Solceller omvandlar solljus till elektricitet och kan monteras till exempel på hustak. I dag är elektricitet från solceller dyr, men tekniken som bygger på halvledarmaterialet CIGS (kopparindiumgalliumdiselenid) är lovande för att sänka priset på solcellsel. I CIGS-solceller utgör CIGS en av fem mikrometertunna filmer på en glasskiva.
Målet med Jonas Malmströms avhandling är en bättre förståelse av hur CIGS-solceller fungerar. Med en bättre förståelse kan man optimera cellernas verkningsgrad och sänka tillverkningskostnaden. Jonas Malmström har särskilt undersökt hur CIGS-filmen kan göras ännu tunnare än dagens 1,5 mikrometer utan att verkningsgraden försämras alltför mycket.
Hans resultat visar att verkningsgraden kan ökas i solceller med 0,5 mikrometer tjocka CIGS-skikt genom att en av filmerna på glasskivan ersätts med zirkoniumnitrid och ett kontaktskikt av molybdendiselenid läggs till.
– Detta öppnar en ny möjlighet att tillverka högeffektiva CIGS-solceller med betydligt tunnare CIGS-filmer. Eftersom CIGS-filmen är det skikt som kostar mest kan det leda till sänkta tillverkningskostnader för CIGS-solceller totalt sett, säger Jonas Malmström.
Kontaktinformation
Jonas Malmström, tel: 018-471 72 50, mobil: 0706-79 04 23, e-post: jonas.malmstrom@angstrom.uu.se
Birgitta Sahlin beskriver i sin avhandling i pedagogik tio speciallärares respektive specialpedagogers upplevelser av att handleda kollegor i skolan under slutet av 1990-talet. Handledningsfunktionen hade då införts som ett pedagogiskt verktyg för förändring av skolans inre arbete. Studien visar på vilka möjligheter och hinder som finns. Materialet består dels av intervjuer, dels av en granskning av den utredning som föregick reformeringen av speciallärarfunktionen 1990.
Det framgår av de intervjuade att de tar hänsyn till både kollegors och elevers situation i skolan. Studien visar också att det finns yrkesmässiga gränser för pedagogen i handledningssituationen. Det som rör omtanke utgör t.ex. ett område som tangerar ett terapeutiskt arbete. Det kräver en medveten närvarokänsla och ställer höga pedagogiska och didaktiska krav på handledaren i samtalssituationen.
Avhandlingen är av intresse för studerande både inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen och i den grundläggande lärarutbildningen samt för beslutsfattare och yrkesverksamma inom skolans område.
Birgitta Sahlin är universitetsadjunkt vid Lärarhögskolan i Stockholm och har tidigare varit verksam som speciallärare. Hon har också arbetat med utvärdering av såväl kommunal som statlig projektverksamhet.
Birgitta Sahlin kan nås på 08-737 59 39
De har fokuserat på kundernas verkliga bytesbeteende och delat in dem i tre kategorier: vanligt bytande, frekvent bytande och churn.
– Det här är uttryck med helt olika betydelse. Det är viktigt att veta vad de står för, för att också förstå kundernas beteende och drivkrafterna bakom beteendena, säger Inger Roos, docent vid Karlstads universitet och bosatt i Jakobstad, Finland.
Forskarna har funnit vad de kallar triggers, det vill säga kundernas känslighet för olika element hos operatörerna. Genom större kunskap om vilka triggers som styr kundens beteende är det nu lättare att förstå vad som gör kunder lojala respektive illojala mot en operatör.
Det forskarna kallar vanligt bytande beror på att kunderna är missnöjda med den operatör de har, eller så byter de för att de har fått andra behov.
Frekvent bytande står för kunder som byter till synes helt utan orsak.
– Paradoxalt nog så byter dessa kunder operatör oftast, säger Inger Roos.
Forskarna har försökt förstå varför det är så här. De har tittat närmare på lojalitetsbegreppet, vad kunderna upplever och varför de känner så. Kunderna inom gruppen frekventa bytare shoppar runt bland teleoperatörer för att försöka ta reda på hur något förhåller sig. De har en fördom mot/missuppfattning om en teleoperatör och byter runt för att testa/göra sig av med sin missuppfattning.
– Det handlar ofta om pris, och det är ofta riktat mot marknadsledaren. Kunden gör en resa från marknadsledaren via olika konkurrenter och tillbaka till den marknadsledande operatören. Operatörerna måste förstå dessa missuppfattningar eller fördomar för att också förstå kundernas agerande, säger Inger Roos.
