– Avhandlingen tar död på myten att bara de sämsta företagen generellt är föremål för M&As. Tvärtom visar resultaten att M&A-företagen i genomsnitt har varit mer produktiva än de som inte varit involverade i en M&A, säger Richard Nakamura.
Det andra resultatet är att utländskt ägande inte spelar någon roll för produktiviteten efter en M&A, eftersom internationella och inhemska M&A visade sig vara lika produktiva. Det tredje resultatet visar också att de inneboende organisatoriska kvaliteterna hos de involverade företagen, snarare än nationaliteten hos de nya ägarna, avgör om den organisatoriska integrationen efter en M&A blir smidig eller inte. Till sist visar avhandlingen att inte bara de investerande företagen, utan också de japanska målföretagen har ett val i en M&A-situation beträffande vem som ska köpa upp målföretaget.
– 1990-talet anses allmänt som ett förlorat decennium för den japanska ekonomin. Det beror på den enorma finanskris som inträffade till följd av en inhemsk efterfrågekris och en snabb ökning av yenens relativa värde mot dollarn. Vad som är mindre känt är att denna kris också blev en katalysator för en av efterkrigstidens mest djupgående reformer som genomförts av en japansk regering, säger Richard Nakamura.
En av komponenterna i dessa avregleringar var att göra landet mer attraktivt för utländska direktinvesteringar. Inom loppet av ett par år ökade investeringarna markant, inte minst i form av utländska förvärv av japanska företag, något som var i stort sett otänkbart för tio år sedan.
Sammantaget visar avhandlingens resultat att 1990-talet innebar ett skifte i M&A-beteendet hos de japanska företagen, då de har blivit mer vinstorienterade och mindre fokuserade på ägarstrukturer och de anställda.
Disputationen äger rum tisdagen den 12 april kl.13.15 i sal Torsten på Handelshögskolan, Sveavägen 65.
Avhandlingen ”Motives, Partner Selection and Productivity Effects of M&As – The Pattern of Japanese Mergers and Acquisitions” kan beställas från The Institute of International Business (IIB) vid Handelshögskolan i Stockholm, iibme@hhs.se, eller direkt från författaren.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
H. Richard Nakamura
The European Institute of Japanese Studies (EIJS)
Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 92 61
Fax: 08-31 30 17
E-post: richard.nakamura@hhs.se
Det handlar om en ny typ av virusforskning som mera bygger på fysik än på biokemi; kanske kan man kalla den för virusbiofysik. Alex Evilevitch doktorerade i Lund i fysikalisk kemi och har arbetat några år vid UCLA, University of California i Los Angeles.
– Där träffade jag professor William Gelbart som på teoretiska grunder förutsagt att trycket i en bakteriofag – virus som infekterar bakterier – borde vara 40 atmosfärer, berättar Alex Evilevitch. Det motsvarar ungefär trycket på 400 meters havsdjup. Det är tjugo gånger mer än trycket i ett bildäck och tio gånger mer än trycket i en oöppnad champangebutelj. Jag kunde med mätningar bekräfta att professor Gelbarts förutsägelse var riktig.
Evilevitchs forskning har väckt stor uppmärksamhet och ledde till att han 2003 fick ett pris för årets bästa forskning vid UCLA och 2004 ett Chancellor´s Award vid samma universitet; i listan av forskare som fått det sistnämnda priset finns flera forskare som senare blev nobelpristagare. Men trots att ”virusbiofysiken” är ett hett forskningsområde i USA valde Evilevitch att återvända till Europa där ännu ett fåtal forskar inom det.
– Det har visat sig att Lunds universitet har unik utrustning för den här forskningen, säger Alex Evilevitch. Vid Nationellt Centrum för Högupplösande Elektronmikroskopi finns ett heliumkylt elektronmikroskop. Kylningen gör det möjligt att även undersöka känsligt biologiskt material. Det finns några få sådana elektronmikroskop i hela världen, och jag har haft förmånen att kunna arbeta med det under de första månaderna som det använts reguljärt inom forskningen. Just nu håller vi på att bygga upp en forskagrupp i virusbiofysik.
Det virus som infekterar celler hos växter, djur och människor tränger in i sin helhet i cellen och arbetar inne i denna. Men bakteriofagerna är virus som angriper bakterier och som gör det från utsidan. Bakteriofagen ser ut som en 20-sidig fotboll med en svans eller om man så vill injektionsnål. Den är bara ca 60 nanometer (en nanometer = en miljondels millimeter). Men dess DNA, dess arvsmassa, är en sträng som är ca 17 000 nanometer lång! För att den ska kunnas rymmas i en så liten kropp måste den packas hårt. Dessutom har DNA:et en negativ elektrisk laddning och därför söker de hopknycklade strängarna att repellera varandra.
När bakteriofagen kommer i kontakt med en viss typ av receptor på bakteriecellens yta öppnas en kanal i svansen och med våldsam kraft rusar dess DNA in i cellen. Därinne mångfaldigas detta DNA en miljon gånger eller mer; samtidigt bildas också proteinskal till nya viruspartiklar. Det finns en särskild molekylär motor som likt en skruv i sina gängor roterar och pressar in DNA i skalet bit för bit och under stigande tryck. Det är den kraftfullaste molekylära motor man känner.
Alex Evilevitch har fortsatt att publicera forskningsresultat sedan han återvänt till Lund. Det senaste (i Biophysical Journal, Januari 2005) är mätningar av längden på de DNA-strängar som skjuts in i bakterien. En viktig slutsats av den studien är att det enbart är en mekanisk kraft, inte en kemisk eller biologisk process, som verkar när virus-DNA:et avfyras.
Just nu utvecklar Evilevitch metoder för att påverka den mekaniska packningskraften så att mera DNA kan packas i viruskapseln.
– En metod som i dag används om man vill klona en gensekvens är att klippa in denna i bakteriofag-DNA, berättar Alex Evilevitch. Sedan den molekylära motorn arbetat in detta DNA i viruskapseln får viruset infektera en bakteriekultur. Denna kommer i sin tur att producera miljontals kopior av det främmande DNA:et. Denna teknik begränsas av att det bara är korta bitar som ryms i kapseln. Om det går att påverka kraften som behövs för att packa DNA skulle ännu längre DNA-strängar kunna pressas in. Det skulle kunna vara ett betydelsefullt tekniskt framsteg som kunde gagna framtida genterapi, kloning och den molekylära biologins utveckling i sin helhet.
