I den här studien undersöks en stor mängd argumenterande uppsatser skrivna av, å ena sidan, svenska avancerade inlärare, och, å andra sidan, amerikanska och brittiska studenter. Ett område där skillnader kan märkas är i hur information organiserats i meningarna. Genom att studera vad som inom funktionell grammatik kallas för Themes, dvs. inledningen av meningar, kan man upptäcka tendenser till skillnader ifråga om hur mycket information som uttrycks i inledningen av meningen samt vilken typ av information som placeras där. Framför allt kan man notera att inlärarna har en större tendens att använda Themes som uttrycker ett personligt ställningstagande till eller en åsikt om det som följer, t.ex. I think that…, och It is clear that…, men också fler Themes som fyller en textuell funktion i språket genom att de visar hur en mening är relaterad till tidigare meningar, såsom But… och Therefore….
Vidare kan skillnader märkas i användningen av sk. satsklyvningar, som används för att ändra ordningen i en mening av olika skäl, t.ex. för att fokusera på en viss del av meningen och för att göra en annan del av meningen till bakgrundsinformation, t.ex. It is a new car I want och What I want is a new car. Även här kan man notera att de svenska inlärarna har en större tendens än infödda talare att använda sådana här konstruktioner i sina argumenterande uppsatser.
Dessa skillnader leder till att de svenska inlärarnas argumenterande uppsatser skiljer sig från infödda talares i fråga om stil, då deras Themes oftare uttrycker ett personligt engagemang och då inlärarna till viss del använder andra strategier i argumentationen. Inlärarnas användning av Themes och satsklyvningar i skriven engelska har en tendens att mer likna den som infödda talare använder i sitt talspråk än i argumenterande uppsatser. De här skillnaderna orsakas förmodligen av flera olika faktorer. Bland annat kan skillnaderna förklaras av påverkan från modersmålet. Till exempel kan svenskarnas tendens att oftare än infödda talare använda Themes och satsklyvningar som börjar med It is X (that) förmodligen delvis förklaras av att dessa typer av konstruktioner också finns i svenskan och att svenskans det dessutom används i fler liknande konstruktioner än engelskans it. Skillnaderna i stil kan också bero på kulturella skillnader i fråga om hur man uttrycker sig i argumenterande uppsatser. Vidare kan skillnader uppstå till följd av att inlärare har en tendens att välja formelliknande uttryck och uttryck som är vanliga i språket. Skillnaderna kan också förklaras av bristande kunskaper inom vissa områden, såsom vilken stil som används i olika texttyper och hur information organiseras i texten.
Genom att diskutera de bakomliggande orsakerna till dessa skillnader kan man också visa på områden där undervisningen skulle kunna förbättras för att svenskarnas språkanvändning ska bli mera lik infödda talares. Det framkommer också att ytterligare forskning behövs, t.ex. kring de kulturella normer som gäller vid svenska och engelskspråkiga studenters uppsatsskrivande.
Avhandlingens titel: Themes in Swedish Advanced Learners’ Written English.
Disputationen äger rum lördagen den 21 maj 2005 kl. 10.00
Opponent: Professor Geoff Thompson, Liverpool, Storbritannien
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Mia Boström Aronsson, tel. 070-2556920 (mobil), e-post mia.bostrom.aronsson@eng.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum
Dessa ungdomar kan uppfatta å ena sidan att de befinner sig i centrum för det moderna, globala samhället där resurser de själva besitter efterfrågas. Samtidigt, å andra sidan, kan de uppleva en marginaliserad position eftersom dessa resurser ibland utgör normbrott i relation till förhållningsätt och idéer i det mer traditionellt präglade majoritetssamhället.
Tvåspråkighetsforskaren Charlotte Haglund visar i sin avhandling vid Stockholms universitet hur ungdomar med språkets hjälp och med sin flerspråkighet som stöd försöker utmana ett förhållningsätt i t.ex. skolan där deras bakgrund och erfarenhet ibland tenderar att representera brott mot en av majoriteten definierad normalitet. I ungdomarnas försök till motstånd fungerar även den trans- och postnationalism som präglar deras kontaktnät och gemenskaper som stöd.
Charlotte Haglund har under tre år följt flerspråkiga minoritetsungdomar med ursprung i ett flertal olika länder. Hon ger en bild av de ungas erfarenheter och identiteter under denna tid. Hon ger också exempel på samhällsdiskurser, institutionella strukturer och sociokulturella förändringsprocesser som den motsägelsefullhet som präglar ungdomarnas vardag kan förstås mot bakgrund av.
Charlotte Haglund belyser hur sociala förhållanden, villkor och attityder speglas i de ungas samtal och påverkar deras identifikation i majoritetssamhället. On synliggör sambandet mellan processer i den vardagliga samvaron och på en mer abstrakt samhällsnivå samtidigt som vi får en inblick i integrationsprocessen från ett minoritetsperspektiv.
