Massiva sulfidmalmer är en av huvudkällorna för metallerna zink, koppar, bly, silver och guld som bryts i Sverige. De viktigaste massiva sulfidmalmsområdena i Sverige är Skelleftefältet i norr och Bergslagenområdet i söder. Dessa två områden bildades för cirka två miljarder år sedan som delar av en aktiv vulkanism i en så kallad öbåge, det vill säga vulkaniska öar i havet liknande till exempel de japanska öarna i dag.

– Maurlidenområdet som jag jobbat i, ligger i centrala Skelleftefältet och är cirka 6 x 8 kilometer stort. I området finns en sulfidmalmsgruva som bryts i ett dagbrott och tre sulfidmineraliseringar som i dag inte anses ekonomiska, säger Cecilia Montelius.

– I flera somrar har jag varit ute i fält och karterat berggrunden, karterat dagbrottet och borrkärnor för att förstå geologin på djupet. Jag har också tagit stenprover för geokemisk analys och åldersdatering.

Cecilia Montelius forskningsarbete har resulterat i geologiska kartor och profiler över området. Dessa används tillsammans med bergarternas geokemi och ålder för vidare tolkning om hur, var och när malmbildningen skett i området.

– I mitt arbete har jag visat att en viss typ av vulkanism som ägt rum på relativt djupt vatten i ett tidigt skede av öbågevulkanismen och i de översta delarna av Skelleftegruppens lagerföljd är fördelaktig för malmbildning.

Cecilia Montelius disputerar den 17 juni med doktorsavhandlingen The genetic relationship between rhyolitic volcanism and Zn-Cu-Au deposits in the Maurliden volcanic centre, Skellefteå District, Sweden: Volcanic facies, lithogeochemistry and geochronology. Hon blir då den första doktorn i malmgeologi någonsin vid Luleå tekniska universitet och den första kvinnliga doktorn i ämnet i Sverige.

Kontaktinformation
Upplysningar: Cecilia Montelius, tel. 0920-49 21 50, cecilia.montelius@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Priset delades ut vid konferensen Building Physics in the Nordic Countries i Reykjavik, Island.
Juryns motivering lyder:
– För ett väl genomtänkt, praktiskt inriktat koncept för vattenskadesäkert byggande för ökad fuktsäkerhet. Genom att omedelbart ta hand om vattnet när det läcker, synliggöra läckage istället för att dölja, kan vattenskador helt undvikas. Med sunt förnuft i planering, projektering, utförande, drift och skötsel har projektet lyckats och kan tjäna som modell inför framtiden.
VASKA-projektet (Vattenskadesäkert byggande) genomfördes i Umeå till utställningen Bo87där man genom att bygga på ett nytt sätt kunnat undvika alla vattenskador i 200 nya bostäder under tio år. Ytterligare 4.000 bostäder i Umeå har byggt med samma teknik, alla utan vattenskador!
Juryn bakom det nya priset består av styrelsen i Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola förstärkt med ytterligare adjungerade nordiska akademiker.
Priset ska delas ut vart tredje år till person eller personer som påverkat byggprocessen i projekt inom Norden på ett sådant sätt att fuktsäkerhet i projektering, byggande eller förvaltning har säkrats även med hänsyn till energihushållning och miljöaspekter. En god funktion under drift ska ha visats.

Kontaktinformation
Frågor om priset besvaras av Fuktcentrums föreståndare Lars-Erik Harderup vid LTH, Byggnadsfysik. Han svarar på eventuella frågor på tel 046-222 73 83, mobil: 0709-28 32 98, eller epost: lars-erik.harderup@byggtek.lth.se

Den trettionde initieringen kommer att äga rum i Indien i januari nästa år då det kan väntas omkring 200.000 deltagare. Dessa händelser är religiöst viktiga för de tibetaner som lever i exil samt stärker deras sammanhållning.

Urban Hammar har i sin avhandling i religionshistoria som han nyligen försvarat kommit fram till att det finns mycket som tyder på existensen av en ursprunglig Buddha-princip i denna lära. Den säger att världen har sitt ursprung i någonting transcendent, bortom denna värld. Denna princip har också sin motsvarighet i den mänskliga kroppen där Adibuddha (Urbuddha) står för det meditativa tillståndet i kroppen som kallas den största lyckan, det högsta oföränderliga eller som motsvaras av det frö som finns hos varje människa och gör att man kan utvecklas till Buddhaskap. Det är ett mikro/makrokosmos-perspektiv där det som händer i människans sinne egentligen är det viktigaste.

Urban Hammar visar också att Kalachakra tantra infördes omkring 1030 – 40 till Tibet från Indien av en indisk buddhistisk lärare vid namn Bodhibhadra och tibetanen Gyi-jo. Därefter presenteras en översättning av en text som behandlar lärans utveckling under de första århundradena efter dess ankomst till Tibet. En lärare, Ga-lo, var speciellt viktig i traditionsöverföringen.


