I dagens moderna samhälle förväntas barn gå i skolan och lära för framtiden, men inte att arbeta för sitt uppehälle. Verkligheten för miljoner barn runt om i världen är dock att de inte har tillgång till skola, framförallt inte efter de första 5 – 6 årens grundskola. Och arbetslagstiftningen förbjuder barn att arbete före 15-årsålder. För många barn betyder detta att de hamnar i ett vakuum mellan skola och arbete, barndom och vuxenhet.

Birgitta Rubenson presenterar i sin avhandling från Karolinska Institutet studier av ungdomar i Vietnam som arbetar i den informella sektorn. De är i åldern 11 till 16 år och arbetar som skoputsare, hembiträden eller sexarbetare i Hanoi eller Ho Chi Minh City. Studierna visar att de allra flesta ungdomarna i Hanoi bor hos sina föräldrar och går i skolan. Sex procent av barnen arbetade och de allra flesta av dessa hade sina föräldrar på landsbygden utanför staden.

Ungdomarna som arbetade hade lämnat skolan efter grundskolans 5 år eller något år senare, huvudsakligen av ekonomiska skäl. Istället arbetade de för att bidra till familjens försörjning. För dem var det helt naturligt och självklart att delta i familjens försörjning utifrån den rådande synen på relationen mellan barn och vuxna i Vietnam och det faktum att familjens överlevnad var beroende av varje inkomst. I många fall betalde ungdomarna sjukvård för föräldrar, skola åt yngre syskon eller lån för familjens hus. Alternativet till att arbeta i staden var att delta i jordbruket hemma, vilket var tyngre och gav sämre inkomst.

Ungdomarna var friska så när som på förkylningar eller enklare bränn- eller skärskador från köksarbetet, förutom sexarbetarna som berättade om infektioner eller skador till följd av våld. Alla ungdomarna var väl medvetna om de risker som arbetet innebar och utvecklade olika strategier för att skydda sig.

– Studierna visar på behovet av att flytta fokus från att förbjuda barn att arbeta för att de skall gå i skolan, till att respektera deras behov av och val att arbeta, anser Birgitta Rubenson.

Som sociala aktörer begärde ungdomarna respekt för sin ambition och förmåga att tjäna pengar och bidra till familjens försörjning.

– Men de behöver tillgång till boende, hälsovård och utbildning som tar hänsyn till deras situation och betalningsförmåga. Som sårbara ungdomar behöver de också registrering som identifierar dem som arbetare och arbetsrättslagstiftning som ger drägliga arbetsvillkor och skydd av polis och allmänhet mot våld och övergrepp.

Avhandling:
Working children’s experiences and their right to health and well-being

Författare:
Birgitta Rubenson, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Telefon: 08-517 764 94, 0152-154 42. E-post: birgitta.rubenson@phs.ki.se

Disputation:
Onsdag 4 maj 2005, kl. 9, Aulan, plan 2, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-314-9

Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

Tuberkulos är en sjukdom som drabbar många fattiga och som är mycket vanlig bland lantarbetare på vinfarmer i Sydafrika. De som insjuknar har svårt att ta sig till vårdcentraler för att få behandling och få personer fullföljer behandlingen eftersom den tar så lång tid som 6-8 månader. Situationen kan dock förbättras markant genom att frivilliga personer på farmerna utbildas i hälso- och sjukvård och arbetar som hälsoarbetare. Det visar resultaten från en ny avhandling från institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

– Tack vare de frivilliga hälsoarbetarna kunde smittsamma fall av tuberkulos och fall som inte var tidigare kända hos hälsovårdsmyndigheterna upptäckas och behandlas. Dessutom avslutade nästan 20 procent fler patienter den föreskrivna behandlingen på de farmer där frivilliga hälsoarbetare bodde än på plantager utan frivilliga hälsoarbetare, säger Marina Clark, författare till avhandlingen och verksam vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Studierna visade även att man sparade knappt 60 procent åt hälsosektorn i direkta personalkostnader genom att frivilligarbetare tog över kontrollen av att patienterna fullföljde sin behandling. En studie bland säsongsarbetare visade också att de är en högrisk grupp för utveckling av tuberkulos och att dessa sällan fångas upp av hälsovårdsmyndigheterna innan sjukdomen hunnit utvecklas till dess allvarligare former.

