Cirka 60 procent av alla barn med hörselskador lider av det som kallas ärftliga eller genetiska hörselskador. Genetiska hörselskador kan antingen ses direkt vid födseln eller vara sådan att symtomen uppkommer först senare i livet. Olika hörselskador hos barn påverkar deras inlärning och kognitiva utveckling kraftigt.
– Upptäcks hörselbortfallet tidigt är det också möjligt att sätta in adekvat behandling tidigt och då kan man begränsa framtida kommunikationsproblem, säger professor Mats Ulfendahl vid Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning, Karolinska Institutet.
EuroHear är ett integrerat projekt där de olika forskargrupperna har olika uppgifter att lösa. Projektet innehåller mycket genetik men fokus ligger också på nya behandlingsstrategier. Vid Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning på Karolinska Institutet kommer man att studera olika farmakologiska substanser. Förhoppningsvis kan dessa studier leda till att man hittar substanser som kan motverka uppkomsten av hörselskador, begränsa skadornas utbredning samt behandla permanenta skador till exempel genom återväxt av nervtrådar. Man kommer också att studera förekomsten av ursprungsceller, progenitorceller, i innerörat.
– EuroHear är ett av de mest omfattande europeiska initiativen för att samlat studera hörsel och hörselskador. För oss är det naturligtvis mycket betydelsefullt att få delta framförallt för att vi får vara med i ett konsortium av Europas bästa hörselforskare, säger Mats Ulfendahl.
Kontaktperson: Mats Ulfendal, Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning, Karolinska Institutet. Telefon: 08-517 763 07, E-post: Mats.Ulfendahl@cfh.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Är de påträngande testmetoderna för elitidrotten förenliga med den hänsyn till den personliga integriteten som gäller inom hälso- och sjukvården? Finns det en moralisk skyldighet att korrigera de orättvisor som orsakas av det genetiska lotteriet när det gäller människors medfödda förutsättningar? Kan en sådan skyldighet även omfatta professionell idrott? Hur ska målen med idrottsmedicin ses mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens begränsade resurser? Ska idrottssamhället styra idrottsmedicinen när det gäller vilka prestationshöjande metoder som ska tolereras eller ska idrottsmedicinen bedöma vad som är acceptabelt? Syftet med konferensen är att föra en bioetisk diskussion mellan idrottens olika aktörer.
När: 23/5 – 24/5 kl 10.00 -16.00
Var: Södra huset, Frescati, hörsalarna B4, C6 och D9
OBS! Presskonferens kl. 12.00 – 12.30 i hörsal C6
Arrangörer: Stockholm Bioethics Centre, Stockholms universitet och The Uehiro Centre for practical Ethics, Oxford University
Talare: Susan Sherwin (Dalhousie University), Julian Savulescu (University of Oxford), Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet), Sören Holm (Cardiff University), Nick Boström (Oxford University) och Christian Munthe (Göteborgs universitet) m.fl.
Konferensen är på engelska.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och föreståndare Stockholm Bioethics Centre, tfn 08-16 33 45 mobil 0707-97 66 13 e-post torbjorn.tannsjo@philosophy.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 e-post: maria.erlandsson@eks.su.se
Årets bil är lättare, starkare och snyggare än fjolårets bil och till stora delar tillverkad i kompositmaterial för att spara vikt. Bland annat har den traditionella stålramen ersatts med en så kallad kolfibermonocoque, vilket betyder att bilen istället för en bärande ram har en enda bärande enhet i kolfiber. Pad-växling, ett växelhandtag bakom ratten som styr en dator som i sin tur sköter växlingarna, ger snabbare och exaktare uppväxlingar.
Bilen har också ett mycket avancerat antispinnsystem samt en dator som loggar alla händelser på bilen och kontinuerligt skickar data trådlöst till depån för analys. Ytterligare en nyhet är en så kallad Launch Control, ett system där datorn sköter hela starten, växlingar och antispinn – föraren behöver bara trycka på gasen och styra. Motorn, en fyrcylindrig turboladdad motor på 600 kubikcentimeter, är en vidareutveckling från förra året.
KTHR2 som den nya bilen heter började byggas i september förra året för att vara klar till Formula Student-tävlingarna i England i sommar. Vid förra årets tävlingar, med ett femtiotal deltagande lag, slutade KTH Racing på fjärde plats – den bästa placeringen någonsin för en nykomling. Målsättningen är att hamna på prispallen vid årets tävlingar.
