Skogsbrukets maskiner använder ca 115 miljoner liter diesel per år för avverkning och terrängtransport. Eftersom dieseln motsvarar en tiondel av kostnaden för dessa arbetsmoment, kan relativt små förändringar av förbrukningen få stora konsekvenser för ekonomin och miljön.
De nya bränsledeklarationerna görs så att resultatet blir oberoende av terrängförhållanden, last och förare. De ger därför förutsättningar för rättvisa jämförelser mellan olika maskintyper. Resultatet blir ett så kallat bränsletal.
– Mätningarna utförs på obelastade maskiner och därför blir bränsleförbrukningen lägre än normalt. Med hjälp av erfarenheter från driftsuppföljningar kan bränsletalet översättas till att motsvara dieselförbrukningen i praktiskt drift, säger Torbjörn Brunberg på Skogforsk.
Bra beslutsunderlag
Torbjörn Brunberg tror att branschen får stor nytta av att kunna ställa olika maskintyper mot varandra.
– En bränsledeklaration kan bli en del av entreprenörens beslutsunderlag när det är dags att investera i en ny skogsmaskin. Skogsföretagen kan styra sina inköp mot lägre kostnader och lägre miljöpåverkan. En standardiserad mätmetod underlättar också för maskintillverkarna när de designar maskiner eller ska välja nya, bränslesnålare motorer.
Läs mer i Resultat nr. 10, 2005 som kan beställas på www.skogforsk.se eller via tel: 018-18 85 00.
Kontaktinformation
Torbjörn Brunberg, Skogforsk. Tel: 018-18 85 63.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
I december utlyste Formas och Sida/SAREC gemensamt programmet ”Svenskt forskarstöd för hållbar utveckling i fattiga länder”. Målet var att bidra till en global hållbar utveckling, i enlighet med FN-konferensen i Johannesburg 2002. Det nya stödet har inneburit att svenska och utländska forskare gemensamt kunnat söka stöd för forskningssamarbete gällande frågor av relevans för Formas och Sida/SAREC.
Nedan följer några exempel på projekt som beviljades bidrag på Formas styrelsemöte idag:
Hur kan man stoppa allvarliga trädsjukdomar som hotar fattiga i Östafrika?
Allvarliga sjukdomar hos träd som utgör en viktig del i jordbruket är ett växande problem i Östafrika. Genom att undersöka hur trädsjukdomen sprider sig och smittar andra trädarter, kan metoder för att få bukt med sjukdomen utvecklas. Det leder också till en allmänt ökad kunskap om trädsjukdomar hos bönderna i området.
I vissa områden är det vanligt att bönderna odlar träd tillsammans med jordbruksgrödor, sk agroforestry, för att öka matproduktionen på marker som ofta är utsatta för både näringsbrist och torka. Trädet Grevillea robusta som odlas intensivt i Kenya och Uganda hotas av en allvarlig sjukdom. Forskningen ska hjälpa till att hålla sjukdomen i schack, särskilt vid odling i större skala finns det risk att sjukdomen sprids.
Genom denna forskning intensifieras dessutom kontakterna mellan unga forskare i Etiopien, Kenya och Uganda något som är mycket viktigt för utvecklingen av uthållig forskning i regionen.
För mer information kontakta:
Docent Pia Barklund, SLU Uppsala, pia.barklund@mykopat.slu.se 018-67 18 74,
Hur kan man stoppa miljöförstörelsen i mangroveträsken i sydöstra Indien?
Mangroveträsken utsätts idag för stora påfrestningar genom överexploatering och miljöförstöring. Vilken typ av förändringar och miljöstörningar handlar det om, och hur påverkas mangroveträskens produktivitet? Dessa är några av de frågor som behöver besvaras för att mangroveträsken inte ska försvinna.
Mangroveträsk hör till jordens produktivaste ekosystem. De spelar en stor roll för stabilisering av kusterna, för att fånga upp sediment och som yngelområden för fisk och skaldjur. I utvecklingsländerna har mangroven traditionellt använts som resurs för ved och virke, men stora områden tas nu i anspråk
för jordbruks- och industriutveckling.
Studien kommer bl a att omfatta provtagningar och kemiska analyser av sediment och vattenprover. Resultaten kommer sedan att ligga till grund för framtida åtgärder avseende miljöförbättringar och hjälpa till att utveckla skötselplaner för en hållbar utveckling.
För mer information kontakta:
Joyanto Routh, Stockholm universitet, joyanto.routh@geo.su.se 08-674 78 24
Vad krävs för att trädplantering ska bidra till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning?
Träd och skog är viktiga resurser vid global och lokal fattigdomsbekämpning. Trädplantering ökar i tropikerna och småbönder planterar träd av många skäl; för avsalu, som erosionsskydd, som en resurs för det egna hushållet eller för att markera äganderätt. I detta projekt analyseras vad som styr denna utveckling, vilka förutsättningar som krävs för att utveckla och bibehålla småskalig trädplantering samt hur människors förutsättningar och livskvalitet påverkas.
