Varje dag filtreras hela 180 liter vätska över den filtrationsbarriär som finns mellan blodet och urinen i njuren. Under normala förhållanden släpper barriären bara igenom ytterst små mängder stora och negativt laddade molekyler, samtidigt som vatten och små molekyler i stort sett filtreras fritt. När molekyler som proteinet albumin läcker igenom barriären till urinen tyder detta på njursjukdom.
Filtrationsbarriären består av olika typer av celler. Närmast blodet finns så kallade endotelceller som är täckta av ett negativt laddat geltäcke som kallas glykokalyx. Forskare vid Sahlgrenska akademin har funnit att den negativt laddade glykokalyxen på endotelcellerna är viktig för att proteinet albumin inte ska ta sig igenom barriären.
Fil mag Marie Jeansson har i studierna som ligger till grund för hennes avhandling bland annat studerat filtrationsbarriären på möss där endotelcellernas glykokalyx modifierats och på möss med diabetes. Hon visar för första gången att när vissa komponenter, negativt laddade sockerkedjor, i endotelcellernas glykokalyx tas bort ökar genomsläppligheten av albumin. Hon visar även att det vid diabetes med äggvita i urinen finns en förändring på gennivå av olika komponenter i endotelcellernas glykokalyx.
Marie Jeansson hoppas att det i framtiden kan vara möjligt att när äggvita i urinen uppstått rikta behandling mot endotelcellernas ytstruktur, glykokalyx, för att på så sätt återfå njurens filtrationsbarriär.
– Kunskap om de bakomliggande mekanismerna vid äggvita i urinen är av betydelse för att kunna förbättra behandlingsmetoderna vid njursjukdom, säger Marie Jeansson.
Fortsatt forskning kan i framtiden visa att endotelcellernas glykokalyx inte bara spelar en roll vid njursjukdom i samband med diabetes, utan kanske även vid andra njursjukdomar med äggvita i urinen.
Avhandlingen skriven av:
Fil mag Marie Jeansson, e-post: marie.jeansson@kidney.med.gu.se
Handledare:
Professor Börje Haraldsson, telefon: 031-342 17 01, e-post: borje.haraldsson@kidney.med.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för fysiologi och farmakologi
Avhandlingens titel:
Aspects of the glomerular barrier in healthy and diabetic kidneys
Jod är nödvändigt för tillverkningen av ämnesomsättningshormon som bildas i sköldkörteln. Brist på jod leder till en mängd olika sjukdomstillstånd, där den vanligaste är struma. Den farligaste effekten av ett för litet jodintag är risken för hjärnskador hos barn till mammor som får i sig för lite jod. Dessa skador uppstår under fosterstadiet, där en hämmad tillväxt, nedsatt mental förmåga och hörselskada är de mest allvarliga skadorna. Tidigare forskning visar dessutom att en det räcker med en liten brist på jod för att barn ska få lägre IQ.
Eftersom jodbrist är ett globalt problem har WHO har tagit krafttag för att eliminera det. Det föds dock varje år fortfarande många miljoner barn i världen med allvarliga hjärnskador på grund av jodbrist hos modern. Brist finns faktiskt på så nära håll som i Danmark där jodtillskott i salt startade så sent som för några år sedan. I Sverige har vi tillsatt jod till saltet sedan 1936 och uppenbara symtom på jodbrist, som till exempel svåra mentala handikapp, förekommer inte. Någon vetenskaplig utvärdering av det svenska jodersättningsprogrammet har dock inte skett i modern tid. Med tanke på att även en lindrig brist kan ha följder för hjärnans utveckling hos barn och att matvanor inklusive användandet av salt är under ständig förändring, har distriktsläkare Mille Milakovic inom ramen för sitt avhandlingsarbete utvärderat det svenska jodersättningsprogrammet. I denna utvärdering har han studerat befolkningen i Mölnlycke.
I arbetet har han använt sig av flera metoder som volymbestämning av sköldkörteln med ultraljud, utsöndring av jod i urinen, mätning av antikroppar mot sköldkörteln, sköldkörtelhormonnivåer och upptagsmätning av radioaktivt jod samt mätning av jod i sköldkörteln med en speciell röntgenteknik.
Hans slutsats är att i Mölnlyckeområdet finns ingen jodbrist, vilket ses som ett bevis för att jodersättningsprogrammet fungerar. Nivåerna i intaget av jod ligger inom internationellt rekommenderade gränser.
− Det är dock viktigt att gå vidare med en större nationell studie eftersom det kan förekomma regionala skillnader i jodintag. Det är också viktigt att ta reda på om vissa specialgrupper, som till exempel gravida och veganer, har jodbrist, säger Mille Milakovic.
Avhandlingen är skriven av:
Distriktsläkare Mille Milakovic, telefon: 031-98 67 77, 031-98 67 50 e-post: mille.milakovic@vgregion.se
Handledare:
Docent Robert Eggertsen, telefon: 031-98 67 50, e-post: robert.eggertsen@vgregion.se
Docent Gertrud Berg, telefon: 031-342 34 51, e-post: gertrud.berg@oncology.gu.se
Professor Ernst Nyström, telefon: 031-342 32 58, e-post: ernst.nystrom@medic.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Iodine status and iodine pool in a small community in western Sweden
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
I fyra delstudier har Anna Asplund studerat basalcellscancer med utgångspunkt från mikrodissektion.
