Kunskaper om fiskars beteenden, utbredning och säsongsdynamik ökar förståelsen för ekologin i kustområden och kan användas för att förbättra precisionen vid bedömning av fiskbeståndens storlek och tidiga förutsägelser av återväxten. Undersökningarna har genomförts i kustnära områden i Östersjön med hjälp av ekolodningsteknik i första hand.
Fiskarnas vertikala fördelning visar på ett årligen upprepat mönster som delvis skiljer sig åt för små och större fiskar, och där temperaturen verkar vara en avgörande faktor. Den horisontella utbredningen uppvisar också variation, dock utan genomgående mönster. Olikheter i fiskars beteende dag och natt medför att beståndsskattningar med hjälp av ekolod bör ske nattetid i dessa områden. Övergången ägde emellertid rum snabbt, inom en timme före respektive efter soluppgång och solnedgång.
I de områden där årsungar av strömming växer upp sker en drastisk – mer än tiodubbel – ökning av fiskbiomassan under juli/augusti som därefter sakta minskar under hösten. Högsta fiskbiomassa och täthet registrerades i mitten av augusti under flera år vilket kan användas som ett tidigt mått på den årliga lekframgången hos strömmingen, dvs. hur stor en årsklass kan antas vara när den kan börja fiskas vid tre års ålder.
Doktorsavhandlingens titel: Pelagic Fish Distribution and Dynamics in Coastal Areas in the Baltic Sea Proper
Disputationen äger rum fredag 29 april kl. 09.00, hörsal 107, Frescati Backe, Svante Arrhenius väg 21 A, Frescati. Opponent är professor Stein Kaartvedt, Biologisk Institutt, Universitetet i Oslo, Norge.
Kontaktinformation
Thomas Axenrot kan nås på telefon 08-674 75 51 (Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post thomas@ecology.su.se
Den första prognosen för årets ansökningssiffror visar i princip enbart uppåt. Ansökningarna till de samhällsvetenskapliga utbildningarna har minskat något, liksom de till våra arenor.
Minskningen för samhällsvetenskapen ligger nästan helt på psykologi- och sociologiprogrammen, en minskning som vi tror beror på att många av de presumtiva studenterna i stället sökt sig till social omsorg- och socionomutbildningarna och därför registreras under vårdutbildningarna.
När det gäller arenornas nedgång kan vi konstatera att det i första hand är Arena livststil, hälsa och teknik, Arena innovativ teknik samt Arena media, musik och teknik som fortsätter att rekrytera bäst.
Dock är det vår bestämda uppfattning att arenorna har kommit för att stanna – i första hand för att de attraherar studentgrupper som vi aldrig tidigare nått, men också för att de och deras konstruktion på olika sätt fungerat som energigivare till kurserna inom de mer traditionella programmen.
Antalet ansökningar så här långt – hittills har 113.000 av de beräknade cirka 120.000 ansökningarna från landets alla presumtiva studenter registrerats – visar att 8.594 personer sökt till Luleå tekniska universitet, vilket är 7,4 procent fler än förra året.
Av dem har 3.159 sökt till LTU i första hand, vilket är 5,4 procent fler än förra året.
Och som sagt, för de olika utbildningsområdena är ökningarna än mer positiva.
Exempelvis ökar antalet förstahandsansökningar till våra civilingenjörsutbildningar med 39,5 procent, våra högskoleingenjörsutbildningar med 7,9 procent, vårdutbildningar med 5,2 procent och våra lärarutbildningar med hela 53,9 procent.
Utbildningsområde 1:a handssökande
2005 2004 2003
Civilingenjörer 547 392 363
Högskoleingenjörer 189 174 177
Samhälls-/beteendevetare 491 556 431
Musik/media 488 584 410
Vård 586 557 560
Lärare 474 308 445
Yrkeshögskolestudenter 136 129 16
Arenor 208 249 271
Övrig teknikutbildning 158 50
+ Internationella magistrar 1.250 350 200
Än så länge är detta preliminära siffror, i den meningen att alla ansökningar ännu inte registrerats. I slutet av den här veckan räknar Verket för högskoleservice med att ha den kompletta ansökningssituationen klar.
Kontaktinformation
Upplysningar: Universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se
Artbildning har länge varit ett centralt problem inom biologin. Vad krävs egentligen för att en ny art ska bildas? Det mönster som långsamt växt fram under de senaste 100 åren är att nya arter i huvudsak uppkommer när en population individer avskiljs från resten av sina artfränder. Om en sådan population hålls isolerad under en längre tid kan den fritt anpassa sig till de lokala omständigheterna. På sikt leder det till att individer från den avskurna populationen förändras så mycket att de inte längre kan reproducera sig med individer från den art de härstammar, och en ny art har uppstått. Exakt vilken evolutionär process som snabbast kan skapa skillnader som resulterar i nya arter är emellertid inte känt.
