En portfölj av starta-upp-bolag bildas och därefter söks investeringsunderlag till hela portföljen. Detta system som används vid Karolinska Institutet är unikt i världen och ökar möjligheten till framgång samt god förtjänst hos investerare.
Inom akademin genereras ständigt forskningsresultat som kan ha stor kommersiell potential. Bland annat på grund av brist på riskkapital för tidig produktutveckling har det varit svårt att få ut upptäckter inom akademin på marknaden.
Karolinska Institutet har löst detta på ett enastående sätt genom att bilda portföljbolag. Hittills har två portföljbolag bildats, Karolinska Development I och II. I Karolinska Development I ingår 16 olika starta-upp-bolag och i Karolinska Development II, 18 stycken. Investerare stödjer hela portföljen och eftersom pengarna satsas i flera olika bolag minskar riskerna och chansen för god avkastning ökar. Bolagen som ingår i portföljerna stöds av Karolinska Development tills de är redo att introducera sin applikation på marknaden.
– I stort sätt alla universitet hjälper sina forskare att få ut sina upptäckter på marknaden. Det stora problemet med att få finansiering till så tidiga upptäckter har vi lyckats lösa på ett mycket framgångsrikt sätt. Vår lösning ökar möjligheten till god avkastning för investerarna eftersom de satsar pengarna i flera olika bolag, säger Ola Flink
Ola Flink presenterar Karolinska Institutets lösning för finansiering av tidiga upptäckter på bioteknik mässan i Philadelphia, USA den 21 juni.
Kontaktinformation
För kontakt med Ola Flink: Telefon 08-524 839 94, 070-350 39 94, e-mail ola.flink@kab.ki.se
Det ena projektet är Design, demokrati och drama i Skåne, och det andra är Designforskning för en bättre skolvardag i Östergötland.
Vetenskapsrådet har med anledning av Designåret 2005 avsatt 300 000 kronor för utåtriktade aktiviteter inom designforskning. Dessa ska drivas av Svensk Forms regionalföreningar och äga rum under Designåret. Syftet är att skapa kontakt mellan Svensk Forms medlemmar, allmänheten och forskare inom designområdet. Aktiviteterna engagerar forskare från flera vetenskapsområden: humaniora och samhällsvetenskap, medicin, teknikvetenskap och naturvetenskap och utbildningsvetenskap.
Detta är första gången som Vetenskapsrådet vänder sig till en aktör som Föreningen Svensk Form och låter föreningen själv anordna kontakten mellan allmänheten och forskningsvärlden. Beslutet att samarbeta med Svensk Form baseras på det engagemang som driver Svensk Forms regionalföreningar i hela landet och erfarenhet av att genomföra publika evenemang lokalt. Vetenskapsrådet ingår i Styrgruppen för Designåret 2005.
Vetenskapsrådet har beslutat att stödja två av Svensk Forms åtta regionalföreningar. De tilldelas vardera 150 000 kronor för de aktiviteter de åtar sig att genomföra. Det rör sig om följande arrangemang:
Svensk Form Skåne som i ett samarbete mellan Form/Design Center och forskare vid designutbildningarna vid Konst, Kultur och Kommunikation vid Malmö högskola vill genomföra projektet Design, Demokrati och Drama. Publikt evenemang och workshop. Kontaktperson: Birgitta Ramdell, 040-664 51 50
Svensk Form Öst som tillsammans med Linköpings universitet och Konstmuseet i Norrköping vill genomföra ett projekt där elever och lärare får träffa forskare inom design från Linköping för att finna förbättringar i sin vardag. Kontaktperson: Anna Ridderström, 013-520 70
Svensk Form har åtta regionalföreningar spridda över landet: Skåne, Väst, Småland, Öst, Botnia, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland.
Kontaktinformation
För mer information
Stefan Nilsson, marknadschef Svensk Form, stefan.nilsson@svenskform.se, 08-463 31 97.
Jesper Wadensjö, informationsansvarig humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet, jesper.wadensjo@vr.se 08-546 44 289
När observationerna började 1983 använde knappt 10 procent av alla vuxna bälte i baksätet mot nästan 80 procent idag.
Bilbältesanvändningen i baksätet ökade i ett steg till 60 procent när lagen om bilbältesanvändningen för vuxna i hela bilen trädde i kraft 1 juli 1986. Från 1988 till 1991 ökade den till 70 procent och ligger idag på nästan 80 procent. Motsvarande nivå för barn i baksätet har nästan genomgående legat ungefär 10-15 procent högre.
Olika bland män och kvinnor
Lägst bilbältesanvändning har unga manliga förare med 83 procent. I samma åldersgrupp, 18-25 år, använder 93 procent av alla kvinnor bälte. I åldersgruppen 26-35 år använder 88 procent av männen och 95 procent av kvinnorna bälte. I gruppen 36-50 år använder 89 procent av männen och 96 procent av kvinnorna bilbälte.
För förare över 50 år, använder 93 procent respektive 97 procent bilbälte. Andelen kvinnliga förare i studien var 28 procent år 2004. Andelen har inte förändrats sedan 1995.