I den första delstudien undersökte Anna Asplund vilken av X-kromosomerna som var inaktiverad i kvinnors hudceller. Eftersom kvinnor har två X-kromosomer måste varje cell inaktivera en av dem, vilket sker slumpmässigt. Hälften av cellerna inaktiverar kromosomen från pappan, medan den andra hälften inaktiverar den från mamman.
– När vi kartlade hur inaktiveringen såg ut fick vi fram ett fint mosaikmönster. Mosaiken ger oss en uppfattning om hur huden är uppbyggd och hur stamcellerna är fördelade. Detta är det ingen som har studerat tidigare, berättar Anna Asplund.
I den andra delstudien försökte Anna Asplund ge svar på om en tumör av basalcellscancer uppstår från en eller flera celler. Genom X-kromosomanalys kom hon fram till att tumörer verkar ha sitt ursprung i en enda cell. I några enstaka fall förekom det dock att två tumörer satt så nära varandra att de såg ut att utgöra en enda tumör.
I den tredje delstudien undersökte Anna Asplund två variationer hos genen PTCH, som reglerar celldelning. Genom analyser av sex grupper av människor med olika hudtyp kom hon fram till att den ena varianten av PTCH verkar ha selekterats bort i populationer med ljus hudtyp. En möjlig förklaring till det är att genvarianten i kombination med ljus hudtyp innebär en ökad risk för hudcancer. Den irländska populationen i studien är dock det gäckande undantaget. Irländare drabbas ofta av hudcancer, och hos dem verkar selektionen inte ha gjorts. Varför kan Anna Asplund inte förklara.
I den fjärde delstudien jämförde Anna Asplund uttryckta gener i normal hud och i celler med basalcellscancer. Resultaten tyder på att tumörcellerna har förlorat sin förmåga att bilda funktionell hud, att de undviker upptäckt av immunförsvaret, att de har en mer frekvent celldelning och att de inte uttrycker gener som skyddar cellerna från att ytterligare skadas av ultraviolett strålning.
– I den sista studien finns resultat som man eventuellt kan bygga vidare på för att behandla eller förhindra basalcellscancer i framtiden, menar Anna Asplund.
Kontaktinformation
Anna Asplund, tel: 018-471 50 32, mobil: 073-650 93 62, e-post: anna.asplund@genpat.uu.se
Existensen av stora nationella databaser, som det svenska tvillingregistret, med epidemiologisk information, och ett stort antal nationellt viktiga samlingar av vävnadsprover ger Karolinska Institutets Biobank en unik position i biobankrelaterad forskning. Eftersom informationen är mycket känslig och en obehörig dataåtkomst därmed oacceptabel har detta biobanksystem hårt ställda säkerhetskrav.
– Vi är först i världen med att ha ett sådant informatiksystem. Vid andra framstående medicinska centrum som Mayo Clinic i USA pågår utvecklingen av ett liknande system, säger Jan-Eric Litton, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Införandet av informatiksystemet BIMS är en strategisk investering på Karolinska Institutet för att stödja och möjliggöra avancerad klinisk forskning i framtiden. Det ökar möjligheterna att hitta orsaker, diagnosverktyg och botemedel mot sjukdomar genom att fler forskare och forskningsområden kan använda sig av stora datamaterial som kan kopplas samman. Något som kommer att vara oerhört värdefullt för nästa generations forskare.
– Den stora vinsten är att forskare sparar tid och kan söka information utan att behöva vara specialister. Man kan alltså söka på engelska i alla datakällor och få begripliga svar, menar Jan-Eric Litton.
FAKTA
Biobank
Enligt den svenska biobankslagen, som gäller sedan 1 januari 2003, definieras en biobank som biologiskt material från en människa som förvaras i mer än två månader och kan spåras till en individ. Lagen gör det möjligt att spara humanbiologiskt material för forskning, utveckling, vård och behandling utan att patientens integritet hotas. Den ställer också krav på provhantering och på informationsteknologi som effektivt kan hantera den känsliga informationen som är förenad med dessa prover.
Karolinska Institutets Biobank
En nationell icke-kommersiell resurs för insamling, hantering, lagring och dokumentering av humanbiologiskt material med sikte på att främja vetenskapligt samarbete. Biobanken ska vidare fungera som en tillgång för forskningen inom olika områden som genetik, funktionell genomik samt genetisk och molekylär epidemiologi. En viktig vetenskaplig drivkraft är att göra det möjligt för forskare att testa hypoteser som aldrig tidigare utforskats, i en mer effektiv och storskalig miljö än vad som funnits tillgängligt hittills. För mer information se: http://www.meb.ki.se/biobank/about.php
För kontakt med Professor Jan-Eric Litton, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB): telefon 08-524 877 59, mobil 070-836 68 10, e-post jan-eric.litton@meb.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Vid syrebrist i hjärnan räcker några få minuter för att orsaka svåra men för livet. Störningar kan orsakas av komplikationer under förlossningen eller vid tidiga operationer, exempelvis för medfött hjärtfel.
