1500- och 1600-talen kännetecknas av täta maktskiften och expansiv statsbildning, vilket gjorde ceremonier särskilt viktiga. Genom dem legitimerade överheten sin makt, både genom en påkostad manifestation och genom en kommunikation med folket. De var inte bara ett yttre prål, utan både ett effektivt maktmedel och en arena där kung och folk möttes.
Historikern Malin Grundberg vid Stockholms universitet studerar i sin avhandling hur Vasatidens kungliga ceremonier utformades, vad de hade för funktion och hur de förändrades. Detta kopplas till några olika teorier: till ritualteori, till genusteori och till teorier om statsbildning. Gemensamt för dessa är att de handlar om makt och legitimitet. Ceremoniernas utformning, funktion och förändring speglar föreställningar om makt i samtiden: regentens makt, ordningen mellan samhällsgrupper och maktförhållandet mellan män och kvinnor.
Doktorsavhandlingens titel: Ceremoniernas makt. Maktöverföring och genus i Vasatidens kungliga ceremonier
Disputationen äger rum fredag den 18 mars, kl. 10.00 i hörsal 9, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Svante Norrhem, Historiska studier, Umeå universitet.
Malin Grundberg nås på telefon 08-16 28 25 (Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm) 0708-11 97 47, eller e-post malin.grundberg@historia.su.se.
Årets studenter i TED-projektet har funderat på vad som är problem i tiden och hur man skulle kunna hitta lösningar på detta. Produkterna presenteras:
Tid: Tisdagen 15 mars kl 09.30-14.30
Lokal: Konstfack, Svarta Havet
Adress: Telefonplan
TED står för Teknik -Ekonomi -Design och är ett samarbetsprojekt mellan Industridesign på Konstfack, KTH Maskinkonstruktion och Marknadsakademien vid Stockholms universitet.
Ytterligare information: Lisbeth Svengren Holm, ekon dr vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet: 08-163213, lsv@fek.su.se,
http://www.fek.su.se/Press/pressinbTED2005.pdf
Projektet har tilldelats 15 miljoner kronor i EU-anslag och ska löpa på tre år.
– Det här är verkligen spännande för svensk forskning. Projektet har valts ut som ett av de sex mest excellenta projekten i Europa, säger Jöns Hilborn.
Syftet med projektet är att designa och styra celler så att de framställer implantatmaterial som i huvudsak består av proteiner. Materialet, som produceras i laboratorium från en kontrollerad odödlig cellinje, blir nedbrytbart av kroppen. Tanken är att materialet ska sättas in i kroppen för att hjälpa den att självläka en skada.
– Vår metod skulle kunna ersätta djur och människor som donatorer av material, vilket skulle minimera risk för spridning av sjukdomar och ge möjlighet att bättre styra materialets struktur och sammansättning. I slutänden blir det då mer funktionellt för patienten, berättar Jöns Hilborn.
Cellerna tillverkar sitt material på en så kallad klätterställning, som forskarna tillverkar och ger önskvärd form. För att undvika avstötningsreaktioner från kroppen tas sedan själva cellerna bort, så att endast materialet och ställningen finns kvar.
Ställningen görs av nedbrytbar polymer och tas fram i två versioner, en som bryts ned på två till tre veckor, så att den är nedbruten när materialet ska sättas in i kroppen. Den andra bryts ned på sex månader, och används vid tillfällen när kroppen behöver mer stöd.
Implantatmaterialet är tänkt att kunna användas för flera skador. Det första användningsområdet tror Jöns Hilborn blir återskapande av hud, till exempel vid brännskador. Hans förhoppning är att hud framställt med projektets material kan användas på människor inom en treårsperiod.
Övriga användningsområden kan vara reparerade blodkärl, tarmkanaler eller urinblåsor. På längre sikt tror forskarna att materialet även kan användas på nerver, hjärta och hjärna.
Fördelen med projektets metod att producera material från en kontrollerad cellinje är att materialet inte behöver kontrolleras för smitta vid varje implanteringstillfälle. Dessutom har produkten den biologiska aktivitet som endast material från djur och människor tidigare har kunnat uppvisa.
Deltagare i projektet är Uppsala universitet, RWTH-Aachen, Swiss Frederal Institute of Technology, Lausanne Research Hospital, University College London, Karocell AB och Manchester University.