Den tredje formen av bytande kallas churn. Det är ett internationellt uttryck som ibland felaktigt får stå för alla former av bytande. Forskarna Inger Roos och Anders Gustafsson anser att det är viktigt att termen churn används i rätt sammanhang.
– Churn står för en nedgång i volym från kundens sida. Men det handlar om att kunderna inte använder sin mobil, inte att de är missnöjda med operatören. Mobilen kanske var ur bruk ett tag, kunden kanske bodde utomlands eller någon annan neutral orsak. Churn är därför inget problem för kunden, men registreras av de flesta telebolag som en form av dislojalitet.
Varför är det då viktigt att dela in kundernas bytande i olika grupper, efter deras skäl?
– Utifrån våra resultat kan företagen mäta kundernas känslighet och få ökad förståelse för hur kunderna kommer att agera. De nya resultaten ger en större kunskap om vad som ska mätas för att förstå stabiliteten i kundrelationerna, säger Inger Roos.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna docent Inger Roos tfn +358 40 584 16 04 och e-post: inger.roos@ihroos.fi.
Richard Gyllencreutz har i sin doktorsavhandling vid Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms universitet studerat havsmiljöns utveckling i östra Nordsjön efter inlandsisens tillbakadragande för 12 000 år sedan. Studien bygger på en detaljerad undersökning av en 32 meter lång sedimentkärna från Skagerrak, samt tolkning av tvärsnittsbilder av havsbotten från akustiska profiler.
Sedimentens ålder i kärnan bestämdes genom 27 kol-14 dateringar. Förekomsten i kärnan av is-transporterad sand visar att glaciärisen slutade kalva isberg i Skagerrak för 10 700 år sedan. I Skagerrak avsattes mellan 11 300 och 10 300 år sedan leriga sediment som transporterats av smältvatten från Baltiska Issjön tvärs över mellersta Sverige. På grund av den ojämnt verkande landhöjningen, flyttade det huvudsakliga utflödet av smältvatten och dess sedimentavsättning söderut längs den svenska västkusten. För 10 300 år sedan avtog den smältande inlandsisens påverkan på sedimentavsättningen i Skagerrak, och sedimenten dominerades av inflöde från Atlanten och Norra Jyllandsströmmen.
En abrupt förändring mot grövre kornstorlekar för 8 500 år sedan markerar tidpunkten då strömmarna i östra Nordsjön tog sin moderna form. Detta berodde på att Engelska Kanalen, Öresund och Bälten öppnades, och att inflödet av Atlantvatten ökade. I samband med detta bildades också Södra Jyllandsströmmen. Magnetiska mätningar av sedimentkärnan visar att sedimenten under de senaste 8 500 åren främst har kommit från Atlanten och Nordsjön, med varierande bidrag från Södra Jyllandsströmmen, Östersjön samt strömmarna längs västra Sverige och södra Norge. Dessa resultat utgör en viktig grund för fortsatta studier av Skandinaviens klimatutveckling.
Doktorsavhandlingens titel: Holocene and latest glacial paleoceanography in the north-eastern Skagerrak.
Disputationen äger rum fredag 15 april kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är seniorgeolog Reidulv Bøe, Norges Geologiske Undersøkelse, Norge.
Richard Gyllencreutz kan nås på tfn 08-674 77 25 eller e-post: richard.gyllencreutz@geo.su.se (Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm)
Förhållandevis få av de företrädesberättigade arbetstagarna återanställs
Inom LO:s avtalsområden erhöll knappt 33 procent av de uppsagda återanställning i kraft av sin företrädesrätt, medan motsvarande andel inom TCO/SACO:s avtalsområden var cirka tio procent. Två tredjedelar av arbetsgivarna uppgav att ingen i åldern 45 år eller äldre blev återanställd i kraft av sin företrädesrätt.
Brist på tillräckliga kvalifikationer den vanligaste orsaken till att företrädesberättigade inte återanställs
Både offentliga och privata arbetsgivare var kritiska till regeln om företrädesrätt. Arbetsgivarna ansåg att reglerna är krångliga att tillämpa och utgör ett hinder för flexibilitet och rekrytering av önskad kompetens. När nya behov av arbetskraft uppstod uppgav arbetsgivarna att de i första hand tillgodosåg dessa genom att anställa annan arbetstagare än den företrädesberättigade. Den vanligaste orsaken till att företrädesberättigade arbetstagare inte blev återanställda var att de saknade tillräckliga kvalifikationer för anställningen. I vissa fall uppfyllde arbetstagarna kvalifikationerna för befattningen vid uppsägningen, men inte de krav som ställdes för befattningen när det blev aktuellt med nyanställning. Kompetensutveckling kan alltså vara viktigare för arbetstagares anställningstrygghet än företrädesrätten till återanställning.