I en doktorsavhandling vid Chalmers behandlar Nils Löfgren olika tekniska möjligheter för att förbättra vården av nyfödda barn som riskerar att utsättas, eller har utsatts för syrebrist i hjärnan. Han har studerat hur olika egenskaper hos EEG-signaler kan visa om hjärnan är utsatt för syrebrist. Dessutom har han utvärderat effekten av fjärrkonsultationer mellan specialister efter kritiska operationer av nyfödda.
Det visade sig att entropi, en egenskap som speglar en EEG-signals komplexitet, kan avslöja syrebrist inom en och en halv minut från syrebristens start. Entropi har länge använts inom kommunikationsteori och även undersökts i samband med syrebrist, men det är första gången som förmågan att avslöja akut syrebrist studerats och beskrivits med kliniskt relevanta termer.
Fjärrkonsultationer mellan medicinska specialiteter är ett annat viktigt sätt att upptäcka och blottlägga riskfaktorer efter en operation. Nils Löfgren har studerat och utvärderat olika metoder för fjärrkonsultationer mellan barnläkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och neurofysiologer på Sahlgrenska sjukhuset, båda i Göteborg.
Dessa konsultationer sker via datorer som kommunicerar över sjukhusens datornätverk. Utvärderingen visar att ett sådant system, utvecklat inom projektet, snabbt gett resultat i form av ökad förståelse för processerna under hjärtoperation. Studien belyser också de problem som uppstår då ett sådant system skall introduceras i dagens sjukvård.
En tredje aspekt som redovisas i avhandlingen är hur egenskaper hos EEG-signalerna kan användas för att ge säkrare prognoser efter en misstänkt syrebrist. Sådana prognoser är viktiga för att hindra sekundära effekter, samt för att kunna förbereda föräldrar och planera samhällsinsatser längre fram i tiden. Möjligheterna att med hjälp av EEG-signalerna kunna ge en prognos för den närmaste utvecklingen kartläggs systematiskt. Även i detta sammanhang visar entropi goda resultat, vilket i framtiden kan vara ett bra stöd för läkare.
Arbetet har bedrivits i nära samarbete mellan Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås, Institutionen för signaler och system, Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och göteborgsföretaget SACS Medical AB.
Projektet har finansierats av Landstingsförbundets och KK-stiftelsens gemensamma program för ”IT inom hälso- och sjukvård”, NUTEK, samt av projektet ”BIOPATTERN Network of Excellence” inom EU: s sjätte ramprogram.
Forskningen om signalbehandling på EEG-signaler i samband med syrebrist fortsätter inom projektet, där Nils Löfgren kommer att arbeta ytterligare ett år.
Nils Löfgren är uppvuxen i Åsa, Kungsbacka kommun.
Avhandlingen ”The EEG of the Newborn Brain – Detection of Hypoxia and Prediction of Outcome”, försvaras vid en offentlig disputation den 27 maj kl 13.15 i sal Sal HC2, Hörsalsvägen 16, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Bilder finns att få, kontakta någon av ovanstående. Se bilderna i artikel på Chalmers Nyheter:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/Article.jsp?article=5086
Mer information:
Nils Löfgren, Institutionen för signaler och system, Chalmers
Tel: 031-772 18 28, 0703-644 359
nils.lofgren@s2.chalmers.se
Kontakt på Informationsavdelningen:
Sofie Hebrand
Tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
– Den här säkerhetsluckan gör t ex att IT-brottslingar kan gömma information på hårddisken, eller omvänt att känslig information inte raderats, säger IT-säkerhetsforskaren Arne Vidström vid FOI.
FOI bedriver omfattande forskning om IT-säkerhet för bättre metoder att hantera de nya hot och sårbarheter som ökad användning av datorer för med sig, t ex dataintrång.
– Nya hårddiskar följer en standard som är så omfattande och komplicerad att det är oerhört svårt att bygga verktyg som garanterar att man kan hitta eller kan radera all information, berättar Arne Vidström.
FOI har analyserat det vanligaste gränssnittet mot hårddiskar i dagens datorsystem, det så kallade ATA-gränssnittet.
– Vi har kunnat visa på brister i många av dagens verktyg för att radera och undersöka hårddiskar, berättar Arne Vidström. Verktygen, så kallade forensiska IT-verktyg, används till exempel av polisen. Den funktion i standarden som hanterats dåligt heter Device Configuration Overlays (DCO). Funktionen kan bland annat användas för att få en disk att rapportera en mindre storlek än den verkliga.
När de fakta som FOI presenterade blev kända i branschen vidtog ledande tillverkare av forensiska IT-verktyg genast åtgärder för att täppa till säkerhetsluckorna. Även säkerhetsföretaget Secunia, som förmedlar rekommendationer för IT-säkerhet, publicerade snabbt FOI:s upptäckt.