Bland de processer som skapar skillnader mellan avskurna populationer kan nämnas slumpen och anpassningar via naturligt urval. Slumpmässiga genetiska skillnader uppstår relativt långsamt. Anpassningar till en ny fysisk miljö kan, å andra sidan, gå fort till en början, men med tiden avstannar processen då individerna blir allt bättre anpassade till sin nya miljö. De organismer som omger dessa individer är däremot mer föränderliga. Detta gäller speciellt för interaktioner mellan fiender, t.ex. mellan ett rovdjur och dess byte eller mellan en parasit och dess värd. De befinner sig i oavbrutna cykler av anpassningar och motanpassningar, s.k. antagonistisk samevolution.
Antagonistisk samevolution kan även pågå mellan individer inom en och samma art. Detta tror man sker mellan hanar och honor. Hos många djur vill t.ex. varje hane para sig med så många honor som möjligt för att bli fader till många ungar. En hona maximerar däremot oftast sitt bidrag till nästa generation genom att endast para sig med en eller ett fåtal hanar. Konflikter mellan könen är särskilt intressanta från ett artbildningsperspektiv. De egenskaper som är under förändring är nämligen direkt inblandade i fortplantningen och skulle på så sätt snabbare än andra egenskaper kunna bidra till att skillnader mellan populationer uppstår.
I den här studien presenteras en metod för hur man kan avsöka hela bananflugans genom för genetisk variation för olika egenskaper. Detta har tidigare endast varit möjligt att göra för en kromosom i taget. Forskarna har också bestämt storlek och riktning på det naturliga urvalet som påverkar variationen. Denna metod har forskarna använt i ett flertal delstudier, i den här studien har de lagt samman pusselbitarna.
– Vi ser att det finns ärftlig genetisk variation för hanars förmåga att manipulera honor till att bete sig så att det gynnar hanarna hos bananflugan. Likaså finns det ärftlig genetisk variation för hur bra honorna är på att överkomma hanarnas försök till manipulation. Dessutom är manipulationsförmågan positivt selekterad hos hanarna medan förmågan att överkomma sådan manipulation är positivt selekterad hos honorna, berättar Urban Friberg.
Dessa data visar tydligt att det pågår ett eskalerande ”krig” mellan könen som leder till snabba förändringar i fortplantningsrelaterade egenskaper hos båda könen. Eftersom mycket tyder på att denna typ av förändringar inte följer en bestämd riktning är det sannolikt att olika populationer snabbt rör sig åt olika håll med avseende på dessa egenskaper. Detta leder till slutsatsen att antagonistisk samevolution, driven av konflikter mellan könen, är en stark kandidat till att vara den process som snabbast bidrar till att skapa nya arter.
Bakom artikeln står en stor forskargrupp från University of California, Santa Barbara, ledd av William R. Rice. Urban Friberg, doktorand vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet är medförfattare till artikeln.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Urban Friberg, doktorand vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 073-0408457
E-post: urban.friberg@emg.umu.se
Typ 2-diabetes kännetecknas av en kombination av att kroppen producerar för lite insulin och att kroppen inte reagerar på insulin som den ska. De som kommer från familjer där många har typ 2-diabetes har större risk att drabbas än andra. I tidigare studier i Göteborg har forskare visat att 30 procent av dem som har typ 2-diabetes i släkten har låga nivåer av proteinet IRS-1 i sina fettceller. De med låga nivåer av IRS-1 har en låg känslighet för insulin och har också andra förändringar i ämnesomsättningen som antyder att gruppen har en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes.
I sin avhandling visar leg läkare Madeléne Sandqvist att personer med lite IRS-1 i fettcellerna har en ökad kärlstelhet, vilket är ett mått på försämrad kärlfunktion och strukturella förändringar i kärlväggen.
– Fyndet kan delvis förklara varför personer med typ 2-diabetes har en ökad risk att få hjärt-kärlsjukdomar. Sambandet mellan kärlstelhet och låga halter av IRS-1 i fettcellerna kan bero på att personer med denna förändring har störningar i sin ämnesomsättning, säger hon.
