Kommittén startade sitt arbete för fyra år sedan och har ett tidsbegränsat mandat till och med i år. Det är nu viktigt att titta på det som gjorts hittills inom satsningen. På uppdrag av Vetenskapsrådet har därför en oberoende analys gjorts. Bakom rapporten står det norska forskningsinstitutet NIFU STEP (Norsk institutt for studier av forskning og utdanning – Senter for innovasjonsforskning). Nästa torsdag presenteras rapporten som bl a sett på hur UVK har tolkat sitt mandat och vilka prioriteringar som har gjorts. Vidare har NIFU analyserat hur det utbildningsvetenskapliga området har konstitueras, strukturellt såväl som innehållsmässig.
Program& deltagare
Inledning och bakgrund till utvärderingen – Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet Presentation av utvärdering och slutsatser – Petter Aasen, professor och direktör vid NIFU Med på plats finns också utbildningsvetenskapliga kommitténs huvudsekreterare Ulf P Lundgren, dess bitr huvudsekreterare Elisabet Nihlfors och ordföranden Tjia Torpe.
Tid och plats
Torsdag 17 mars kl 11.00- ca 11.45
Tid är avsatt för ev intervjuer efter presentationen.
Vetenskapsrådet, sal Omega plan 1, Regeringsgatan 56, Stockholm Lunch finns uppdukad i anslutning till pressträffen.
Mer information & anmälan
Det norska institutet NIFU STEPs webbplats: www.nifustep.no För mer information om UVK, se Vetenskapsrådets webbplats, direktlänk: http://www.vr.se/kontakt/sida.jsp?unitId=24
Frågor och anmälan till:
Kajsa Eriksson, presschef, Kajsa.Eriksson@vr.se, 08-546 44 216, 0733-66 62 16 Eller Birgitta Mattsson, forskningssekreterare utbildningsvetenskap Birgitta.Mattsson@vr.se , 08-546 442 11
OSA senast onsdag 16 mars kl 9.00, för att kunna beräkna lunchen.
Besök biomedicinska och biotekniska laboratorier på Karolinska Institutet, campus Huddinge och Solna
Onsdag 16 mars kl. 13.30-16.00
Mötesplats: entrén till Novum, Hälsovägen 7 i Huddinge. För vägbeskrivning se: http://www.biosci.ki.se/ Contacts, Visiting
kl. 13.30-14.15 Analys av genetisk variation
Cecilia Lindgren, forskare vid institutionen för biovetenskaper, Novum.
kl. 14.30-15.00 Bussfärd från Huddinge till Solna
kl. 15.00-15.30 Microarray
Margareta Faxén, forskare vid centrum för genomik och bioinformatik
kl. 15.30-16.00 DNA-sekvensering
Björn Andersson, forskare vid centrum för genomik och bioinformatik
Anmäl ditt deltagande till pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, mail sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
VD för Institutet för Framtidsstudier Joakim Palme presenterar forskningsprogrammet:
Framtidens samhälle – program för framtidsstudier 2005-2008
Johan Fritzell, professor i sociologi samt Olle Lundberg, professor i forskning om ojämlikhet i hälsa skriver om välfärden år 2023, ett underlag till Riksdagens framtidsdagar 15-17 mars.
Undrar om barna nånsin får det som vi? Välfärden 2023.
Urban Lundberg och Ingrid Söderlind, forskare vid Institutet för Framtidsstudier om institutets verksamhet i backspegeln:
Att välja framtid
Thomas Malmer, programutvecklingsansvarig vid IVA samt projektledare inom Teknisk Framsyn: Hur kan staten, näringslivet och forskningen kan koncentrera resurserna för att säkerställa fortsatt teknikdriven tillväxt?
Prioriterad forskning i en global värld
Urban Lundberg, forskare vid Institutet för Framtidsstudier om politisk demokrati på väg tillbaka till förmån för en expertstyrd rättvisesyn.
Är rättvisan viktigare än demokratin?
Torbjörn Lundqvist, forskare vid Institutet för Framtidsstudier om den hållbara utvecklingen som global vision och del av i politikens globalisering.
Ett hållbart samhälle i svensk politik
Ingrid Söderlind och Kristina Engwall, forskare vid Institutet för Framtidsstudier ger en försmak av sin rapport som handlar om barns synlighet.