Doktorsavhandlingens titel: Social interaction and identification among adolescents in multilingual suburban Sweden. A study of institutional order and sociocultural change.
Disputationen äger rum lördag den 7 maj kl 10:00 i hörsal 9, hus D i Södra huset, Frescati. Opponent är professor Shirley Brice Heath, Stanford University.
Kontaktinformation
Charlotte Haglund nås på telefon 08-608 16 99, 08-608 46 51 (Södertörns högskola 141 89 Huddinge), 070-369 35 55 eller e-post charlotte.haglund@sh.se.
1986 dök en ny metod för tidig diagnos av prostatacancer upp i Sverige, PSA-testet. Det mäter halten av ett antigen som förekommer i blodet i samband med bland annat prostatacancer. 1991 utfördes 50 000 sådana test, 2002 var antalet uppe i nära en halv miljon. Som följd har antalet behandlingar – främst prostatektomi (prostatakörteln opereras bort helt eller delvis) och strålningsterapi – ökat i snabb takt.
– De ekonomiska konsekvenserna av detta har varit stora. Däremot har ännu endast mindre eller osäkra hälsovinster kunnat påvisas, säger Karin Sennfält, hälsoekonom och doktorand vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT).
Hon har studerat sex olika teknologier för diagnos och behandling av prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen som drabbar män. Varje år tillkommer 9 000 nya fall i Sverige, och totalt lever omkring 45 000 svenska män med sjukdomen.
Den enda teknologi som minskat är kirurgisk kastration (359 operationer 2002). I stället har den kemiska kastrationen med GnRH-analoger ökat åttafaldigt från 1991 till 2002. Avsikten med kastrationen är att minska utsöndringen av det manliga könshormonet testosteron, som bidrar till cancerutvecklingen. En annan möjlighet är behandling med antiandrogener, som blockerar cellernas receptorer (mottagarmolekyler) för testosteron. Även denna behandlingsform är på uppåtgående.
Det faktum att hälsovinsterna är osäkra pekar på att det finns andra faktorer, vid sidan av kostnadseffektivitet, som påverkar den snabba spridningen av teknologierna. En sådan faktor är bekvämlighet. På den punkten är PSA-testet – som görs med ett enkelt blodprov – en vinnare jämfört med undersökning via ändtarmen som var den metod som tidigare användes. PSA-testet är också enklare att utvärdera.
En annan spridningsfaktor som förs fram i avhandlingen är ekonomiska intressen. Såväl PSA-testet som de läkemedel som används vid kemisk kastration är utvecklade av företag som har ett ekonomiskt intresse av en spridning.
En slutsats i avhandlingen är att samhället behöver gå in och styra spridningen av behandlingsmetoder på samma sätt som är fallet med läkemedel.
– Det är rimligt att förfarandet är likartat för alla vårdteknologier, säger Karin Sennfält och framhåller Östgötalandstingets öppna prioriteringar och nybildade metodråd som ett par steg i rätt riktning.
Avhandlingen heter Economic studies of health technology changes in prostate cancer care. Disputationen äger rum fredag 29 april 2005 kl 9.00 i Berzeliussalen, Universitetssjukhuset, Linköping. Opponent är professor Ivar Kristiansen, Universitetet i Oslo.
Kontaktinformation
Karin Sennfält nås på 0709-154120, karin.sennfalt@ihs.liu.se eller karin.sennfalt@comhem.se.
Det visar Juan Velasquez i sin avhandling i kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Att studera hur tjänstemännen agerar på en mångkulturell plats kan leda till större förståelse för varför segregationen består trots stora insatser och att såväl skepticismen mot integrationen som mot att ta emot nya invandrare tilltar.
Juan Velasquez har analyserat hur en lokal tjänstemannagrupp arbetade med en framtidsverkstad från dess idéstadium och planering till genomförande och uppföljning. Med det arbetet skulle gruppen lägga grunden för invånarnas inflytande i den lokala utvecklingen i Alby, en kommundel i norra Botkyrka kommun. Mottot var att arbeta med hjälp av Albydialogen, som står för att allt som görs för att utveckla Alby förankras hos invånarna på ett demokratiskt sätt. Under perioden med arbetet konstaterade tjänstemännen att dialogen med invånarna uteblev på samma gång som deras egna organisationer växte starkt.
Juan Velasquez ger exempel på hur kunskaper om tjänstemännens arbete med förankring och dialog kan bidra till en alternativ planeringspraktik för en hållbar utveckling av platser och regioner.