Taxiförare
Från och med 1 oktober 1999 är det krav på att förare av taxi och tunga fordon använda bilbälte. I 2004 års studie använde 79 procent av alla taxiförare bilbälte.
Bältesanvändningen bland taxiförare har gått upp markant de senaste åren.
Tunga fordon
1996 observerade VTI för första gången bältesanvändningen även i tunga fordon.
Av förarna av tunga lastbilar var 33 procent bältade och av förarna av tunga fordon plus släp var 38 procent bältade, en marginell ökning sedan åren innan. I de tyngsta fordonen, med eller utan släp, var ungefär 5-7 procent av alla förare bältade 1999. År 2004 hade bältesanvändningen ökat för förare av tunga fordon utan släp till 33 procent och i tunga fordon med släp till 38 procent. Anpassningen till den nya lagen har alltså inte gått lika fort för denna förarkategori som för taxiförarna.
Framsäte
Bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerare har under hela observationsperioden 1983-2004 legat på en hög och jämn nivå. Redan i mätseriens början använde 84-86 procent av förare och framsätespassagerare bälte. Idag ligger nivåerna på 91-93 procent.
Om studien
VTI har observerat bilbältesanvändningen i ett antal mellansvenska städer sedan 1983. I det ursprungliga urvalet av mätplatser låg tonvikten på högtrafikerade cirkulationsplatser med både fjärrtrafik och lokaltrafik.
Årets observationer gjordes under sammanlagt nio dagar i augusti-september 2004, ungefär ett dygn per mätpunkt. Sammanlagt observerades knappt 60 000 fordon. Programmet har reducerats med ungefär 20 procent jämfört med tidigare år.
Kontaktinformation
Hans-Åke Cedersund, 013- 20 41 62
Tandköttsinflammation kan vara ett tidigt tecken på tandlossning. Sambandet mellan bakteriebeläggningar på tänderna och tandköttsinflammation, framför allt på grund av bristande munhygien, är känd sedan länge. Rätt utförd tandborstning är oftast en effektiv metod för att bromsa utvecklingen av tandlossning. För många är det svårt att borsta tänderna helt korrekt, och för att förstärka effekten av tandborstningen kan det därför vara bra att använda bakteriehämmande munsköljningsmedel. På så sätt minskas mängden bakterier på tänderna vilket minskar risken för utveckling av tandköttsinflammation och tandlossning.
Tandläkare Satoshi Sekino har i en serie undersökningar, som ligger till grund för hans avhandling, studerat hur olika munsköljningsmedel påverkar den initiala uppbyggnaden av bakteriebeläggningar på tänderna samt hur effektivt dessa medel förhindrar utvecklingen av tandköttsinflammation. Resultaten visade att den antibakteriella effekten initialt var bra, men att den avtog med tiden. Personer som under en period använde bakteriehämmande medel som tillägg till tandborstningen och därefter helt avstod från tandborstning under några dagar, fick mindre bakteriebeläggningar jämfört med personer som enbart sköljt med vatten.
Vidare fann Satoshi Sekino att personer med friskt tandkött som avstod från tandborstning under några veckor och istället sköljde med bakteriedödande medel utvecklade tandköttsinflammation i mindre utsträckning jämfört med personen som enbart sköljt med vatten.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen, avdelningen för parodontologi
Titel: Antimicrobiat and anti-inflammatory agents in experimental gingivitis
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen skriven av:
Leg tandläkare Satoshi Sekino, telefon: 031-773 31 24, e-post: satoshi.sekino@odontologi.gu.se
Handledare:
Odontologie doktor Per Ramberg, telefon: 031-773 31 86, e-post: ramberg@odontologi.gu.se
Cancer beror på mutationer som styr cellers signalvägar så att cellerna blir olydiga”, oemottagliga för omgivande vävnaders kontroll. Dessa korrupta signaler har nu blivit viktigaste måltavlan för att få fram nya cancermediciner. I dagsläget har forskare tillsammans med läkemedelsföretag utvecklat fyra till fem sådana läkemedel, som redan har lanserats på marknaden och kan komma patienter till nytta.
Forskarsammankomsten ”Molecular Oncology- from bench to bedside” är ett så kallat Nobel Minisymposium till svensk cancerforskningens främsta pionjärers ära, Georg och Eva Klein, med anledning av att i år fyller båda 80. Särskild tyngdpunkt kommer därför att ligga på områden där svensk cancerforskning är stark.
Flera föredrag berör ansträngningarna att rätta till molekylen p53, som när den fungerar bra utgör ett starkt internt skydd mot cancermutationer. Därför är den ofta förändrad vid cancer. Pionjären inom denna forskning, David Lane, som just nu arbetar i Singapore, medverkar, liksom Alan Fersht, från Cambridge och Klas Wiman, från Karolinska Institutet. Lovande är försöken att med små kemiska ämnen rätta till p53 så att den aktiverar självmordsprogrammet i cancersjuka celler. En annan molekyl som tycks kunna repareras på liknande sätt är tillväxtproteinet myc, muterat vid flera cancerformer. Det här sista kommer att presenteras av Marie Henriksson, docent vid Karolinska Institutet.