Andra ideer som cirkulerar på detta nya vetenskapliga fält är att använda bakteriofager som levande injektionsnålar för att injicera läkemedel i celler. Bakteriofagernas proteinhöljen som är så starka att de kan stå emot det inre trycket intresserar också vissa forskare. Inom nanotekniken söker man efter lämpliga förpackningar för koltuber och andra nanometersmå strukturer. Proteinskalen ger kanske nyckeln till hur så sega förpackningar kan konstrueras. Det också tänkbart att man skulle kunna sätta in bakteriofager mot antibiotikaresistenta bakteriestammar. I Georgien har man använt bakteriofager för att behandla sårinfektioner och i USA pågår försök att skapa säkrare livsmedel genom att kontrollera bakteriella processer med bakteriofager.
Kontaktinformation
För ytterligare information nås Alex Evilevitch på tel 046-222 32 91 eller via e-post Alex.Evilevitch@biokem.lu.se
Sjuksköterskan Christina Carlsson har i en avhandling från Lunds universitet kartlagt 86 svenska patientföreningar inom cancerområdet. Hon har gjort en enkät med över 1800 föreningsmedlemmar, intervjuat åtta bröstcancerpatienter och studerat det samarbete och de nätverk som finns mellan patientföreningarna och sjukvården.
Hälso- och sjukvården ser officiellt positivt på patientföreningarnas verksamhet. Ett hinder i kontakterna är dock sjukvårdens tystnadsplikt, som gör att man inte kan ge föreningarna tillgång till de data om nya patienter som föreningarna vill ha för att kunna informera om sin existens. Föreningarna för sin del känner behov av starka ledare som kan möta vårdapparaten på lika villkor, medan vårdpersonalen å sin sida ibland känner sig ifrågasatt och kritiserad av patientföreningarna.
– Patientföreningarna är ju till för att ge patienterna information och stödja dem i deras sjukdomssituation. De ska också kunna föra deras talan i samband med eventuella problem. Detta kan förstås väcka oro inom vårdapparaten, menar Christina Carlsson.
Kontaktpersonerna är en särskild del av flera patientföreningars verksamhet. Tanken är att en cancerpatient skall erbjudas stöd och hjälp genom kontakter med en person som har liknande erfarenheter, men som nått längre i sin psykologiska återhämtning. Här gäller det dock att kontaktpersonerna väljs med stor omsorg.
– Några av mina intervjupersoner berättade om kontaktpersoner som stört mer än de hjälpt, t ex genom att bli så oroliga att de skrämde upp den som de skulle lugna. Det är viktigt att kontaktpersonerna har goda kunskaper, understryker Christina Carlsson.
Hennes förhoppning inför framtiden är att patientföreningarna och vården ska respektera varandras olika kompetens och olika roller. Föreningarna bör ha en ställning som är fristående från hälso- och sjukvården, medan vården bör arbeta professionellt och använda patientföreningarna när patientperspektivet behöver förtydligas och förstärkas.
Avhandlingen heter: Advocates and voices. Swedish patient associations, their importance to individuals with cancer and collaboration with health care. Disputationen äger rum den 15 april. Christina Carlsson träffas på tel 070-6321290, e-post christina.carlsson@med.lu.se.
Surfaktant är en blandning av fett och protein som bildas i lungorna och hindrar lungblåsorna från att falla samman vid utandning. De flesta barn som föds mer än sex till åtta veckor för tidigt har omogna lungor och varierande grad av brist på surfaktant. Många av de barnen utvecklar lungsjukdomen RDS (respiratory distress syndrome).
Behandlingen är att ge surfaktant som en instillation i barnets luftrör och har därför traditionellt administrerats i samband med intubering för respiratorvård. I en djurexperimentell modell visas i avhandlingen att mekanisk ventilation (respirator) leder till att upptaget av surfaktant i lungvävnad hämmas, surfaktant inaktiveras och lungfunktionen försämras. Men respiratorvård innebär inte bara en ökad risk för komplikationer och kroniska lungskador hos det nyfödda barnet, utan har i Stockholm också inneburit att barnet behövt transporterats till Karolinska Universitetssjukhuset Solna om det fötts på annan förlossningsenhet.
Med en ny metod kallad INSURE (INtubation-SURfaktant-Extubation) halveras behovet av respiratorvård, utan ökad risk för komplikationer. INSURE innebär att surfaktantbehandlingen ges under en mycket kortvarig intubation. Tuben i luftröret avlägsnas sedan direkt så att barnet kan andas själv hjälpt av ett mottryck i näsluften, så kallad CPAP (Continuos Positive Airway Pressure). Metoden används sedan 1998 på för tidigt födda barn med lungsjukdom på neonatalavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
– Metoden gör att vi undviker transporter av nyfödda barn mellan sjukhus och därmed ökar närheten mellan mor och barn, säger Kajsa Bohlin. Dessutom kan vi åstadkomma minskade sjukvårdskostnader.
I studien, som gjordes retrospektivt, ingick alla barn med RDS (420 barn) födda mellan 13 och 6 veckor för tidigt vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och Solna under en 10-års period (1993-2002). Efter införandet av INSURE-metoden 1998 har respiratorbehovet sjunkit med 50 procent utan att några negativa effekter på utfallet har kunnat påvisas. INSURE resulterar också i bättre syresättningen under de första tolv timmarna efter surfaktantbehandlingen och ett klart minskat behov av mer än en dos surfaktant jämfört med hos barn som surfaktantbehandlades i samband med respiratorvård.
Kajsa Bohlin har även studerat kroppsegen surfaktantomsättningen hos 70 barn, med hjälp av en nyligen utvecklad stabil isotop teknik. Bland de 70 barnen fanns för tidigt födda barn med respiratory distress syndrome (RDS) och fullgångna barn med och utan lungsjukdom. Det är en av de första studierna som beskriver normal surfaktantomsättning hos fullgångna barn. Resultaten visar att svår lungsjukdom hos fullgångna barn resulterar i störd surfaktantmetabolism liknande den hos för tidigt födda barn med surfaktantbrist. Detta talar för att även denna grupp av barn kan ha nytta av surfaktantbehandling.