Studien kommer att utföras i Etiopien, Sverige och Vietnam och inriktas på:
1) Trender rörande bönders trädplantering.
2) Förutsättningar för att utveckla och bibehålla småskalig trädplantering.
3) Påverkan av trädplanteringar på människors förutsättningar och livskvalitet.
Studien baseras på officiell statistik, intervjuer, gruppdiskussioner samt systematiska fältundersökningar. Man ska studera de fysiska förutsättningarna, den ekonomiska och socio-ekonomiska situationen, strategier, handlingsplaner, samt lagar och förordningar som påverkar småskalig trädplantering.
Projektet är ett samarbete mellan SLU, Centre for International Forest Research, Debub/Wondo Genet College of Forestry och Hanoi Agriculture University.
För mer information kontakta:
Skog dr. Anna-Lena Axelsson, SLU Umeå, 090-786 85 91, anna-lena.axelsson@resgeom.slu.se
Skog dr. Mats Sandewall, SLU Umeå, 090-786 83 29, mats.sandewall@resgeom.slu.se
Nya mätmetoder för exponering av bekämpningsmedel i Centralamerika
Det finns idag analysmetoder för att mäta exponering för bekämpningsmedel vid yrkesanvändning som t ex vid besprutning av bananplantager. Men dessa metoder mäter bara större mängder i kroppen. Det saknas metoder för att mäta låga halter i kroppen som befolkningen i närliggande områden utsätts för. Dessa metoder ska utvecklas av svenska forskare i samarbete med forskare i Costa Rica och Nicaragua.
Exponeringen för kemiska bekämpningsmedel är ett globalt miljöproblem med stor relevans för människors hälsa. Det är inte enbart de som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel vid frukt- och grönsaksodlingar som drabbas. Även lokalbefolkningen i närliggande områden drabbas antingen direkt som vid flygbesprutning eller indirekt via smittat vatten eller föda. Användning av kemiska bekämpningsmedel mot insekter i hemmiljö är också vanligt förekommande i många länder. Barnen är en särskilt utsatt grupp.
I detta projekt ska människors exponering uppskattas genom analys av bekämpningsmedelsrester i urin, s k biomarkörer. Dessa biomarkörer ger ett mått på exponeringen från många olika källor som via luften, födan, eller hudkontakt m m. Det är viktigt att kunna analysera låga halter när man vill studera hur mycket den allmänna befolkningen utsätts för. Analysmetoderna ska vara lätta att använda och ge korrekta resultat för att kunna påvisa eventuella negativa hälsoeffekter. Analysmetoderna måste även kunna användas med befintlig lokal analysutrustning.
Metoderna ska utvecklas i samarbete mellan tre kemiska laboratorier i Nicaragua och Costa Rica samt sektionen för Yrkes- och miljömedicin vid Lunds universitet. Projektet ska även bidra till en kemisk-analytisk kompetensuppbyggnad, och förstärka de grundläggande resurser som behövs för fortsatt multidisciplinär forskning inom miljöområdet. Projektet anknyter nära till flera andra pågående långsiktiga projekt på miljö- och arbetsmiljöområdet, stödda av Sida/SAREC.
För mer information kontakta:
Fil dr Christian Lindh, Lunds universitet, 046 17 38 19, christian.lindh@ymed.lu.se
Kontaktinformation
Emilie von Essen, Presschef Formas, 0733-50 31 61, 08-775 40 38
Syftet med utlysningen är att på ett tidigt stadium samla erfarenheter för framtida gemensamma utlysningar mellan forskningsfinansiärer från flera länder. Formas och dess föregångare BFR har tidigare tillsammans med bygg- och fastighetsbranschen medverkat i det framgångsrika nationella FoU-programmet IT Bygg och fastighet 2002. Ett nytt branschgemensamt FoU-program, ICT 2008, har därefter tagits fram. Flera av förslagen i ICT 2008 ligger till grund för nuvarande utlysning.
För svensk forskning är det angeläget att delta och påverka utvecklingen av europaforskningen och underlätta samarbetet mellan forskarna i Europa. ERABUILD är ett nätverk av nationella forskningsprogram som fokuserar på forskning kring ”verktyg” för att förbättra hållbart byggande och fastighetsförvaltning.