En nestor inom forskningen på cellens självmordsprogram är Sten Orrenius vid Karolinska Institutet, som talar om hur mitokodrierna i cellen reglerar cellsjälvmord till exempel som svar på cancersterapi. Cancerfondens förre ordförande Kenneth Nilsson talar om hur cellsjälvmord används vid myelombehandling.
Angiogenes och hur man ska blockera blodkärlsbildning för att hindra cancertillväxt är också ett starkt forskningsområde vid Karolinska Institutet, med bland annat Yihai Cao. Douglas Hanahan från University of California in San Francisco (UCSF) medverkar med sina resultat hur blodkärlstillväxten slås på vid pancreas- och prostatacancer.
Nobelpristagaren David Baltimore, chef for Caltech, talar om ett av de viktigaste beslutssystemen” i vita blodkroppar, NFkB, viktigt både vid cancer och för immunförsvaret. Harald zur Hausen upptäckte för drygt 20 år sedan sambandet mellan livmoderhalscancer och papillomvirus, denna forskning är nu på väg att leda fram till vaccin mot denna cancerform.
För mer information kontakta:
Docent Marie Henriksson, institutionen mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, 08-524 862 05, marie.henriksson@mtc.ki.se
Professor Ingemar Ernberg, institutionen mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, 070-546 76 36, 08-524 862 62, ingemar.ernberg@mtc.ki.se
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Det menar ekonomhistorikern Rodney Edvinsson vid Stockholms universitet. Han har nyligen tagit fram årliga serier över bruttonationalprodukten (BNP) för hela perioden 1720 – 2000. Detta är första gången data över svensk BNP presenterats för 1700-talet. Data över BNP så pass långt tillbaka i tiden är också unikt i internationell forskning. För de allra flesta länder saknas årliga BNP-siffror före 1800.
Mellan 1720 – 1740 och 1800 – 1820 steg svensk BNP per capita med endast en halv promille per år i genomsnitt. Livsmedelskonsumtionen per invånare var antagligen på en lägre nivå under 1700-talet än under 1500-talet. Denna stagnation gällde dock bara produktionen per invånare, inte den totala produktionen. BNP steg faktiskt med mer än en halv procent per år mellan 1720 – 1740 och 1800 – 1820. Denna tillväxt i BNP ”åts” helt enkelt upp av en påtaglig befolkningsökning. En stagnerande BNP per capita innebär inte nödvändigtvis stagnerande teknologisk utveckling. Under andra halvan av 1700-talet skedde viktig teknologisk utveckling inte minst inom jordbruket. Utan denna teknologiska utveckling hade en stigande befolkning antagligen lett till ett kraftigt fall i BNP per capita.
Under första halvan av 1800-talet steg tillväxten i BNP per capita något till ungefär en halv procent per år i genomsnitt. Men det är först efter mitten av 1800-talet som den genomsnittliga tillväxten i BNP per capita accelererade till en modern nivå på runt två procent per år. Detta inträffade samtidigt med grundläggande institutionella förändringar under perioden 1840 – 1870, såsom näringsfrihetens införande.
Edvinssons siffror ger också möjlighet att kartlägga ekonomiska kriser under 1700-talet. Innan industrisamhället hängde ekonomiska kriser samman med missväxt. Under andra halvan av 1700-talet var BNP per capita som lägst i början av 1770-talet, vilket också ledde till en kraftig ökning av dödstalen och befolkningsminskning ett antal år i följd. Under perioden 1720 – 1810 sjönk BNP tre eller fler år i följd vid fem tillfällen. Efter 1810 inträffade detta endast en gång, nämligen i början av 1990-talet.
Edvinssons nya serier över BNP för 1700-talet är en del i att ta fram och publicera historisk statistik inom ramen för portalen www.historia.se, som finansieras av Stockholms universitet med projektmedel för samverkan med det omgivande samhället.
Rodney Edvinssons forskning om BNP på 1700-talet publiceras som ett papper i Ratios working paper-serie på S-WoPEc, och finns att ladda ned på följande länk: http://swopec.hhs.se/ratioi/abs/ratioi0070.htm.
Kontaktinformation
Rodney Edvinsson kan nås på tfn 08-16 28 44 eller e-post rodney.edvinsson@ekohist.su.se
Kottbristen kommer att gälla i hela landet, både i skogen och i skogsbrukets granfröplantager. Orsaken är den blöta och kalla sommaren 2004 som gjorde att det inte bildades några blomknoppar på granen – knoppar som skulle ha blommat och givit kottar i år.
Olle Rosenberg på Skogforsk har rest land och rike runt i jakten på granblommor för sin forskning om skadeinsekter på grankottar:
– Skogforsks kott- och fröprognos från i höstas vittnade om att det skulle bli ont om granblommor i år, men vi förstod inte att det skulle bli så här lite. Trots att vi har besökt många granfröplantager har vi bara hittat sex träd som når upp till det ganska modesta kravet på minst 5 blommor, säger han.
