Spel om pengar har under 1990-talet etablerats som en global miljardindustri, och spelbranschen framstår som en av de snabbast växande branscherna i Europa. Spel har också blivit betydligt mer lättillgängligt i takt med att tobaksaffärer har blivit spelbutiker, affärerna har fått spelhörnor, pizzerior spelmaskiner och inte minst ett ökat antal spelsajter på Internet. Ungdomar som växer upp idag möter ett större utbud än någonsin tidigare.
Ove Svenssons avhandling baseras på en genomgång av forskningsläget och två större empiriska undersökningar. En enkät som vände sig till 9 917 personer och uppföljande intervjuer med dem som hade spelproblem och en matchad kontrollgrupp. Resultaten visar att ungdomar (15-17 år) visserligen inte spelar i samma utsträckning som vuxna, men att det är betydligt vanligare att de utvecklar spelproblem. Spelproblemen kan innebära att ungdomar ändrar sitt sociala beteende, drar sig undan kamrater och förlorar tidigare intressen. De uppger att de inte kan kontrollera sitt spelande.
Avhandlingen visar också att de spelformer där risken är högst att utveckla spelproblem är de som tilltalar ungdomar mest. Det är spel som är snabba, bedrivs kontinuerligt och är en kombination av slump och skicklighet. Spelmaskinerna av typ Jack Vegas är ett exempel på ett sådant högriskspel. Där går det snabbt mellan insats och resultat, man kan spela kontinuerligt, alltså gång på gång, och man får en känsla av att kunna styra resultatet genom att träna upp sin skicklighet.
– Att en person utvecklar spelproblem beror inte i första hand på egenskaper eller svagheter hos den enskilda individen. Snarare är det en normal reaktion på en extrem situation. Vissa spelformer är så problematiska att det är rimligt att man får svårigheter, säger Ove Svensson.
Resultaten visade även att ungas spelproblem är föränderliga. Ungdomars spelproblem klingar ofta av utan några vård- eller behandlingsinsatser. Nästan två tredjedelar av de ungdomar som kategoriseras som problemspelare uppvisade inga spelproblem två år senare.
– Även om det är ganska få som har allvarliga spelproblem är det många som drabbas sekundärt, som anhöriga och personer som lånar ut pengar. Avsaknaden av information om spelandets konsekvenser är ett stort problem. För dem som inte klarar av situationen på egen hand behövs det behandlingsresurser, säger Ove Svensson.
Ove Svensson försvarar sin avhandling ”Ungdomars spel om pengar. Spelmarknaden, situationen och karriären”, den 26 maj kl. 13.15 i Palaestra, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Ove Svensson nås på tfn 035-16 75 28, 070-553 40 77, e-post: Ove.Svensson@hos.hh.se
Rubbningar i omsättningen av aminosyran homocystein har föreslagits som en riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt, även om orsakssambandet inte är bevisat i tillbakablickande studier. Homocystein i plasma och vanliga varianter i genen för enzymet metylentetrahydrofolatreduktas (MTHFR) har visat sig tyda på ökad risk, framför allt i tillbakablickande studier. De mer sällsynta framåtblickande studierna har inte varit lika entydiga. För att belysa detta ytterligare studerades homocystein i studier med framåtblickande design.
I studierna visade sig homocystein och MTHFR vara prediktorer för förstagångsstroke orsakad av blödning i hjärnan men inte hos de med ischemisk stroke (blodpropp i hjärnan). Det visade sig också att en förstagångs hjärtinfarkt inte orsakade en ökning av homocysteinnivån, vilket ibland hävdats. När förändringar av homocystein över tiden studerades sågs inga förändringar av homocysteinnivån, eller av andelen med förhöjt homocystein, under en nio års uppföljningsperiod. Detta är i motsats till vad som tidigare antagits och har betydelse för folkhälsan och sannolikt även för bedömningen av behovet av vitamintillskott då homocysteinnivån stiger framför allt vid brist på B-vitaminerna B12 och folsyra. Ytterligare studier krävs för att klarlägga huruvida homocystein är en riskfaktor som har orsakssamband med hjärtkärlsjukdom.
I en studie av förstagångsinsjuknande i stroke visade sig risken öka exponentiellt för varje kvartil av ökat homocystein för de med stroke orsakat av blödning. Detta var oberoende av högt blodtryck och body mass index (BMI). Risken ökade också för de med MTHFR CT- och TT-varianter. Dock sågs ingen effekt på den större gruppen med ischemisk stroke (blodbropp i hjärnan), där samband setts i andra studier. Den aktuella studien var en prospektiv fall-kontroll-studie inom Västerbottens Interventions Programmet (VIP) och WHO MONICA i Västerbotten och Norrbotten, där 60 fall av blödningsstroke och 312 fall av ischemisk stroke ingick.
