Sedan 2003 arbetar projektet Arctic children med barn och ungdomars ohälsa i den arktiska regionen.
2004 kom Luleå tekniska universitet med i arbetet och den svenska delen av projektet fokuserar framförallt på mobbnings- och stressproblematik i skolan, hur barnen själva ser på sin skolsituation.
Luleå kommun, Norrbottens läns landsting och sameskolan i Jokkmokk deltar också.
Projektet är internationellt och universitet och skolor i Sverige, Finland, Ryssland och Norge är med.
På fredag och lördag samlas man till konferens på Luleå tekniska universitet för att dela med sig av sina resultat. Konferensen går under rubriken Arctic children – sharing good practices.
Forskargrupperna i varje land arbetar nära skolor, elever och lärare. Tanken är att projektet ska generera ökad kunskap om skolbarns ohälsa och situation men också utveckla ett sätt där skolor och forskare kan arbeta tillsammans för att främja hälsan hos barn i skolan.
På fredag den 8 april 9.30 samlas deltagarna i Deltasalen (D770) för fika och registrering. Klockan 10.00 startar konferensen.
15 ryska skolbarn är också med. För dem har man gjort ett särskilt ”barnprogram” som bland annat innebär att de ska träffa skolbarn i Luleå, besöka Teknikens hus och en badhusvistelse i Boden.
Konferensens program följer som bifogad fil.
Medias representanter är självfallet välkommna!
Upplysningar: Eva Alerby, 0920-49 15 06, eva.alerby@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-214 71 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
Prioriteringar har alltid ingått i vårdgivarnas arbete, men de senaste decennierna har kraven på prioriteringar i vården ökat av olika skäl. Den biomedicinska kompetensen har ökat, liksom andelen äldre patienter. Samtidigt har resurserna till hälso- och sjukvården relativt sett minskat. För att möta dessa krav har nationella riktlinjer för vårdprioriteringar formulerats som en etisk plattform. Men vilken roll spelar egentligen sådana riktlinjer för det praktiska vårdarbetet? Känner vårdpersonalen till dem och vad de står för? Om inte, vad är det i så fall som styr de etiska valen i vårdens vardag? Dessa frågor står i fokus i Anna Höglunds studie där hon analyserar förhållandet mellan etiska riktlinjer och moralisk praxis i anslutning till prioriteringsbeslut på klinisk nivå i vården.
Resultaten tyder på att det inte alltid finns en stark överensstämmelse. Många gånger kan informanterna uppvisa en hög etisk kompetens även om de inte känner till riktlinjerna. Å andra sidan rättfärdigar de ibland prioriteringar baserade på ålder, trots att de är medvetna om att riktlinjerna inte accepterar det. Även faktorer som genus och etnicitet kan påverka hur man prioriterar mellan patienter.
Mot bakgrund av detta kritiserar Anna Höglund uppfattningen att etisk kompetens bäst förstås som ett slags tyst kunskap. Istället förespråkar hon en kommunikativ vårdetik där dialog och etiska diskussioner står i centrum.
– Ofta betraktas etik som ett individuellt ansvar, men jag vill framhålla organisationens ansvar att skapa arbetsplatser så att den etiska kompetens hålls hög, säger hon.
Boken är en slutredovisning av ett forskningsprojekt som behandlat etiska aspekter på prioriteringar i vården. Den utgör ett delprojekt i ett större mångvetenskapligt projekt om vårdprioriteringar som bedrivits inom ramen för Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet.
Studien påbörjades 1999 som en del i den samhälleliga och akademiska diskussion som följde regeringens utredning om prioriteringar i vården och prioriteringspropositionen 1997. Intervjustudien som ligger till grund för boken genomfördes under åren 2001-2002 (och i ett fall våren 2003), vilket ger en möjlighet att se vilket genomslag förslaget haft på lite längre sikt och hur vårdpersonal resonerar kring prioriteringar. Resultaten blir än mer intressanta i ljuset av den lista Östergötlands läns landsting år 2003 offentliggjorde med vårdinsatser man inte längre ansåg skulle bekostas av det allmänna.
Bokens titel: ”Inga lätta val. Om riktlinjer och prioriteringar i vården. En studie i empirisk etik” (kan beställas på acta@ub.uu.se).
Anna T. Höglund, teol. dr. i etik och verksam som forskare och lärare i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning vid Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet.
Mer information:
Anna T. Höglund, anna.hoglund@bioethics.uu.se, telefon 018-611 35 82.
Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet, www.bioethics.se
FAKTA
Centrum för bioetik vid Karolinska Institutet & Uppsala universitet är en gemensam satsning på forskning, forskarutbildning och grundutbildning i bioetik. Bioetiken behandlar normer och värdekonflikter i sjukvård och biovetenskaplig forskning. Frågor som berörs är till exempel prioriteringar inom sjukvården, användning av försöksdjur och hur bioteknologi bör nyttjas. Här ingår medicinsk etik, vårdetik, humanistisk medicin, medicinsk rätt och forskningsetik. Ämnet tar upp filosofiska, teologiska, samhällsvetenskapliga och juridiska aspekter på nya kunskaper inom medicin och biologi. Centrum för bioetik är associerat till institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet och institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på Karolinska Institutet.