Göteborgsforskare har tidigare visat att de med låga nivåer av IRS-1 också har låga nivåer av det cirkulerande proteinet adiponectin, som i normala fall skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Dessutom har dessa patienter stora fettceller, vilket är kopplat till en ökad risk att få typ 2-diabetes. Madeléne Sandqvists avhandlingsresultat visar att personer med stora fettceller också har ökade nivåer av proteinet interleukin-6 som brukar stiga vid inflammationer i kroppen. Det finns ett känt samband mellan inflammation och hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. De nya forskningsfynden ger ett ökat stöd för denna uppfattning.
Madeléne Sandqvist har dessutom för första gången någonsin mätt insulinnivåerna i fettvävnaden hos människor efter en måltid. Tidigare har forskarna trott att det kan finnas ett hinder för insulinet att ta sig ut från blodkärlen, vilket kan bidra till en försämrad insulinkänslighet i fettvävnaden. Hennes resultat visar att en lika stor andel av det insulin som finns i cirkulationen går ut i fettvävnaden oavsett grad av insulinkänslighet. Madeléne Sandqvist anser därför att insulinresistens i fettvävnaden beror på en defekt i fettcellerna.
– Sammanfattningsvis har nya upptäckter gjorts i fettvävnaden som kan förklara varför vissa individer löper en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, säger Madeléne Sandqvist.
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Madeléne Sandqvist, telefon: 031-342 39 92, 0730-63 49 18, e-post: madelene.sandqvist@medic.gu.se
Handledare:
adjungerad professor Per-Anders Jansson, telefon: 031-342 16 24, e-post: per-anders.jansson@medic.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för internmedicin
Avhandlingens titel: Studies of the adipose tissue in insulin resistance with microdialysis
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Rydbergsmateria beskrevs 1981 teoretiskt som ”kondenserade exciterade tillstånd”. I början av 1990-talet visade en forskargrupp vid Göteborgs universitet med hjälp av experiment att materian existerade, och i en avhandling presenterar Shahriar Badiei nya upptäckter om Rydbergsmateria.
Genom att sönderdela Rydbergsmateria med hjälp av laser och studera hastigheten av fragmenten, har han lyckats få fram information om vilka ämnen som ingår och hur dess struktur ser ut. Rydbergsmateria kan formas av gaser som väte och kväve, där väteatomen via Rydbergsmateria kan anta en metallisk fas och på så sätt skapa metalliskt väte.
Rydbergsmateria kan vara mycket långlivad vid låga temperaturer om den inte störs. Det betyder att det kan finnas enorma mängder av denna materia i rymden. I avhandlingen föreslås även att Rydbergsmateria kan vara orsaken till de magnetfält som har observerats i rymden mellan galaxer där ingen vanlig materia finns.
De ”byggstenar” som ingår i Rydbergsmaterian heter Rydbergstillstånd och har namngivits efter J. R. Rydberg, en svensk spektroskopist som levde på slutet av 1800-talet.
Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2005/shahriar_badiei.shtml
Shahriar Badiei, Institutionen för kemi, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi med inriktning mot fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln:”Properties of Rydberg matter studied by photon-matter interactions using lasers”.
Disputationen har ägt rum.
För mer information, kontakta:
Shahriar Badiei
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet
Tel: 031-7722843
Mobil: 0702-151869
E-post: shahriar.badiei@chem.gu.se
Kontaktinformation
———————————————————————
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Att lära sig datavetenskap är ofta svårt. Ämnet spänner från matematiskt formulerad teori till praktisk programmering. Trots detta är forskningen om hur studenter lär sig datavetenskap mycket begränsad. Anders Berglund har därför studerat hur universitetsstudenter som arbetar i grupper lär sig sitt ämne.
Studenterna arbetade i grupper om sex personer, tre fanns i Sverige och tre i USA. Gemensamt utvecklade studenterna en styrprogramvara till ett labyrintspel.
För att förstå studenternas lärande och beskriva denna som helhet har Anders Berglund använt ett fenomenografiskt forskningsperspektiv, en kvalitativ metod som syftar till att förklara hur studenterna uppfattar sitt lärande.
Anders Berglunds resultat visar att det finns komplexa samband mellan vad studenterna lär sig, deras studiemiljö, hur de går tillväga för att lära sig och vad de strävar efter.
– Det visar att läraren har fler verktyg än sin egen presentation. Läraren kan påverka studiemiljön och studenternas motivation samt anpassa undervisningen efter studenternas karriärplaner, säger Anders Berglund.