Rapporten ”Computer Forensics and the ATA Interface”, FOI-R-1638-SE, kan laddas hem via referenslänken nedan.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Arne Vidström, forskare, IT-säkerhetsexpert, telefon 013-37 85 34
Mikael Wedlin, forskare, IT-säkerhetsexpert, telefon 070-927 72 78
Åsa Ivarsson, presskontakt, telefon 073-444 77 55
– Att honor och hanar hos många insekter kan ha motsatta intressen vad gäller olika aspekter av parningen är väl känt. Att denna konflikt rentav skulle kunna leda till evolutionära kapprustningar mellan könen inom en och samma art, är däremot mycket kontroversiellt, säger Johannes Bergsten.
De kroppsstrukturer på dykarskalbaggarna som ingår i kapprustningen är sugkoppsförsedda fram- och mellanfötter på hanarna och olika modifieringar av ryggsidan på honan. Hanen använder sina sugkoppar för att greppa tag i honan vid parningen genom att trycka fast dem på honans ryggsida, halsskölden eller täckvingarna. Just där hanen försöker trycka fast sugkopparna finner man bland dykarskalbaggshonor olika skulpturer i form av fåror, vårtigheter, hårtofsar mm, som gör så att hanens sugkoppar inte får grepp.
För att påvisa en evolutionär process som spänner över årmiljoner krävs att man tittar bakåt i historien med hjälp av ett släktträd. Arbetet för att ta fram ett släktträd över gruppen av dykarskalbaggar Johannes studerat har inneburit insamlingsresor till bla Kina, Japan, Ryssland, Kanada, USA, Portugal, och Sardinien. Det insamlade materialet har använts till att sekvensera DNA från tre olika gener som tillsammans med likheter och olikheter i kroppsstrukturer använts för att ta fram ett släktträd. Dessutom innebar insamlingsresorna att nya arter av dykarskalbaggar upptäcktes i Kina och i USA, varav en ny art beskrivs i avhandlingen.
Bergsten har även ägnat mycket tid åt ett speciellt problem som kan uppstå vid släktskapsanalyser av DNA-data. Släktskapsanalyser används för att förstå livets ursprung, däribland människans plats i livets träd som innefattar alla levande organismer på jorden. Den molekylära revolutionen inom biologin har öppnat otroliga möjligheter för släktskapsanalyser med DNA-sekvenser, men också nya svårigheter och fallgropar, och att förstå när och hur analyser kan gå fel är av största vikt för all forskning som bygger direkt eller indirekt på släktträd. Problemet som på engelska kallas ”Long-Branch Attraction” (LBA) innebär att långa grenar i släktträdet grupperar sig tillsammans fastän de inte är så nära släkt.
Problemet är väl känt på teoretiska grunder men, hur eller om det i verkligheten påverkar släktskapsanalyser har ifrågasatts. Johannes visar hur vanligt problemet är, hur det kan upptäckas och hur man kan komma förbi det. Exempel på felaktiga slutsatser orsakade av LBA-problemet är att igelkotten skulle tillhöra en äldsta linje av placentadäggdjur, däggdjur med moderkaka, och inte alls vara nära släkt med mullvaden och näbbmöss, och att marsvinet överhuvudtaget inte skulle vara en gnagare såsom råttor och möss.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=527
Fredagen den 3 juni 2005 försvarar Johannes Bergsten, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Taxonomy, phylogeny, and secondary sexual character evolution of diving beetles, focusing on the genus Acilius.
Svensk titel: Klassificering, släktskap, och evolution av sekundära könskaraktärer hos dykarskalbaggar, med fokus på släktet Acilius.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora Hörsalen, KB3B1, plan 3 KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är docent Jyrki Muona, Division of Entomology, Zoological Museum, University of Helsinki, Finland.
Johannes Bergsten är uppvuxen i Vackebacka City, strax utanför Ulricehamn, Västergötland. Han flyttade till Umeå 1994 för studier på biologprogrammet vid Umeå universitet.
Kontaktinformation
Johannes Bergsten nås på:
Tel: hem 090-13 07 85,
jobb 090-786 64 59
E-post: johannes.bergsten@emg.umu.se
Om man kan göra bilarna lättare drar de mindre bränsle. En viktminskning på 100 kg kan innebära en minskning av bränsleförbrukningen med 3-5 procent. Därför letar biltillverkarna efter lätta men starka material som kan ersätta järn och stål i kaross och motordelar. Vanliga material som används är aluminium och magnesium-aluminiumlegeringar, men även dessa material utsätts för korrosion.
– Salt, i form av vägsalt och salt i luften i havsnära områden är kanske den viktigaste faktorn när det gäller korrosion på bilar, säger Daniel Bengtsson Blücher.
Han har studerat hur koldioxid, temperatur, salt och fukt samt ämnen i bilavgaser, som till exempel, de korrosiva gaserna svaveldioxid och kvävedioxid påverkar aluminium- och magnesiumlegeringar och konstaterar att koldioxid har stor betydelse för hur dessa material korroderar. Vid frånvaro av koldioxid går korrosionen 20 gånger snabbare. Detta beror på att koldioxid har en pH-neutraliserande effekt. Områden där koldioxidhalten är låg är i fogar och sprickor samt under skyddsskikt, coatings, som man lägger på just för att hindra korrosion.
– Man måste också vara försiktig när man fogar ihop olika material och veta vad man gör. I en fog mellan, till exempel, stål och aluminium uppstår galvaniska element som ger korrosion säger Daniel Bengtsson Blücher.