Doktorsavhandlingens titel: Förankring och dialog. Kraftspelet mellan planering och demokrati
Kontaktinformation
Juan Velasquez kan nås på tfn 08-16 22 22 eller e-post Juan.Velasquez@kvinfo.su.se
Sjukgymnasten Carina Thorstensson har bl a undersökt muskelfunktionen hos 150 medelålders personer med knäsmärta. Undersökningen innebar bl a att deltagarna fick resa sig på ett ben från sittande så många gånger i följd som de orkade. De som klarade fler än 25 uppresningar i ett sträck visade sig löpa mindre risk att få artros i knäna under en femårsperiod, oavsett vikt, kön och ålder.
En annan del av avhandlingen handlar om träning, som i studier på andra håll visats ha lika bra effekt på smärtan som läkemedel. Här blev Carina Thorstenssons resultat inte entydiga, vilket hon tror delvis kan bero på patienternas inställning till träning vid artros. Även de som tyckt sig bli bättre av träning var nämligen tveksamma till träningens värde: eftersom träning gör ont var de rädda för att den kanske kunde skada leden ytterligare.
– Vi tror därför att man bör sätta in träningen så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, innan smärtan och oron blir för stor. Man bör också ta reda på patientens tankar om träning som behandling och dessutom ge mycket stöd och uppmuntran, säger Carina Thorstensson.
Effekten av träning kan också ses på ledbelastning, mätt med ett avancerat 3-dimensionellt rörelseanalyssystem. Träning för att öka styrka och muskelfunktion verkar kunna omfördela belastningen till delar av ledytan som har lättare att klara belastning i gående och stående. En sådan omfördelning har tidigare åstadkommits genom operation och till viss del genom kraftiga knäledsstöd. Resultaten utgår dock på en litet antal patienter och bör därför tolkas försiktigt.
Baserat på resultaten av sina fyra studier drar lundaforskaren följande slutsatser:
• Starka lårmuskler kan skydda mot knäledsartros.
• Träning kan minska smärta även vid måttlig till svår knäledsartros
• Träning tycks kunna minska skadlig ledbelastning i knäna
• Träning bör introduceras innan smärtan har hunnit bli för svår, för att minska oron hos patienterna och få bästa möjliga effekt på muskelfunktionen
• Patientens tankar om träning vid artros bör vägas in i behandlingsplanen
• Kontinuerligt stöd och vägledning bör erbjudas under träningen.
Carina Thorstensson kommer nu att tillämpa sina resultat i form av en artrosskola på Spenshults Reumatikersjukhus i Halmstad.
Avhandlingen heter Exercise and functional performance in middle-aged patients with knee osteoarthritis. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv in författarens namn i sökrutan. Disputationen äger rum den 17 maj. Carina Thorstensson träffas på tel 035-263 52 56 eller 0702-19 16 06, e-post carina.thorstensson@spenshult.se.
– Ja, det här blir spännande och roligt! Jag kommer att forska i två år mer eller mindre på heltid om kriskommunikation utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Det innebär att jag kommer att studera hur invandrare upplever behov av kommunikation vid katastrofer som till exempel tsunamin, hur media skildrar liknande kriser med hänsyn till vår heterogena befolkning och hur kommunerna tar hänsyn till personer med invandrarbakgrund i sin kriskommunikation.
Anna Olofsson är verksam som universitetslektor vid Mittuniversitetets institution för samhällsvetenskap, Campus Östersund. Hennes forskning kommer att handla om kriskommunikation utifrån ett mångkulturellt perspektiv, till exempel på vilket sätt kommunerna tar hänsyn till invandrares uppfattningar, behov och beteenden i kriskommunikation och hur invandrare porträtteras i lokalmedier i samband med kriser.
Pengarna kommer från KBM, Krisberedskapsmyndigheten, i form av ett postdoktoralt stöd. Syftet är att ge relativt nydisputerade forskare med intresse för krisberedskapsmyndighetens kunskapsbehov en möjlighet att utveckla sin forskarkarriär inom området. På så vis hoppas man inom KBM att säkra generationsväxlingen och den framtida kompetensuppbyggnaden i krishanteringssystemet.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Anna Olofsson, 063-16 55 67, 070-676 0264, anna.olofsson@miun.se
Med open access flödar kunskapen fritt
Den vetenskapliga revolutionen på 1600-talet möjliggjordes av boktryckarkonsten, som tillät spridning av vetenskapliga skrifter över den europeiska kontinenten. Många hoppas att Internet kommer att innebära en lika stor revolution, och att det så kallade open accessparadigmet på sikt ska medföra att dagens system med dyra tidskriftsprenumerationer går i graven. Vetenskapsrådet har beslutat att undertecknat Berlindeklarationen, där man förespråkar fri tillgång till vetenskaplig information på Internet.
Forskningsråden i Europa vill samarbeta
Den samhällsvetenskapliga forskningen i Europa ska samordnas bättre över nationsgränserna. Vetenskapsrådet deltar tillsammans med sex andra forskningsråd i projektet NORFACE, där man försöker finna nya former för samverkan på det samhällsvetenskapliga fältet. Slutmålet är ett gemensamt finansierat forskningsprogram.