Bakgrund och metod
Reglerna om företrädesrätt gäller arbetstagare vars anställningar upphör pga arbetsbrist. Till grund för rapporten ligger en enkät som skickats till personalansvariga hos privata och offentliga arbetsgivare. Urvalet baserades på varsel om uppsägningar hos länsarbetsnämnderna under 1999. Från dessa gjordes ett obundet slumpmässigt urval. Enkätens 224 svar innebär en svarsfrekvens på 85 procent.
Kontaktinformation
Rapport 2005:4 ”Varslad, uppsagd, återanställd. Företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS i praktisk tillämpning” är skriven av Carin Ulander-Wänman, Umeå universitet.
Om du vill veta mer kontakta Carin Ulander-Wänman på telefon: 090-786 71 15 eller via e-post: carin.wanman@jus.umu.se.
Att lämna evighetsträd på hyggen har blivit en vanlig företeelse i skogbruket. Träden är tänkta att stå kvar enskilt eller i grupp för att bevara/öka den biologiska mångfalden. De konkurrerar dock med den nya skogen som växer upp på hygget. Rikard Jakobsson har skattat den produktionsförlust i den nya skogen som uppstår till följd av konkurrens från de gamla träden. Effekten varierade med avståndet från evighetsträden och även med bördigheten (ståndortsindex). På mindre bördiga marker var effekten större än på bördigare.
De kvarlämnade trädens tillväxt efter friställning undersöktes också. Dessa reagerade tydligt på friställning trots att de i vissa fall var över 250 år gamla. Efter friställning växte trädens grundyta (tvärsnittsarea i brösthöjd) med en faktor om 2,5 gånger tillväxten före friställning.
Även effekten av kantzoner på produktionen undersöktes i tallskog på sandig mark med 60-åriga bestånd gränsande till 20-åriga. Produktionen i det yngre beståndet i en zon inom 5 meter från det äldre beståndet var 10 procent av produktionen på avstånd längre bort än 5 meter. I den äldre skogen uppvisade kantzonen en högre produktion än längre in i beståndet och indikerade en kompensation för förlusten i den yngre skogen.
Torsdagen den 15 april kl 13.00 försvarar jägmästare Rikard Jakobsson, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Growth of Retained Scots Pines and Their Influence on the New Stand (Kvarlämnade tallars tillväxt och deras inverkan på det nya beståndet).
Opponent är Professor Jari Hynynen, METLA, Vantaa, Finland.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Rikard Jakobsson, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 86 23, 070-651 66 81.
E-post: rikard.jakobsson@ssko.slu.se
Ingela Rydströms avhandling – med rubriken ”Jag vill också ha en hund…” – visar att barn med astma i allmänhet strävar efter ”ett normalt liv”, dvs. att kunna göra samma saker som friska barn. Barnen berättar att det blir möjligt när de känner tillit till sin egen kunskap om hur sjukdomen kan hanteras, när de känner att andra människor vill hjälpa dem och när de känner tillit till sina läkemedel. Ibland blir emellertid sjukdomen ett hinder för ett normalt liv och barnen känner sig då utanför och uttrycker saknad, skuld, ensamhet, oro och rädsla.
Tonåringar med astma berättar om tre strategier för att hantera livet med sjukdomen: Att hålla den på avstånd, att utmana den eller att ta den i beaktande. Här finns vissa skillnader mellan könen: Pojkar håller i huvudsak sin sjukdom på avstånd medan flickor i högre grad tar hänsyn till sjukdomen. Beteendet att utmana sin sjukdom observerades emellertid hos både flickor som pojkar, men flickorna berättar att de oftast förbereder sig med läkemedel före en utmaning medan pojkar ofta avstår från sådana förberedelser.
I en kvantitativ studie framkommer också könsskillnader även om barnen sammantaget skattar sin livskvalitet som relativt hög, dock högre hos pojkar. Barn som bor i södra Sverige, barn som har mammor äldre än 40 år och barn till sammanboende föräldrar uppger en högre livskvalitet än norrländska barn, barn med yngre mammor och barn med särboende föräldrar. Om papporna anger en hög livskvalitet har det samband med motsvarande inställning hos deras barn.