KTH Racing engagerar ett sextiotal studenter och doktorander vid KTH. Alla med spetskompetens inom olika områden, vilket gör att den absolut främsta tekniken i alla avseenden kan användas i bilen. De senaste motorsimuleringskunskaperna sammanfogas med rykande färsk forskning på fordonsdynamik samtidigt som den perfekta avvägningen av vikt och hållfasthet tas fram av experter inom lättkonstruktion. Det gör KTH Racing till ett stall med stora kunskaper inom alla områden som behövs för att bygga en bil som går fort – riktigt fort.
Tävlingen Formula Student
Formula Student är en praktisk ingenjörstävling som går ut på att från grunden konstruera och tillverka en ensitsig racerbil enligt ett internationellt reglemente. Själva tävlingen avgörs genom ett poängsystem där man maximalt kan få 1 000 poäng. Poäng ges för bland annat design/konstruktion, ekonomi, väggrepp, acceleration samt för ett uthållighetslopp.
Tävlingar i Stockholm
I September 2005 kommer Baltic Open anordnas i Stockholm, varvid konkurrenterna från Chalmers, Luleå, Helsingfors samt Tyskland och England kommer bjudas in för att mäta sina krafter under krävande tävlingar.
Tid: Fredag 20 maj, kl.9.30 – 16.00
Plats: KTH Campus Valhallavägen, Brinellvägen 64
Kontaktinformation
Kontaktperson: Erik Bråkenhielm, 0739 – 60 50 23, erik@kthracing.se
CAD-bild på årets bil: http://www.kth.se/aktuellt/press/pressmeddelanden/bilder/kth_racing_2005.jpg
Göran Norrbys undersökning visar att adeln anpassade sig när samhällets maktbaser förändrades. Adelns sociala reproduktionsstrategier måste därmed anses ha varit lyckade.
Avhandlingen visar att särskilt den svenska högadeln ägde ekonomiskt, symboliskt och socialt kapital i avsevärd omfattning, och det fanns en marknad för att med goda villkor växla in eller omplacera detta adliga kapital. Detta möjliggjorde en framgångsrik omställning till nya samhällsgrupperingar och till nya, expansiva yrkeskategorier.
Adelsmän gifte in sig i den borgerliga överklassen, skaffade sig snabbt de formella examensbevis som ökande utbildningskrav nödvändiggjorde, och ständigt allt fler av dem tog steget över till den växande privata näringslivssektorn.
Adelsfamiljers känsla av social identitet påverkades och förändrades visserligen, men adeln bibehöll ändå en känsla av skillnad och överordning under hela 1800-talet.
Kontaktinformation
Göran Norrby, tel: 018-471 15 32, e-post: goran.norrby@hist.uu.se
Egmont Mika har gått igenom transkriptioner av intervjuer med 42 italienska, portugisiska och spanska gästarbetare i Tyskland som var tvungna att på egen hand klara sig i en helt främmande språklig miljö. Undersökningen fokuserar på en av den tyska grammatikens största stötestenar, valet av rätt form för bestämd och obestämd artikel samt possessivpronomen. Valet innebär att man ska utse den rätta av åtta former för en av de 24 möjliga kombinationerna av genus, kasus och numerus.
I sin avhandling visar Egmont Mika vilka kognitiva mekanismer som är verksamma när gästarbetarna skapar sitt eget provisoriska språk. Han identifierade två typer av kognitiva beteenden; avbildningen av formler och bildandet av rutiner.
Formler är flerordiga fraser som övertas som språkliga byggstenar helt oförändrat från tyskan, till exempel frasen zum Beispiel (till exempel). Formler förekommer på ett mycket tidigt stadium.
Rutiner är också flerordiga språkliga byggstenar men skapade av personen själv och grammatiskt felaktiga. Till exempel kan samma artikel användas för alla nomen oavsett genus, till exempel die Mann (mannen) istället för der Mann. Rutinerna kan stagnera och leda till ett slags pidginspråk, men de kan också successivt ersättas av bättre rutiner så att det provisoriska egna språket stegvis närmar sig den grammatiska normen.
– Gästarbetarna lär sig inte språket genom grammatiska regler utan genom selektiv varseblivning, restrukturering och repetition, säger Egmont Mika.
Han anser att skolornas språkundervisning bör inriktas mer på inlärning av flerordiga uttryck, så kallad chunk-inlärning, som ska nötas in ordentligt innan eleverna kan börja byta ut delar i uttrycken.