Grupparbeten kritiseras ibland för att studenterna inte anses lära sig speciellt mycket. Anders Berglunds studie visar emellertid att studenterna lär sig identifiera och lösa problem i grupparbeten. Resultaten visar också att den sociala aspekten var en viktig drivkraft i grupparbeten.
– För de flesta studenterna var det viktigare att göra det man hade lovat sina kompisar och att gruppen gör bättre ifrån sig än andra grupper, än vad det var för den enskilde att få ett högt betyg, berättar Anders Berglund.
Anders Berglund har arbetat i nästan 20 år vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, först som lärare och sedan alltmer som forskare. Hans avhandling är den första som läggs fram i Sverige inom ämnet datavetenskapens didaktik. Undersökningen är en del i ett projekt finansierat av KK-stiftelsens LearnIT-program.
Kontaktinformation
Anders Berglund, tel: 018-471 31 67, mobil: 0704-25 02 11, e-post: anders.berglund@it.uu.se
Flera svenska bolagsskandaler har på senare tid lett till en intensiv debatt om företagsstyrning, ansvar och näringslivet.
– Det är stimulerande att arbeta med juridik som har betydelse och diskuteras, säger Daniel Stattin.
I avhandlingen behandlar han frågor om aktieägarnas, bolagsledningens och andra intressenters (exempelvis borgenärers och bankers) förhållande till aktiebolag och den verksamhet som aktiebolaget driver. De viktigaste resultaten av forskningen berör möjligheterna till juridiskt bindande styrning av aktiebolag och ansvarsfrågor för dels den som styr (aktieägarna) dels den som tar emot styrsignaler (företagsledningen).
– Mitt arbete visar att styrnings- och ansvarsreglerna kan fungera. Förhoppningsvis kan det bli till hjälp för att utreda styrning och ansvar i framtiden, säger Daniel Stattin.
Enligt Daniel Stattin kan inte lagstiftaren åstadkomma god bolagsstyrning med regler. Däremot kan lagstiftarens regler medverka till att det är meningsfullt för aktieägare att vara aktiva och naturligt för styrelseledamöter att lägga ner tillräcklig omsorg i sina uppdrag.
– Till exempel kan reglerna sätta ramarna för hur stämmor ska genomföras, så att det blir lätt för aktieägarna att fatta beslut. Ett annat exempel är att reglerna ska tydliggöra vad styrelseledamöterna ska ägna sig åt och hur deras ansvar ser ut, berättar Daniel Stattin.
I avhandlingen utreder Daniel Stattin hur överträdelser av ansvarsregler i aktiebolagslagen ska bedömas. Han konstaterar att ansvarsreglerna också omfattar någon som styr i bakgrunden, till exempel ett moderbolag eller en majoritetsägare.
– En koncernchef kan alltså tvingas ta ansvar för ett beslut som rör ett dotterbolag. Det har inte varit klart tidigare, säger Daniel Stattin.
Daniel Stattin har själv styrelseuppdrag i AB Gavlegårdarna och Gävle Energi AB. Han är sekreterare i Sveriges Kommuners och Landstings utredning om bolagsstyrning i kommun- och landstingsägda bolag. Tidigare har han haft politiska förtroendeuppdrag i Gävle kommun för moderaternas räkning.
Kontaktinformation
Daniel Stattin, tel: 018-471 10 01, mobil: 070-517 93 50, e-post: daniel.stattin@jur.uu.se
Studien, som är gjord på möss, gäller en alkoholkonsumtion som motsvarar mängder som är aktuella hos människor i vanliga sociala sammanhang. Resultaten visar att vid måttlig alkoholkonsumtion ökar nybildningen av celler i den vuxna hjärnan. Cellerna lever kvar och utvecklas till nervceller på ett normalt sätt. Någon ökad celldöd av nervceller kunde inte påvisas.
Idag är det allmänt accepterat att det kontinuerligt sker en nybildning av nervceller även i den vuxna hjärnan. Det har föreslagits att de nya cellerna kan vara viktiga för minne och inlärning. Mängden nya celler som bildas styrs bland annat av stress, depression, fysisk aktivitet och antidepressiva läkemedel.
– Vi tror att den ökade nyproduktionen av nervceller under måttlig alkoholkonsumtion kan vara viktig för utveckling av beroende av alkohol och andra långtidseffekter av alkohol på hjärnan, säger docent Stefan Brené.
– Det är också möjligt att det är den ångestdämpande effekten av ett måttligt alkoholintag som, på samma sätt som antidepressiva läkemedel, leder till ökad nybildning av nervceller i hjärnan.