Kontaktinformation
För mer information se www.formas.se
Jan Sandelin, forskningssekreterare, 08-775 40 24, jan.sandelin@formas.se
Åke Skarendahl, VD BIC, 08-411 16 40, ake.skarendahl@bic.nu
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-50 31 61
– Det är en viktig gemensam satsning för ett fortsatt hållbart och ekonomiskt lönsamt skogsbruk. Skogen är en av våra viktigaste näringar och vi hoppas att programmet ska bidra till såväl hög virkesproduktion som förbättrad natur- och miljöhänsyn. Vi behöver också öka beredskapen i skogsbruket för möjliga väderextremer i framtiden, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Projektet pågår i fyra år mellan 2006 och 2009 med finansiering från vardera parten på 12 miljoner kronor. Programmet har ett helhetsperspektiv och integrerar hela kedjan från frö till etablerad ungskog avseende produktion, naturvård och skogens andra värden. Målet är att generera ny kunskap och nya och bättre skogsbruksmetoder som genom information och utbildning ska leda till ett förbättrat föryngringsresultat.
Formas fick i uppdrag av regeringen i samverkan med andra finansiärer att ta fram ett förslag till en nationell strategi för skoglig forskning i maj 2005. Det är denna strategi som ligger till grund för detta program.
Kontaktinformation
Hans-Örjan Nohrstedt, chef för programenheten Formas, 08-775 40 16,
hans-orjan.nohrstedt@formas.se
Emilie von Essen, Presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-503161,
emilie.von.essen@formas.se
“Biotechnology has, at least if you count the policy announcements, become a very crowded field with almost every respectable country or region launching its own effort. The Nordic Region is better positioned than many others to be among the few locations that will succeed in the race for becoming global hot-spots in this industry. But high investments in R&D alone will not be enough – it will require a consistent strategy to further develop the unique combination of assets and skills that this region can offer to biotech companies,” says Dr. Christian Ketels, Head of Professor Michael Porter’s Research Team at Harvard Business School and one keynote speaker at the symposium.
“Competitiveness in biotechnology is, to a large extent, dependent upon a region’s ability to foster innovation through the dynamic interface between companies, universities, investors, and government actors,” says Mats Pettersson, CEO of Biovitrum AB and one of the symposium’s panelists. “This symposium is an excellent opportunity to brainstorm around what we can do to promote the continuous creation of new ideas, technologies, and processes,” continues Hans Nyctelius, CEO of SwedenBIO and symposium co-organizer.
In addition to keynote speakers Mads Övlisen, Chairman Novo Nordisk, and Professor Ketels, Harvard Business School, the symposium offers an impressive panelist line-up: Nigel Darby, VP, GE Healthcare; Laura Howard, Managing Director, Morgan Stanley (UK); Ulf Landegren, Professor, Uppsala University; Johan Christenson, Partner, HealthCap; Björn Nilsson, SVP, Biacore International AB; Peter Sellei, VP, Investor AB; and Ylva Williams, Director, ISA (Invest in Sweden Agency).
This symposium was initiated by the SSE MBA Class of 2005 and Assistant Professor Robin Teigland as part of the program’s MBA LiveSM component. “Excellent leadership is critical to any region’s competitiveness, and as one of the leading Nordic business schools, it is our responsibility to both train tomorrow’s leaders as well as to provide a forum to discuss issues of current regional economic importance,” says Professor Örjan Sölvell, Dean of the new full-time SSE MBA program.
Kontaktinformation
To register for this free symposium, please contact Helena Kvist-Åslund, Helena.aslund@hhs.se, +46 (8) 736 9598. For application and other information on SSE MBA, please contact Gunnar Stenvall, gunnar.stenvall@hhs.se, +46 (8) 736-9798, www.sse.edu/mba. The next SSE MBA Program start is August 2005.
På bensindrivna bilar finns en avgaskatalysator som ser till att en stor del av de miljöfarliga ämnena försvinner innan de kommer ut ur avgasröret. Liksom bilen så försämras katalysatorerna med tiden och vid bilprovningen undersöks bland annat hur avgasreningen fungerar. I sin avhandling visar dock Dongmei Zhao att katalysatorer är ganska pigga även på bilar som rullat 10 000 mil, och att det är kväveoxidreduceringen som påverkas först när katalysatorn börjar bli gammal.
För att framtidens katalysatorer ska kunna fungera med nya bensinsnåla motorer, krävs helt nya material. Diesel och så kallade ”lean burn”-bensinmotorer är bränslesnåla motorer som minskar utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Emellertid innehåller avgaserna så mycket syre att det är omöjligt att använda vanliga katalysatorer för reningen. Zeoliter är material som idag används med stor framgång exempelvis i kemisk industri. Materialen visar sig ibland även ha förmåga att ta bort kväveoxider från avgaser om förhållandena är de rätta. Dongmei Zhao har i samarbete med Kompetenscentrum i Katalys vid Chalmers undersökt vilka egenskaper zeoliterna bör ha och vilka steg som ingår i de kemiska reaktionerna som sker i zeoliten.
Dongmei Zhao, Institutionen för kemi, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i miljövetenskap, med inriktning mot oorganisk kemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Catalysts for Automotive Exhaust Cleaning – Aspects on TWC Deactivation and Lean NOx Reduction”. Disputationen har ägt rum.
