Världen har nu förbrukat hälften av den kända globala oljetillgången. Efterfrågan stiger medan oljefälten sinar och upptäckterna av nya oljetillgångar blir allt färre. Kommer tjärsand och andra alternativ att vara hållbara? Kan naturgas vara ett alternativ?
Det är några av de frågor som kommer att diskuteras vid konferensen Hopes and Reality (hopp och verklighet) vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Konferensen arrangeras av Association for the Study of Peak Oil & Gas, ASPO, i samarbete med Uppsala universitet.
Bland deltagarna finns bland andra Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala universitet och ordförande för ASPO. Dessutom ska Matthew Simmons tala. Han leder Simmons & Company International som har investerat i och analyserat oljeindustrin i 35 år. Han var även delaktig i George W Bushs energistrategi under presidentkampanjen år 2000. Matthew Simmons nya bok ”Twilight in the Desert: The Coming Saudi Oil Shock and the World Economy” kommer ut den 27 maj 2005.
Deltar i konferensen gör också dr Robert L Hirsch, som nyligen utförde en studie för det amerikanska energidepartementet om metoder för att mildra effekterna av den kommande oljebristen.
Vid konferensen kommer också forskning gjord av Uppsala Hydrocarbon Depletion Study Group att presenteras.
Plats: Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala
Tid: Måndagen den 23 maj 2005 klockan 13.00
Program: Kan hämtas via www.peakoil.net
Kontaktinformation
Kjell Aleklett, tel: 018-471 58 25, mobil: 0704-25 06 04, e-post. Kjell.aleklett@tsl.uu.se
Forskning och utveckling av tunnfilmssolceller är ett hett område. Runt om i världen finns en handfull företag som försöker få igång en fungerande produktion. I Sverige finns ett av dem.
Utanför Uppsala utvecklas produktionsteknik för så kallade CIGS-celler, tunnfilmssolceller. Dessa solceller är uppbyggda av tunna skikt på en bärare av vanligt fönsterglas och beräknas ge el till betydligt lägre kostnad än med dagens teknik. Bakom utvecklingen finns Mistras forskningsprogram ÅSC, Ångström Solenergicentrum.
– Vi är definitivt med på banan. Men utan forskningsprogrammet ÅSC hade Sverige inte haft någon utvecklingsföretag för tunnfilmssolceller, säger Lars Stolt, vd vid Solibro AB.
Just nu arbetar man med att installera utrustning och testköra den.
– Vi har koncentrerat oss på det mest kritiska tillverkningssteget för att vara säkra på att allt kommer att fungera i stor skala.
I februari nästa år ska företaget vara färdig med provkörningarna.
En del av forskargruppen inom ÅSC startade företaget Solibro med hjälp av investeringar från Sydkraft, Energy Future Invest, Vattenfall, ABB, AP-fond 6 och Energimyndigheten.
Den långsiktiga planen är att starta serieproduktion av tunnfilmssolceller som är 60 gånger 120 centimeter. Strömmen från cellerna kan antingen användas direkt, anslutas till nätet eller sparas genom att ladda batterier. I programmet har hög verkningsgrad och robusta metoder för tillverkning av CIGS solceller visats sig vara möjliga – och nu testas de alltså i verkligheten hos Solibro.
Men forskningsprogrammet ÅSC har även arbetat med så kallade nanokristallina solceller och smarta fönster. Dessa forskningsområden fortsätter också i andra former.
Resultaten kring nanokristallina solceller har rönt stor internationell uppmärksamhet för nytänkande och forskargruppen har inlett ett samarbete med ett stort europeiskt kemiföretag.
Det första steget mot kommersialisering av nanokristallina solceller innebär att miljöskadliga batterier ersätts i olika tillämpningar. Parallellt utvecklas cellernas verkningsgrad så att dessa kan tillämpas också i mer storskalig användning. Samarbete med svensk och internationell industri pågår.
Den tredje gruppen inom ÅSC-proprogrammet, som forskat kring ”smarta fönster”, startade företaget ChromoGenics AB år 2003. Målet är att utveckla elektrokroma filmer, ECfolie, en tunn flerskiktskonstruktion, som kan växla mellan genomskinliga ljusa och mörka lägen. Några produkter som forskarna inom ChromoGenics tagit fram är motorcykelvisir, displayer och ett slags ”elektriskt styrda persienner” utan rörliga delar.
– De åtta år som ÅSC verkat har lagt en god grund för både kommersialisering av resultaten och fortsatt forskning, säger Dag Sigurd, ordförande i forskningsprogrammets styrelse.
BAKGRUND
All energianvändning är mer eller mindre miljöstörande genom resursförbrukning och utsläpp av växthusgaser och andra ämnen som orsakar miljö- och hälsoproblem. Långsiktiga prognoser av det globala energisystemet visar att förnybara energikällor successivt under de närmaste 50 åren skulle kunna ersätta olja, kol, gas och kärnkraft. Solenergi har en betydande potential att ge ett bidrag i detta arbete.