Forskarna följer nu upp dessa spännande fynd för att förstå vilken roll de nya nervcellerna som bildats till följd av en måttlig alkoholkonsumtion har i hjärnan.
Publikation:
Moderate ethanol consumption increases hippocampal cell proliferation and neurogenesis in the adult mouse
Åberg E, Hofstetter C, Olson L, Brené S.
Int J Neuropsychopharm Online 21 maj 2005
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Stefan Brené, institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet,
tel. 08-524 87451, mobil 070 461 1857 eller mail: stefan.brene@neuro.ki.se
John Axelsson har i sin avhandling i psykologi vid Stockholms universitet utvärderat effekterna av komprimerade arbetstider hos skiftarbetare.
Syftet med avhandlingen var att utvärdera effekterna av långa arbetspass (12-timmarsskift) och förkortad vilotid mellan arbetspassen (kortare än 16-timmar) på sömn, sömnighet och funktionsförmåga hos skiftarbetare. Ett andra syfte var att utvärdera varför vissa skiftarbetare har stora problem medan andra klarar sådana arbetstider ganska bra.
Sammanfattningsvis var effekterna av långa arbetspass – i form av 12-timmarsskift – marginella på sömn och sömnighet. Det större antalet vilodagar verkar kunna motverka de negativa effekterna av att arbeta längre arbetspass. Däremot medförde korta vilotider (8 timmar) en avsevärd sömnförkortning och trötthet. Dessa problem blev värre i ett schema med flera efterföljande arbetspass och lindrigare i ett schema med få efterföljande pass.
”Icke toleranta” skiftarbetare hade betydligt mer problem med sömn och vakenhet än toleranta skiftarbetare. Dessa problem blev värre under arbetsperioden medan de försvann under lediga dagar. En möjlig orsak till dessa problem var ett större sömnbehov och lägre testosteronnivåer (hos män), vilket speglade deras problem att hinna återhämta sig när vilotiden var kort medan det gick bra under ledig tid. Ett motmedel vid reducerad sömn är en kortare tupplur som återställer mycket av vakenhet och funktionsförmåga.
Doktorsavhandlingens titel: Långa pass, korta vilotider och tolerans för skiftarbete
Disputationen äger rum fredag den 29 april kl. 13.00 i David Magnusson-salen, Psykologiska institutionen, Frescati hagväg 8. Opponent är FD Phil Tucker, Swansea University.
Kontaktinformation
John Axelsson nås på telefon 08-5248 2043 (Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) och Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm) eller e-post John.Axelsson@ipm.ki.se
Trots att operation för trängsel av ryggmärgskanalen och diskbråck utgör de vanligaste kirurgiska åtgärderna vid ryggkirurgi finns få nationella studier om detta. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kartlagt dessa två ryggsjukdomar med hjälp av data från Svenska Ländryggsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret. Resultaten visar att patienter med trängsel av ryggmärgskanalen och diskbråck upplever sin hälsorelaterade livskvalitet som mycket låg.
– Vi var förvånade att patienterna skattade sin livskvalitet som så låg, till och med sämre än deprimerade patienter. Majoriteten upplevde dock en dramatiskt förbättrad livskvalitet efter att de opererats. Redan ett år efter operation hade patienterna närmat sig värden för motsvarande friska, säger Karl-Åke Jansson, doktorand vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Karolinska Institutet och ortopedkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset.
sultaten visar också att risken att patienter avlider i samband med ryggoperation är liten. Andelen patienter som måste reopereras har även minskat markant.
Kvinnor sämre resultat av kirurgi
Kvinnor hade dock 15 procent högre risk att bli reopererade. Kvinnor hade också en 15 procent ökad risk att bli återinlagda på grund av ryggsjukdom efter diskbråcksoperation. Kvinnligt kön, ålder över 80 år, svår och långvarig ryggsmärta samt rökning var alla riskfaktorer för sämre resultat efter operation.
– Dessa riskfaktorer bör lyftas fram och tas med vid bedömning av det individuella patientfallet. Kvinnornas tillstånd är sämre redan innan de kommer till operation. Men varför det är så vet vi inte, säger Karl-Åke Jansson.
Könsskillnaderna och relationen mellan kostnaden och nyttan av operationer i ryggen vill forskarna nu undersöka närmare.