Kontaktinformation
Egmont Mika, tel: 018-471 13 34, hem: 018-51 33 95, e-post: egmont.mika@moderna.uu.se
Världen har nu förbrukat hälften av den kända globala oljetillgången. Efterfrågan stiger medan oljefälten sinar och upptäckterna av nya oljetillgångar blir allt färre. Kommer tjärsand och andra alternativ att vara hållbara? Kan naturgas vara ett alternativ?
Det är några av de frågor som kommer att diskuteras vid konferensen Hopes and Reality (hopp och verklighet) vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Konferensen arrangeras av Association for the Study of Peak Oil & Gas, ASPO, i samarbete med Uppsala universitet.
Bland deltagarna finns bland andra Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala universitet och ordförande för ASPO. Dessutom ska Matthew Simmons tala. Han leder Simmons & Company International som har investerat i och analyserat oljeindustrin i 35 år. Han var även delaktig i George W Bushs energistrategi under presidentkampanjen år 2000. Matthew Simmons nya bok ”Twilight in the Desert: The Coming Saudi Oil Shock and the World Economy” kommer ut den 27 maj 2005.
Deltar i konferensen gör också dr Robert L Hirsch, som nyligen utförde en studie för det amerikanska energidepartementet om metoder för att mildra effekterna av den kommande oljebristen.
Vid konferensen kommer också forskning gjord av Uppsala Hydrocarbon Depletion Study Group att presenteras.
Plats: Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala
Tid: Måndagen den 23 maj 2005 klockan 13.00
Program: Kan hämtas via www.peakoil.net
Kontaktinformation
Kjell Aleklett, tel: 018-471 58 25, mobil: 0704-25 06 04, e-post. Kjell.aleklett@tsl.uu.se
Forskning och utveckling av tunnfilmssolceller är ett hett område. Runt om i världen finns en handfull företag som försöker få igång en fungerande produktion. I Sverige finns ett av dem.
Utanför Uppsala utvecklas produktionsteknik för så kallade CIGS-celler, tunnfilmssolceller. Dessa solceller är uppbyggda av tunna skikt på en bärare av vanligt fönsterglas och beräknas ge el till betydligt lägre kostnad än med dagens teknik. Bakom utvecklingen finns Mistras forskningsprogram ÅSC, Ångström Solenergicentrum.
– Vi är definitivt med på banan. Men utan forskningsprogrammet ÅSC hade Sverige inte haft någon utvecklingsföretag för tunnfilmssolceller, säger Lars Stolt, vd vid Solibro AB.
Just nu arbetar man med att installera utrustning och testköra den.
– Vi har koncentrerat oss på det mest kritiska tillverkningssteget för att vara säkra på att allt kommer att fungera i stor skala.
I februari nästa år ska företaget vara färdig med provkörningarna.
En del av forskargruppen inom ÅSC startade företaget Solibro med hjälp av investeringar från Sydkraft, Energy Future Invest, Vattenfall, ABB, AP-fond 6 och Energimyndigheten.
Den långsiktiga planen är att starta serieproduktion av tunnfilmssolceller som är 60 gånger 120 centimeter. Strömmen från cellerna kan antingen användas direkt, anslutas till nätet eller sparas genom att ladda batterier. I programmet har hög verkningsgrad och robusta metoder för tillverkning av CIGS solceller visats sig vara möjliga – och nu testas de alltså i verkligheten hos Solibro.
Men forskningsprogrammet ÅSC har även arbetat med så kallade nanokristallina solceller och smarta fönster. Dessa forskningsområden fortsätter också i andra former.
Resultaten kring nanokristallina solceller har rönt stor internationell uppmärksamhet för nytänkande och forskargruppen har inlett ett samarbete med ett stort europeiskt kemiföretag.
Det första steget mot kommersialisering av nanokristallina solceller innebär att miljöskadliga batterier ersätts i olika tillämpningar. Parallellt utvecklas cellernas verkningsgrad så att dessa kan tillämpas också i mer storskalig användning. Samarbete med svensk och internationell industri pågår.
Den tredje gruppen inom ÅSC-proprogrammet, som forskat kring ”smarta fönster”, startade företaget ChromoGenics AB år 2003. Målet är att utveckla elektrokroma filmer, ECfolie, en tunn flerskiktskonstruktion, som kan växla mellan genomskinliga ljusa och mörka lägen. Några produkter som forskarna inom ChromoGenics tagit fram är motorcykelvisir, displayer och ett slags ”elektriskt styrda persienner” utan rörliga delar.
– De åtta år som ÅSC verkat har lagt en god grund för både kommersialisering av resultaten och fortsatt forskning, säger Dag Sigurd, ordförande i forskningsprogrammets styrelse.