Kontaktinformation
Dongmei Zhao (pratar engelska)
Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
E-post: dongmei@chem.gu.se
Tel hem: 031-161472
Mobiltfn: 070-128785
– Saab har med den nya tekniken möjlighet att snabbt komma igång med ny produktion och att snabbt ställa om monteringssystemet mellan olika byggsteg eller återanvända komponenter till en helt annan produkt. Minskade ledtider och kostnader skulle kunna göra Linköpingsföretaget till en mycket stark aktör inte bara på utveckling utan också tillverkning av flygplan, säger Henrik Kihlman som nu lägger fram sin doktorsavhandling inom forskningsområdet produktionssystem.
Tekniken innebär en flexibel, omställbar lösning för bygga samman flygplan. Produkten fixeras i ett mekano-liknande ramverk utan svetsfogar. Med hjälp av avancerade mät- och styrsystem dirigeras de robotar som borrar och nitar ihop de olika flygplansdelarna. Hela processen simuleras och programmeras i ett virtuellt tillverkningssystem där hela monteringscellen finns i 3D-miljö i datorn.
Systemet är anpassat till flygindustrins hårda krav på tolerans och sammanfogning, men är även lämpat för bilindustrin, särskilt för prototyptillverkning, konceptbilar och mätfixturer.
En hög svensk teknisk kompetens gör det möjligt att med god lönsamhet automatisera även ganska små volymer av avancerade produkter. Detta innebär i sin tur att svenska företag har möjlighet att växa och skapa nya arbetstillfällen. Enligt Henrik Kihlman ska Sverige kunna bibehålla sin industriella konkurrenskraft genom en nära kontakt till kunden, snabb industrialisering och förmåga att möta förändrade markadskrav.
Avhandlingen heter Affordable automation for airframe assembly – Development of key enabling technologies. Den läggs fram vid disputation fredag 17 juni 2005 kl 10.15 i sal C3, C-huset, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är docent Giorgos Nikoleris, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakta gärna Henrik Kihlman på tel 013-288974, 0736-547115, e-post henki@ikp.liu.se
Överkänslighet för kemikalier och dofter skapar problem för många människor. De få kartläggande undersökningar som finns inom området rapporterar att mellan 15 och 30 procent av befolkningen är drabbade. Luftvägsbesvär, utlösta av dofter och kemikalier, kan bero på en överkänslighet i de sensoriska nerverna i luftvägarna. Det är inte luktsinnet som reagerar vid doftöverkänslighet, utan det kemiska sinnet, samma sinne som reagerar när vi skär lök eller luktar på ammoniak.
Vanliga symtom vid doftöverkänslighet är tungandning, tryck och smärta i bröstet, hosta, slem, heshet, nästäppa och ögonirritation. Många patienter rapporterar också andra symtom som svettningar, trötthet, yrsel och huvudvärk. Leg sjuksköterska Ewa Ternesten-Hasséus avhandlingsarbete visar att de doftutlösta symtomen kan kvarstå under många år. Det som utlöser symtomen kan vara till exempel avgaser, cigarettrök, lösningsmedel, parfym och blomdoft, men också fysisk ansträngning och kyla kan ge besvär. Det handlar om astma- och eller allergiliknande besvär, men utan att vanliga astma- eller allergitester ger några utslag.
Genom att andas in capsaicin, den “heta” ingrediensen i spansk peppar som framkallar hosta vid inandning, fås ett mått på känsligheten hos de sensoriska nerverna i luftvägarna. Ewa Ternesten-Hasséus har studerat symtom, utlösande faktorer och känsligheten för inandat capsaicin hos patienter med doftöverkänslighet. Resultaten visar att doftöverkänsliga patienter får mer hosta och andra luftvägssymtom av inandat capsaicin än friska kontrollpersoner. Det är de sensoriska nerverna i luftvägarna som överreagerar, doftöverkänsliga patienter med ökad känslighet för capsaicin har vad som kallas sensorisk hyperreaktivitet.
En viktig slutsats av avhandlingen är att sensorisk hyperreaktivitet är ett kroniskt tillstånd, med bestående ökad känslighet för inandat capsaicin. Tillståndet är för många patienter socialt handikappande och det påverkar det dagliga livet negativt i flera avseende. Capsaicintestet kan användas för att diagnostisera patienter med doftöverkänslighet även om det i dagsläget inte finns någon behandling för besvären.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för lungmedicin och allergologi
Avhandlingens titel: Airway sensitivity to chemical and scents. Symptoms, trigger factors and the capsaicin inhalation test.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg sjuksköterska Ewa Ternesten-Hasséus, telefon: 031-342 35 59, 070-341 89 09, e-post: ewa.ternesten@lungall.gu.se
Handledare:
Docent Eva Millqvist, telefon: 031-342 36 35, e-post: eva.millqvist@medfak.gu.se
Professor Olle Löwhagen, telefon 031-342 12 25, e-post: olle.lowhagen@lungall.gu.se
Den mediala bilden att sjuksköterskorna ”flyr sitt yrke” kan inte bekräftas av forskarna. Få sjuksköterskor och undersköterskor lämnar yrket visar färska studier från institutionen för omvårdnad vid Karolinska Institutet. Av 1500 sjuksköterskor och undersköterskor som arbetat i Sundsvall eller Stockholm under åren 1992-1995 arbetade majoriteten fortfarande i yrket tio år senare.
