Och fackets strid för kvinnors löner kom att handla om att rädda männens jobb så att inte arbetsgivarna skulle föredra den billigare kvinnliga arbetskraften.
Det här var en av de strategier som utnyttjades under kriget och som påverkade hur kvinnors inträde på arbetsmarkanden kom att se ut. Det visar Johanna Overud i sin doktorsavhandling i historia vid Stockholms universitet.
För att underlätta rekryteringen av kvinnlig reservarbetskraft lanserades propagandafiguren Fru Lojal i en journalfilm på landets biografer. Men i stället för att gifta fruar följde i Fru Lojals spår blev det landsbygdens ogifta hemmadöttrar som tog chansen att bli självförsörjande. De kom därmed att utnyttja situationen för en helt ny form av frihet – något som propagandafilmen inte avsett.
Under beredskapsåren 1939 – 1945 fanns det ett beräknat behov av kvinnlig arbetskraft som ersättare för inkallade män. Det fanns dock inga färdiga planer för vad kvinnors uppgifter överhuvudtaget skulle bestå av. Inte mindre än 800 000 kvinnor registrerade sig för uppgifter i allt från reservarbete i industrin till luftbevakning och det fanns stora förhoppningar på krigets förändringspotential för kvinnors position i samhället. Efter kriget hade arbetsmarknadens efterfrågan på kvinnor avsatt vissa bestående spår. Att likalönsfrågan togs till utredning är en följd från den här perioden.
Doktorsavhandlingens titel: I beredskap med Fru Lojal: Behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget
Johanna Overud träffas på tfn 08-674 71 48 eller mobil 070-374 39 20
Andelen kvinnlig personal i de svenska ambulanserna har ökat de senaste 10 åren. Det var ett av skälen till denna landsomfattande undersökning av gruppens hälsa och arbetsmiljö. Studien omfattar totalt 234 kvinnor och 953 män. Varannan anställd har haft ont i nacken-skuldran eller ländryggen någon gång under det senare året, vilket är ungefär samma andel som i normalbefolkningen. Framåtböjda arbetsställningar och moment som att lyfta och hantera båren viktiga riskfaktorer för ländryggsbesvär hos båda könen. För kvinnorna innebar de också ökad risk för nack-skuldersmärtor. Det sistnämnda sambandet kan bl.a. bero på att kvinnorna är kortare och att många situationer därför blir mer belastande för dem. Det är därför viktigt att ändra de faktorer som är mer belastande för kortväxta personer, t.ex. höjden vid lastning i och ur ambulanser, liksom att utveckla och använda hjälpmedel.
Många arbetsmoment i ambulanssjukvården ställer höga fysiska krav på personalen. Mätningar visar att bårbärning i trappa innebar arbete på eller nära maximal hjärtfrekvens för hälften av kvinnorna och var tionde av männen. Kondition, uthållighet i ryggmusklerna och maximal styrka hade stor betydelse för hur trött ambulanspersonalen blev under bårbärningen, Regelbunden träning skulle kunna underlätta och minska risken för överbelastning vid tunga lyft.
Förutom att arbetet kan vara fysiskt tungt, utsätts ambulanspersonalen också för mentalt belastande arbetssituationer. De anställdas upplevelse av höga mentala krav under utryckning och deras oro inför påfrestande arbetsuppgifter innebär ökad risk både för muskuloskelettala besvär och symtom som huvudvärk, magbesvär och sömnsvårigheter. Mätningar av fysiologiska reaktioner under ett 24-timmars ambulansskift och under nästkommande lediga dagar hos ambulanspersonal med många symtom på ohälsa visade ett förändrat hjärtvariabilitetsmönster och större frisättning av stresshormon på morgonen jämfört med ”friskare” kolleger. Personal med många symtom på ohälsa tenderade också att ange mer oro och uppleva högre mentala krav under arbetet. Dessa samband understryker att de arbetssituationer som personalen upplever som belastande eller oroande bör utredas och i möjligaste mån åtgärdas.