– Resultaten från laboratorieförsök, accelererad provning, där man överdriver försöksbetingelserna för att snabba på förloppen, och fältförsök stämmer dåligt överens, men med hjälp av de kunskaper vi nu har om vilka faktorer som styr korrosionen kan vi bättre designa accelererade provningar. Vi kan därmed också optimera olika kombinationer av material, ta fram bättre coatings och utveckla nya filter som kan skydda materialen från salt, sot, partiklar och fukt, säger Daniel.
– Chalmers har mycket gott rykte i världen både när det gäller forskning kring korrosion i normal atmosfär och högtemperaturkorrosion, konstaterar Daniel, och ser med spänning fram mot att i slutet av juni få börja arbeta med dessa frågor hos biltillverkaren Audi i Tyskland.
Avhandlingen ”Carbon Dioxide: The Unknown Factor in the Atmospheric Corrosion of Light Metals” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 maj 2005, kl 10.15 i sal KS101, Instititionen för kemi- och bioteknik, Kemivägen 4, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Daniel Bengtsson Blücher, Avdelningen för oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers, Göteborg
Tel: 031-772 28 59, mobiltel: 0707-46 34 79,
e-post: danielb@chalmers.se
ECDC bildas för att stärka Europas skydd mot infektionssjukdomar, som SARS, HIV/AIDS och influensa. Detta ska ske dels genom att utveckla EUs nuvarande system för övervakning och kontroll av sjukdomsspridning i Europa, och dels genom att stimulera ett nätverk av expertis från EUs medlemsstater som kan bistå med rekommendationer för hur vi kan förebygga och skydda oss mot nya infektionssjukdomar och epidemier. Chef för ECDC är Zsuzanna Jakab, som tillträde sin post den 1 mars 2005. Rekrytering av vetenskaplig och administrativ personal pågår.
Markos Kyprianou, EU-kommissionär med ansvar för folkhälsofrågor, Zsuzsanna Jakab, chef för ECDC och Sveriges folkhälsominister Morgan Johansson med flera deltar vid ceremonin.
Pressen är välkommen att bevaka ceremonin, presskonferensen klockan 11.30 som leds av Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, och det vetenskapliga seminariet klockan 14-16 som har följande program:
”Assessing the transmissibility of new infectious agents” – Professor Paul Fine, London School of Hygiene and Tropical Medicine
”HIV virology and the epidemic in Eastern Europe” – Professor Pauli Leinikki, Finnish National Public Health Institute
”Vaccines in the 21st century” – Professor Rino Rappuoli, The Institute for Immunobiological Research Siena (IRIS)
”The World Health Chart” – Professor Hans Rosling, Karolinska Institutet:
”Research co-operation between Karolinska Institutet and ECDC” – Jan Carlstedt-Duke, Karolinska Institutet
Journalister som vill närvara bör anmäla sig till: press@ecdc.eu.int
För mer information om ECDC se: http://europa.eu.int/comm/health/ph_overview/strategy/ecdc/ecdc_en.htm
Kontaktinformation
Presskontakt för:
Markos Kyprianou: Bjorn Kjellstrom, telefon 070-938 07 30, e-post bjorn.kjellstrom@cec.eu.int,
Zsuzsanna Jakab: Helena Holland-Burman, telefon 08-734 20 50, e-post helena.holland-burman@ecdc.eu.int
Morgan Johansson: Kicki Mäler, telefon 070-545 17 88, e-post kicki.maler@social.ministry.se
Harriet Wallberg-Henriksson: Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post sabina.bossi@admin.ki.se
– Urbaniseringen går mycket snabbt och har stor påverkan på miljön, ekonomin och vardagslivet. Många motstridiga intressen ska mötas, och ska vi kunna få en hållbar stadsutveckling är det viktigt med en helhetssyn från både forskningen och planeringen. Forskare och planerare från olika verksamhetsfält världen över behöver diskutera och dela med sig av sina erfarenheter. Därför känns den här konferensen mycket angelägen, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas.
Diskussionerna gäller allt från medborgarinflytande i planeringen till näringslivsutveckling. Hur kan vi öppna upp för nya kulturer utan att skapa gränser mot det egna kulturarvet? Hur kan vi skapa resurser och processer för att kunna åstadkomma de förändringar vi vill ska genomföras? Detta är några av alla de komplexa frågor som behöver besvaras för att uppnå en hållbar stadsutveckling och detta ställer krav på gränsöverskridande kunskap.
Bland talarna märks t ex samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin, Bogotás förre borgmästare Enrique Peñalosa, Christian Azar professor vid Chalmers tekniska högskola, Colin Fudge, professor vid University of the West of England, USA, Saskia Sassen professor vid University of Chicago, USA samt Robin Hambleton, professor vid University of Illinois Chicago, USA.
Konferensen genomförs på Chalmers i Göteborg. Life in the Urban Landscape arrangeras av forskningsrådet Formas, tillsammans med bl.a. Chalmers, Miljödepartementet, Göteborgs stad, Boverket, Naturvårdverket, Riksantikvarieämbete och Sida.