Barns plats i samhället
Kjell Aleklett professor i fysik samt ordförande för ASPO, Association for the study of Peak Oil & Gas, uppmanar till prioritering av energifrågan.
Olja – en ändlig resurs
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som Pdf-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 2 tr.
www.framtidsstudier.se
Att vara ung företagare kan ha sina sidor – att snabbt bygga upp ett fungerande nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete är en viktig pusselbit för framgång.
CDT kommer att koordinera arbetet med att bygga upp den nya webbplatsen, projektet löper över ett år och har en budget på cirka 2,6 miljoner kronor.
– Nätet ger nya möjligheter för lärande och samarbete. Det fina i kråksången är att den nya communityn ska arbetas fram tillsammans med de unga entreprenörerna, det är alltså inte frågan om att vi ska sitta här och göra den åt dem, säger Annika Sällström på CDT.
Den nya webbplatsen är tänkt att fungera som mötesplats för redan verksamma och sådana entreprenörer som är på väg att starta egen verksamhet. Unga människor i samtliga de fem regioner som medverkar kommer att involveras i arbetet med att ta fram webbplatsen tillsammans med olika affärsutvecklingscentrum. Det är också unga företagare i de fem regionerna som kommer att få möjlighet att nyttja den.
Kontaktinformation
Upplysningar: Koordinator Annika Sällström, tel. 0920-49 29 47, annika.sallstrom@cdt.ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
– Syftet är inte att utveckla någon ny teknik i nuläget utan att samordna och koordinera de forskningsfinansieringsaktörer som finns i Europa, säger Michael Nilsson, nybliven koordinator och anställd vid CDT.
Det börjar på regional, lokal nivå och går sedan vidare till nationell och europeisk nivå. Genom att få dessa aktörer samordnade får vi en större europeisk kraft och utväxkling I de satsningar som görs. Det lägger grunden för den nya industrigrenen Collaborative working environments.
– Jag läste förresten för en tid sedan i tidskriften Business week att man anser att ”collaboration solutions will be the next billion-dollar category”, något som bara stärker min övertygelse om potentialen med detta projekt.
Vad är då CWE?
Ja, i sin enklaste form kan CWE representeras av den välkända e-posten men omfattar verktyg, metoder, system och miljöer för samarbete över distans. Det kan vara i arbetslivets alla olika situationer såväl som i privatlivet.
Exempelvis skulle man kunna dra vissa slutsatser om vad som egentligen skulle behövas bland alla de tele- och elkraftsreparatörer som i nuläget befinner sig utspridda i Sydsveriges skogar och som arbetar med att åtgära stormens härjningar. De har säkerligen vissa behov och önskemål om hur deras kommunkations- och informationssystem borde se ut när de väl hänger i toppen på någon kraftledningsstolpe med verktyg, handskar och skyddsutrustning i högsta hugg.
Kontaktinformation
Upplysningar: Projektkoordinator Michael Nilsson, tel. 070-288 45 20, michael.nilsson@cdt.ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med the Jackson Laboratory i USA, AstraZeneca och en japansk forskargrupp ingående studerat ett område på kromosom 1, som visat sig ha betydelse för uppkomsten av åderförkalkning. Genen Tnfsf4 identifierades som den avgörande, då möss med förändringar i just den genen hade mindre åderförkalkning, medan möss där genen var extra aktiv uppvisade mer åderförkalkning.
I två patientmaterial visade sig en viss variant av den mänskliga motsvarigheten av samma gen vara mer vanlig hos personer som haft hjärtinfarkt, än hos personer utan tidigare hjärtinfarkt.
– Detta är ett exempel på att en förutsättningslös genetisk strategi, utgående från en musmodell, kan bidra till ökad förståelse av vanliga folksjukdomar, säger forskare Jacob Lagercrantz, Gustaf V forskningsinstitut, Karolinska Institutet.
Genen kodar för ett protein kallat OX40L. Detta är inblandat i aktiveringen av immunologiska T-celler, som har betydelse vid åderförkalkning, liksom vid flera kroniska inflammatoriska sjukdomar. De nya fynden stimulerar till fortsatta studier om detta proteins betydelse även för hjärtinfarkt.
