Nyhet Arkiv - Sida 1402 av 1688

– Det unika med katalysatorn är att det går att kontrollera dess funktion beroende på vilka önskemål användaren har för sin egen specifika kemiska process. Katalysatorn har egenskaper som kan anpassas allt efter behov och tillämpning, säger Olov Öhrman, doktorand vid Luleå tekniska universitet som den 13 maj disputerar med sin avhandling Structured MFI film catalysts and adsorbents.

I avhandlingen har Oov Öhrman vidareutvecklat en teknik som sedan tidigare är patenterad vid Avdelningen för kemisk teknologi vid LTU. Han har skräddarsytt metoden för att den effektivt ska kunna användas för tillverkning av katalysatorer och adsorbenter.
Dagens industriella katalysatorer består av partiklar formade till exempelvis pellets. Olov Öhrmans katalysatorer skiljer sig från de konventionella materialen eftersom hans katalysatorer är i form av en film på ett bärarmaterial. Under de senaste fem åren har han arbetat med att göra beläggningar – så kallade filmer – av ett material som kallas zeolit. Detta material kan användas som både katalysator och som adsorbent.

– Jag har tillverkat filmer i varierande tjocklek på olika bärarmaterial. Tack vare att tjockleken på filmerna kan kontrolleras kan företag nu styra sina kemiska reaktioner mer exakt, säger Olov Öhrman.

– Till exempel, i en bilkatalysator är det viktigt med tunna beläggningar för att minska tryckfallet som annars skulle kuna sänka motorns effekt.

Den nya katalysatorn kommer eventuellt att vidareutvecklas inom industrin.

– Jag har visat att metoden går att använda och företagen får i sin tur modifiera den för att den ska passa just deras unika verksamhet.

Olov Öhrman är uppvuxen i värmländska Säffle och tog sin civilingenjörsexamen i kemiteknik vid Luleå tekniska universitet år 2000. Han licade 2003 och disputerar alltså den 13 maj. En del av doktorandarbetet har Olov Öhrman utfört på och i samarbete med University of Cape Town i Sydafrika och Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Kontaktinformation
Upplysningar: Olov Öhrman, tel. 0920-49 21 33, olov.ohrman@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Är självförverkligande ett privat och individualistiskt projekt, som bygger på eller bidrar till egoism? Måste inte egna livsmål, levnadssätt och karriärambitioner på ett eller annat sätt gå ut över andra? Återfinns de största hindren för mänskligt självförverkligande i det omgivande samhället? Dessa och andra frågor diskuterar Staffan Nilsson i sin avhandling i etik och religionsfilosofi.

– I självförverkligandet väcks frågor, problem och konflikter, inte bara gällande vilka önskningar, mål och potentialer som ska förverkligas och hur, utan också sådana som har att göra med våra föreställningar om det mänskliga självet. En vanlig modern föreställning är att självet är en given enhet, som har en tämligen okomplicerad tillgång till sina potentialer eller till något slags egentligt jag. Men är det så, och vad får en sådan föreställning för konsekvenser?

I avhandlingen jämförs fem moderna teorier om självförverkligande, hämtade från psykologins, filosofins och teologins fält. Staffan Nilsson diskuterar olika filosofiska och etiska frågor i syfte att finna svar på vad som bör känneteckna en godtagbar teori om självförverkligande. Vad ska förverkligas? Vilken är relationen mellan självförverkligande och moral? Kan självförverkligande och altruism kombineras? Har individen unika potentialer? Vilken funktion har omgivningen för självförverkligandet?

– Jag vill sätta fingret på vad som egentligen utgör självförverkligandets centrala problem och utmaningar och ifrågasätter om de analyserade teorierna är förmögna att ta människors erfarenhet av verkligheten på allvar, förklarar Staffan Nilsson.

Teorier om självförverkligande visar sig nämligen ofta ha svårt att integrera och förhålla sig till människors upplevelser av förlust, tragik, dödlighet och beroende. Enligt Staffan Nilsson måste en godtagbar teori om självförverkligande förhålla sig till sådana erfarenheter och ge redskap för att hantera dem. Det finns mycket i den mänskliga tillvaron som inte karaktäriseras av framsteg och positiv självutveckling, och det är i detta sammanhang som mänskligt självförverkligande ofrånkomligt måste äga rum.

Kontaktinformation
Staffan Nilsson kan kontaktas på 08-746 67 75, 070-493 84 85 eller Staffan.Nilsson@teol.uu.se

Seminariet anordnas av Institutet för Framtidsstudier i samarbete med Mijövårdsberedningen och äger rum den
17 maj 2005 kl. 09.00 – 12.00.