För mer information, besök centrets hemsida, http://www.bioethics.se/ eller kontakta Josepine Fernow: josepine.fernow@bioethics.uu.se, tel 018-611 22 96.
Det är andra året i rad EURYI arrangeras och första gången Sverige deltar med kandidater. Bakom initiativet står den fristående forskningsorganisationen European Science Foundation, ESF (www.esf.org). Syftet är att stärka den europeiska forskningen. Sammanlagt har mer än 600 forskare i Europa sökt EURYI-priset via sina nationella forskningsfinansiärer.
Beslut i juli
Efter respektive finansiärs granskning återstår nu 141 unga forskare, varav fem är från Sverige. En ytterst kvalificerad internationell panel väljer ut de ansökningar som håller högst klass. I juli blir det klart vilka 25 det blir och en utdelningsceremoni äger rum i november på World Science Forum i Budapest.
Bidragstagarna får motsvarande ca tio miljoner svenska kronor fördelade över fem år. Pengarna är knutna till det projekt forskaren sökt för.
Som ung forskare räknas i EURYI-sammanhang om det har gått minst två och maximalt tio år sedan disputationen. Utlysningen är öppen för forskare inom alla ämnesområden.
De fem svenska nomineringarna
Läs mer om de forskarnas bakgrund etc på resp webbplats, eller kontakta Vetenskapsrådets handläggare (se nedan).
* Martin Bergö, Wallenberglaboratoriet/institutionen för invärtes medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskningsprojekt: “Genetic Strategies to Study Mechanisms and Treatment of Ras-induced Cancer”
Kontakt: 031-342 3832, 0733-122224, martin.bergo@wlab.gu.se
* Luca Jovine, Institutionen för biovetenskaper, Karolinska Institutet.
Forskningsprojekt: ”The beginning of a life: structural basis of egg-sperm interaction in mammals”
Kontakt, för tillfället i New York: +1-212.241-8620, lucajovine@mac.com, luca.jovine@mssm.edu Personlig webbplats: http://www.mssm.edu/students/jovinl02 (alt: http://www2.mrc-lmb.cam.ac.uk/personal/kn/NewFiles/jovine.html)
* Ruth Palmer, Umeå centrum för molekylär patogenes, Umeå universitet.
Forskningsprojekt: “The role of Alk mediated signalling pathways during developmental processes”
Personlig webbplats: http://soul.ucmp.umu.se/ruth/index.html
Kontakt: 090-785 67 86 alt 090-785 67 92, Ruth.Palmer@ucmp.umu.se
* Anna Qvarnström, Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
Forskningsprojekt: ”Speciation and evolution in hybrid zones”
Personlig webbplats: http://www.ibg.uu.se/se/lararpresentationer/te_qvarnstrom_anna/index.html
(alt: http://www.iee.uu.se/zooekol/default.php?type=personalpage&id=77&lang=sv)
Kontakt: 018-471 64 06, Anna.Qvarnstrom@ebc.uu.se
* Jan Swenson, institutionen för tillämpad fysik, Chalmers tekniska högskola.
Forskningsprojekt: ”Structure and Dynamics of Soft Matter”
Institutionens webbplats: http://www.fy.chalmers.se/cmp/
Kontakt: f5xjs@fy.chalmers.se, 031 772 56 80
Bakgrund EURYI
I Sverige är det de statliga forskningsfinansiärerna FAS, Formas och Vetenskapsrådet som är kontakter för EURYI och även utser expertpanelen som i sin tur föreslår vilka svenska forskare som ska nomineras.
European Young Investigators Awards, EURYI, har instiftats av European Heads of Research Councils, EUROHORCs, i samarbete med European Science Foundation, ESF. Forskningsråd från sexton europeiska länder har bidragit med medel till anslagen, som riktas till unga forskare från hela världen som på detta sätt knyts till europeiska forskningsinstitutioner.
De länder som deltar är Österrike, Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Schweiz, Italien och Sverige.
Pressbilder
Pressbilder på tre av forskarna (Palmer, Bergö, Swenson) finns tillgängliga på www.vr.se, under detta pressmeddelande. Skrolla ned på sidan, bilderna ligger som bilagor. För de övriga kontakta deras resp universitet.