Förhoppningsvis kan det erbjuda ett nytt angreppssätt för medicinsk behandling av åderförkalkning och därmed minska risken för hjärtinfarkt.
Publikation:
Positional identification of TNFSF4, encoding OX40 ligand, as a gene that influences atherosclerosis suscebility
Wang X, Ria M, Kelmenson PM, Eriksson P Higgins DC, Samnegård A, Petros C, Rollins J, Bennet AM, Wiman B, De Faire U, Wennberg C, Olsson PG, Ishii N, Sugamura K, Hamsten A, Forsman-Semb K, Lagercrantz J, Paigen B.
Nature Genetics Online, 6 mars 2005.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jacob Lagercrantz, Karolinska Institutet, tel 08-517 703 16 eller mail jacob.lagercrantz@cmm.ki.se
– Man skulle därför kunna säga att i Sverige var 90-talsdepressionen något djupare än 30-talsdepressionen. 1990-93 föll BNP med fem procent, medan BNP föll med fyra procent 1930-32. Osäkerheten för dessa siffror är dock ganska stor, olika metoder att räkna ut BNP kan ge ganska olika resultat. Redan tidigare forskning har visat att svensk ekonomi inte drabbades så hårt av 30-tals-depressionen som internationellt. 90-tals-krisen blev däremot allvarligare i Sverige än i andra länder. Inte minst bidrog fastighetskrisen och neddragningarna i offentliga sektorn till att fördjupa 90-tals-krisen. Under några år på 1990-talet föll det reala nettovärdet av byggstocken, vilket inte har inträffat sedan 1830-talet, säger Edvinsson.
Edvinsson granskar påståendet om att vi gått in i ett post-industriellt tjänstesamhälle. Han kommer fram till att industrisektorn relativt sett inte krympt så mycket som det ibland påstås om man tar hänsyn till obetalt tjänstearbete och att många tjänster är industrirelaterade.
Edvinsson har även undersökt om den så kallade långa vågen teorin har något empiririskt stöd och om den svenska ekonomin upplevt regelbundna cykler. Hans slutsats är att både de långsiktiga och kortsiktiga fluktuationerna i svensk ekonomi uppvisat ett ganska oregelbundet och kaotiskt mönster. I en kapitalistisk ekonomi kommer en ekonomisk kris förr eller senare, men det är mycket svårt att förutse när den ska komma, säger Edvinsson.
Doktorsavhandlingens titel: Growth, Accumulation, Crisis. With New Macroeconomic Data for Sweden 1800-2000. Avhandlingen finns att läsa som PDF-fil på: http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=378. Edvinssons makroekonomiska dataserier finns att hämta på: http://www.historia.se.
Disputationen äger rum fredag den 11 mars kl. 10.00 i hörsal 5, hus B, Södra Huset, Frescati. Opponent är Jan Bohlin, Göteborgs universitet.
Rodney Edvinsson nås på tfn 08-16 28 44 (Ekonomisk-historiska institutionen, 106 91 Stockholm), 070-569 64 91 eller e-post rodney.edvinsson@ekohist.su.se.
– Vår undersökning visar att många av de så kallade miljövänliga färgerna i själva verket har negativa effekter på miljön. En del av dem är lika giftiga, eller till och med giftigare, än traditionell kopparfärg. Det är hög tid att införa ett system där samtliga produkter som ska användas i Östersjön testas för giftighet, bioackumulerbarhet* och nedbrytbarhet innan de kommer ut på marknaden, säger Britta Eklund, forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.
Det bräckta vattnet i Stockholms skärgård har låg salthalt vilket innebär att relativt få arter klarar av att leva där. Miljön är därför känslig för ytterligare påfrestningar som läckage från båtbottenfärger. Om en nyckelart, till exempel blåstång, försvinner finns det ingen annan tång som kan ersätta dess roll i ekosystemet.
Undersökningen av effekten av olika båtbottenfärger har gjorts av forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet. I ett informationsprojekt med uppgift att föra ut resultaten till allmänheten, särskilt till båtägare, samarbetar Sjöfartsverket, Svenska Kryssarklubben, Världsnaturfonden WWF, Skärgårdsstiftelsen och Marina läroverket i Stocksund (för mer information, se www.itm.su.se) .