BAKGRUND
All energianvändning är mer eller mindre miljöstörande genom resursförbrukning och utsläpp av växthusgaser och andra ämnen som orsakar miljö- och hälsoproblem. Långsiktiga prognoser av det globala energisystemet visar att förnybara energikällor successivt under de närmaste 50 åren skulle kunna ersätta olja, kol, gas och kärnkraft. Solenergi har en betydande potential att ge ett bidrag i detta arbete.
Forskningsprogrammet Ångström Solar Centrum, som pågått mellan 1996 – 2004 har haft som mål att skapa en så stabil kunskapsbas att svenska företag kan delta på bred front i den industriella exploateringen av solenergitekniken. Det krävs att solceller har hög omvandlingseffektivitet och att dessa kan produceras till väsentligt lägre kostnad än idag om solceller skall få ett genombrott och kunna bidra till världens energiproduktion. Den svenska forskningen kring solceller framställda med tunnfilmsteknik har nu en position att ett sådant genombrott är kommersiellt möjligt.
Dagens teknik med kiselsolceller är redan idag kostnadseffektiv på avlägsna platser och när energibehovet är litet. De finns i t.ex. fyrar, radiostationer, trafikljus och vattenpumpar. I många utvecklingsländer spelar de också en viktig roll som strömkälla för radio- och tv-apparater. I programmet har hög verkningsgrad och robusta metoder för tillverkning av CIGS solceller visats.
Nanokristallina solceller är ett relativt nytt forskningsområde som bygger på en elektrokemisk princip. Dessa celler kan tillverkas i plast och vara effektiva även i svagt ljus. Programmet har demonstrerat möjligheten att tillverka dessa celler i en kontinuerlig process vilket öppnar en möjlighet att på längre sikt ytterligare sänka produktionskostnaden.
Ett så kallat smart fönster är ett fönster där man kan reglera inflödet av solstrålning via en elektrisk signal. Målet är att minska behovet av luftkonditionering, vilket sparar elström, i hus med stora glasytor. En sådan teknik kan även öka komforten. I programmet har ett spröjsat demonstrationsfönster tagits fram. En nischprodukt i form av ett visir till en motorcykelhjälm har tagits fram.
Mistra har finansierat programmet med 75 miljoner kronor. Energimyndigheten har bidragit med lika mycket.
Läs mer på:
www.asc.angstrom.uu.se
Kontaktinformation
Dag Sigurd
Dag.Sigurd@industrifonden.se
Tel: 0703 491915
Lars Stolt
lars.stolt@angstrom.uu.se
Tel Solibro 018 673891
Tel Mobil +46 706370919
Mistra:
Britt Marie Bertilsson
Programansvarig, teknik
brittmarie.bertilsson@mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Paklitaxel (Taxol®) är ett cellgift som används mot en rad olika cancertyper t ex bröstcancer, äggstockscancer och icke-småcellig lungcancer. Paklitaxel används framför allt som understödjande behandling efter kirurgi eller strålbehandling för att förhindra spridning av tumören och förlänga patienternas överlevnad. Men även normala celler påverkas av paklitaxel och det som framför allt begränsar dosen är att antalet vita blodkroppar sänks vilket gör patienterna infektionskänsliga. Risken för livshotande infektioner innebär i vissa fall en fördröjd nästa behandling och att dosen måste sänkas. Önskad effekt på tumören kan då utebli eftersom tumörcellerna växer till mellan behandlingstillfällena.
– Om vi kan förutsäga och beskriva hur mycket biverkningar en viss dos ger upphov till i en viss individ, kan vi förhoppningsvis ge varje individ en så bra dos som möjligt vid första tillfället eller snabbare komma fram till vilken dos som är bäst, säger Anja Henningsson.
Hon har under sitt avhandlingsarbete utvecklat modeller som beskriver samband mellan dos och halt av paklitaxel i plasma eller blod. Modellerna är baserade på olika kända mekanismer för paklitaxels bindning i plasma och blod. Tidigare forskning som visat ett icke-linjärt samband, kan Anja Henningsson förklara med förekomsten av ett ämne som tillsätts för att kunna lösa paklitaxel i vatten. En annan matematisk modell beskriver sänkningen av vita blodkroppar som orsakas av paklitaxel och andra cellgifter. Den efterliknar olika steg i de vita blodkropparnas reglering, bildning och mognad. Anja Henningsson har också undersökt sambandet mellan modellparametrar och olika patientegenskaper som ålder, kön, kroppsyta och levervärden.