Ann-Charlotte Dalheim Englunds avhandling understryker betydelsen av att professionella vårdare som möter barn med astma och deras föräldrar reflekterar över vad det kan innebära att vara förälder till ett astmasjukt barn, t.ex. den osäkerhet som föräldrarna kan uppleva. Då barnets sjukdom kan påverka samtliga familjemedlemmar är det också av stort värde att låta vården innefatta hela familjen. Målet bör vara en vård som beaktar den enskilde som individ men också som medlem i en familj.
Eftersom mammor och pappor beskriver olika sätt att förhålla sig till barnet med astma bör vårdarna reflektera över vad detta betyder och på vilka sätt hälso- och sjukvården kan hjälpa till med att upprätthålla en balans mellan skyddande (i huvudsak hos mammorna) och frigörande (i huvudsak hos papporna) avsikter i föräldrarnas vård av sitt sjuka barn.
Sammantaget bär både barn med astma och deras föräldrar på en längtan efter ”ett normalt liv”. Ibland är det möjligt, men ibland upplever de att sjukdomen får övertaget. För att stödja dem är det betydelsefullt med en miljö där varje individ får berätta om sina upplevelser och att vara medveten om att flickor och pojkar delvis kan uppleva och hantera sitt liv med sjukdomen på olika sätt. Det är också viktigt att inte döma utan ge individuell vård, baserad på det enskilda barnets eller den enskilde familjemedlemmens behov.
Bakom avhandlingarna ligger både kvalitativa och kvantitativa metoder. I föräldrastudierna har 29 föräldrar intervjuats, sju professionella vårdare observerats och intervjuats samt 371 föräldrar skattat sin livskvalitet med hjälp av ett frågeformulär. I barnstudierna har 14 barn med astma intervjuats, 23 tonåringar observerats och intervjuats, 226 barn skattat sin livskvalitet och 17 mammor intervjuats.
Båda författarna är universitetsadjunkter vid högskolan i Borås. Ann-Charlotte Dalheim Englund finns på tel. 033-435 47 59, e-post lotta.englund@hb.se, och Ingela Rydström på tel. 033-435 47 55, e-post Ingela.Rydstrom@hb.se.
Avhandlingarna läggs fram vid Inst. för omvårdnad, Medicinska fakulteten. Ann-Charlotte Dalheim Englunds avhandling har titeln Skydda och frigöra – en studie av föräldrar till barn med astma och av professionella vårdare
Disputationen äger rum kl 09.00 i aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Britt-Inger Saveman, Institutionen för hälso- och beteendevetenskap, Högskolan Kalmar.
Ingela Rydströms avhandling har titeln ’Jag vill också ha en hund…’ En studie av barn och tonåringar med astma och deras mammor Disputationen äger rum kl 13.00 i aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Gerd Ahlström, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet.
– Huruvida dessa partiklar är miljö- och hälsoskadliga, vet vi ännu inte. Men ur medicinsk synvinkel antas ultrafina partiklar, mindre än en tiotusendels millimeter, vara skadligare än större partiklar då de är tillräckligt små för att kunna tas upp av blodet och transporteras ut i kroppen. Dessutom finns risk för att de för med sig andra ämnen, berättar Joakim Pagels, som är doktorand i aeresoloteknologi vid Lunds tekniska högskola och idag, den 8 april, disputerar i ämnet.
Det var i samband med ett forskningsprojekt att utveckla och applicera nya metoder för att karaktärisera luftburna partiklar från förbränningskällor som forskarna upptäckte partiklarna.
Biobränslestudien genomfördes i en närvärmeanläggning som står för uppvärmning av 100-talet hushåll i ett bostadsområde i Växjö inom ett stort nationellt projekt tillsammans med bland annat forskare vid Växjö universitet. Många anläggningar under 3-5 MW saknar idag den effektiva rökgasrening som finns i större anläggningar.
I avhandlingen finns bland annat resultat från forskningsprojekt som finansieras av Energimyndigheten med syfte att säkerställa att den snabba ökningen av användningen av biobränslen inte leder till risker för människors hälsa eller till en försämring av miljön. Dessutom finns en uttalad politisk ambition att satsa på förnyelsebar energi, som antas vara mer miljövänliga än kärnkraft och fossila bränslen, t.ex. kol.