Doktorsavhandlingens titel: Studies in the Kalachakra Tantra.

Kontaktinformation
Urban Hammar nås på telefon 018-53 71 18 eller 0768-503 944 eller e-post urban.hammar@wgy.enkoping.se (Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, religionshistoriska avd. 106 91 Stockholm).

Går det att utnyttja fördelarna med Internet och samtidigt inte tappa i tillförlitlighet när man gör enkäter? Peter Werner, nybliven doktor i statistik vid Linköpings universitet, har studerat den frågan i sin avhandling.

– Tre fjärdedelar av alla vuxna svenskar har tillgång till Internet. Yngre män i storstäder har det oftast, äldre på landsbygden mera sällan, så risken för snedvridning är uppenbar i helt webbaserade enkäter.

Han prövade tre olika sätt att kombinera webb- och pappersenkät där de som medverkade i enkäten fick välja hur de ville svara, via webben eller via ett pappersformulär. I en jämförelse med en vanlig postenkät kunde han visa att det går att spara pengar genom att kombinera så, utan att tappa i kvalitet. Svarsfrekvensen blev i samtliga fyra fall mycket hög, eller 85 procent.

– Den höga svarsfrekvensen beror förmodligen på att det upplevdes som en angelägen enkät, den handlade om studentboende och riktade sig till studenter.

För de tre kombinationsvarianterna var det 35, 58 respektive 67 procent av de svarande som använde sig av Internet. Den förstnämnda siffran gäller den variant där pappers- och webbalternativ skickades ut samtidigt, de två sistnämnda gäller de varianter där webbalternativet skickades ut först och pappersalternativet en vecka senare.

Fortfarande är det ovanligt med den här typen av kombinationsenkäter. Men, understryker Peter Werner, om man vill nå tillförlitlighet i en enkät som riktar sig till allmänheten är en sådan variant att föredra framför en ren webbenkät.

Kontaktinformation
Peter Werner disputerade den 3 juni. Han nås på telefon 070-234 68 77 och e-post peter.werner@bredband.net

– Det är roligt att se hur Malmöborna har tagit området till sitt hjärta och gjort det till en mycket populär utflyktsplats för hela staden, säger Ilmar Reepalu, och även de mest exklusiva bostäderna är uthyrda eller sålda.

Ekonomiskt stöd från EU, svenska staten och lokala investeringsbidrag gjorde de ambitiösa satsningarna möjliga. Västra Hamnen är ett av de största och mest omfattande utvecklingsprojekten för hållbart samhällsbyggande i Europa. Bo01 har både i Sverige och internationellt uppmärksammats som ett inspirerande exempel på hållbar stadsutveckling.

Antologin sammanfattar erfarenheterna och lärdomarna från miljöprojekten på Bo01 och baseras på de utvärderingar som forskarna gjort. Den ger också glimtar från andra delar av Bo01 som kan vara av värde för praktiker inom kommuner, konsultföretag, byggföretag, bostadsbolag och för intresserade medborgare.

Professor Arne Elmroth, Lunds tekniska högskola har lett den vetenskapliga utvärderingen, och en redaktion under ledning av redaktör Bengt Persson har sammanställt och populariserat materialet.

Boken ges ut av Formas förlag och kostar 276 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.

Kontaktinformation
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se,
tel 08-775 4008

För mer information kontakta:
Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se , Forskningsrådet Formas, 08-775 4001, 073-656 20 21

Plankton är organismer, det vill säga bakterier, växter eller djur som lever mitt i vattenmassan (pelagialen) och följer med i dess rörelser. Växtplankton äts av små djurplankton som sedan blir till föda åt större djurplankton, bottenlevande djur eller fiskar. När ett djur äter en växt eller ett annat djur innebär det att energi och material förflyttas till detta djur. Djurplankton påverkar också mängden av det som faller till botten, genom att de omvandlar små, icke sjunkande partiklar till fekalier (restprodukter).

Kajsa Tönnesson har bland annat studerat pelagiska sjöpungar, en slags djurplankton som samlar sin föda med hjälp av ett ”hus”. När djuret, som befinner sig i huset, pumpar med sin svans strömmar vatten med födopartiklar genom huset. Växtplankton som samlats upp av huset, antingen de äts eller inte, försvinner från vattnet och blir på så vis otillgängliga för andra växtätande djurplankton. Huset blir ganska snart fullt av partiklar som hindrar deras filtrerande (ätande). Djuret släpper då huset för att bygga sig ett nytt, vilket sker upp till sex gånger om dagen. De övergivna husen, tillsammans med de fekalier som djuren producerar, faller mot botten. Pelagiska sjöpungar tillför därför en ganska stor dos av organiskt material till havens bottnar och djuren som lever där. Deras hus är också en stor födokälla för många pelagiska djur, bland annat de talrika hoppkräftorna.