Avhandling:
Towards cost-effective tuberculosis control in the Western Cape of South Africa: Intervention study involving lay health workers on agricultural farms

Författare:
Marina Clark, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Telefon: 08- 517 766 25. E-post: Marina.Clarke@phs.ki.se

Disputationen har ägt rum

Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

Aggressiva pojkar är en vanlig andledning till oro och bekymmer för föräldrar och lärare. Dessa pojkar utgör också en stor grupp inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige. De flesta växer ifrån beteendet, men en liten grupp utvecklar ett mer permanent antisocialt beteende som riskerar att förstöra både deras liv och andras.

Pia Enebrink har i sin avhandling utvärderat metoder för att identifiera dessa pojkar. I en studie som gjorts inom ramen för avhandlingen visas att utvärderingsinstrumentet ”Early Assessment Risk List for boys” (EARL 20B) är tillförlitligt som komplement till klinisk bedömning av pojkarnas status och framtida risk för antisocialt beteende. Studien är gjord på 76 pojkar mellan sex till tolv år på nio barn- och ungdomspsykiatriska kliniker i Mellansverige. Avhandlingen identifierar också en grupp av pojkar med särskilda personlighetsdrag som hade mer genomgripande problem med våld och aggressivitet. Dessa pojkar levde i sämre hemförhållanden, i stressade familjer och fick mindre hjälp av speciallärare i skolan. Pojkarna uppvisade brist på ånger och empati samt var mer oberörda känslomässigt.

– Jag hoppas att de här resultaten kan bidra till att fler pojkar får hjälp i rätt tid, säger Pia Enebrink, vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, arbetsterapi och äldrevårdsforskning (NEUROTEC), Karolinska Institutet.

Avhandling:
Antisocial behaviour in clinically referred boys: Early identification and assessment procedures in child psychiatry

Författare:
Pia Enebrink, institutionen för klinisk neurovetenskap, arbetsterapi och äldrevårdsforskning (NEUROTEC), Karolinska Institutet. Telefon: 070-771 76 53. E-post: Pia.Enebrink@neurotec.ki.se

Disputationen har ägt rum

Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-268-3/

Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva situationen för lesbiska och bögar i vården. I fyra delstudier har Gerd Röndahl genom enkäter och öppna intervjuer undersökt hur vårdpersonal och vårdstudenters attityder till homosexualitet ser ut, hur homosexuell vårdpersonal upplever sin arbetssituation och hur homosexuella patienter och deras partners upplever bemötandet i vården.
Vårdpersonalen och studenterna uttryckte generellt sett positiva attityder till homosexuella. Variationen var dock stor, några personer rapporterade negativa attityder och hela det känslomässiga spektrumet från tolerans till ilska var representerat.
Den homosexuella vårdpersonalen beskrev rädsla och oro över de heterosexuellas reaktioner. De kalkylerade ständigt med risken att ”komma ut” bland arbetskamraterna.
– Det innebär att de inte är en del i gemenskapen. I vården är personalen så beroende av varandra så det här kan bli ett arbetsmiljöproblem, säger Gerd Röndahl.
De homosexuella patienterna rapporterade flera situationer där vårdpersonalens kommunikation utgick från en heterosexuell norm, vilket ledde till osäkerhet och vaksamhet hos lesbiska och bögar.
– Till exempel beskrev en kvinna som lades in för buksmärta att hon talade om för sköterskan att hon levde lesbiskt och alltså inte behövde ta graviditetstest. Sköterskan blev perplex och svarade att graviditetstest var rutin. Därmed förmedlar hon åsikten att alla egentligen är heterosexuella, berättar Gerd Röndahl.
Hon hoppas att avhandlingen ska bidra till att synliggöra bögar och lesbiska.
– Personalens osäkerhet inför det okända kan leda till ambivalens och osäkerhet trots en i grunden positiv attityd. Det kan leda till missuppfattningar och undvikande beteenden. Vårdpersonal bör lära sig att kommunicera på ett mer naturligt sätt om och med ”det annorlunda” och vara medveten om vilka normer som förmedlas via ordval och beteende, säger Gerd Röndahl.

