Miljön i livmodern hos allergiska mammor tros påverka barnets immunförsvar. Celler från navelsträngsblod hos nyfödda till allergiska mammor visade sig reagerade sämre på mikrobiella stimuli än celler från nyfödda till icke-allergiska mammor.
– Det kan vara viktigt att känna till att barnen till allergiska mammor har sämre förmåga redan när de föds. Kanske kan man då i framtiden vidta åtgärder preventivt i ett tidigare skede, säger Ulrika Holmlund, nydisputerad vid enheten för klinisk allergi, institutionen för medicin, Karolinska Institutet.
Hon och hennes kollegor har även sett att allergiska mammors immunförsvar påverkas annorlunda under en graviditet jämfört med icke-allergiska mammor.
– Vissa markörer för immunförsvaret aktiveras under graviditeten hos alla kvinnor, men allergiska kvinnors immunförsvar verkar aktiveras mera. Det kan tyda på en felreglering av immunförsvaret, säger Ulrika Holmlund.
Avhandlingen innehåller också studier som för första gången visar att moderkakan uttrycker en viss typ av receptorer som tros vara viktiga i kroppens försvar mot infektioner. När en gravid kvinna drabbas av en bakteriell infektion tror man att dessa receptorer aktiveras och ämnen utsöndras från cellerna i moderkakan som kan aktivera ett mer specifikt immunförsvar mot bakterierna.
– Ju mer vi vet om moderkakans kapacitet att försvara sig och barnet mot infektioner, ju lättare kan vi i framtiden bekämpa infektioner och förhindra att de exempelvis framkallar missfall. Man vet långt ifrån allt om dessa receptorer, men i djurförsök har de visat sig vara mycket viktiga i det tidiga försvaret mot infektioner säger Ulrika Holmlund.
Avhandlingens titel:
Influence of maternal allergy on the intra uterine environment and on immune functions of the neonate
Författare:
Ulrika Holmlund, enheten för klinisk allergiforskning, institutionen för medicin, Karolinska Institutet. Tel: 070-7692609, e-post: ulrika.holmlund@medks.ki.se
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-276-4/
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Ischemi, syrebrist, i centrala nervsystemet är mycket allvarligt och kan få stora konsekvenser för individen. Det är därför viktigt att kartlägga vad som egentligen händer i hjärnan vid för låga halter av syre. I en ny avhandling från Karolinska Institutet har man använt sig av olika skademodeller på råtta för att studera förloppet. Avhandlingen har visat att tre timmar efter en ischemisk skada är den tidpunkt då förändringarna är sådana att cellerna antingen dör eller återhämtar sig. Avhandlingen har också visat att stamceller vandrar till skadan och att cellerna ökar i antal i skadeområdet hos råttor som behandlats med fluoxetin. Fluoxetin hämmar cellernas återupptag av serotonin och används idag vid behandling av depressioner. Med hjälp av nanopartiklar och magnetkamera (magnetic resonance imaging; MRI) är det möjligt att spåra stamceller i levande organismer. Detta visas också i avhandlingen.
– Jag hoppas att resultaten kan leda till att hitta effektiva behandlingsformer, för att på så sätt hjälpa patienter med CNS-skada till snabbare återhämtning och därmed bättre livskvalitet, säger Benita Andersson, doktorand på Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Avhandling:
Cell damage and tissue repair in the central nervous system: Electron microscopy study of neuronal death and cell replacement
Disputation:
äger rum torsdagen den 31 mars klockan 09:00 i Kugelbergsalen, Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Författare:
Benita Andersson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
E-post: Benita.Andersson@cns.ki.se
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-272-1/
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Kroppen är nära och konkret och något som vi normalt inte behöver tänka på. Den finns med som en bakgrund i vårt medvetande medan fokus för vår uppmärksamhet är riktat mot omvärlden. Kroppen finns men vi tänker oftast inte på den. Det är detta för-givet-tagna som utmärker vårt normala kroppsliga tillstånd. Även en liten förändring, som till exempel en stukad fot innebär att kroppen kommer i fokus och framträder för oss. Vad händer då när en människa drabbas av en varaktig och omvälvande kroppslig förändring?
Ingrid Grundén har följt 17 personer med ryggmärgsskada och avhandlingens resultat behandlar dessas erfarenheter och upplevelser av att drabbas och leva med en skada.