Kontaktinformation
Kontaktperson Vetenskapsrådet:
Maria Odengrund, handläggare: 08-546 44 281, Maria.Odengrund@vr.se
Pressfrågor:
Bodil Gustavsson, FAS: 08-775 40 96, bg@ fas.forskning.se
Emilie von Essen, Formas: 08-775 40 38, 0733 503 16, Emilie.Von.Essen@formas.se
Kajsa Eriksson, Vetenskapsrådet: 08-546 44 216, 0733-66 62 16, Kajsa.Eriksson@vr.se
Forskarutbildningen
Gerhard Törnqvists stipendium för bästa artikel publicerad av doktorand i vetenskaplig tidskrift under perioden 2003 – 2004 tilldelas
Sara Rosengren
”Love at First Site? A study of website advertising effectiveness”, Journal of Advertising Research, 2003
och
Daniel Waldenström
Markets Work in War: World war II reflected on the Zurich and Stockholm stock exchanges”, Financial History Review, 2004
Grundutbildningen
Grosshandlare John Lovéns stipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Niklas Egels och Jessica Järkvik
Per Erikssons resestipendier för framstående studieprestationer inom högskolans grundutbildning tilldelas
Michael Bogdan och Jonna Olsson
Hans Stahles Scholarship for excellence in the International Graduate Program (IGP) has been awarded to
Denis Aranburu
Till Per Hillers minne stipendium för framstående uppsats inom ämnesområdet finansiell ekonomi tilldelas
Martin Hendre
Do Hedge Funds Add Value? The case of distressed security hedge funds”
Eli F Heckschers stipendium för framstående uppsats inom nationalekonomi tilldelas
Pia Bax och Eva Petersson
Exchange Rate Pass-Through & Market Share – A study on the European car market”
Gunnar Hedlunds stipendium för framstående uppsats inom internationellt företagande tilldelas
Ryder Clifford
”Small Businesses Internationalization: An examination of risk in decision making processes”
Bertil Näslunds stipendium för framstående uppsats inom finansiell ekonomi tilldelas
Michael Bogdan och Fabian Wennmalm
Stock Liquidity and Excess Returns – A study on the impact of illiquidity in a Swedish setting”
Oscar Silléns fond för framstående skriftligt arbete inom redovisning och finansiering tilldelas
Josefin Klegard och Oskar Skau
”Sambanden mellan koncernstrategi och belöningssystem – En studie av 63 stora svenska börsnoterade bolag”
Sven-Erik Johanssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Johan Runbäck och Daniel Stempa Tocca
”Managing Corporate Culture. A case study of how Nordea Bank AB
is managing the cultural change process within its Polish subsidiary”
Paulsson Frenckners stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Louise Ankartjärn, Magdalena Marén och Niklas Kleebinder
”A Theoretical Valuation of Incentive Programs in Large Swedish Companies
1998-2003″
Folke Kristenssons stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Brigitta Lado och Camilla Robertsson
”Doing it for themselves. A comparative study of the implications of creating and running an internal service company”
Bertil Ohlins stipendium för framstående uppsats inom internationell ekonomi tilldelas
Jonna Olsson och Erika Öhlund
Diamond Dependence and HIV/AIDS – A CGE analysis of the economic consequences for Botswana”
Gunnar Westerlunds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Peter Hyllman och Oskar Gunnarsson
”Koncernfacklig organisering i samband med företagsfusioner”
Karl-Erik Wärneryds stipendium för framstående uppsats inom företagsekonomi tilldelas
Hanna Fallenius och Katarina Widman
”När mediet pratar lyssnar konsumenten”
I anslutning till ceremonin tilldelas doktor Emma Stenström Nordeas utmärkelse ”Årets lärare”, framröstad av civilekonomstudenterna.
Journalister som önskar närvara vid ceremonin anmäler sig till Maria Helleblad via telefon
08-736 9014 eller mobil 070-598 9014.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Maria Helleblad tel: 08-736 9014, mob: 070-598 9014, e-post: maria.helleblad@hhs.se
DeSurvey är troligen en av de största satsningar som någonsin gjorts på ett enskilt forskningsprojekt om ökenspridning. Det kommer att följas med stor uppmärksamhet av en rad internationella organisationer.
Forskarna skall under perioden 2005-2010 utveckla och testa ett system för övervakning och modellering av ökenspridning och markförstöring med hänsyn tagen till klimat, människans samspel med naturen respektive till landskapets känslighet för markförstörande processer. Trots att ökenspridningen betraktas som ett globalt hot saknas en allmänt accepterad metodik för att ställa diagnoser som ett underlag för planering och bekämpning.
– En av anledningarna till att det varit så svårt att klarlägga ökenspridning och markförstöring är att det är en politiskt känslig fråga. Här finns t ex biståndspolitiska dimensioner med mäktiga aktörer som världsbanken och olika FN-organ som sinsemellan kan ha olika inriktningar och intressen, säger professor Helldén.
Professor Helldén har bl a studerat ökenspridningen söder om Sahara och var en av de första att i början på 80-talet visa att ökenspridningen inte är en irreversibel process. Ibland rycker öknen framåt, ibland drar den sig tillbaka. Saharas ”marsch” söderut berodde exceptionella nederbördsförhållanden. Men under de senaste två decennierna har nederbörden normaliserats och öknen dragit sig tillbaka. Numera inbegriper man i termen ”ökenspridning” den markförstöring som pågår på många håll i världen.