Bild finns tillgänglig hos Uppsala universitet, informationsavdelningen, tel 018-471 22 60.
Kontaktinformation
Jöns Hilborn, tel: 018-471 38 39, mobil: 0704-25 06 68, e-post: Joens.Hilborn@mkem.uu.se
I alla nya bensindrivna personbilar sitter en så kallad trevägskatalysator som har till uppgift att rena avgaserna från kolväten, kolmonoxid och kväveoxider. Trevägskatalysatorn består av en komplex blandning av olika material. Några är katalytiskt aktiva medan andra är med för att öka den aktiva ytan. De material som står för den egentliga katalytiska aktiviteten är vanligtvis ädelmetallerna rodium, palladium och platina. Dessa är utlagda på ett bärarmaterial, vanligtvis kallat supportmaterial. Vid normala förhållanden erbjuder trevägskatalysatorn i stort sett en fullständig omvandling av de farliga gaserna som bildas vid förbränning av bensin.
Det finns dock två problem med katalysatorn. För att den skall fungera måste temperaturen vara tillräckligt hög. När bilen startas tar det en stund innan katalysatorn har värmts upp, och under tiden går avgaserna obehandlade genom den. Nya bensindrivna bilar släpper ut den större delen av farliga ämnen just under den perioden. Det andra problemet är relaterat till de ökande utsläppen av växthusgaser. Trevägskatalysatorn kräver ett speciellt luft/bränsle förhållande för att samtidigt kunna omvandla kolväten, kolmonoxid och kväveoxider till koldioxid, vatten och kvävgas. Detta innebär att det går åt mer bränsle under förbränningen än vad som egentligen krävs för att driva fordonet, vilket i sin tur leder till ökade koldioxidutsläpp.
För att öka bränsleeffektiviteten hos motorn och krävs ett syreöverskott i förbränningskammaren. Detta finns hos speciella typer av bensinmotorer och alltid hos dieselmotorer. En dieselmotor kan ha en bränsleförbrukning som är upp till 30 procent lägre än en motsvarande bensinmotor utrustad med en trevägskatalysator. Tyvärr innebär syreöverskottet vid förbränningen att katalysatorn inte klarar av en kontinuerlig rening av avgaserna med avseende på kväveoxider, vilket kräver nya lösningar. En sådan lösning bygger på att ha en periodisk syrerik/syrefattig förbränning i kombination med ett material som är kapabelt till reversibel kväveoxidinlagring i katalysatorn. Vid förbränning i syreöverskott lagras kväveoxider kemiskt i lagringsmaterialet. När lagringsmaterialet blir mättad omvandlas de lagrade kväveoxiderna till kvävgas genom korta bränslerika pulser. För att denna lösning skall fungera måste dock lagringsmaterial som klarar reversibel kväveoxidinlagring hittas. Det material som verkar mest lovande är bariumoxid (BaO).
I sitt doktorsarbete har Peter Broqvist med hjälp av datormodeller studerat alkaliska jordartsmetalloxider, antingen som lagringsmaterial för kväveoxider eller som supportmaterial för katalytiskt aktiva material. Den metod som han använt bygger på beräkningar av elektrontätheten. Metoden innebär att man i detalj kan studera olika materials struktur och egenskaper. Inom området katalys kan man dels studera materialegenskaper hos de katalytiskt aktiva materialen dels undersöka hur molekyler interagerar med ytor och små partiklar. Eftersom det är svårt att mäta sådana interaktioner med experimentella metoder kan datorbaserade beräkningar vara ett bra hjälpmedel för att förstå viktiga steg i katalytiska reaktioner.
Det som Peter Broqvist främst undersökt är inlagringen av kväveoxider i bariumoxid (BaO). Detta har lett till en förståelse på atomnivå som bygger på en parvis kvävedioxidinlagring (två NO2 molekyler) i lagringsmaterialet. Genom studier av olika modeller av lagringsmaterialet har mekanismen visat sig gälla även för inlagring i bariumkarbonat. Bariumkarbonat är ett mer troligt lagringsmaterial än bariumoxid på grund av den höga halten av koldioxid i avgaserna och på så sätt ett steg närmare verkliga förhållanden.