Effekten av en förstagångs hjärtinfarkt på homocysteinnivån följdes hos 50 individer som utvecklade hjärtinfarkt och hos 56 kontroller. Prover var tagna drygt två år innan och cirka sex år efter tidpunkten för hjärtinfarkten. Kontrollernas prover var tagna vid samma tidpunkter som fallens. Homocystein ökade något i båda grupperna men ingen skillnad sågs mellan grupperna. En hjärtinfarkt visade sig alltså inte ge en förhöjning av homocystein, vilket har påståtts tidigare. Studien var en åtta års uppföljningsstudie inom VIP och MONICA-kohorterna.
För att kunna utreda hur homocystein ändras över längre tid gjordes en studie av individer som donerat prover inom ramen för MONICA-projektet 1990 och 1999. Analyserna gällde olika faktorer som påverkar homocystein. I studien deltog 510 individer, 250 män och 260 kvinnor, 25-64 år gamla vid första provtagningen 1990. Den tidigare konstaterade ökningen av homocystein med ökande ålder kunde verifieras i tvärsnittsstudier av proverna både från 1990 och 1999. Dock sågs ingen förändring av homocystein över nio års tid om man följde individerna, varken för kvinnor eller för män. Inte heller sågs någon ökning av antalet individer med förhöjt homocystein. Detta står i motsats till tidigare antaganden. Markörer för nedsatt njurfunktion, cystatin C och kreatinin ökade under nio år medan albumin minskade. I multivariata modeller hängde nivåerna av albumin, kreatinin och cystatin C, samt till viss del inflammationsmarkören hs-CRP, ihop med nivån av homocystein vid uppföljning, men skillnader mellan könen sågs. Ålder påverkade inte förändringen av homocystein över nio år påtagligt.
Fredagen den 27 maj försvarar Johan Hultdin, Institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Homocysteine in cardiovascular disease with special reference to longitudinal changes. Svensk titel: Homocystein vid kardiovaskulär sjukdom, särskilt i relation till förändringar över tiden.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Bertil Kågedal, Institutionen för biomedicin och kirurgi, klinisk kemi, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Johan Hultdin är uppvuxen i Umeå där han också har studerat medicin. Han är nu verksam som överläkare vid Laboratoriemedicin, klinisk kemi, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han nås på e-post johan.hultdin@medbio.umu.se eller telefon 090-785 12 60 alternativt 070-348 12 60. En svartvit porträttbild på Johan Hultdin kan laddas hem från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder.
Ökad kunskap om naturens kanske mest fascinerande process kan vara till hjälp i utvecklingen av nya kostnadseffektiva solceller.
I sin doktorsavhandling i kemisk fysik har Marcus Lundberg vid Fysikum, Stockholms universitet undersökt den mest kritiska delen av fotosyntesen, hur syrgas bildas från två vattenmolekyler. Hans resultat visar att upptag av solljus leder till bildandet av en syreradikal som i sin tur reagerar med vatten och ger syrgas. En liknande mekanism fungerar även för ett syntetiskt komplex som bildar syrgas från vatten. Syreradikalen verkar därför vara en avgörande faktor för att kunna härma fotosyntesen.
Undersökningarna har gjorts med en teoretisk metod baserad på kvantmekanikens lagar, kallad täthetsfunktionalteori. Den metoden har under det senast decenniet utvecklats till ett kraftfullt verktyg för att undersöka utmanande problem inom biokemin.
Doktorsavhandlingens titel: Challenges in Enzyme Catalysis – Photosystem II and Orotidine Decarboxylase. A density functional theory treatment
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl 10.00 i sal FA32, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21. Opponent är Dr Jeremy Harvey, University of Bristol.
Kontaktinformation
Marcus Lundberg kan nås på tfn 08-5537 8708 eller e-post marc@physto.se (Fysikum, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
– En del rymdforskare betraktar rymdplasmavågor som brus i mätningarna och hävdar att enbart storskaliga variationer har betydelse. Men genom att titta på vågor har vi avslöjat små strömstrukturer som kan vara centrala för att förstå hur växelverkan mellan solen och jorden fungerar, säger Gabriella Stenberg
Utforskningen av rymden ger uttryck för människans naturliga nyfikenhet och hennes önskan att besvara de stora frågorna om var vi kommer ifrån och om vi är ensamma i universum. De kunskaper och den teknik som vi tillägnat oss sedan rymdålderns
början är i dag oumbärliga i vår strävan efter ett långsiktigt hållbart samhälle.
– Observationer och analys av vågor i rymden är en av nycklarna till en större förståelse av både hur närmiljön kring jorden och universum i sin helhet fungerar. Vågorna utgör, ungefär som vårt blodomlopp, transportsystemet för energi och information i rymden, menar Gabriella Stenberg.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=538
Fredagen den 3 juni försvarar Gabriella Stenberg, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”The importance of waves in space plasmas. Examples from the auroral region and the magnetopause.” Svensk översättning: Rymdplasmavågors betydelse. Exempel från norrskensområdet och magnetopausen.