DeSurveys studieområden är koncentrerade till EU´s medelhavsregion, Kina, Tunisien, Algeriet, Marocko, Senegal och Chile med aktivt deltagande av forskningsorganisationer från 10 EU länder och de nämnda staterna i Asien, Afrika och Sydamerika. Från EU deltager Sverige, Tyskland, Belgien, Holland, England, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland.
Projektet koordineras av prof. Juan Puigdfabregas, Spaniens nationella vetenskapsråd.
När det gäller markförstöring i Europa är det medelhavsområdet som kommer att studeras.
– Särskilt i Spanien, Portugal, Grekland och i viss mån i Italien är markförstöringen ett stort problem.
Vattenresurserna är knappa och frågan är hur man ska hushålla med dem. EU behöver också ett bättre underlag när man utformar sitt jordbruksstöd för dessa områden, påpekar Ulf Helldén.
Lunds universitet ansvarar för den interna övervakningen och utvärderingen av projektets utveckling och genomförande samt bidrar till projektledning, integrerad modellering, satellitbaserad fjärranalys och GIS verksamhet.
Kontaktinformation
Mer information: prof. Ulf Helldén, 046 222 8696, Ulf.Hellden@nateko.lu.se
Och fackets strid för kvinnors löner kom att handla om att rädda männens jobb så att inte arbetsgivarna skulle föredra den billigare kvinnliga arbetskraften.
Det här var en av de strategier som utnyttjades under kriget och som påverkade hur kvinnors inträde på arbetsmarkanden kom att se ut. Det visar Johanna Overud i sin doktorsavhandling i historia vid Stockholms universitet.
För att underlätta rekryteringen av kvinnlig reservarbetskraft lanserades propagandafiguren Fru Lojal i en journalfilm på landets biografer. Men i stället för att gifta fruar följde i Fru Lojals spår blev det landsbygdens ogifta hemmadöttrar som tog chansen att bli självförsörjande. De kom därmed att utnyttja situationen för en helt ny form av frihet – något som propagandafilmen inte avsett.
Under beredskapsåren 1939 – 1945 fanns det ett beräknat behov av kvinnlig arbetskraft som ersättare för inkallade män. Det fanns dock inga färdiga planer för vad kvinnors uppgifter överhuvudtaget skulle bestå av. Inte mindre än 800 000 kvinnor registrerade sig för uppgifter i allt från reservarbete i industrin till luftbevakning och det fanns stora förhoppningar på krigets förändringspotential för kvinnors position i samhället. Efter kriget hade arbetsmarknadens efterfrågan på kvinnor avsatt vissa bestående spår. Att likalönsfrågan togs till utredning är en följd från den här perioden.
Doktorsavhandlingens titel: I beredskap med Fru Lojal: Behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget
Johanna Overud träffas på tfn 08-674 71 48 eller mobil 070-374 39 20
Andelen kvinnlig personal i de svenska ambulanserna har ökat de senaste 10 åren. Det var ett av skälen till denna landsomfattande undersökning av gruppens hälsa och arbetsmiljö. Studien omfattar totalt 234 kvinnor och 953 män. Varannan anställd har haft ont i nacken-skuldran eller ländryggen någon gång under det senare året, vilket är ungefär samma andel som i normalbefolkningen. Framåtböjda arbetsställningar och moment som att lyfta och hantera båren viktiga riskfaktorer för ländryggsbesvär hos båda könen. För kvinnorna innebar de också ökad risk för nack-skuldersmärtor. Det sistnämnda sambandet kan bl.a. bero på att kvinnorna är kortare och att många situationer därför blir mer belastande för dem. Det är därför viktigt att ändra de faktorer som är mer belastande för kortväxta personer, t.ex. höjden vid lastning i och ur ambulanser, liksom att utveckla och använda hjälpmedel.
Många arbetsmoment i ambulanssjukvården ställer höga fysiska krav på personalen. Mätningar visar att bårbärning i trappa innebar arbete på eller nära maximal hjärtfrekvens för hälften av kvinnorna och var tionde av männen. Kondition, uthållighet i ryggmusklerna och maximal styrka hade stor betydelse för hur trött ambulanspersonalen blev under bårbärningen, Regelbunden träning skulle kunna underlätta och minska risken för överbelastning vid tunga lyft.
Förutom att arbetet kan vara fysiskt tungt, utsätts ambulanspersonalen också för mentalt belastande arbetssituationer. De anställdas upplevelse av höga mentala krav under utryckning och deras oro inför påfrestande arbetsuppgifter innebär ökad risk både för muskuloskelettala besvär och symtom som huvudvärk, magbesvär och sömnsvårigheter. Mätningar av fysiologiska reaktioner under ett 24-timmars ambulansskift och under nästkommande lediga dagar hos ambulanspersonal med många symtom på ohälsa visade ett förändrat hjärtvariabilitetsmönster och större frisättning av stresshormon på morgonen jämfört med ”friskare” kolleger. Personal med många symtom på ohälsa tenderade också att ange mer oro och uppleva högre mentala krav under arbetet. Dessa samband understryker att de arbetssituationer som personalen upplever som belastande eller oroande bör utredas och i möjligaste mån åtgärdas.