Studier har också gjorts i inomhusmiljö där aktiviteter som rökning, eldning av stearinljus m.m. också ger upphov till ultrafina partiklar. En ny metod för att på plats direkt kunna bestämma hur stor del av partiklarna som fastnar i människans andningsvägar har också utvecklats i avhandlingsarbetet.
– De metoder som Joakim Pagels har utvecklat gör att vi får betydligt större möjligheter att förstå hur ultrafina partiklar påverkar hälsa och miljö och därmed möjligheter att förutse effekter av olika handlingsalternativ när det till exempel gäller energiproduktion, säger professor Mats Bohgard som har varit Joakims handledare.
Joakim Pagels disputerar på avhandlingen “Fine and Ultrafine Particles from Combustion Sources – Investigations with In-situ Techniques” den 8 april kl. 10.15 vid Institutionen för designvetenskaper, Ingvar Kamprads Designcentrum, Stora Hörsalen, Sölvegatan 26, Lunds Tekniska Högskola.
Ordförklaring: Biobränsle, eller bioenergi, är ett samlingsbegrepp för alla former av växt- och djurmaterial som används för energiändamål. Merparten består av olika typer av träbränslen, såsom ved, flis och pellets. Till skillnad från fossila bränslen får man inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären och det tillförs inga nya grundämnen till kretsloppet vid förbränning
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Joakim Pagels, doktorand i Ergonomi och aerosolteknologi tel: 046-222 98 91, Joakim.Pagels@design.lth.se eller Mats Bohgard tel: 046-222 80 16, Mats.Bohgard@design.lth.se
Han har just inlett sitt forskningsprojekt med en enkät bland stadens gymnasieelever. 900 ungdomar har gett sin syn på Assyriska och fotbollen. Svaren ska nu databearbetas och analyseras vilket väntas vara klart någon gång i höst.
Enkäten är bara en första del av ett större forskningsprojekt som kommer att pågå ytterligare ett par år. Det ingår i ett program om integration som finansieras av Svenska Kommunförbundets FoU-råd.
SVAGT STÖD
Södertäljes andra invandrarlag, Syrianska FC, ingår också i Anderssons forskningsprojekt. Båda klubbarna har upplevt att de hittills har fått ett svagt stöd från kommunen och näringslivet. Missnöjet har bland annat gällt idrottsplatsen, Bårsta IP, som inte håller måttet för spel på elitnivå. Nu har det dock tagits ett beslut om en ny hemmaarena. Klubbarna har också upplevt att storföretagen Scania och AstraZeneca stöttat fotbollen sämre än stadens andra elitsport ishockey.
– Har invandrarlagen svårare att få stöd från det omgivande samhället än vad svenska klubbar har? frågar sig Torbjörn Andersson.
OKLAR IDENTITET
Huvudfrågan i projektet är om de två lagen har bidragit till integrationen av syrianer och assyrier. Klubbarna identitet, lokala förankring och betydelse för invandrargrupperna är något oklar. Assyriska FF kallar sig omväxlande assyriernas landslag, Södertäljelag, Stockholmslag, invandrarlag eller kort och gott elitlag. Laget består bara delvis av assyrier/syrianer. De idrottsliga framgångarna har dock kommit med stöd av just de invandrargrupperna. Engagemanget från Södertäljes övriga invånare har hittills varit mer begränsat.
Torbjörn Andersson ska studera de två klubbarna utveckling sedan 1970-talet. Han ska då både gå igenom mycket skriftligt material och göra ett stort antal intervjuer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta torbjörn Andersson på tfn: 040 – 665 81 26 eller e-post: torbjorn.andersson@lut.mah.se
– Engagemanget, viljan och förmågan att göra något utöver det vanliga kännetecknar många av våra studenter och upphör aldrig att fascinera mig. Tillsammans med den höga kvaliteten på KTHs utbildningar bäddar det naturligtvis för framgång både i tävlingssammanhang som nu, och i andra sammanhang senare i livet, säger KTHs rektor Anders Flodström.
KTH-laget ”Three-headed Monkey” placerade sig på sjunde plats, vilket innebar silver, när världsfinalen i programmerings-VM avgjordes i Shanghai. De blev Nordens bästa lag och besegrade framstående universitet som California Institute of Technology (Cal Tech) och Massachusettes Institute of Technology (MIT) med god marginal.