Modellerna bidrar till ökad förståelse för vad som händer med paklitaxel i kroppen och hur vita blodkroppar påverkas – information som skulle kunna användas för individualiserade doser. Modellerna har redan använts i läkemedelsutveckling av andra cellgifter och nya beredningsformer för paklitaxel.
Kontaktinformation
För mer information: Anja Henningsson, tel. 018-471 4385, anja.henningsson@farmbio.uu.se
Drygt tjugo år efter de första sjukdomsfallen finns det fortfarande inte något effektivt vaccin eller någon botande behandling av HIV/AIDS. Dagens bromsmediciner innebär att många HIV-smittade kan leva ett relativt normalt liv, men det finns problem med biverkningar och resistensutveckling där viruset blir motståndskraftigt mot dessa läkemedel. Därför behövs en kontinuerlig utveckling av nya, billiga och effektiva bromsmediciner.
Substanser som blockerar enzymet HIV-proteas utgör en grupp av bromsmediciner. På institutionen för läkemedelskemi pågår ett projekt med målet att designa och syntetisera nya HIV-1 proteashämmare. I sin avhandling beskriver Johan Wannberg utvecklandet av nya mikrovågsuppvärmda syntesmetoder och användandet av dessa och andra metoder för snabb syntes av nya potenta HIV-1 proteashämmare.
– Mikrovågsteknik ger snabb och effektiv uppvärmning av reaktionerna, vilket har inneburit att reaktionstiderna har kunnat hållas korta, från 5 till 30 minuter, säger Johan Wannberg.
De nya metoderna utnyttjades sedan i framställningen av HIV-1 proteashämmare. En enkel kolhydratmolekyl omvandlades i några få steg till ett par grundstrukturer med möjlighet att fungera som hämmare. Dessa omvandlades sedan vidare till ett stort antal föreningar med varierande egenskaper. Genom stegvisa tester av föreningarnas förmåga att blockera HIV-1 proteas sållades så småningom en rad potenta hämmare fram. Slutligen användes datorbaserad beräkningskemi för att förklara hur dessa binder till och blockerar proteasets funktion.
– Även om detta projekt inte leder fram till något nytt läkemedel kan kunskaperna förhoppningsvis komma till nytta för andra som arbetar med att ta fram nya billiga och effektiva bromsmediciner, säger Johan Wannberg.
Kontaktinformation
Johan Wannberg kan kontaktas på 018-471 43 32, eller Johan.Wannberg@orgfarm.uu.se
Huvud- och halscancer står för cirka 2-3 procent av all cancer i Västvärlden men är i utvecklingsländer bland de vanligaste cancerformerna. Behandlingsmisslyckanden kan bero på tumörrester som inte kan diagnostiseras eller behandlas med konventionella metoder.
Junping Cheng har i en djurexperimentell modell undersökt möjligheterna för och genomfört så kallad radioimmunterapi av huvud- och halscancer. Metoden innebär att en antikropp kopplad till en strålkälla söker upp och dödar tumörceller vilket möjliggör behandling av små tumörer eller enstaka tumörceller som annars är svåra eller omöjliga att upptäcka.
Resultaten visar att den aktuella antikroppen – U36 – kan lokalisera skivepitelcancertumörer och med strålkälla kopplad till antikroppen minska eller döda tumörer. Förhoppningen är att metoden skall kunna överföras till människa och då göra det möjligt att förbättra både diagnostik och behandlingsresultat vid huvud-halscancer.
Arbetet har genomförts vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, enheten för öron-, näs- och halssjukdomar, samt institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, enheten för biomedicinsk strålningsvetenskap.
Kontaktinformation
Junping Cheng kan kontaktas på 018-611 53 89 eller junping.cheng@surgsci.uu.se
Kurage-programmet är ett behandlingsprogram där unga heroinmissbrukare får hjälp att på sikt bygga upp en ny tillvaro utan droger. Programmet går ut på att deltagarna får läkemedlet Subutex i kombination med ett väl utvecklat socialt och psykologiskt stöd.
– Det som skiljer Kurage-programmet från andra behandlingsprogram är just den lyckosamma kombinationen av ett medicinskt preparat och psykosocial hjälp. Subutex tar bort drogsuget och har färre biverkningar än andra liknande preparat. Det ger deltagarna i programmet lite ”lä” så att de kan bygga upp ett fungerande vardagsliv, säger Bengt G Eriksson, docent i social omsorgsvetenskap vid Karlstads universitet och föreståndare för IKU.