Regeringen satsar på grundforskningen
I den forskningspolitiska propositionen ökas de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med totalt 2,34 miljarder kronor under de kommande fyra åren. Grundforskningen får via Vetenskapsrådet drygt en miljard kronor av denna summa. Forska redogör för propositionen ur Vetenskapsrådets perspektiv.
Gästprofessorn som tänker globalt
Ett år utan krav. Ett år att helt få ägna sig åt den egna agendan, och samtidigt få möjligheten att uppleva hur det är att leva i Sverige. Ett stort privilegium helt enkelt. Så beskriver professor Naila Kabeer tiden som Kerstin Hesselgren-professor.
Spännande brobygge inom utbildningsvetenskap
Arbetet med att etablera utbildningsvetenskap som ett forskningsområde har byggt en bro mellan empirisk klassrumsforskning och mer teoretisk forskning. Det framgår av en granskning av utbildningsvetenskapliga kommitténs fyra år vid Vetenskapsrådet.
Om tidningen Forska
Forska ges ut av Vetenskapsrådet och utkommer med sex nummer per år. Tidningens uppgift är att föra en diskussion kring forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation.
Forska distribueras till forskare som får bidrag från Vetenskapsrådet samt till styrelseledamöter, ämnesråd, personer som ingår i beredningsgrupper och andra som berörs av Vetenskapsrådets verksamhet.
Hela tidningen finns på Vetenskapsrådets webbplats under adressen www.vr.se/press/tidskrifter
Kontaktinformation
Kontakt med redaktionen
Ragnhild Romanus, redaktör: 08-546 44 160, ragnhild.romanus@vr.se
Prenumerera gratis
Viola Törmä, administrativ assistent: 08-546 44 117, viola.torma@vr.se
Wing-Shing Cheng har skapat det nya viruset, som kallas Ad[I/PPT-E1A], utifrån ett vanligt förkylningsvirus. Genom att stoppa in en regulatorisk gensekvens konstruerades ett virus som bara är aktivt och kopierar sig själv i prostataceller. Det angriper och dödar cancerceller så att tumörtillväxten hämmas.
– Den stora fördelen med vårt virus jämfört med andra virus som används på kliniker i USA är att vårt virus inte är beroende av testosteron, berättar Wing-Shing Cheng.
Om cancern upptäcks sent brukar man försöka svälta ut tumörcellerna genom att slå ut produktionen av testosteron i kroppen. Wing-Shing Chengs nya virus skulle kunna användas även på sådana patienter.
Ad[I/PPT-E1A] kan dock inte på egen hand bota prostatacancer. Tanken är att det ska användas i kombination med andra behandlingar, till exempel kirurgi, strålterapi och hormonbehandling.
– Med kombinationsbehandling kan man börja behandlingen med lägre doser och samtidigt minskar man risken att patienten blir resistent för någon av behandlingsformerna, förklarar Wing-Shing Cheng.
Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Över 7 000 nya fall noteras varje år. Dagens behandlingsformer är effektiva på kort sikt, men många patienter får återfall av metastaserande tumörväxt. Dessa patienter skulle kunna vinna på att bli behandlade med en kombination av konventionella behandlingsmetoder och genterapi med Ad[I/PPT-E1A].
– Jag tror att Ad[I/PPT-E1A] kommer att förbättra nuvarande strategier för att behandla prostatacancer med genterapi och i förlängningen förbättra överlevnadsgraden för patienter med cancer i prostatan, säger Wing-Shing Cheng.
Viruset har än så länge bara testats på möss. De kliniska tester som måste göras innan viruset kan användas på patienter kan ta mellan fem och tio år.
Kontaktinformation
Wing-Shing Cheng, tel: 018-611 35 38, e-post: wing.cheng@klinimm.uu.se
De nuvarande operationerna i Kongo och Haiti utgör andra exempel där respekten för människoliv och mandat har utmanats och underblåsts av en allmänt utbredd straffrihet. Fredsoperationer utgör ett av de viktigaste instrumenten för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Attacker mot dess personal kan självfallet hota operationens framgång varför frågan om det rättsliga skyddet är av stort intresse för bidragarländerna. Ola Engdahl hävdar i sin avhandling i juridik att respekten för personalens skyddade ställning måste stärkas.
– För att uppnå ett effektivt skydd måste det framstå som en uppenbar risk att ställas till ansvar inför en nationell eller internationell domstol för de som planerar att attackera personal i fredsoperationer, säger Ola Engdahl. Stater har ett ansvar att förhindra brott mot personalen samt att straffa förövare. Respekt för den skyddade statusen kräver dessutom att personalen är medveten om vilket ansvar en sådan status för med sig. Missbruk kan få förödande effekter för skyddets legitimitet och därmed på sikt undergräva respekten för personalens skydd.
