I Anna Derwingers forskningsarbete har minneskapaciteten testats hos friska personer, de flesta över 60 år gamla. Man jämförde individer som använde egna minnesstrategier med de som tränat minnet med ett klassiskt minnesträningsprogram och framför allt deras förmåga att komma ihåg siffror. Resultaten visar att båda träningsmetoderna gav bättre förmåga att lägga nya nummer på minnet än ingen träning alls. Hos de som använde egna strategier för minnesträning kvarstod dessutom den förbättrade minnesförmågan under längre tid.
I studien undersöktes också förmågan att bevara den memorerade informationen under en längre tid, dvs om träning kan motverka glömska. Gruppen med egna minnesstrategier visade sig komma ihåg signifikant fler nummerkombinationer än de som använt en speciell teknik eller en kontrollgrupp. Dessutom framkom att de deltagare som lärde sig materialet snabbt glömde informationen långsammare än de som tog längre tid på sig.
Åldersskillnader i minnets så kallade plasticitet påvisades inte bara mellan yngre och äldre utan även inom den äldre gruppen med en betydande reduktion bland de allra äldsta.
Avhandling:
Develop your memory strategies!
Self-generated versus mnemonic strategy training in old age: Maintenance, forgetting, transfer, and age differences
Författare:
Anna Derwinger, institutionen Neurotec, Karolinska Institutet, telefon 08-690 58 23, 073-905 17 34 eller e-post: anna.derwinger@neurotec.ki.se
Disputation:
Fredag 29 april, kl. 10, Aulan, Finskt Äldrecentrum, Olivecronas väg 14 (Sabbatsbergsområdet), Stockholm
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-309-4/
Pengarna kommer från Vinnova, Verket för innovationssystem, och ska användas till att bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom området infrastruktur och effektiva transportsystem, ett så kallat Vinn Excellence Center. Totalt kommer den nya forskningsmiljön att omfatta cirka 210 miljoner kronor, tack vare stöd och bidrag från flera medverkande aktörer. Universitetet är nu inbjudna till förhandlingar med Vinnova om det fortsatta arbetet.
– Det är fantastiskt roligt och ett stort erkännande för den forskargrupp som bedriver kollektivtrafikforskning här på CTF, säger Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
SAMOT-gruppen har under de senaste åtta åren bedrivit forskning om kollektivtrafik i samarbete med olika aktörer, såväl regionalt och nationellt som internationellt. Förkortningen SAMOT står för The Service and Market Oriented Transport Research Group.
Forskargruppen studerar bland annat hur resenärer upplever kollektivtrafiken och hur personalen uppfattar verksamheten och sitt eget arbete. Forskarna tittar även på hur kollektivtrafiken bidrar till hållbar utveckling och hur man kan samordna arbetet när olika trafikoperatörer och huvudmän är inblandade. Ett annat forskningsområde rör de spelregler som styr kollektivtrafiksektorn och dess aktörer. Här läggs grunden för de kunderbjudanden som tas fram och därmed för den kollektivtrafik som resenären upplever.
Samarbetspartners i det nya Excellence-centret är, förutom Karlstads universitet, Svenska lokaltrafikföreningen, Stockholms lokaltrafik, Göteborgs spårvägar, Värmlandstrafik, Karlstads kommun, Färdtjänsten i Göteborg och Connex Sverige AB.
– Jag ser fram emot att få starta upp det här arbetet tillsammans med våra partners, säger en glad Margareta Friman, docent i psykologi och projektledare för det nya Excellence-centret.
Förutom Karlstad har ytterligare tre nya Vinn Excellence Center beviljats medel från Vinnova.
– Det är ett mycket glädjande besked och Karlstads universitet är i gott sällskap
med andra starka forskningsmiljöer i Linköping, Lund och på KTH, konstaterar
Christina Ullenius, rektor vid Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Gustafsson, föreståndare för CTF, tfn 0705-90 66 67, eller Margareta Friman, projektledare, tfn 070-558 62 58.
I syfte att förankra en kunglig expansionspolitik fick prästerna en framträdande roll. De kallades till riksdag och bildade där ett eget politiskt stånd. Jämfört med kontinentens ständerförsamlingar var det svenska prästeståndets ställning närmast unik. Vad berodde det på?
Historikern Cecilia Ihse visar i sin avhandling hur prästerna kom att medverka till statens fiskala och militära organisering. I högre grad än andra stater kom den svenska att integrera och nyttja den kyrkliga organisationen i politiska syften. Prästernas uppgifter i staten var dock inte bestämda från början. Riksdagen blev den arena där prästens roll i staten kom att definieras. Konsekvensen blev att religionen politiserades och politiken teologiserades, allt för att tjäna den styrande maktens syften, samtidigt som ett nära samarbete utvecklades mellan präster och kungamakt.