Under två år har han tillsammans med projektassistent Lena Ede följt en grupp unga heroinmissbrukare i Karlstad och deras behandling inom Kurage-programmet. En viktig tanke med programmet är att missbrukarna får hjälp att på hemmaplan utforma sina nya liv. Resultatet visar att Kurage-programmet bidrar till att öka livskvaliteten hos deltagarna. Och kanske ännu viktigare: de stannar kvar inom programmet.
– Det är viktigt att komma ihåg att detta arbete tar tid. Det viktiga är att deltagarna inte faller bort från programmet utan stannar kvar och stegvis lappar ihop sin tillvaro. Det är precis detta som Kurage-programmet har lyckats med, säger Lena Ede.
Kurage-programmet bedrivs i samarbete mellan socialtjänsten i Karlstads kommun och Landstingets öppenvårdspsykiatri. Utvärderingen har titeln ”Läkemedelsassisterad psykosocial behandling vid heroinmissbruk” och kan beställas från IKU.
Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete, IKU, är ett samarbetsorgan mellan Karlstads universitet och socialtjänsten i Värmlands kommuner. Institutets främsta uppgift är att genom kunskapsutveckling skapa förutsättningar för en socialtjänst som ännu bättre kan möta behoven hos utsatta grupper i samhället.
Bland de rapporter som IKU har publicerat under det senaste året finns studier av anhörigas insatser vid vård av äldre och funktionshindrade, en jourtelefonverksamhet för människor i psykisk kris samt rehabilitering inom äldre- och handikappomsorgen. Forskarna har även utvärderat projektet Råd och Rätt vid konsumentvägledningen i Hagfors och Munkfors, gruppboendet Rönngården i Karlstad samt projektet HumanTeknik som rör psykiska funktionshinder och hjälpmedel.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Bengt G Eriksson, tfn 054-700 24 17 eller 070-688 51 72, e-post Bengt-G.Eriksson@kau.se eller Lena Ede, tfn 054-700 19 12 eller 073-390 22 95, e-post Lena.Ede@kau.se.
Sverige förs ofta fram som en ledande IT-nation, exempelvis när det gäller hur många som har tillgång till dator och bredbandsuppkoppling. Men när det gäller just användningen av informationstekniken, och att användningen inte leder till upplevd nytta i tillräcklig utsträckning, finns det röster som talar om att Sverige tappar mark.
Katarina Lindblad-Gidlund vid Umeå universitet vänder på perspektiven i sin avhandling, och utgår ifrån hur vi upplever vår relation med informationstekniken. Hon menar att så länge vi känner oss underlägsna och inte vågar eller har förutsättningar att ifrågasätta den informationsteknologiska utvecklingen, skapas inte heller system som vi kommer att använda i så stor utsträckning som många hoppas.
Om sambandet mellan vår relation till tekniken och vår användning förtydligas kan vi, enligt Katarina Lindblad-Gidlund, uppvärdera vår syn på möjligheten att påverka IT-utvecklingen. Nästa steg är att skapa medvetenhet kring hur just vår relation ser ut. För att få reda på om det är något man vill förändra i relationen, föreslår Katarina Lindblad-Gidlund en modell där man utgår från fyra olika begrepp: dominant och underordnad, aktiv och passiv. Det finns också möjlighet att klargöra vad som har bidragit till att relationen ser ut som den gör. På så sätt skapas en bättre balans och förståelse mellan olika aktörer.
Genom att producenterna får en större insikt om de personer som de producerar systemen för, ökar förhoppningsvis deras professionalitet. Även politiska beslutsfattare blir mer medvetna om teknikrelationens betydelse, och blir bättre på att hantera och förebygga underordnande processer.
Tisdagen den 17 maj försvarar Katarina Lindblad-Gidlund, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Techno therapy, a relation with technology. Svensk titel: Teknikterapi, en relation med teknik. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal MA 121 MIT-huset, Opponent är docent Christina Mörtberg, Luleå Tekniska Universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Katarina Lindblad-Gidlund,
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
tel: 060-14 89 21, 070-594 7065,
e-post: Katarina.Lindblad-Gidlund@miun.se
Dagen inleds med en föreläsning av docent Nenad Bogdanovic, där han kommer att berätta om vad som skiljer en människohjärna från andra djurs hjärnor. Han kommer att redogöra för det nät av specialiserade hjärnceller som gör att vi människor är tänkande individer som kan planera, associera och lära oss nya saker. Han kommer också att berätta om hur dessa celler utvecklas under fosterstadiet samt hur de åldras och dessutom kommer han att redogöra för olika patologiska tillstånd som kan uppkomma.