Nästa steg i näringsväven utgörs av rovdjur, och Kajsa Tönnesson har studerat den stora hoppkräftan Pareuchaeta norvegica och pilmaskarna Sagitta setosa och Sagitta elegans . I avhandlingen visas att pilmaskarna är selektiva i sitt födointag, det vill säga de äter inte alltid föda i proportion till dess tillgänglighet utan väljer ut ett visst byte. De äter gärna vissa arter av små hoppkräftor och pelagiska sjöpungar, och under hösten äter de nästan slut på dessa. Resultat visar också att en del arter av pilmaskar (Sagitta setosa) i stor utsträckning är kannibaler, då de under senhösten äter individer av sin egen art.

Sammantaget står dessa tre arter för en betydande mängd födointag och både hoppkräftan och pilmaskarna har därför stora möjligheter att påverka mängden av de djur som utgör deras föda. Speciellt under vinterhalvåret när mängden av exempelvis små hoppkräftor är liten.

Kajsa Tönnesson disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln:” Zooplankton-their role in the pelagic food web and in structuring the pelagic ecosystem”.

Disputationen äger rum onsdagen den 15 juni 2005, kl 10.00 på Kristinebergs marina forskningsstation, Fiskebäckskil

Kontaktinformation
Kajsa Tönnesson
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Telefon: 0523-185 09 eller mobil: 0708-77 66 16
E-post: kajsa.tonnesson@kmf.gu.se

Stipendiet går till Erik Wahlberg för arbetet ”Kvinnliga entreprenörer inom IT-sektorn i Sverige: Legitimitetsstrategier och livsformer”. Uppsatsen får priset för att den på ett utmärkt sätt beskriver hur kvinnliga entreprenörer inom IT-branschen använder olika strategier för att vinna legitimitet.

Erik Wahlberg skriver i sin uppsats att de entreprenörer som var karriärdrivna och kom från anställningar inom större organisationer var kritiska till könsroller. De entreprenörer som agerat gränsöverskridande i sitt karriärsval eller som blev entreprenörer för att de befann sig i branschen, valde att inte fokusera på könsroller. Dessa grupper kom in i entreprenörskapet med olika föreställningar vilket påverkar deras sätt att driva sitt entreprenörskap.

Entreprenören och grundaren av stiftelsen, Lennart Grundberg, har själv studerat vid Handelshögskolan och avsikten med stipendiet är att uppmuntra entreprenörskap, och studier av detta, vid Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande vid Handelshögskolan i Stockholm.


Tid: Måndagen den 13 juni 2005, kl 15:00
Plats: Ohlinrummet, Handelshögskolan i Stockholm (Sveavägen 65)

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:

Hans Eric Holmquist
Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande
Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 93 92
E-post: hans.eric.holmquist@hhs.se

I fil mag Ulrika Häggs avhandling visas tydligt att god kondition, till följd av en fysiskt aktiv livsstil, förbättrar kärlfunktionen i bland annat hjärtats kranskärl. Det gäller konditionsträning, som till exempel joggning, aerobics och cykling, men inte styrketräning.
– De bakomliggande mekanismerna verkar vara att de fria syreradikalerna i kärlväggen minskar tack vare ett ökat antioxidativt försvar, det vill säga förmågan att sätta de fria syreradikalerna ur funktion. Det ökar halten tillgänglig kväveoxid i kärlväggen, vilket är viktigt bland annat för blodkärlens förmåga att dra ihop sig och vidga sig, det som kallas kärlreaktivitet. Dessutom kan den sänkta koncentrationen av syreradikaler innebära en minskad nivå av molekyler som orsakar inflammation i kärlväggen, säger Ulrika Hägg.

I sin avhandling har hon med hjälp av ultraljud studerat blodkärls tjocklek, reaktivitet och styvhet hos friska unga kvinnor och män. Dessa är kända parametrar som associeras med åderförkalkning och kranskärlssjukdom. Hos personer med hjärt-kärlsjukdom är ofta kärlväggen förtjockad, kärlen är styva och dåliga på att slappna av.
– Blodkärlens tjocklek, reaktivitet och styvhet var alla bättre hos personer med god kondition jämfört med personer med dålig kondition. Det anmärkningsvärda är faktiskt att vi i övrigt helt friska personer kunde upptäcka dessa skillnader. Det innebär att ett fysiskt aktivt liv kan bidra till en bättre hjärt-kärlhälsa redan i ungdomen, säger Ulrika Hägg.