Kontaktinformation
Gerd Röndahl, tel: 070-400 16 21, e-post: gerd.rondahl@pubcare.uu.se

Cardiomyopati är sjukdomar i hjärtmuskelvävnaden som ofta leder till hjärtsvikt. Dessa sjukdomar är oftast medfödda och orsakas av gendefekter (mutationer) som påverkar proteiner som behövs för hjärtats sammandragning eller energitillförsel. Professor Kilimanns grupp har studerat en ovanlig, men särskilt elakartad form av cardiomyopati: ”fatal congenital nonlysosomal heart glycogenosis” (FCNHG). Barn med denna sjukdom har ett dramatiskt förstorat hjärta (5 gånger dess normala vikt) samt arytmi, och dör vanligen av hjärtsvikt och andningskomplikationer några veckor efter födseln.

– Man har tidigare trott att denna sjukdom orsakas av en defekt hos ett enzym, Phk (phosphorylase kinase), som deltar i energimetabolismen men vi fann att patienternas gener för detta enzym var helt normala, säger Manfred Kilimann.

Istället valde forskargruppen att titta på genen för ett annat enzym i energimetabolismen, PRKAG2 (AMP-aktiverat protein kinase), som var känt för att orsaka en mildare typ av cardiomyopati som drabbar unga vuxna.

– Vi upptäckte då att flera patienter från olika länder hade exakt samma mutation i denna gen. Det protein som därefter framställdes från genen i samarbete med ett brittiskt laboratorium visade sig ha större förändringar i sina molekylära egenskaper jämfört med det muterade protein som tidigare beskrivits hos vuxna patienter, säger Manfred Kilimann.

Dessa rön har inga omedelbara terapeutiska konsekvenser för denna allvarliga sjukdom, vars enda bot är hjärttransplantation. Däremot underlättas diagnos, prognos och genetisk rådgivning. En annan viktig upptäckt är att mutationen som orsakar FCNHG alltid uppstår på nytt. Risken för föräldrar med ett sjukt barn att få ännu ett barn med samma mutation är därför mycket liten. Resultaten har också betydelse för andra områden. AMP-aktiverat proteine kinase är nämligen involverat även vid hjärtinfarkt och typ 2 diabetes, och därmed ett viktigt målprotein för läkemedelsframställning.

– Vi har arbetat på detta i 12 år och analyserat 11 gener i samarbete med våra partners i Tyskland, Storbritannien och USA. Att slutligen ha löst FCNHG:s gåta känns fantastiskt för mig som läkare och forskare.

Kontaktinformation
For mer information: Manfred Kilimann, tel. 018-471 50 05 eller e-post Manfred.Kilimann@icm.uu.se

Dagen inleds med en föreläsning av docent Nenad Bogdanovic, där han kommer att berätta om vad som skiljer en människohjärna från andra djurs hjärnor. Han kommer att redogöra för det nät av specialiserade hjärnceller som gör att vi människor är tänkande individer som kan planera, associera och lära oss nya saker. Han kommer också att berätta om hur dessa celler utvecklas under fosterstadiet samt hur de åldras och dessutom kommer han att redogöra för olika patologiska tillstånd som kan uppkomma.

– Vår kognitiva förmåga utvecklades på grund av dessa så kallade pyramidala celler. Djur har dem också, men vi människor har många fler och framförallt fler kopplingar mellan cellerna. Human hjärnutveckling är betydligt mer komplicerad än hos andra djur, säger Nenad Bogdanovic, institutionen Neurotec, Karolinska Institutet.

Dessutom kommer Maria Ellgren, doktorand vid institutionen klinisk neurovetenskap att presentera sin forskning som handlar om cannabismissbruk. Forskningen har visat att cannabismissbruk under ungdomsåren ger långvariga förändringar i hjärnan. Dessa förändringar har i studier på råttor bland annat visats leda till ökad risk för tyngre missbruk. Det är också visat att dessa förändringar även uppkommer hos foster om mamman missbrukar cannabis under graviditeten. Också doktorand Maria Swanberg vid institutionen för klinisk neurovetenskap kommer att hålla en föreläsning inom området neuroimmunologi. Forskningen har lett till att man funnit vissa genetiska förändringar som ger ökad risk för inflammatoriska sjukdomar i människa som till exempel multipel skleros, ledgångsreumatism och hjärtinfarkt. Förutom dessa tre föreläsningar kommer ytterligare fem områden inom neurovetenskapen att belysas under dagen.