Ryssar och kineser på platserna ett till tre var dock för svåra denna gång. 78 lag från hela världen, varav två från Norden, hade kvalificerat sig till världsfinalen. I KTHs lag ingick Per Austrin, Max Bennedich, Gunnar Kreitz och Fredrik Niemelä, alla på olika sätt engagerade i kursen Problemlösning och programmering under press, på institutionen för numerisk analys och datalogi.
I finalen i Svenska mästerskapen i framtida teknik stod kampen mellan KTH, Chalmers och Lund. Jonas Gustafsson, Mikael Sterner och Fredrik Carlborg såg till att segern gick till KTH. Förutom korrekta svar på svåra teknikfrågor hade de tre KTH-studenterna byggt en imponerande robot av Legobitar, som fick visa sina färdigheter på finaldagen.
– Vi har fått använda både teoretiska och praktiska kunskaper och samarbetsförmågan har också satts på prov. Jättekul att vi lyckades, jublade en lycklig Jonas Gustafsson.
Vinsten består av en resa till Paris Air Show. Samtliga finalister erbjuds också praktikplatser på Saab.
Veckans tredje tävlingsframgång för KTHs studenter var när laget O2MG vann Sverige-finalen i programvarudesign i Microsofts världsomspännande tävling Imagine Cup. KTH-lagets vinnande bidrag ”Vestigo”, som på latin betyder ”att spåra”, är tänkt att användas i sökandet efter försvunna personer. Idén har sitt ursprung i det arbete som frivilligorganisationer genomför i bland annat Sydamerika för att finna människor som försvunnit.
– Alla vi i O2MG tycker att det är både meningsfullt och spännande att använda den senaste tekniken för att hjälpa människor i svåra situationer, säger Olle Bergdahl, en av lagmedlemmarna.
Han och lagkamraterna Mikael Johansson, Gustaf Lindqvist och Mikael Rudholm läser alla civilingenjörsutbildningen i informationsteknik vid Campus IT-universitetet i Kista.
Vinnaren i den nordiska finalen, som avgörs i Oslo i slutet av april, går vidare till världsfinalen i Japan i sommar.
Kontaktinformation
Kontakt: Rektor Anders Flodström, tfn 08-790 7001 mobil 070-649 44 88 e-post rektor@kth.se
Han visar också hur staden och det urbana rummet förändrats från sovjettiden till idag med hänsyn till de symboliska landskap som är en del av såväl stadens som människornas identitet. Det sovjetiska har förkastats och istället används historiska referenser för att tala om vad staden betyder idag.
Ytterligare en förändring som Thomas Borén studerat ingående är den lokala demokratin. Han visar att det politiska självstyre som infördes på lokal nivå under 1990-talet inte lever upp till sin potential men att det trots detta har haft visst inflytande över frågor som är viktiga i människors vardagsliv.
Thomas Boréns studie bygger på en längre tids fältarbete i Ligovo, en av St Petersburgs höghusförorter och den övergripande idén med avhandlingen är att ta fram en modell med vilken man kan förstå hur stadsrummet förändras. Teoretiskt utgår studien från tidsgeografi, social teori och semiotik.
Doktorsavhandlingens titel: Meeting-places of Transformation: Urban Identity, Spatial Representations and Local Politics in St Petersburg, Russia
Disputationen äger rum fredag den 15 april kl. 10.15 i De Geer-salen, Geovetenskapernas hus, Frescati.. Opponent är Jussi S. Jauhiainen, Uleåborgs universitet, Finland
Thomas Borén nås på tfn 08-16 48 30, 070-635 72 60 eller thomas.boren@humangeo.su.se
(Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm)
Thomas Borén har tidigare samredigerat boken Everyday Economy in Russia, Poland and Latvia.
Harpest är en sjukdom som förorsakas av bakterien Francisella tularensis och som drabbar
människor och djur i oregelbundna intervall. Det har länge varit uppfattningen att sjukdomen byggs upp hos smådäggdjur, till exempel harar, för att sedan via myggor eller kontakt med sjuka djur överföras till människan.
– Hararna är offer för sjukdomen på samma villkor som för människan men de är mycket känsligare och dör av sjukdomen, säger professor Thomas Palo.