Varje färgs lakvatten har efter vissa bestämda tidsintervaller testats på två organismer som är vanliga i Östersjön – rödalgen Ullsleke och kräftdjuret Nitocra spinipes.
– Vår undersökning visar att det även har skett förbättringar ifråga om utbudet av miljövänliga färger. Tre av de färger vi testade befanns inte läcka gift. Men det finns många idéer bland färgproducenter, lekmän och forskare som skulle behöva stöd för att utvecklas. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte myndigheter har resurser att dela ut till utveckling och forskning för att lösa problemen med påväxtorganismer på ett för miljön ofarligt sätt. Politikerna bör ta sitt ansvar och se till att myndigheter har resurser att driva detta arbete, säger Britta Eklund.
Vid Kryssarklubbens seminarium ”Gift eller inte” på mässan ”Allt för sjön” i Älvsjö lördagen den 5/3 kl 13.00-16.00 i sal K 11 presenteras en rankningslista av de vanligaste båtfärgernas miljöpåverkan. Seminarieledare och moderator är Henrik Ekman, vetenskapsjournalist och programledare för Vetenskapens värld, TV 1. Ingen föranmälan och fri entré till seminariet för besökare som har betalat entré till mässan. För mer information om seminariet, se www.alltforsjon.se
För ytterligare information:
Britta Eklund, fil dr, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-674 72 11, mobil 070-753 12 79, e-post britta.eklund@itm.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91,
e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Hur relationen mellan kultur, identitet och regional utveckling ser ut, och vilka konsekvenser den kan få, är ämnet för en internationell konferens som ordnas av Tema etnicitet, Linköpings universitet, den 10-12 mars vid Campus Norrköping. Konferensens titel är Regional identities, cultures and images, a path to regional development?
Forskare från ett tiotal europeiska länder samt Kanada medverkar och presenterar pågående forskning. Konferensen anordnas i samarbete med nätverket European Consortium for Political Research.
Kontaktinformation
Mer information Josefina Süssner, e-post: josefina.syssner@ituf.liu.se, tel: 011-363245 eller 070-30 55 910.
Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen. Kranskärlskirurgi, bypassoperation, minskar dödsrisken hos majoriteten av patienterna och har blivit ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen. Trots detta klarar sjukvården i många länder, däribland Sverige, inte av att möta behovet. Underkapaciteten medför långa väntetider, tvingar fram prioriteringar mellan patienterna på väntelistan och leder i värsta fall till att patienter dör i väntan på kirurgi. Vid prioriteringen försöker läkaren göra en riskbedömning och sedan operera de patienter i störst behov först. I Västra Götalandsregionen väntar idag cirka 250 patienter på operation.
I de studier som ligger till grund för thoraxkirurg Helena Rexius avhandling ingår 5 864 patienter som accepterades för planerad kranskärlskirurgi mellan januari 1995 och juni 1999. Patienterna hade en medelväntetid på 82 dagar.
– Resultaten visar att 77 patienter avled i väntan på kirurgi, vilket är 1,3 procent av patienterna. Siffran kan jämföras med dödligheten i anslutning till operationen som under samma period var runt två procent. Vi kunde också identifiera ett flertal oberoende riskfaktorer bland dem som dog, till exempel kärlkramp som krävde sjukhusvård, samtidig aortaklaffsjukdom, nedsatt hjärtfunktion och väntetidens längd, säger Helena Rexius.
En annan viktig fråga som undersökts i avhandlingsarbetet är om väntetiden påverkar operationsresultatet. Teoretiskt sett skulle en lång väntetid kunna medföra att patienternas allmäntillstånd och hjärtfunktion försämrades och att detta skulle påverka överlevnaden under och efter operationen.
– Vi fann dock inga belägg för att väntetiden påverkar överlevnaden efter kranskärlskirurgi. Vidare fann vi att om väntetiden minskades till maximalt en vecka för alla patienter skulle den totala kalkylerade dödligheten, från acceptans till två år efter kranskärlsoperationen, minska med 15 procent jämfört med nuvarande hantering. Denna effekt uppnås genom en reduktion av dödligheten på väntelistan, säger Helena Rexius.