Forskningsprogrammet Ångström Solar Centrum, som pågått mellan 1996 – 2004 har haft som mål att skapa en så stabil kunskapsbas att svenska företag kan delta på bred front i den industriella exploateringen av solenergitekniken. Det krävs att solceller har hög omvandlingseffektivitet och att dessa kan produceras till väsentligt lägre kostnad än idag om solceller skall få ett genombrott och kunna bidra till världens energiproduktion. Den svenska forskningen kring solceller framställda med tunnfilmsteknik har nu en position att ett sådant genombrott är kommersiellt möjligt.
Dagens teknik med kiselsolceller är redan idag kostnadseffektiv på avlägsna platser och när energibehovet är litet. De finns i t.ex. fyrar, radiostationer, trafikljus och vattenpumpar. I många utvecklingsländer spelar de också en viktig roll som strömkälla för radio- och tv-apparater. I programmet har hög verkningsgrad och robusta metoder för tillverkning av CIGS solceller visats.
Nanokristallina solceller är ett relativt nytt forskningsområde som bygger på en elektrokemisk princip. Dessa celler kan tillverkas i plast och vara effektiva även i svagt ljus. Programmet har demonstrerat möjligheten att tillverka dessa celler i en kontinuerlig process vilket öppnar en möjlighet att på längre sikt ytterligare sänka produktionskostnaden.
Ett så kallat smart fönster är ett fönster där man kan reglera inflödet av solstrålning via en elektrisk signal. Målet är att minska behovet av luftkonditionering, vilket sparar elström, i hus med stora glasytor. En sådan teknik kan även öka komforten. I programmet har ett spröjsat demonstrationsfönster tagits fram. En nischprodukt i form av ett visir till en motorcykelhjälm har tagits fram.
Mistra har finansierat programmet med 75 miljoner kronor. Energimyndigheten har bidragit med lika mycket.
Läs mer på:
www.asc.angstrom.uu.se
Kontaktinformation
Dag Sigurd
Dag.Sigurd@industrifonden.se
Tel: 0703 491915
Lars Stolt
lars.stolt@angstrom.uu.se
Tel Solibro 018 673891
Tel Mobil +46 706370919
Mistra:
Britt Marie Bertilsson
Programansvarig, teknik
brittmarie.bertilsson@mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Paklitaxel (Taxol®) är ett cellgift som används mot en rad olika cancertyper t ex bröstcancer, äggstockscancer och icke-småcellig lungcancer. Paklitaxel används framför allt som understödjande behandling efter kirurgi eller strålbehandling för att förhindra spridning av tumören och förlänga patienternas överlevnad. Men även normala celler påverkas av paklitaxel och det som framför allt begränsar dosen är att antalet vita blodkroppar sänks vilket gör patienterna infektionskänsliga. Risken för livshotande infektioner innebär i vissa fall en fördröjd nästa behandling och att dosen måste sänkas. Önskad effekt på tumören kan då utebli eftersom tumörcellerna växer till mellan behandlingstillfällena.
– Om vi kan förutsäga och beskriva hur mycket biverkningar en viss dos ger upphov till i en viss individ, kan vi förhoppningsvis ge varje individ en så bra dos som möjligt vid första tillfället eller snabbare komma fram till vilken dos som är bäst, säger Anja Henningsson.
Hon har under sitt avhandlingsarbete utvecklat modeller som beskriver samband mellan dos och halt av paklitaxel i plasma eller blod. Modellerna är baserade på olika kända mekanismer för paklitaxels bindning i plasma och blod. Tidigare forskning som visat ett icke-linjärt samband, kan Anja Henningsson förklara med förekomsten av ett ämne som tillsätts för att kunna lösa paklitaxel i vatten. En annan matematisk modell beskriver sänkningen av vita blodkroppar som orsakas av paklitaxel och andra cellgifter. Den efterliknar olika steg i de vita blodkropparnas reglering, bildning och mognad. Anja Henningsson har också undersökt sambandet mellan modellparametrar och olika patientegenskaper som ålder, kön, kroppsyta och levervärden.
Modellerna bidrar till ökad förståelse för vad som händer med paklitaxel i kroppen och hur vita blodkroppar påverkas – information som skulle kunna användas för individualiserade doser. Modellerna har redan använts i läkemedelsutveckling av andra cellgifter och nya beredningsformer för paklitaxel.
Kontaktinformation
För mer information: Anja Henningsson, tel. 018-471 4385, anja.henningsson@farmbio.uu.se
Drygt tjugo år efter de första sjukdomsfallen finns det fortfarande inte något effektivt vaccin eller någon botande behandling av HIV/AIDS. Dagens bromsmediciner innebär att många HIV-smittade kan leva ett relativt normalt liv, men det finns problem med biverkningar och resistensutveckling där viruset blir motståndskraftigt mot dessa läkemedel. Därför behövs en kontinuerlig utveckling av nya, billiga och effektiva bromsmediciner.