Genom att studera ett äldre samhälles politiska struktur kan vi bättre förstå vårt eget samhälle och omvärld. Det blir då tydligt att föreningen stat – religion har en lång och konfliktfylld historia. För svenskt vidkommande upphörde formellt sett bandet mellan stat och kyrka år 2000, men i fråga om värderingar och moraliska frågor är kyrkan ännu en viktig normbildare. I andra länder finns motsvarande mönster. Bara under de senaste åren har olika lobbygrupper i USA arbetat för att tydligare sätta religionen och kristna värderingar på den politiska agendan. Även i den muslimska världen finns en lång tradition där religionen genomsyrar samhällets politiska dagordning. För att förstå och förklara politiken krävs sålunda insikter om religionens betydelse – och vice versa. Cecilia Ihses avhandling klargör detta samband.
Doktorsavhandlingens titel: Präst, stånd och stat. Kung och kyrka i förhandling 1642 – 1686
Disputation: fredag den 29 april kl. 10.00 i hörsal 8, Hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Daniel Lindmark, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet.
Cecilia Ihse kan nås på telefon 031-13 07 47, 0705-58 94 07 eller e-post cecilia.ihse@historia.su.se
Kontaktallergi och kontakteksem kan orsakas av ämnen som kommer i nära kontakt med huden. Parfymer är den näst vanligaste orsaken till kontaktallergi efter nickel. Studier har visat att 1-2 % av befolkningen är kontaktallergiska mot parfymer vilket innebär att de utgör ett stort kliniskt problem. För en person som är drabbad av kontaktallergi mot ett eller flera parfymämnen är det mycket svårt att undvika kontakt med dessa eftersom i stort sett allt i vår omgivning är parfymerat.
Maria Sköld har i sin avhandling undersökt vad som händer med den allergiframkallande förmågan hos några vanligt förekommande doftämnen då de kommer i kontakt med luft. Linalool, caryophyllen, myrcen och linalylacetat har tidigare inte ansetts orsaka parfymallergi, men de är alla terpener och som sådana benägna att oxidera då de kommer i kontakt med luftens syre.
Analyser visade att alla terpenerna oxiderade vid luftkontakt och att en rad andra ämnen bildades under oxidationens gång. Oxidationen ökade alla ämnenas allergena aktivitet, men till olika grad. Hydroperoxider identifierades i oxiderat linalool och linalylacetat och dessa föreningar visade sig vara starka allergen.
Oxidationsblandningarna från linalool och linalylacetat visade följdaktligen en stark allergen aktivitet, medan övriga terpeners allergena aktivitet påverkades till mindre grad . I en studie på eksempatienter vid sex europeiska kliniker visade sig oxiderat linalool vara en vanlig orsak till kontaktallergi, då 1,7% av patienterna reagerade mot detta.
Avhandlingen visar att luftoxidation är ett fenomen som är viktigt att studera för ämnen som kommer i kontakt med huden. Den visar också att effekten av luftoxidation på den allergena aktiviteten är olika för olika terpener, och måste studeras för varje enskilt ämne. För att kunna minska frekvensen av kontaktallergier mot parfymer är det viktigt att doftämnen med låg allergen aktivitet och med låga koncentrationer av oxidationsprodukter används.
Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2005/maria_skold.shtml
Maria Sköld avser att disputera för filosofie doktorsexamen i kemi med inriktning mot läkemedelskemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln ”Contact allergy to autoxidized fragrance terpenes. Chemical characterization, analysis, and studies of contact allergenic activity”.
Disputationen äger rum den 29 april kl 13.00 i Sal KB, Chalmersområdet, Göteborg
För mer information, kontakta:
Maria Sköld
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet
Tel: 031-772 3849
E-post: maria.skold@chem.gu.se
———————————————————————
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Typ av anläggning, bränsle och sättet man eldar på har stor betydelse för hur förbränningen sker och därmed även vilka föroreningar som bildas. Eftersom hushållens anläggningar saknar reningsutrustning är betydelsen av de processer som styr själva förbränningen helt avgörande för vad som kommer släppas ut från skorstenen. Traditionell vedeldning, framför allt i gamla pannor utan ackumulatortank, anses idag stå för en betydande del av utsläppen av såväl kolväten som partiklar (bl a sot) i Sverige. Det är sedan tidigare känt att exponering för dessa ämnen kan ge upphov till olika typer av skadliga hälsoeffekter såsom andningsbesvär, hjärt/kärl-påverkan och cancer.
Projektet har visat att eldning med träpellets generellt sett ger bättre förbränningsresultat, med mycket låga halter av oförbrända restprodukter, t ex polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och sot, jämfört med vedeldning. Utsläppen av sådana föroreningar från de pelletsanläggningar som idag finns på marknaden är i de flesta fall relativt låga men kan under vissa betingelser öka markant , t ex vid låg nyttjandegrad. Det finns därför fortfarande en stor potential till teknikutveckling för såväl ved- som pelletseldade anläggningar.Förbränningen kan framförallt förbättras genom att den i alla lägen sker vid hög temperatur (över 850-900°C) i värmeisolerade anläggningar och med god tillförsel av luft.