Disputationen äger rum kl 13.15 i sal N420, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Hermann Opgenoorth, Solar and Solar-Terrestrial Missions Division, ESTEC, ESA, Nederländerna.
Gabriella Stenberg är uppvuxen i Vänersborg. Hon flyttade till Umeå hösten 1989 för att läsa vid universitetet.
Kontaktinformation
Gabriella Stenberg nås på:
Telefon (arb): 090-786 50 44
Mobil: 070-289 64 97
Email: stenberg@space.umu.se
Uppdraget är ett av fem projekt på en problembaserad kurs i mekatronik på civilingenjörsutbildningens avslutande del. Kursen, som lär blivande civilingenjörer att utveckla mekatroniska produkter genom att ta fram prototyper i samarbete med en extern uppdragsgivare, går nu för tjugonde året.
Ytterligare ett av projekten i årets kurs sker i samarbete med Stanfordstudenter – då handlar det om sensorer för smarta krockkuddar på uppdrag av Siemens. Övriga tre projekt har Idrottshögskolan och Scania som uppdragsgivare.
En apparat som hjälper människor med svåra balansstörningar att hålla balansen, som var ett av projekten från motsvarande kurs 2003, vann förra veckan 30 000 dollar i en entreprenörtävling i USA, ”MIT $50K Entrepreneurship Competition”.
– Ursprunget är den prototyp som vi för två år sedan gjorde i samarbete med forskargrupper på Boston University och Harvard Medical School. Tolv teknologer gjorde första prototypen, tre fortsatte med sommarjobb. En av dem, Jimmy Robertsson, gjorde sitt ex-jobb och startade också ett företag kring produktidén som nu alltså vunnit första pris – 30 000 dollar i startup bidrag, berättar Mats Hansson en av projektledarna på KTH Mekatronik.
Årets fem Mekatronik-projekt som också har som mål att bli riktiga produkter framöver, och som presenteras på onsdag, är:
· Begränsa antalet sladdar i en bil – General Motors och Stanford
· Sensorer för smarta krockkuddar – Siemens och Stanford
· Träningsinstrument för roddlandslaget inför OS i Aten – Idrottshögskolan i Stockholm
· Produkt för att få barn att tycka det är roligt att röra på sig – Idrottshögskolan i Stockholm
· Avancerat system för att styra funktioner i den ”digitala lastbilen” – Scania
Efter korta presentationer (10 min) kommer det att finnas möjlighet att testa prototyperna och ställa frågor kring de olika projekten. När det gäller samarbetena med Stanford kommer det även att finnas möjlighet att ställa frågor till deltagarna därifrån på direktlänk.
Tid: Onsdag 25 maj kl. 15
Plats: KTH Campus Valhallavägen, sal M1, Brinellvägen 64
Kontaktinformation
Mer information: Mats Hanson, kursansvarig, 08-790 6309, mats@md.kth.se
Det visar Margaretha Adolfsson-Erici i sin avhandling i tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet.
För att se om vattendrag innehåller miljögifter gör man ofta vattenanalyser. Men dessa kan vara besvärliga att utföra om halten föroreningar i vattnet är låg. I fiskar koncentreras däremot en del gifter i gallvätskan. Genom att analysera gallvätska tillsammans med biologiska metoder har Margaretha Adolfsson-Erici hittat en kraftfull teknik för att spåra miljögifter i vatten. Mätningar av gift i fisk ger information om vilka ämnen som är biotillgängliga, det vill säga kommer in i fisken och kan påverka fiskens biologiska processer.
Det har tidigare visats i Storbritannien att fiskar utanför reningsverk blivit tvåkönade. Syntetiska och naturliga hormoner som utsöndras av människor och når fiskarna via reningsverk har angetts som orsak till dessa effekter.
För att undersöka om liknande förhållanden gäller i Sverige, studerades fiskar som levt i burar utanför ett reningsverk i västra Sverige. Biologiska analyser av fiskarna visade att de var påverkade av hormonstörande ämnen. I fiskens galla fanns bland annat ett syntetiskt p-pillerhormon, liksom i avloppsvattnet som rann ut i närheten av fiskarna. Detta är första gången man utanför laboratoriet har kunnat visa att det är de låga nivåerna av p-pillerhormonet i vattnet som påverkar fiskarna.
Ett vanligt antibakteriellt ämne, triclosan, var ett annat fynd i gallvätskan hos fiskarna. Man har tidigare ansett att triclosan försvinner i avloppsreningen, men med hjälp av gallanalyser kunde man se att triclosan är en vida spridd miljöförorening.