– Vår kognitiva förmåga utvecklades på grund av dessa så kallade pyramidala celler. Djur har dem också, men vi människor har många fler och framförallt fler kopplingar mellan cellerna. Human hjärnutveckling är betydligt mer komplicerad än hos andra djur, säger Nenad Bogdanovic, institutionen Neurotec, Karolinska Institutet.
Dessutom kommer Maria Ellgren, doktorand vid institutionen klinisk neurovetenskap att presentera sin forskning som handlar om cannabismissbruk. Forskningen har visat att cannabismissbruk under ungdomsåren ger långvariga förändringar i hjärnan. Dessa förändringar har i studier på råttor bland annat visats leda till ökad risk för tyngre missbruk. Det är också visat att dessa förändringar även uppkommer hos foster om mamman missbrukar cannabis under graviditeten. Också doktorand Maria Swanberg vid institutionen för klinisk neurovetenskap kommer att hålla en föreläsning inom området neuroimmunologi. Forskningen har lett till att man funnit vissa genetiska förändringar som ger ökad risk för inflammatoriska sjukdomar i människa som till exempel multipel skleros, ledgångsreumatism och hjärtinfarkt. Förutom dessa tre föreläsningar kommer ytterligare fem områden inom neurovetenskapen att belysas under dagen.
– Syftet med den här forskningsdagen är att samla den enorma kunskapsmassa som finns bland doktoranderna på Karolinska institutet vad gäller neurovetenskap och att ge doktoranderna, Karolinska institutet och omvärlden en unik möjlighet att kolla pulsen vad gäller aktuell forskning, säger Raffaella Öckinger, ordförande i doktorandsektionen, Karolinska Institutet.
Tid: onsdag18 maj, klockan 9-14
Plats: sal Bertil, Karolinska Institutet, campus Solna, Solnavägen 1.
Läs hela programmet under kalendariet på www.ki.se
För mer information och anmälan kontakta:
Raffaella Öckinger, telefon 08-33 96 34, 073-029 92 45, e-post raffaella.ockinger@neurotec.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Standardmodellen är en teori som beskriver naturens elementära partiklar och de krafter som verkar mellan dem. Standardmodellen stämmer med mycket hög precision överens med experimentella resultat, men forskarna vet ändå att det finns många teoretiska oklarheter med modellen.
Syftet med Christian Hansens avhandling var att utforska karakteristiska särdrag bortom Standardmodellen. Analysstudier av sökandet av den laddade Higgspartikeln var ett av projekten. En experimentell upptäckt av den laddade Higgspartikeln skulle entydigt påvisa fysikaliska fenomen som inte kan beskrivas av Standardmodellen.
Christian Hansen har visat att det är möjligt att detektera den laddade Higgspartikeln vid vissa förhållanden.
– Eftersom fysiken bortom Standardmodellen är outforskad antar vi vissa förhållanden för att simulera denna fysik. Med denna typ av undersökningar lär vi oss hur vi kan hitta partiklar som inte finns i Standardmodellen den dagen det är experimentellt möjligt, säger Christian Hansen.
Studien utfördes med hjälp av datorsimulering av ATLAS-detektorn, som för närvarande är under uppbyggnad vid Europas gemensamma partikelfysiklaboratorium CERN utanför Genève. ATLAS kommer att detektera partiklar som bildas vid partikelkollisioner i den cirkulära partikelacceleratorn LHC som tas i bruk 2007.
Kontaktinformation
Christian Hansen, tel: 018-471 32 57, mobil: 0708-88 76 17, e-post: christian.hansen@cern.ch
Tid: Torsdagen den 26 maj 2005 klockan 10.00.
Plats: Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Tyrgatan 4, Stockholm. Tel: 08-506 264 00. För vägbeskrivning, se www.rj.se
Forskningsprojektet Survey of Health Ageing and Retirement in Europe (SHARE) är ett av de största samhällsvetenskapliga projekt som har fått stöd från EU:s femte ramprogram. I en intervjuundersökning i tio europeiska länder har forskare undersökt hälsa, arbetsförhållanden, pensionering, ekonomi och familjeförhållanden för personer som är 50 år och äldre.
Vid presskonferensen kommer forskarna att presentera de första resultaten från undersökningen, som är sammanställda i skriften ”50+ i Europa. En åldrande befolknings hälsa och ekonomi.” De har bland annat funnit att hälsa och livskvalitet är något bättre i Sverige än de andra länderna, att den höga andelen förtidspensionerade i Sverige och Danmark inte kan förklaras av dålig hälsa och arbetsmiljö, samt att den privata förmögenheten är mindre i Sverig än i andra länder.