Ulrika Aasa är verksam vid Belastningsskadecentrum i Umeå, Högskolan i Gävle, och finns på tel. 090- 10 60 63, e-post uaa@hig.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgi och perioperativ vetenskap, och har titeln AMBULANCE WORK – relationships between occupational demands, individual characheristics and health-related outcomes. Svensk titel: Att arbeta inom svensk ambulanssjukvård – samband mellan arbetets krav och personalens hälsa
Disputationen äger rum kl 09.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Ewa Wigaeus Tornqvist, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.
Om man är osäker på vad en odlad eller på annat sätt använd växt ska heta, kan man på adressen http://skud.ngb.se komma fram till det gällande namnet – svenskt som vetenskapligt. Härutöver får man i SKUD information om växtens naturliga utbredning, vilken typ av växt det är och vad den används till. En viktig del av databasen är referenserna. Man kan söka bland närmare 4 000 referenser med anknytning till kulturväxternas taxonomi, utbredning och användning. Databasen omfattar också växter som utgör eller ingår i livsmedel, medicin, kosmetika, virke eller andra produkter.
– Det här är en helt unik kombination av taxonomisk och nomenklatorisk information för växter vi odlar och använder i Sverige, säger Jens Weibull som är en av samordnarna vid Programmet för odlad mångfald (POM).
– Alla som överhuvud taget hanterar frågor som berör växtmaterial kommer att ha nytta av SKUD. Dit hör Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Patent- och registreringsverket, tullen, virkesbranschen och planthandeln för att nämna några.
Databasen har utvecklats av Björn Aldén, Mårten Huldén och Svengunnar Ryman, som ett projekt inom POM. Centrum för Biologisk Mångfald är idag ansvarig institution för SKUD. Basdata i SKUD kommer från referensverket Kulturväxtlexikon, som har blivit ett standardverk för många som sysslar med odlade växter.
– Sedan Kulturväxtlexikonet publicerades 1998 har antalet namnposter utökats med nära 17 000. Antalet namn är nu 37 000, men målet är att få med alla namn inklusive synonymer på de växter vi på ett eller annat sätt använt eller använder i Sverige. Säkert rör det sig då om mer än 100 000, berättar Björn Aldén vid Göteborgs botaniska trädgård. Han poängterar dock att SKUD inte kan ersätta en tryckt bok.
– Man tar inte med sig datorn ut i trädgården. Däremot ska SKUD generera tryckta böcker med jämna mellanrum.
Förväntningarna på SKUD är höga. En standardiserad namndatabas för svenska kulturväxter kan bli enormt betydelsefull för konsumentinformation, tillsyn av produkter som innehåller växtsubstanser och inte minst för alla fritidsodlare som vill veta vad de ska kalla sina odlade gunstlingar.
SKUD är utvecklad av Björn Aldén, Göteborgs botaniska trädgård, Svengunar Ryman, Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet och Mårten Huldén, databasutvecklare.
Kontaktinformation
Mer information:
Jens Weibull, POM, Centrum för biologisk mångfald
Tel. 040-41 55 31, jens.weibull@cbm.slu.se
Björn Aldén, Göteborgs botaniska trädgård
Tel. 031-741 11 13, bjorn.alden@gotbot.se
Svengunnar Ryman, Uppsala universitet
Tel. 018-471 27 92, Svengunnar.Ryman@evolmuseum.uu.se
Forskarna bakom artikeln från Karolinska Institutet erbjuder journalister exklusiv information om upptäckten:
Fredag 8 april kl. 10-12 vid Centrum för molekylär medicin (CMM). Adress: KS-ringen 6, Karolinska universitetssjukhuset Solna. För en mer detaljerad vägbeskrivning se: http://www.cmm.ki.se/generalinfo/index.htm
Tidsplan:
10.00-10.20 Folksjukdomar – för komplexa för forskning?
Fredrik Piehl, docent
Maria Swanberg, doktorand
Olle Lidman, med.dr.