Baserat på ovanstående fynd har ett enkelt poängsystem med syfte att identifiera patienter med ökad risk att avlida i väntan på kirurgi konstruerats. Poäng gavs för kärlkramp som kräver sjukhusvård, samtidig aortaklaffsjukdom, dålig hjärtfunktion, hög operationsrisk och manligt kön.
Poängsystemet utvärderades bland drygt femtusen patienter som sattes upp på väntelistan för kranskärlskirurgi mellan 1999 och 2003. 47 procent av patienterna placerades i en lågriskgrupp, 38 procent i en medelriskgrupp och 15 procent i en högriskgrupp. Dödligheten i högriskgruppen var fem gånger högre än i medelriskgruppen och 25 gånger högre än i lågriskgruppen. Studien visar att det går att identifiera en relativt liten grupp patienter med en kraftigt ökad risk för död i väntan på operation och att dessa patienter bör ges hög prioritet. Behovet av en förbättrad prioritering visas av att 23 procent av patienterna i högriskgruppen inte hade fått högsta kliniska prioritet.
Kontaktinformation
Avhandlingen skriven av: thoraxkirurg Helena Rexius, telefon: 031-342 41 09, mobiltelefon: 0705-38 85 58, e-post: helena.rexius@hjl.gu.se
Handledare: docent Anders Jeppsson, telefon: 031-342 49 88, mobiltelefon: 0708-44 72 90, e-post: anders.jeppsson@vgregion.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Waiting time and mortality in coronary artery bypass grafting patients
Avhandlingen försvaras fredagen den 4 mars, klockan 9.00 i aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Detta gäller för Jönköpings och Kronobergs län, samt för delar av Skånes och Västra Götalands län. Den här jämförelsen bygger på resultaten från Skogsstyrelsens flyginventering av stormskadorna.
Av trädslagen är granen värst drabbad. Virkesförrådet av gran har redan tidigare haft en nedåtgående trend i flera av de stormdrabbade länen under 1990-talet, en trend som kraftigt förstärkts av stormen. Volymen av gran är nu i nivå med den som rådde ungefär 1980 i Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands läns skogar.
Många talar idag om det inträffade som en katastrof för landets skogsbruk för lång tid framöver. Även om detta stämmer för många enskilda skogsägare är de långsiktiga effekterna förmodligen mindre dramatiska för skogsbruket och skogsnäringen som helhet. När virkestillgångarna i Götaland fördes på tal i mitten på 1980-talet – en situation som stormen i viktiga avseenden återfört skogarna till – var det nog ytterst få som använde begrepp som ”katastrof” om det rådande skogtillståndet i regionen
Kontaktinformation
Försöksledare Göran Kempe, Inst för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU, 901 83 Umeå.
E-post: Göran Kempe .Kempe@resgeom.slu.se>
Tel: 090-786 82 98.
– Två individer kan ha samma grad av ohälsa; den ena går till jobbet och den andra sjukskriver sig. Rimligen finns det alltså andra skäl än enbart ohälsa som påverkar beslutet att sjukskriva sig, säger Johan Hallqvist, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet.
Docent Johan Hallqvist är projektledare för detta nystartade forskningsprojekt om utlösande faktorer bakom sjukskrivningar. Hallqvist och hans medarbetare ska identifiera faktorer som kan utlösa sjukfrånvaro och mäta vilken betydelse de har för individen. Forskarna ska undersöka tre olika typer av arbetsplatser i Stockholmsområdet: vård- och omsorgsarbete, varuproduktion och ett tjänstemannaföretag. Den första arbetsplats som deltar är Stockholms Geriatriken inom Stockholms läns landsting. Så fort någon sjukskriver sig tar forskarteamet kontakt för att intervjua den sjukskrivne.
– Med hjälp av intervjuerna kan vi kartlägga vad som har störst betydelse just i det ögonblicket en anställd bestämmer sig för att sjukskriva sig. Beslutet kan förutom sjukdom hänga ihop med till exempel i vilken grad arbetet kan anpassas till lite nedsatt arbetsförmåga eller med andra aspekter av arbetsmiljön. Krav från livssituationen utanför arbetet kan också spela roll, till exempel vård av anhörig, menar Johan Hallqvist.
– Det handlar inte om att spåra fusk i sjukskrivningarna utan om att hela livssituationen har betydelse för hur man känner sig och för beslutet att sjukskriva sig eller inte.