Program

Moderator: Katarina Eckerberg, ledamot i Miljövårdsbered- ningen, professor i statsvetenskap vid universitetet i Umeå

09.00-10.20 Inledning Oväntade miljöframtider
Lena Sommestad, miljöminister
Skulle klimatet kunna ”flippa”?
Arne Jernelöv, professor i miljöbiokemi
Har Östersjön ”flippat”? Vad kunde vi ha gjort och när?
Fredrik Wulff, professor i marin system-
ekologi vid Stockholms universitet
Kan kadmiumrisken öka trots att utsläppen minskar?
Staffan Skerfving, professor i yrkesmedicin vid Lunds universitet

10.20-10.45 Kaffepaus

10.45-12.00 Panel: Att veta och vilja
Svante Axelsson, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Marie Wahlgren, Riksdagsledamot (Fp) Miljö- och jordbruksutskottet
Lena Sommestad, miljöminister
Arne Jernelöv, professor i miljöbiokemi

Plats: Klara konferens, Vattugatan 6, Stockholm

Kontaktinformation
Anmälan: via e-post: fokus@framtidsstudier.se,
tel: 08-402 12 44 eller fax: 08-24 50 14 senast den 10 maj. Seminariet är kostnadsfritt men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
OBS! Anmälan är bindande. Anmäld som inte kommer och som inte avanmäler senast den
16 maj faktureras 450 kronor.

Innehåll i Framtider 2/2005

Artiklarna går att ladda ned som pdf-filer.

Ledare
Joakim Palme

Har det blivit svårare att förutse framtiden?
Arne Jernelöv

Tänk om det blir mycket värre
Arne Jernelöv

När virus tar steget över till människan
Arne Jernelöv och Claes Ramel

Medellivslängden ökar och italienarna skaffar sig färre bambini
Wolfgang Lutz

Lika bra att gå hem när systemet är nere
Nina Wormbs och Arne Jernelöv

Här i dag
men borta i morgon?
Victor Kremenyuk och Arne Jernelöv

Ovisshet, risk och wild cards
Torbjörn Lundqvist

Sverige år 2023
– Riksdagens framtidsdagar
Urban Lundberg

Recension
Ingrid Rydell

Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Adress: Box 591, 101 31 Stockholm, Besöksadress: Drottninggatan 33, 4 tr
Tel: 08-402 12 00. Fax: 08-24 50 14, E-post: info@framtidsstudier.se