10.20-10.30 Multipel skleros
Tomas Olsson, professor
10.30-10.40 Reumatoid artrit (på engelska)
Leonid Padyukov, docent
10.40-10.50 Hjärtinfarkt
Per Eriksson, docent
10.50-11.00 Tvärvetenskaplig forskning, experimentell-klinisk, överbryggande kliniska discipliner
Lars Terenius, professor
VD för stiftelsen Centrum för molekylär medicin (CMM)
11.00- 12.00 Enskilda intervjuer
För anmälan och information kontakta:
Annica Ericsson, vetenskaplig koordinator, Centrum för molekylär medicin (CMM), tel 08-517 708 78, e-post: Annica.Ericsson@cmm.ki.se
Sabina Bossi, pressekreterare Karolinska Institutet, tel 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@dmin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin (CMM) är ett forskningscentrum som samlar cirka 400 anställda från institutioner vid Karolinska Institutet och kliniker vid Karolinska Universitetssjukhuset. CMM verkar för att genom multidisciplinär forskning på de molekylära mekanismerna kunna utveckla bättre diagnostik, behandling och prevention av de stora folksjukdomarna. Se gärna: http://www.cmm.ki.se
– Med detta stora anslag kommer vi att optimalt kunna utrusta vårt nya ”NANO-hus”, vilket börjar byggas under våren och planeras stå klart för installation av den avancerade utrustningen kring jultid i år, säger professor Lars Samuelson. Det handlar främst om utrustning som ska användas till processning, materialframställning och avancerade karakteriseringsmetoder, i laboratorier optimerade för avancerad nanoteknik. Vi kommer inte att skapa ytterligare ett traditionellt mikroelektroniklaboratorium, utan koncentrera oss på en ideal laboratoriemiljö som ytterligare ska stärka Lunds position inom nanovetenskap och nanoelektronik.
Nanovetenskapen som bedrivs inom Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet sedan mer än 15 år är till sin karaktär tvärvetenskaplig. Det nya ”NANO-huset” kommer att bli en idealisk miljö där forskare från olika discipliner tillsammans kan använda sig av avancerade forskningsresurser för fysik, kemi, materialvetenskap, elektronik, biologi och medicin. Man kommer även att kunna erbjuda unika möjligheter för industriell nanoforskning och för universitetets studenter.
Vetenskapsrådet utnämnde tidigare i år nanometerkonsortiet vid Lunds universitet till en av Sveriges starkaste forskarmiljöer. Tillsammans med nio andra forskargrupper fördelade över hela landet och alla vetenskapliga discipliner fick nanometerkonsortiet då ett anslag på 22 miljoner kronor för en femårsperiod.
– Vi är självklart mycket glada för Knut och Alice Wallenbergsstiftelsens generösa donation
och tillsammans med Vetenskapsrådet utnämning så ser vi fantastiska möjligheter för framtiden, säger Lars Samuelson.
Kontaktinformation
Tala med Lars Samuelson, professor i fasta tillståndets fysik på telefonnummer 046-222 76 79, 070- 317 7679, Lars.Samuelson@ftf.lth.se. För mer information om nanometerkonsortiet se http://nano.lth.se/
Studien har gjorts av Ulrika Troedsson som i dagarna disputerar på sin doktorsavhandling. Hon har undersökt växter som lever i symbios med svampar och bakterier. Baljväxter bildar rotknölar där kvävefixerande bakterier kan leva. I utbyte mot kväve får bakterierna kolhydrater. Hos andra växter etablerar rotsystemet kontakt med svampmycel. Svampen hjälper växten att ta upp fosfat och får i gengäld kolhydrater.
Chitinaserna är en grupp sinsemellan närbesläktade enzymer av vilka somliga deltar i växten försvar, andra stimulerar symbiosen i form genom att medverka när kvävefixerande bakterier koloniserar växten eller när mycel börjar tillväxa.
– Hur vet växten skillnaden mellan sjukdomsframkallande mikroorganismer och mikroorganismer som är nyttiga för den? Det är intressant att veta när man förädlar växter för jordbruk. Växter som är resistenta mot sjukdomsframkallare kräver inte lika mycket bekämpningsmedel, säger Ulrika Troedsson.
Ulrika Troedsson har bl a undersökt en ärtväxt (Galega orientalis) och kartlagt vilka chitinaser som arbetar för försvar eller symbios. Hon har också funnit tidigare okända varianter av detta enzym. I ett annat projekt har hon undersökt hur kornplantors rotsystem invaderas av mycel. Genom att genetiskt förändra kornplantorna så att de producerar mindre av en viss typ av chitinas har hon visat att dessa då invaderas ännu mer av mycelen. Det är inte en självklar fördel för kornplantorna. De får mer fosfat men måste också lämna ifrån sig mer kolhydrater, något som är till förfång för tillväxten.