– Knappt 20 procent hade lämnat patientnära vård, men av dem fanns var tredje fortfarande kvar i hälso- och sjukvårdssektorn, exempelvis som chefssjuksköterskor. Endast 158 av de tillfrågade sjuksköterskorna och undersköterskorna uppgav att de aktivt lämnat yrket, säger Grete Fochsen, forskningsassistent vid institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, som tillsammans med bland andra projektledaren docent Monica Lagerström genomfört studien.
Av de som valt att lämna det patientnära arbetet var otillfredsställande lön det som bidragit mest till beslutet, följt av belastande arbetsförhållanden och brist på utvecklingsmöjligheter i yrket. Belastande arbetsförhållanden innefattade en allt för hög arbetsbelastning, tidspress, otillfredsställande patientvård och för lite personal. Samtidigt har en stor europeisk kartläggning genomförts om varför vårdpersonal byter arbete. Den svenska delen av studien visar samma tendenser, de flesta sjuksköterskor och undersköterskor stannar inom sitt yrke.
– Av de sjuksköterskor och undersköterskor som har tillsvidareanställning eller längre vikariat är personalomsättningen inte oroväckande hög och av dem som slutar sitt arbete stannar de flesta kvar inom vården. Sannolikheten för att byta arbete var högst för de yngre sjusköterskorna och de som hade möjlighet till att finna att annat arbete säger Malin Josephson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet som lett den svenska delen av den europeiska studien.
Mer flexibilitet önskas
Parallellt har man även undersökt vad som skulle få sjuksköterskor som lämnat sitt yrke att återvända. Här fanns ett missnöje med arbetsförhållandena. Framförallt önskade man förbättrade arbetsvillkor som möjlighet att påverka sina arbetstider eller att personalstyrkan utökades så att belastningen på varje person blev mindre. Ökad status på yrket var också något som skulle kunna bidra.
För mer information kontakta:
Monica Lagerström, institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, telefon: 08-524 839 23, e-post monica.lagerstrom@omv.ki.se
Malin Josephson, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, telefon: 08-692 22 64, e-post: malin.josephson@cns.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95,
e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Allergenet identifierades genom korstester med blodserum från patienter med konstaterad överkänslighet mot jordgubbar. Det protein forskarna då fann är inte helt obekant.
– Det liknar ett sedan tidigare känt allergen mot björkpollen, säger Cecilia Emanuelsson på Avd för biokemi. Mycket talar för att överkänslighet mot björkpollen i sin tur utlöser allergi mot bär, frukter och vissa grönsaker. Det behöver inte betyda att alla björkpollenallergiker också är allergiska mot jordgubbar men att många av dem kan vara det och att andra löper risken att utveckla överkänslighet mot jordgubbar. Tyvärr är inte våra kunskaper fullständiga om hur vanliga sådana här allergier är i dag.
Det finns observationer som tyder på att överkänsliga personer kan äta vita jordgubbar utan besvär. När forskargruppen i Lund undersökte en sådan sort fann de att den innehöll mycket litet av det aktuella allergenet. I Sverige har odlare länge arbetat med att förädla en vit jordgubbe så att den blir lika smakrik som de röda. Plantskolor lär sälja plantor med vita bär.
– Det är tänkbart att allergenet är kopplat till det röda färgämnet i jordgubbar, men för att få reda på mer behöver vi undersöka fler proteiner, säger Rikard Alm.
Hans specialitet är bioinformatik med vars hjälp man kan systematisera och analysera de stora datamängder som modern laboratorieteknik genererar. Med sk proteomik är det nu möjligt att hitta, undersöka och jämföra allergenet med tusentals andra proteiner.
– Nu ska vi testa hur allergenet varierar, dels mellan flera olika jordgubbssorter, dels inom en och samma sort beroende på odlingsbetingelserna, säger Rikard Alm.
Utvecklingen av proteomiken har accelererat tack vare delvis klassiska tekniker som elektrofores, där proteinerna vandrar i ett elektriskt fält och lägger sig på olika ställen på en gel, och masspektrometri. Att de stora och komplicerade proteinmolekylerna kan analyseras med masspektrometri är nytt; tekniken belönades med Nobelpriset i kemi 2002.
– Gelen med proteinerna är som en karta, och det öppnar faktiskt nya möjligheter för växtförädlingen. Genom att t ex jämföra jordgubbar med olika egenskaper och deras kartor med varandra kan vi kanske upptäcka vilken roll olika proteiner har för t ex frosthärdighet, färg, smak osv, säger Cecilia Emanuelsson.