Studien visar att deltagarna, första tiden efter skadan, upplever den förlamade delen av kroppen som främmande och ibland som en fiende. De undviker att titta på eller vidröra sin skadade kropp men efter en tid utvecklas en mer positiv attityd. När deltagarna vänder uppmärksamheten mot den skadade kroppen görs detta på grund av att de inte har något annat val, om de vill fortsätta att ta del av livet. Samtidigt lär de känna den förlamade delen av kroppen genom att lyssna på ”nya” och annorlunda signaler från den friska delen. Det innebär att den förlamade kroppen på nytt blir en del av en integrerad helhet.
Att leva med en ryggmärgsskada kräver att man planerar och har tålamod. Man måste också konfronteras med andra människors reaktioner mot den skadade kroppen. För att leva i den nya situationen utvecklas en ambition att ta kontrollen över sitt liv trots det fysiska funktionshindret. Andra personer med ryggmärgsskada är här mycket viktiga. De är förebilder i återskapandeprocessen och en källa till inspiration i vad som utvecklas till en växande medvetenhet och personlig mognad.
Människor med en ryggmärgsskada kan återerövra sin kropp och sitt liv med full värdighet och handikappet hindrar inte deltagarna att leva ett bra liv. Studien visar också att man lär känna den förlamade delen av kroppen genom att lyssna till signaler från den friska delen. Detta unika resultat som inte kunnat återfinnas i tidigare litteratur, kan leda till nya frågeställningar och framtida forskning. Insikterna hur deltagarna lär sig att hantera sin kropp och sitt liv kan utveckla generell kunskap för personer med andra funktionshinder och även för personer utan funktionshinder.
Författare: Ingrid Grundén, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Att återerövra kroppen. En studie av livet efter en ryggmärgsskada.
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Institutionen för pdagogik och didaktik,Göteborgs universitet tel. 044/ 203264, torgny.ottosson@ped.gu.se
Professor Dennis Beach, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet 031/ 7732458 dennis.beach@ped.gu.se
Docent Agneta Siösteen, Institutionen för neurovetenskap, Göteborgs universitet. 031/ 3423356 agneta.siosteen@neuro.gu.se
Disputation: Fredagen den 8 april 2005, kl. 9.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen,
Göteborgs universitet
Opponent: FØrsteamanuensis Gunn Engelsrud, Universitet i Oslo, Norge
Kontaktinformation
Kontakt:ingrid.grunden@ped.gu.se 031/ 7732351, 0702/ 735330
Kontaktallergi och kontakteksem kan orsakas av kemikalier som kommer i nära kontakt med huden. Inom EU är 10-15 % av befolkningen allergisk mot ett eller flera kontaktallergener, det vill säga de ämnen som kan orsaka kontaktallergi. För att undvika att personer blir allergiska är det viktigt att identifiera allergenerna innan de kommer ut i produkter på marknaden. Anna-Malin Nilsson har i sin avhandling bland annat undersökt samband mellan kemisk struktur och allergen aktivitet.
Genom att utgå från det kända kontaktallergenet karvon som finns i bland annat tandkräm, har ett antal modellföreningar med en viss förväntad allergen aktivitet syntetiserats och sedan allergitestats. Den allergena aktivitet som man förväntade sig få vid analys av den kemiska strukturen visade sig inte alls stämma överens med verkligheten. Karvon förväntades vara det starkaste allergenet men var i själva verket det svagaste medan en dien (en förening med två dubbelbindningar) som inte skulle ge allergi alls, visade sig vara ett starkt kontakallergen som till och med kunde inducera allergi efter en enda hudkontakt.
Även en oxim visade sig vara starkt allergiframkallande trots att den inte förväntades ge allergi i samma utsträckning som karvon. Anna-Malin fann i sitt avhandlingsarbete att både dienen och oximen omvandlades i huden genom metabolism till föreningar som kan orsaka allergi. För dienen har hon kunnat identifiera de metaboliska produkter som är de verkliga allergenerna.
Dienen har även analyserats i en databas som har utvecklats som ett alternativ till djurförsök just för att bestämma den kontaktallergena effekten av nya kemikalier. Dienen passerade som en ofarlig kemikalie, vilket visar på vikten av att även inkludera möjlig metabolisk aktivering när nya metoder som baseras på struktur- aktivitetssamband utvecklas.