Något som också visats i forskningsprojektet är att en viss del av utsläppen av små partiklar från den här typen av villaanläggningar, oavsett om ved eller pellets eldas, består av mycket små (ca en tiotusendels millimeter) icke-brännbara askpartiklar främst alkalisalter (t ex kaliumklorid och kaliumsulfat) samt vissa spårelement, t ex zink. Hur stor betydelse dessa utläpp har vad gäller sambanden mellan partiklar i omgivningsluften och olika hälsoeffekter är i dag inte klarlagt. Men den totala belastningen på miljön och människors hälsa från användningen av biobränslen är sannolikt väsentligt lägre om modern teknik och bränslen (t ex pellets) används i väl anpassade system jämfört med en stor del av dagens vedeldning.
Fredagen den 29 april försvarar Christoffer Boman, Energiteknik och termisk processkemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Particulate and gaseous emissions from residential biomass combustion. Svensk titel: Partikulära och gasformiga emissioner från småskalig förbränning av biobränslen.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Ingwald Obernberger, Graz Tekniska Universitet, Österrike.
Kontaktinformation
Christoffer Boman nås på:
Energiteknik och termisk processkemi, Umeå universitet
Tel: 090-786 67 56
070-308 48 93
E-post: christoffer.boman@chem.umu.se
– Det är en väldig framgång för svensk skogsforskning. Det här innebär att vi genom Skogforsk och STFI-Packforsk, som koordinerar de skogsindustriella projekten Ecotarget och Sustainpack, lyckats ta hem rollen som samordnare för alla de tre skogligt och skogsindustriellt orienterade forskningsprojekten inom EU:s sjätte ramprogram, säger Kaj Rosén, Skogforsk, som ansvarat för ansökan om Eforwood till EU.
Målet är ett beslutsstöd som kan användas för att utvärdera skogs- och skogsindustrisektorns bidrag till hållbar utveckling från ekonomisk, miljömässig och social utgångspunkter. Det handlar om hela kedjan från skogen till slutkonsument, inklusive återvinning av material och produkter.
– Eforwood syftar också till att öka medvetenheten om skogs- och skogsindustrisektorns betydelse för hållbar utveckling och tillväxt, både bland politiker och i samhället i övrigt, säger Kaj Rosén.
För svensk del omfattar ansökan nya medel för forskning motsvarande ca 24 miljoner kronor under fyra år – att fördelas mellan Eforwoods svenska partner Skogforsk, STFI-Packforsk och SLU. Skogforsks del utgörs av 12 miljoner kronor för analys av transporter, avverkningssystem och råvarukvalitet från hållbarhetsperspektiv och koordination av verksamheten mellan 35 olika forskningsinstitut, universitet och europeiska branschorganisationer som ska delta i projektet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Kaj Rosén, tel: 018-18 85 60, 070-669 70 88.
Malin von Essen, tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67.
Skogsharen finns i hela norra Europa, i Ryssland och Asien. Karaktäristiskt för den är att tillgången varierar regelbundet och på olika sätt i olika regioner, men orsakerna till dessa variationer är fortfarande delvis okända.
I Skottland sker nedgången i antalet djur ungefär vart nionde år. I Norden har man tidigare noterat nedgångar vart fjärde år, men detta mönster verkar sedan 20 år vara svagt eller inte finnas alls. Frågan är om den rävskabb som drog genom landet och drastiskt påverkade rävförekomsten också förändrade förutsättningarna för samspelet när räven väl kom tillbaka.
I sin doktorsavhandling redogör Scott-John Newey bland annat för studier som visar att hälsotillståndet hos harstammar i Skottland påverkas negativt av parasiten.
Fredagen den 29 april kl 10.00 försvarar Master of Science Scott-John Newey, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Population Fluctuations in Mountain Hares: A role for Parasites.
Opponent är professor Bengt-Erik Sæter, Department of Zoology, Norges tekniska och naturvetenskapliga Universitet (NTNU), Trondheim.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå
Mer information: Scott-John Newey, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå (eller Tomas Willebrand, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, tel 090-786 84 28).
Kontaktinformation
Scott Newey .newey@szooek.slu.se>
Genom att under sporspridningsperioden behandla stubbytorna med biologiska eller kemiska preparat kan man minska spridningen av svampen. Avhandlingen behandlar olika aspekter av stubbehandling med det biologiska preparatet pergementsvamp.
Ett problem vid maskinell stubbehandling är att få behandlingspreparatet att täcka hela stubbytan. Eftersom pergamentsvampen är ett levande material som snabbt kan täcka hela ytan även vid ofullständig täckning har det argumenterats att full täckning kanske inte är nödvändig.
I avhandlingsarbetet undersöktes effektiviteten av behandlingen vid olika täckningsgrad. Det visade sig vara viktigt att täcka hela stubben. Effektiviteten av olika isolat av pergamentsvampen jämfördes. Resultaten visade på stor variation. Det finns alltså utrymme för produktutveckling.
I en studie undersöktes om behandling av stubbar från träd som redan var angripna av rotticka vid gallringen kan förhindra eller försvåra spridningen av rottickan. Inga sådana effekter kunde dock observeras. Däremot visade det sig att gallringsingreppet i sig kan betyda en risk för ett snabbt spridningsförlopp i det kvarvarande beståndet, eftersom svampen sprider sig snabbare i rötter av stubbar än i rötter av träd.