Avhandling:
Kirurgi vid spinal stenos eller diskbråck i ländryggen
Författare:
Karl-Åke Jansson, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, sektionen för ortopedi,
Karolinska Institutet. Telefon: 070-676 87 38, 08-517 762 57, 08-717 87 38
Disputation:
Fredag 22 april, kl. 09.00 Nanna Schvarz Auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Varje dag dör cirka 1-2 kg celler i våra kroppar genom en kontrollerad process kallad apoptos. Kroppen gör sig på så sätt av med gamla, skadade eller skadliga celler och förhindrar uppkomst och spridning av olika sjukdomar. Detta system för utrensning av celler är fint reglerat av flera signalmekanismer som överlappar varandra. För mycket celldöd kan bland annat leda till reumatism, Parkinson och diabetes, medan celler som inte svarar på kroppens ”självmordssignaler” kan utvecklas till cancerceller.
Mari Enoksson har i sin avhandling från Karolinska Institutet studerat i detalj hur apoptosprocessen regleras. Signalen till en apoptosprocess startar oftast i mitokondrien, cellens energifabrik. I mitokondrien finns proteinet cytokrom c, som normalt har en viktig roll i energiproduktionen, men som om det frisläpps utanför mitokondrien ut i cellens cytoplasma ger en inledande signal till apoptos, celldöd.
I avhandlingen studeras i detalj hur frisläppandet av cytokrom c kan ske. Frisläppt cytokrom c aktiverar det så kallade caspas-systemet som sönderdelar proteiner och andra cellulära beståndsdelar, vilket leder till en säker död för cellen. Studierna visar mekanismen för hur en av dessa caspaser, caspas-2, kan frigöra cytokrom c från mitokondriens innermembran och också att caspas-2 kan bilda en por i mitokondriens yttermembran.
Det vanligaste sättet för cellen att lösgöra cytokrom c är genom produktion av fria radikaler i mitokondrien. Dessa fria radikaler produceras konstant men flera studier visar att produktionen ökar när cellen utsätts för stress eller om apoptos initieras. Cellen kan skydda sig från dessa fria radikaler bland annat genom glutationsystemet. Avhandlingen påvisar en ny metod att mäta och, via mikroskopbilder, direkt se glutationet i cellen. Vidare försök med ett glutationberoende enzym, glutaredoxin 2, tyder på att glutationsystemet är väldigt viktigt för mitokondrierna.
Avhandling:
Modulation of cytochrome c release by mitochondrial redox status and caspase-2
Författare:
Mari Enoksson, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, telefon 08-524 875 95 ellere-post: mari.enoksson@imm.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-307-8/
I Anna Derwingers forskningsarbete har minneskapaciteten testats hos friska personer, de flesta över 60 år gamla. Man jämförde individer som använde egna minnesstrategier med de som tränat minnet med ett klassiskt minnesträningsprogram och framför allt deras förmåga att komma ihåg siffror. Resultaten visar att båda träningsmetoderna gav bättre förmåga att lägga nya nummer på minnet än ingen träning alls. Hos de som använde egna strategier för minnesträning kvarstod dessutom den förbättrade minnesförmågan under längre tid.
I studien undersöktes också förmågan att bevara den memorerade informationen under en längre tid, dvs om träning kan motverka glömska. Gruppen med egna minnesstrategier visade sig komma ihåg signifikant fler nummerkombinationer än de som använt en speciell teknik eller en kontrollgrupp. Dessutom framkom att de deltagare som lärde sig materialet snabbt glömde informationen långsammare än de som tog längre tid på sig.
Åldersskillnader i minnets så kallade plasticitet påvisades inte bara mellan yngre och äldre utan även inom den äldre gruppen med en betydande reduktion bland de allra äldsta.
Avhandling:
Develop your memory strategies!
Self-generated versus mnemonic strategy training in old age: Maintenance, forgetting, transfer, and age differences
Författare:
Anna Derwinger, institutionen Neurotec, Karolinska Institutet, telefon 08-690 58 23, 073-905 17 34 eller e-post: anna.derwinger@neurotec.ki.se
Disputation:
Fredag 29 april, kl. 10, Aulan, Finskt Äldrecentrum, Olivecronas väg 14 (Sabbatsbergsområdet), Stockholm
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-309-4/
Pengarna kommer från Vinnova, Verket för innovationssystem, och ska användas till att bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom området infrastruktur och effektiva transportsystem, ett så kallat Vinn Excellence Center. Totalt kommer den nya forskningsmiljön att omfatta cirka 210 miljoner kronor, tack vare stöd och bidrag från flera medverkande aktörer. Universitetet är nu inbjudna till förhandlingar med Vinnova om det fortsatta arbetet.