För skogsägare som vill plantera gran efter stormen blir fröbristen kännbar. Plantagerna erbjuder i vanliga fall förädlat frö som producerar träd med högre tillväxt och värde än frö från svenska granskogar.
Och eftersom granen i södra Sverige inte har blommat ordentligt på flera år är lagren av plantagefrö i det närmaste slut. Nu tvingas många plantskolor använda gamla lager av skogsfrö som ger lägre virkesproduktion än förädlat frö.
Men det är inte bara skogsbruket som får problem när granen inte vill blomma. Utan kottar blir det också ont om mat för fröälskare som ekorre, korsnäbb och hackspett.
Kontaktinformation
Kontakt:
Olle Rosenberg, Skogforsk. Tel: 018-18 85 46, 070-620 70 36.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.
Albert Ferts forskning spänner över ett stort fält men den del som väckt störst uppmärksamhet behandlar hur närvaron av magnetiska fält stör den elektriska ledningsförmågan i nanometerstrukturer och hur dessa effekter kan användas i tekniska tillämpningar.
Bland talarna finns även Gabor Somorjai från University of California i Berkeley, USA, som genom sin utveckling av extremt ytkänslig analysapparatur lyckats revolutionera vår kunskap om katalytiska reaktioner. Framför allt har han kunnat påvisa vikten av att de molekyler som deltar i en katalytisk reaktion snarare rör sig längs ytan än sitter fast på ytan.
Den molekylära insikt som Gabor Somorjai och andra forskare har uppnått har varit viktig vid utveckling av exempelvis bilars katalytiska avgasrenare. På samma sätt förväntas Gabor Somorjais nya forskningsresultat vara yttersta vikt för att kunna utveckla framtidens katalysatorer så att till exempel vår hushållning med energi blir mer effektiv och våra utsläpp i naturen mindre skadlig.
Viktiga områden på konferensen är magnetism, molekylära reaktioner, atomers ordning och struktur i komplexa material.
Konferensen ACSIN/ICTF- som anordnas av forskare vid skolan för mikroelektronik och informationsteknik på KTH tillsammans med kollegor från Uppsala universitet- är en av de största konferenserna inom området och samlar i år omkring 600 forskare och doktorander.
Tid: Konferensen inleds måndag 20 juni kl.8.30
Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö
Kontaktinformation
Kontaktperson: Ulf Karlsson, 08-790 4153, ulfk@imit.kth.se
– Att spara energi är en stor framtidsutmaning för världen i allmänhet och för Sverige i synnerhet då en stor del av vår basindustri inom stål, papper och fordonstillverkning är extremt elintensiv, säger Mikael Östling, professor vid KTH.
Cirka två tredjedelar av elenergin i ett typiskt industriland förbrukas av elektriska motorer och drivsystem till dessa. Vid motorstyrningen förloras stora mängder energi som rena effektförluster i halvledarkomponenter, som dessutom måste kylas externt. För att adressera det här problemet driver KTH sedan två år ett forskningsprojekt som finansieras av Statens Energimyndighet. Projektet syftar till att utveckla energisnåla krafttransistorer i kiselkarbid.
– Kiselkarbiden har tre gånger högre värmeledningsförmåga, vilket gör att elmotorn kan användas som kylare. Detta medför avsevärda systemvinster och målsättningen är att göra transistorerna tillgängliga för tester i industrin, säger Mikael Östling, professor vid KTH.
Under ledning av professor Mikael Östling nådde forskargruppen nyligen över 60 gånger i strömförstärkning. Projektledare Martin Domeij har drivit forskningsarbetet och utvecklat analys- och datorsimuleringsverktyg för att kunna optimera transistorn ytterligare.
– Vi är mycket stolta över det här resultatet och går nu vidare in i nästa fas där vi kommer att demonstrera transistorer som reducerar effektförlusterna med 75 % av dagens kraftkomponenter i kiselteknologi, säger Martin Domeij.
Det tyska halvledarföretaget Infineon gjorde nyligen en uppskattning att den totala världsmarknaden för kiselkarbidbaserad kraftelektronik kommer att vara värd 11 miljarder Euro år 2015 och att den viktigaste tillämpningen kommer att vara i hybridbilar.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Mikael Östling, professor, KTH
08-790 4301, ostling@imit.kth.se
Martin Domeij, forskare, KTH
08-790 4322, martind@imit.kth.se
Det menar professorn i kardiologi Leif Erhardt från Lunds universitet, som till en internationell blodtryckskonferens i Milano den 19 juni förberett ett uttalande i denna fråga. Han vill ha konferensens deltagare med sig på ett upprop om det nödvändiga i att se blodtrycksbehandlingen i ett större perspektiv.
– En patient med högt blodtryck kan tro sig få en bra behandling om han eller hon får blodtryckssänkande medicin. Men läkaren bör sätta upp behandlingsmål för även andra riskfaktorer som t ex kolesterol, rökning, övervikt och diabetes, säger Leif Erhardt.