I Sverige förekommer två arter av rotticka, en som nästan uteslutande angriper gran och som finns i hela landet, och en som är vanlig i de södra delarna av landet och som angriper gran, tall, björk, lärk med flera trädslag. Varför den sistnämnda inte finns i norra Sverige är okänt, men det kan bero på den lägre temperaturen i denna del av landet. Avhandlingen ger dock inget slutgiltigt svar på frågan. Om en eventuell temperaturhöjning skulle göra att denna svamp flyttar sig längre norrut, kan tall och andra trädslag i norr, som idag är relativt förskonade från rottickeangrepp, komma att angripas i högre grad.
Fredagen den 29 april kl 09.00 försvarar jägmästare Mattias Berglund, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, sin avhandling med titeln ”Infection and growth of Heterobasidion spp. in Picea abies – Control by Phlebiopsis gigantea stump treatment”. Opponent är professor Gaston LaFlamme, Canadian Forest Service, Quebec, Kanada.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Lokal: Craafordsalen, SLU i Alnarp.
Mer information: Mattias Berglund, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, 040-41 51 86, 070-251 38 50
E-post: Mattias.Berglund@ess.slu.se
Den konstnärliga utvecklingen för operasångare är en komplex process där hälsan, professionellt kunnande, personlighet och sociokulturella värden är viktiga faktorer. Maria Sandgren har i sin avhandling i psykologi studerat operasångare ur ett psykologiskt perspektiv
De högt ställda kraven på scenframträdandet påverkade hälsan. Det gäller oron för både den sångliga förmågan och de höga kraven från publik, kollegor och sig själv. Det gjorde även att lusten glömdes bort. Ett annat orosmoment var att rösten skulle försvinna pga sjukdom.
De höga kraven på prestation märkte Maria Sandgren när hon studerade hur sånglektionerna påverkade välbefinnandet. Genom bland annat mätningar av stresshormoner visade det sig att amatörsångare upplevde mer välbefinnande jämfört med professionella sångare. Detta beror troligen på att professionella strävar efter hög sångteknisk prestation å yrkets vägar, medan amatörer tog sånglektioner för personlig utveckling och för att lösa känslomässiga blockeringar.
Maria Sandgren har jämfört operasångares personlighet med elitstudenter vid en prestigefylld handelshögskola med en relativt likadan personlighetsprofil, trots utbildningarnas mycket olika inriktning (konstnärlig respektive traditionellt akademisk). Båda grupperna var utåtriktade, spänningssökande, impulsiva och drivna till sina karaktärer.
För nå en hög nivå av operaexpertis krävs både röstlig förmåga och musikalitet men även övning. Den röstliga talangen upptäcks oftast i tonåren. Under utbildningen till operasångare utvecklas studenternas sociala kompetens. Att arbeta konstnärligt och prestationsinriktat gjorde också att operastudenterna konfronterades med egna tillkortakommanden och styrkor. Slutsatsen är att olika förmågor och inlärda färdigheter samspelar med personlig utveckling, dvs. självbilden förändras parallellt med att de egna färdigheterna utvecklas och vice versa.
Doktorsavhandlingens titel: Becoming and being an opera singer: Health, personality and skills
Disputationen äger rum fredag den 29 april kl. 10.00 i David Magnussonsalen, Psykologiska institutionen, Frescati hagväg 8. Opponent är Anders K. Ericsson, Psychology Department of Florida State University.
Kontaktinformation
Maria Sandgren kan nås på telefon 08 – 16 39 13 (Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), 073 – 71 70 777 eller e-post msn@psychology.su.se.
– Den här publiceringen är en stor grej eftersom tidningen vänder sig till alla som är intresserade av fysik. Mitt arbete är alltså ansett som intressant för alla fysiker, inte bara för specialister, säger Ola Wessely.
Den metod som han har uppfunnit handlar om att simulera vad som händer när man belyser ett material med röntgenstrålar, för att få reda på viktiga egenskaper hos elektronerna. Till exempel kan man se hur de skapar de kemiska bindningarna som håller ihop atomerna i materialet.
En röntgenstråle som exciterar en elektron från corenivå (det vill säga en elektron hårt bunden till atomkärnan) blir absorberad. I den processen påverkas det omgivande molnet av valenselektroner (elektroner som inte är bundna till en enskild atomkärna).
Ola Wesselys har simulerat hur en elektron i en corenivå i grafit absorberar en röntgenfoton och hur detta påverkar valenselektronerna. Metoden behandlar både kristallstrukturen och hur den exciterade elektronen påverkar de andra elektronerna på ett lämpligt sätt. Detta är en förbättring från det vanliga antagandet att interaktionen mellan elektroner kan försummas.
Bild finns på http://info.uu.se/press.nsf/F2F185CCE03B9876C1256FEB00265CC6/$File/G7.jpg
Bildtext: Figuren illustrerar röntgenabsorbtion. Den blå kulan är en atom som har fått en elektron i en corenivå exciterad av en röntgenfoton. Den blå färgen illustrerar låg elektrontäthet och orange hög elektrontäthet. De röda kulorna är atomer i en grafitkristall.