Doktorsavhandlingens titel: Fish bile in environmental analysis
Disputationen äger rum fredag 27 maj kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Freek Ariese från Vrije universitet i Amsterdam
Kontaktinformation
Margaretha Adolfsson-Erici kan nås på tfn 0706-39 70 83; 08-674 71 71 eller e-post margaretha.adolfsson-erici@itm.su.se (Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet, 106 91 Stockholm)
ABC utvecklades i USA i början av 1990-talet som svar på kritiken av dåvarande metoder för produktkalkylering. Många produkter åsattes helt fel priser, på grund av för grova och schablonartade kalkylmetoder.
ABC sågs som lösningen på problemet, eftersom det erbjöd mer av mätbarhet och synlighet. Det beskrevs som en metod som avspeglade verksamheten i ett företag så att det blev tydligt var kostnaderna verkligen uppstod. Metoden spreds snabbt i USA och kom även till Europa.
– Men i Europa, särskilt Tyskland och Sverige, hade företagen redan mera utvecklade och rättvisande kalkylmetoder och led därför inte av samma problem som de i USA, säger Henrik Nehler, som disputerar i företagsekonomi vid forskarskolan IMIE, Linköpings universitet.
I sin licentiatavhandling 2001 kom han fram till att ABC inte hade fått särskilt stor spridning i Sverige. Endast tre procent av alla verkstadsföretag hade infört det fullt ut. 16 procent använde det i någon utsträckning, jämfört med drygt 30 procent i USA.
I sin doktorsavhandling har Henrik Nehler nu gått vidare och gjort en kvalitativ studie på tre företag i Sverige som använder ABC fullt ut. I sin analys visar han att ABC fungerar bäst om man inte driver det för långt. Ett exempel är graden av komplexitet i systemet; ju fler mätpunkter man bygger in i syfte att få mer förfinad information, desto mer ökar samtidigt risken för mätfel.
– Risken med ABC, om man driver det för långt, är att det blir ett oerhört komplicerat system, svårt att införa, svårt att överblicka och väldigt dyrt.
– Men i begränsad omfattning kan det ha positiva effekter. Exempelvis har ABC drivit på standardisering inom konstruktion.
Som helhet, menar han, är dock ABC ett överskattat system. Han tycker sig också se att den värsta hypen när det gäller ABC är på väg att gå över.
Kontaktinformation
Henrik Nehler disputerar den 3 juni. Avhandlingen heter Activity-Based Costing – avbildning, integration och nytta. Henrik Nehler nås på henne@eki.liu.se, telefon 013-281609 eller 0708-149424
Birgitta Wireklint Sundström menar att den bedömning av patienter som tidigare helt utfördes på akutmottagningarna, idag delvis utförs av ambulanssjukvårdens vårdare. Detta understryker betydelsen av ambulanssjukvårdarnas förmåga att balansera vårdrutiner i varje enskilt fall. Avhandlingen fokuserar även på hur bedömningsmetoder kan läras ut, närmare bestämt hur studenter inom ambulanssjukvård kan få kunskap om vårdande bedömning och undvika en alltför generaliserande vård.
Avhandlingen visar att vårdarna i ambulanssjukvård paradoxalt nog är förberedda samtidigt som de är oförberedda. Även om de ”vet” vad som väntar dem, så ”vet” de det egentligen inte. Resultaten visar att ambulanssjukvården präglas av en oreflekterad och naturligt vårdande hållning, när det gäller bedömning och vård av patienter. I detta förhållningssätt ingår viljan att lyssna in den individuella patienten men den oprofessionella hållningen kan även begränsa vårdarnas möjligheter till att hjälpa.
Det har visat sig att det är de medicinska begreppen som är begränsande, t.ex. behandlingsdiagnoser, samtidigt som det är dessa som ligger till grund för den behandling som ges. Detta betyder att om patienter inte har tillräckligt säkra och påvisbara tecken, t.ex. på hjärtinfarkt, kan den standardiserade bedömningen leda till att patienten inte ges lika stor uppmärksamhet och heller inte erbjuds smärtlindring.
Birgitta Wireklint Sundström är född 1951 i Lenhovda men bor sedan flera år i Borås. Hon har en yrkesbakgrund som narkossjuksköterska och har efter en lärarutbildning arbetat som adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Dessutom driver hon kunskapscentrum PreHospen och är aktiv inom ambulanssjukvårdens kunskapsutveckling.
Avhandlingen ”Förberedd på att vara oförberedd. En fenomenologisk studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård” försvaras torsdagen den 26 maj 2005, klockan 10.30. Opponent är docent Gunn Engelsrud, Oslo universitet.