Anna-Malin Nilsson har också undersökt den allergena effekten av karvon i blandningar med andra kemikalier och funnit att karvons allergiframkallande effekt kan reduceras om den ges tillsammans med icke-allergiframkallande föreningar. Det här fenomenet har debatterats och undersökts sedan 1970-talet då en studie från parfymindustrin visade att den allergiframkallande effekten av vissa parfymallergener helt försvann om dessa blandades tillsammans med vissa andra kemikalier. De observationer som gjordes i den ursprungliga studien har inte tidigare kunnat påvisas av andra oberoende forskare. Det är för tidigt att förklara den observerade minskningen av karvons sensibiliserande effekt, men kan utesluta att det skulle beror på en spädningseffekt eller på en allmän nedreglering av immunförsvaret.
Pressmeddelandet finns även att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2005/annamalin_nilsson.shtml
Anna-Malin Nilsson disputerade den 25 februari 2005 för filosofie doktorsexamen i kemi med inriktning mot läkemedelskemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Mechanistic studies on the contact allergenic effect of terpenoid derivatives. Structure activity relationships, synthesis and predictive testing”.
För mer information, kontakta:
Anna-Malin Nilsson
Institutionen för kemi
Göteborgs Universitet
Telefon: 031-772 3849
E-post: amnil@chem.gu.se
———————————————————————
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Temperaturen begränsar tillväxten hos många växter i kalla områden, medan växter som finns i varmare områden ofta är begränsade av andra faktorer. Därför kommer de typiska fjällväxterna att ersättas av mer värmeälskande och konkurrenskraftigare arter, såsom högväxande örter, buskar och träd. Som ett första steg i denna riktning blir den existerande vegetationen förbuskad av till exempel dvärgbjörken, vilket man redan observerat i arktiska Alaska som under de senaste 30 åren ständigt blivit varmare.
Den svenska fjällvegetationen håller redan på att förbuskas. I Latnjajaure utanför Abisko i norra Sverige fann Annika Jägerbrand att dvärgbjörken ökade naturligt under studieperioden, vilket tyder på att vegetationen redan ändras i den förutspådda riktningen. En vegetationsförändring får stora negativa effekter på många växtgrupper i nordliga områden. Några av de mest hotade arterna är mossor och lavar. Simulerade klimatförändringar visade en kraftig minskning av mossor och lavar, både vad gäller frekvens och mångfald.
Den förstärkta växthuseffekten kommer att få extremt stora effekter på dagens subarktiska arter, ekosystem och ekosystemens funktion och måste därför bemötas med strategier och ekonomisk finansiering för effektminskning och bevarandeåtgärder.
Pressmeddelandet finns också att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2005/annika_jagerbrand.shtml
Annika Jägerbrand disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i växtekologi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Mossekologi i subarktis: fenotypisk variation och effekterna av simulerade klimatförändringar.” Disputationen har ägt rum.
För mer information, kontakta:
Annika Jägerbrand
Botaniska institutionen
Göteborgs universitet
Telefon: 0523-47303
Mobil: 070-3066886
E-post: annika.jagerbrand@botany.gu.se
———————————————————————
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Tack vare de fyra identiska miljöerna kan forskarna upprepa experiment, vilket är nödvändigt för den ekologiska forskningen. Akvarieanläggningen är väl anpassad för att utföra många typer av ekologiska experiment, eftersom forskarna kan reglera ljus, temperatur och vattnets strömhastighet.
De frågeställningar som forskarna planerar att jobba med under den närmaste tiden handlar om vad som styr vandring hos öring, konkurrens mellan abborre och mört, sociala nätverk hos fiskar samt interaktioner mellan den hotade flodpärlmussla och värden för musslans larver, öringen.
Hittills har ämnet biologi vid Karlstads universitet bara kunnat göra
fältstudier, vilket har begränsat forskningen. Ekologi består av både
biologiska observationer i fält och på experimentell verksamhet, vilken kan vara fält- eller labbaserad. Genom att utnyttja akvarieanläggningen kan forskarna kontrollera många variabler i laboratoriemiljö, för att mer
specifikt kunna testa olika frågeställningar. Detta är svårt eller till och
med omöjligt i många fall att åstadkomma i fält. I och med den nybyggda högteknologiska anläggningen finns nu förutsättningar för karlstadsforskarna att bedriva experimentell ekologisk forskning om allt från konkurrens och predation till inverkan av olika fysikaliska variabler på beteende hos fisk och bottendjur.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Larry Greenberg@kau.se tel: 054 – 700 15 43.
Se även http://www.kau.se/forskning/forskdb/index.lasso?to_do=show_researcher&id=874
Den unika Fogelstadkonstellationen, Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, skapade under mellankrigstiden en fristad för kvinnoemancipatoriskt tänkande som visar särorganiseringens betydelse för svensk genuspolitik.