Kontaktinformation
Ola Wessely, tel: 018-471 58 67, mobil: 070-26 26 952, e-post: ola.wessely@fysik.uu.se
Länk till Physical Review Letters: http://prl.aps.org
Mat för Livet syftar till att öka jordens livsmedelsproduktion, höja kvaliteten på livsmedel, förbättra folkhälsan och producenternas livsvillkor, bevara och utveckla landskapets estetiska och rekreativa värden samt återställa naturvärden utan att belasta miljön.
Projektet startade 2004 för att belysa livsmedelsförsörjningen och dess konsekvenser ur ett globalt perspektiv. Målet har varit att utifrån svensk livsmedelssektor och livsmedelsforskning utarbeta visioner som underlag för framtida forskning och utveckling. Forskarna kommer från olika discipliner och livsmedelsförsörjningen har belysts ur ett ekonomiskt, socialt, tekniskt, ekologiskt och internationellt perspektiv. Framtidsbilderna har diskuterats med beslutsfattare inom näringsliv, konsumentorganisationer, forskning och myndigheter.
Framsynen har initierats av forskningsrådet Formas och KSLA i samarbete med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Livsmedelsindustrierna
Några av de spännande framtidsbilderna:
Människor och mat på drift
Linley Chiwona Karltun:
Människor som flyttar från ett land till ett annat tar både med sig sin matkultur samtidigt som de får en ny matkultur. Hur stor roll har maten i dessa människors liv och vad vet vi om dessa människors hälsa idag och om 20 år? Vad händer med människors matvanor när de flyttar från ett land till ett annat? Vad händer när de inte kan ta del av det nya samhället med dess matkultur och råvaror samtidigt som de inte hittar de råvaror som de använde i det land de kom ifrån? Hur påverkas deras hälsa av det? Jag är själv en av de cirka en miljon invandrare som finns i Sverige idag och är bekymrad över att det i Sverige saknas forskning om invandrare och deras matvanor och hälsa. Vi behöver forskning som kan ge ett modernt hälsosystem som återspeglar den mångfald av människor som finns i Sverige.
Linley Chiwona Karltun, Inst för landskapsplanering, Linley.Chiwona.Karltun@lpul.slu.se, SLU, 018-67 27 57,
Mat och landskap 2025 – eller ingenting alls
Niklas Cserhalmi:
Matproduktion och njutbara landskap förutsätter varandra, det ena kan inte överleva 2025 utan det andra. Om det ska finnas bönder kvar i Sverige 2025 måste de producera sådant som vi konsumenter vill ha, och det finns en ökande efterfrågan på upplevelser av landsbygd, exempelvis öppna landskap och vilda rovdjur. Många av oss konsumenter kan tänka sig att betala bondehushållen för att producera detta. Men för att de upplevelser vi har av landsbygden ska vara positiva krävs en koppling mellan upplevelsen och en känsla av ”naturlighet” och ”genuinitet”. Ett öppet landskap är inte lika mycket värt om det sköts av landskapsentreprenörer, som kan liknas vid städfirmor, som om det sköts av bondehushåll. Och den betade hagen är inte lika mycket värd om djuren som går där inte är produktionsdjur utan landskapsvårdare som skjuts och grävs ner när de gjort sitt jobb med att beta av marken.De njutbara landskapen behöver således produceras av bönder för att överleva, på samma sätt som bönder behöver producera njutbara landskap för att kunna överleva. Landskapsproduktion räddar således kvar bondenäringen i Sverige.Niklas Cserhalmi, Avd för agrarhistoria, SLU, niklas.cserhalmi@ekon.slu.se, 011-16 08 11
Yoghurt mot pollenallergi, finns det om 20 år?
Alejandra Vásquez:
Bröd mot urinvägsinfektioner, juice mot bröstcancer, yoghurt mot pollenallergi, berikad pizza för att motverka diabetes, malmöitisk ”vitaminkryddad” falafel, naturläkemedel, nej! ”functional food” heter det, möjligheterna är många i bakteriernas värld. Idag använder vi i allt större utsträckning livsmedel inte bara för mättnad och näringstillförsel utan också för att öka vårt välmående. Varför då inte bara tillverka tabletter som innehåller bakterier i stället för att tillsätta dem i ett livsmedel? Bakterien måste vara levande för att kunna ha någon positiv effekt och den har svårt att överleva i en tablett. Däremot går det utmärkt att tillföra levande organismer som t ex bakterier i ett livsmedel så att de gör nytta i vår kropp. Om 20 år kan urvalet av dessa funktionella livsmedel spela en väsentlig roll i kampen mot infektioner, miljöförstöring, allergier och obotliga sjukdomar. Med bakterierna i fokus i form av probiotika, dvs levande bakteriekulturer som påverkar tarmens bakterieflora i positiv riktning, är möjligheterna oändliga. Fantasin är det enda som begränsar oss.