– Min studie visar att behandling med konventionell respirator eller högfrekvens oscillerande respirator inte påverkar den kroppsegna surfaktantomsättningen hos för tidigt födda barn med RDS. Däremot har ventilationsstrategin stor betydelse för resultatet av surfaktantbehandlingen, säger Kajsa Bohlin.
Kontaktinformation
Avhandling: Surfactant metabolism in the newborn; the impact of ventilation strategy and lung disease (Surfaktantmetabolism hos nyfödda; inverkan av ventilationsstrategier och lungsjukdom)
Författare: Kajsa Bohlin, institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, Karolinska Institutet, tel 08-585 829 78, mob 073-781 90 59, e-post: kajsa.bohlin@klinvet.ki.se
Disputationen äger rum: Fredagen den 8 april, kl. 9.00, i sal 4V på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Alfred Nobels allé 8.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-229-2/
Örjan Ekblom visar i sin avhandling en ökning av övervikt och fetma hos barn och ungdomar från 7,6 procent till 20,1 procent mellan åren 1987 och 2001.
– Förekomsten av övervikt var högst i de yngre åldrarna både 1987 och 2001, något som kan tolkas som att den ökning vi upplevt under denna tidsperiod ännu inte är över, påpekar han.
Förekomsten av övervikt var högst hos barn som gick i skolor utanför de stora städerna, vilket verkade vara särskilt uttalat hos flickor. Sambandet mellan övervikt och fysisk aktivitet var starkt hos barn vid 10 och 13 års ålder. Hos dessa var förekomsten av övervikt och fetma nära dubbelt så stor hos fysiskt inaktiva, jämfört med de mest aktiva. Hos 16-åringarna, var sambandet dock svagare, eventuellt beroende på den definition av övervikt som använts (BMI).
Angående den fysiska prestationsförmågan, återfanns skillnader vid jämförelser mellan urvalen från 1987 och 2001. Denna förändring i prestationsförmåga var tydligast i tester av överkroppens muskulatur, mindre tydliga avseende bukens muskler och minst tydliga hos benmuskulaturens prestationsförmåga. Men inga förändringar hittades i beräknad maximal syreupptagningsförmåga mellan 1987 och 2001 hos flickor, emedan en nära 10 procents nedgång återfanns hos pojkar (i detta fall studerades bara 16-åringar).
– Styrkan och uthålligheten i överkroppens muskler verkar ha minskat hos många ungdomar de senaste åren, säger Örjan Ekblom. Konditionen har minskat hos pojkarna.
Prestationsförmågan (både styrka och kondition) var starkt kopplad till den fysiska aktiviteten hos 13- och 16-åringar, men mindre starkt hos 10-åringar. Det har visats tidigare att barn före puberteten får en mindre ökning av den maximala syreupptagningsförmågan vid konditionsträning, jämfört med vuxna. Denna studie visar att det också kan avläsas i ett stort tvärsnitt.
Det datamaterial som använts är hämtat från Idrottshögskolans SIH-studie (Skola – Idrott – Hälsa) 2001 resp. 2004. SIH-studien är till stora delar unik och innehåller uppmätt data på prestationsförmåga hos barn utifrån ett slumpmässigt urval av skolor. Tillsammans med idrottslärare, pedagoger, historiker och idrottsmedicinare, har en mycket bred databas tagits fram, vilket tidigare saknats. Som jämförelsematerial har ett liknande, men mindre datamaterial från 1987 använts.
– Ett viktigt användningsområde för denna datamängd är att tjäna som referensmaterial till andra studier, särskilt i framtiden om man ånyo vill studera tidstrender, säger Örjan Ekblom.
Kontaktinformation
Avhandling: Physical fitness and overweight in Swedish youths
Författare: Örjan Ekblom, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet och Idrottshögskolan i Stockholm, tel 08-16 14 63, e-post: orjan.ekblom@ihs.se
Disputationen äger rum: tisdag 12 april kl. 9.00, i aulan vid Idrottshögskolan i Stockholm, Lidingövägen 1.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-177-6/
För mer information se: www.ihs.se/disputationOE
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
– Vi upptäckte att flickor tar mindre antal steg än pojkar men vi tror också att pojkar äter mer och får i sig mer kalorier, berättar Anders Raustorp.
De mätmetoder som använts i studien är stegräknare (Yamax SW-200) och den svenska översättningen av Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att bedöma och klassificera nivåer av fysisk aktivitet och upplevd fysisk självkänsla hos barn och ungdomar. Med dessa instrument var det möjligt att identifiera individer i riskzonen för fysisk inaktivitet och låg fysisk självkänsla.
– Baserat på steg per dag kan vi nu ge lättförståeliga rekommendationer till yrkesverksamma inom vård och utbildning, föräldrar, barn och ungdomar och därmed främja stödjande åtgärder för att påverka hälsosamma vanor.
Anders Raustorp undersökte också elevernas fysiska självkänsla, barnets känsla av sin förmåga när det gäller att använda kroppen i rörelse. En faktor som har stor betydelse för innehållet i undervisningen i idrott och hälsa, eftersom självkänslan påverkar elevens motivation och har betydelse för hur läraren agerar.
– Våra resultat visar att generellt sett behöver flickor stöd med att öka sin självkänsla för att tre år senare ha hög fysisk aktivitet, normalvikt och hög fysisk självkänsla. Stödet till pojkarna måste däremot vara inriktat på att sänka deras body mass index (BMI).
Kontaktinformation
Avhandling: Physical activity, body composition and physical self esteem among children and adolescents
Författare: Anders Raustorp, institutionen Neurotec, Karolinska Institutet och institutionen för hälsa och beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar, tel 0480-44 63 58 eller 070-811 87 06, e-post: Anders.Raustorp@hik.se
Disputationen har ägt rum
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-168-7/
Anders Raustorp har också givit ut två böcker i ämnet vid Kunskapsföretaget i Uppsala AB, Läromedel och utbildning: Att lära fysisk aktivitet (2004) och Räkna dina hälsosamma steg – Stegräknarboken (2002).