– Det är fantastiskt roligt och ett stort erkännande för den forskargrupp som bedriver kollektivtrafikforskning här på CTF, säger Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
SAMOT-gruppen har under de senaste åtta åren bedrivit forskning om kollektivtrafik i samarbete med olika aktörer, såväl regionalt och nationellt som internationellt. Förkortningen SAMOT står för The Service and Market Oriented Transport Research Group.
Forskargruppen studerar bland annat hur resenärer upplever kollektivtrafiken och hur personalen uppfattar verksamheten och sitt eget arbete. Forskarna tittar även på hur kollektivtrafiken bidrar till hållbar utveckling och hur man kan samordna arbetet när olika trafikoperatörer och huvudmän är inblandade. Ett annat forskningsområde rör de spelregler som styr kollektivtrafiksektorn och dess aktörer. Här läggs grunden för de kunderbjudanden som tas fram och därmed för den kollektivtrafik som resenären upplever.
Samarbetspartners i det nya Excellence-centret är, förutom Karlstads universitet, Svenska lokaltrafikföreningen, Stockholms lokaltrafik, Göteborgs spårvägar, Värmlandstrafik, Karlstads kommun, Färdtjänsten i Göteborg och Connex Sverige AB.
– Jag ser fram emot att få starta upp det här arbetet tillsammans med våra partners, säger en glad Margareta Friman, docent i psykologi och projektledare för det nya Excellence-centret.
Förutom Karlstad har ytterligare tre nya Vinn Excellence Center beviljats medel från Vinnova.
– Det är ett mycket glädjande besked och Karlstads universitet är i gott sällskap
med andra starka forskningsmiljöer i Linköping, Lund och på KTH, konstaterar
Christina Ullenius, rektor vid Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Gustafsson, föreståndare för CTF, tfn 0705-90 66 67, eller Margareta Friman, projektledare, tfn 070-558 62 58.
I syfte att förankra en kunglig expansionspolitik fick prästerna en framträdande roll. De kallades till riksdag och bildade där ett eget politiskt stånd. Jämfört med kontinentens ständerförsamlingar var det svenska prästeståndets ställning närmast unik. Vad berodde det på?
Historikern Cecilia Ihse visar i sin avhandling hur prästerna kom att medverka till statens fiskala och militära organisering. I högre grad än andra stater kom den svenska att integrera och nyttja den kyrkliga organisationen i politiska syften. Prästernas uppgifter i staten var dock inte bestämda från början. Riksdagen blev den arena där prästens roll i staten kom att definieras. Konsekvensen blev att religionen politiserades och politiken teologiserades, allt för att tjäna den styrande maktens syften, samtidigt som ett nära samarbete utvecklades mellan präster och kungamakt.
Genom att studera ett äldre samhälles politiska struktur kan vi bättre förstå vårt eget samhälle och omvärld. Det blir då tydligt att föreningen stat – religion har en lång och konfliktfylld historia. För svenskt vidkommande upphörde formellt sett bandet mellan stat och kyrka år 2000, men i fråga om värderingar och moraliska frågor är kyrkan ännu en viktig normbildare. I andra länder finns motsvarande mönster. Bara under de senaste åren har olika lobbygrupper i USA arbetat för att tydligare sätta religionen och kristna värderingar på den politiska agendan. Även i den muslimska världen finns en lång tradition där religionen genomsyrar samhällets politiska dagordning. För att förstå och förklara politiken krävs sålunda insikter om religionens betydelse – och vice versa. Cecilia Ihses avhandling klargör detta samband.
Doktorsavhandlingens titel: Präst, stånd och stat. Kung och kyrka i förhandling 1642 – 1686
Disputation: fredag den 29 april kl. 10.00 i hörsal 8, Hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Daniel Lindmark, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet.
Cecilia Ihse kan nås på telefon 031-13 07 47, 0705-58 94 07 eller e-post cecilia.ihse@historia.su.se
Kontaktallergi och kontakteksem kan orsakas av ämnen som kommer i nära kontakt med huden. Parfymer är den näst vanligaste orsaken till kontaktallergi efter nickel. Studier har visat att 1-2 % av befolkningen är kontaktallergiska mot parfymer vilket innebär att de utgör ett stort kliniskt problem. För en person som är drabbad av kontaktallergi mot ett eller flera parfymämnen är det mycket svårt att undvika kontakt med dessa eftersom i stort sett allt i vår omgivning är parfymerat.
Maria Sköld har i sin avhandling undersökt vad som händer med den allergiframkallande förmågan hos några vanligt förekommande doftämnen då de kommer i kontakt med luft. Linalool, caryophyllen, myrcen och linalylacetat har tidigare inte ansetts orsaka parfymallergi, men de är alla terpener och som sådana benägna att oxidera då de kommer i kontakt med luftens syre.