Ulrika Aasa är verksam vid Belastningsskadecentrum i Umeå, Högskolan i Gävle, och finns på tel. 090- 10 60 63, e-post uaa@hig.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgi och perioperativ vetenskap, och har titeln AMBULANCE WORK – relationships between occupational demands, individual characheristics and health-related outcomes. Svensk titel: Att arbeta inom svensk ambulanssjukvård – samband mellan arbetets krav och personalens hälsa
Disputationen äger rum kl 09.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Ewa Wigaeus Tornqvist, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.
Om man är osäker på vad en odlad eller på annat sätt använd växt ska heta, kan man på adressen http://skud.ngb.se komma fram till det gällande namnet – svenskt som vetenskapligt. Härutöver får man i SKUD information om växtens naturliga utbredning, vilken typ av växt det är och vad den används till. En viktig del av databasen är referenserna. Man kan söka bland närmare 4 000 referenser med anknytning till kulturväxternas taxonomi, utbredning och användning. Databasen omfattar också växter som utgör eller ingår i livsmedel, medicin, kosmetika, virke eller andra produkter.
– Det här är en helt unik kombination av taxonomisk och nomenklatorisk information för växter vi odlar och använder i Sverige, säger Jens Weibull som är en av samordnarna vid Programmet för odlad mångfald (POM).
– Alla som överhuvud taget hanterar frågor som berör växtmaterial kommer att ha nytta av SKUD. Dit hör Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Patent- och registreringsverket, tullen, virkesbranschen och planthandeln för att nämna några.
Databasen har utvecklats av Björn Aldén, Mårten Huldén och Svengunnar Ryman, som ett projekt inom POM. Centrum för Biologisk Mångfald är idag ansvarig institution för SKUD. Basdata i SKUD kommer från referensverket Kulturväxtlexikon, som har blivit ett standardverk för många som sysslar med odlade växter.
– Sedan Kulturväxtlexikonet publicerades 1998 har antalet namnposter utökats med nära 17 000. Antalet namn är nu 37 000, men målet är att få med alla namn inklusive synonymer på de växter vi på ett eller annat sätt använt eller använder i Sverige. Säkert rör det sig då om mer än 100 000, berättar Björn Aldén vid Göteborgs botaniska trädgård. Han poängterar dock att SKUD inte kan ersätta en tryckt bok.
– Man tar inte med sig datorn ut i trädgården. Däremot ska SKUD generera tryckta böcker med jämna mellanrum.
Förväntningarna på SKUD är höga. En standardiserad namndatabas för svenska kulturväxter kan bli enormt betydelsefull för konsumentinformation, tillsyn av produkter som innehåller växtsubstanser och inte minst för alla fritidsodlare som vill veta vad de ska kalla sina odlade gunstlingar.
SKUD är utvecklad av Björn Aldén, Göteborgs botaniska trädgård, Svengunar Ryman, Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet och Mårten Huldén, databasutvecklare.
Kontaktinformation
Mer information:
Jens Weibull, POM, Centrum för biologisk mångfald
Tel. 040-41 55 31, jens.weibull@cbm.slu.se
Björn Aldén, Göteborgs botaniska trädgård
Tel. 031-741 11 13, bjorn.alden@gotbot.se
Svengunnar Ryman, Uppsala universitet
Tel. 018-471 27 92, Svengunnar.Ryman@evolmuseum.uu.se
Forskarna bakom artikeln från Karolinska Institutet erbjuder journalister exklusiv information om upptäckten:
Fredag 8 april kl. 10-12 vid Centrum för molekylär medicin (CMM). Adress: KS-ringen 6, Karolinska universitetssjukhuset Solna. För en mer detaljerad vägbeskrivning se: http://www.cmm.ki.se/generalinfo/index.htm
Tidsplan:
10.00-10.20 Folksjukdomar – för komplexa för forskning?
Fredrik Piehl, docent
Maria Swanberg, doktorand
Olle Lidman, med.dr.