– Jag har också studerat betydelsen av supportmaterial för olika ädelmetaller. Interaktionen mellan katalytiskt aktiva metaller och olika supportmaterial är viktig för att förstå hur till exempel metallpartiklar byggs upp på ett supportmaterial. Det ger också möjligheten att skapa en bild av hur burna metallkatalysatorer kan se ut från ett atomistiskt perspektiv. Dessa små burna metallpartiklar kan ha helt andra egenskaper än bulkmaterial av samma ämne, säger Peter Broqvist.
Ett sådant exempel är lågtemperaturaktiviteten hos burna guldkatalysatorer. På senare tid har det framkommit att små guldpartiklar utspridda på ett supportmaterial visar hög aktivitet för till exempel oxidation av kolmonoxid vid låga temperaturer.
– Vi har studerat oxidationen av kolmonoxid i detalj vid en guldpartikel i kontakt med magnesiumoxid och vi vet hur reaktionen påverkas i närvaro av natrium och klor, fortsätter Peter Broqvist.
Avhandlingen ”On the role of Alkaline Earth Metal Oxides in Environmental Catalysis – First principles studies of NOx storage and molecular interactions with supported metal systems” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 11 mars kl 10.15 i sal Kollektorn, MC2, Kemivägen 9, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Peter Broqvist, Tillämpad fysik, Chalmers, tel 031-7724541,
e-post: p.broqvist@fy.chalmers.se
EU har inom programmet Erasmus Mundus anslagit 230 miljoner euro för att inrätta och driva utbildningsprogram på masternivå. Genom dessa utbildningar vill EU höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja samarbete med tredje land. Man vill också uppmuntra internationell rörlighet och göra det möjligt för kvalificerade studenter och akademiker från hela världen att studera i Europa.
Det är en Erasmus Mundus Masterkurs som ett konsortium bestående av Chalmers, Katholieke Universiteit Leuven i Belgien, Universiteit Leiden/Universiteit Delft i Holland och Universität Dresden i Tyskland kommer att driva. För att bli vald gäller det att erbjuda kurser av god kvalitet, vilket ger Chalmers nuvarande kurser i nanoteknik och nanovetenskap på masternivå ett högt betyg.
Masterkursen i nanovetenskap heter Nanoscience and Nanotechnology och sträcker sig över två år. Studenterna studerar första året vid ett av universiteten i samarbetet och andra året vid ett av de andra. Undervisningen får stark anknytning till den forskning som respektive partner bedriver. Genom att parternas forskning och undervisning har olika inriktningar väljer studenterna universitet beroende på intresse. På Chalmers kommer forskningen som Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap bedriver i processlaboratoriet MC2 att få stort inflytande i undervisningen.
Om Erasmus Mundus
http://europa.eu.int/scadplus/leg/sv/cha/c11072.htm
Om Masterkursen Nanoscience and Nanotechnology, på engelska
http://www.ftw.kuleuven.ac.be/english/erasmusmundus.shtml
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Rudquist, tel 772 33 89, per.rudquist@mc2.chalmers.se
Göran Wendin tel 772 31 89, goran.wendin@mc2.chalmers.se
Jorden bombarderas ständigt av ett regn av kosmiska partiklar. De kosmiska skurarna faller över oss olika ofta och över olika stora geografiska områden beroende på partiklarnas energi. De mest energirika faller över Stockholm några gånger om året.
– Det är de stora, mest energirika skurarna vi är intresserade av. För att upptäcka dem behövs flera mätstationer över ett större geografiskt område, och det är här Stockholms gymnasieskolor kommer in i bilden. Tanken är att skapa ett nätverk genom att placera ut partikeldetektorer på varje skola, säger Mark Pearce, lektor på KTH Partikelfysik.
De flesta partiklar som når Jorden har energier som kan förklaras av till exempel exploderande stjärnor, supernovaexplosioner. Men några få av partiklarna hör till de mest energirika som finns i universum. Hur de har fått denna energi går inte att förklara med dagens kunskap utan pekar mot att det finns processer i universum som vi inte känner till.
Men om man känner till hur ofta dessa energirika partiklar träffar Jorden kan man kanske säga något om varifrån de kommer, och den kunskapen blir en bit i det stora pusslet om processerna bakom universums uppkomst, förklarar Mark Pearce.
– Nätverket är ett sätt att ge gymnasieelever en möjlighet att delta i ett projekt i forskningens framkant och att ge dem något konkret att arbeta med. Det är annars ganska svårt att få möjlighet att delta i experiment på den här vetenskapliga nivån för intresserade elever i gymnasiet.