Det kan tilläggas att utforskningen av jordgubbsallergierna har skett i samarbete med SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, i Göteborg och Lunds universitets centra för proteomik och bioinformatik inom den s k Swegene-satsningen. Projektet finansieras av FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areeella näringar och samhällsbyggande).
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Cecilia Emanuelsson tel 0702 23 60 61 eller Rikard Alm tel 046 222 48 72 alternativt 0736 93 10 55
Hjärtat i såväl mobiltelefoner som PC-datorer är mikroprocessorn, som är byggd på ett kiselchip. Tidigare har man bara kunnat bygga en mikroprocessor per chip och därmed har datorer med fler än en mikroprocessor, multiprocessorer, varit ovanliga och dyra och främst använts för stora servrar där en enda mikroprocessor inte räcker till.
Sedan några år tillbaka kan flera mikroprocessorer tillverkas på samma chip, så kallade chipmultiprocessorer, CMP. En effekt av CMP är färre processorchip i en maskin, vilket leder till att minnet står för en större del av den totala kostnaden. Så är det redan för serversystem, där minskad mängd minne alltså innebär en stor besparing.
Minnestekniken som tagits fram på Chalmers bygger på datakompression. Genom att spara data i komprimerad form kan mängden minne i maskinen minskas samtidigt som det fortfarande får plats lika mycket data.
Tidigare försök att använda kompression i internminnet har aldrig slagit igenom eftersom det gett alltför höga prestandaförluster. Den nu presenterade lösningen på detta problem använder en enklare, men mycket snabbare, kompressionsalgoritm. Tiden det tar att dekomprimera data blir på så sätt försumbar.
Ett ökande problem i datorsystem är hög strömförbrukning, som till stor del sker i minnessystemet. Med en minskad mängd minne blir systemet strömsnålare och ger längre batteritid för mobiltelefoner och andra mobila enheter.
Den nya minnestekniken ger en minskning av strömförbrukningen med 30 procent och en prestandaförlust på mindre än en procent. Enligt Per Stenström, professor på Datorteknik, är steget mellan forskningen och tillämpning i detta sammanhang ganska kort.
– Vi skulle kunna se detta användas i produktionen inom ett par år, säger han.
De nya lösningarna kommer att presenteras på årets mest prestigefyllda konferens för datorarkitektur i världen, International Symposium on Computer Architecture (ISCA) Konferensen hålls i Madison, Wisconsin, USA, i början av juni.
Forskningsresultaten ingick i en doktorsavhandling, ”Strategies to Reduce Energy and Resources in Chip Multiprocessor Systems”, som i december 2004 lades fram av Magnus Ekman vid Institutionen för datorteknik på Chalmers. Forskningen genomfördes i ett projekt handlett av professor Per Stenström och finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning genom ARTES/PAMP-programmet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Ekman,
mobiltel: 0707-52 55 66
mekman@ce.chalmers.se
Professor Per Stenström, Avdelningen för datorteknik, Chalmers
tel: 031 – 772 17 61
pers@ce.chalmers.se
Det finns idag flera tekniskt möjliga alternativ för att ta hand om radioaktivt avfall. Antingen kan det grävas ner i ett geologiskt förvar och lämnas där i minst 100 000 år, eller kan användbara ämnen i avfallet tas tillvara genom upparbetning. Då separeras uran och plutonium från andra tunga ämnen, till exempel americium och curium.
Sedan kan det kvarvarande plutoniumet och uranet återanvändas i kommersiella reaktorer. Övriga långlivade ämnen kan bestrålas med neutroner och omvandlas, transmuteras, till stabila eller kortlivade ämnen. Genom denna process förkortas halveringstiden och lagringstiderna kan minska till mindre än 1 000 år.
Sverige har inga upparbetningsanläggningar. Här har politikerna istället valt lösningen att hela avfallet ska slutförvaras i berggrunden. Men forskning om processer för separation och transmutation pågår. Sofie Anderssons arbete har utförts inom ramen för ett stort EU-projekt om separation och transmutation där elva länder och 24 laboratorier deltar.
– Det finns de som inte tror på en framtid för transmutation, men jag anser att det tekniskt skulle kunna fungera. Politiskt och ekonomiskt krävs det dock internationella beslut. Frankrike står inför ett beslut i frågan om kärnavfallshantering 2006. Vilken väg de väljer kommer förmodligen att ha stor betydelse även för övriga Europa, säger hon.
Enligt Sofie Andersson är en fördel med att återanvända plutonium och uran att den inneboende energin i kärnbränslet utnyttjas mer effektivt, samt att miljöpåverkan vid urangruvorna dessutom minskar.