– Det här är grundforskning. Men på sikt kan kanske kunskaperna tillämpas när man tar fram nya grödor för jordbruket, summerar Ulrika Troedsson.
Kontaktinformation
Ulrika Troedsson disputerar fredagen den 8 april. Hennes doktorsavhandling heter Signalling between plants and microorganisms. Hon nås för ytterligare information på tel 046-222 34 22 eller 0735 26 24 04.
Det rapporteras i det nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS (USA) som utkommer 4 april. Från Sverige har professor Birgitta Bergman och docent Ulla Rasmussen vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet medverkat i projektet.
Kopplingen mellan BMAA och dessa sjukdomar har genom åren studerats intensivt på ön Guam (Stilla Oceanen) där insjuknandet efter andra världskriget varit 50-100 gånger högre än på andra ställen i världen. Tidigare trodde forskarna att BMAA endast produceras av kottepalmer som är mycket vanliga i denna del av världen och som ibland använts som föda. Höga halter av BMAA har påvisats i hjärnor hos sjukdomsdrabbade på Guam, men då man nyligen funnit BMAA i hjärnor hos patienter med Alzheimers sjukdom i Kanada har kartläggningen av BMAA-toxinets förekomst intensifierats.
Nyligen visade Paul Cox och medarbetare i USA att BMAA produceras av en cyanobakterie som lever i kottepalmens rötter snarare än av växten själv. Ett forskarteam inledde då en undersökning av BMAA-förekomst i cyanobakterier insamlade från hela världen. Man upptäckte att över 90% av alla undersökta cyanobakterier (frilevande och i symbios med växter) producerar BMAA. Eftersom cyanobakterier är mycket vanligt förekommande i jordar, vattendrag och hav och var bland de första organismerna på jorden kan denna upptäckt ha både evolutionär och ekologisk betydelse. Då stigande temperaturer (”global warming”) dessutom kan förväntas stimulera massförekomster (”blomningar”) av cyanobakterier, t.ex. i världshaven och i Östersjön, är det nu viktigt att utreda förekomsten i vår miljö samt möjliga hälsorisker med BMAA. Forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har inlett ett forskningsprojekt med syfte att undersöka sambandet mellan BMAA och neurodegenerativ sjukdom.
Kontaktinformation
Närmare upplysningar:
Professor Birgitta Bergman, tfn 08-16 37 51, e-post birgitta.bergman@botan.su.se
Docent Ulla Rasmussen, tfn 08-16 37 79, e-post ulla.rasmussen@botan.su.se
I delstudien ingår hittills 1 276 svårt feta patienter. Av dessa har 655 behandlats kirurgiskt och 621 personer har genomgått en behandling inom primärvården med de rutiner som finns vilka oftast innebär någon form av kost – och motionsrådgivning.
– I genomsnitt gick de opererade ner ca. 28 kilo (dvs. ca. 25 procent) redan vid ettårskontrollen. Efter tio år är viktnedgången i genomsnitt 16 procent i den kirurgbehandlade gruppen, säger Marianne Sullivan som leder projektet om hälsorelaterad livskvalitet och fetmabehandling vid Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Trots en viss viktåtergång efter tio år så kan vi konstatera att det endast är kirurgisk behandling av svår fetma som ger en långsiktigt god effekt på vikten och därmed på livskvaliteten. I den konventionellt behandlade gruppen hade varken vikt eller livskvalitet förändrats efter ett år, och efter tio år kan man se en viktuppgång på 1,6 procent.
Bland de personer som opererats förbättrades livskvaliteten dramatiskt, ju större viktnedgång desto bättre, och de som bibehållit en viktreduktion på ca. 25 procent efter tio år har uppnått samma nivå av allmän hälsouppfattning, emotionellt välbefinnande och psykosocial funktionsförmåga som befolkningen i övrigt.