Boken Tänkvärda Trädgårdar – När utemiljön blir en del av vården innehåller en samling goda exempel på tänkvärda trädgårdar såväl i Sverige som i Österrike, Japan, och USA.
– Gröna miljöer har visat sig fungera som bra hjälpmedel vid behandling och terapi i vård och omsorg, säger Pia Schmidtbauer, agronom och huvudförfattare till boken.
– I en väl utformad och genomtänkt trädgård ska det finnas platser där man kan vara i fred och vistas på sina egna villkor utan att behöva känna sig iakttagen. Men där ska också finnas platser där man kan träffa andra och umgås. Det ska finnas utrymme för fest och lek, sammanfattar Pia Schmidtbauer.
– Vi har alla rätt till en vacker och fungerande närmiljö, som bidrar till att vi kan behålla vår livskvalitet också när vi befinner oss i kris, blir sjuka eller gamla.
Det är ingen ny tanke att parkvistelse och trädgårdsarbete kan ha goda effekter på hälsan. Kopplingen mellan hälsa och utevistelse kan följas ända från antiken och fram till våra dagar.
Läsaren får även följa de senaste forskningsrönen. I ett fördjupningskapitel har en tvärvetenskaplig forskargrupp undersökt hur den offentliga Prästgårdsparken i Älvsjö, kan utgöra en resurs för stadsdelens äldre invånare. I Älvsjö etablerades tidigt ett nära samarbete mellan park- och gatuingenjören vid tekniska förvaltningen och en av arbetsterapeuterna vid äldreboendet. Boken visar att sådana samarbetsinitiativ stimulerar medvetenheten och kunskapen om miljöns betydelse för vårt välbefinnande. Detta kan vara ett värdefullt stöd i arbetet både inom den ”gröna” och ”vita” sektorn.
Författare:
Pia Schmidtbauer är agronom och fotograf. Hon ansvarar för temaområdet Utemiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande vid Movium – centrum för stadens utemiljö, Sveriges lantbruksuniversitet.
Patrik Grahn är biolog, landskapsarkitekt och docent i landskapsarkitektur. Han ansvarar för kompetensområdet Hälsa & rekreation vid institutionen för landskapsplanering Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet.
Mats Lieberg är sociolog, fil. dr. och docent i arkitektur. Han är verksam som forskare inom institutionen för landskapsplanering Alnarp och forskningsledare vid Movium – centrum för stadens utemiljö, Sveriges lantbruksuniversitet.
Boken ges ut av Formas förlag och kostar 295 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-6909522, fax 08-6909550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Pressbilder för fri användning på http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressbilder/
pressbilder_tragarden.htm
Recensionsexemplar kan beställas från
Maria Guminski tel 08-775 40 08, maria.guminski@formas.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pia Schmidtbauer, statskonsulent, Movium, pia.schmidtbauer@movium.slu.se, 040-41 52 11
Ulla Save-Öfverholm, informatör, forskningsrådet Formas, ulla.save@formas.se, 08-775 40 01, 073-656 20 21
Emilie von Essen, presschef, 08-775 40 38, 073-350 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Människan har länge utnyttjat olika mikroorganismer för att smaksätta och konservera livsmedel. Sumererna använde till exempel jästsvamp för att tillverka öl redan för 4 000 år sedan. Andra mikroorganismer som människan har utnyttjat under lång tid är mjölksyrabakterier och propionsyrabakterier. Mjölksyrabakterier har använts för att tillverka fil, ost, yoghurt och jästa korvar och de utnyttjas även vid ensilagering. Propionsyrabakterier har framför allt använts vid framställning av vissa storpipiga osttyper, som grevé och emmentaler.
Jörgen Sjögren har undersökt den svamphämmande förmågan hos en rad stammar av mjölksyrabakterier och propionsyrabakterier. Syftet har varit att finna bakteriestammar som kan användas för att förhindra mögelangrepp i bland annat ensilage. Det har länge varit känt att mjölksyrabakterier och propionsyrabakterier producerar de organiska syrorna mjölksyra, ättiksyra och propionsyra. Alla dessa syror kan hämma mögelsvamp, men Jörgen Sjögren och hans kollegor har också sett att vissa mjölksyrabakterier och propionsyrabakterier dessutom producerar andra ämnen (metaboliter) med svamphämmande egenskaper. Tolv sådana ämnen redovisas i avhandlingen*.
En mjölksyrabakterie (Lactobacillus plantarum MiLAB 393) som producerar de cykliska dipetiderna cyklo(fenylalanin-prolin) och cyklo(fenylalanin-hydroxiprolin) samt fenylmjölksyra har patenterats. Rättigheten att patentera denna bakteriestam såldes till Medipharm AB som under 2005 i Europa ska lansera ett biologiskt konserveringsmedel för ensilage, Feedtech 3000®, som innehåller denna stam.
En viktig del av avhandlingsarbetet var att ta fram en effektiv metod för isolering av bakteriernas svamphämmande metaboliter. Bakterierna odlas i vattenbaserade substrat i två till tre dagar varefter de avskiljs genom centrifugering och filtrering. Den vätska som återstår kallas kulturfiltrat och består av näringsämnen från substratet och ämnen som bakterien har producerat och som sedan har gått ut i lösningen. Själva isoleringen av de svamphämmande metaboliterna bygger på stegvis fraktionering. Först görs en fastfasextraktion, där många av de vattenlösliga näringsämnena tas bort och sedan används vätskekromatografi i två steg för att isolera metaboliterna. Efter varje fraktioneringssteg görs ett biologiskt test av varje fraktion för att kunna följa, och sedermera isolera de svamphämmande metaboliterna. När en svamphämmande metabolit har isolerats med tillräckligt hög renhet bestäms strukturen med hjälp av kärnmagnetisk resonans (NMR) och masspektrometri (MS).