Ulrika Hägg har också testat en helt ny metod för att titta på kranskärlens funktion. I ett av hjärtats stora kranskärl har hon, med hjälp av avancerad ultraljudsutrustning, mätt blodflödets hastighet i vila och under farmakologiskt framkallad avslappning i kärlväggen. Genom att sedan räkna ut en kvot mellan dessa två värden fick hon fram ett mått på den så kallade flödesreserven i kranskärlet. Detta värde var högre hos vältränade personer, vilket stämmer väl överens med mer etablerade metoder.
– Denna nya metod att undersöka kranskärlen skulle kunna innebära en snabbare, billigare, och tidigare diagnostisering av kranskärlssjukdom, vilket är den vanligaste bakomliggande orsaken till bland annat hjärtinfarkt, säger Ulrika Hägg.

Som de första i världen har Ulrika Hägg, tillsammans med den forskargrupp hon ingår i, också lyckats utveckla och applicera en avancerad ultraljudsteknik för att studera kranskärlsfunktion i råttor. Redan efter fem veckors frivillig träning visade sig en tydlig förbättring hos råttorna. Detta sätt att studera hjärt-kärlfunktionen hos både människor och djur kan bli användbart i framtiden för att översätta resultat från grundforskning till människan.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för fysiologi och farmakologi, avdelningen för fysiologi
Titel: Effects of physical exercise on coronary and peripheral vascular function – an integrative physiological study from rat to man
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Ulrika Hägg, telefon: 031-773 35 38, 0708-38 82 53, e-post: ulrika.hagg@fysiologi.gu.se

Handledare:
Docent Li-ming Gan, telefon: 0704-91 08 89, e-post: li-ming.gan@hjl.gu.se

Frågor som dessa försöker Jonathan Metzger besvara i sin nyutkomna doktorsavhandling i ekonomisk historia.

För att få svar på dessa frågor har Metzger analyserat kokböcker publicerade i Sverige under perioden 1900-1970. Genom att noggrant läsa dem och sätta in dem i ett vidare historiskt och ideologisk sammanhang är det möjligt att se hur trender inom matvärlden samspelar med mer övergripande samhällsförändringar. Metzger ställer våra föränderliga uppfattningar om vad som är ”svenskt” och ”utländskt” på matlagningsfältet i relation till mer övergripande samhällsförändringar; däribland den svenska nationella identitetens omvandlingar och de generella attityderna gentemot det som uppfattas som kulturellt avvikande i moderna och senmoderna samhällen.

Metzger konstaterar att intresset för utländskbetecknad matlagning varit stort i Sverige ända från 1600-talet och fram till idag. Det är dock först från mitten av 1900-talet och framåt som beteckning ”svensk” på en maträtt börjar bli mer prestigefylld, från att tidigare framförallt ha fungerat som ett skällsord. Lite grovt skulle man nästan kunna säga att vi i Sverige historiskt sett tycks ha haft ett ”patologiskt dåligt kulinariskt självförtroende”. Det är först i och med att storkocken Tore Wretman och en del andra centrala aktörer på det kulinariska fältet sätter igång en stor kampanj för den svenska matens rehabilitering under 1960-talet som beteckningen ”svensk” egentligen stiger i status i relation till matlagning. Det är också då de svenska mattraditionerna ordentligt kodifieras, det vill säga ”låses ned” i sin form och begrepp som ”smörgåsbord” och ”husmanskost” förvandlas till de vördade traditionsbeteckningar vi ser dem som idag.

– För många är det kanske förvånansvärt att våra svenska mattraditioner är så unga, men i det här sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg skillnaden mellan en vana och en tradition, säger Jonathan Metzger. En vana är ett ganska oreflekterat förhållningssätt till något, ”som man bara gör” helt enkelt, och en tradition är istället något som man har bestämt att ”så här ska man göra för att göra rätt”. Svenska matvanor har alltid funnits, det vill säga, det har alltid existerat egenheter i hur man lagar mat i Sverige, vilka i och för sig har varierat stort beroende på var i Sverige vi talar om. Men när det kommer till frågan om nationella mattraditioner, där man på olika sätt bestämt att ”det här och det här är traditionell och äkta svensk mat”, är de som sagt av ett mycket yngre datum och tillkommer, så som vi känner dem idag, egentligen till största delen från mitten av 1900-talet och framåt.


Doktorsavhandlingens titel: I köttbullslandet: konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet

Kontaktinformation
Jonathan Metzger kan nås på tfn 08-16 28 43 eller e-post Jonathan.Metzger@ekohist.su.se

Maaret Koskinen, filmvetenskap
har bland annat givit ut den Augustnominerade I begynnelsen var ordet. Ingmar Bergmans och hans tidiga författarskap (2002). Just nu forskar hon om intermediala studier i prosa, film, drama, radio och television, ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet. Hon är också
filmkritiker i Dagens Nyheter och ledamot i Granskningsnämnden för radio och TV.