Substanser som blockerar enzymet HIV-proteas utgör en grupp av bromsmediciner. På institutionen för läkemedelskemi pågår ett projekt med målet att designa och syntetisera nya HIV-1 proteashämmare. I sin avhandling beskriver Johan Wannberg utvecklandet av nya mikrovågsuppvärmda syntesmetoder och användandet av dessa och andra metoder för snabb syntes av nya potenta HIV-1 proteashämmare.
– Mikrovågsteknik ger snabb och effektiv uppvärmning av reaktionerna, vilket har inneburit att reaktionstiderna har kunnat hållas korta, från 5 till 30 minuter, säger Johan Wannberg.
De nya metoderna utnyttjades sedan i framställningen av HIV-1 proteashämmare. En enkel kolhydratmolekyl omvandlades i några få steg till ett par grundstrukturer med möjlighet att fungera som hämmare. Dessa omvandlades sedan vidare till ett stort antal föreningar med varierande egenskaper. Genom stegvisa tester av föreningarnas förmåga att blockera HIV-1 proteas sållades så småningom en rad potenta hämmare fram. Slutligen användes datorbaserad beräkningskemi för att förklara hur dessa binder till och blockerar proteasets funktion.
– Även om detta projekt inte leder fram till något nytt läkemedel kan kunskaperna förhoppningsvis komma till nytta för andra som arbetar med att ta fram nya billiga och effektiva bromsmediciner, säger Johan Wannberg.
Kontaktinformation
Johan Wannberg kan kontaktas på 018-471 43 32, eller Johan.Wannberg@orgfarm.uu.se
Huvud- och halscancer står för cirka 2-3 procent av all cancer i Västvärlden men är i utvecklingsländer bland de vanligaste cancerformerna. Behandlingsmisslyckanden kan bero på tumörrester som inte kan diagnostiseras eller behandlas med konventionella metoder.
Junping Cheng har i en djurexperimentell modell undersökt möjligheterna för och genomfört så kallad radioimmunterapi av huvud- och halscancer. Metoden innebär att en antikropp kopplad till en strålkälla söker upp och dödar tumörceller vilket möjliggör behandling av små tumörer eller enstaka tumörceller som annars är svåra eller omöjliga att upptäcka.
Resultaten visar att den aktuella antikroppen – U36 – kan lokalisera skivepitelcancertumörer och med strålkälla kopplad till antikroppen minska eller döda tumörer. Förhoppningen är att metoden skall kunna överföras till människa och då göra det möjligt att förbättra både diagnostik och behandlingsresultat vid huvud-halscancer.
Arbetet har genomförts vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, enheten för öron-, näs- och halssjukdomar, samt institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, enheten för biomedicinsk strålningsvetenskap.
Kontaktinformation
Junping Cheng kan kontaktas på 018-611 53 89 eller junping.cheng@surgsci.uu.se
Kurage-programmet är ett behandlingsprogram där unga heroinmissbrukare får hjälp att på sikt bygga upp en ny tillvaro utan droger. Programmet går ut på att deltagarna får läkemedlet Subutex i kombination med ett väl utvecklat socialt och psykologiskt stöd.
– Det som skiljer Kurage-programmet från andra behandlingsprogram är just den lyckosamma kombinationen av ett medicinskt preparat och psykosocial hjälp. Subutex tar bort drogsuget och har färre biverkningar än andra liknande preparat. Det ger deltagarna i programmet lite ”lä” så att de kan bygga upp ett fungerande vardagsliv, säger Bengt G Eriksson, docent i social omsorgsvetenskap vid Karlstads universitet och föreståndare för IKU.
Under två år har han tillsammans med projektassistent Lena Ede följt en grupp unga heroinmissbrukare i Karlstad och deras behandling inom Kurage-programmet. En viktig tanke med programmet är att missbrukarna får hjälp att på hemmaplan utforma sina nya liv. Resultatet visar att Kurage-programmet bidrar till att öka livskvaliteten hos deltagarna. Och kanske ännu viktigare: de stannar kvar inom programmet.
– Det är viktigt att komma ihåg att detta arbete tar tid. Det viktiga är att deltagarna inte faller bort från programmet utan stannar kvar och stegvis lappar ihop sin tillvaro. Det är precis detta som Kurage-programmet har lyckats med, säger Lena Ede.
Kurage-programmet bedrivs i samarbete mellan socialtjänsten i Karlstads kommun och Landstingets öppenvårdspsykiatri. Utvärderingen har titeln ”Läkemedelsassisterad psykosocial behandling vid heroinmissbruk” och kan beställas från IKU.
Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete, IKU, är ett samarbetsorgan mellan Karlstads universitet och socialtjänsten i Värmlands kommuner. Institutets främsta uppgift är att genom kunskapsutveckling skapa förutsättningar för en socialtjänst som ännu bättre kan möta behoven hos utsatta grupper i samhället.