– De positiva resultaten avser hela spektrat av den s.k. hälsorelaterade livskvaliteten. Det gäller såväl fetmaspecifika psykosociala problem som att bada offentligt, delta i föreningsliv, prova och köpa kläder och ätbeteende med t ex mindre hungerkänslor, som bättre allmän hälsouppfattning och fysisk funktion. Även det psykiska välbefinnandet med minskad ångest, dålig självkänsla etc. förbättrades avsevärt.
Studien pekar också på att behandlingsvinsterna är lika stora för män och kvinnor. Detta gäller livskvaliteten men också t ex en rad förbättringar såsom lägre risk för diabetes och förhöjda blodfetter, lägre energiintag och mer fysisk aktivitet.
Projektet ”Hälsorelaterad livskvalitet och fetmabehandling i en kontrollerad studie över tio år” har pågått sedan 1993 (huvudstudien) och får stöd av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).
För ytterligare information om projektet, kontakta:
Marianne Sullivan, professor
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
E-post: marianne.sullivan@medicine.gu.se
Tel: 031-342 63 37
Mobil: 0705-434 380
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Utvecklingen av normer för den svenska kommunala budgeten och redovisningen i sitt historiska sammanhang står i centrum i denna studie. Med det historiska sammanhanget avses här de aspekter i det historiska förloppet som rör kommunal expansion och institutionell förändring.
Studien riktar in sig på att beskriva och förklara hur och varför reformer genomförts av budgetens och redovisningens normer inom de stadskommunala och landskommunala sektorerna under perioden 1862 – 1968. Varför och hur budget och redovisningsreformer genomförts eller närmare bestämt vilka faktorer som legat bakom utvecklingen av den kommunala budgetens och redovisningens normer samt om regleringar skett frivilligt eller genom statligt tvång är de frågor som ställts i studien.
De reformer av budgetens och redovisningens normer som studeras närmare är de förslag som Svenska kommunförbundets föregångare utarbetat och de förslag till kommunala finansstatistiska formulär som Statistiska centralbyrån utvecklat under tiden fram till och med 1960-talet.
I studien framkommer att kommunal expansion och institutionell förändring har betydelse för utvecklingen av normer för budget och redovisning. Särskilt viktigt var genombrottet för kommunal affärsverksamhet vid sekelskiftet 1900 samt de perioder med ökad kommunal lånefinansiering och följande statliga regleringsförsök av lånehushållningen. I studien visas också att staten och kommunerna direkt eller indirekt växelvis drivit reformeringen av den kommunala budgetens och redovisningens normer framåt. Slutligen visas att skillnaden mellan normer för stadskommunal respektive landskommunal budget och redovisning förstärktes fram till och med 1940-talet för att därefter på kort tid helt utraderas.
Avhandlingens titel: NORMER och REFORMER – Den landskommunala och stadskommunala budgetens och redovisningens historia 1862-1968
Avhandlingsförfattare: Glenn Fihn , tel. 031-207829(bost.), 031-773 5903(arb.)
e-post:.glenn.fihn@kfi.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Lars-Göran Aidemark, Växjö
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 13 april 2005 kl. 10.15, Hörsal Husaren, Pilgatan 19A, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Titin är kroppens största kända protein. Det är en nödvändig komponent i det ”cellskelett” som håller ihop muskulaturen under sammandragning i exempelvis hjärtat, diafragma och övriga andningsmuskler. Titinet innehåller ett reglerande så kallat titinkinas. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare i Finland och Frankrike upptäckt att en mutation i titinkinas kan orsaka en ovanlig men livshotande muskelsjukdom. Symptomen på sjukdomen uppkommer först i 30-årsåldern och drabbar tidigt andningsmuskulaturen.
I publikationen presenteras ett proteinkomplex, som identifierats av forskare i England, vars bindning till titinkinas beror på om muskeln är sammandragen eller inte. Fyndet är bland annat viktigt för förståelse av hur muskelsammandragningar vid exempelvis träning långsiktigt påverkar muskeln att bygga upp muskelmassa. Mutationen i titinkinas leder till att detta signalsystem rubbas.