Att ha mer än en av dessa riskfaktorer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar mellan fem och tio gånger. Då kan också ett bara obetydligt förhöjt blodtryck, till och med nere på 115/75 som idag inte räknas som ”högt”, bidra till riskbilden.
Hjärt-kärlsjukdomarna ökar idag kraftigt i västvärlden på grund av att befolkningarna blir äldre, och på grund av fel kost, för lite motion, fetma och diabetes. År 2010 beräknas hjärt-kärlsjukdomarna vara den vanligaste dödsorsaken i västvärlden.
Leif Erhardt och de kollegor som står bakom uppropet vill öka medvetenheten hos både läkare och patienter om att inte bara blodtrycket utan alla hjärt-kärlsjukdomarnas riskfaktorer bör behandlas. Så fort en patient har ett blodtryck högre än 120/80 bör läkaren undersöka den totala riskbilden genom att utnyttja någon av de ”risktabeller” som finns. Förebyggande behandling bör startas så tidigt som möjligt, och läkarna får inte dra sig för att ta upp frågor om livsstil, matvanor och rökning oavsett vad patienten ursprungligen sökt för.
Mer information Leif Erhardt, tel 0705-232514 eller e-post Leif.Erhardt@med.lu.se.
Placeboeffekten innebär att förväntan av en behandling ger samma effekt som själva behandlingen. Placebo har främst studerats vid smärta där man visat att effekten av smärtstillande medel till stor del är beroende av kroppens egna opioidsystem. Det sista decenniet har förfinade studier visat att graden av förväntan också kraftigt styr hur stort placebosvaret blir.
För ett par år sedan åskådliggjorde professor Martin Ingvars grupp vid Karolinska Institutet processerna vid smärtlindring med placebo genom funktionell avbildning av den mänskliga hjärnan, så kallad fMRI, något som andra grupper senare kunnat replikera.
I den nu publicerade studien har forskargruppen kunnat visa att placeboeffekten verkar på samma sätt vid bearbetning av emotionella upplevelser. Försök gjordes under två dagar då försökspersoner fick titta på ett antal bilder med obehagliga motiv, som exempelvis stympade kroppar. Dag 1 skapades en förväntan hos försökspersonerna att deras upplevelse av obehag när de tittade på bilderna kunde minskas genom att de fick ett ångestdämpande preparat (efter att först ha sett liknande bilder utan behandling). Dag 2 sa man att de skulle få samma behandling, men denna gång fick de bara en overksam substans, placebo. Trots detta upplevde försökspersonerna att bilderna var mindre obehagliga då de trodde att de hade fått det ångestdämpande läkemedlet. Man lyckades alltså skapa en placeboeffekt i upplevelsen av obehag.
Aktiviteten i hjärnan avbildades med fMRI. Bilderna kunde visa hur de processer som bearbetar obehagliga bilder minskade vid placebo.
– Vi kunde också visa att samma nätverk i hjärnan, som aktiverades vid smärtlindring med placebo, aktiverades i den här studien. Effekterna korrelerade både till graden av placebo och till graden av förväntan, berättar artikelförfattaren Predrag Petrovic.
Sammanfattningsvis har studien lyckats generalisera både placeboeffekten och de underliggande processerna från smärtupplevelse till upplevelse av obehag.
Publikation:
Placebo in emotional processing – Induced expectations of anxiety relief activate a generalized modulatory network
Petrovic P, Dietrich T, Fransson P, Andersson J, Carlsson K, Ingvar M.
Neuron, vol 46, 16 juni 2005.
Kommentarer till artikeln kommer i Nature Reviews Neuroscience, juli 2005.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Dr Predrag Petrovic, tel 0735 101211 eller mail; Predrag.petrovic@cns.ki.se
eller
professor Martin Ingvar, tel 08 517 751 34, 0704 841247 eller mail: martin@ingvar.com
båda vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Stroke innebär vanligtvis att kärl i hjärnan täpps till vilket leder till att hjärnceller dör. Den generella uppfattningen har tidigare varit att hjärnan har en ytterst begränsad förmåga att nybilda celler efter en hjärnskada. Det finns dock speciella områden i den vuxna hjärnan där det är visat att nybildning av nervceller från stamceller sker. Att stamceller som kan ge upphov till nya nervceller i den vuxna hjärnan finns har öppnat upp nya perspektiv för framtida behandling av till exempel stroke, demens och Parkinsons sjukdom.
Studier presenterade i examinerad läkare Mila Komitovas avhandling visar att efter en stroke i råttor aktiveras nybildning av nervceller från stamceller i hjärnan och att dessa nybildade nervceller rekryteras till de skadade hjärnområdena och försöker reparera hjärnan. Faktorer som berikad miljö – det vill säga en miljö med sociala kontakter, fysisk aktivitet, inlärningsmoment – eller enbart fysisk träning visade sig påverka cellnybildningen efter stroke vilket inte har varit känt tidigare.