Bland de rapporter som IKU har publicerat under det senaste året finns studier av anhörigas insatser vid vård av äldre och funktionshindrade, en jourtelefonverksamhet för människor i psykisk kris samt rehabilitering inom äldre- och handikappomsorgen. Forskarna har även utvärderat projektet Råd och Rätt vid konsumentvägledningen i Hagfors och Munkfors, gruppboendet Rönngården i Karlstad samt projektet HumanTeknik som rör psykiska funktionshinder och hjälpmedel.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Bengt G Eriksson, tfn 054-700 24 17 eller 070-688 51 72, e-post Bengt-G.Eriksson@kau.se eller Lena Ede, tfn 054-700 19 12 eller 073-390 22 95, e-post Lena.Ede@kau.se.
Sverige förs ofta fram som en ledande IT-nation, exempelvis när det gäller hur många som har tillgång till dator och bredbandsuppkoppling. Men när det gäller just användningen av informationstekniken, och att användningen inte leder till upplevd nytta i tillräcklig utsträckning, finns det röster som talar om att Sverige tappar mark.
Katarina Lindblad-Gidlund vid Umeå universitet vänder på perspektiven i sin avhandling, och utgår ifrån hur vi upplever vår relation med informationstekniken. Hon menar att så länge vi känner oss underlägsna och inte vågar eller har förutsättningar att ifrågasätta den informationsteknologiska utvecklingen, skapas inte heller system som vi kommer att använda i så stor utsträckning som många hoppas.
Om sambandet mellan vår relation till tekniken och vår användning förtydligas kan vi, enligt Katarina Lindblad-Gidlund, uppvärdera vår syn på möjligheten att påverka IT-utvecklingen. Nästa steg är att skapa medvetenhet kring hur just vår relation ser ut. För att få reda på om det är något man vill förändra i relationen, föreslår Katarina Lindblad-Gidlund en modell där man utgår från fyra olika begrepp: dominant och underordnad, aktiv och passiv. Det finns också möjlighet att klargöra vad som har bidragit till att relationen ser ut som den gör. På så sätt skapas en bättre balans och förståelse mellan olika aktörer.
Genom att producenterna får en större insikt om de personer som de producerar systemen för, ökar förhoppningsvis deras professionalitet. Även politiska beslutsfattare blir mer medvetna om teknikrelationens betydelse, och blir bättre på att hantera och förebygga underordnande processer.
Tisdagen den 17 maj försvarar Katarina Lindblad-Gidlund, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Techno therapy, a relation with technology. Svensk titel: Teknikterapi, en relation med teknik. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal MA 121 MIT-huset, Opponent är docent Christina Mörtberg, Luleå Tekniska Universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Katarina Lindblad-Gidlund,
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
tel: 060-14 89 21, 070-594 7065,
e-post: Katarina.Lindblad-Gidlund@miun.se
Dagen inleds med en föreläsning av docent Nenad Bogdanovic, där han kommer att berätta om vad som skiljer en människohjärna från andra djurs hjärnor. Han kommer att redogöra för det nät av specialiserade hjärnceller som gör att vi människor är tänkande individer som kan planera, associera och lära oss nya saker. Han kommer också att berätta om hur dessa celler utvecklas under fosterstadiet samt hur de åldras och dessutom kommer han att redogöra för olika patologiska tillstånd som kan uppkomma.
– Vår kognitiva förmåga utvecklades på grund av dessa så kallade pyramidala celler. Djur har dem också, men vi människor har många fler och framförallt fler kopplingar mellan cellerna. Human hjärnutveckling är betydligt mer komplicerad än hos andra djur, säger Nenad Bogdanovic, institutionen Neurotec, Karolinska Institutet.
Dessutom kommer Maria Ellgren, doktorand vid institutionen klinisk neurovetenskap att presentera sin forskning som handlar om cannabismissbruk. Forskningen har visat att cannabismissbruk under ungdomsåren ger långvariga förändringar i hjärnan. Dessa förändringar har i studier på råttor bland annat visats leda till ökad risk för tyngre missbruk. Det är också visat att dessa förändringar även uppkommer hos foster om mamman missbrukar cannabis under graviditeten. Också doktorand Maria Swanberg vid institutionen för klinisk neurovetenskap kommer att hålla en föreläsning inom området neuroimmunologi. Forskningen har lett till att man funnit vissa genetiska förändringar som ger ökad risk för inflammatoriska sjukdomar i människa som till exempel multipel skleros, ledgångsreumatism och hjärtinfarkt. Förutom dessa tre föreläsningar kommer ytterligare fem områden inom neurovetenskapen att belysas under dagen.
– Syftet med den här forskningsdagen är att samla den enorma kunskapsmassa som finns bland doktoranderna på Karolinska institutet vad gäller neurovetenskap och att ge doktoranderna, Karolinska institutet och omvärlden en unik möjlighet att kolla pulsen vad gäller aktuell forskning, säger Raffaella Öckinger, ordförande i doktorandsektionen, Karolinska Institutet.