Alejandra Vásquez, Avd för livsmedelsteknologi, LTH, alejandra.vasquez@livsteki.lth.se, 046-222 83 26
Övriga forskare i Mat för Livet:
Charlotte Alklint, Livsmedelsteknik, Lund, charlotte.alklint@livstek.lth.se
Barbro Beck-Friis, SLU, Uppsala, barbro.beck-friis@omv.slu.se
Anders Bengtsson, Lunds Universitet, anders.bengtsson@fek.lu.se
Johanna Berlin, SIK, Göteborg, jbe@sik.se
Susanne Johansson, SLU, Uppsala, susanne.johansson@evp.slu.se
Markus Larsson, markus.larsson@mdh.se
Cecilia Mark-Herbert, SLU, Uppsala, cecilia.mark-herbert@ekon.slu.se
Annika Olsson, Lunds Tekniska Högskola, annika.olsson@plog.lth.se
Frédéric Prothon, prothon@telia.com
Lena Rimsten, Cerealia, Årsta, lena.rimsten@cerealia.se
Frode Slinde, Göteborgs Universitet, frode.slinde@nutrition.gu.se
Jacob Östberg, Stockholms Universitet, jo@fek.su
Styrgrupp:
Lisa Sennerby Forsse, Forskningsrådet Formas
Antonia Axelsson Johnson, Axel Johnson AB
Agneta Dreber, Livsmedelsföretagen
Christina Fjellström, Uppsala universitet
Caroline Trapp, Lantbrukarnas Riksförbund
Louise Ungerth, Konsumentföreningen i Stockholm
Annika Åhnberg, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Projektgrupp:
Barbro Bragman, Coop
Johan Carlsten, Chalmers tekniska högskola
Bruno Nilsson, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Peter Sylwan, vetenskapsjournalist, Killestorp
Annika Åhnberg, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Kontaktinformation
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se eller
Helle Rosencrantz, KSLA, 08-5454 7701, helle.rosencrantz@ksla.se
– Dokumentet ger Lunds universitet en uttalad etisk grund för verksamheten och en vägledning till hur enskilda etikfrågor ska relateras till grunden. Det ger förslag till vad etiska samtal kan ta upp och vilka etiska vägval forskare och forskning kan råka in i, säger universitetets rektor Göran Bexell.
Dokumentet vänder sig till alla anställda och till studenter som studerar vid Lunds universitet och det speglar variationen och komplexiteten vid etiska problem som kan tänkas dyka upp.
Riktlinjerna är uppdelade i tre delar. I den första behandlas universitetsverksamhetens allmänna värdegrund och bindande lagstiftning.
– Som universitet verkar vi i en världsvid och europeisk värdegemenskap. Intellektuell frihet och akademisk integritet är centrala värden, säger Göran Bexell.
I dokumentets andra avsnitt berörs särskilt forskarna och forskningen och i det tredje utvecklas en modell för etiska ställningstaganden. Dokumentet tar upp konkreta situationer där etiska frågor och ställningstaganden ställs på sin spets. Universitetets anställda och studenter får ett underlag till samtal om etikfrågor och en vägledning om vilka frågor de bör ta ställning till för att kunna bena upp ett etiskt dilemma.
I en bilaga till dokumentet om etiska riktlinjer finns en samling exempel på hur universitetet beslutat i ett antal ärenden där beslutsfattaren har varit tvungen att göra etiska ställningstaganden. Exempelsamlingen kommer att utökas successivt och innehåller hittills exempel på forskningsfusk och hantering av donationer.
Vägledningen som har plockats fram av bland andra professor Carl-Gustaf Andrén, rektor Göran Bexell och prorektor Ann Numhauser-Henning, kommer så småningom att läggas ut på universitetets hemsida.
Kontaktinformation
För ytterligare information tala med Göran Bexell, Lunds universitets rektor och professor i etik, på telefonnummer 046-222 70 01
Carin Björngren Cuadra vill med sin avhandling försöka förstå och problematisera samspelet mellan vårdgivare och patient i ett mångkulturellt samhälle. Hon verkar inom det relativt nya forskningsfältet som brukar kallas Migration, välfärd och hälsa. Avhandlingsarbetet har gjorts i samarbete med tre uppdragsgivare – utbildningsområdet IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer) och Odontologiska fakulteten på Malmö högskola samt Arbetslivsinstitutet.
– Genom att studera praktikerna vill jag begreppsliggöra vad de faktiskt gör. Avhandlingen är ett försök att systematisera praktiskt kunnande och göra den gripbar, säger hon.
Frågan om det mångkulturella är central och motsättningen mellan likabehandling och särbehandling intresserar Carin Björngren Cuadra:
SAMTAL I SAMSPEL
– Många av de tandhygienister jag observerat och intervjuat löser detta mycket snyggt. I samspel med patienten sker viss särbehandling, små ändringar i arbetet, för att möta varje patient på rätt nivå. Det finns ingen färdig mall för hur det här ska fungera, utan allt avgörs hela tiden i samspel mellan patient och vårdgivare. Vårdgivaren har det största ansvaret att ”bjuda upp” till samtal, eftersom han eller hon är den av de två aktörerna som har mest makt.