Beroende på hur många av de utplacerade partikeldetektorerna som samtidigt ger utslag är det möjligt att uppskatta hur energirik en kosmisk skur är. För att ta reda på om ett antal mätningar kommer från samma skur är den exakta tidpunkten är viktig. Därför synkroniseras mätningarna, bland annat med hjälp signaler från en GPS-satellit med atomur som gör det möjligt att bestämma tidpunkten för det aktuella kosmiska skyfallet ner till 50 nanosekunder när. Resultaten från skolorna i nätverket kan sedan sammanställas och den totala energin beräknas.
Än så länge har tre gymnasieskolor visat intresse för att delta i det kosmiska nätverket, men det behövs fler och det behövs också fler sponsorer. I projektet ingår flera andra områden än ren partikelfysik, till exempel programmering, astronomi, matematik, fysik och elektronik.
En viktig aspekt av nätverket är att visa hur dagens forskning bedrivs, menar Mark Pearce.
– Det är bra om eleverna redan nu lär sig vikten av att samarbeta och att dela med sig av sina resultat, det är så vetenskaplig forskning i dag fungerar, säger han.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Mark Pearce, AlbaNova Universitetscentrum, 08-553 781 83, pearce@particle.kth.se
– Den medicinska forskningen är utsatt för hård internationell konkurrens, frågan är hur vi ska hävda oss när vi saknar finansiering till fler befattningar åt unga forskare efter doktorsexamen, säger Marie Wahren Herlenius, ordförande i Karolinska Institutets Junior Faculty.
Återväxten av medicinska forskare är också efterfrågad av bioteknikindustrin. Utan en gemensam strategi riskerar vi att större delar av företagens forsknings- och utvecklingsavdelningarna flyttar utomlands.
Junior Faculty, som representerar unga forskare vid Karolinska Institutet, har tagit initiativ till en heldagskonferens om forskningspolitik med beslutsfattare från regeringen, näringslivet och akademin. De samlas för kreativa diskussioner om yngre forskares möjligheter att etablera sig – på fredagen den 18 mars på Karolinska Institutet campus Solna, Berzelius väg 3, sal Bertil.
Pressen är välkommen kl. 14.25-16.00, dvs. till utbildnings- och forskningsminister Leif Pagrotskys tal under rubriken Regeringens syn på svensk forskning samt till paneldebatten. Se hela programmet här nedan:
9.00 Introduktion till dagen
Marie Wahren Herlenius, ordförande Junior Faculty, Karolinska Institutet.
9.10 Juniora forskares situation i Sverige
med fokus på medicinsk forskning
Håkan Billig, huvudsekreterare vid Ämnesrådet för Medicin på Vetenskapsrådet
9.30 Perspektiv från en medicinsk fakultet
Kjell Öberg, dekanus vid Uppsala Universitet
9.50 Utvärdering av medicinsk fakultet
Jan Nilsson, dekanus vid Lunds Universitet
10.10 Kaffe
10.30 Workshops
Diskussioner i grupper kring strategier för att
stärka möjligheterna för unga forskare
12.30 Lunch
13.30 KI 05-utredningen: Akademiska Karriärvägar
Clara Gumpert, forskare vid Karolinska Institutet
13.45 Hur tar vi ansvar för återväxten inom svensk
medicinsk forskning?
13.45 Ingvar-programmet
Staffan Normark, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF)
13.55 Biovitrum
Mats Pettersson, vd
14.05 AstraZeneca
Jan Lundberg, Executive Vice-president
14.25 Regeringens syn på svensk forskning
Leif Pagrotsky, Utbildnings- och kulturminister
14.45 Kaffe
15.00 Paneldebatt
Inledning av Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet
Diskussion med dagens medverkande: Håkan Billig, Jan Lundberg, Jonas Frisén, Mats Pettersson.
Moderator: Elias Arnér.
16.00-16.10 Avslutning
För mer information kontakta:
Marie Wahren Herlenius, tel: 08-517 734 31, 08-517 767 46, e-post: Marie.Wahren@cmm.ki.se
För anmälan kontakta:
Judit Wefer, tel: 08-524 863 44, mobil: 076-808 63 44, e-post: judit.wefer@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Studien går tillbaka till 1960-talet men har sin tyngdpunkt på början av 1990-talet och omfattar både grundskolan och gymnasieskolan.