Tid: onsdag18 maj, klockan 9-14
Plats: sal Bertil, Karolinska Institutet, campus Solna, Solnavägen 1.
Läs hela programmet under kalendariet på www.ki.se
För mer information och anmälan kontakta:
Raffaella Öckinger, telefon 08-33 96 34, 073-029 92 45, e-post raffaella.ockinger@neurotec.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Standardmodellen är en teori som beskriver naturens elementära partiklar och de krafter som verkar mellan dem. Standardmodellen stämmer med mycket hög precision överens med experimentella resultat, men forskarna vet ändå att det finns många teoretiska oklarheter med modellen.
Syftet med Christian Hansens avhandling var att utforska karakteristiska särdrag bortom Standardmodellen. Analysstudier av sökandet av den laddade Higgspartikeln var ett av projekten. En experimentell upptäckt av den laddade Higgspartikeln skulle entydigt påvisa fysikaliska fenomen som inte kan beskrivas av Standardmodellen.
Christian Hansen har visat att det är möjligt att detektera den laddade Higgspartikeln vid vissa förhållanden.
– Eftersom fysiken bortom Standardmodellen är outforskad antar vi vissa förhållanden för att simulera denna fysik. Med denna typ av undersökningar lär vi oss hur vi kan hitta partiklar som inte finns i Standardmodellen den dagen det är experimentellt möjligt, säger Christian Hansen.
Studien utfördes med hjälp av datorsimulering av ATLAS-detektorn, som för närvarande är under uppbyggnad vid Europas gemensamma partikelfysiklaboratorium CERN utanför Genève. ATLAS kommer att detektera partiklar som bildas vid partikelkollisioner i den cirkulära partikelacceleratorn LHC som tas i bruk 2007.
Kontaktinformation
Christian Hansen, tel: 018-471 32 57, mobil: 0708-88 76 17, e-post: christian.hansen@cern.ch
Tid: Torsdagen den 26 maj 2005 klockan 10.00.
Plats: Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Tyrgatan 4, Stockholm. Tel: 08-506 264 00. För vägbeskrivning, se www.rj.se
Forskningsprojektet Survey of Health Ageing and Retirement in Europe (SHARE) är ett av de största samhällsvetenskapliga projekt som har fått stöd från EU:s femte ramprogram. I en intervjuundersökning i tio europeiska länder har forskare undersökt hälsa, arbetsförhållanden, pensionering, ekonomi och familjeförhållanden för personer som är 50 år och äldre.
Vid presskonferensen kommer forskarna att presentera de första resultaten från undersökningen, som är sammanställda i skriften ”50+ i Europa. En åldrande befolknings hälsa och ekonomi.” De har bland annat funnit att hälsa och livskvalitet är något bättre i Sverige än de andra länderna, att den höga andelen förtidspensionerade i Sverige och Danmark inte kan förklaras av dålig hälsa och arbetsmiljö, samt att den privata förmögenheten är mindre i Sverig än i andra länder.
Följande forskare kommer att medverka på presskonferensen: professor Axel Börsch-Supan, projektkoordinator, Universität Mannheim, professor Anders Klevmarken, svensk projektledare, Uppsala universitet, docent Kristian Bolin, Lunds universitets centrum för hälsoekonomi, samt fil dr Annika Sundén, Försäkringskassans forskningsenhet.
I undersökningen har cirka 150 forskare ingått. Studien omfattar Sverige, Danmark, Holland, Tyskland, Frankrike, Österrike, Schweiz, Spanien, Italien och Grekland.
Kontaktinformation
Anders Klevmarken, Uppsala universitet, tel: 018-471 23 86, e-post: anders.klevmarken@nek.uu.se
Förutsättningen för att människor ska kunna betraktas och uppfatta sig själva som avvikande är att det finns normer som anger vad som är ”normalt”. I Svenska kyrkan finns en tydligt uttalad heterosexuell norm som får konsekvenser, inte bara för dem som är aktiva inom kyrkan, utan för människor i allmänhet. Många tar del av kyrkans riter i anslutning till avgörande händelser i livet, som dop, bröllop och begravningar och kyrkan är också en stark röst i andra sammanhang.
För att ta reda på hur de heterosexuella normerna i Svenska kyrkan skapas och vilken betydelse de har för homo- och bisexuella som är verksamma i kyrkan har etnologen Susanne Lindström intervjuat präster och diakoner som identifierar sig som homo- eller bisexuella. Hon har också analyserat några av kyrkans egna utredningar om förhållandet mellan homosexualitet och kristen tro. Avhandlingen berättar om hur normer för sexualitet och kön upprepas i utredningarna och hur dessa heterosexuella normer är närvarande och har betydelse – reproduceras, utmanas och omvandlas – i kristna homosexuella människors livsberättelser.
Ett dominerande synsätt i Svenska kyrkans utredningar är att homosexuella individer har samma värde som heterosexuella individer, men också att partnerskap och äktenskap inte kan jämställas. Det går inte ihop menar Susanne Lindström.