Avhandlingen diskuterar också frågan om vårdens stereotypa bilder av vad en invandrarpatient är. I artiklar, läroböcker och andra texter till vårdpersonal framställs ofta ”invandrarpatienten” som problematisk att vårda och styrd av ”kultur”.
– Bilden av en så kallad invandrarpatient är ofta att det är en fattig och besvärlig person som inte förstår och som inte är motiverad till vård. En invandrarpatient blir automatiskt problematisk. Självklart stämmer inte den här bilden in på alla; då blir följden istället att patienten blir antingen osynlig eller anses som ”svensk”.
KULTUR EXKLUDERAR
Användningen av begreppet ”kultur” är en annan viktig aspekt. Ordet används ofta, anser Carin Björngren Cuadra, för att beskriva ett utanförskap och blir ett sätt att exkludera en person.
– Kultur är inte ett oföränderligt bagage som styr en människas sätt att tänka och handla utan omvärderas och förändras hela tiden i mötet med det omgivande samhället och i samspel med andra. Därför gäller det att vara lyhörd för patientens handlings- och formuleringsförmåga i varje enskilt fall.
Carin Björngren Cuadra har i sitt avhandlingsarbete analyserat tandhygienisters arbete utifrån två analytiska ingångar. Dels har hon genomfört ett 40-tal intervjuer med patienter samt djupintervjuer med sex tandhygienister, dels gjort observationer på flera olika kliniker. Observationerna har varit antingen ”deltagandeobservationer” då hon fört anteckningar, eller videodokumenterade observationer.
– Jag har velat se hur tandhygienister förstår och förklarar sitt arbete i möte med människor från andra länder, alltså hur de förhåller sig till den etniska mångfalden. Resultatet pekar på en utvecklingspotential – här finns många goda exempel som jag hoppas ska komma till nytta för andra praktiker som möter patienter i vardagen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carin Björngren Cuadra på telefon 040 – 10 95 03 eller 0735 – 60 05 12.
Malaria dödar omkring en miljon afrikanska barn varje år, och är därmed den vanligaste dödsorsaken hos afrikanska barn under fem års ålder. Varje dag avlider 3000 barn i denna sjukdom, de som överlever löper risk att drabbas av neurologiska skador som bland annat kan ge koncentrations- och inlärningssvårigheter.
Gravida kvinnor och deras ofödda barn är också speciellt sårbara för malariainfektionen, som orsakar spontanaborter, för tidigt födda barn och uttalad blodbrist hos både mor och barn. Nyligen publicerad forskning visar dessutom att det finns mera malaria i världen än vad man tidigare har trott.
Malaria är ett komplext problem som kräver många olika angreppssätt, det behövs nya läkemedel, vaccin och flera människor behöver tillgång till myggnät och hälsosystem. För att olika angreppsätt som krävs ska kunna fungera på plats krävs också att malariaforskare i de länder där sjukdomen förekommer bedriver forskning på en hög nivå och därmed är kapabla att effektivt utvärdera insatserna.
– Det är dags att föra upp malaria högt på den internationella politiska agendan för att säkra det stöd och engagemang som är nödvändigt, både i Afrika och i den rika världen, påpekar malariaforskaren Andreas Heddini.
Multilateral Initative on Malaria (MIM) har sedan 1997 arbetat med att specifikt stärka afrikanska malariaforskare för att främja forskning som kan leda till bättre kontrollåtgärder i de afrikanska länderna. MIM-sekreteriatet, som för närvarande ligger vid Stockholms Universitet och Karolinska Institutet, arbetar för närvarande med en rad aktiviteter tillsammans med andra malariaorganisationer inkluderande Roll Back Malaria Partnership och Afrikanska Unionen (AU).
– Multilateral Initative on Malaria och Afrikanska Unionen arbetar tillsammans för att lyfta malariafrågan i afrikanska parlament och regeringar och uppmanar gemensamt representanter från alla samhällssektorer världen över att uppmärksamma och åtgärda den situation där vi nu ser motsvarande en tsunami-katastrof per månad i malariadödsfall, säger Andreas Heddini.
För kontakt med Dr. Andreas Heddini ring 08-16 10 95, 070-281 84 54 eller mejla andreas.heddini@mim.su.se
Kontaktinformation
För mer information om malaria se:
Multilateral Initiative on Malaria
http://www.mim.su.se/amd2005
http://www.mim.su.se
Roll Back Malaria Partnership
http://www.rbm.who.int/amd2005/index.html
Regional Events
http://www.rbm.who.int/amd2005/events_regional.htm
International Events
http://www.rbm.who.int/amd2005/events_international.htm
Suggested activities
http://www.rbm.who.int/amd2005/activities.htm
African Union
www. http://www.africa-union.org/home/Welcome.htm
I denna avhandling argumenterar Daniel Seldén för uppfattningen att kritisk realism, en relativt ny vetenskapsfilosofisk riktning, erbjuder en djupare syn på verklighetens natur respektive på vetenskapens förmåga att producera kunskap. Den nya riktningens grundläggande ontologiska realism uttrycker sig bl.a. i dess uppfattning om att de verkliga objektens egenskaper är oberoende av våra kunskaper om dem. Däremot är våra kunskaper om verkligheten alltid beroende av tidigare förförståelser, teorier, teknologier, etc., vilket gör att de måste betraktas som felbara. Den kritiska realismen ansluter sig alltså, vid sidan av dess ontologiska realism, till en fallibilistisk epistemologisk relativism som erkänner att verklighetens objekt och deras kausala krafter kan visa att våra kunskaper om den är felaktiga. I avhandlingen analyseras tre olika teoretiska perspektiv om hur verkligheten är uppbyggd och hur den skall studeras. Huvudargumentet i avhandlingen är att positivism likaväl som radikala former av relativism är informerade av ontologier som reducerar verkligheten till empiriska respektive diskursiva termer.