Ola Engdahl påpekar också att fredsoperationernas allt tuffare uppgifter innefattar en rätt till ökad våldsanvändning. Detta riskerar att involvera den militära personalen i en krigssituation och gränsdragningen gentemot krigets lagar ökar därmed i betydelse. Som part i konflikten urholkas personalens skyddade status.
Avhandlingens titel:Protection of Personnel in Peace Operations: The Role of the Safety Convention against the Background of General International Law
Disputationen äger rum fredag den 29 april kl. 10.00 i Reinholdsalen, Juristernas hus, Frescati. Opponent är Hans Corell, FN:s rättschef 1994-2004.
Ola Engdahl är jur. kand. och verksam som forskare vid Juridiska institutionen och som lärare vid Örebro universitet. Han har under avhandlingsarbetet varit anställd på Försvarshögskolan.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Kontaktinformation
Ola Engdahl nås på tfn 070 – 253 18 87, 019-30 30 51 eller
e-post: ola.engdahl@juridicum.su.se
I den totala upplevelsen av vinet ingår också den omgivande miljön beroende av om vi exempelvis är på restaurang eller i hemmet. Med andra ord, att dricka ett glas vin är både en känslomässig och intellektuell upplevelse.
Annica Nordegren har ställt sig frågan hur vi tolkar och kommunicerar våra upplevelser. I vårt språk har vi tillgång till såväl ord som bild samt mimik och gester. När orden inte räcker till använder vi ofta bilden. Det här resonemanget har hon utvecklat vidare i sin doktorsavhandling
”Design som teori och empiri” i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan KTH Arkitekturskolan och Stockholms universitet Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR. Övrig bakgrund till avhandlingen är filosofistudier vid Stockholms och Uppsala universitet samt hennes yrke som projektledare och grafisk formgivare inom reklambranschen.
Symbolsystemet som består av 14 stycken grafiskt formgivna symboler beskriver generella vinspråkstermer som exempelvis bär, sträv och jordig. Symbolsystemet är avsett att fungera som en konsumentinformation där de tre mest dominerande smakerna för ett vin markeras med tre stycken symboler som kan anges på exempelvis vinflaskornas baksidesetikett eller bag-in-box vinernas sida för produktinformation.
Symbolerna för bär och sträv finns på http://www.insidan.su.se/Nordegren.pdf
Doktorsavhandlingens titel: Design som teori och empiri. Ett designteoretiskt forskningsprojekt med en prototyputveckling av ett symbolsystem för vinsmaker
Kontaktinformation
Annica Nordegren kan nås på e-post annica.nordegren@chello.se eller tfn 08-661 71 73
KTH blir en av de första högskolorna som implementerar kurser ur programmet. Kurserna riktar sig både till studenter som läser vid KTHs högskole- och civilingenjörsprogram och till yrkesverksamma ingenjörer som vill vidareutbilda sig. KTH i Kista har inte bedrivit kurser inom stordatorteknik tidigare, varken som vidareutbildning eller som kurs inom utbildningsprogram.
– I och med den här stordatorutbildningen ser vi en möjlighet för studenterna att öka sin konkurrenskraft på marknaden. Kunskapen om moderna stordatorer, driftsäkerhet och kapacitet ger våra ingenjörer ytterligare en möjlighet att bygga stabila lösningar för informationshantering. Kursen passar bra in i till exempel Datateknik 120 poäng, som är ett högskoleingenjörsprogram vid KTH i Kista, säger Anders Sjögren, utbildningsledare.
Vi kommer att se en enorm efterfrågan på stordatorutbildad personal i hela Europa, säger Uno Bengtsson, stordatorspecialist på IBM i Sverige. Idag är vi stordatorspecialister i 50-60 årsåldern, det vi ser är ett generationsskifte där studenternas kompetens på området är avgörande för stordatorns framtida utnyttjande.
Trots att stordatortekniken har funnits i över 40 år är den högst aktuell i och med Internets ökande betydelse och kraven på 24-timmars ”öppettid”. Stordatorn lever upp till IT-industrins fokus på virtuella miljöer, JAVA-applikationer och Linux.
– Stordatorns styrka är att den i princip är avbrottsfri och har en mycket hög säkerhet. Dessutom kan den generera många virtuella miljöer, vilket innebär att man på ett effektivt sätt kan utnyttja de resurser som finns och på så sätt få ner kostnaden. Linux är ett exceptionellt bra operativsystem för den typen av arkitektur, säger Olle Äng, försäljningsansvarig för nya stordatorlösningar, IBM Europa.