Kontaktinformation
Emilie von Essen, presschef Formas. 08-775 40 38, 0733 50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Adam Holmström, tel: 070-731 17 93, adam.holmstrom@partnerships.se
Marianne Ohlander, tel: 070-928 65 50, mao@chalmers.se, eller
Konferensansvarig: Henrik Nolmark, tel: 070-777 72 55, henrik.nolmark@formas.se
Med den nya metoden kan storföretag som t ex Volvo och ABB spara tid och pengar i utvecklingsarbetet.
När ett företag utvecklar datorsystem som en del av en större och komplex produkt, t ex ett nytt flygplan, medicinsk utrustning eller kanske styrsystem i en bil, ställs det ofta mycket hårda krav på säkerhet och tillförlitlighet. Dessutom vill företaget både hålla nere produkt- och utvecklingskostnaden och samtidigt öka kundnyttan genom att förbättra innehållet, d v s funktionaliteten.
Ökningen i antalet funktioner, och komplexiteten som det medför, ställer hela tiden högre krav på bättre utvecklingsmetoder, -modeller och -verktyg. Att analysera svarstider genom så kallad responstidsanalys (RTA) är ett sätt att kunna garantera ett systems tidsbeteende innan produkten tas i drift. I Jukka Mäki-Turjas avhandling presenteras nya tekniker som syftar till att förbättra existerande RTA-metoder, vilket konkret leder till följande förbättringar:
· Precisionen i de beräknade svarstiderna blir högre än tidigare. Analysen kan beräkna och garantera cirka 15% kortare svarstider .
· Analysen själv kan göras avsevärt snabbare än tidigare. I storleksordningen 100 gånger snabbare för realistiskt stora industriella system.
Genom att kombinera dessa två helt oberoende tekniker får man det bästa av två världar i en och samma analysmetod; snabb analystid och precisa svarstider. Högre precision i svarstider möjliggör antingen ökad funktionalitet inom ramen för en given kostnad, eller en lägre kostnad för en given funktionalitet. Snabbare analysmetoder innebär att industrin i utvecklingsprojekt nu kan använda RTA i praktiken även för riktigt stora system med upp till tusentals funktioner.
Speciellt säkerhetskritiska tillämpningar som många gånger måste genomgå en dyr och tidskrävande certifieringsprocess, kan dra nytta av den förbättrade RTA metoden. En stor del av svensk exportindustri såsom Volvo, Saab, och ABB utvecklar realtidssystem för vilka denna forskning skulle kunna vara av strategisk betydelse.
Titel på avhandlingen: Engineering Strength Response-Time Analysis – A Timing Analysis Approach for the Development of Real-Time Systems
Hanledare: Mikael Nolin och Christer Norström
Disputation sker fredagen den 27:e maj kl.10:15 på Mälardalens högskola i Västerås, sal Gamma
Kontaktinformation
Jukka Mäki-Turja nås på mail: jukka.maki-turja@mdh.se eller telefon: 021-101466.
Under de senaste 10-15 åren har det gjorts mycket stora framsteg inom tekniken att styra funktionerna i byggnaders olika system. Förbättrad datakommunikation, bättre givare och kraftfullare datorer har inneburit något av en revolution.
Därmed ökar möjligheterna till att bygga ”intelligenta” byggnader där systemen anpassar sig efter omständigheterna.
Ett intelligent hus bearbetar information på samma sätt som hjärnan. Precis som när huvudet duckar om ögonen registrerar att en fotboll närmar sig, eller vi får impulsen att ta av oss jackan om det är 30 grader varmt, ska husets system reagera direkt på inkommande information. Detta kallas framkoppling, vilket ibland kan kombineras med prediktion, det vill säga att i förväg ställt in systemet för antagna förändringar.
Vitsen med intelligenta hus är tanken. Det behöver inte innebära massor av dyrbar teknik. ”Dumma” termostater på värmeelement känner bara av själva temperaturen, men kan regleras på ett smart sätt.
– Om du till exempel en kall dag vill öppna fönstret för att vädra kan det räcka med en sensor som talar om för värmekällan att det är öppet, så att inte värmen dras på ännu mer, säger Mohsen Soleimani-Mohseni.
Hur systemet reagerar går att beskriva matematiskt och bygga modeller av. I sin doktorsavhandling har Mohsen, med hjärnan som inspiration, byggt så kallade artificiella neurala nätverk för reglering av byggnaders system. Genom mätningar har han sedan studerat vilka effekter dagens reglerteknik kan ge på energibesparing och förbättrat inneklimat i framtidens intelligenta hus.
Ett smart sätt är att känna av elbelastningen och koppla det till en samtidig reglering av värme/kyla. Det kan vara lämpligt i miljöer med många maskiner där mycket energi går åt till att värma och kyla – i värsta fall samtidigt. För kontorsmiljöer handlar det om datorer och kopiatorer. Mohsen har bland annat studerat elbelastning kopplat till reglering i miljöer där maskiner ger värme.
– I de allra flesta fall finns stora vinster att göra, både vad gäller energiåtgång och komfort för inneklimatet, säger han.