Separationen av de olika ämnena i det använda kärnbränslet kan göras med olika tekniker. En är vätske-vätskeextraktion i vilken två faser – en organisk (olje-) och en vattenfas – används. Man börjar med att lösa upp metallerna från avfallet i en sur vattenlösning. Särskilda molekyler (extraktanter) används för att transportera ämnen från vattenfasen till den organiska fasen. Extraktanterna är selektiva och kan därför effektivt skilja olika ämnen från varandra. Det är viktigt att veta mer om hur transporten fungerar och vilka faktorer som påverkar effektiviteten i separationen.
I Sofie Anderssons avhandling studeras ett särskilt vätske-vätskeextraktionssystem som är baserat på kväveinnehållande extraktanter. Det här systemet kan också användas för att studera reaktioner mellan tungmetalljoner, alltså ämnena man vill separera, och andra joner. Metalljonerna som har studerats är aktinider och lantanider, vilka har väldigt lika kemiska egenskaper.
Berkelium, som är tyngre än curium, bildas i små mängder i kärnkraftsprocessen och finns inte naturligt i vår omgivning. Få svenska forskare har hittills sysslat med detta ämnes kemi. Sofie Andersson har som en del av sin avhandling studerat berkelium vid Lawrence Berkeley National Laboratory i Berkeley, USA.
Arbetet har utförts inom det tidigare EU-projektet PARTNEW och det nuvarande EUROPART.
Avhandlingen heter ”Extraction Properties of some Nitrogen-Containing Extractants and Determination of Nitrate Complex Formation for Lanthanides and Selected Actinides Using Solvent Extraction” och försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers under våren 2005.
Kontaktinformation
Mer information:
Sofie Andersson, Avdelningen för kärnkemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers.
Tel: 031-772 29 15
E-post: sofiea@chalmers.se
Högsta budet fick objektet där köparen får en privat konsert av Stockholm Sinfonietta och dirigenten Cecilia Rydinger-Ahlin. Detta inbringade 190 000 kr och bjöds av Olof Stenhammar som även köpte en flygtur och vann högvinsten i ”Lilla Stora Bidraget” – att som BMW:s gäst tävla i det prestigefyllda veteranbilsrallyt Mille Miglia.
Den största donationen stod entreprenören Gunnar Walstam för som skänkte 1 miljon kr.
− Det är helt fantastiskt av Gunnar att göra en sådan investering i grundutbildningen, säger Tine Frivik, chef för HHS Corporate and Alumni Relations, som arrangerade galan.
Överskottet från galakvällen kommer att placeras i en fond, Hermes Foundations Jubileumsfond. Tack vare generöst donerade vinster och auktionsobjekt samt sponsorer för kvällen i övrigt, kan en mycket stor del av intäkterna gå direkt till Jubileumsfonden. Fonden instiftades förra året och ska byggas upp under fem år för att överlämnas till Handelshögskolan i samband med 100-årsjubiléet 2009.
Ca 230 personer gästade Berns Salonger under galakvällen och bland dem fanns många tidigare studenter, numera kända från näringslivet, samt många andra kända ansikten från näringslivet utan Handelsbakgrund.
− If you think education is expensive, try ignorance. Det citatet visar vad galakvällen handlar om och man kan inte vara annat än jätteglad över resultatet även om jag visste sedan tidigare att vi har ett stort stöd från denna krets, säger Tine Frivik.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Tine Frivik, Executive Director Corporate and Alumni Relations
Tel: 070-602 69 20
E-post: tine.frivik@hhs.se
Högupplösta bilder från galakvällen finns att hämta på Handelshögskolan hemsida www.hhs.se under ‘Press’.
Naturresurser nyttjas oftast av flera användare och eftersom de inte alltid samarbetar för att garantera naturresursens överlevnad utan snarare tänker på sin egen vinning, anses det traditionellt att det kan leda till överexploatering och i värsta fall en resurskollaps. Om naturresursens storlek och kapacitet dessutom är osäker, sägs exploateringen öka eftersom användarna har en tendens att överskatta resursens storlek, eller försöker dra nytta av osäkerheten för sin egen vinning.
− Jag har bland annat undersökt hur användarnas beteenden påverkas av att de har olika kunskap om naturresursen och vilka konsekvenser det får för resursen, säger Therese Lindahl.
Bland annat visar avhandlingen att en ökad osäkerhet inte nödvändigtvis leder till ökad exploatering, förutsatt att användarna har olika kunskap om resursen. Användare med bättre kunskap kompenserar nämligen den oinformerades eventuella överexploatering, så att en resurskollaps ofta kan undvikas.
− Det kan alltså vara en nackdel att vara den bättre informerade parten eftersom den oinformerade har ett strategiskt övertag, menar Therese Lindahl.
Therese Lindahl undersöker också potentiella konsekvenser av en annan aspekt av de gemensamma naturresurserna, nämligen den ekologiska komplexhet som kännetecknar många av naturens ekosystem.