– Nu ska vi undersöka detta vidare i djurmodeller. Förhoppningen är att så småningom hitta ett botemedel mot sjukdomen, men det ligger långt fram i tiden, säger Thomas Sejersen, forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa och center för molekylärmedicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.
Den vetenskapliga atikeln – The Kinase Domain of Titin Controls Muscle Gene Expression and Protein Turnover – publiceras i tidskriften Science, online den 31 March 2005.
För mer information kontakta:
Thomas Sejersen, telefon 08-5177 73 42, mobil 070-940 25 37, e-post: Thomas.Sejersen@cmm.ki.se
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Materialutvecklingen hos hårdmetaller har lett till en exceptionell förslitningsstyrka, men de höga temperaturerna och belastningarna medför att materialen ofta deformeras innan någon betydande förslitning hinner äga rum. Livslängden på verktygen bestäms därför ofta av deformationen istället för av förslitningen.
I sin doktorsavhandling förklarar Gustaf Östberg de fysikaliska mekanismerna bakom denna plastiska deformation. Han har undersökt hårdmetallers struktur med hjälp av elektronmikroskopiska metoder samt med en så kallad atomsond. Atomsonden är en analysmetod som endast finns på Chalmers i Sverige och på ett fåtal universitet i världen.
Med detta instrument kan man avbilda och kemiskt identifiera enskilda atomer genom att dessa förångas från ett nålformat preparat.
– Resultatet av mina undersökningar är av stor betydelse för vidareutvecklingen av materialens egenskaper, säger Gustaf Östberg som också presenterar en modell för deformationsprocessen i sin avhandling
Extremt värmetåliga material
Hårdmetaller är kompositmaterial som består av ett hårt karbid- eller karbonitridskelett inbakat i en seg metall, vilket gör att de uppvisar en enastående hårdhet utan att vara spröda.
Tack vare denna kombination av egenskaper används hårdmetaller ofta som verktygsmaterial för skärande metallbearbetning som svarvning och fräsning, eftersom dessa verktyg utsätts för mycket höga temperaturer och mekaniska belastningar.
Sverige är idag världsledande när det gäller utveckling och tillverkning av hårdmetallverktyg för skärande bearbetning, vilket har gjorts möjligt genom ett kontinuerligt och tätt samarbete mellan universitetsvärlden och industrin.
Avhandlingen ”Mechanisms of plastic deformation of cemented carbide and cermet cutting tools” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers fredagen den 1 april kl 10.15 i sal Kollektorn, i MC2-huset, Kemivägen 9, Göteborg.
Gustaf Östberg kommer från Kil i Värmland.
Kontaktinformation
Mer information:
Gustaf Östberg, Materialvetenskap, Fysik, telefon: 031-772 3325,
e-post: gusto@fy.chalmers.se
Av 35 identifierade högre utbildningar i Norden med omfattande entreprenörskapsinnehåll var det endast 12 som fokuserade på teknik och vetenskap.
Långt från möjligheterna
Idag är ofta entreprenörskapsutbildningar förlagda till ekonomiska högskolor och universitet, tyvärr långt från de riktigt stora möjligheterna att starta nya, värdeskapande företag. Entreprenörskapsutbildning är inte detsamma som utbildning i att leda små och medelstora företag
Ringa praktisk erfarenhet
I stor utsträckning bedrivs utbildning med traditionell pedagogik av föreläsare med ringa praktisk erfarenhet. Detta leder till att det för entreprenörskap viktiga experimentella lärandet blir lidande samt att affärsfokus blir för svagt. Den teoretiska biten lärs ut bättre, men en svaghet är sammanblandningen av småföretagsamhet och entreprenörskap.
Om man önskar fler framgångssagor i stil med Håkan Lans bör politiker och akademi komma till rätta med framförallt tre saker:
· Påverka så kallade entreprenörskapsprogram att öka affärsfokus i och med att de utreder skillnaden mellan entreprenörskap och småföretagande.
· Inrätta adjungerade professurer som besätts med erfarna entreprenörer.
· Satsa på entreprenörskapsutbildningar vid medicinska, tekniska och naturvetenskapliga akademiska inrättningar för att därigenom skörda frukterna av forskning och samtidigt ge studenterna bästa tänkbara utbildning.