Resultaten visar att valfrihetsreformerna som gjordes på 80- och 90-talen, särskilt möjligheterna till val av skola, i vissa avseenden har förstärkt differentieringen av elever. Detta gäller särskilt i storstadsområdena där bostadssegregationen har varit uttalad. Den sociala segregation som redan finns där har förstärkts av valfrihetsreformen.
Utbildningsreformerna har i allmänhet gjorts för att fler ska få tillgång till god utbildning. Men valfrihetsreformerna kan sägas ha drivits mer av dem som redan har haft tillgång till hela systemet, i syfte att legitimera sin tillgång. I Sverige, liksom i många alla länder, blir det allt viktigare för de nuvarande och framväxande eliterna att vara kräsna i valet av skola. Decentraliseringen och valfriheten har givit skolorna nya vapen i kampen om en gynnsam position inom detta fält och i kampen om de åtråvärda eleverna. Valfriheten har på så sätt kommit att legitimera en ökad differentiering i skolan.
Företrädare för ökad valfrihet har hävdat att ökad konkurrens mellan olika skolor leder till utveckling av alla skolor och ett effektivare utnyttjande av resurser. Sådana effekter har Uppsalastudien endast kunnat påvisa i undantagsfall. Inte heller har valfriheten lett till ett ökat inflytande eller engagemang i skolans inre arbete.
Rapportförfattarna noterar att de många valmöjligheterna som ungdomar ställs inför, både i och utanför skolsystemet, kan ha ett samband med upplevelsen av ökad psykisk ohälsa hos ungdomen.
Systemet för ersättning till fristående skolor har i stora delar varit kostnadsdrivande för kommunerna.
Studien har publicerats av forskningsenheten Studies in Educational Policy and Educational Philosophy vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, och finansierats av Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.
Rapporten kan beställas via e-post: marie.ols@ped.uu.se eller på tel: 018-471 58 83.
Kontaktinformation
Erik Lindskog, e-post: er.lindskog@telia.com, tel:018-34 32 73, mobil: 0705-73 32 71.
Martin Järnek, e-post: martin.jarnek@netatonce.net, tel: 0470-249 72, mobil: 0709-99 48 75.
Göran Arnman: tel: 046-12 73 02.
Pressmeddelande
Domesticeringen av djur och växter för cirka 10 000 år sedan ledde till den mest betydelsfulla socioekonomiska förändringen i människans historia. Trots detta är vår kunskap om hur denna process gick till fortfarande mycket begränsad.
Tamgrisen ger en unik möjlighet att studera domesticeringen eftersom det finns livskraftiga populationer av vildsvin i stora delar av dess ursprungliga utbredningsområde. För många andra husdjur, till exempel häst och nötkreatur, är de vilda anfäderna utdöda. Vildsvinet finns i dag i stora delar av Europa, Asien och Nordafrika.
Den nu publicerade studien har för första gången inkluderat DNA-prover från vildsvin från stora delar av dess utbredningsområde. Resultaten har jämförts med de DNA-profiler man finner hos olika raser av tamgris i Europa och Asien. Forskarna har analyserat en bit av den arvsmassa som finns i mitokondrierna.
De nya resultaten visar att domesticeringen måste ha skett i flera olika geografiska områden i både Europa och i Asien. Dessutom har det med allra största sannolikhet skett domesticering på många platser inom respektive område. Detta innebär att det är teknologin att tämja vildsvin som har spridits över världen snarare än tama vildsvin.
De nya studierna visar också klart att DNA-profilen hos europeiska tamgrisar är mycket lik den man finner hos de vildsvin som i dag förekommer i Europa och tydligt skild från den forskarna fann hos vildsvin från Turkiet och Iran. Detta motsäger tidigare teorier om att vildsvinet aldrig domesticerades i Europa utan att domesticeringen skedde i Mellersta Östern.
De nya resultaten utesluter dock inte möjligheten att de allra första tamgrisarna i Europa faktiskt kom från Mellersta Östern. Men i så fall har det efter en inledande fas skett en omfattande domesticering av vildsvin i Europa som har spätt ut ett tidigt bidrag från andra geografiska områden.