Den aktuella undersökningen visar att klimatvariationen och flödet i våra vattendrag kan vara utlösande faktorer för ökad sjukdomsförekomst. Det kan vara så att vissa år skapas stillastående vattensamlingar som är gynnsamma både för bakterien och för mygg. Dessa situationer uppträder oregelbundet och är beroende av klimatet. Studien visar att kalla vintrar 1-2 år före utbrottet ger låga flöden i vattendragen vilket kan innebära ökad risk för utbrott av harpest. En annan slutsats från studien är att det inte förväntas en ökning av harpest i ett framtida varmare klimat.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Thomas Palo, tel: 060-14 86 54, mobil: 070-665 86 54, e-post: thomas.palo@miun.se
Många barn har problem med magen. Problemen kan till exempel vara återkommande diarréer och smärta i magen vilket gör att barnet inte växer som det ska. När enkla kostråd inte räcker söker många föräldrar läkarhjälp. Utredningar av den här typen av oklara magbesvär är ganska komplicerade. I regel tar läkaren ett vävnadsprov från tolvfingertarmen för att utesluta överkänslighet mot gluten, som är ett protein som finns framförallt i vete-, råg- och kornmjöl. Vävnadsprovet granskas sedan i mikroskop för att se om tarmen är inflammerad eller inte.
Leg läkare Annika Reims avhandling visar att det finns fler sätt att undersöka vävnadsprovet från tarmen. Genom att ta reda på hur de här små vävnadsproverna reagerar på två olika signalsubstanser, acetylcholin och prostaglandin, och läkemedel har hon har studerat slemhinnans funktion.
– Jag fann att det går alldeles utmärkt att mäta slemhinnans funktion i dessa små vävnadsprover, och att denna undersökning i vissa fall är tydligare än den traditionella mikroskopiska undersökningen, säger Annika Reims.
Med hjälp av tekniken är det möjligt att få ut mer information ur samma vävnadsprov, till exempel hur genomtränglig slemhinnan är och hur de små jonkanalerna fungerar. Detta är av betydelse vid diagnostik och uppföljning av sjukdomar som glutenöverkänslighet och cystisk fibros.
Slutsatsen i avhandlingen är att det med den här nya tekniken går utmärkt att studera hur dessa små tarmbitar fungerar, och inte bara hur de ser ut i mikroskopet. Tekniken bedöms redan idag vara av värde vid utredning av oklara magbesvär hos barn. Dess potential är också väldigt stor, eftersom det finns en rasande snabb utveckling av kunskaperna om hur tarmslemhinnan styrs.
– Det är alltså fullt möjligt att vi med den här typen av teknik kan hitta felet vid många fall av så kallad ”spädbarnskolik”, patienter som idag inte får någon diagnos och därigenom heller ingen hjälp, säger Annika Reims.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läk Annika Reims, telefon: 031-343 67 48, e-post: annika.reims@vgregion.se
Handledare:
Professor Birgitta Strandvik, telefon: 031-343 47 23, e-post: birgitta.strandvik@pediat.gu.se
Professor Henrik Sjövall, telefon: 031-342 10 00, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa
Avhandlingens titel: Analysis of epithelial electrophysiological function in paediatric intestinal biopsies
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kemiska signaler, feromoner, anses allmänt vara den äldsta formen av kommunikation. Man har länge vetat att de är viktiga i det sexuella beteendet hos bakterier och människor, men trots detta vet vi lite om budskapen de förmedlar.
Den kemiska signalens ”mening” har ansetts begränsad till att förmedla avsändarens art och koordinera det sexuella beteendet. Budskap om avsändarens kvalitet som partner har oftare tillskrivits visuella och akustiska signaler. För att ett budskap om kvalitet ska bli trovärdigt krävs en att avsändaren betalar för det, och feromoner har ansetts för billiga att producera för att åstadkomma en kvalitetssäkring.
Denna traditionella syn har nu börjat ifrågasättas. Allt fler tecken tyder på att feromoner kan ge information om en partners genetiska kvalitet, immunförsvar eller sociala status.
Björn Johansson vid institutionen för ekologi och evolution har undersökt vilken roll feromoner spelar vid val av partner hos en art av fruktflugor från ögruppen Hawaii. Denna art har ett parningssystem som påminner om orrars: hanarna samlas på en spelplats för att konkurrera om och uppvakta honorna.
Feromoner har en framträdande roll i hanarnas spelbeteende. De försök som har genomförts tyder på att feromonets ”mening” varierar med socialt sammanhang. Honor visar påfallande svagt intresse för mängden feromon, vilket antyder att feromon för dem framförallt är en art-igenkänningssignal.