Kontaktinformation
Kontakta : Birgitta Wireklint Sundström, telefon: 033-10 79 68, 0702-765 485 eller e-post: Birgitta.Wireklint.Sundstrom@hb.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Annica Svensson, forskningssekreterare på Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, telefon: 0470-70 83 43 eller e-post: Annica.Svensson@ivosa.vxu.se
Åderförkalkning som drabbar benens pulsådror leder ofta till förträngningar i blodkärlen med ett minskat blodflöde till muskler och andra vävnader som följd. Patienter kan då få värk i benen vid gång, så kallad fönstertittarsjuka. Mer allvarliga symtom är värk även i vila och bensår. De viktigaste behandlingsmetoderna för att förbättra cirkulationen i benen är ballongvidgning av kärlet eller bypass-kirurgi. Efter en kärlrekonstruktion finns risken att blodet kan levra sig i kärlet (trombos) eller att en ny förträngning kan utvecklas i pulsådern (restenos).
Carl Magnus Wahlgren har i sin avhandling från Karolinska Institutet studerat patienter som genomgått ballongutvidgning i låret under 8-12 år efter behandlingen. Efter fem år hade 65 procent av patienterna ett kärl med fri passage men efter 10 år var det bara 12 procent. Patienter med fönstertittarsjuka har en generell åderförkalkning i kroppens pulsådror. Dödsorsaken hos 60 procent av patienterna i den studerade gruppen var åderförkalkningsrelaterad sjukdom i hjärta och hjärna.
Vid kärlrekonstruktion uppstår alltid någon form av kärlskada som startar en mängd olika processer som en del av läkningen. Bland annat förloras den normala skyddsfunktionen mot att blodet levrar sig i kärlet. Detta leder till risk för blodpropp och eventuell senare utveckling av restenos som ger nya symptom. Studierna visar att koagulationssystemet är aktiverat de första timmarna efter en ballongutvidgning. Det startar också inflammatoriska reaktioner redan efter ett dygn som kvarstår åtminstone en vecka.
Trombin är ett mycket viktigt ämne för blodets koagulation och är också inblandat i inflammatoriska processer.
– Vi har experimentellt kunna visa att genom att tillsätta en hämmare av trombinet efter en kärlskada sker mindre utveckling av restenos. Det verkar som att trombinhämning är viktig inte bara tidigt efter en kärlskada utan även senare, vilket kan vara viktig information vid en framtida medicinsk behandling, säger Carl Magnus Wahlgren.
Det samband mellan koagulation och inflammation som visas i avhandlingen kan i förlängningen medföra att patienter ges möjlighet till medicinsk behandling för att minska risker som uppstår vid kärlrekonstruktion.
Avhandling:
Mechanisms of thrombosis and restenosis after vascular injury
Författare:
Carl Magnus Wahlgren, institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, telefon 08- 517 768 77, 070-714 85 35, e-post carl.wahlgren@karolinska.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-260-8/
Infektion med hepatit C-virus är ett globalt hälsoproblem med 170 miljomer kroniskt infekterade människor. Sjukdomen är allvarlig med stor risk för skrumplever och levercancer, och är den vanligaste orsaken till levertransplantation.
Hepatit C-infektion behandlas med en kombination av två läkemedel, interferon och ribavirin, som botar cirka 50 procent av patienterna. Interferon är relativt väl undersökt men få har studerat läkemedlet ribavirin vid behandling av kronisk hepatit C.
Karin Lindahl har i sin avhandling från Karolinska Institutet studerat vad som händer med ribavirin i kroppen och hur kroppen påverkas. En vanlig och allvarlig biverkan av ribavirin är blodbrist. Denna är dosberoende och medför att dosen hela tiden måste vägas mellan biverkningar och bästa effekt. Ribavirin doseras idag beroende på patientens kroppsvikt men det är oklart vad som är den bästa dosen.
Läkemedlet utsöndras huvudsakligen via njurarna. Studierna visade att den mest allvarliga biverkan, blodbristen, påverkades av patientens njurfunktion men inte av dosen ribavirin per kilo kroppsvikt. Detta stöder antagandet att ribavirin bör doseras beroende på njurfunktion snarare än enbart efter patientens kroppsvikt.
Olika varianter av hepatit C-virus svarar olika bra på behandling. Färre än hälften av de patienter som är infekterade med genotyp 1 blir botade efter ett års läkemedelsbehandling medan patienter med genotyp 2 och 3 har bättre prognos.
Karin Lindahl prövade att ge en grupp patienter med hepatit C av genotyp 1 en förhöjd dos av ribavirin i kombination med standarddos av interferon. Patienternas koncentration av ribavirin i blodet (>15 mikromol/L) och deras blodvärden följdes. De som fick en påtaglig blodbrist behandlades med erytropoetin och i vissa fall blodtransfusion. Åtta av de tio patienterna fullföljde 48 behandlingsveckor. Nio patienter blev botade, vilket är ett klart bättre resultat jämfört med standardbehandling.