Fibromyalgi är ett långvarigt tillstånd av värk från hela kroppen vars orsaksbakgrund är okänd. Denna avhandling vill belysa psykologiskt fungerande hos kvinnor med fibromyalgi. Avhandlingen belyser också psykologiskt fungerande kopplat till att en liten del kvinnor också tillfrisknar från värktillståndet. Kvinnor med fibromyalgi och kvinnor som tillfrisknat har djupintervjuats. Kvinnornas egna ord har utgjort grunden för att upptäcka psykologiska mönster i relation till fibromyalgi. Kvinnorna har det gemensamt att man som vuxen på olika sätt inte kunnat skydda sig från övermäktig fysisk och psykisk belastning. Man har ofta låtit sig invaderas av andras behov och bekymmer och låtit sig själv överbelastas både till kropp och själ. Ett dominerande mönster av intensiv aktivitet har kompenserat svårigheter avseende att bearbeta och bry sig om den egna personen och livssituationen. En orealistisk syn på den egna kapaciteten/orken var mycket vanlig bland kvinnorna. Bilderna av de egna behoven, såväl kroppsliga som känslomässiga, har ofta varit vaga. Rädsla, trötthet eller lokaliserad smärta har inte fått varna för överbelastning. Kvinnorna hade också det gemensamt att man som barn hade överbelastats mentalt, samtidigt som det stöd ett barn behöver inte har funnits till hands i tillräcklig grad.
Fibromyalgi-symtomen kommer när den intensiva belastning som kvinnan utsätter sig för ökar ytterligare. Livet med fibromyalgi präglas av en bibehållen stegrad nivå av mental belastning tillsammans med de kroppsliga symtomen. De kvinnor som tillfriskade från fibromyalgi gjorde det i samband med att den stegrade mentala belastningen kraftigt minskade. En sådan lättnad i belastningen kunde utgöras av att livssituationen kraftigt förbättrades eller att man pga av en annan sjukdom eller pension minskade sin höga aktivitetsnivå eller sin ambition att vara intensivt aktiv.
Genom ytterligare studier där andra/nya kvinnor med fibromyalgi fick fylla i frågeformulär om sitt psykologiska fungerande före insjuknandet, sitt nuvarande psykologiska fungerande och sin nuvarande livskvalitet kunde de framtagna mönstren jämföras med friska kvinnor i samma ålder och med samma utbildningsnivå. En jämförelse gjordes också med kvinnor som led av långvarig värk med känd medicinsk bakgrund. Denna jämförelse gav stöd för antagandet att de psykologiska mönstren, både från vuxenlivet före debut i fibromyalgi och samtidigt som man har fibromyalgi, har betydelse för smärtsyndromet fibromyalgi. Särskilt intressant har varit att se att svarsmönstren på enkäterna skiljer sig åt mellan kvinnor med fibromyalgi och kvinnor med annan långvarig smärta. De framtagna resultaten innebär en möjlighet att förstå betydelsen av psykologisk och fysisk överbelastning och bristande självomhändertagande vid kroppslig sjukdom. Utifrån berättelserna från de kvinnor som tillfrisknat kan man anta att det är viktigt att noga dosera sin aktivitetsnivå och inte utsätta sig för stark psykisk spänning för att inte få symtomen tillbaka. Det är som om kroppen inte längre accepterar att man av och till ”trampar på gaspedalen” utan istället reagerar med fibromyalgi symtom.
Avhandlingens titel: Fibromyalgia and self-regulatory patterns. Development, maintenance or recovery in women
Avhandlingsförfattare: Kerstin Wentz , tel. 031-826230(bost.), 031-343 1184(arb.)
e-post:.kerstin.wentz@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Kerstin Armelius, Umeå
Tid och plats för disputation: Fredagen den 20 maj 2005 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen,
Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Leg tandhygienist Margot Rolandsson har till sitt avhandlingsarbete intervjuat ishockeyspelande killar i åldern 15 till 32. Redan i 12-årsåldern börjar vissa pojkar snusa och ju äldre de blir, desto fler är det som snusar. Bland 21-22 åringarna snusade upp till 40 procent. Samtidigt utvecklades tobaksbruket hos några av dem till att bli ett blandbruk av snus och cigaretter.

– Trots dessa nedslående resultat är det viktigt att påpeka att trots det omfattande snusbruket var flertalet av ungdomarna helt tobaksfria, säger Margot Rolandsson.

Avhandlingens resultat visar att det var fem områden inom ishockeyn som särskilt påverkade ungdomarna att börja snusa och sedan fortsätta med det.

- Ungdomarnas snusbruk påverkas av den tillåtande attityden till snusning bland ledarna, snusande förebilder och idoler inom ishockeyn, den grabbiga och tuffa miljön, känslan av laganda och gemenskap samt den fysiskt och psykiskt kravfyllda omgivningen, säger Margot Rolandsson.

Margot Rolandsson har också studerat munhälsan hos snusande ungdomar i åldern 16 till 25.

– Redan i de yngre åldersgrupperna syns de typiska snusorsakade förändringarna på munslemhinnan, säger hon.

Omfattningen av skadorna varierade beroende av hur stor del av dagen som killarna hade en prilla under läppen. Resultaten visar att ju fler timmar om dagen som snus finns i munnen, desto större skador. Det visade sig också att löst snus gav större skador är portionsförpackat.

I en annan del av forskningsprojektet informerades och fördes en dialog med ungdomarna om tobakens skadeverkningar, bland annat med syftet att få snusarna att sluta snusa.

– Men det visade sig att det ingen av dessa ungdomar, som alltså befann sig i ishockeymiljön, ville ändra på sitt tobaksbeteende, säger Margot Rolandsson.

En viktig slutsats av forskningsarbetet är att i det tobaksförebyggande arbetet måste effektivare metoder för prevention utvecklas. Margot Rolandsson föreslår därför att i miljöer, som till exempel ishockeymiljön, måste så kallade hälsopsykologiska metoder för det förebyggande arbetet utvecklas. Dessa bygger på idén om ett fördjupat samarbete mellan hälsopersonal, klubbledningar och ledare för att överbrygga de särskilda svårigheter som råder i just denna miljö.

– Tobakens skadliga effekter i munhålan ger tandvårdspersonalen anledning att ha en framträdande roll i detta så viktiga hälsofrämjande och tobaksförebyggande arbete. Inte minst utifrån att barn och ungdomar kontinuerligt besöker tandvården, säger Margot Rolandsson.