Rapporten finns i sin helhet under rubriken ”Final report” på länken:
www.mot.chalmers.se/research/project.asp?id=ELITEN
Detta projekt är en del av Nordisk InnovationsCenters satsning på att främja nordisk innovationspolitik: www.nordicinnovation.net
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Professor Sören Sjölander, Innovationsteknik, Chalmers tekniska högskola,
telefon: 0705-18 42 41
I avhandlingen framgår att konsumenter var mer negativt inställda till produkters kvalitet efter resorna än före. Däremot tyckte respondenterna mer om produkterna och uppmärksammade mycket lättare deras ursprungsland. I genomsnitt uppgav man sig köpa fler produkter efter hemkomsten – trots de mer negativa attityderna till produkterna. Annika Hallbergs studie visar att känslan för produkten är lika viktig för konsumenten som kvalitet och pris.
– Företag borde betona ursprungsland mer i sin marknadsföring av produkten. Svenska företag har mycket att vinna genom att exempelvis marknadsföra en produkt med fransk touch och våga använda alla våra fem sinnen, säger Annika Hallberg.
Annika Hallbergs studie visar att yngre konsumenter påverkas mer av utlandsvistelser än äldre. Det är strategiskt att knyta upp konsumenter att bli lojala till ett visst lands produkter på ett tidigt stadium, så att de därefter fortsätter att konsumera dem.
Tid för disputation: Tisdag 5 april kl. 13.00
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Annika Hallberg
Avhandlingens titel: ”Post-Travel Consumption – Country-of-Origin Effects of International Travel Experiences”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta Annika Hallberg
Telefon: 031-773 4495, 031-15 26 20
Mobil: 073-763 6839
E-post: annika.hallberg@handels.gu.se
Detta pressmeddelande finns även på Handelshögskolans webbplats: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=8504
_____________________________________________________
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
I venerna finns klaffar vars uppgift är att enkelrikta blodet mot hjärtat. I friskt tillstånd sluter de tätt så att blodet inte kan flöda tillbaka. Vid sjukdomen venös insufficiens fungerar inte klaffarna och blodet läcker bakåt. Det leder till åderbråck, svullnad, förändringar i huden och i allvarliga fall till bensår. Patienter med kroniska venösa bensår kan i många år lida av smärta och försämrad livskvalitet. Majoriteten av dessa patienter upplever klara förbättringar efter åderbråckskirurgi.
Det kan vara svårt att ge rätt diagnos på venös insufficiens enbart genom kliniska bedömningar. Ultraljudsteknikens snabba utveckling har därför förbättrat möjligheterna att diagnostisera, behandla och följa upp sjukdomen.
– I min avhandling visar jag att diagnosen blir lika korrekt vid användande av ultraljud som när kärlröntgen används. Av dessa två metoder är ultraljud att föredra, bland annat eftersom den är fri från kända biverkningar, säger avhandlingens författare, biomedicinsk analytiker Marie Magnusson.
Venös insufficiens kan drabba både djupa och ytliga vener. Marie Magnussons avhandling visar att åderbråckskirurgi är en lämplig behandlingsmetod för dem med venös insufficiens i de ytliga venerna och även de som förekommer i kombination med begränsad djup insufficiens. Men långvarig bensårssjukdom före åderbråcksoperationen, kvarvarande venös insufficiens i benet och högt tryck i blodådrorna ger en ökad risk för att de venösa bensåren kommer tillbaka.
– Den totala femårsrisken för återkommande bensår närmar sig tjugoprocentnivån. Under de första sex månaderna efter operationen hade alla patienter en klart förbättrad funktion i de kvarvarande blodådrorna, dock med tydlig försämring efter två år hos de patienter som drabbas av återkommande bensår, säger Marie Magnusson.
Sammanfattningsvis visar resultaten att venkirurgi förbättrar patienternas symtom och minskar risken för återkommande bensår.
– Däremot ökar risken för nya bensår med antalet kvarvarande insufficienta blodådror, dålig muskelpumpfunktion och långvarig bensårssjukdom. För att få en komplett kartläggning av den venösa insufficiensen inför operationsplaneringen rekommenderar vi ultraljudsundersökning inför alla venkirurgiska ingrepp. Eventuellt kan man även undersöka med ultraljud efter operationen, eftersom man med då kan identifiera patienter med kvarvarande eller återkommen risk för nya bensår, säger Marie Magnusson.