Kursen startar i september 2005 och ger 5 högskolepoäng. Den kommer att vara uppdelad i tre olika block: ett teoretiskt, ett praktiskt och ett Linux-block. IBM och KTH kommer att dela på finansieringen av kursen där IBM bidrar med lärare, kursmaterial och stordator.
– Vi hoppas på att kunna utöka det här programmet på andra högskolor och universitet med tiden. Att ha en förståelse för hur stordatorns plattform fungerar kommer att stå högt i kurs på IT-avdelningar i framtiden. Stordatortekniken är utbredd i hela vårt samhälle, alla storbanker i Sverige till exempel använder stordatortekniken, säger Olle Äng.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
IBM
Olle Äng, försäljningsansvarig för nya stordatorlösningar, IBM Europa
Mobil: 070 793 13 29
Mail: olle_ang@se.ibm.com
Uno Bengtsson, stordatorspecialist, IBM Svenska
Mobil: 070 793 23 26
Mail: uno.bengtsson@se.ibm.com
KTH
Anders Sjögren, Utbildningsledare, KTH
Telefon: 08 790 44 20
Mail: as@kth.se
Pressbilder för nerladdning:
http://www.it-univ.se/artikel/992/002002002/se
Sverige och Finland är idag mer ekonomiskt integrerade än någonsin tidigare efter freden år 1809. Det är särskilt efter andra världskriget som länderna har närmat sig varandra, och idag är de ekonomiska banden starka. I sin avhandling vid Umeå universitet visar Lars Fredrik Andersson att tillväxten av handel och sjöfart efter år 1945 till stor del ligger bakom utvecklingen.
Tillväxten i handeln är stark efter andra världskriget, och i mitten av 1970-talet var Sverige den viktigaste handelspartnern för Finland. Under de senaste sextio åren har dock handelsvarorna ändrats. Finland exporterar idag mer högförädlade produkter, särkilt från verkstadsindustrin, till Sverige. Samtidigt har den traditionella exporten av skogsråvaror och jordbruksvaror minskat relativt andra varor. Idag ökar handeln mer inom branscher än mellan, och svenska och finska företag konkurrerar mer och mer på samma marknader med liknande produkter, något som exempelvis är tydligt när det gäller mobiltelefoner.
Lars Fredrik Andersson visar också att det finns stora regionala skillnader i utbytet mellan Sverige och Finland. Jämfört med Sverige i stort har det regionala handelsutbytet över Kvarken, havet mellan Umeå och Vasa, utvecklats svagare. Handeln har varit begränsad till färre varugrupper, och har dominerats av skogsindustrin. Skillnaderna i handel och sjöfart är beroende av befolkningsstorlek och industristruktur. Områdena längs Kvarken och Bottenhavet är glest befolkade och har en mindre varierad industristruktur jämfört med exempelvis områdena längs Ålands hav.
Från år 1960 fram till idag har det totala antalet passagerare inom färjesektorn ökat från knappt en miljon till tio miljoner, och fraktvolymen har växt från två tusen till fyra miljoner ton. Bilfärjan, som introducerades år 1961, är central för utvecklingen. Större och mer fashionabelt utrustade färjor mötte ett växande behov av transport-, nöjes- och turisttjänster.
Turisttjänsterna var starkt förknippad med taxfree-försäljningen från 1960-talet fram till den 1 juli år 1999. Då försvann taxfree från alla turer som inte anlöper Åland, och över Kvarken har passagerarvolymerna sedan dess minskat med omkring 80 procent. Trafiken på Kvarken är idag lika stor som den var år 1965.
Onsdagen den 4 maj försvarar Lars Fredrik Andersson, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling: Bilateral shipping and trade – Swedish-Finnish experiences in the post-war period. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Jari Ojala, Department of history and ethnology, University of Jyväskylä.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lars Fredrik Andersson,
institutionen för ekonomisk historia,
Umeå universitet,
tel: 090-786 52 80,
e-post: larsfredrik.andersson@ekhist.umu.se
Ungefär en procent av svenskarna lider av inflammatoriska tarmsjukdomar, som ulcerös kolit och Crohn’s sjukdom. Vanligtvis debuterar sjukdomen när patienten är mellan 15 och 30 år, varefter patienten har livslånga besvär med magen och tarmarna. Trots att inflammatoriska tarmsjukdomar är så vanliga känner forskarna inte med säkerhet till de bakomliggande orsakerna. Flera faktorer som miljö, matvanor och genetiska anlag tros ligga bakom. Forskning tyder också på att sjukdomen kan orsakas av ett felande immunförsvar.
Fil mag Malin Bjursten vid Sahlgrenska akademin har i sitt avhandlingsarbete intresserat sig för vad det är som gör att sjukdomen uppstår. I hennes studier av möss med inflammatorisk tarmsjukdom visade det sig att immunförsvarets T-celler var viktiga för sjukdomsuppkomsten. T-celler är en typ av vita blodkroppar som är mycket viktiga för människans immunförsvar. Cellerna utvecklas i thymus, som är en körtel som hos människor sitter bakom bröstbenet.