Avhandlingen är skriven av:

Leg tandhygienist Margot Rolandsson, telefon: 054-700 10 00, 054-52 44 61, mobiltelefon: 0703-97 91 61, e-post: Margot.Rolandsson@kau.se

Handledare:

Professor Anders Hugoson, telefon: 036-15 73 76, mobiltelefon: 0702-52 22 21, e-post: anders.hugoson@hhj.hj.se

Margot Rolandsson är anställd vid Karlstads universitet, men disputerar vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen, avdelningen för parodontologi

Avhandlingens titel: Snuff use and oral health among young ice-hockey players. Implications for oral health promotion

Avhandlingen försvaras fredagen den 13 maj klockan 9.00, föreläsningssal 3, Odontologiska kliniken, Odontologen, Göteborg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Den här avhandlingen studerar hur ett antal kurdiska flyktingorganisationer i Sverige, Storbritanninen, Frankrike, Tyskland, Belgien och USA arbetar och omformulerar sina målsättningar i takt med att globala politiska förändringsprocesser bortom nationalstaten, såväl institutionellt som värdemässigt, utvecklas. Den kartlägger organisationernas strategier och nätverk mellan 1978 och 2002 som allt oftare involverar politiker på olika nivåer, tjänstemän och aktivister och som ofta sträcker sig från bosättningslandet till hemlandet via kurder i olika delar av världen. Samtidigt som organisationerna blivit mer utåtriktade och gränsöverskridande har de också förändrat sin politiska inriktning. Från att ha varit fokuserade på intern politisk mobilisering och hemlandsfrågor kombinerar de numera en sådan inriktning med integrations- och samarbetsfrågor av olika slag. Från att ha hävdat självständighet som den optimala lösningen på kurdfrågan argumenterar de alltmer för mänskliga rättigheter och politisk och kulturell mångfald utifrån ett globalt perspektiv. Avhandlingen strävar bortom föreställningen att flyktingar och invandrare skulle vara isolerade offer. Istället belyser den dessa gruppers potential som deltagare i samhällsuppbyggande processer.

Avhandlingens titel: Diaspora global politics. Kurdish transnational networks and accommodation of nationalism
Avhandlingsförfattare: Ann-Catrin Emanuelsson, tel. 031-298630(bost.)
e-post:.ann-catrin.emanuelsson@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Eva Østergaard-Nielsen, Barcelona
Tid och plats för disputation: Fredagen den 20 maj 2005 kl. 10.15, sal 120, institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Brogatan 4, Göteborg

Alla organisationer i Sverige är enligt lag skyldiga att beakta jämställdhet. Denna avhandling behandlar hur detta jämställdhetspolitiska uppdrag tolkas och implementeras i två organisationer, hur arbetet för att öka jämställdheten bedrivs och detta arbetes villkor. Angervall har studerat två jämställdhetssatsningar som riktas till kvinnor i karriären och ett jämställdhetsprojekt samt delar av den centrala administrationen på ett företag och ett universitet.

Avhandlingen visar att jämställdhetsarbetet främst präglas av organisationernas egna intressen och mål. Framför allt betonas både vikten av samstämmighet och den individuella kompetensen och konkurrensen. Mäns och kvinnors olikheter i fråga om kompetenser och egenskaper betonas, vilket medför att kvinnor och män förväntas bidra till organisationerna på olika sätt. Exempelvis visar Angervall att män med status och inflytande ofta anses kunna öka jämställdheten i högre grad än kvinnor. Detta kan tyda på att jämställdhetsarbetet kan bidra till att befästa mäns och kvinnors skilda villkor snarare än att bidra till förändring. Jämställdhetsarbetet leder således inte nödvändigtvis till att relationerna mellan könen förändras, inte heller till att den enskilda individen får mer inflytande. Angervall visar också att det pågår förhandlingar mellan de anställda i de aktuella organisationerna, förhandlingar som berör hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas och de intressen som ska vara styrande.

Avslutningsvis konstaterar Angervall att jämställdhetspolitiska direktiv och arbete med jämställdhet i olika verksamheter har öppnat för möjligheterna att påverka och förändra mäns och kvinnors villkor. Detta gör det emellertid inte mindre viktigt och intressant att kritiskt analysera hur detta förändringsarbete sker, för att ytterligare förbättra villkoren för män och kvinnor i arbetslivet samt för dem som arbetar med att öka jämställdheten.