De sparkade igång Fogelstad kvinnlig medborgarskola (1925-1954), ett barfotauniversitet för kvinnor från olika sociala skikt. De startade även den radikala veckotidningen Tidevarvet (1923-1936). De initierade aktioner som Kvinnornas vapenlösa uppror 1935 och fungerade som en tankesmedja där folkhemspolitikens kvinnoaktörer kunde möta ärrade rösträttskämpar i förvissningen att kvinnorna hade en politisk nyckelfunktion.
Vid konferensen diskuteras Fogelstad och dess betydelse i Sverige och internationellt, bland annat uppmärksammas Alexandra Kollontay.
Medverkar gör konstvetare, musikvetare, kulturjournalister och fogelstadforskare så som Ulrika Knutson, Eva Öhrström, Yvonne Hirdman, Hjördis Levin, Valentina Uspenskaya (Ryssland) med flera
Konferensspråk är svenska, undantaget en programpunkt, Fogelstadgruppens internationella relationer, som genomförs på engelska.
När: fredag 8 april klockan 10 00 – 17 15
Var: Södertörns högskola, ”Svarta lådan” (intill aulan, 1 tr ner), Alfred Nobels allé 1, Flemingsberg
Kontaktinformation
Ytterligare information Mari Gerdin, 08-608 42 51, mari.gerdin@sh.se
Se även www.sh.se/shi
Brösttumörer delas grovt upp i elakartade (maligna) och godartade (benigna). Men de kan även delas in på andra sätt, bland annat beroende på kromosomavvikelser eller stabila respektive instabila genom. Tumörer med stabilt genom innebär en bättre prognos för patienten. Tumörer som saknar eller har en kopia av en eller flera kromosomer (aneuploid tumör) anses som mer maligna än andra tumörer.
I en ny avhandling från Karolinska Institutet presenteras dock en aneuploid tumör som har ett stabilt genom, och som därmed är mindre malign. Avhandlingen visar också att olika proteiner uttrycks på olika sätt och i olika grad mellan stabila och instabila tumörer och även mellan olika typer av bröstcancer. På frågan om när det blir möjligt att mäta proteinuttrycket i en tumör och därmed ge patienten en bättre prognos svarar Ulrike Kronenwett, doktorand vid Institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet: – Vi identifierar hela tiden nya proteiner. Jag tror att det kan bli verklighet inom ett till två år.
Avhandling:
Genomic instability, gene expression and prognosis in breast cancer
Författare:
Ulrike Kronenwett, institutionen för onkologi och patologi, Karolinska Institutet.
E-post: ulrike.kronenwett@cck.ki.se
Avhandlingens abstract finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-214-4/
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Att översätta vetenskapliga forskningsresultat till praxis är viktigt för att patienterna ska få så god vård som möjligt. Läkares beslut påverkas av många faktorer, exempelvis patientens vilja att få ett visst läkemedel, läkemedelsföretagen marknadsföring och läkarens egen kunskap om nya rön. Att samtala i grupp tillsammans med andra läkare och experter på området är en effektiv pedagogisk metod för att förbättra kliniska rutiner. Det visar resultaten från en ny avhandling från Karolinska Institutet. Studien genomfördes på 255 patienter med kranskärlssjukdom och deras behandlade läkare; 54 distriktsläkare och 19 specialistläkare. Hälften av distriktsläkarna fick delta i så kallade Caseseminarier, där exempel på behandlingssituationer vid kranskärlssjukdom diskuterades, resten fick enbart en föreläsning och skriftlig information.
– Patienterna till de läkare som deltog i Caseseminarier fick sänkta blodfettsnivåer och åt mer av de läkemedel som rekommenderas enligt vetenskaplig dokumentation. De patienter vars läkare enbart fått föreläsning och skriftlig information om samma sak hade däremot inte sänkt sina blodfettsnivåer. Det visar att gruppsamtal är ett viktigt pedagogiskt hjälpmedel för att översätta vetenskapliga forskningsresultat till praxis, säger Anna Kiessling, nydisputerad vid Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus.
Hon har också visat att metoden är kostnadseffektiv.
– Den låga kostnaden i kombination med den goda effekten borde stimulera till användning av metoden vid kvalitetsförbättring av vården även vid andra stora folksjukdomar, säger Anna Kiessling.