Tytti Soila, filmvetenskap
skrev om kvinnors ansikte. stereotyper och kvinnlig identitet i 30-talets svenska filmmelodram i sin avhandling. Hon har publicerat sig i nordisk filmhistoria, senast med Att synliggöra det dolda, om fyra svenska kvinnors filmregi (2004). Hon innehar Vetenskapsrådets forskartjänst.

Tiina Rosenberg, genusvetenskap
är teatervetare och undervisar i både teater- och genusvetenskap med inriktning på queerforskning. Bland de böcker hon skrivit märks Byxbegär, Queerfeministisk agenda och Besvärliga människor och den senaste Könet brinner! Judith Butlers texter i urval (2005). Hon är även medförfattare till bland annat Teater i Sverige och har även bidragit i flera antologier.

– Det är så roligt att vi alla tre blivit professorer samtidigt, säger Tytti Soila. Vi har mycket gemensamt. Förutom att vi känner varandra väl och har en feministisk grundsyn så har vi finsk bakgrund. Dessutom har vi filmvetenskap gemensamt, Tiina har även läst filmvetenskap och var student hos Maaret och mig.


De tre nya professorerna kommer att installeras tillsammans med andra nya professorer vid promotions- och installationshögtiden i Stadshuset den 30 september.

Inom ramen för projektet ”Effektivare nyttjande av skog” undersöks och främjas möjligheterna att ersätta förbrukningen av ändliga resurser med ett effektivt nyttjande av förnybara resurser. Exempel på forskningsområden är jämförelsestudier av betong- och trähusbyggande, energihushållning och bioenergi.
– Forskningsresultaten visar på att trähusbyggande, energihushållning och bioenergi kan bidra till att minska nettoutsläppen av växthusgaser, berättar Leif Gustavsson, professor i ekoteknik vid Mittuniversitetet.

Forskarna undersöker också villaägarnas inställning till olika uppvärmningssystem och vilka faktorer som styr valet av system. Studier kring hur rivningsmaterial kan användas för att minska nettoutsläpp av växthusgaser är ett annat aktuellt forskningsområde.

Länsstyrelsen i Jämtland, som stöttar projektet ekonomiskt, har beställt en extern utvärdering. Den första fasen, som omfattar 2002-2004, har utvärderats av professor Arto Usenius vid VTT – Technical Research Centre of Finland.

När det gäller kompetensuppbyggnad anser Arto Usenius att projektet ”redan nu klart bidragit med en långsiktig kunskaps-och kompetensuppbyggnad och etablerat en internationell forskargrupp under kort tidsperiod utan tradition av forskarutbildning”. Under projektets andra fas 2005-2007 förväntas fem doktorander disputera.

”Effektivare nyttjande av skog” har hittills resulterat i 31 vetenskapliga artiklar. ”Detta är mycket mera än vad man kan förvänta sig. Vanligen börjar man publicera efter ett par år. Artiklarna är också högkvalitativa”, skriver Arto Usenius.

Byggt broar till olika delar av världen
Man har valt att satsa hårt på internationellt samarbete. ”Projektet har varit mycket framgångsrikt att bygga broar från Östersund till olika delar av världen”, står det i utvärderingen. Arto Usenius noterar vidare att projektet ”medfört att en forskningsplattform har byggts upp inom det eko-tekniska området med erkänd internationell forskarkompetens”.

Han konstaterar vidare att industrin också börjat visa intresse för projektet och att projektet haft betydelse för att utveckla grundutbildningen vid Mittuniversitetets Campus i Östersund, särskilt för mastersprogrammet i ekoteknik- och hållbar utveckling. Slutligen betonar Arto Usenius att projektledaren, professor Leif Gustavsson, ”lyckats skapa en fin miljö där projektdeltagare trivs.”

Den andra fasen av projektet Effektivare nyttjande av skog, genomförs 2005-2007.
– Den här positiva utvärderingen känns som en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger Leif Gustavsson.

Kontaktinformation
Leif Gustavsson, professor i ekoteknik, Mittuniversitetet, 070-344 70 30

Det visar Ingrid Esser i sin doktorsavhandling i sociologi. Hon har sökt svar på frågan om generösa välfärdssystem och reglerade arbetsmarknader försvagar människors arbetsmotivation. För att besvara frågan har hon jämfört attityder hos individer i Sverige och andra utvecklade industriländer.

Resultaten visar att människors arbetsmotivation inte är svagare i välfärdsstater med mer generösa ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen. Istället är sambandet genomgående det omvända – starkare sociala skyddsnät är förknippade med starkare arbetsmotivation.