10.20-10.30 Multipel skleros
Tomas Olsson, professor
10.30-10.40 Reumatoid artrit (på engelska)
Leonid Padyukov, docent
10.40-10.50 Hjärtinfarkt
Per Eriksson, docent
10.50-11.00 Tvärvetenskaplig forskning, experimentell-klinisk, överbryggande kliniska discipliner
Lars Terenius, professor
VD för stiftelsen Centrum för molekylär medicin (CMM)
11.00- 12.00 Enskilda intervjuer
För anmälan och information kontakta:
Annica Ericsson, vetenskaplig koordinator, Centrum för molekylär medicin (CMM), tel 08-517 708 78, e-post: Annica.Ericsson@cmm.ki.se
Sabina Bossi, pressekreterare Karolinska Institutet, tel 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@dmin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin (CMM) är ett forskningscentrum som samlar cirka 400 anställda från institutioner vid Karolinska Institutet och kliniker vid Karolinska Universitetssjukhuset. CMM verkar för att genom multidisciplinär forskning på de molekylära mekanismerna kunna utveckla bättre diagnostik, behandling och prevention av de stora folksjukdomarna. Se gärna: http://www.cmm.ki.se
– Med detta stora anslag kommer vi att optimalt kunna utrusta vårt nya ”NANO-hus”, vilket börjar byggas under våren och planeras stå klart för installation av den avancerade utrustningen kring jultid i år, säger professor Lars Samuelson. Det handlar främst om utrustning som ska användas till processning, materialframställning och avancerade karakteriseringsmetoder, i laboratorier optimerade för avancerad nanoteknik. Vi kommer inte att skapa ytterligare ett traditionellt mikroelektroniklaboratorium, utan koncentrera oss på en ideal laboratoriemiljö som ytterligare ska stärka Lunds position inom nanovetenskap och nanoelektronik.
Nanovetenskapen som bedrivs inom Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet sedan mer än 15 år är till sin karaktär tvärvetenskaplig. Det nya ”NANO-huset” kommer att bli en idealisk miljö där forskare från olika discipliner tillsammans kan använda sig av avancerade forskningsresurser för fysik, kemi, materialvetenskap, elektronik, biologi och medicin. Man kommer även att kunna erbjuda unika möjligheter för industriell nanoforskning och för universitetets studenter.
Vetenskapsrådet utnämnde tidigare i år nanometerkonsortiet vid Lunds universitet till en av Sveriges starkaste forskarmiljöer. Tillsammans med nio andra forskargrupper fördelade över hela landet och alla vetenskapliga discipliner fick nanometerkonsortiet då ett anslag på 22 miljoner kronor för en femårsperiod.
– Vi är självklart mycket glada för Knut och Alice Wallenbergsstiftelsens generösa donation
och tillsammans med Vetenskapsrådet utnämning så ser vi fantastiska möjligheter för framtiden, säger Lars Samuelson.
Kontaktinformation
Tala med Lars Samuelson, professor i fasta tillståndets fysik på telefonnummer 046-222 76 79, 070- 317 7679, Lars.Samuelson@ftf.lth.se. För mer information om nanometerkonsortiet se http://nano.lth.se/
Studien har gjorts av Ulrika Troedsson som i dagarna disputerar på sin doktorsavhandling. Hon har undersökt växter som lever i symbios med svampar och bakterier. Baljväxter bildar rotknölar där kvävefixerande bakterier kan leva. I utbyte mot kväve får bakterierna kolhydrater. Hos andra växter etablerar rotsystemet kontakt med svampmycel. Svampen hjälper växten att ta upp fosfat och får i gengäld kolhydrater.
Chitinaserna är en grupp sinsemellan närbesläktade enzymer av vilka somliga deltar i växten försvar, andra stimulerar symbiosen i form genom att medverka när kvävefixerande bakterier koloniserar växten eller när mycel börjar tillväxa.
– Hur vet växten skillnaden mellan sjukdomsframkallande mikroorganismer och mikroorganismer som är nyttiga för den? Det är intressant att veta när man förädlar växter för jordbruk. Växter som är resistenta mot sjukdomsframkallare kräver inte lika mycket bekämpningsmedel, säger Ulrika Troedsson.
Ulrika Troedsson har bl a undersökt en ärtväxt (Galega orientalis) och kartlagt vilka chitinaser som arbetar för försvar eller symbios. Hon har också funnit tidigare okända varianter av detta enzym. I ett annat projekt har hon undersökt hur kornplantors rotsystem invaderas av mycel. Genom att genetiskt förändra kornplantorna så att de producerar mindre av en viss typ av chitinas har hon visat att dessa då invaderas ännu mer av mycelen. Det är inte en självklar fördel för kornplantorna. De får mer fosfat men måste också lämna ifrån sig mer kolhydrater, något som är till förfång för tillväxten.
– Det här är grundforskning. Men på sikt kan kanske kunskaperna tillämpas när man tar fram nya grödor för jordbruket, summerar Ulrika Troedsson.
Kontaktinformation
Ulrika Troedsson disputerar fredagen den 8 april. Hennes doktorsavhandling heter Signalling between plants and microorganisms. Hon nås för ytterligare information på tel 046-222 34 22 eller 0735 26 24 04.
Det rapporteras i det nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS (USA) som utkommer 4 april. Från Sverige har professor Birgitta Bergman och docent Ulla Rasmussen vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet medverkat i projektet.