I arbetet konstateras också att reglerteknik är ett eftersatt område inom fastighetsbranschen. Många är dåligt insatta i hur reglersystemen i byggnader fungerar och har bristfälliga kunskaper om tekniken. Ofta är reglersystemen dåligt trimmade vilket innebär stora energiförluster, och det finns ett stort behov av bättre hjälpmedel för driftspersonalen som kan underlätta vid felsökning, underhåll och trimning.
Experiment och simuleringar har gjorts med modeller från villafastigheter, större lokalfastigheter och laboratorier. Resultaten kan dock tillämpas på de flesta typer av byggnader.
Avhandlingen har utförts som en del av projektet Elanvändning i byggnader, Elan, som stöds av Energimyndigheten, olika elföretag och Svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsinstitut, Elforsk. Chalmers driver delprogrammet ”Behov och behovsstyrning” som innefattar fler forskare och doktorander. Ett syfte är att koppla teknikens möjligheter till pågående forskning kring beteendevetenskapliga aspekter, det vill säga hur människor upplever inomhusklimat och hur man agerar när det gäller att reglera den. Forskningen görs i ett brett, tvärvetenskapligt och tillämpningsnära perspektiv.
Avhandlingen ”Modelling and Intelligent Climate Control of Buildings” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers i Göteborg den 20 maj 2005.
Kontaktinformation
Mer information:
Mohsen Soleimani-Mohseni, Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för energi och miljö.
Tel: 031-772 58 00
E-post: mohsen@chl.chalmers.se
Handledare: Bertil Thomas, Avdelningen för reglerteknik, Institutionen för signaler och system.
Tel: 031-772 57 43
E-post: bertil@chl.chalmers.se
Kontakt för projektet ”Behov och behovsstyrning” på Chalmers:
Per Fahlén, professor, Avdelningen för installationsteknik, Institutionen för energi och miljö.
Tel: 031-772 11 42
E-post: per.fahlen@chalmers.se
– Utan forskning och utveckling dräneras den svenska gruvindustrin. Nu befinner vi oss istället i frontlinjen, internationellt sett. Utan MiMi hade definitivt framtiden inte sett så ljus ut, säger Manfred Lindvall, miljöchef vid Boliden.
Bland forskningsprogrammets resultat finns verktyg av värde för framtida tillståndsprövning av kommande och befintligt avfall från gruvindustrin. På så sätt kan deponering göras på bästa plats och på bästa sätt.
MiMi har tagit fram en funktionsanalys som skapar en helhetsbild av ett avfalls påverkan på omgivningen, även hur påverkan sker över lång tid. Genom att man känner till de viktiga processerna – och hur de växelverkar – kan man med större säkerhet än tidigare beräkna miljöbelastningen över lång tid.
Resultaten gagnar inte bara svensk gruvindustri och tillståndsmyndigheter.
– Vi har skapat en plattform för framtida miljöarbete, något som även rönt internationellt intresse, säger programchefen Lars Olof Höglund.
Kontaktinformation
Lars Olof Höglund, programchef MiMi
Tfn: 08-617 67 17
E-post: loh@kemakta.se
Mannfred Lindvall, miljöchef, Boliden
Tfn: 0910-77 43 18
Britt Marie Bertilsson, programansvarig Mistra
Tfn: 08-791 10 21
E-post: brittmarie.bertilsson@mistra.org
I en skandinavisk studie undersöktes 416 patienter vid 62 olika sjukhus. Samtliga patienter hade nedsatt njurfunktion och majoriteten var dialyspatienter. Hälften av patienterna behandlades med EPO upp till normal blodvärdesnivå, medan de övriga behandlades på traditionellt sätt.
Resultaten visar att blodproppsrelaterade biverkningar eller dödlighet inte var ökade i gruppen som behandlades upp till normal blodvärdesnivå. Livskvaliteten förbättrades hos dialyspatienterna, medan dialyseffektiviteten minskade något när blodvärden normaliserades. Ett normalt blodvärde vid tidpunkten för njurtransplantation inverkade inte negativt på transplantatfunktionen. Blodtransfusionsbehovet i samband med transplantation minskade markant.
Motståndet i blodkärlsystemet ökade, vilket gav ett ökat behov av blodtrycksmedicin. Däremot påvisades en minskad arbetsbelastning för hjärtat vid hjärtultraljud. I en mindre studie har Hans Furuland även för första gången visat att hjärtats rytmreglering är försämrad redan före dialysstart i en grupp kroniskt njursjuka patienter utan diabetes, mätt med 24-timmars bandspelar-EKG. Hjärtats rytmreglering, som har betydelse för uppkomsten av allvarliga, livshotande hjärtrytmrubbningar, förbättrades när blodvärdet normaliserades.
– Det måste till fler randomiserade studier för att man ska kunna ge en generell rekommendation om att normalisera blodvärden med för kroniskt njursjuka personer med den högre EPO-dos som krävs. Men mina resultat visar att det inte innebär någon ökad säkerhetsrisk och att förbättrad livskvalitet samt hjärt- och kärlfunktion gör att det bör övervägas i individuella fall, säger Hans Furuland, som till vardags arbetar som läkare på Akademiska sjukhusets njursektion.