Att vistas i en stimulerande och berikad miljö efter stroke gav en ytterligare ökad nybildning av stamceller och nervceller samt stödjeceller som är viktiga för nervcellernas funktion. Samtidigt uppvisades en avsevärt förbättrad rörelseförmåga efter miljöberikning. Överraskande ledde enbart fysisk träning till en försämrad stamcells- och nervcellsnybildning tidigt efter stroke. För positiva effekter på cellnybildningen behövdes alltså fysisk aktivitet i en stimulerande omgivning.
Avhandlingens resultat talar alltså för att vistelse i en berikad och stimulerande miljö efter stroke kan bidra till bättre möjligheter för läkning av hjärnan. Forskarna ska fortsätta studera hur utmognaden och överlevnaden av nybildade nervceller efter stroke kan stimuleras.
Miljöberikning kan vara ett sätt att utan egentliga läkemedel förbättra återhämtningen av rörelseförmågan och stimulera bildningen av hjärnceller i den skadade hjärnan. Kombinationen av sociala kontakter och en omgivning som främjar intellektuell och fysisk aktivitet skulle kunna utgöra ett viktigt komplement i rehabiliteringen av strokepatienter.
Avhandling för medicine doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Neurogenesis and gliogenesis after focal brain ischemia. Modulation by enriched environment and exercise
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Examinerad läkare Mila Komitova, e-post: mila.komitova@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Peter Eriksson, e-post: peter.eriksson@neuro.gu.se
Hur arterna samspelar med varandra vid fiske eller jakt – slutsatserna är lika tillämpliga på landlevande djur – har undersökts av Anna Gårdmark vid Avdelningen för teoretisk ekologi. Hennes matematiska modeller visar att det inte räcker med att analysera vad som händer det djur som fiskas eller jagas; man måste också ta hänsyn till vad som händer med de arter som den fiskade eller jagade arten ifråga interagerar med. Det kan handla om att man konkurrerar om samma föda eller att den andra arten är ett rovdjur eller ett bytesdjur.
– Antag att vi studerar en enskild art som reduceras genom intensivt fiske. Fisket försämrar förutsättningarna att överleva och därför måste fiskarna snabbt skaffa sig avkomma. Följaktligen kommer individer av denna art att bli könsmogna tidigare och vara mindre när de blir könsmogna, resonerar Anna Gårdmark och fortsätter:
– Men om denna art äts av en annan art, en rovfisk, kan fisket ha motsatt effekt. Bytesfiskarna blir i stället könsmogna vid högre ålder och med större kroppsstorlek. Det beror på att fisket även påverkar risken att dödas av rovfisken. Detta är en effekt man lätt missar vid en analys som enbart fokuserar vad som händer med arten man fiskar ut.
Förändringarna av det här slaget är något annat än ekologisk anpassning. Det handlar om evolutionära förändringar.
– Fiskets effekt på könsmognaden beror på hur arterna samspelar, summerar Anna Gårdmark. Medan en rovfisk motverkar effekten av fisket kan en konkurrerande art i stället förstärka den. Fiske på en art som konkurrerar med en annan art om födan kan därför leda till ännu snabbare och kraftigare minskningar i storlek och ålder vid könsmognad än vad enartsanalyserna visar.
– Det vet vi exempelvis från torskfisket utanför USA:s och Kanadas kuster som stoppades 1992. Mer än 30.000 människor blev då arbetslösa. Torsken var inte bara utfiskad; de torskar som fanns kvar var också genetiskt förändrade. Därför kan vi inte utgå från att om fisket stoppas kommer fisken att återhämta sig. Eftersom dess gener förändrats har man inga garantier för den saken, säger Anna Gårdmark.
Anna Gårdmark har också undersökt hur fiske på arter som rör sig över stora områden påverkas och påverkar andra arter. Fiskets direkta och indirekta effekter kan spridas långt utanför själva fiskeområdet. Om inrättandet av fiskefria reservat säger hon:
– De kan i teorin leda till ökade fångster utanför reservaten. Men när individerna blir fler kan de samtidigt bli mindre på grund av bristen på mat – totalt kan hela fångstbiomassan minska när reservatet inrättas. Men det ska inte tas som intäkt för att man inte ska satsa på reservat. Den här studien speglar bara en sida av saken och tar inte hänsyn till andra positiva aspekter som att reservaten bevarar en art och skyddar dess livsmiljö.
Kontaktinformation
Anna Gårdmark nås på tel 0733-61 05 03 eller 018-429 277. Hennes doktorsavhandling heter Species interactions govern evolutionary and ecological effects of population harvesting.
Mostowski har specificerat programmets önskade egenskaper i ett formellt, matematiskt språk och sedan utfört ett rigoröst korrekthetsbevis.
– Tekniken vi utvecklar knyter an till Java och är viktig för att öka säkerhet och skydd av personlig integritet i datornät, främst för smartkort. Men tekniken är inte begränsad till dessa, berättar Wojciech Mostowski.
Med formella metoder går det att visa att en konstruktion alltid uppfyller specifikationen. Detta görs genom att matematiskt bevisa att en serie villkor alltid är uppfyllda – och genom att bevisa att vissa andra villkor aldrig kommer att uppfyllas.