För att belysa avhandlingens mer abstrakta, teoretiska argumentation ger författaren en illustrativ beskrivning av det aktuella forskningsläget när det gäller ett fenomen som anorexia nervosa just därför att det är vetenskapligt omstritt. Denna illustration syftar till att skapa en förståelse hos läsaren för att ett fenomen kan orsakas av flera samtidiga men relativt självständiga mekanismer. I fallet med anorexia nervosa är dessa mekanismer av biologisk, psykologisk och social art. Existensen av flera relativt självständiga orsakande mekanismer i olika verklighetsnivåer är en av den kritiska realismens huvudpoänger, och den menar att både positivism och relativism missar detta viktiga faktum.
Avhandlingen är viktig för alla som är intresserade av vetenskapligt grundläggande frågor, inte minst för dem som försöker överskrida vetenskapens nuvarande disciplingränser. Speciellt är avhandlingen intressant för alla som upplever ett behov av att leverera komplexa, dvs. ej reduktionistiska, orsaksförklaringar som bygger på ett pluralistiskt närmande till verklighetens objekt, vare sig dessa är naturliga eller sociala.
Avhandlingens titel: OM DET SOM ÄR – ontologins metodologiska relevans inom positivism, relativism och kritisk realism
Avhandlingsförfattare: Daniel Seldén , tel. 031-13 08 98 (bost.), 031-773 4832(arb.)
e-post:.daniel.selden@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Berth Danermark, Örebro
Tid och plats för disputation: Fredagen den 29 april 2005 kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Dagens lagstadgade kemiska analyser fokuserar endast på totalhalten av sju olika metaller i slammet. Men avhandlingen visar att det inte är tillräckligt, eftersom metallers giftighet påverkas av många andra faktorer som till exempel klimatet, surhetsgraden samt samverkan med andra substanser.
För att avgöra hur människan i slutänden kan påverkas har han utsatt växter som sallat, rädisor och vete samt även hoppkräftor för slammet och dess lakvatten, och därefter noterat bland annat tillväxt och metallupptag. Han konstaterar att metallhalterna i lakvattnet kan vara så höga att det är akut giftigt. Slammet bör i de fallen inte användas som gödningsmedel i jordbruk och med försiktighet för fyllnad eller som jordförbättringsmedel.
För att minska giftigheten har man inom avloppsbranschen prövat pellettering som en lämplig metod att behandla slammet. Det är inte lämpligt, enligt Bengt Fjällborg, som med biologiska testmetoder visar att slam i form av pellets tvärtom är mera giftigt än ursprungsslammet.
Zink och koppar är enligt avhandlingen de metaller som sannolikt har störst betydelse för giftigheten. De är också bland de metaller som används mest i samhället.
Slam från reningsverk spelar en viktig roll i ett kretsloppsanpassat samhälle. Även om studierna visar att slammet ofta håller dålig kvalitet, understryker Bengt Fjällborg att det finns utvägar.
– Det politiska målet att nå en hållbar utveckling innebär att vi måste hushålla med energi- och naturresurser. Därför har politikerna anvisat att samhället ska recirkulera fosfor och andra näringsämnen som finns i avloppsslammet. Och det är möjligt för slam från flera reningsverk. För andra kan det vara möjligt att till exempel rena slammet med biologiska metoder, separera urin redan i toaletterna eller att utvinna näringsämnena från slammet, säger han.
Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2005/bengt_fjallborg.shtml
Bengt Fjällborg fick 2004 branschorganisationen Svenskt Vattens VA-forskstipendium.
Bengt Fjällborg disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i tillämpad miljövetenskap. Avhandlingen heter ”Hazard assessment of heavy metals in sewage sludge”. En sammanfattning av avhandlingen finns här: miljo.gu.se/personal/bf/abstract.pdf
Disputationen äger rum onsdagen den 27 april kl. 10-12, Stora föreläsningssalen i Botan-huset, Carl Skottsberg gata 22 B, Göteborg
För mer information, kontakta:
Bengt Fjällborg
Institutionen för miljövetenskap och kulturvård Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 37 86, 0702-55 05 18
E-post: bengt.fjallborg@miljo.gu.se
———————————————————————
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