– Syftet med den här forskningsdagen är att samla den enorma kunskapsmassa som finns bland doktoranderna på Karolinska Institutet vad gäller neurovetenskap och att ge doktoranderna, Karolinska Institutet och omvärlden en unik möjlighet att kolla pulsen vad gäller aktuell forskning, säger Raffaella Öckinger, ordförande i doktorandsektionen, Karolinska Institutet.

Tid: onsdag18 maj klockan 9-14
Plats: sal Bertil, Karolinska Institutet, campus Solna, Solnavägen 1.
Läs hela programmet under kalendariet på www.ki.se

För mer information och anmälan kontakta:
Raffaella Öckinger, telefon 08-33 96 34, 0730-299 245, e-post raffaella.ockinger@neurotec.ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

I Sverige får årligen ca 20 000 personer en höft- eller knäledsprotes till följd av artros eller skada i leden. Väntetiden för operation är i många fall upp till tre år. I offentliga register finns statistik om antalet personer som väntar, väntetidernas längd och det antal operationer som genomförs. Däremot saknas kunskap om hur de berörda upplever sin situation.

Avhandlingen utgår från ett patientperspektiv, där deltagarna har fått möjlighet att delge sina erfarenheter och upplevelser via intervjuer, frågeformulär och smärtskattningar. Fynden kan både ligga till grund för fortsatt forskning och vara ett diskussionsunderlag kring vårdens struktur och innehåll. Svensk sjukvård är av tradition effektivitets- och produktionsinriktad och patienten ses i stor utsträckning som en maskin i behov av underhåll, vilket också framgår av svaren i avhandlingen.

Ett huvudfynd är att de som väntar på sin ledprotesoperation möts av ett ansiktslöst ”system” som behandlar dem inhumant och oetiskt. De känner sig betraktade som objekt och nonchalerade, vilket gör att de upplever ett lidande orsakat av sjukvården. När de själva får berätta om vad de vill och förväntar sig, talar de om att bli sedda som fullvärdiga människor, trodda och tagna på allvar.

Det finns också positiva inslag bland svaren. En stor del av patienterna anger att de är nöjda eller mycket nöjda med den vård och smärtbehandling som de fått under vårdtiden. Också i intervjuerna lyfter man fram många positiva synpunkter på personalens bemötande i samband med vård och behandling, men det är viktigt att poängtera att den positiva upplevelsen huvudsakligen kommer när vården har ”fått ett ansikte”, dvs. i de mellanmänskliga möten som dagligen pågår via telefon, mottagningsbesök och vid vård på sjukhusens avdelningar. I detta möte behöver patienten utrymme för att berätta om sin upplevelse och sitt lidande och möjliggöra ett äkta möte – ett ”vårdande samtal”. Att initialt möjliggöra ett sådant vårdande samtal kan i längden visa sig vara ett kostnadseffektivt sätt att minska antalet kontakter med sjukvården. Vid möten i vården bör personalen komma ihåg att det som för dem är rutin och vardag, kan vara något totalt livsavgörande för patienterna.

Mats Sjöling är verksam vid Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitet, Sundsvall, samt vid Avdelningen för folkhälsa och forskning, Härnösand-Medelpads sjukvårdsförvaltning, och nås på tel. 060-14 85 28, mobil 070-670 27 27, e-post: mats.sjoling@lvn.se

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, anestesiologi och intensivvård, och har titeln ”Experiences of abandonment and anonymity among arthroplastic surgery patients in the perioperative period: Some issues concerning communication, pain and suffering”. Svensk titel ”Upplevelser av övergivenhet och anonymitet under den perioperativa perioden bland patienter med behov av ledprotes”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Tandläkarhögskolan, Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Björn Sjöström, Institutionen för vård och kultur, Högskolan i Skövde.