Författare: Petra Angervall. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: Jämställdhetsarbetets pedagogik. Dilemman och paradoxer i arbetet med jämställdhet på ett företag och ett universitetet.
Handledare: Professor Inga Wernersson. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitetet. 031-773 2411. inga.wernersson@ped.gu.se
Fil dr Rita Foss Fridlizius. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet. 031-773 2418. rita.foss@ped.gu.se
Disputation: Fredagen den 27 maj 2005 kl 9.15 i Stora Hörsalen, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Opponent: Förste Amanuensis, Anne-Lise Arnesen, Allmennlærerutdanningen. Högskolan i Oslo.
Kontakt: petra.angervall@ped.gu.se, 031-773 2472

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Studie I undersökte de potentiella effekterna av bilförbud för olika samhällsgrupper och ressyften. Det visade sig att när och var bilförbud införs har stor betydelse för antalet och typen av resor som påverkas. Dessutom påverkades olika grupper av bilister olika. Att förstå vilka grupper och resor som påverkas är viktigt för planerare och politiker om man vill underlätta för de resor som är mest drabbade och för de människor som också är hårt drabbade och som, på grund av sådana åtgärder, måste ändra sitt resebeteende. Studie II resp. III undersökte närmare vilka förändringsmål bilanvändare sätter upp när mer eller mindre tvingande efterfrågedämpande åtgärder (förbud, avgifter) införs och hur man anpassar sitt resebeteende. Tillsammans visar dessa två studier att bilister i första hand försöker att inte göra några förändringar men när en reduktion av bilresandet behövs görs den på så sätt att de psykologiska kostnaderna (t.ex. planering, stress, att inte resa) av olika alternativ (t.ex. att cykla, att använda telekommunikation) minimeras. Dessutom varierade kostnaderna med bakgrundsvariabler som ålder och ressyfte (t.ex. arbets- eller inköpsresor). Studie IV slutligen visade betydelsen av att, inom ramen för allmänna deltagandeprocesser, undersöka medborgarpreferenser för olika stadsplaneringsscenarier, vilka kan tolkas som långsiktiga efterfrågedämpande åtgärder med konsekvenser för människors resbehov och anpassningsförmåga till andra sådana åtgärder.

Avhandlingen är ett första steg i försöket att förstå hur bilister reagerar på olika efterfrågedämpande åtgärder. Den använder sig av psykologiska teorier för att komplettera existerande ekonomiska och andra teorier som förhärskar inom transportforskningen. Denna teoretiska utvidgning har gått hand i hand med en praktisk fokus. Avhandlingen betonar också betydelsen av att en specifik åtgärds eventuella effekter på nuvarande resor först undersöks innan den implementeras, att förändringar i resandet i princip följer en psykologisk kostnadsminimeringsprincip, och att vissa åtgärder, speciellt stadsplanering, skulle kunna bidra till att både minska behovet av att resa med bil och att underlätta anpassningen till andra efterfrågedämpande åtgärder genom att minska de psykologiska kostnaderna för en anpassning till reducerat bilresande.
Avhandlingens titel: Future urban sustainable mobility: Implementing and understanding the impacts of policies designed to reduce private automobile usage
Avhandlingsförfattare: Peter Loukopoulos, tel. 031-159939(bost.), 031-773 1653(arb.)
e-post: Peter.Loukopoulos@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Dr Bernhard Schlag, Dresden
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3 juni 2005 kl. 13.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Vattengympa har bedömts som olämplig träning för personer med hjärtsvikt. Bakgrunden till antagandet är att vattnet i sig ger ett tryck på kroppen och att blodet då förflyttas från benen till bålen. Det har ansetts medföra ytterligare en belastning på hjärtat. Leg sjukgymnast Åsa Ciders avhandlingsstudier har dock visat att bad i varm bassäng tvärtom ger en minskad hjärtbelastning, leder till en förbättrad pumpfunktion och en minskad hjärtfrekvens. Vid träning i varm bassäng förbättras dessutom muskelfunktionen och arbetskapaciteten.

– Träning i bassäng kan därför med fördel användas vid rehabilitering av patienter med kronisk hjärtsvikt, både med och utan typ 2-diabetes. Att erbjuda patienter med uttalad funktionsnedsättning ett ”smörgåsbord” av olika träningsmodeller kan leda till att fler patienter kan förbli fysiskt aktiva högt upp i åldrarna, säger Åsa Cider.