Avhandlingen är skriven av:
biomedicinsk analytiker Marie Magnusson, telefon: 031-343 49 11, mobiltelefon: 0733-85 08 32, e-post: marie.magnusson@vgregion.se
Handledare:
docent Reinhard Volkmann, telefon: 031-342 19 64, e-post: volk@medfak.gu.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen, avdelningen för klinisk fysiologi
Avhandlingens titel: Assessment of venous insufficiency in patients with chronic leg ulcers. Venous hemodynamics before and after surgery
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Att bli framröstad till årets lärare av högskolans studenter betyder naturligtvis mycket för mig personligen, men också för mitt forskningsområde, säger Emma Stenström. Att som ekonom intressera sig för konst och kultur kan ibland ses som lite udda, och därför har priset också ett symboliskt värde.
Emma Stenström undervisar vid HHS sedan 1991. Idag ansvarar hon för en kurs i kulturekonomi som möjliggjorts via en donation från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. Den belyser kulturens roll i samhället, olika former av konst- och kulturföretagande samt flöden mellan kultur- och näringsliv.
– För mig handlar undervisning mycket om att inspirera, att göra studenterna nyfikna på ämnet, fortsätter Emma. Därför vill jag inte bara bidra med en teoretisk bas, utan också ge praktiska insikter via gästföreläsningar, studiebesök, projektarbeten samt, inte minst, konstnärliga upplevelser.
Emma Stenström disputerade år 2000 med avhandlingen ”Konstiga företag” på samma tema. Hon medverkar regelbundet som krönikör i Dagens Industri samt sitter i styrelsen för bl.a. Statens Kulturråd.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna:
Emma Stenström, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-316 41 61
E-post: emma.stenstrom@hhs.se
Öppna tidskrifter skakar om forskarvärlden
Vetenskapliga artiklar som är fritt tillgängliga på Internet innebär en lika stor revolution som tryckpressen på sin tid. Det menar Ingegerd Rabow, bibliotekarie vid Lunds universitet.
Åsikterna om öppna tidskrifter går också isär bland dem som svarat på tidningens enkätfrågor. De flesta anser dock att fri tillgång till forskningsresultat bör vara en förutsättning för att få offentliga medel till forskning.
Den kliniska forskningen behöver en bredare översyn
– Det finns metoder som har starkt vetenskapligt stöd, men som inte används. Jag tycker det är allvarligt när patienter inte får del av den evidensbaserade kunskap som finns inom olika områden, framhåller vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson.
Tema: Psykiatri och beroendeforskning
Den psykiatriska vården behöver en rejäl förstärkning, anser psykiatriutredaren Anders Milton. Inget annat område har fått känna av lika stora nedskärningar de senaste åren. Men det handlar inte bara om brist på pengar. Det gäller också att utveckla ett bättre samarbete mellan olika vårdgivare, bland annat när det gäller patienter med dubbla diagnoser.
Om riskerna med alkoholkonsumtion i kombination med psykisk sjukdom berättar Agneta Öjehagen, professor i psykosocial forskning vid Lunds universitet. Bo Söderpalm, docent vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som letar efter hur alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem hoppas på nya läkemedel mot missbruk.
Framtidens forskare får hjälp på vägen
Sverige får alltfler forskare. Många av dem går en osäker framtid till mötes på en hårdnande arbetsmarknad. För att stödja de nyblivna forskarna har flera karriärcenter startats de senaste åren vid svenska universitet.
Kontaktinformation
Om tidskriften Forskning & Medicin
Tidskriften Forskning & Medicin ges ut av ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet i samarbete med de medicinska fakulteterna i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala samt Karolinska Institutet. Tidningen handlar om aktuella medicinska forskningsfrågor och kommer ut fyra gånger per år.
Prenumerera gratis
Vill du prenumerera gratis på Forskning & Medicin? Då kan du beställa en prenumeration via forskningmedicin@vr.se