* De svamphämmande ämnen som isolerades och strukturbestämdes från olika stammar av mjölksyrabakterier var fem cykliska dipeptider, fyra 3-hydroxifettsyror och fenylmjölksyra. Från stammar av propionsyrabakterier isolerades och bestämdes två cykliska dipeptider och fenylmjölksyra.
Fil Mag Jörgen Sjögren, inst. för kemi, SLU, försvarar fredagen den 15 april kl. 10.00 sin doktorsavhandling Bioassay-Guided Isolation of Antifungal Metabolites – Studies of Lactic Acid Bacteria and Propionic Acid Bacteria. Disputationen äger rum i sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är Dr Thomas Ostenfeld Larsen, Danmarks Tekniske Universitet, Kgs. Lyngby, Danmark.
Kontaktinformation
Mer information: Jörgen Sjögren, 018-67 15 55, 0730-61 43 47
E-post: Jorgen.Sjogren@kemi.slu.se
Klinisk forskning har visat att långvariga muskelsmärtor har samband med både den motoriska kontrollen av armarna och den s.k. proprioceptionen (kroppskänslan), dvs. förmågan att utan synens medverkan känna av armarnas och benens läge och rörelser. Under de senaste årtiondena har en rad metoder utvecklats för att mäta proprioceptionen. Nyare forskning har dock visat att den bör delas upp i två komponenter: dels känslan av position, dels känslan av rörelse. Testmetoderna utvecklades innan den kunskapen blev känd och skiljer därför inte klart mellan de båda delarna av proprioceptionen. Det är t.ex. oklart om ett s.k. “lägeskänsla-test” mäter just lägeskänslan. Dessa kunskapsbrister hämmar både utvecklingen och tolkningen av kliniska testmetoder på området.
Två av delstudierna i avhandlingen tar sikte på det här problemet genom att jämföra och analysera resultaten från olika proprioceptionstest. Det framgick då att testen för lägeskänsla i verkligheten mätte både denna och rörelsekänslan. Vilken av de båda komponenter som mättes berodde på rörelsens omfång och på uppgiftens utformning. Det visade sig att en del mycket använda “lägeskänsla-test” i själva verket mätte rörelsekänslan. De här fynden är viktiga för tolkningen av testresultat inom tillämpad och klinisk forskning. De underlättar valet av testmetoder och möjligheten att dra riktiga slutsatser av resultaten.
Målinriktade rörelser är typiska i vardagliga göromål och i arbetslivet, t.ex. vid monteringsarbete. Det är även känt att för lite variation vid sådant arbete kan ge upphov till långvariga muskelsmärtor. För forskning kring dessa risker är det därför viktigt att kunna mäta rörelsevariation på ett bra sätt. I två delstudier i avhandlingen studerades hur målinriktade rörelser med båda armarna kontrolleras med hjälp av en metod som kan dela upp rörelsevariationen i två komponenter; en som är avgörande för prestationen och en som inte påverkar den. Resultaten är viktiga för bl.a. klinisk forskning kring muskelsmärtor och för ergonomisk forskning om monotona och repetitiva arbetsmoment.
Dmitry Domkin finns vid Belastningsskadecentrum i Umeå, Högskolan i Gävle, och nås på tel. 090-10 60 08, e-post: dmitry.domkin@hig.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Idrottsmedicin, Umeå universitet, och har titeln “Perception and control of upper limb movement: Insights gained by analysis of sensory and motor variability”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Stora salen, Arbetslivsinstitutet i Umeå.
Fakultetsopponent är Ass. Professor John Jeka, Dept. of Kinesiology, University of Maryland, USA.
År 1997 påbörjades två randomiserade studier i Sverige, HABITS-studien (Hormonal Replacement Therapy-Is It Safe?) och Stockholmstudien. I båda studierna undersöks effekterna av hormonbehandling av klimakteriebesvär hos kvinnor som hade fått diagnosen bröstcancer i ett tidigt stadium.
HABITS-studien, som i slutändan omfattade 345 bröstcancerpatienter, avbröts i förtid i december 2003, när forskarna vid en medianuppföljning på endast 2,1 år fann att risken för återfall i bröstcancer hos kvinnor som fick hormonbehandling var 3,3 gånger högre än risken bland de kvinnor som inte fick någon behandling.
Docent Eva von Schoultz och professor Lars Erik Rutqvist vid Karolinska Institutet i Stockholm och Stockholm Breast Cancer Study Group rapporterar nu om resultaten från Stockholmsstudien. Här undersöktes 359 bröstcancerpatienter som fördelades slumpmässigt till hormonbehandling av klimakteriebesvär i 5 år respektive ingen behandling. Studien liknade HABITS-studien men hormonbehandlingsregimen skiljde sig när det gällde sammansättningen.
I Stockholmsstudien fanns det, efter en medianuppföljning på 4,1 år, inget samband mellan användning av hormonbehandling och risken för återfall i bröstcancer. Författarna hävdar att skillnader i sammansättning för den hormonbehandling som användes i Stockholmstudien kan förklara varför studiens resultat skiljer sig från resultaten i HABITS-studien.
– I Stockholmsstudien har vi strävat efter behandlingsregimer som minimerar tillägg av gulkroppshormon, i HABITS-studien däremot fick en större andel av de kvinnor som studerades en kontinuerlig kombination av östrogen och gulkroppshormon, säger Eva von Schoultz.
– Även om det är frestande att spekulera i att behandlingsregimer med östrogen och ett minimum av progestogen eventuellt är säkra, förblir hanteringen av klimakteriesymptom och livskvalitet hos patienter med bröstcancer ett viktigt olöst problem. Eftersom östrogen- och progestogendoserna och behandlingsregimerna kan förknippas med återfall i bröstcancer finns det ett akut behov av att identifiera säkra och effektiva strategier för att hantera klimakteriesymptom och förbättra livskvaliteten hos patienter med bröstcancer.
###
Publikation: von Schoultz E, Rutqvist LE. Menopausal Hormone Therapy After Breast Cancer: The Stcckholm Randomized Trial. J Natl Cancer Inst 2005;97:TKTK.