Studier visade också att vid behandling med höga doser av ribavirin uppstår en mättnadseffekt i blodet. Slutsatsen av det är att höga dygnsdoser av ribavirin bör fördelas på fler doseringstillfällen än vad som är brukligt idag.
Avhandling:
Ribavirin – dose and concentration in treatment of chronic hepatitis C infected patients
Författare:
Karin Lindahl, institutionen för medicin, Karolinska Institutet, telefon 070-989 05 70, e-post karin.lindahl@medhs.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-348-5
För att klara den globala konkurrensen tvingas företagen inom personbilsindustrin att ständigt utveckla bättre bilar när det gäller exempelvis ökad komfort, högre säkerhet, mindre bränsleförbrukning och lägre vikt. Samtidigt måste kostnaderna sänkas och ledtiderna kortas. Detta kräver nya strategier för produktutveckling, med helhetssyn som nyckelord.
– Idag använder man system för reglering av ljus och vibrationer sent i produktionsutvecklingen, men i framtiden kommer dessa system att införlivas i tidigare faser, säger Claes Olsson, som gjort sitt avhandlingsarbete på uppdrag av Volvo.
Han har speciellt studerat systemen för bilens ljud- och vibrationsegenskaper. Idag löser man vibrationsproblem genom att bland annat använda svängningsdämpare, samt mattor och andra dämpande material i bilen. Men för att slippa ökad vikt och minska bränsleförbrukningen behövs vibrationsreglering i form av elektrodynamiska system som då måste konstrueras i samspel med andra berörda system i bilen.
– Mitt arbete handlar om konstruktion och utveckling av ljud- och vibrationssystem och på vilket sätt de kan införlivas i den övriga konstruktionsprocessen, säger Claes Olsson.
Teknologin i sig innefattar strukturdynamik, akustik, reglerteori, signalbehandling, materialteknik, datorteknik, samt styrdons- och sensorteknologi som ska integreras och passa in i produktionsprocessen. Claes Olsson har använt sig av en datormiljö och virtuella modeller för att skapa strategier för hur tystare och mer komfortabla bilar skulle kunna konstrueras med hänsyn tagen även till bland annat kostnad och vikt.
Resultaten i avhandlingen kan användas för att utveckla högpresterande vibrationsregleringssystem för att minska vibrationer och strukturburet ljud i framtidens personbilar.
Kontaktinformation
Claes Olsson kan nås på 031-325 13 10, 073-981 45 84 eller via e-post: colsson5@volvocars.com
Förstoppning förekommer hos mellan två och 20 procent av befolkningen, beroende på definition. För en del av patienterna med svår, kronisk förstoppning innebär det ett stort, långvarigt lidande. Ofta rör det sig om yngre och medelålders kvinnor med förstoppning sedan tidig ålder. Kronisk, funktionell förstoppning kan bero på motorikrubbning i kolon (tjocktarmen), tömningssvårigheter av ändtarmen, eller en kombination av dessa.
Patienter med motorikrubbningar i tjocktarmen är ofta beroende av höga doser laxermedel, men då det inte hjälper kan kirurgi vara ett alternativ. Den operation som är etablerad världen över är att tjocktarmen opereras bort och tunntarmen kopplas till ändtarmen (kolectomi med ileo-rektal anastomos). Den leder vanligen till att patienterna har tre, upp till fem, avföringar per dag. Cirka 15 procent av patienterna drabbas av diarré, lika många av avföringsläckage och cirka en fjärdedel drabbas senare av tarmvred på grund av sammanväxningar.
Erik Lundins studie, som omfattar 28 patienter, är den tredje i världen som visar att det kan räcka med att operera bort en begränsad del av tjocktarmen (segmentell kolonresektion) och det är den första där scintigrafi använts vid utredningen före operationen. Vid scintigrafi sväljer patienten en radioaktivt märkt markör som sedan visar i vilken del av tjocktarmen passagen är långsam. Den vanliga diagnosmetoden är annars röntgen som är mindre exakt.
– Denna operationsmetod inte generellt accepterad som tillräcklig behandling, men vår studie ger stöd för en förändring och har lett till att vi på Akademiska nu företrädesvis använder denna metod, säger Erik Lundin.
Resultatet visar att patienterna efter operationen har cirka en avföring dagligen och inget läckage. 80 procent tyckte också att problemen med förstoppning avhjälpts, vilket är lika stor andel som efter en kolectomi. En annan studie i avhandlingen visar att patienter med motorikrubbningar i tjocktarmen ofta har försämringar i slutmuskelns och ändtarmens funktion.
– Det talar för att en operation som inte leder till alltför lös och frekvent avföring är att föredra i denna patientgrupp, säger Erik Lundin.