Trots detta är signalen uppenbarligen kostsam eftersom hanar som producerar mycket feromon har kortare livslängd. Detta talar för att feromonet har en funktion vid hanarnas konkurrens med varandra. Hanar kan skilja sitt eget feromon från andra hanars, och också skilja ut om feromonet kommer från en eller två främmande hanar. Feromonet skulle alltså kunna informera hanarna både om antalet medspelare och deras konkurrensförmåga. En hane som producerar mycket feromon kanske inte imponerar så mycket på honorna, men däremot tillräckligt mycket på andra hanar för att få ett försteg på spelplatsen.
Detta är första gången som ett feromon visar sig ha denna typ av kostnader, liksom det är första gången som det har visats att en insekt kan skilja mellan individuella doftsignaturer.
Kontaktinformation
Björn Johansson, tel: 018-471 64 95, mobil: 0709-40 96 27, e-post: bjorn.johansson@ebc.uu.se
Initiativet till konferensen har tagits av Svenska institutets direktör i Alexandria, Jan Henningsson, själv en entusiastisk arabist, professor Bo Isaksson och universitetslektor Gail Ramsay från institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet. Det är första gången en nordisk konferens arrangeras i nära samarbete med ett arabiskt land. Syftet är att etablera ett forum där forskare från de arabiska länderna och Norden ges tillfälle att presentera sin forskning för varandra.
– Men också att erbjuda forskarna möjlighet till informella samtal om sin forskning och sina aktiviteter för att på så sätt lägga grunden till framtida forskningsutbyten mellan Norden och den arabiska forskarvärlden, säger Bo Isaksson.
Konferensen äger rum i Alexandria, Egypten, den 13-15 april. Konferensspråket är arabiska och engelska och ungefär 15 forskare med inriktning på arabisk språkvetenskap och litteratur har inbjudits från vardera de nordiska och de arabiska länderna.
Kontaktinformation
För mer information:
Bo Isaksson, professor i semitiska språk, 018-471 10 02, 070-425 09 21 eller via e-post Bo.Isaksson@lingfil.uu.se
Gail Ramsay, universitetslektor i arabiska, 018-471 10 92 eller via e-post Gail.Ramsay@lingfil.uu.se
Nybildning av blodkärl är en naturlig del av vävnadstillväxten i samband med att barn växer och sår läker. En bristfällig förmåga att bilda nya blodkärl efter till exempel en hjärtinfarkt eller stroke kan vara en orsak till att man inte återfår full kapacitet i hjärta eller hjärna. Omvänt karaktäriseras några av de stora folksjukdomarna av en alltför intensiv nybildning av blodkärl, bland annat cancer, psoriasis, reumatoid artrit och vissa ögonsjukdomar.
Ett intensivt forskningsarbete världen över har därför fokuserat på just nybildning av blodkärl. Behandlingar som syftar till att påverka blodkärlsnybildning har börjat prövas på patienter. Behandlingar på människa har dock saknat eller haft blygsamma effekter, till skillnad från många experimentella studier på djur, där man har visat dramatiska positiva effekter.
Witold Kilarski visar att detta kan bero på att de grundläggande mekanismerna för hur blodkärl bildas i den vuxna människan kanske inte fungerar så som man tidigare har trott. Klassiskt har man ansett att nya blodkärl växer ut som grenarna på ett träd och att blodet kan cirkulera genom att kärlen växer ihop med grenarna på ett annat träd. Det finns dock många frågetecken med denna modell och otvetydiga experimentella bevis från djur eller människa saknas.
I sin avhandling har Kilarski utvecklat nya experimentella modeller och visat att utväxt av nya blodkärl sker via en relativt enkel men genial mekanism. När vävnaden växer utsätts det existerande nätverket av kärl för dragkrafter. Kärlen förlängs och dras in i den växande vävnaden. Antalet förgreningar i kärlnätverket ökar förmodligen genom att kärlet delas i sin längdaxel. Fördelen med denna typ av kärlnybildning är att de nya blodkärlen hela tiden har blodflöde och därför kan förse den växande vävnaden med syre och näring.
Denna nya modell för nybildning av blodkärl kan inte bara förklara varför de behandlingar som har prövats på människa i syfte att påverka kärlnybildningen endast har haft begränsad effekt. Modellen kan också leda till nya behandlingsformer för cancer, psoriasis, reumatoid artrit och vissa ögonsjukdomar, samt förbättrad läkning efter hjärtinfarkt och stroke.
Kontaktinformation
Witold Kilarski (talar engelska och polska), tel: 018-471 46 08, e-post: witek.kilarski@genpat.uu.se.
Pär Gerwins, handledare, tel: 018-471 50 35, e-post: par.gerwins@genpat.uu.se