Dessutom visar resultaten ett annat tydligt samband: arbetsmotivation är starkare i länder där arbetsmarknaden är mer reglerad med hög grad av facklig organisering, kollektiva löneförhandlingar, strängare arbetslagstiftning och större satsningar på aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

Ingrid Esser har dels i tre studier undersökt olika aspekter av människors arbetsmotivation och dels utnyttjat olika databaser. I jämförelserna mellan länderna har hänsyn också tagits till skillnader mellan individernas olika ålder, kön, utbildning och socialklass.

I den första studien har hon undersökt viljan att delta i arbete för arbetets egen skull och i den andra studien individers värderingar av arbete som en plikt eller fritt val samt synen på om arbetslösa ska tvingas att ta ett arbete för att inte gå miste om sin arbetslöshetsersättning. I den tredje studien har hon analyserat hur länge personer vill arbeta innan de går i pension.

Sammanfattningsvis visar Ingrid Esser hur socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska institutioner har stor betydelse för individers attityder till och värderingar av arbete.


Doktorsavhandlingens titel: Why Work? Comparative Studies on Welfare Regimes and Individuals’ Work Orientations

Disputatioen äger rum torsdag den 16 juni kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Stefan Svallfors, Umeå universitet.

Abstract finns tillgängligt på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=550.

Kontaktinformation
Ingrid Esser kan nås på tfn 08-16 34 51 eller e-post ingrid.esser@sofi.su.se (Institutet för social forskning, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).

De höga partikelhalterna i tågtunnlar har fått allt mer uppmärksamhet på senare år, framförallt i tunnelbanemiljö. På Liseberg Station, som är Göteborgs enda underjordiska tågstation gjordes partikelmätningar i mars 2005. Mätningar gjordes på perrongen, i tågtunneln och ovan jord vid uteluftsintaget till stationen, nära Gårdaleden.

Resultaten visar att under vardagar med normal tågtrafik är dygnsmedelvärdena för PM 10 och PM 2,5 (partiklar mindre än 2,5 och 10 mikrometer) på perrongen 120 µ g/m 3 respektive 32 µ g/m 3 . Det kan jämföras med miljölagstiftningens miljökvalitetsnormer för utomhusluft som inte tillåter dygnsmedelvärden för PM 10 över 50 µg/m 3 mer än 35 dagar per år. Perrongens halter är betydligt högre än vid den starkt trafikerade Gårdaleden ovan jord.

Halterna på perrongen är halverade jämfört med tågtunneln tack vare den glasavskiljning som finns mellan perrong och tågtunnel på Lisebergsstationen. Glasväggskonstruktionen, som bara öppnas när tåg gör uppehåll, förbättrar därmed luftkvaliteten avsevärt. Resultaten är av stor vikt eftersom nybyggen av tågtunnlar planeras i både Stockholm (Citybanan) och Göteborg (Västlänken).

Tågtrafiken som inte gör uppehåll på Lisebergsstationen (gods- och fjärrtåg) verkar ha större inverkan på perrongens partikelhalter än tågtrafiken som stannar (pendel- och lokaltåg till Kungsbacka och Borås). Förklaringen ligger sannolikt i att de tåg som passerar Lisebergsstationen i hög hastighet, pressar in luftmassor genom glasavskiljningen in i stationsmiljön. Bland de analyserade grundämnena i tågtunnelns och perrongens partiklar står järn för nästan halva partikelmassan. Järnet kommer, liksom de flesta andra grundämnen som analyserats, från slitage av tågens bromsbelägg, hjul och räls.

Kontaktinformation
Svante Sjöstedt
Mobiltfn: 0739-857017
E-post: gussjsva@student.gu.se

Handledare:
Mattias Hallquist, Göteborgs universitet,
Tel: 031-7723289, Mobiltfn:0708-512456
E-post:hallq@chem.gu.se

Jonny Andersson, Miljöförvaltningen,
Tel: 031- 612673, Mobiltfn: 0707-612673

Vid undersökningar av kroppssammansättningen mäts hur många kilo olika vävnader i kroppen väger. Kunskap om kroppssammansättning och hur stor del av kroppsvikten som består av fett är viktig för att förstå sambanden mellan fetma och andra sjukdomar. Body Mass Index, BMI, det vill säga kroppsvikten i kilo delat med den kvadrerade kroppslängden i meter (kg/m2), är det i särklass vanligaste klassificeringsmåttet på normalvikt med hänsyn till längd och vikt. Ett BMI på mellan 18.5-24.9 indikerar att personen är normalviktig, BMI 25.0-29.9 att personen är överviktig och ett BMI på 30 eller högre att personen lider av fetma. Trots det utbredda bruket av BMI har få studier utförts om i hur hög grad BMI är relaterat till hur många procent av kroppsvikten som består av kroppsfett.