– Konsekvensen av att värdera äktenskapet högre än partnerskapet blir att den heterosexuella normen återskapas och ger dem som identifierar sig som homo- eller bisexuella en lägre ställning. Uttalandet om alla individers lika värde blir därmed tomt prat.
I flera av intervjupersonernas berättelser återfinns de föreställningar som kommer till uttryck i de kyrkliga utredningarna. Några av dem berättar om hur de, från att tidigare ha lagt felet hos sig själva, istället har flyttat över det till den heterosexuella normen. Erfarenheter av utanförskap har i deras berättelser gjort dem starka och kampvilliga. De flesta av dem har valt att stanna kvar i kyrkan och formulera ett motstånd. Två av informanterna har dock valt att lämna kyrkan.
Det finns en tydlig splittring i kyrkan i fråga om homosexualitet, men den tonas ner genom att benämnas ”försonad mångfald”. Med det menas att ingen får utestänga någon annan, något som har kommit att framstå som något gott för kyrkan. Men Susanne Lindström är kritisk.
– De som har uppfattningen att homosexualitet strider mot kyrkans lära måste därmed acceptera homosexuella i kyrkans tjänst och i församlingen, förklarar hon. Men det betyder också att homosexuella måste acceptera att det inom kyrkan finns de som inte kan bejaka homosexualitet. På så sätt värnar Svenska kyrkan om intolerans, medan homosexuella förväntas acceptera att deras närmaste relationer ifrågasätts.
– Det hela bärs upp av tanken om att det är viktigt med enhet och att hålla samman kyrkan, fortsätter Susanne Lindström. Försonad mångfald används för att beskriva hur ett ”vi” i maktposition söker ett förhållningssätt till ett marginaliserat ”dom”, eller rättare sagt; vad som betraktas som ”avvikande” sexualitet.
Den 20 maj försvarar Susanne Lindström, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, i etnologi med sin doktorsavhandling med titeln Kamp om rummet. En studie av heteronormativitet i Svenska kyrkan. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal F Humanisthuset. Fakultetsopponent är Tone Hellesund, Stein Rokkan Senter for Flerfaglige Samfunnsstudier, Bergen.
Avhandlingen kommer inom kort att kunna laddas ner från nätet:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/index.xsql?lang=sv
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Susanne Lindström
tel: 090-7866979, 090-773710 eller e-post susanne.lindstrom@kultmed.umu.se
När vattenväxter bryts ned frigörs kol och näringsämnen. Bakterier och mikrosvampar är de viktigaste nedbrytarna av växtmaterial. Båda dessa grupper utsöndrar enzymer som bryter ned stora molekyler till mindre beståndsdelar, små nog för att tas upp genom bakteriernas och svamparnas cellmembran.
Cecilia Mille-Lindblom har studerat förhållandet mellan nedbrytande bakterier och svampar, och funnit att interaktionerna nästan alltid är negativa. Orsaken är med största sannolikhet konkurrens om det döda växtmaterialet. De båda grupperna nöjer sig dock inte med att äta upp varandras växtmaterial, utan verkar också använda någon form av antibiotisk substans. Denna kemiska krigföring resulterar oftast i kraftigt minskad tillväxt när de båda grupperna odlas tillsammans jämfört med när de odlas var för sig.
Enzymproduktionen hos bakterier och svampar visar en avsevärd skillnad. Svamparna bidrar betydligt mer än bakterierna till produktionen av enzymer, och skillnaden är mest markant för den typ av enzymer som bryter ned de stora strukturbildande molekylerna i växterna. Svamparna tar upp de större molekylerna, medan bakterierna tar upp de minsta.
– Att bakterier och svampar har så stor påverkan på varandra har inte tidigare visats. Nedbrytningsprocessen är central för sjön, och för att bättre förstå sjöns ekologiska system är det viktigt att veta mer om nedbrytningen, anser Cecilia Mille-Lindblom.
Resultaten i Cecilia Mille-Lindbloms avhandling tyder på att interaktionerna mellan bakterier och svampar kan påverka nedbrytningen, och därmed förmodligen även tillgången på kol och näringsämnen för övriga organismer i sjöns ekosystem.
Kontaktinformation
Cecilia Mille-Lindblom, tel: 018-471 27 18, mobil: 073-736 23 95, e-post: cecilia.lindblom@ebc.uu.se
Varje cell omsluts av ett membran som är uppbyggt av lipider och proteiner. För att ett läkemedel ska få effekt i människokroppen måste det kunna ta sig genom cellmembran. När läkemedelsmolekyler tas upp i tarmen är första steget att molekylerna fördelar sig in i membranet.
Caroline Engvall har analyserat läkemedelsfördelning in i liposomer och andra modellmembran med kromatografi. Ett 40-tal olika läkemedel har undersökts. Syftet var att studera hur olika membrankomponenter och olika membranstrukturer påverkar fördelning för att därmed ta ett steg mot en bättre förståelse av hur läkemedel och membran samverkar.