Kontaktinformation
Leif Andersson, tel: 018-471 49 04, mobil: 070-514 49 04, e-post: leif.andersson@imbim.uu.se
Vad kan forskning användas till förutom att producera ny kunskap? När forskning leder till utveckling av nya produkter och tjänster, kan forskningen fungera som en nyckelfaktor för ekonomisk utveckling. Under de senaste 15-20 åren har just forskningens roll för innovationer diskuterats allt mer. Peter Schilling vid Umeå universitet har undersökt om denna förmodade utveckling uttrycks i de politiska processer som styr och förvaltar den offentliga forskningen. Studierna omfattar perioden 1980-2000 i Sverige, Storbritannien, Holland och Finland.
Peter Schilling har bland annat jämfört universitetens och näringslivets idéer om vad forskningspolitiken bör innehålla, och vilket genomslag dessa idéer har fått i den förda politiken. Han visar att för att få genomslag bör intressesfärens idé stämma överens med statsmaktens grundläggande idé om forskningspolitikens innehåll och funktion. Med grundläggande idéer menas vad forskning bör vara och vilken funktion den ska ha. Utvecklingen i Sverige karaktäriseras exempelvis av relativt goda förbindelser mellan akademi och regering, något som betyder att synpunkter från universiteten nästan alltid har större genomslagskraft än åsikter från näringslivet.
Peter Schilling visar också att de grundläggande idéerna är avgörande för att förstå den forskningspolitiska utvecklingen i de olika länderna. I Storbritannien är nytta den grundläggande idén för forskningspolitiken, och därför drar politiken mot innovationshållet. I Sverige är däremot grundforskning den grundläggande idén, och här lutar politiken åt att behålla den traditionella inriktningen av forskningspolitiken. Trots att innovationspolitiken i Sverige är forskningsdriven, läggs den därför vid sidan av den traditionella forskningspolitiken.
I Finland förändrades både funktionen av och innehållet i forskningspolitiken under den studerade perioden. Skälet är att den finska forskningspolitiken har anammat anpassning som grundläggande idé. Det har inneburit att den finska forskningspolitiken, framför allt under 1990-talet och framåt, har kunnat bygga på effektstudier och internationella jämförelser och därmed tillåtit att den finska offentligt finansierade forskningen används som en strategisk möjlighet.
Frågan om den offentliga forskningens funktion och innehåll har från år 1945 och framåt fått flera svar. Mellan år 1945-65 skulle forskningen vara fri och forskningsresultaten skulle användas för att utveckla samhället, alltså ”forskning för kunskapsutveckling”. Fram till omkring år 1985 skulle forskningen också utgå från ett samhällsproblem och lösas med vetenskapliga metoder, något som till exempel ledde till att miljöproblemen uppmärksammades.
Fredagen den 11 mars försvarar Peter Schilling, institutionen för ekonomisk historia, Umeå Universitet, sin avhandling Research as a source of strategic opportunity? Re-thinking research policy developments in the late 20th century. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Mats Benner, Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Peter Schilling,
ekonomisk historia,
Umeå universitet,
tel: 070-602 76 51,
e-post: peter.schilling@ekhist.umu.se
Men professor Hans Swärd vid Socialhögskolan i Lund, som länge forskat om hemlöshet, menar att det finns många barn som flyttar runt till olika boenden med sina hemlösa föräldrar i dag. De kartläggningar om hemlöshet som gjorts i Sverige det senaste decenniet visar att det i storstäderna finns en grupp barn (0-18 år) som bor tillsammans med sina hemlösa föräldrar.
Just nu arbetar Hans Swärd tillsammans med kollegan Gunvor Andersson med att intervjua hemlösa barn och föräldrar om deras boendesituation. Både barn och föräldrar får berätta hur det känns med dessa ständiga uppbrott, att inte ha en egen säng, att tappa bort saker på grund av det ständiga flyttandet etc.
– Det har inte funnits någon samlad bild av hur situationen ser ut eller vilka konsekvenser en osäker boendesituation kan ha för barn till hemlösa. Vårt syfte med projektet ”Barn utan hem” är dels att beskriva och analysera fenomenet med hemlösa barn. Dels att utifrån de hemlösa barnens och föräldrarnas perspektiv beskriva vad det innebär att vara hemlös.
Projektet om ”Barn utan hem” har pågått sedan 2003 och får stöd av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).