Avhandlingen innehåller även studier som visar att patientens egen upplevelse av sin kognitiva förmåga, det vill säga exempelvis förmåga att minnas, lösa problem och vänja sig vid en ny miljö, har betydelse för hur snabbt man återhämtar sig efter kranskärlssjukdom och om man återgår till arbetet efter sjukdomen.
– Att upplevd mental förmåga påverkar livskvaliteten vid kranskärlssjukdom är tidigare endast sparsamt beskrivet. Vi ska nu göra fler studier för att undersöka betydelsen och förklaringen till dessa fynd, säger Anna Kiessling.
Avhandling:
Quality of care and quality of life in coronary artery disease
Författare:
Anna Kiessling, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus. Tel: 08-6555935, e-post: anna.kiessling@ds.se
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-205-5/
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Anders Walls Stiftelser har i många år samarbetat med Förbundet Unga Forskare som har en rikstäckande verksamhet. Syftet med stipendiet är att stödja ambitiösa och kreativa ungdomar som gjort framstående forskningsinsatser inom det naturvetenskapliga och medicinska området.
Amanda Jabin Gustafsson är doktorand vid institutionen Södersjukhuset och hennes forskning handlar om bakomliggande molekylära mekanismer vid diabetes.
För mer information kontakta: Md. Shahidul Islam, institutionen på Södersjukhuset, Karolinska Institutet, telefon 08-616 39 50, mobil 070-259 34 46, e-post: shaisl@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
– Teknikområdet är prioriterat på ett positivt sätt. Även fördelningen mellan behovsstyrd forskning med finansiering från Vinnova, och teknikvetenskaplig grundforskning som får sina pengar från Vetenskapsrådet känns rimlig och klok, säger KTHs rektor Anders Flodström.
– En positiv överraskning var att propositionen även innehöll en höjning, om än relativt låg, av fakultetsanslaget. Det är ett gott tecken och visar att regeringen uppfattat att det måste finnas en viss balans mellan de fasta forskningsresurserna och de som söks i nationell konkurrens, säger Jan-Eric Sundgren, rektor för Chalmers.
De båda rektorerna finner det märkligt att propositionen överhuvudtaget inte innehåller någon markering av betydelsen av starka allianser mellan svenska universitet, som ger internationellt konkurrenskraftig forskning och utbildning.
– Det finns ingenting i forskningspropositionen som belönar detta, vilket är märkligt med tanke på att alliansen mellan Chalmers och KTH är ett genombrott för svensk forskning. Möjligheten att göra en sån markering på myndighetsnivå finns ju dock fortfarande, säger Jan-Eric Sundgren.
Båda rektorerna hyser en viss oro för att statens satsning på forskningen inte ska få avsedd effekt på lång sikt, trots deras gemensamma uppfattning att propositionen innehåller flera positiva inslag.
– För att statens satsning ska få den effekt som eftersträvas krävs att framtida pris- och löneomräkningar för högskolans kostnader läggs på en sådan nivå att kommande forskningspropositioner inte bara kommer att tjäna syftet att fylla igen hål och få upp forskningens ekonomiska förutsättningar till normal nivå, säger Anders Flodström.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jan-Eric Sundgren:jan-eric.sundgren@rektor.chalmers.se
Anders Flodstörm: rektor@kth.se, 08-790 7001
Mellan 1989 och 1997 ökade antalet högskolestuderande med 86 procent, medan antalet lärare bara ökade med 17 procent. Konsekvenserna av detta har bland annat blivit att lärarna inte har samma möjligheter att ge feedback till de studerande. Regeringens målsättning är att ännu fler ska studera, och satsningar görs nu på den nya informations- och kommunikationsteknologin (ICT). Dessutom ska examinationens roll och det pedagogiska reformarbetet ges högsta prioritet.
Kan internetbaserad examination användas i undervisningen som ett stöd för lärande? Bertil Roos vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet, har genomfört en pilotstudie om hur lärare och studenter upplever en sådan examinationsform. Studien pågick i fyra år, och omfattade totalt 16 lärare och omkring 850 studerande inom högskolans samtliga vetenskapsområden.
Enligt preliminära resultat upplevde både lärare och studenter att examinationsformen fungerade som ett stöd för studenternas lärande. Lärarna ansåg att examinationsformen gav större möjlighet till feedback. Studenterna kunde arbeta i sin egen takt och så ofta de själv önskade. Studenterna föredrog också internetbaserad examination framför pappersbaserad, och ville gärna delta i fler kurser med samma typ av examination.