− Jag ser bland annat att man inte med säkerhet kan konstatera att samarbete gagnar resursen. En annan aspekt av komplexiteten, som avhandlingen belyser, är svårigheten att värdera en miljöförändring, säger Therese Lindahl.
Therese Lindahls avhandling ”Strategic and Environmental Uncertainty in Social Dilemmas” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Therese Lindahl
Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 96 51
Mobil: 070-744 05 54
E-post: therese.lindahl@hhs.se
Truckar (BT Industries), dammsugare (Electrolux) och fordonsdetaljer (Saab Automobile, Volvo och Scania) är exempel på produkter där metoden implementerats med goda resultat.
– Kvalitetskänsla är en helhetsupplevelse som påverkas av alla våra sinnen. De företag vi diskuterat med anser att området är mycket viktigt, men de behöver effektivare metoder att undersöka och värdera kvalitetskänslan hos sina produkter, säger Simon Schütte som nu presenterar en doktorsavhandling om Kansei engineering.
Ordet kansei är bildat av två japanska skrivtecken som tillsammans står för känsla eller känslighet, men i begreppet ingår också intuition, estetik och affektion. Konstruktörer och designers har länge försökt ta hänsyn till sådana värden, men de har inte kunnat kvantifiera dem utan litat på sin egen ”magkänsla”. På 1970-talet utvecklade den japanske professorn Mitsuo Nagamachi metoden att mäta kunders och användares intryck av en produkt, och översätta detta till en konstruktionslösning. Slutresultatet blir en kravspecifikation för den nya produkten.
Första steget i en Kansei-studie är att genom intervjuer ta fram en uppsättning ord som beskriver egenskaper hos en viss produkt eller detalj. Sedan får en grupp kunder/användare ta ställning till hur väl dessa begrepp stämmer på olika variabler av design och konstruktion. Resultatet behandlas med statistiska metoder och steg för steg växer den mest attraktiva lösningen fram.
Simon Schütte har anpassat metoden till europeiska förhållanden och beskriver i sin avhandling tre konkreta exempel från svensk industri.
Forskargruppen vid LiU med professor Jörgen Eklund i spetsen är en av de ledande på området i Europa och har sedan flera år ett samarbete med japanska kolleger.
Avhandlingen heter Engineering emotional values in product design – Kansei engineering in development. Disputationen äger rum fredag 17 juni 2005 kl 13.15 i sal C3, C-huset, Linköpings Universitet Campus Valla. Opponent är professor T H C Childs, University of Leeds, England.
Samma dag, 17 juni kl 10-11.45 ger upphovsmannen bakom Kansei engineering, professor Mitsuo Nagamachi vid Hiroshima International University, ett öppet seminarium med inriktning på näringslivet. Plats: Mekaniks seminarierum, hus A ingång 15, B-korridoren, Campus Valla.
Kontaktinformation
Doktoranden Simon Schütte nås på 013-281782, 073-6418278, simsc@ikp.liu.se
Professor Jörgen Eklund nås på 013-282002, jorek@ikp.liu.se
Att järn leder värme, det vet vi. Koppar leder också värme men om vi skulle blanda de ämnena hur skulle då värmeledningsförmågan se ut?
Detta är ett av de frågetecken som kan redas ut med hjälp av den forskning doktoranden Jonas Engström bedrivit vid Luleå tekniska universitet.
Homogena material, sådana som bara består av ett ämne, fungerar på ett sätt men hur fungerar inhomogena material som är en blandning av två eller fler ämnen?
Kompositer är klassiska inhomogena material. De används bland annat i flygindustrin och deras främsta kännetecken är att de väger lite men är starka.
Jonas Engström har bedrivit forskning i matematik vilket skiljer sig en del från annan forskning. Matematiken är grunden för mycket forskning och kan egentligen liknas vid ett språk. Skräddarsydda material är en av de tillämpningar som kan göras.
Istället för att framställa testmaterial och göra analyser av dem gör Engströms forskning det möjligt att göra datasimuleringar och teoretiska modeller av materialen vilket är betydligt billigare.
Jonas Engström har arbetat med homogeniseringsteorin vilken är en del av den tillämpade matematiken och används inom bland annat materialteknik och strömningsmekanik. Man kan exempelvis beräkna hur grundvatten färdas genom en grusbädd. Han har också arbetat med att analysera vad som händer med inhomogena material där de olika ämnenas fibrer ligger oregelbundet.
Vissa delar av Jonas Engströms forskning har ingen direkt koppling till tillämpningar idag men berikar och utvecklar ämnet matematik i sig.
Jonas Engström disputerade den 14 juni med avhandlingen Some developments of the homogenization theory and related questions.
Han kommer från Luleå och är utbildad civilingenjör i teknisk fysik vid Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Upplysningar: Jonas Engström, 0920-49 25 94, jonase@sm.luth.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73, sofia.eriksson@ltu.se