Avhandlingens resultat visar att redan när T-cellerna utvecklas i thymus sker vissa förändringar som troligen påverkar de T-celler som finns i blodet på ett sådant sätt att de initierar inflammation i tarmen. Resultaten kom fram då T-celler från möss med inflammatorisk tarmsjukdom gavs till friska möss som då utvecklade sjukdomen. T-celler från möss med inflammatorisk tarmsjukdom är programmerade att producera så kallade inflammatoriska mediatorer, det vill säga molekyler från T-cellerna som förstärker och upprätthåller inflammationen i tarmen. Exempel på inflammatoriska mediatorer är cytokinen IFN-γ. Dessutom kan T-cellerna påverka andra celler som styr immunförsvaret att producera inflammatoriska mediatorer som IL-1β och TNF vilket gör att inflammationen blir än starkare.
Normalt aktiveras inte kroppens immunförsvar av födoämnen i tarmen, men trots det reagerar T-cellerna med kraftigt förhöjda nivåer av den inflammatoriska mediatorn cytokinen IFN-γ redan innan mössen utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom.
– Det tyder på att vår mat kan ha stor betydelse vid initiering av inflammatorisk tarmsjukdom då kroppens egna immunförsvar reagerar mot vanliga födoämnen på ett liknande sätt som vid till exempel en bakterieinfektion, säger Malin Bjursten.
En av de nyare behandlingsmetoderna vid inflammatorisk tarmsjukdom är att använda antikroppar som bland annat förhindrar T-cellerna att ta sig till tarmslemhinnan. Malin Bjurstens avhandling visar dock att metoden kan vara olämplig vid långtidsbehandling eftersom inflammationen i tarmen förvärrades hos möss med inflammatorisk tarmsjukdom.
- Det beror främst på okontrollerad celldelning av de T-celler som redan fanns i tarmslemhinnan vid behandlingens start. Det visar på att det finns stora risker i och med antikroppsbehandlingar riktade mot bland annat rekryteringen av T-celler till tarmslemhinnan, säger Malin Bjursten.
Hon säger vidare att ökad kunskap om T-cellernas utveckling samt deras samspel med andra immunceller är av stor betydelse för att kunna förbättra de kliniska behandlingsmetoderna vid inflammatoriska tarmsjukdomar.
Avhandlingen skriven av:
Fil mag Malin Bjursten, telefon: 031-342 48 21, mobiltelefon: 0702-86 60 65, e-post: malin.bjursten@microbio.gu.se
Handledare:
Docent Elisabeth Hultgren Hörnquist, telefon: 031-342 40 08, e-post: elisabeth.hornquist@microbio.gu.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk immunologi
Avhandlingens titel: T cell Ontogeny and Effector Functions in Gαi2-deficient colitis
Avhandlingen försvaras torsdagen den 28 april, klockan 9.00, föreläsningssalen vån. 3, Medicinaregatan 10A, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
I dag står Afrika bara för två procent av den totala världshandeln och kontinenten tycks befinna sig i en besvärlig situation av inbördeskrig, aidskatastrofer, bristande demokrati och korrupta regeringar. Finns det någon väg ut eller är Afrika dömt att förbli den fattiga kusinen?
Den 9 maj behandlar en rad namnkunniga afrikaexperter frågan under ett heldagsseminarium vid Lunds universitet.
Författaren och journalisten Lasse Berg inleder med att jämföra globaliseringens effekter i Asien och i Afrika. Därefter diskuterar forskare från Lunds universitet och Nordafrikainstitutet kontinentens problem och möjligheter. Bland annat kommer professorn i handelsrätt och Lunds universitets förre rektor, Boel Flodgren, att tala om Afrikas plats i världshandelssystemet.
Eftermiddagen ägnas bland annat åt vad den rika världen kan göra för att dra sitt strå till stacken. Forskare diskuterar den afrikanska matkrisen och vilka lärdomar man dra från Asiens ”gröna revolution”. Kommunikationsstrategen Fredrik Segerfeldt från Svenskt Näringsliv ger sin syn på hur han tror att näringslivet kan bidra till utvecklingen och chefen för UDs Afrikaenhet, Anna Brandt talar om svensk afrikapolitik.
Moderator är professor Mårten Carlsson som under flera år varit ordförande för SIDAs forskningsråd SAREC.