Det allmänt känt att det är mycket farligt att vara inaktiv och att regelbunden fysisk aktivitet är hälsobringande, förbättrar livskvaliteten och förlänger livet. Hur dessa positiva effekter skapas i kroppen är inte känt. Påverkan på genaktiviteten i hjärta, blodkärl och muskler är förmodligen oerhört viktigt.

I denna studie, den första i sitt slag, visar James Timmons, Carl Johan Sundberg och medarbetare att hundratals gener aktiveras av vanlig cykelträning hos unga män under sex veckor. En del av dessa gener är sannolikt kopplade till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Därför kan rönen från denna träningsstudie vara av betydelse för utvecklingen av nya behandlingsmetoder för sådana sjukdomar.

Det är sedan länge känt att olika människor svarar olika bra på träning, en del är helt enkelt mer lättränade än andra. Vad som framkommer i den aktuella studien är att de som förbättrade sin prestation mest också aktiverar många gener i lårmuskulaturen avsevärt mer. Detta har inte visats tidigare.

Slutligen gjorde forskarna en jämförelse mellan träningens effekter och förhållandet hos patienter med muskelförtviningssjukdomen Duchenne. Det visade sig att det stora flertalet av de gener som tidigare sagts vara specifika för Duchenne i själva verket även aktiveras vid träning. Kanske är det så att muskulaturen hos Duchennepatienterna strävar efter anpassning på ett sätt som liknar det vid träning. Resultaten från denna studie bidrar även till att klarlägga vilka gener som är verkligt unikt påverkade vid Duchenne.

För information kontakta:
Carl Johan Sundberg James Timmons
Inst för Fysiologi & Farmakologi Centrum f Genomik & Bioinformatik
Karolinska Institutet Karolinska Institutet
Carl.j.sundberg@fyfa.ki.se .j.sundberg@fyfa.ki.se> jamie.timmons@cgb.ki.se .timmons@cgb.ki.se>
Tel: 08 52486886 0735 918750

Den DNA-analys för individidentifiering som används rutinmässigt i dag är robust och tillförlitlig. Men DNA från brottsplatser eller masskatastrofer är ibland nedbrutet och tillgängligt i små mängder, vilket ställer höga krav på känsligheten hos den metod som används vid analysen.

– Det är också viktigt att den teknik som används är snabb och enkel att använda för att öka genomströmningen av det stora antal prov som behöver analyseras. Det blir också viktigt med en snabbare metod om kriminalregistret ska byggas ut kraftigt med DNA-prover, säger Anna-Maria Divne.

Vid en rutinanalys analyseras markörer i cellkärnans DNA, där den största variationen mellan människor återfinns. Dessa markörer består av upprepningar i DNA som separeras efter olika längd. Analysen ger ett högt bevisvärde men misslyckas då DNA-materialet är väldigt litet eller nedbrutet. Anna-Maria Divnes resultat visar att med pyrosekvenseringsmetoden, som inte baseras på längdseparation, kan nedbrutet DNA analyseras lättare eftersom DNA-fragment kan göras kortare. Denna metod gör det även möjligt att se varianter och mutationer, vilket kan medföra ett ännu högre bevisvärde. Eftersom DNA bryts ned till kortare fragment med tiden kan det ibland krävas analys av mycket små områden i arvsmassan i nedbrutna material. Då kan analys av enstaka basparsskillnader i DNA med ett miniatyrsystem fungera bättre. Detta så kallade mikroarraysystem, kan processa ett stort antal prov samtidigt.
Men för extremt små mängder eller kraftigt nedbrutet DNA lämpar sig DNA i mitokondrien bättre för analys än kärnans arvsmassa eftersom det finns i ett större antal kopior per cell. Mitokondrie-DNA analyseras i dag rutinmässigt med sekvensering som är en tidskrävande och dyr metod.

– Men genom att använda probe-hybridiseringstypning som ett förtest skulle man snabbt kunna utesluta prov som inte matchar varandra, vilket skulle spara tid och kostnad för sekvenseringsanalysen, säger Anna-Maria Divne.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna-Maria Divne på 018-471 48 01, 070-770 18 71, eller via e-post anna-maria.divne@genpat.uu.se