Syftet är att bättre kunna förklara varför benägenheten att sjukskriva sig varierar och att bättre kunna bedöma behovet av olika förebyggande och rehabiliterande åtgärder.
Projektet finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Stockholms läns landsting och Riksförsäkringsverket.
För mer information kontakta Johan Hallqvist, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Tel: 08- 737 38 52. Mobil: 070-484 61 83. E-post: johan.hallqvist@phs.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
TAKSTOLSBOKEN redovisar några av de vanligaste takstolstyperna, deras geometri, ingående virken, maximala spännvidder, uppslagskraft och deformationer. Dessutom ges allmänna råd och tips.
TAKSTOLSBOKEN gavs ut första gången år 1993 och kompletterades 1999 med digitalt material anpassat till Windows. Boken blev snabbt slutsåld och har nu kommit ut i ny omarbetad upplaga. Utformning och innehåll överensstämmer i stort med tidigare utgåvor. Boken har anpassats till idag gällande version av Boverkets konstruktions-regler och datorprogrammet har byggts ut och anpassats till moderna versioner av de vanligaste operativsystemen. Detta medger betydligt exaktare beräkningar än tidigare versioner.
Boken ges ut av Formas förlag och kostar 371 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski,
maria.guminski@formas.se 08-775 4008
Kontaktinformation
Mer information:
Katerina Chrysogeni, katerina.chrysogeni@formas.se, 08-775 40 13
Böjveckseksem, atopiskt eksem, är en vanlig hudsjukdom som ökat betydligt de senaste decennierna. Cirka 15 till 20 procent av barnen i Sverige drabbas idag. Både ärftliga faktorer och miljöfaktorer spelar roll. En del blir så småningom helt besvärsfria medan andra fortsätter att ha eksem även som vuxna. Studier på böjveckseksem har tidigare framför allt gjorts på barn, medan kunskapen vad som händer med eksemet hos de vuxna har varit dåligt känd.
Specialistläkare Mari Helen Sandström Falks avhandling är baserad på en enkätundersökning av drygt 800 vuxna som fått diagnosen böjveckseksem, antingen som barn eller som unga vuxna. Hennes resultat visar att 59 procent av dem, som när enkätundersökningen genomfördes var i åldern 45 till 86 år, hade kvar sitt eksem.
- Detta gällde framför allt dem som haft eksem på huvudet eller halsen, de som förutom eksem hade allergier mot till exempel pollen och pälsdjur och de som hade böjveckseksem i släkten, säger Mari Helen Sandström Falk.
De flesta som hade kvar sitt eksem uppgav att de hade ett milt eller måttligt svårt eksem, vilket också sågs hos de 100 slumpvis utvalda som senare undersöktes av läkare. Svårt eksem fanns hos en av tio. Majoriteten av de undersökta hade pågående eksem och hos över hälften fanns eksem på huvudet eller halsen.
Malassezia är en jästsvamp som normalt finns på huden och som kan ge upphov till mjälleksem. Svampen smittar inte och finns framför allt på huvudet, halsen och upptill på bålen. Studiens resultat visar att allergiantikroppar mot Malassezia var vanligare hos dem som hade ett pågående eksem och framför allt hos dem som hade eksem på huvudet eller på halsen.
– Hos vissa patienter verkar det alltså som om Malassezia-svampen triggar eksemet, säger Mari Helen Sandström Falk.
Baserat på resultaten i sin avhandling och kunskapen om att böjveckseksem och allergier drastiskt ökat tror Mari Helen Sandström Falk att antalet vuxna med böjveckseksem kommer att öka allt mer i framtiden.
Avhandlingen skriven av:
Specialistläkare Mari Helen Sandström Falk, mobiltelefon: 070-605 32 17, e-post: mari_helen.sandstrom@vgregion.se
Handledare:
Adjungerad professor Jan Faergemann, telefon: 031-342 40 42, e-post: jan.faergemnn@derm.gu.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för dermatologi och venereologi
Avhandlingens titel: Atopic Dermatitis in Adults: Prognosis and Factors of Importance for Persistence
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Bland de viktigaste förändringarna i årets ansökningsomgång märks den nya möjligheten att söka nationella postdoktoranställningar och att även hum-sam-området får del av internationella postdok-stipendier.