Kronisk hjärtsvikt är ett vanligt problem i västvärlden där andelen äldre ökar. Sjukdomen påverkar patientens livssituation negativt med betydande fysisk funktionsnedsättning och sänkt livskvalitet som följd. Typ 2-diabetes är inte ovanligt vid kronisk hjärtsvikt, och kombinationen av dessa sjukdomar leder ofta till en ännu mer uttalad fysisk funktionsnedsättning. Fysisk träning är fysiologiskt fördelaktigt för patienter med dessa sjukdomar. Men ofta har patienten även andra åkommor som exempelvis ledbesvär eller balansproblem som gör det svårt att träna på land. Träning i bassäng är då ofta ett bra träningsalternativ inom sjukgymnastisk verksamhet.

Åsa Cider har undersökt vilken effekt åtta veckors kombinerad muskel- och konditionsträning i varmt vatten gav på två grupper patienter. I den ena gruppen ingick 25 äldre hjärtsviktspatienter och i den andra 20 äldre med både hjärtsvikt och typ 2-diabetes. Arbetskapacitet, muskelfunktion och livskvalitet utvärderades. Insulin och blodsockernivåer utvärderades hos patienter med typ 2-diabetes.

– I båda studierna innebar bassängträning en avsevärt förbättrad arbetskapacitet, de kunde gå längre och muskelfunktionen ökade. Samtidigt sjönk blodsockernivån hos patienter med typ 2-diabetes. I vissa avseenden förbättrades också hälsorelaterad livskvalitet av denna träning, säger Åsa Cider.

Reaktionen i hjärta och lungor vid varma bad studerades hos 25 äldre patienter med kronisk hjärtsvikt, och jämfördes med friska försökspersoner. Hjärtats pumpfunktion ökade och hjärtfrekvensen minskade markant vid varma bad. Lungfunktionen påverkades inte.

– Den slutsats jag drar av resultaten är att vid fysisk träning av patienter med kronisk hjärtsvikt kan träning i varm bassäng förbättra muskelfunktion och arbetskapacitet. Dessutom leder bad i varmt vatten omgående till en förbättrad hjärtfunktion hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Bassängträning ska därför övervägas som en möjlig träningsmodell för äldre personer med kronisk hjärtsvikt, både med och utan typ 2-diabetes, säger Åsa Cider.

Avhandlingen är skriven av:

leg sjukgymnast/med lic Åsa Cider, telefon: 031-773 57 41, 0702-40 83 37, e-post: asa.cider@fhs.gu.se

Handledare:

docent Bert Andersson, telefon: 031-342 32 11, 070-661 65 00 e-post: bert.andersson@wlab.gu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen

Avhandlingens titel: Exercise in Patients with Chronic Heart Failure with Emphasis on Peripheral Muscle Training, Hydrotherapy and Type 2 Diabetes Mellitus

Avhandlingen försvaras fredagen den 13 maj klockan 13.00, aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

– Det blir intressant att få presentera vår forskning som handlar om utveckling av robusta och billiga lösningar för Radio Frequency IDentification (RFID), säger Hans-Erik Nilsson. Men jag får också ta del av vad som pågår inom den här forskningen runt om i världen.

Presentationen blir en översikt över resultat framtagna inom RFID forskningen vid Fibre Science and Communication Network (FSCN), men också om data på en tryckt så kallad patchantenn för TagMasters RFID system, framtagen vid Mittuniversitetet. Patchantennen gör att RFID taggen kan sättas på elektriskt ledande föremål eller material. Trots att antennen är tryckt och tillverkad i ett lågkostnadssubstrat ger den endast en marginell minskning i läsavstånd jämfört med en mycket dyrare antenn tillverkad i koppar på ett mikrovågssubstrat.

De övriga inbjudna talarna kommer från ledande forskningsmiljöer inom RFID området med bland annat representanter för University of California.

RFID gruppen har också inbjudits att hålla föredrag på konferensen Enterprice Server Summit 2005 i Stockholm på temat ”RFID – Radio Frequency Identification – den intelligenta steckkoden”. Gruppens forskning handlar om att utveckla robusta och billiga lösningar för Radio Frequency IDentification (RFID). RFID-antenner tryckta med elektriskt ledande bläck utgör tillsammans med kombinationen RFID och sensorer en nyckelfaktor i forskningen.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Hans-Erik Nilsson, telefon 060-14 87 39 eller 070-232 3808, e-post Hans-Erik.Nilsson@miun.se

Professor Wasserman är enhetschef för Centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska Institutet och grundare av Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), vilka har som övergripande mål att varaktigt minska antalet självmord och självmordsförsök. Hon är även rådgivare till WHO i Genéve där hon bistår med kunskap avseende suicidologisk forskning.