– Studien genomförs i Malmö som är en väl vald kommun för projektet ”Barn utan hem”, säger Hans Swärd. Staden har alla de kännetecken som gäller för andra kommuner med höga hemlöshetstal, tillväxtkommuner med bostadsbrist, konkurrens om billiga bostäder, höga fattigdomstal och stor inflyttning, inte minst av stora barnfamiljer med rötter i andra länder.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
För ytterligare information om projektet, kontakta:
Hans Swärd, professor
Socialhögskolan, Lunds universitet
E-post: Hans.Sward@soch.lu.se
Tel: 046-222 94 15
Under utbildningen, som är tolv dagar lång, kommer deltagarna att finslipa sin förmåga att se reklam ur ett affärsstrategiskt perspektiv. De kommer att bli bättre på att skapa, förstå, förklara samt argumentera för lönsamma reklamaffärer.
– Skillnaden mot andra utbildningar inom samma område är att vi inte fokuserar på att skapa bättre reklam eller starkare varumärken, utan på att skapa bättre affärer genom att förstå reklam och reklameffekter i ekonomiska och finansiella termer, säger Erik Wetter, utbildningsansvarig för programmet.
Det finns ett talesätt som säger att man vet att hälften av en reklambudget är effektiv, det svåra är att veta vilken hälft. Då de totala svenska reklaminvesteringarna börjar närma sig 50 miljarder kronor per år är det ganska mycket pengar att inte kunna hålla reda på.
Behovet av att bli bättre på att förklara de ekonomiska och affärsmässiga effekterna av reklamaktiviteter finns hos både beställare och leverantörer av reklamtjänster. Detta ledde till samarbetet med Annonsörföreningen och Sveriges Reklamförbund i utvecklingen av utbildningens struktur och innehåll.
Kontaktinformation
Judit Weibull, program director, Handelshögskolan i Stockholm, Executive Education
08-736 97 71 / 0708-242477 / judit.weibull@hhs.se
Erik Wetter, utbildningsansvarig, Handelshögskolan i Stockholm
08-736 93 44 / 0708-93 88 37 / erik.wetter@hhs.se
Inför riksdagens framtidsdagar nästa vecka inbjuds journalister till en pressträff på tisdag morgon. Då presenterar försvarsutskottets, socialförsäkringsutskottets och miljö- och jordbruksutskottets respektive ordförande utskottens seminarier och tanken bakom framtidsdagarna.
Tid: Tisdag den 15 mars kl. 9.00
Plats: Finansutskottets sessionssal, RÖ5-10, Riksdagshuset
Vid pressträffen medverkar Tomas Eneroth (s) ordf. SfU, Catharina Elmsäter-Svärd (m) ordf. MJU, Eskil Erlandsson (c) ordf. FöU, och Joakim Palme, verkställande direktör, Institutet för framtidsstudier.
Tag med presslegitimation!
I programmet ingår bland annat 14 öppna utskottsseminarier med inbjudna forskare. Se det fullständiga programmet här.
Riksdagens framtidsdagar genomförs i samarbete mellan riksdagen, Institutet för framtidsstudier och Riksbankens jubileumsfond/Sällskapet riksdagsmän och forskare.
Kontaktinformation
Christina Green
Pressekreterare, tfn 08-786 40 54, 070-609 64 48
– Lyssna på barnen i Kina!
– I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer
– Kulturella föreställningar om spädbarn.
– Barn och dans
– Att ha en frihetsberövad förälder
– Att rita SPJSGÖLS eller oxar- om visuell kultur och barns värdeskalor
– Leda, lotsa, lyssna – om vuxna attityder i världens barnkultur
– Barn i Theresienstadt
Det är några ämnen som kommer att behandlas vid symposiet Barnkultur i skilda världar som anordnas av Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet.
Tid: 16 – 18 mars
Plats: hörsal 8, hus D, södra huset i Frescati
Idéen och syftet med symposiet är att samla och sprida kunskap och aktuell forskning om barnkultur i tvärvetenskapligt perspektiv. Rubriken för symposiet ”Barnkultur i skilda världar” syftar i första hand på globala, etniska och mångkulturella perspektiv men kommer också att inbegripa sociokulturella aspekter på skilda världar. En viktig utgångspunkt är att föreläsarna kommer såväl från akademiska forskningsfält som från praktisk yrkesverksamhet då blandningen av teoretiska och praktiska perspektiv är givande inom barnkulturen.