För lärarna ledde examinationsformen inledningsvis till ett visst merarbete. Men resultaten i form av ökad förståelse hos studenter, geografisk och tidsmässig flexibilitet och möjligheter till återanvändning kunde omvandla bördan till en tillgång.
Syftet med den formativa internetbaserade examinationsformen är mer att fungera som en källa till stöd och hjälp istället för ett tillfälle för belöning och straff. Lärare har alltid varit rätt bra på att överföra kunskap och att få de studerande att reproducera den överförda kunskapen. Idag, när kunskaperna i stor utsträckning lagras utanför människan i form av exempelvis interntbaserade databaser, har behovet av kunskapsöverföring och memorerande minskat, enligt Bertil Roos.
Han menar att dagens lärare bör fungera mer som vägledare, inspirationskälla och katalysator. Studenter behöver tillägna sig andra kunskaper och färdigheter, som förmågan att söka och värdera kunskap, att göra självständiga och kritiska bedömningar, att urskilja, formulera och lösa problem, och därmed få en bättre beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Torsdagen den 31 mars försvarar Bertil Roos, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling ICT and formative assessment in the learning society. Disputationen äger rum kl. 10.00 i KBC-husets stora hörsal. Fakultetsopponent är Professor Yngve Troye Nordkvelle, Høgskolen i Lillehammer, Norge.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Bertil Roos,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 95 29
e-post: bertil.roos@pedag.umu.se
Louise Moqvist har studerat ledarskap inom åtta myndigheter, på chefsnivån strax under generaldirektörerna. Hon har nyligen disputerat i pedagogik på en avhandling som ger belägg för en alternativ syn på ledarskap.
– Forskning om ledarskap har blivit populär från 1980-talet och framåt, säger hon. Men den har också fått kritik, särskilt för att den har varit så svår att omsätta i praktiken.
Louise Moqvist nöjde sig därför inte med att intervjua chefer om deras syn på ledarskap. Hon gjorde också observationer, dvs. hon följde ett mindre antal chefer i deras arbete under några normala arbetsdagar.
– Jag ville ta reda på inte bara vad chefer säger att de gör, utan också vad de faktiskt gör.
Den bild hon då fick skiljer sig på flera avgörande punkter från chefernas egen uppfattning om hur de leder.
Verklighetens ledningsarbete sker kontinuerligt, i många små steg och i nära samspel med medarbetarna. Det är långt ifrån idealbilden av ett visionärt och storskaligt ledarskap som utövas i avskildhet, enskilt eller med ledningsgruppen.
För cheferna blir det en krock mellan ideal och verklighet som skapar frustrationer hos dem. De kan inte leva upp till idealbilden av ledarskap. Samtidigt kan denna bild hindra dem från att se och uppfatta det faktiska ledarskap de utövar.
Louise Moqvist ger fler exempel på hur chefers bild av hur de bör fungera inte stämmer med verkligheten.
– Ta planering, till exempel. Chefer ägnar mycket tid åt att planera för framtiden. Samtidigt är deras praktiska erfarenhet att det inte går så bra att planera, oförutsedda saker händer alltid, verkligheten och förutsättningarna förändras hela tiden.
Ett annat exempel är känslor. Ledarskap och förändringsarbete utövas, enligt idealbilden, som om känslor inte fanns. Men känslor spelar alltid en stor roll, säger Louise Moqvist. Chefer som förstår det och kan hantera dem kan också bli mer effektiva.
Det ideala ledarskapet beskrivs idag som målstyrt och resultatinriktat. Tydliga mål och visioner ska finnas, och chefen ska få hela den verksamhet som hon ansvarar för att arbeta mot dem.
Louise Moqvist lanserar en alternativ syn på ledarskap.
– Ledarskap är en process, säger hon, inte en egenskap. Det inbegriper processer av påverkan, lärande och utveckling.
En anledning till att vi har så svårt att få syn på det, menar hon, är att det ligger invävt i andra aktiviteter. Ledarskap är inget som man kan lyfta ut och göra separat (”nu leder jag”). Det sker integrerat i allt chefen gör.
Kontaktinformation
Louise Moqvist disputerade den 4 mars. Hon har e-post loumo@ibv.liu.se och telefon 013 285843 eller 0733 343551
Kompletteringsutbildningen är ett resultat av ett avtal som träffats mellan Länsarbetsnämnden i Stockholm och Karolinska Institutet. Bakgrunden är att det i Sverige finns många sjuksköterskor med utbildning från länder utanför EU/EES. Men eftersom de saknar svensk legitimation, har de svårt att komma in på arbetsmarknaden.
– Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart och innebär dessutom en personlig tragedi att inte få utöva sitt yrke i det nya hemlandet. Det säger Elisabeth Almqvist, kursansvarig vid institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet.
För att komma i fråga för utbildningen krävs att sjuksköterskorna är arbetssökande, men det finns undantag. Ett par av dem som har påbörjat utbildningen nyligen har jobb, men inte som sjuksköterskor.
Förkunskapskravet är att ha klarat ett test i svenska. Kursen föregås av en fyra veckors validering. Då inventeras tidigare kunskaper och erfarenheter, och en individuell kursplan på mellan 20 och 60 veckor fastställs. Teori blandas med praktik under utbildningstiden.
I vårens kursstart finns sjuksköterskor från en rad länder. Sju kommer från Iran och fyra från Ryssland, i övrigt finns personer från Filippinerna, Chile, Moçambique, Ghana, Burundi och Kina för att nämna några. Nästa kursomgång är tänkt att starta i höst.
För mer information kontakta: Elisabeth Almqvist, studierektor för sjuksköterskeprogrammet, telefon 08-524 886 14, mobil 070-648 86 14 – e-post: elisabeth.almqvist@omv.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
– Med tanke på vilka klienter vi har är det här ett sensationellt resultat, säger Sture Korpi, generaldirektör för SiS.
Kvinnorna som vistas på Fortunagården är dömda till vård enligt lagen om vård av missbrukare, LVM. Numera är det bara de verkligt svåra fallen som blir aktuella för LVM-vård överhuvudtaget.
Kvinnorna fick under projekttiden år 2000 till 2002 en kontaktperson som de byggde en förtroendefull relation till. Kontaktpersonen såg till att kvinnan inte hamnade ”mellan stolarna” efter tiden på LVM-hemmet. Relationen i sig är också mycket värdefull och kan göra att kvinnan åter orkar ta till sig det nätverk eller delar av nätverk som även LVM-klienter har.
– Vi vill ta fram kraften i det sociala nätverk som många klienter trots allt har, säger Gunnel Elf, chef för Fortunagården.
– Vår bedömning är att man genom att arbeta med klienters professionella och privata nätverk kan göra en bättre kartläggning av klientens liv och därmed en mer realistisk och verklighetsförankrad behandlingsplanering, säger Ell-Marie Wärmegård, psykoterapeut på Fortunagården, som skrivit rapporten.
18 av 20 slutade missbruka
18 av de 20 kvinnor som deltog slutade missbruka droger under projektets gång. Tio lyckades vara drogfria under hela tiden. Åtta klienter hade återfall men med nya behandlingsplaner fullföljde de projektet och blev drogfria. Två klienter avbröt och återgick helt i missbruk.
– När en kvinna återfaller i missbruk eller när hon eller nätverket ger signaler om att hon är i riskzonen för ett återfall mobiliserar nätverket sina insatser, säger Ell-Marie Wärmegård.
Genom projektmedel fick socialtjänsten Fortunagårdens eftervård gratis. Det gjorde att placeringarna ökade markant.
Tanken med en vårdkedja
Vad SiS hoppas på i dag är en väl fungerande vårdkedja; ett ökat samarbete med både sjukvården och socialtjänsten. En missbrukare som vill eller måste bli avgiftad på grund av fara för sitt liv ska få det omedelbart och inte stängas ute på grund av platsbrist på sjukhusen eller snålhet hos socialtjänsten med LVM. LVM-hemmen är skickliga på avgiftning. Efter tiden på LVM-hemmet ska socialtjänsten erbjuda en kvalificerad eftervård.
Regeringen har beslutat att avsätta 300 miljoner kronor under en treårsperiod för att subventionera LVM-vården för kommunerna. De resurser som därmed frigörs kan stärka andra delar av vårdkedjan. Kommunerna ska samtidigt åta sig att erbjuda kvalificerad eftervård, nätverk och boende samt praktik, jobb eller vettig sysselsättning. Regeringen kallar satsningen ”Ett kontrakt för livet”. Fortunagården har i projektet redan framgångsrikt arbetat som det är tänkt i en vårdkedja.
Rapporten ”Del av ett sammanhang” går att ladda ner från SiS hemsida www.stat-inst.se under Publikationer, Allmänna rapporter.