Tanken är att programtillverkarna själva ska verifiera datorernas mjukvara med verktyg som bygger på matematiska metoder. Det handlar om att skapa program med extra höga krav på säkerhet. Java Card är en teknologi som tillhandahåller verktyg för att programmera smartkort med en delmängd av programspråket Java. Java-program på smartkort kallas applets.
– Den verifikationsplattform som vi har använt i vår forskning är KeY-systemet* som är utvecklat inom KeY-projektet.
Ett av de viktigaste målen i Mostowskis forskning är att ta reda på hur långt det går nå inom formell verifering av storskaliga Java-program, i termer av användbarhet, automatisering och hur komplicerade egenskaper man kan bevisa.
Wojciech Mostowski har också undersökt praktiska och teoretiska brister i de verifierings- och utvecklingsmetoder som finns för Java Card-applets. Som en följd av detta har en programlogik anpassats för Java Card för att kunna uttrycka intressanta och viktiga skydds- och säkerhetsegenskaper. Mostowski har även föreslagit design-riktlinjer för att stödja och förenkla formell verifiering.
– Vi har även utfört omfattande praktiska experiment med KeY-systemet för att utvärdera vårt arbete.
Avhandlingen ”Formal Development of Safe and Secure Java Card Applets” försvarades vid en offentlig disputation under våren 2005 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg
KeY-projektet:
KeY-projektet startade i november 1998 vid universitetet i Karlsruhe. Idag är det ett samarbete mellan universitetet i Karlsruhe, Chalmers och universitetet i Koblenz. Ett antal forskargrupper är knutna till projektet som finansieras av DFG, Deutsche Forschungsgemeinschaft, och Vinnova.
Syftet med projektet är att integrera den formella specificeringen och verifikationen av mjukvara i själva systemutvecklingsprocessen vid design av industriell mjukvara. Utgångspunkten är ett kommersiellt CASE-verktyg som är utökad med funktionaliteter för formell specificering och verifikation. Det slutgiltiga målet är att göra verifikationsprocessen transparent för användaren med avseende på den informella objektorienterade modellen.
Kontaktinformation
Mer information:
Wojciech Mostowskis epost: woj@cs.chalmers.se
tel. 031 772 1072, hemsida: www.cs.chalmers.se/~woj
Thomas Schuman har i ett doktorsarbete studerat effekterna av ytjämnhet hos kartong i kombination med olika polymerer och andra tillsatser.
Papper och kartong som skall användas i förpackningar beläggs ofta med ett eller flera polymerskikt för att skapa en barriär mot genomträngning av olika material. Dessa polymerskikt kan utgöra barriärer mot vissa ämnen, till exempel fett, syre eller vattenånga, och detta bestäms delvis av polymerens fysikaliska och kemiska egenskaper. Polymerskiktet blir jämnare och barriäregenskaperna bättre om ytan hos papperet eller kartongen som det skall fästa till kan göras jämnare. Detta gör man med olika typer av förbehandling som högtemperaturkalandrering eller förbestrykning.
Givetvis beror barriäregenskaperna av vilken polymer som används för beläggningen. Barriären mot fett kan tydligt förbättras genom att man belägger papperet med en viss typ av polymer. Sådana polymerbestrukna papper kan användas för förpackning av hundfoder och livsmedel där det finns höga krav på en god resistens mot olja och fett.
Thomas Schuman visar också att bestrykning av papperet eller kartongen med en latexdispersion bättre kan förhindra genomträngning av vattenånga vilket är viktigt för att skydda produkten i förpackningen eller mot omgivningen. Förbättringarna i jämnhet och fuktbarriär hos ett sådant förpackningsmaterial erhölls delvis till priset av en ökad tendens till vidhäftning mot andra material, vilket kunde motverkas med en vaxtillsats. Vax ger dessutom en bra barriär mot fukt. Tryckbarheten med vattenbaserade tryckfärger påverkas dock negativt av vaxet vilket är mindre bra eftersom man ofta trycker text eller bilder på förpackningen. Genom olika ytbehandlingar kunde detta motverkas. Det är dock viktigt att optimera denna typ av behandling så att inte andra egenskaper, till exempel fuktbarriären, försämras. Genom att tillsätta plattliknande pigment kan också vattenångbarriären förbättras. Kombinationen av vax och pigment är mycket effektiv när det gäller att minska inträngningen av vattenånga.
Dispersionsbestruket papper kan tillverkas i direkt anslutning till pappersmaskinen vilket är en fördel gentemot vissa andra vanliga beläggningsoperationer där maskinhastigheterna är lägre.
Avhandlingen ”Polymer-Coated Paper and Board – Role of Substrate, Polymer Characteristics and Additives” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers under våren 2005.
Detta forskningsprojekt var ett samarbete med skogsindustriföretaget Korsnäs AB.
Thomas Schuman kommer från Bromölla.