Obs! Journal of the National Cancer Institute ges ut av Oxford University Press och är inte anslutet till National Cancer Institute. Hänvisning till Journal of the National Cancer Institut krävs i alla nyhetsrapporteringar. Besök Journal of the National Cancer Institut online på http://jncicancerspectrum.oupjournals.org/
Kontaktpersoner:
Eva von Schoultz, docent Karolinska Institutet, telefon: 08-517 76471, 08-587 01376 eva.vonshoultz@karolinska.se
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet, sabina.bossi@admin.ki.se
Sarah L. Zielinski, Journal of the National Cancer Institute, +1-301-841-1287, jncimedia@oupjournals.org
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Författare är Jim Andersén vid Ekonomihögskolan på Mälardalens högskola. Titeln är ”Strategiska resurser och långvarig lönsamhet, en resursbaserad modell för varaktiga konkurrensfördelar i små tillverkningsföretag”. Jim Andersén är från Hallstahammar, bor i Eskilstuna och har klarat av sin forskarutbildning på tre och ett halvt år vilket är en kortare tid än genomsnittet.
Fokus i studien finns på företagens så kallade strategiska resurser och syftet har varit att utveckla en modell som identifierar konkurrensfördelar i små och medelstora tillverkningsföretag. En strategisk resurs är en resurs som genererar en, i förhållande till konkurrenter, långvarig lönsamhet, till exempel en unik kompetens hos personalen eller upparbetade kundrelationer.
I studien har Jim studerat 14 små och medelstora tillverkningsföretag, främst lokaliserade i Eskilstunaregionen. Två av företagen i studien uppvisade mycket hög lönsamhet under en sammanhängande period på närmare tio år. Vad är karakteristiskt för dessa företags agerande? Och varför har inte konkurrenterna tagit efter de lönsamma företagen? Det är centrala frågor som behandlats i studien.
För att finna svar har Jim följt och analyserat företagens ekonomiska utveckling från omkring 1975 fram till sekelskiftet. Han har även intervjuat företagsledarna.
I avhandlingen framgår att det som är utmärkande för de lönsamma företagen bland annat är företagsledarnas motiv och mål, vilket inneburit ett mer entreprenöriellt agerande. Exempelvis fokuserar dessa företagsledare på förnyelse och innovation medan andra företagsledare i samma bransch betonar stabilitet och trygghet. Vidare har företagsledarna i de lönsamma företagen en mer dynamisk syn på såväl egna resurser som omgivning. Medan andra företagsledare känner sig styrda av konjunktur och kunder agerar de lönsammare företagen proaktivt såväl när det gäller skapandet som att ta tillvara sina resurser.
Kontaktinformation
jim.andersen@mdh.se tel 016 – 14 40 00
Sedan 2003 arbetar projektet Arctic children med barn och ungdomars ohälsa i den arktiska regionen.
2004 kom Luleå tekniska universitet med i arbetet och den svenska delen av projektet fokuserar framförallt på mobbnings- och stressproblematik i skolan, hur barnen själva ser på sin skolsituation.
Luleå kommun, Norrbottens läns landsting och sameskolan i Jokkmokk deltar också.
Projektet är internationellt och universitet och skolor i Sverige, Finland, Ryssland och Norge är med.
På fredag och lördag samlas man till konferens på Luleå tekniska universitet för att dela med sig av sina resultat. Konferensen går under rubriken Arctic children – sharing good practices.
Forskargrupperna i varje land arbetar nära skolor, elever och lärare. Tanken är att projektet ska generera ökad kunskap om skolbarns ohälsa och situation men också utveckla ett sätt där skolor och forskare kan arbeta tillsammans för att främja hälsan hos barn i skolan.
På fredag den 8 april 9.30 samlas deltagarna i Deltasalen (D770) för fika och registrering. Klockan 10.00 startar konferensen.
15 ryska skolbarn är också med. För dem har man gjort ett särskilt ”barnprogram” som bland annat innebär att de ska träffa skolbarn i Luleå, besöka Teknikens hus och en badhusvistelse i Boden.
Konferensens program följer som bifogad fil.
Medias representanter är självfallet välkommna!
Upplysningar: Eva Alerby, 0920-49 15 06, eva.alerby@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-214 71 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
Prioriteringar har alltid ingått i vårdgivarnas arbete, men de senaste decennierna har kraven på prioriteringar i vården ökat av olika skäl. Den biomedicinska kompetensen har ökat, liksom andelen äldre patienter. Samtidigt har resurserna till hälso- och sjukvården relativt sett minskat. För att möta dessa krav har nationella riktlinjer för vårdprioriteringar formulerats som en etisk plattform. Men vilken roll spelar egentligen sådana riktlinjer för det praktiska vårdarbetet? Känner vårdpersonalen till dem och vad de står för? Om inte, vad är det i så fall som styr de etiska valen i vårdens vardag? Dessa frågor står i fokus i Anna Höglunds studie där hon analyserar förhållandet mellan etiska riktlinjer och moralisk praxis i anslutning till prioriteringsbeslut på klinisk nivå i vården.
Resultaten tyder på att det inte alltid finns en stark överensstämmelse. Många gånger kan informanterna uppvisa en hög etisk kompetens även om de inte känner till riktlinjerna. Å andra sidan rättfärdigar de ibland prioriteringar baserade på ålder, trots att de är medvetna om att riktlinjerna inte accepterar det. Även faktorer som genus och etnicitet kan påverka hur man prioriterar mellan patienter.
Mot bakgrund av detta kritiserar Anna Höglund uppfattningen att etisk kompetens bäst förstås som ett slags tyst kunskap. Istället förespråkar hon en kommunikativ vårdetik där dialog och etiska diskussioner står i centrum.
– Ofta betraktas etik som ett individuellt ansvar, men jag vill framhålla organisationens ansvar att skapa arbetsplatser så att den etiska kompetens hålls hög, säger hon.
Boken är en slutredovisning av ett forskningsprojekt som behandlat etiska aspekter på prioriteringar i vården. Den utgör ett delprojekt i ett större mångvetenskapligt projekt om vårdprioriteringar som bedrivits inom ramen för Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet.