Tid: måndagen den 9 maj klockan 9.15-16.30
Plats: Palaestra, universitetsplatsen, Lund
Pressen är välkommen att delta i hela eller delar av evenemanget
Kontaktinformation
Se hela programmet på www.sasnet.lu.se/africaseminar.pdf
För mer information och intervjutider med deltagarna på seminariet kontakta professor Göte Hansson på telefonnummer 046-222 86 61 eller e-post gote.hansson@nek.lu.se
Bakom ansökan som nu beviljats finns avdelningarna Förpackningslogistik, Produktionsekonomi, Teknisk Logistik samt Öresundsplattformen Öresundslogistik.
Det blivande excellenscentret har en stark förankring inom industrin och en av NGILs uppgifter blir att lyssna till industrins forskningsbehov och initiera forskningsprojekt och pilotstudier som både involverar industrin och forskarna. NGIL skall också verka för att kompetens inom logistikområdet sprids till företagen för att öka Sveriges konkurrenskraft.
Under oktober månad skall centret vara igång. Totalt kommer verksamheten att omfatta ungefär 210 miljoner kronor under tio år genom engagemang från medverkande aktörer. Vinnova satsar 70 miljoner kronor under denna period.
– Tillsammans med industrin har vi beslutat att inledningsvis inrikta forskning och projekt mot spårbarhet (”visibility”) i försörjningskedjan, riskdelning i försörjningskedjan samt adaptiva logistik- och produktionssystem. Dessa områden kommer naturligtvis att kompletteras och förändras efterhand som företagens behov förändras, konstaterar Mats Johnsson vid forskargruppen för förpackningslogistik, som nu blir projektledare för Vinnovas nya excellenscentrum i Lund.
– Centret har ett unikt internationellt nätverk förankrat i den internationella forskarvärlden inom logistik som inkluderar t ex Stanford och MIT i USA. Detta nätverk kommer att kunna användas för att utveckla kompetensen inom deltagande organisationer genom forskningssamverkan, workshops och liknande aktiviteter, säger Mats Johnsson.
Följande företag har åtagit sig att delta i centrets forsknings- och projektverksamhet genom att skriva ett ”Letter of Intent”:
Bioett, CeLIT (Centrum för Logistik och IT vid Campus Helsingborg), DFDS Transport, Ericsson, Frigoscandia Distribution, Port Helsingborg, ICA, Lindab, Moving, MA-System, Nolato, Pfizer, REXAM, Region Skåne, SCA Packaging, Sony Ericsson, Swedish Customs, Tetra Pak, Unilever, Volvo Car
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna Mats Johnsson,
projektledare för NGIL, telefon: 070-207434.
För närvarande pågår platsundersökningar i ett flertal länder för att finna lämpliga berggrunder för framtida djupförvar. En berggrunds lämplighet bedöms bland annat utifrån dess grundvattenflöde, transportegenskaper för lösta ämnen och bergmekaniska egenskaper, vilka kan utvärderas med datorsimulering.
För att göra detta krävs en beskrivning av bergsmassans egenskaper med datormodeller. Modellbeskrivningen av sprickigt berg är svår på grund av flera faktorer. En anledning är att sprickornas öppning avgör vattenledningsförmågan, en annan är att sprickan måste vara sammanbunden med andra sprickor för att leda vatten. Ofta måste en datormodell beakta en stor bergsvolym och eftersom man aldrig kan veta alla sprickors egenskaper och lägen exakt, måste man istället förlita sig på statistiska beskrivningar som baseras på mätningar från borrhål och markyta. Dessutom måste bergmassans modellbeskrivning förenklas på grund av begränsningar i datorers beräkningskapacitet.
Syftet med Johan Öhmans avhandling var att utveckla förbättrade metoder för att systematiskt undersöka egenskaper hos sprickigt berg, med avseende på vattenflöde och ämnestransport, och att sedan utvärdera bergspänningens inverkan på storskalig ämnestransport.
Johan Öhmans metoder handlar om undersöka olika möjligheter för hur spricksystemet i ett bergparti kan se ut utifrån information från borrhål och markyta. Därefter överförs information om spricksystemets egenskaper i förenklad form till en storskalig datormodell. Eftersom man inte vet exakt hur spricksystemet ser ut i verkligheten måste man undersöka många olika versioner av hur det kan se ut i den större modellen.
– Fördelen med min metod är att modellen förenklas så långt som möjligt utan att försämra dess beskrivning av verkligheten, berättar Johan Öhman.
Utifrån den storskaliga modelleringen kan man utvärdera vad som skulle kunna hända om radioaktivt avfall skulle läcka ut från ett djupförvar.
– Förhoppningsvis kan min metod bidra till bättre förutsägelser. Genom att jämföra de olika metoderna som finns för att beräkna transporttider för ämnen i berg ökar tillförlitligheten i beräkningarna, säger Johan Öhman.
Metoderna kan även bli användbara vid utvinning av olja och bergvärme.
Kontaktinformation
Johan Öhman, tel: 018-471 71 66, e-post: johan.ohman@hyd.uu.se