Kopplingen mellan BMAA och dessa sjukdomar har genom åren studerats intensivt på ön Guam (Stilla Oceanen) där insjuknandet efter andra världskriget varit 50-100 gånger högre än på andra ställen i världen. Tidigare trodde forskarna att BMAA endast produceras av kottepalmer som är mycket vanliga i denna del av världen och som ibland använts som föda. Höga halter av BMAA har påvisats i hjärnor hos sjukdomsdrabbade på Guam, men då man nyligen funnit BMAA i hjärnor hos patienter med Alzheimers sjukdom i Kanada har kartläggningen av BMAA-toxinets förekomst intensifierats.
Nyligen visade Paul Cox och medarbetare i USA att BMAA produceras av en cyanobakterie som lever i kottepalmens rötter snarare än av växten själv. Ett forskarteam inledde då en undersökning av BMAA-förekomst i cyanobakterier insamlade från hela världen. Man upptäckte att över 90% av alla undersökta cyanobakterier (frilevande och i symbios med växter) producerar BMAA. Eftersom cyanobakterier är mycket vanligt förekommande i jordar, vattendrag och hav och var bland de första organismerna på jorden kan denna upptäckt ha både evolutionär och ekologisk betydelse. Då stigande temperaturer (”global warming”) dessutom kan förväntas stimulera massförekomster (”blomningar”) av cyanobakterier, t.ex. i världshaven och i Östersjön, är det nu viktigt att utreda förekomsten i vår miljö samt möjliga hälsorisker med BMAA. Forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har inlett ett forskningsprojekt med syfte att undersöka sambandet mellan BMAA och neurodegenerativ sjukdom.
Kontaktinformation
Närmare upplysningar:
Professor Birgitta Bergman, tfn 08-16 37 51, e-post birgitta.bergman@botan.su.se
Docent Ulla Rasmussen, tfn 08-16 37 79, e-post ulla.rasmussen@botan.su.se
I delstudien ingår hittills 1 276 svårt feta patienter. Av dessa har 655 behandlats kirurgiskt och 621 personer har genomgått en behandling inom primärvården med de rutiner som finns vilka oftast innebär någon form av kost – och motionsrådgivning.
– I genomsnitt gick de opererade ner ca. 28 kilo (dvs. ca. 25 procent) redan vid ettårskontrollen. Efter tio år är viktnedgången i genomsnitt 16 procent i den kirurgbehandlade gruppen, säger Marianne Sullivan som leder projektet om hälsorelaterad livskvalitet och fetmabehandling vid Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Trots en viss viktåtergång efter tio år så kan vi konstatera att det endast är kirurgisk behandling av svår fetma som ger en långsiktigt god effekt på vikten och därmed på livskvaliteten. I den konventionellt behandlade gruppen hade varken vikt eller livskvalitet förändrats efter ett år, och efter tio år kan man se en viktuppgång på 1,6 procent.
Bland de personer som opererats förbättrades livskvaliteten dramatiskt, ju större viktnedgång desto bättre, och de som bibehållit en viktreduktion på ca. 25 procent efter tio år har uppnått samma nivå av allmän hälsouppfattning, emotionellt välbefinnande och psykosocial funktionsförmåga som befolkningen i övrigt.
– De positiva resultaten avser hela spektrat av den s.k. hälsorelaterade livskvaliteten. Det gäller såväl fetmaspecifika psykosociala problem som att bada offentligt, delta i föreningsliv, prova och köpa kläder och ätbeteende med t ex mindre hungerkänslor, som bättre allmän hälsouppfattning och fysisk funktion. Även det psykiska välbefinnandet med minskad ångest, dålig självkänsla etc. förbättrades avsevärt.
Studien pekar också på att behandlingsvinsterna är lika stora för män och kvinnor. Detta gäller livskvaliteten men också t ex en rad förbättringar såsom lägre risk för diabetes och förhöjda blodfetter, lägre energiintag och mer fysisk aktivitet.
Projektet ”Hälsorelaterad livskvalitet och fetmabehandling i en kontrollerad studie över tio år” har pågått sedan 1993 (huvudstudien) och får stöd av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).
För ytterligare information om projektet, kontakta:
Marianne Sullivan, professor
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
E-post: marianne.sullivan@medicine.gu.se
Tel: 031-342 63 37
Mobil: 0705-434 380
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Utvecklingen av normer för den svenska kommunala budgeten och redovisningen i sitt historiska sammanhang står i centrum i denna studie. Med det historiska sammanhanget avses här de aspekter i det historiska förloppet som rör kommunal expansion och institutionell förändring.
Studien riktar in sig på att beskriva och förklara hur och varför reformer genomförts av budgetens och redovisningens normer inom de stadskommunala och landskommunala sektorerna under perioden 1862 – 1968. Varför och hur budget och redovisningsreformer genomförts eller närmare bestämt vilka faktorer som legat bakom utvecklingen av den kommunala budgetens och redovisningens normer samt om regleringar skett frivilligt eller genom statligt tvång är de frågor som ställts i studien.