Programmet inleds onsdagen den 16 mars kl. 10.00 av professor Karin Helander.
Hela programmet finns på http://www.barnkultur.su.se/aktuellt.html
Närmare information lämnas av Anne Banér på tfn 08-16 30 71 eller e-post anne.baner@barnkultur.su.se
Carina Tigervall vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat hur invandrare framställs i svensk film från de senaste fyrtio åren fram till idag. Mönstret är tydligt både i nutida och äldre produktioner: invandrare framställs som sympatiska, men också som fundamentalt annorlunda gentemot svenskarna.
I filmer från 1970-talet är det exempelvis vanligt att invandrarkaraktären är en varm och känslig person, i kontrast mot kalla och stela svenskar. Att andra folk än det västerländska har ansetts stå närmare ”det känslomässiga” är en föreställning med rötter i den västerländska kolonialismen. Även om känslosamhet i de studerade filmerna framställs som något eftersträvansvärt och sympatiskt, riskerar dessa positiva motbilder att förstärka traditionella, och ofta rasistiska, föreställningar.
I sin avhandling argumenterar Carina Tigervall för att filmernas berättelser om utsatta och sympatiska invandrare, egentligen främst handlar om tillstånd och kriser i det svenska samhället. Under 1970-talet framfördes en massiv kritik av det nya och moderniserade samhälle som höll på att växa fram. Genom att konfrontera (fiktiva) invandrare från traditionella och ”varma” samhällen, med det ”kalla” och moderna Sverige, kunde samhällskritiska filmskapare framhäva det nya samhällets omänsklighet.
Carina Tigervall menar att även om filmerna egentligen inte handlar om invandrare, får de konsekvenser för hur vi ser på dessa ”andra”. Positiva bilder av invandrare är förvisso antirasistiska motbilder till negativa rasistiska stereotyper. I avhandlingen visar dock Carina Tigervall att även dessa positiva motbilder reproducerar stereotypa uppfattningar om invandrare och andra kulturer än den västerländska.
Fredagen den 11 mars försvarar Carina Tigervall, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Folkhemsk film: med ”invandraren” i rollen som den sympatiske Andre. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Göran Bohlin, Södertörns högskola, Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carina Tigervall
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 59 84
e-post: carina.tigervall@soc.umu.se
− Outsourcing ses ofta som en rationell process som ska planeras väl och ha tydliga mål, säger Fredrik Nordin. Forskning visar dock att ett sådant angreppssätt kan vara olämpligt eftersom det är svårt att förutse händelseförloppet. Istället för att enbart förlita sig på noggrann planering och strategisk analys innan genomförandet krävs flexibilitet under genomförandet och involvering av anställda, kunder och leverantörer i förändringen.
När intäkter från produktförsäljningen minskar intresserar industriföretagen sig för att leverera tjänster och införa tjänstelogik. Paradoxalt nog växer samtidigt intresset för att outsourca just tjänster. Företagen balanserar mellan industrilogik och tjänstelogik, mellan inre effektivitet (t.ex. att minimera kostnader för att leverera tjänster) och yttre effektivitet (t.ex. att erbjuda kunderna komfort i form av mer kompletta tjänster och lösningar). Det gäller då för företagen att vara kostnadseffektiva utan att förlora kunden ur sikte och de måste kunna anpassa sig till förändringar hos leverantörer, kunder och egna anställda.
− Mitt råd till ansvariga för outsourcingprojekt är att anpassa genomförandet av outsourcingen till den specifika situationen, fortsätter Fredrik. När outsourcing sker samtidigt som tjänstelogik införs bör förändringen genomföras som en interaktiv och reflektiv process, och inte toppstyrd och programmatisk. De ansvariga bör också beakta portföljer av outsourcingprojekt och allianser istället för enbart individuella projekt och allianser.
Fredriks avhandling ”Externalising Services − Walking a Tightrope between Industrial and Service Logics” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, e-post: efi@hhs.se, eller direkt från författaren.
Avhandlingsarbetet genomfördes vid Institutionen för företagande och ledning vid Handelshögskolan samt på FENIX-programmet vid Centre for Innovations in Management. Fredrik är nu verksam vid både Institutionen för marknadsföring och strategi och FENIX-programmet.
Kontaktinformation
Fredrik Nordin, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9342 / 0732-527517
E-post: fredrik.nordin@fenix.chalmers.se