Studien påbörjades 1999 som en del i den samhälleliga och akademiska diskussion som följde regeringens utredning om prioriteringar i vården och prioriteringspropositionen 1997. Intervjustudien som ligger till grund för boken genomfördes under åren 2001-2002 (och i ett fall våren 2003), vilket ger en möjlighet att se vilket genomslag förslaget haft på lite längre sikt och hur vårdpersonal resonerar kring prioriteringar. Resultaten blir än mer intressanta i ljuset av den lista Östergötlands läns landsting år 2003 offentliggjorde med vårdinsatser man inte längre ansåg skulle bekostas av det allmänna.
Bokens titel: ”Inga lätta val. Om riktlinjer och prioriteringar i vården. En studie i empirisk etik” (kan beställas på acta@ub.uu.se).
Anna T. Höglund, teol. dr. i etik och verksam som forskare och lärare i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning vid Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet.
Mer information:
Anna T. Höglund, anna.hoglund@bioethics.uu.se, telefon 018-611 35 82.
Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet, www.bioethics.se
FAKTA
Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet är en gemensam satsning på forskning, forskarutbildning och grundutbildning i bioetik. Bioetiken behandlar normer och värdekonflikter i sjukvård och biovetenskaplig forskning. Frågor som berörs är till exempel prioriteringar inom sjukvården, användning av försöksdjur och hur bioteknologi bör nyttjas. Här ingår medicinsk etik, vårdetik, humanistisk medicin, medicinsk rätt och forskningsetik. Ämnet tar upp filosofiska, teologiska, samhällsvetenskapliga och juridiska aspekter på nya kunskaper inom medicin och biologi. Centrum för bioetik är associerat till institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet och institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på Karolinska Institutet.
För mer information, besök centrets hemsida, http://www.bioethics.se/ eller kontakta Josepine Fernow: josepine.fernow@bioethics.uu.se, tel 018-611 22 96.
Det är andra året i rad EURYI arrangeras och första gången Sverige deltar med kandidater. Bakom initiativet står den fristående forskningsorganisationen European Science Foundation, ESF (www.esf.org). Syftet är att stärka den europeiska forskningen. Sammanlagt har mer än 600 forskare i Europa sökt EURYI-priset via sina nationella forskningsfinansiärer.
Beslut i juli
Efter respektive finansiärs granskning återstår nu 141 unga forskare, varav fem är från Sverige. En ytterst kvalificerad internationell panel väljer ut de ansökningar som håller högst klass. I juli blir det klart vilka 25 det blir och en utdelningsceremoni äger rum i november på World Science Forum i Budapest.
Bidragstagarna får motsvarande ca tio miljoner svenska kronor fördelade över fem år. Pengarna är knutna till det projekt forskaren sökt för.
Som ung forskare räknas i EURYI-sammanhang om det har gått minst två och maximalt tio år sedan disputationen. Utlysningen är öppen för forskare inom alla ämnesområden.
De fem svenska nomineringarna
Läs mer om de forskarnas bakgrund etc på resp webbplats, eller kontakta Vetenskapsrådets handläggare (se nedan).
* Martin Bergö, Wallenberglaboratoriet/institutionen för invärtes medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskningsprojekt: “Genetic Strategies to Study Mechanisms and Treatment of Ras-induced Cancer”
Kontakt: 031-342 3832, 0733-122224, martin.bergo@wlab.gu.se
* Luca Jovine, Institutionen för biovetenskaper, Karolinska Institutet.
Forskningsprojekt: ”The beginning of a life: structural basis of egg-sperm interaction in mammals”
Kontakt, för tillfället i New York: +1-212.241-8620, lucajovine@mac.com, luca.jovine@mssm.edu Personlig webbplats: http://www.mssm.edu/students/jovinl02 (alt: http://www2.mrc-lmb.cam.ac.uk/personal/kn/NewFiles/jovine.html)
* Ruth Palmer, Umeå centrum för molekylär patogenes, Umeå universitet.
Forskningsprojekt: “The role of Alk mediated signalling pathways during developmental processes”
Personlig webbplats: http://soul.ucmp.umu.se/ruth/index.html
Kontakt: 090-785 67 86 alt 090-785 67 92, Ruth.Palmer@ucmp.umu.se
* Anna Qvarnström, Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
Forskningsprojekt: ”Speciation and evolution in hybrid zones”
Personlig webbplats: http://www.ibg.uu.se/se/lararpresentationer/te_qvarnstrom_anna/index.html
(alt: http://www.iee.uu.se/zooekol/default.php?type=personalpage&id=77&lang=sv)
Kontakt: 018-471 64 06, Anna.Qvarnstrom@ebc.uu.se
* Jan Swenson, institutionen för tillämpad fysik, Chalmers tekniska högskola.
Forskningsprojekt: ”Structure and Dynamics of Soft Matter”
Institutionens webbplats: http://www.fy.chalmers.se/cmp/
Kontakt: f5xjs@fy.chalmers.se, 031 772 56 80
Bakgrund EURYI
I Sverige är det de statliga forskningsfinansiärerna FAS, Formas och Vetenskapsrådet som är kontakter för EURYI och även utser expertpanelen som i sin tur föreslår vilka svenska forskare som ska nomineras.
European Young Investigators Awards, EURYI, har instiftats av European Heads of Research Councils, EUROHORCs, i samarbete med European Science Foundation, ESF. Forskningsråd från sexton europeiska länder har bidragit med medel till anslagen, som riktas till unga forskare från hela världen som på detta sätt knyts till europeiska forskningsinstitutioner.
De länder som deltar är Österrike, Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Schweiz, Italien och Sverige.
Pressbilder
Pressbilder på tre av forskarna (Palmer, Bergö, Swenson) finns tillgängliga på www.vr.se, under detta pressmeddelande. Skrolla ned på sidan, bilderna ligger som bilagor. För de övriga kontakta deras resp universitet.