Kontaktinformation
Mer information
Thomas Schuman, Institutionen för material- och tillverkningsteknik, Chalmers tekniska högskola,
tel. 031-7721308, e-post thomas.schuman@me.chalmers.se
– Det har kommit in ovanligt många ansökningar men vi kunde tyvärr bara bevilja 8 % av antalet ansökningar. Det beror bland annat på att det var stora ämnesövergripande projekt som beviljades bidrag, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Formas fördelar 28 miljoner för denna särskilda utlysning inom livsmedelsområdet som stängdes i december 2004. Utlysningen avgränsades till tre områden:
1. Samband mellan livsmedel/kost/matvanor och hälsa
2. Livsmedelssäkerhet – riskbedömning – spårbarhet samt
3. Livsmedelsrelaterad miljöforskning.
Sedan två år driver Formas dessutom tillsammans med delar av livsmedelsbranschen ett treårigt (2004-2006) forskningsprogram om livsmedelsmarknadens lönsamhet och konkurrenskraft. Programmet omfattar totalt 18 miljoner kronor. Idag fördelade Formas återstående 6 miljoner kronor som avser år 2006.
Läs nedan om några av de projekt som fått bidrag:
Nya strategier för utveckling av livsmedel till glutenintoleranta
Nyligen identifierades den beståndsdel i gluten som orsakar allergiska reaktioner hos glutenintoleranta. Detta kan göra det möjligt att ta fram ämnen som blockerar eller inaktiverar
den beståndsdelen. Glutenallergiker skulle då kunna äta en kost som innehåller specialbehandlat gluten utan problem i framtiden.
Celiaki, glutenintolerans, kännetecknas av en kronisk inflammation i tunntarmens slemhinna. Sjukdomen orsakar skador på tarmslemhinnan och personer lider ofta av magsmärtor, diarréer och får följdsjukdomar som järnbrist och benskörhet på grund av ett försämrat upptag av näring i tarmen. Den enda effektiva behandlingen mot celiaki idag är glutenfri kost. Men mat utan gluten blir lätt ensidig och näringsmässigt ofullständig. Det finns ett stort antal glutenfria produkter på marknaden men den begränsade utbudet och den stora efterfrågan gör att det finns ett stort behov att utveckla fler och mer fiberberikade alternativ.
För mer information kontakta:
Professor Ann-Sofie Sandberg, Chalmers tekniska högskola, 031-335 56 30, ann-sofie.sandberg@fsc.chalmers.se
Är du gravid? Ta en kefirbulle!
Ännu smartare livsmedel när man kombinerar jäst- och mjölksyrebakterier
Höjda rekommendationer av folsyreintag, en stillasittande livsstil och en ökad livslängd kräver ännu smartare livsmedel. Genom att kombinera utvalda stammar av jäst och mjölksyrebakterier med hög förmåga att producera folsyra kan man få livsmedel som innehåller den mängd folsyra som kroppen behöver på naturlig väg utan piller.
De nya Nordiska Näringsrekommendationerna höjer det rekommenderade folatintaget för kvinnor i barnafödande åldrar till nivåer som överstiger det faktiska intaget med över 100 procent. Mycket talar för att också andra grupper, som äldre, gynnas hälsomässigt av ett ökat folsyraintag. Dagens bekväma livsstil med ökat stillasittande och övervikt kräver smartare livsmedel. Dessa bör designas med hög näringstäthet i kombination med hälsoskyddande effekter, däribland s k probiotiska livsmedel (med hälsofrämjande bakterier) som producerar mycket folsyra. Intaget av folsyra behöver fördubblas för att utnyttja folaternas skyddande effekter mot ryggmärgsbråck, missfall, hjärtkärlsjukdomar, vissa cancerformer samt demenssjukdomar.
I studien ska nya kombinationer av högfolatavkastande jäststammar och lovande mjölksyrastammar undersökas i olika livsmedelsapplikationer, baserade på mjölk, sädesslag och grönsaker. Såväl bagerijäst, kefirstammar och mjölksyrebakterier studeras. Det är viktigt att undersöka samverkan mellan jäststammar och bakteriestammar för att få fram synergieffekter och förhindra konkurrerande effekter som begränsar folatproduktion eller annan hälsonyttig egenskap.
För mer information kontakta:
Docent Thomas Andlid, Chalmers tekniska högskola, 031-335 13 53, ta@fsc.chalmers.se,
Nya studier ska ge fler functional food-produkter
Trots att många studier har visat att tillförsel av hälsobefrämjande bakterier, s k probiotika, har positiva effekter på olika sjukdomstillstånd är det lite känt hur bakterierna påverkar sjukdomen. För att kunna fortsätta att utveckla fler mervärdesmatprodukter behövs det mer kunskap om vad som händer i olika vävnader i kroppen när man via födan tillför probiotika som t ex acidofilus. I kliniska studier ska också undersökas om produkterna kan användas inte bara i förebyggande syfte utan även för att lindra symptom vid utvecklad sjukdom.
För mer information kontakta:
Professor Olle Hernell, olle.hernell@pediatri.umu.se, 090-785 21 21
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Emilie von Essen, Presschef Formas, 0733-50 31 61, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
