfarenhet leder till olika typer av entreprenöriella kunskaper. Vissa gör att individen blir bra på att utveckla affärsmöjligheter och andra leder till en bättre förmåga att hantera det nya företaget under etableringsprocessen. Men att någon har varit med om att starta många framgångsrika företag behöver inte vara en garanti för att personen i fråga är en god entreprenör.
– Man kan skilja mellan de som gillar att pröva nya vägar och de som gärna upprepar tidigare framgångar, säger Diamanto Politis. De som bara upprepar tidigare framgångar får ofta problem att när oförutsedda hinder dyker upp.
Diamanto Politis menar också att man bör betrakta entreprenörskap som en kontinuerlig lärprocess som sker både före och efter en företagsstart. Händelser som bidrar till att individer lär sig att identifiera och exploatera nya affärsmöjligheter behöver förstås ur ett vidare perspektiv som fångar upp både variation och spännvidd i karriärerfarenheten. Entreprenörskap lär man sig inte bara i samband med typiska entreprenöriella situationer, som t ex vid en företagsstart, utan också i olika vardagliga arbetssituationer som på ytan inte tycks ha något direkt samband med att identifiera och exploatera affärsmöjligheter.
Kontaktinformation
Disputationen äger rum måndagen den 23 maj kl. 13:00 i sal EC3:207, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Fakultetsopponent är professor Richard Harrison, University of Edinburgh. Avhandlingens titel är Entrepreneurship, career experience and learning – Developing our understanding of entrepreneurship as an experiential learning process.
Diamanto Politis nås på:
Tel: 070-888 43 02
E-post: diamanto.politis@fek.lu.se
Dessa resurser kom till största delen från bönderna. Det gällde att hålla dem på ”gott humör”. Statens företrädare lade nere stor möda på att få de breda folklagren att ställa upp på krigen.
I en nyutkommen avhandling visar Anna Maria Forssberg, historiker vid Stockholms universitet, hur staten bedrev krigspropaganda för att mobilisera befolkningen i den så gott som permanenta krigföringen. Metoderna var sinnrika.
Krigspropagandan spreds genom ett utvecklat informationssystem. Det viktigaste mediet var predikstolen, och propagandistiska texter lästes upp både på vanliga söndagar och särskilda tacksägelsedagar. Riksdagen spelade också en avgörande roll när krigspolitiken skulle legitimeras, och dessutom spred landshövdingar och fogdar information muntligen.
Propagandan bedrevs på två nivåer. En långsiktig som förklarade kriget som en oundviklig samhällsföreteelse. En kortsiktig som hade anknytning till de just pågående krigen. Det gällde att påverka folket både intellektuellt och emotionellt.
Kriget berodde, enligt propagandan, ytterst på folkets egen syndfullhet, vilken nedkallat Guds straff i form av krig. När väl kriget var ett faktum förflyttades fokus till fienden, som alltid drevs av bottenlös ondska och aldrig av rationella motiv. I båda dimensionerna avpolitiserades kriget. En latent, ständigt närvarande hotbild målades upp.
Det bästa skyddet mot kriget var en god regent. Det säkraste sättet att vinna kriget var att sluta upp bakom den goda regenten. Det var alltid undersåtarnas plikt att ställa upp och försvara sitt land.
Både en patriotisk och rojalistisk retorik användes. Ett återkommande inslag i propagandan var att farliga och hotfulla fiender lurade vid Sveriges gränser, alltid beredda att gå till anfall. Ett lika återkommande tema var att det var bättre att förekomma än att förekommas. Även när Sverige stod som anfallare beskrevs kriget vanligen som ett försvarskrig inför befolkningen.
Doktorsavhandlingens titel: Att hålla folket på gott humör. Informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655-1680
Disputation: fredag den 27 maj kl. 10.00 i hörsal 4, Hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Maria Sjöberg, Historiska institutionen, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Anna Maria Forssberg kan nås på telefon 08 16 13 50, 073 984 08 87 eller e-post anna-maria.forssberg@historia.su.se
Prostasomer är mycket små korn som produceras i prostatakörteln och normalt bistår spermierna i samband med befruktning av ägget. Samma partiklar, men med kraftigt ändrade egenskaper, produceras av prostatacancerceller. Adil Babiker visar i sin avhandling att dessa prostasomer bidrar till att skapa en skyddad närmiljö runt cancercellerna genom att avväpna kroppens immunsystem, vilket ger cancercellerna möjlighet att producera metastaser (dottertumörer).
Det är främst immunförsvarets så kallade komplementsystem, som har till uppgift att döda allt som inte igenkänns som friska eller kroppsegna celler, som slås ut av prostasomerna. Detta sker via minst två olika mekanismer; dels genom att prostasomerna har ett skyddande ämne bundet till sig som kan överföras till cancercellerna. Den andra mekanismen innebär att komplementsystemet avväpnas via en speciell reaktion knuten till prostasomerna. Resultatet blir i båda fallen att prostatacancercellen undgår att angripas av kroppens komplementsystem och därigenom kan överleva i sin nya miljö som dottertumör till prostatacancern.
Adil Babiker visar också att prostasomer från cancerceller har stora mängder av ett protein som tidigare har visats ha betydelse för hur tumörer bildar nya blodkärl. Förmågan att bilda blodkärl är en mycket viktig egenskap i tumörers utveckling. Även detta protein och dess effekt kan överföras till andra cancerceller, vilket förmodligen har betydelse för tumörens överlevnad och spridning.
Sammantaget visar avhandligen hur egenskaper och färdigheter hos prostasomer, som i sig varit ämnade att underlätta spermiernas överlevnad, blivit kraftigt ökade hos prostatacancercellernas prostasomer vilket innebär en fördel för cancern. Dessa nya insikter i prostatacancercellers skyddsmekanismer kan förhoppningsvis i framtiden leda till förbättrad behandling.
Kontaktinformation
Adil Babiker kan nås på 018-611 30 91, 018-611 49 07, 0702-56 72 82 eller via e-post: Adil.Babiker@medsci.uu.se