Analyser visade att alla terpenerna oxiderade vid luftkontakt och att en rad andra ämnen bildades under oxidationens gång. Oxidationen ökade alla ämnenas allergena aktivitet, men till olika grad. Hydroperoxider identifierades i oxiderat linalool och linalylacetat och dessa föreningar visade sig vara starka allergen.
Oxidationsblandningarna från linalool och linalylacetat visade följdaktligen en stark allergen aktivitet, medan övriga terpeners allergena aktivitet påverkades till mindre grad . I en studie på eksempatienter vid sex europeiska kliniker visade sig oxiderat linalool vara en vanlig orsak till kontaktallergi, då 1,7% av patienterna reagerade mot detta.
Avhandlingen visar att luftoxidation är ett fenomen som är viktigt att studera för ämnen som kommer i kontakt med huden. Den visar också att effekten av luftoxidation på den allergena aktiviteten är olika för olika terpener, och måste studeras för varje enskilt ämne. För att kunna minska frekvensen av kontaktallergier mot parfymer är det viktigt att doftämnen med låg allergen aktivitet och med låga koncentrationer av oxidationsprodukter används.
Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2005/maria_skold.shtml
Maria Sköld avser att disputera för filosofie doktorsexamen i kemi med inriktning mot läkemedelskemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln ”Contact allergy to autoxidized fragrance terpenes. Chemical characterization, analysis, and studies of contact allergenic activity”.
Disputationen äger rum den 29 april kl 13.00 i Sal KB, Chalmersområdet, Göteborg
För mer information, kontakta:
Maria Sköld
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet
Tel: 031-772 3849
E-post: maria.skold@chem.gu.se
———————————————————————
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Typ av anläggning, bränsle och sättet man eldar på har stor betydelse för hur förbränningen sker och därmed även vilka föroreningar som bildas. Eftersom hushållens anläggningar saknar reningsutrustning är betydelsen av de processer som styr själva förbränningen helt avgörande för vad som kommer släppas ut från skorstenen. Traditionell vedeldning, framför allt i gamla pannor utan ackumulatortank, anses idag stå för en betydande del av utsläppen av såväl kolväten som partiklar (bl a sot) i Sverige. Det är sedan tidigare känt att exponering för dessa ämnen kan ge upphov till olika typer av skadliga hälsoeffekter såsom andningsbesvär, hjärt/kärl-påverkan och cancer.
Projektet har visat att eldning med träpellets generellt sett ger bättre förbränningsresultat, med mycket låga halter av oförbrända restprodukter, t ex polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och sot, jämfört med vedeldning. Utsläppen av sådana föroreningar från de pelletsanläggningar som idag finns på marknaden är i de flesta fall relativt låga men kan under vissa betingelser öka markant , t ex vid låg nyttjandegrad. Det finns därför fortfarande en stor potential till teknikutveckling för såväl ved- som pelletseldade anläggningar.Förbränningen kan framförallt förbättras genom att den i alla lägen sker vid hög temperatur (över 850-900°C) i värmeisolerade anläggningar och med god tillförsel av luft.
Något som också visats i forskningsprojektet är att en viss del av utsläppen av små partiklar från den här typen av villaanläggningar, oavsett om ved eller pellets eldas, består av mycket små (ca en tiotusendels millimeter) icke-brännbara askpartiklar främst alkalisalter (t ex kaliumklorid och kaliumsulfat) samt vissa spårelement, t ex zink. Hur stor betydelse dessa utläpp har vad gäller sambanden mellan partiklar i omgivningsluften och olika hälsoeffekter är i dag inte klarlagt. Men den totala belastningen på miljön och människors hälsa från användningen av biobränslen är sannolikt väsentligt lägre om modern teknik och bränslen (t ex pellets) används i väl anpassade system jämfört med en stor del av dagens vedeldning.
Fredagen den 29 april försvarar Christoffer Boman, Energiteknik och termisk processkemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Particulate and gaseous emissions from residential biomass combustion. Svensk titel: Partikulära och gasformiga emissioner från småskalig förbränning av biobränslen.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Ingwald Obernberger, Graz Tekniska Universitet, Österrike.
Kontaktinformation
Christoffer Boman nås på:
Energiteknik och termisk processkemi, Umeå universitet
Tel: 090-786 67 56
070-308 48 93
E-post: christoffer.boman@chem.umu.se