Priset som är ett tecken på att Wasserman är en av världens mest framstående vetenskapskvinnor inom psykiatri delades ut i New York på stiftelsens årliga Lifesavers Dinner. Kvällen före, den 3 maj, höll professor Wasserman ett Research Award Lecture i Arnold Hall, New York. Priset delas ut i flera kategorier bland annat Public Service Award och Survivor Award.

För kontakt med professor Danuta Wesserman:
Tel: 08-524 870 26 – Mobil 070-238 03 40 – E-post: Danuta.Wasserman@ipm.ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

Den slutsatsen drar Sofia Kjellström i sin avhandling, ”Ansvar, hälsa och människa”, som lagts fram vid Tema hälsa, Linköpings universitet. Hon har analyserat idéer om individens ansvar för sin hälsa, dels i statens offentliga utredningar, dels i hälsolitteratur.

Ansvarstagande innebär något mer än att anta vissa hälsosamma beteenden, exempelvis äta sunt och motionera. En ansvarstagande människa söker aktivt information och kan också värdera den kritiskt. Hon förutsätts ha en god självkännedom och vara självreflekterande, så att hon kan ta ansvar för de tankar och känslor som anses kunna påverka hälsan. I alternativmedicinska skrifter förutsätts hon också ha ett ansvar för sitt andliga liv.

De flesta människor lever inte upp till dessa krav, skriver Sofia Kjellström och redovisar utvecklingspsykologisk forskning som visar att endast en minoritet av alla människor kan göra medvetna livsstilsval och ifrågasätta en dominerande grupps budskap. De flesta människor har vad som kallas ett socialiserat förhållningssätt, de vill vara ett med gruppen och göra som den säger.

Ansvarstagande förutsätter alltså förmåga till självreflektion, kritiskt ifrågasättande och medvetna val, något som de flesta människor saknar. Det här innebär, menar Sofia Kjellström, att mer resurser borde satsas på åtgärder som genererar detta, snarare än på ren hälsoinformation.

Hon visar också att budskapen i skrifter med hälsorådgivning ofta är dubbla. Samtidigt som människor uppmanas att själva ta ansvar och reflektera kritiskt, så levereras handfasta råd med det underförstådda budskapet: Gör som vi säger!

Kontaktinformation
Sofia Kjellström disputerade den 22 april. Hon nås på telefon 0390-51175 och e-post: sofkj@ihs.liu.se.

I dagens moderna samhälle förväntas barn gå i skolan och lära för framtiden, men inte att arbeta för sitt uppehälle. Verkligheten för miljoner barn runt om i världen är dock att de inte har tillgång till skola, framförallt inte efter de första 5 – 6 årens grundskola. Och arbetslagstiftningen förbjuder barn att arbete före 15-årsålder. För många barn betyder detta att de hamnar i ett vakuum mellan skola och arbete, barndom och vuxenhet.

Birgitta Rubenson presenterar i sin avhandling från Karolinska Institutet studier av ungdomar i Vietnam som arbetar i den informella sektorn. De är i åldern 11 till 16 år och arbetar som skoputsare, hembiträden eller sexarbetare i Hanoi eller Ho Chi Minh City. Studierna visar att de allra flesta ungdomarna i Hanoi bor hos sina föräldrar och går i skolan. Sex procent av barnen arbetade och de allra flesta av dessa hade sina föräldrar på landsbygden utanför staden.

Ungdomarna som arbetade hade lämnat skolan efter grundskolans 5 år eller något år senare, huvudsakligen av ekonomiska skäl. Istället arbetade de för att bidra till familjens försörjning. För dem var det helt naturligt och självklart att delta i familjens försörjning utifrån den rådande synen på relationen mellan barn och vuxna i Vietnam och det faktum att familjens överlevnad var beroende av varje inkomst. I många fall betalde ungdomarna sjukvård för föräldrar, skola åt yngre syskon eller lån för familjens hus. Alternativet till att arbeta i staden var att delta i jordbruket hemma, vilket var tyngre och gav sämre inkomst.

Ungdomarna var friska så när som på förkylningar eller enklare bränn- eller skärskador från köksarbetet, förutom sexarbetarna som berättade om infektioner eller skador till följd av våld. Alla ungdomarna var väl medvetna om de risker som arbetet innebar och utvecklade olika strategier för att skydda sig.