Kontaktinformation
Erik Lundin kan kontaktas på 018-611 4610, via växeln 018 611 00 00 eller via e-post Erik.Lundin@akademiska.se
EG-rätten påverkar den svenska rätten på olika plan. Inom EU finns gemensamma regler på vissa områden. Men EG-rätten kan också inverka på svenska processer, dvs. rättegångar i svenska domstolar. Kenneth Nordback behandlar i sin avhandling preliminära beslut som fattas i ett inledande skede av processen och som reglerar vad som skall gälla fram till en slutlig dom i målet.
– Det är viktigt att klarlägga vad som gäller på ett område och vilka frågor som kan dyka upp när två lagstiftningar krockar. Svenska domstolar är ännu inte så vana att ifrågasätta EG-rättsliga lagstiftningar, säger han.
Eftersom en dom kan dröja i två, tre år kan det preliminära (”interimistiska”) beslutet få avgörande betydelse för parterna i målet och andra. Ett par aktuella fall där interimistiska åtgärder aktualiserats i EG-rättsliga mål är Vaxholms-målet i Arbetsdomstolen och Unibets ifrågasättande av främjandeförbudet i lotterilagen, vilket nu ligger i Högsta domstolen.
En slutsats i avhandlingen är att det är av betydelse om det är svenska lagar eller EG-rättslig lagstiftning som ifrågasätts i svensk domstol. När en begäran om exempelvis inhibition (verkställighetsförbud) riktas mot en EG-rättslig förordning skall en svensk domstol använda sig av EG-domstolen föreskrivna regler. Om frågan i stället gäller svensk lags förenlighet med EG-rätten är utgångspunkten att bestämmelserna i rättegångsbalken eller förvaltningsprocesslagen skall tillämpas. De kan dock behöva modifieras med hänsyn till sådana allmänna krav som EG-domstolen har ställt upp.
– Avsikten är alltså att så långt som möjligt besvara frågan hur det provisoriska rättsskyddet i svensk domstol påverkas av EG-rätten. Det får inte vara omöjligt eller orimligt svårt att genomdriva en EG-rättsligt grundad rättighet i svensk domstol.
EG-domstolens praxis är en viktig rättskälla i nationella domstolar. Nordback undersökning av denna praxis ur ett svenskt perspektiv är central i avhandlingen.
Kontaktinformation
För mer information: Kenneth Nordback, 018-471 79 95, eller via e-post Kenneth.Nordback@jur.uu.se
I dagens samhälle finns det flera praktiska ämnesområden där man behöver bättre kunskap om kärnpartiklars egenskaper när de passerar genom olika slags material och grundämnen. Mätresultaten och de teoretiska modellerna i Mattias Lantz avhandling är viktiga för tillämpningar inom exempelvis medicinsk strålbehandling av cancertumörer, inom astronomi för bättre förståelse av hur stjärnor bildas och för studier av hur så kallad acceleratordriven transmutation kan reducera mängden radioaktivt kärnkraftavfall.
Mattias Lantz har studerat förmågan hos två olika partiklar, protoner och helium-3, att orsaka en kärnreaktion i olika grundämnen. Bland annat har han studerat effekten på kol, som är den viktigaste beståndsdelen i våra kroppar, och bly, som är ett tänkbart material i en reaktor för transmutation. Vid protonterapi mot cancertumörer vill man till exempel att protonerna ska leda till jonisering av atomer och en kemisk reaktion som förstör cancerceller. Men det sker också kärnreaktioner som skadar.
– Om man förstår dessa reaktioner bättre kan man optimera behandlingen så att skador på andra celler minimeras, säger Mattias Lantz.
I en eventuell framtida reaktor för transmutation kan en partikelaccelerator användas för att skjuta in protoner i exempelvis ett blyblock i syfte att få loss neutroner som driver på kärnreaktionen. Det finns redan idag modeller för hur sådana kärnreaktioner kan se ut, men för vissa parametrar är inte noggrannheten tillräckligt hög.
– När det handlar om system som kan vara farliga ställs självklart mycket höga krav på noggrannhet, säger Mattias Lantz.
Avhandlingen innehåller också upptäckten att helium-3 ger samma resultat som helium-4 när partiklarna har samma hastighet. Detta motsäger tidigare antaganden om att antalet protoner och neutroner i kärnan är avgörande. Genom att istället betrakta atomkärnornas ytstruktur som avgörande har Mattias Lantz tagit fram en ny modell, med vilken han sedan kunnat förutsäga resultatet när protoner kolliderar med olika grundämnen.
Mätningarna, som också jämförts med teoretiska beräkningar, har utförts vid The Svedberg-laboratoriet i Uppsala och vid iThemba-laboratoriet utanför Kapstaden i Sydafrika. Arbetet har genomförts inom ramen för det så kallade Sigma-R projektet vid institutionen för strålningsvetenskap.