Klinisk näringsfysiolog Ingrid Larssons avhandling baseras på data från en slumpmässigt utvald grupp av 1 135 kvinnor och män i åldern 37 till 61 år. Hennes resultat visar att vid BMI 25 hade männen 24 procent kroppsfett medan kvinnorna hade 36 procent kroppsfett. Normalintervallet för andel kroppsfett har tidigare ansetts vara 15-20 procent för män och 25-30 procent för kvinnor. Både män och kvinnor hade alltså i Ingrid Larssons studie en större andel kroppsfett än vad forskarna tidigare ansett som normalt. Det innebär att de övre gränsvärdena har varit något låga om BMI 25 ska anses som den övre gränsen för normalvikt.
– Jämfört med normalintervallet för procent kroppsfett hade mer än hälften av dem i med ett BMI mellan 18.5 och 24.9 för hög andel kroppsfett, säger Ingrid Larsson.

Hennes studie ger inga svar på vad det kan beror på, men en tänkbar orsak kan vara att den slumpmässigt utvalda gruppen var ganska fysiskt inaktiv.
– En person som är normalviktig kan ha en stor andel kroppsfett om han eller hon inte rör på sig regelbundet, säger Ingrid Larsson.

Apparatur för att mäta kroppssammansättningen har ofta begränsad tillgänglighet och är dyr att använda. I avhandlingen har därför ekvationer tagits fram för att göra det möjligt att beräkna mängden kroppsfett utifrån en persons längd och vikt. Resultaten visar att vikten dividerad med längden är det optimala vikt-längdförhållandet för att förutsäga mängden kroppsfett uttryckt i kilo, medan BMI bäst förutsåg hur många procent fett som finns i kroppen. Medan vikten dividerad med längden var linjärt relaterat till kilo kroppsfett, det vill säga en vikt/längd-enhetsökning var associerad med samma kroppsfettsökning vid både höga och låga vikt/längd-värden, var BMI kurvlinjärt relaterat till procent kroppsfett. Vid höga BMI ökar procentandelen fett således obetydligt. Ett tak för hur stor andel fett kroppen kan innehålla uppnås vid 50 till 60 procent kroppsfett.

För att kunna värdera kroppssammansättningsdata från olika studiematerial behövs referensvärden från slumpmässigt utvalda grupper av människor. De referensdata som tagits fram till Ingrid Larssons avhandling kan också utgöra jämförelsematerial för framtida studier av kroppssammansättningen av medelålders i Sverige, samt användas vid jämförande studier av kroppssammansättningen hos olika etniska grupper.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för kroppssammansättning och metabolism
Avhandlingens titel: Human body composition. Reference data and anthropometric equations. The metabolic syndrome and risk
Avhandlingen försvaras måndagen den 13 juni 2005 klockan 13.00 i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
klinisk näringsfysiolog Ingrid Larsson, telefon: 031-342 67 36, 0701-72 20 43, e-post: ingrid.larsson@medfak.gu.se

Handledare:
professor Lars Sjöström, Sahlgrenska akademin


Större öar påverkades generellt mer negativt av artförluster än mindre öar, visar experimenten, som pågått i sju år. Undersökningen bygger på studier av skogsklädda öar i sjöarna Uddjaur och Hornavan i Arjeplog kommun. Forskningen har utförts av professorerna David Wardle och Olle Zackrisson, institutionen for skoglig vegetationsekologi, SLU i Umeå.

Forskarna har studerat vad som händer med ekosystemens funktion när den biologiska mångfalden minskar. Om ett ekosystem förlorar arter påverkas ekosystemens produktion och näringsomsättning ibland negativt, men effekten av artförlusten beror på vilket ekosystem man studerar.

I internationella forskningssammanhang nämns biodiversitetsförluster ofta som ett hot mot många ekosystem och deras framtida förmåga att klara miljöförändringar. Få forskargrupper har dock tillgång till de data som behövs för att svara på denna typ av komplexa vetenskapliga frågor. På öarna i de stora sjösystemen Uddjaur och Hornavan finner man skogsområden med bästa möjliga förutsättningar för ekosystemstudier i orörd miljö, bland annat därför att de har kunnat utvecklas under årtusenden utan större mänsklig påverkan.

Arjeplogs- och Arvidsjaursområdet har visat sig viktigt som ekologiskt referensområde i Europas utkant, för undersökningar av hur skogar och fjällområden naturligt fungerar utan stark påverkan av luftföroreningar.