Resultaten visade att modellmembranens uppbyggnad och struktur påverkar läkemedelsfördelningen. Likaså påverkar laddningar i modellmembranen fördelningen av laddade läkemedel.
– Detta är ny kunskap som man inte tidigare har haft, säger Caroline Engvall.
Även membranproteiner och kolesterol förändrar fördelningen av läkemedel. Ju mer kolesterol som fanns i membranet, desto sämre fördelning fick läkemedlet. Biologiska membran innehåller kolesterol och proteiner, dessutom är de naturligt laddade. Om läkemedlet har samma laddning som membranet försämras läkemedelsupptaget.
I förlängningen kan Caroline Engvalls resultat användas för att säkrare förutsäga hur effektivt ett nytt potentiellt läkemedel tas upp av kroppen. Därmed skulle nya läkemedel kunna tas fram snabbare och billigare.
Kontaktinformation
Caroline Engvall, tel: 018-471 45 99, mobil: 0733-22 97 32, e-post: caroline.engvall@biokemi.uu.se
Enligt juryns motivering utgör Jens Rydströms avhandling en milstolpe inom queerhistorisk forskning.
Juryn skriver vidare (Stockholms universitets översättning): Sinners and Citizens ger ett otal nya inblickar på detta forskningsområde genom att belysa sexuella undergrupper i Skandinavien; genom att undersöka fenomen på landsbygden och i städerna och genom att fokusera på sexuella praktiker liksom på sexuella identiteter och kulturer. Avhandlingen är en påminnelse om att samkönad sexualitet och tidelag i flera hundra år begreppsmässigt var en och samma företeelse, två intimt förknippade yttringar av onormalt könsumgänge. Den välskrivna avhandlingen driver tesen att det, från ungefär 1920- och 30-talen, skett ett principiellt historiskt paradigmskifte från penetrerande sodomi på landsbygden till ett urbant homosexuellt sammanhang. Genom ambitiös forskning redovisar ”Sinners and Citizens” offentliga rapporter, tidningsartiklar, vetenskapliga tidskrifter, rättspsykiatriska utredningar, journaler från mentalsjukhus, kyrkliga skrifter och sexuell frigörelselitteratur liksom en enkätundersökning av 286 personer som föddes före år 1945. Kärnan av studien utgörs av 2 333 rättsfall rörande tidelag och samkönad sexualitet från Sveriges åtta landsarkiv och 84 av dess 96 tingsrätter – en imponerande bedrift. Med stor omsorg och klarsynt resonemang har den flerspråkige Rydström skönjt viktiga mönster i den moderna sexualitetens utveckling samtidigt som han med stor varsamhet beskriver de öden som ligger till grund för forskningen. Hans bok är en förebild ifråga om akademisk uppfinningsrikedom och mod.
– Det är positivt att de här frågorna uppmärksammas. Queerteori och forskning kring homosexualitet har länge varit eftersatt. På senare år har skandinavisk queerforskning blivit uppmärksammad internationellt och vi ligger väl framme vid forskningsfronten. Även om min bok handlar om Sverige har jag försökt visa på allmänmänskliga förhållanden och jag tycker det är speciellt roligt att juryn har valt en bok som inte bara handlar om queerhistoria i USA. Fortfarande ses Sverige som föregångsland när det gäller homosexuellas rättigheter och det är roligt att se att en bok som handlar om Sverige kan få pris internationellt, säger Jens Rydström.
Fakta om CLGH och John Boswell Prize:
CLGH (Committee on Lesbian and Gay History) har omkring 240 medlemmar, varav de flesta är oberoende historiker, historiestudenter, college- och universitetsprofessorer, bibliotekarier eller forskare inom närliggande områden. CLGH grundades år 1974 för att uppmuntra forskning om homosexualitet förr och nu genom att underlätta kommunikationen mellan forskare inom olika discipliner och kulturer. Sedan 1982 är CLGH en underavdelning till American Historical Association. CLGH utdelar utmärkelser för föredömligt arbete inom lesbisk, gay, bisexuell, transgender, transsexuell och queer historieforskning. CLGH utdelar vartannat år John Boswell Prize till en engelskspråkig bok om dessa områden. John Eastburn Boswell (1947-1994) blev doktor i historia vid Harvard University år 1975 och var lärare i medeltidshistoria vid Yale University under 19 år. CLGH John Boswell Book Prize är avsett att hedra hans minne och hans betydelse för forskningen om sexualitetens historia.
Kontaktinformation
För ytterligare information om Jens Rydströms avhandling och forskning:
Jens Rydström, universitetslektor och forskare, tfn 08-674 73 32 e-post: jens.rydstrom@kvinfo.su.se
Stiftelsen Ingmar Bergman arrangerar tillsammans med Stockholms universitet, i samarbete med Kungl Dramatiska Teatern och Kungl Operan ett Ingmar Bergman Symposium i Stockholm 30 maj-1 juni. Under symposiet, som är öppet för allmänheten, medverkar internationellt kända forskare och Bergmanmedarbetare.