Bildtext: Med vågmekaniska beräkningar har en bild av var i atomkärnan en kärnreaktion äger rum tagits fram. Bilden visar absorptionen av helium-3 i en kolatom. De röda områdena visar var absorptionen är som starkast, nämligen i atomkärnans yta samt i en punkt i bakre delen av atomkärnan.
Kontaktinformation
Mattias Lantz kan nås på 018-471 34 41, eller via e-post mattias.lantz@tsl.uu.se
De enskilt största satsningar inom profilen Turism, idrott och upplevelseteknologi som föreslås är turismforskningen med 5,6 miljoner samt upplevelseteknologi och informationsteknologi med 2,7 miljoner vardera. Dessutom läggs knappt 2,5 miljoner vardera på idrottsvetenskaplig forskning respektive forskning inom biomekanik.
Forskningsprofilen har en stark regional anknytning och är därför värdefull såväl för Mittuniversitetet som regionen. Av de medel som fördelats redan i år kommer också en satsning på den idrottsvetenskapliga verksamheten vid Nationellt Vintersportcentrum att göras.
– Det är bra att styrelsen prioriterar uppbyggnaden av verksamhet som stärker forskningsprofilen än mer, på sikt. ETOUR är ju redan idag internationellt framstående inom turismforskningen och med starka forskningsmiljöer på flera områden inom profilen finns det goda möjligheter att ett plus ett blir tre – både för regionen och Mittuniversitetet, säger rektor Thomas Lindstein.
Inom forskningsprofilen Välfärdssamhällets utmaningar vill man fördela 8,4 miljoner till ämnena hälsovetenskap, psykologi och socialt arbete. Profilens forskning handlar bland annat om högaktuella frågor rörande förändringar av den svenska välfärdsmodellen. Forskningsinriktningen inom denna profil skapar mycket goda förutsättningar för framtida samarbeten och synergieffekter med Folkhälsoinstitutet.
Drygt 3,5 miljoner föreslås till samhällsvetenskapliga ämnen där beslut redan fattats om att inrätta forskarutbildning – företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap. Dessa ämnen tillhör forskningsprofilen Kulturarv, demokrati och företagande. Forskning inom hållbar utveckling föreslås få drygt två miljoner. Den miljöinriktade forskningen inom hållbar utveckling har sin hemvist i profilen Skogen som resurs.
Att forskning och grundutbildning går hand i hand ser rektor Thomas Lindstein som viktigt för den framtida utvecklingen:
– Inriktningen är att fördela totalt 20 miljoner på ämnen med samhällsvetenskaplig inriktning och 10 miljoner på naturvetenskapliga/tekniska ämnen – främst genom en omfattande satsning på professorstillsättningar. Detta ligger helt i linje med profilen på Campus Östersund, vilket är en samhällsvetenskaplig tyngdpunkt inom forskning och utbildning.
Forskningsmedlen kommer, utöver professorstillsättningarna, att användas för anställning av seniora forskare och doktorander. Definitivt beslut om fördelning av forskningsmedel inför 2006 fattas av styrelsen i oktober.
Kontaktinformation
Rektor Thomas Lindstein, Mittuniversitetet, mobiltfn:070-3228640 OBS! Efter styrelsmötets slut kl. 17.00!
Vid plenarföreläsningarna medverkar:
• Danuta Fjellestad, professor i engelska vid Blekinge tekniska högskola
• Clara Juncker, universitetslektor i kultur, litteratur och medier vid Syddansk Universitet i Odense
• Rolf Lundén, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet
• Mikko Saikku, universitetslektor i amerikastudier, Renvallinstitutet, Helsingfors universitet
• Robyn Wiegman, professor i genusstudier vid Duke University, Durham, North Carolina
• Orm Øverland, professor i amerikansk litteratur vid Universitetet i Bergen
Bland övriga föreläsare märks bland andra:
• Niels Bjerre-Poulsen, universitetslektor i engelska vid Handelshøjskolen i København
• Karen Ordahl Kupperman, professor i historia vid New York University
• Claes Ryn, professor i statsvetenskap vid Catholic University, Washington DC
• Erik Åsard, universitetslektor vid Institutet för nordamerikastudier, Uppsala universitet
Konferenslokaler
• Växjö universitet, Huvudbyggnaden, Universitetsplatsen 1 (26-27, 29 maj)
• Marinmuseum, Stumholmen, Karlskrona (28 maj)
Välkommen!
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar
Gunlög Fur, konferensansvarig, telefon 070-307 91 11, e-post: gunlog.fur@vxu.se
eller Jerker Persson, pressansvarig, telefon 070-572 26 56, e-post: jerker.persson@vxu.se
Praktiska frågor kring deltagande
Tobias Stark, telefon 0470-70 86 82, e-post: tobias.stark@vxu.se