Området har också attraherat många utländska forskare till samarbete. Ett stort antal artiklar har under åren publicerats i världens ledande vetenskapliga tidskrifter från detta område. Inget annat försöksområde i Skandinavien torde under de sista tio åren ha legat till grund för så många vetenskapliga prestigeartiklar i tidskrifterna Nature och Science – hittills har sju artiklar publicerats.

Titeln på artikeln är Effects of species and functional group loss on island ecosystem properties.

Kontaktinformation
David A. Wardle, telefon 090-786 84 71.
E-post: David.Wardle@svek.slu.se

Ekologisk kycklingproduktion är ganska sällsynt idag, men en ökande medvetenhet om miljö- och djurskyddsfrågor ger den en potential inför framtiden. ”Ekologisk” innebär bl.a. att kycklingarna ska ha tillgång till grönbete. Arnd Bassler har i sitt doktorsarbete studerat hur man kan utveckla produktionen av kycklingar på grönbete. Han har undersökt hur detta påverkar kycklingarnas nutrition, hälsa och betet själv.

Alla kycklingar i studierna föddes upp i burar (3,3 x 4,0 x 0,6 m) som på betet flyttades dagligen. Burarna saknade golv och innehöll foder- och vattenautomater. Kycklingar kunde inte lämna buren och tillgången till foder var begränsad. I betesförsöken 1-3 nedan jämfördes kycklingar som växte upp på bete med sådana som föddes upp under precis samma förhållanden, fast utomhus på halm utan bete. I studierna 2 och 3 ingick även inomhusgrupper.

1. Kycklingarnas tillväxt var varken mycket bättre eller sämre i någon av grupperna. De hittar tydligen föda på bete, men det verkar inte erbjuda tillräckligt med energi och protein för att möjliggöra betydliga foderbesparingar.

2. Att flytta burar på bete skapar förhållanden som är gynnsamma för att förebygga smitta med Campylobakter eller koccidios i kycklingar med utevistelse. Kycklingar med utevistelse kan lättare komma i kontakt med sjukdomar, t.ex. genom vildfåglar eller när det är blött och smutsig ute. Alla kycklingarna i studien var friska, men Campylobakter hittades i grupperna utomhus på halm, däremot inga på bete eller inomhus. Campylobakter är en bakterie, som inte gör kycklingen sjuk, men människor kan insjukna av kött eller vätska från rå kyckling. Salmonellabakterier hittades inte alls.

3. Idag har kycklingar ofta benproblem, därför att de växer för snabbt. Musklerna växer då snabbare än andra organ, vilket kan orsaka smärta. Då är fysisk aktivitet bra. I beteendestudier och studier av kycklingarnas benhälsa observerades och undersöktes både snabb- och långsamväxande kycklingraser. Det visade sig att tillgång till bete som sådant inte verkar spela någon större roll för kycklingarnas fysiska aktivitet eller benhälsa.

4. Kycklingar på bete betar, krafsar och gödslar, vilket påverkar betet. Eftersom kycklingarna bara äter lite av gräset som växer upp under en sommar, är betet i praktiken i första hand till för vanliga betesdjur, som nöt eller får. Kycklingarna får alltså inte försämra betet, t.ex. genom att minska andelen av den värdefulla vitklövern. I en treårig studie minskade andelen vitklöver under betessäsongen med kycklingar, men hade fullständigt återhämtat sig till våren året därpå. Kycklingar skadar alltså inte betet och deras gödsel kan t.o.m. ses som en tillgång.

5. I ekologisk djurhållning ska fodret helst vara hemmaproducerat. Ett sådant foder gjort på ekologiska råvaror jämfördes med ett vanligt koncentrat. Kycklingarna växte snabbare när de fick koncentrat, men de kycklingarna som fick det hemmaproducerade fodret växte också relativ bra. Det finns alltså en potential för att utveckla gårdseget, ekologiskt foder, som kan ge tillfredställande köttillväxt hos slaktkycklingar. Förutsättningen är att kycklingarna får ett foder med bra proteinkvalitet under sina tre första levnadsveckor.

Sammanfattningsvis kan det efter ytterligare utveckling bli möjligt att med gott resultat föda upp slaktkycklingar på bete och med hemmaproducerat foder. Någon ekonomisk kalkyl är dock inte gjord.

MSc Arnd Bassler, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar fredagen den 3 juni kl. 09.15 sin doktorsavhandling med titeln: Organic Broilers in Floorless Pens on Pasture för vinnande av agronomie doktorsexamen.
Disputationen äger rum i sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala.
Fakultetsopponent är Prof. Poul Sørensen, Danish Institute of Agricultural Sciences, Tjele, Danmark.

Kontaktinformation
Mer information: Arnd Bassler, 018-67 16 68, Arnd.Bassler@huv.slu.se
http://diss-epsilon.slu.se
http://www.huv.slu.se
http://www.cul.slu.se