– Ända sedan den junidagen för tre år sedan då 44 flyttkartonger – fullastade med Bergmans manus, anteckningsböcker och mycket mer – anlände till oss på Filminstitutet, så drömde jag om att få vara med och ordna ett internationellt symposium kring hans verk. Nu är det dags och det ska bli så spännande, säger Filminstitutets VD Åse Kleveland.
Symposiet är det första i sitt slag och har ett gränsöverskridande, interartiellt huvudtema. Det riktar sig både till forskarvärlden och till allmänheten. Under tre dagar kommer Bergmans konstnärliga skapande inom teatern, musiken, litteraturen och filmen att genomlysas av internationellt kända forskare. Symposiet förflyttar sig mellan Dramaten, Operan och Svenska Filminstitutet, tre institutioner som spelat en viktig roll vid tillkomsten av Ingmar Bergmans verk. Förmiddagarna ägnas åt föreläsningar. Under eftermiddagarna får publiken möta kända Bergmanmedarbetare i paneldebatter. Medverkar gör bland annat Pernilla August, Erland Josephson, Daniel Börtz, Käbi Laretei och moderatorerna Stig Björkman, Camilla Lundberg och Leif Zern. Även Lars von Trier medverkar på något sätt…
– Symposiet är ett sätt att placera Stiftelsen Ingmar Bergman och Bergmanarkivets öppnande på den internationella kartan, säger Maaret Koskinen, docent vid Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, som är mycket nöjd med att ha lockat akademiska fixstjärnor till Stockholm.
Bland föreläsarna finns internationellt kända filmforskare som Janet Staiger från University of Texas at Austin och Thomas Elsaesser från Amsterdams universitet, samt även författare till uppmärksammade böcker om Bergman som Robin Wood och Paisley Livingston.
Detaljerat program och mer information om stiftelsen: www.ingmarbergmanfoundation.se
Biljetter till enbart eftermiddagssessionerna kan köpas i Dramatens biljettkassa och i Filmbutiken, Filmhuset, från och med den 10 maj.
Kontaktinformation
Frågor om symposiet:
Aina Bellis, aina.bellis@sfi.se, tfn 073-591 20 51 eller Maaret Koskinen,
Maaret.koskinen@mail.film.su.se
En grundläggande princip inom forskningen är ett fritt informationsutbyte och en maximal spridning av forskningsresultat. Med detta som bakgrund tillsammans med den allt snabbare utvecklingen av Internet formulerades för snart två år sedan Berlindeklarationen.
Hittills har ett femtiotal organisationer, de flesta europeiska, med universitets- och forskningsanknytning skrivit under. Vetenskapsrådet blir den andra svenska organisationen efter Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, som undertecknar deklarationen.
Undertecknarna åtar sig bl a att uppmuntra forskare att publicera sina resultat fritt tillgängligt på Internet, att utveckla metoder för att kvalitetssäkra online-publicering samt att verka för att öppen publicering blir meriterande vid utvärdering och tjänstetillsättning.
Öppnare och snabbare
Förutom den demokratiska aspekten är en stor fördel med open access att den s k publiceringsprocessen kan gå fortare. I dag kan det ta år från det att första versionen av en forskningsartikel är färdig tills den slutligen är färdiggranskad och publiceras i någon av de vetenskapliga tidskrifterna.
Frågetecken finns dock: hur ska forskarnas rättigheter till sina egna texter hanteras? Och kanske viktigast: hur ska den vetenskapliga kvaliteten garanteras? Det vetenskapliga redaktörssystem som dagens tidskrifter använder betyder bl a att forskningsartiklarna genomgår en omfattande kvalitetsgranskning.
Handlingsplan i höst
På Vetenskapsrådet inleds nu ett arbete med att se hur man som finansiär konkret kan arbeta för open access. Till hösten, inför nästa års utlysning av forskningsmedel vill generaldirektör Pär Omling att det ska finnas en konkret handlingsplan.
– Vi som finansiär skulle ju kunna ändra policyn när vi tittar på meritvärdering, samtidigt ska inte kvaliteten på forskningen som finansieras kunna ifrågasättas. Det här är en diskussion vi måste föra tillsammans i forskarsamfundet, i ett internationellt sammanhang.
Mer information:
Berlindeklarationen – http://www.zim.mpg.de/openaccess-berlin/berlin_declaration.pdf
Artiklar från tidskrifterna Forska och Forskning&Medicin:
”Med open access flödar kunskapen fritt” http://www.vr.se/artikel/ViewPage.action?siteNodeId=447&languageId=4&contentId=4225&issueContentId=4219
”Öppna tidskrifter väcker debatt”: http://www.vr.se/artikel/ViewPage.action?siteNodeId=415&languageId=4&contentId=4201&issueContentId=4182
Kontaktinformation
Björn Thomasson, avdelningen för forskningspolitiska frågor, Vetenskapsrådet:
Bjorn.Thomasson@vr.se, 08-546 44 314