De reformer av budgetens och redovisningens normer som studeras närmare är de förslag som Svenska kommunförbundets föregångare utarbetat och de förslag till kommunala finansstatistiska formulär som Statistiska centralbyrån utvecklat under tiden fram till och med 1960-talet.
I studien framkommer att kommunal expansion och institutionell förändring har betydelse för utvecklingen av normer för budget och redovisning. Särskilt viktigt var genombrottet för kommunal affärsverksamhet vid sekelskiftet 1900 samt de perioder med ökad kommunal lånefinansiering och följande statliga regleringsförsök av lånehushållningen. I studien visas också att staten och kommunerna direkt eller indirekt växelvis drivit reformeringen av den kommunala budgetens och redovisningens normer framåt. Slutligen visas att skillnaden mellan normer för stadskommunal respektive landskommunal budget och redovisning förstärktes fram till och med 1940-talet för att därefter på kort tid helt utraderas.
Avhandlingens titel: NORMER och REFORMER – Den landskommunala och stadskommunala budgetens och redovisningens historia 1862-1968
Avhandlingsförfattare: Glenn Fihn , tel. 031-207829(bost.), 031-773 5903(arb.)
e-post:.glenn.fihn@kfi.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Lars-Göran Aidemark, Växjö
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 13 april 2005 kl. 10.15, Hörsal Husaren, Pilgatan 19A, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Titin är kroppens största kända protein. Det är en nödvändig komponent i det ”cellskelett” som håller ihop muskulaturen under sammandragning i exempelvis hjärtat, diafragma och övriga andningsmuskler. Titinet innehåller ett reglerande så kallat titinkinas. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare i Finland och Frankrike upptäckt att en mutation i titinkinas kan orsaka en ovanlig men livshotande muskelsjukdom. Symptomen på sjukdomen uppkommer först i 30-årsåldern och drabbar tidigt andningsmuskulaturen.
I publikationen presenteras ett proteinkomplex, som identifierats av forskare i England, vars bindning till titinkinas beror på om muskeln är sammandragen eller inte. Fyndet är bland annat viktigt för förståelse av hur muskelsammandragningar vid exempelvis träning långsiktigt påverkar muskeln att bygga upp muskelmassa. Mutationen i titinkinas leder till att detta signalsystem rubbas.
– Nu ska vi undersöka detta vidare i djurmodeller. Förhoppningen är att så småningom hitta ett botemedel mot sjukdomen, men det ligger långt fram i tiden, säger Thomas Sejersen, forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa och center för molekylärmedicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.
Den vetenskapliga atikeln – The Kinase Domain of Titin Controls Muscle Gene Expression and Protein Turnover – publiceras i tidskriften Science, online den 31 March 2005.
För mer information kontakta:
Thomas Sejersen, telefon 08-5177 73 42, mobil 070-940 25 37, e-post: Thomas.Sejersen@cmm.ki.se
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Materialutvecklingen hos hårdmetaller har lett till en exceptionell förslitningsstyrka, men de höga temperaturerna och belastningarna medför att materialen ofta deformeras innan någon betydande förslitning hinner äga rum. Livslängden på verktygen bestäms därför ofta av deformationen istället för av förslitningen.
I sin doktorsavhandling förklarar Gustaf Östberg de fysikaliska mekanismerna bakom denna plastiska deformation. Han har undersökt hårdmetallers struktur med hjälp av elektronmikroskopiska metoder samt med en så kallad atomsond. Atomsonden är en analysmetod som endast finns på Chalmers i Sverige och på ett fåtal universitet i världen.
Med detta instrument kan man avbilda och kemiskt identifiera enskilda atomer genom att dessa förångas från ett nålformat preparat.
– Resultatet av mina undersökningar är av stor betydelse för vidareutvecklingen av materialens egenskaper, säger Gustaf Östberg som också presenterar en modell för deformationsprocessen i sin avhandling
Extremt värmetåliga material
Hårdmetaller är kompositmaterial som består av ett hårt karbid- eller karbonitridskelett inbakat i en seg metall, vilket gör att de uppvisar en enastående hårdhet utan att vara spröda.
Tack vare denna kombination av egenskaper används hårdmetaller ofta som verktygsmaterial för skärande metallbearbetning som svarvning och fräsning, eftersom dessa verktyg utsätts för mycket höga temperaturer och mekaniska belastningar.
Sverige är idag världsledande när det gäller utveckling och tillverkning av hårdmetallverktyg för skärande bearbetning, vilket har gjorts möjligt genom ett kontinuerligt och tätt samarbete mellan universitetsvärlden och industrin.
Avhandlingen ”Mechanisms of plastic deformation of cemented carbide and cermet cutting tools” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers fredagen den 1 april kl 10.15 i sal Kollektorn, i MC2-huset, Kemivägen 9, Göteborg.
Gustaf Östberg kommer från Kil i Värmland.
Kontaktinformation
Mer information:
Gustaf Östberg, Materialvetenskap, Fysik, telefon: 031-772 3325,
e-post: gusto@fy.chalmers.se