Kontaktinformation
Hans Furuland, tel: 018-611 00 00, mobil: 070-610 36 30, e-post: hans.furuland@medsci.uu.se
Flera rapporter pekar på vikten av att öka svenska elevers svaga läs- och skrivkunskaper och det behövs metoder som på ett effektivt sätt kan öka barnens medvetenhet om sitt eget skrivande. Eva Lindgren, som i dagarna disputerar i engelska vid Umeå universitet, har inom ramen för sitt avhandlingsarbete utvecklat en sådan metod som både individualiserar och ger utrymme för social interaktion, två aspekter som är viktiga för effektiv inlärning.
Grunden för metoden ”peer-based intervention” är reflektion över och diskussion om hur man bygger upp sin text under skrivandets gång, vad man ändrar och hur man tänkte då man skrev. Den är enkel att använda och kan bli ett användbart hjälpmedel för både lärare och elever på olika nivåer och inom olika ämnesområden där reflektion och diskussion är centrala delar.
– Jag har testat metoden på elevernas skrivutveckling i svenska och engelska. Men den borde självklart kunna användas också inom andra ämnen som kräver reflektion, till exempel historia eller samhällskunskap.
Metoden testades vid en högstadieskola i Umeå och de positiva resultaten redovisas i Eva Lindgrens avhandling. Eleverna som deltog i studien skrev texter både på sitt första språk, svenska, och ett främmande språk, engelska. Texterna skrevs på datorer som registrerade varje nedslag på tangentbordet under det att texterna växte fram, alla ändringar och när skribenten pausade, så kallad ”keystroke logging”. På så sätt kunde man i efterhand visualisera och analysera hur texterna skapades i realtid, och vad som ändrades i dem under skrivandets gång. Skrivprocessen spelades upp för eleverna och de fick, två och två tillsammans med en lärare, prata om hur de hade jobbat med texten. Dagen efter fick de jobba ytterligare en gång med samma text.
Elevernas reflektion och diskussion om hela skrivprocessen – inte bara om den färdiga texten – resulterade både i bättre texter och en ökad medvetenhet om skrivandet. Eva Lindgrens avhandling visar att eleverna med hjälp av ”peer-based intervention” förbättrade sina texter och gjorde fler ändringar av innehållet, speciellt av stilaspekter. Metoden var mer effektiv för vissa elever och effekten varierade också beroende på vilket språk, svenska eller engelska, och vilken typ av text som användes som grund för reflektionen.
Den 28 maj försvarar Eva Lindgren, institutionen för moderna språk, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Writing and revising: Didactic and methodological implications of key-stroke logging. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal F Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Gert Rijlaarsdam, Graduate School of teaching and learning, University of Amsterdam.
För mer information eller intervju, kontakta gärna Eva Lindgren på
tel: 090-786 95 84 eller
e-post: eva.lindgren@engelska.umu.se
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Eva Lindgren på
tel: 090-786 95 84 eller
e-post: eva.lindgren@engelska.umu.se
Den fossila groddplantan visar tydligt att Welwitschia hade sina närmaste släktingar på dinosauriernas tid. Fossilet har fler egenskaper gemensamt med Welwitschia, bl.a. en Y-formad bladnervatur som inte är känd hos någon annan växt. Att Welwitschia från sydvästra Afrika har sin närmaste släkting i östra Sydamerika är inte alls underligt med tanke på att Afrika och Sydamerika satt ihop under tidig krita. Denna växt behandlar Catarina Rydin i sin doktorsavhandling i botanik, Stockholms universitet.
Fröväxtgruppen Gnetales, som Welwitschia och den fossila groddplantan tillhör, är en liten, för oss nordbor ganska okänd grupp som finns i tropiska till subtropiska delar av världen. Gnetales har bara ett 80-tal arter indelade i tre släkten: Ephedra, Gnetum och Welwitschia. Gruppens relation till andra fröväxter har debatterats i mer än hundra år och är inte klarlagd än. Catarina Rydins studier visar att molekylär information är motsägelsefull och kan ge helt olika släktskapsträd beroende på hur generna analyseras och vilka arter som får representera sin grupp.
Catarina Rydin har också studerat fossila frön från krita som är mer eller mindre identiska med frön från nutida Ephedra (Gnetales). Släktet Ephedra utgör en homogen grupp arter som inte bara är utseendemässigt lika varandra utan också molekylärt lika. Undersökta genregioner innehåller få förändringar. Det har föreslagits att det beror på att nutida arter uppstod sent, kanske så sent som för 8 – 32 miljoner år sedan. Fossila data visar dock att unika Ephedra-egenskaper var fullt utvecklade och etablerade på norra halvklotet redan för ca 110 – 127 miljoner år sedan. Mutationshastigheter kan förmodligen variera kraftigt mellan olika organismgrupper och troligen också över tiden. Kanske är det helt fel att tala om ”molekylära klockor”.
Doktorsavhandlingens titel: The Gnetales: fossils and phylogenies
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl. 10.00 i föreläsningssalen, Botaniska institutionen. Opponent är Magallón, Susana, Universidad Nacional Autónoma de México, Mexico City
Kontaktinformation
Catarina Rydin kan nås på 08-16 20 71 eller e-post catarina.rydin@botan.su.se