– Studierna visar på behovet av att flytta fokus från att förbjuda barn att arbeta för att de skall gå i skolan, till att respektera deras behov av och val att arbeta, anser Birgitta Rubenson.

Som sociala aktörer begärde ungdomarna respekt för sin ambition och förmåga att tjäna pengar och bidra till familjens försörjning.

– Men de behöver tillgång till boende, hälsovård och utbildning som tar hänsyn till deras situation och betalningsförmåga. Som sårbara ungdomar behöver de också registrering som identifierar dem som arbetare och arbetsrättslagstiftning som ger drägliga arbetsvillkor och skydd av polis och allmänhet mot våld och övergrepp.

Avhandling:
Working childrens experiences and their right to health and well-being

Författare:
Birgitta Rubenson, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Telefon: 08-517 764 94, 0152-154 42. E-post: birgitta.rubenson@phs.ki.se

Disputation:
Onsdag 4 maj 2005, kl. 9, Aulan, plan 2, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-314-9

Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

Tuberkulos är en sjukdom som drabbar många fattiga och som är mycket vanlig bland lantarbetare på vinfarmer i Sydafrika. De som insjuknar har svårt att ta sig till vårdcentraler för att få behandling och få personer fullföljer behandlingen eftersom den tar så lång tid som 6-8 månader. Situationen kan dock förbättras markant genom att frivilliga personer på farmerna utbildas i hälso- och sjukvård och arbetar som hälsoarbetare. Det visar resultaten från en ny avhandling från institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

– Tack vare de frivilliga hälsoarbetarna kunde smittsamma fall av tuberkulos och fall som inte var tidigare kända hos hälsovårdsmyndigheterna upptäckas och behandlas. Dessutom avslutade nästan 20 procent fler patienter den föreskrivna behandlingen på de farmer där frivilliga hälsoarbetare bodde än på plantager utan frivilliga hälsoarbetare, säger Marina Clark, författare till avhandlingen och verksam vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Studierna visade även att man sparade knappt 60 procent åt hälsosektorn i direkta personalkostnader genom att frivilligarbetare tog över kontrollen av att patienterna fullföljde sin behandling. En studie bland säsongsarbetare visade också att de är en högrisk grupp för utveckling av tuberkulos och att dessa sällan fångas upp av hälsovårdsmyndigheterna innan sjukdomen hunnit utvecklas till dess allvarligare former.

Avhandling:
Towards cost-effective tuberculosis control in the Western Cape of South Africa: Intervention study involving lay health workers on agricultural farms

Författare:
Marina Clark, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Telefon: 08- 517 766 25. E-post: Marina.Clarke@phs.ki.se

Disputationen har ägt rum

Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Personer med hösnuva, astma och pollenallergi, som bor i tättbebyggda områden, utsätts under pollensäsongen för både luftföroreningar och allergen. Pollen och luftföroreningar kan ha en samverkande effekt så att lungfunktionen försämras och känsligheten i luftvägarna ökar. Mekanismen bakom detta är ofullständigt kända.

I Charlotte Barcks avhandling från Karolinska Institutet visas för första gången att en luftförorening och allergen har en samverkande effekt på den inflammatoriska reaktionen i luftvägar hos personer med astma. Personer med astma och allergi mot björk eller gräspollen utsattes i en laboratoriemiljö för luftföroreningen kvävedioxid (NO2) och pollenallergen Halterna motsvarade vad man kan möta i omgivningen i en storstad under pollensäsongen. Man fann en ökning av en inflammationsmarkör, ECP, som är tecken på att inflammatoriska celler kopplade till allergier aktiveras i de nedre luftvägarna och i blodet. Trots detta var varken lungfunktionen eller andra symptom påverkade.

– Vi fann att en omgivningshalt av NO2 följt av en allergeninhalation först och främst aktiverade de eosinofila granulocyterna (en typ av vita blodkroppar) genom en frisättning av ECP, men också orsakade en ökning av antalet neutrofiler i luftvägarna, berättar Charlotte Barck. Den påverkan av NO2 vi fann tycks vara mätbar i luftrören men inte i näsan.

Avhandling:
Airway responses to NO2 and allergen in asthmatics

Författare:
Charlotte Barck, institutionen för medicin, Karolinska Institutet. Telefon: 070-480 79 15. E-post: charlotte.barck@medhs.ki.se

Disputationen har ägt rum

Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-273-X

Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se