Kontaktinformation
Kontaktperson Vetenskapsrådet:
Maria Odengrund, handläggare: 08-546 44 281, Maria.Odengrund@vr.se
Pressfrågor:
Bodil Gustavsson, FAS: 08-775 40 96, bg@ fas.forskning.se
Emilie von Essen, Formas: 08-775 40 38, 0733 503 16, Emilie.Von.Essen@formas.se
Kajsa Eriksson, Vetenskapsrådet: 08-546 44 216, 0733-66 62 16, Kajsa.Eriksson@vr.se
Forskarutbildningen
Gerhard Törnqvists stipendium för bästa artikel publicerad av doktorand i vetenskaplig tidskrift under perioden 2003 – 2004 tilldelas
Sara Rosengren
”Love at First Site? A study of website advertising effectiveness”, Journal of Advertising Research, 2003
och
Daniel Waldenström
Markets Work in War: World war II reflected on the Zurich and Stockholm stock exchanges”, Financial History Review, 2004
Grundutbildningen
Grosshandlare John Lovéns stipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Niklas Egels och Jessica Järkvik
Per Erikssons resestipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Michael Bogdan och Jonna Olsson
Hans Stahles Scholarship for excellence in the International Graduate Program (IGP) has been awarded to
Denis Aranburu
Till Per Hillers minne stipendium för framstående uppsats inom ämnesområdet finansiell ekonomi tilldelas
Martin Hendre
Do Hedge Funds Add Value? The case of distressed security hedge funds”
Eli F Heckschers stipendium för framstående uppsats inom nationalekonomi tilldelas
Pia Bax och Eva Petersson
Exchange Rate Pass-Through & Market Share – A study on the European car market”
Gunnar Hedlunds stipendium för framstående uppsats inom internationellt företagande tilldelas
Ryder Clifford
”Small Businesses Internationalization: An examination of risk in decision making processes”
Bertil Näslunds stipendium för framstående uppsats inom finansiell ekonomi tilldelas
Michael Bogdan och Fabian Wennmalm
Stock Liquidity and Excess Returns – A study on the impact of illiquidity in a Swedish setting”
Oscar Silléns fond för framstående skriftligt arbete inom redovisning och finansiering tilldelas
Josefin Klegard och Oskar Skau
”Sambanden mellan koncernstrategi och belöningssystem – En studie av 63 stora svenska börsnoterade bolag”
Sven-Erik Johanssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Johan Runbäck och Daniel Stempa Tocca
”Managing Corporate Culture. A case study of how Nordea Bank AB
is managing the cultural change process within its Polish subsidiary”
Paulsson Frenckners stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Louise Ankartjärn, Magdalena Marén och Niklas Kleebinder
”A Theoretical Valuation of Incentive Programs in Large Swedish Companies
1998-2003″
Folke Kristenssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Brigitta Lado och Camilla Robertsson
”Doing it for themselves. A comparative study of the implications of creating and running an internal service company”
Bertil Ohlins stipendium för framstående uppsats inom internationell ekonomi tilldelas
Jonna Olsson och Erika Öhlund
Diamond Dependence and HIV/AIDS – A CGE analysis of the economic consequences for Botswana”
Gunnar Westerlunds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Peter Hyllman och Oskar Gunnarsson
”Koncernfacklig organisering i samband med företagsfusioner”
Karl-Erik Wärneryds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Hanna Fallenius och Katarina Widman
”När mediet pratar lyssnar konsumenten”
I anslutning till ceremonin tilldelas doktor Emma Stenström Nordeas utmärkelse ”Årets lärare”, framröstad av civilekonomstudenterna.
Journalister som önskar närvara vid ceremonin anmäler sig till Maria Helleblad via telefon
08-736 9014 eller mobil 070-598 9014.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Maria Helleblad tel: 08-736 9014, mob: 070-598 9014, e-post: maria.helleblad@hhs.se
DeSurvey är troligen en av de största satsningar som någonsin gjorts på ett enskilt forskningsprojekt om ökenspridning. Det kommer att följas med stor uppmärksamhet av en rad internationella organisationer.
Forskarna skall under perioden 2005-2010 utveckla och testa ett system för övervakning och modellering av ökenspridning och markförstöring med hänsyn tagen till klimat, människans samspel med naturen respektive till landskapets känslighet för markförstörande processer. Trots att ökenspridningen betraktas som ett globalt hot saknas en allmänt accepterad metodik för att ställa diagnoser som ett underlag för planering och bekämpning.
– En av anledningarna till att det varit så svårt att klarlägga ökenspridning och markförstöring är att det är en politiskt känslig fråga. Här finns t ex biståndspolitiska dimensioner med mäktiga aktörer som världsbanken och olika FN-organ som sinsemellan kan ha olika inriktningar och intressen, säger professor Helldén.
Professor Helldén har bl a studerat ökenspridningen söder om Sahara och var en av de första att i början på 80-talet visa att ökenspridningen inte är en irreversibel process. Ibland rycker öknen framåt, ibland drar den sig tillbaka. Saharas ”marsch” söderut berodde exceptionella nederbördsförhållanden. Men under de senaste två decennierna har nederbörden normaliserats och öknen dragit sig tillbaka. Numera inbegriper man i termen ”ökenspridning” den markförstöring som pågår på många håll i världen.
DeSurveys studieområden är koncentrerade till EU´s medelhavsregion, Kina, Tunisien, Algeriet, Marocko, Senegal och Chile med aktivt deltagande av forskningsorganisationer från 10 EU länder och de nämnda staterna i Asien, Afrika och Sydamerika. Från EU deltager Sverige, Tyskland, Belgien, Holland, England, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland.
Projektet koordineras av prof. Juan Puigdfabregas, Spaniens nationella vetenskapsråd.
När det gäller markförstöring i Europa är det medelhavsområdet som kommer att studeras.
– Särskilt i Spanien, Portugal, Grekland och i viss mån i Italien är markförstöringen ett stort problem.
Vattenresurserna är knappa och frågan är hur man ska hushålla med dem. EU behöver också ett bättre underlag när man utformar sitt jordbruksstöd för dessa områden, påpekar Ulf Helldén.
Lunds universitet ansvarar för den interna övervakningen och utvärderingen av projektets utveckling och genomförande samt bidrar till projektledning, integrerad modellering, satellitbaserad fjärranalys och GIS verksamhet.
Kontaktinformation
Mer information: prof. Ulf Helldén, 046 222 8696, Ulf.Hellden@nateko.lu.se