Statens institutionsstyrelse, SiS
SiS är en statlig myndighet som bedriver vård, utredning och behandling av ungdomar med allvarliga sociala problem och av vuxna missbrukare. Vården bedrivs vid 34 särskilda ungdomshem och 14 LVM-hem över hela landet. Varje år tar SiS emot cirka 1000 personer med missbruksproblem och 1000 ungdomar. De flesta av dem har varit föremål för samhällsingripanden flera gånger utan att deras situation har förbättrats. En viktig del i SiS uppdrag är att utvärdera resultaten av vården, utveckla metoderna och initiera forskning på området. Under åren har SiS bedrivit ett omfattande utvecklings- och utbildningsarbete. Flera av de utvecklings- och forskningsprojekt som bedrivits med stöd av SiS och/eller på SiS institutioner har lett till att behandlingen utvecklats.
Kontaktinformation
Ell-Marie Wärmegård, psykoterapeut Fortunagården,
tfn: 0370-65 67 60, 070-231 34 28
Gunnel Elf, institutionschef, Fortunagården,
tfn: 0370-65 67 61, 070-525 24 11
Sture Korpi, generaldirektör,
tfn: 08-453 40 01, 070-533 13 75
Presschef: Cecilia Sandahl
Tfn: 08-453 40 56
Mobil: 070-687 32 42
cecilia.sandahl@stat-inst.se
www.stat-inst.se
Det visar medieforskaren Gunnar Nygren i sin doktorsavhandling i journalistik som han i dagarna lägger fram vid JMK, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet.
Gunnar Nygren har analyserat närmare 2 000 artiklar och inslag i olika typer av Stockholmsmedier samt genomfört en enkät där 2 440 personer både från innerstaden och olika förortskommuner svarat på frågor om medieanvändning och politiska attityder.
Analysen av artiklarna visar att stora delar av Storstockholm ligger i en medieskugga. Journalistiken är koncentrerad på händelser i innerstaden och frågor som rör hela regionen som trafik och sjukvård. Förorter beskrivs sällan i de dagliga medierna, och när de uppmärksammas handlar det oftast om brottslighet och sociala problem. Ett undantag är dock de lokala gratistidningarna som för de flesta är den enda kanalen för lokala nyheter.
Lokal politik tar en mycket begränsad del av utrymmet i Stockholmsmedierna. För de flesta stockholmare är det omöjligt att genom medierna få en bild av vad som händer i den lokala politiken. Jämfört med andra delar av landet ligger mediernas lokala kommunbevakning på en mycket låg nivå.
Enkäten visar starka samband mellan medieanvändning och politiska attityder. De medier som innehåller en viss andel lokal och regional politik stärker också intresset för politik och kunskaper om lokal politik. De som tar del av medier med mycket politiskt innehåll har också ett större förtroende för politiker.
Men enkäten visar också en stark segregation i medieanvändningen. I resursstarka områden, t.ex. innerstaden och välbärgade villaförorter, så läser människor de prenumererade morgontidningarna, lyssnar på P1 i Sveriges radio och ser mest på SVT1 och 2 samt TV4. I resurssvaga områden, som miljonprogrammets förortsområden, är mönstret i medieanvändning annorlunda – där dominerar gratistidningar och människor ser lika gärna på TV3 och Kanal 5 som på SVT.
Sverige hade under 1900-talet medier som höll ihop samhället, som gjorde att alla kunde ta del av viktiga samhällsfrågor. Nu delas medieanvändningen upp utifrån sociala skiljelinjer – resursstarka grupper tar del av samhällsinriktade medier medan resurssvaga grupper får nöja sig med gratismedier som domineras av underhållning.
Den fragmenterade medieanvändningen får också konsekvenser för den politiska offentligheten, konstaterar Gunnar Nygren. Skillnaderna i valdeltagande ökar mellan olika delar av Stockholm, och det växer fram ett politiskt två – tredjedelssamhälle där en tredjedel av medborgarna varken har intresse för politik eller förtroende för politiker. Denna tredjedel återfinns främst i de resurssvaga områdena.
Doktorsavhandlingens titel: Skilda medievärldar. Lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm.
Disputationen äger rum fredag den 8 april kl. 10.00 i JMK-salen, Karlavägen 104. Opponent är Tomas Andersson Odén, JMG, Göteborgs universitet.
Gunnar Nygren kan nås på tfn 08-16 44 33, e-post nygren@jmk.su.se