Följande forskare kommer att medverka på presskonferensen: professor Axel Börsch-Supan, projektkoordinator, Universität Mannheim, professor Anders Klevmarken, svensk projektledare, Uppsala universitet, docent Kristian Bolin, Lunds universitets centrum för hälsoekonomi, samt fil dr Annika Sundén, Försäkringskassans forskningsenhet.
I undersökningen har cirka 150 forskare ingått. Studien omfattar Sverige, Danmark, Holland, Tyskland, Frankrike, Österrike, Schweiz, Spanien, Italien och Grekland.
Kontaktinformation
Anders Klevmarken, Uppsala universitet, tel: 018-471 23 86, e-post: anders.klevmarken@nek.uu.se
Förutsättningen för att människor ska kunna betraktas och uppfatta sig själva som avvikande är att det finns normer som anger vad som är ”normalt”. I Svenska kyrkan finns en tydligt uttalad heterosexuell norm som får konsekvenser, inte bara för dem som är aktiva inom kyrkan, utan för människor i allmänhet. Många tar del av kyrkans riter i anslutning till avgörande händelser i livet, som dop, bröllop och begravningar och kyrkan är också en stark röst i andra sammanhang.
För att ta reda på hur de heterosexuella normerna i Svenska kyrkan skapas och vilken betydelse de har för homo- och bisexuella som är verksamma i kyrkan har etnologen Susanne Lindström intervjuat präster och diakoner som identifierar sig som homo- eller bisexuella. Hon har också analyserat några av kyrkans egna utredningar om förhållandet mellan homosexualitet och kristen tro. Avhandlingen berättar om hur normer för sexualitet och kön upprepas i utredningarna och hur dessa heterosexuella normer är närvarande och har betydelse – reproduceras, utmanas och omvandlas – i kristna homosexuella människors livsberättelser.
Ett dominerande synsätt i Svenska kyrkans utredningar är att homosexuella individer har samma värde som heterosexuella individer, men också att partnerskap och äktenskap inte kan jämställas. Det går inte ihop menar Susanne Lindström.
– Konsekvensen av att värdera äktenskapet högre än partnerskapet blir att den heterosexuella normen återskapas och ger dem som identifierar sig som homo- eller bisexuella en lägre ställning. Uttalandet om alla individers lika värde blir därmed tomt prat.
I flera av intervjupersonernas berättelser återfinns de föreställningar som kommer till uttryck i de kyrkliga utredningarna. Några av dem berättar om hur de, från att tidigare ha lagt felet hos sig själva, istället har flyttat över det till den heterosexuella normen. Erfarenheter av utanförskap har i deras berättelser gjort dem starka och kampvilliga. De flesta av dem har valt att stanna kvar i kyrkan och formulera ett motstånd. Två av informanterna har dock valt att lämna kyrkan.
Det finns en tydlig splittring i kyrkan i fråga om homosexualitet, men den tonas ner genom att benämnas ”försonad mångfald”. Med det menas att ingen får utestänga någon annan, något som har kommit att framstå som något gott för kyrkan. Men Susanne Lindström är kritisk.
– De som har uppfattningen att homosexualitet strider mot kyrkans lära måste därmed acceptera homosexuella i kyrkans tjänst och i församlingen, förklarar hon. Men det betyder också att homosexuella måste acceptera att det inom kyrkan finns de som inte kan bejaka homosexualitet. På så sätt värnar Svenska kyrkan om intolerans, medan homosexuella förväntas acceptera att deras närmaste relationer ifrågasätts.
– Det hela bärs upp av tanken om att det är viktigt med enhet och att hålla samman kyrkan, fortsätter Susanne Lindström. Försonad mångfald används för att beskriva hur ett ”vi” i maktposition söker ett förhållningssätt till ett marginaliserat ”dom”, eller rättare sagt; vad som betraktas som ”avvikande” sexualitet.
Den 20 maj försvarar Susanne Lindström, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, i etnologi med sin doktorsavhandling med titeln Kamp om rummet. En studie av heteronormativitet i Svenska kyrkan. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal F Humanisthuset. Fakultetsopponent är Tone Hellesund, Stein Rokkan Senter for Flerfaglige Samfunnsstudier, Bergen.
Avhandlingen kommer inom kort att kunna laddas ner från nätet:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/index.xsql?lang=sv
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Susanne Lindström
tel: 090-7866979, 090-773710 eller e-post susanne.lindstrom@kultmed.umu.se