– Inte minst för internationaliseringen av svensk forskning är detta två angelägna satsningar. Internationalisering är en central fråga för att få högsta kvalitet i svensk forskning, säger Pär Omling, Vetenskapsrådets generaldirektör.
I år finns dessutom den nya kommittén för forskningens infrastrukturer, KFI, som tagit över finansiering av dyrbar utrustning, stora forskningsanläggningar m m.
Checklista nytt & ändrat:
NYHETER 2005:
* Planeringsbidrag för forskningsinfrastruktur
* Anställning som forskarassistent/biträdande lektor även inom humaniora och samhällsvetenskap
* Anställning som forskarassistent/biträdande lektor i klinisk miljö, halvtid (medicin)
* Internationellt postdoktorstipendium inom alla vetenskapsområden
* Bidrag till postdoktoranställning i Sverige (samtliga ämnesoråden)
* Projektbidrag kan inkludera bidrag för medeldyr utrustning
INTE sökbart i år:
* Rambidrag (gäller naturvetenskap och teknikvetenskap)
* Starka forskningsmiljöer
* Långsiktigt stöd för ledande forskare (humaniora och samhällsvetenskap)
* Bidrag till kollegier för konstnärligt FoU (humaniora och samhällsvetenskap)
* Bidrag för forskningstid för kliniker (medicin)
* Planeringsbidrag inom utbildningsvetenskap
Övrigt:
* 2005 är sista året som medeldyr vetenskaplig utrustning är sökbart som separat bidragsform. Kommande år ska det sökas samtidigt som projektbidrag.
Sista ansökningsdag för bidrag inför nästa år är 19 april 2005.
Kontaktinformation
Mer information
Mer om respektive nyhet, om själv ansökningsprocessen, kontaktpersoner m m finns på Vetenskapsrådets webbplats www.vr.se.
En allmän uppfattning bland influensaexperter är att smitta från fågel till människa och uppkomst av nya pandemier försvåras främst av att det inte finns någon lämplig receptor (den komponent på värdceller som virus binder till) hos människa. Via analogier med andra virus föreslås nu att det högst sannolikt finns lämpliga receptorer i våra ögon.
I forskargruppen ingår Niklas Arnberg och Urban Kumlin vid avdelningen för virologi, Umeå universitet, samt Sigvard Olofsson, Göteborgs Universitet, och Ken Dimock, University of Ottawa, Kanada. De rekommenderar nu att man i de utsatta områdena dels, i mycket större omfattning än tidigare, bör leta efter fågelinfluensavirus hos människor via analys av ögonsekret, dels använda ögonskydd om man på något sätt exponeras för dessa virus.
Sedan tidigare är det känt att två olika virus, adenovirus typ 37 [Ad37] och enterovirus typ 70 [EV70], orsakar mer eller mindre allvarliga ögoninfektioner. Forskarna har nyligen visat att båda virustyperna angriper ögonen via samma receptor, alfa2,3-länkad sialinsyra. Det är sidan tidigare känt att fågelinfluensavirus i huvudsak använder just alfa2,3-länkad sialinsyra som receptor. Den typ av sialinsyra som Ad37 och EV70 använder (alfa2,3-länkad) förekommer framför allt på utsidan av ögonceller. På utsidan av luftvägsceller finns en annan typ av sialinsyra (alfa2,6-länkad) som istället används av vanlig (human) influensa. De olika typerna av sialinsyra som finns på celler i ögon och luftvägar (och i omgivande sekret som tårvätska och slem), skapar en barriär som försvårar för virus att infektera båda organen samtidigt. Att fågelinfluensavirus ändå kan göra människor svårt sjuka i framför allt lunginflammation förklaras förmodligen av att några exponeras för mycket höga virusdoser, och att barriären inte ger ett 100-procentigt skydd.
Fågelinfluensavirus hotar att, inte minst vid samtidig infektion med vanlig (human) influensa, förvärva förmågan att spridas direkt från människa till människa som luftvägssmitta. Detta händer inte ofta, men ju fler människor som via ögon och luftvägar exponeras för fågelinfluensavirus, desto fler kommer att insjukna i luftvägsinfektion och därmed öka risken för en global epidemi, (pandemi), liknande spanska sjukan där miljontals människor riskerar att dö.
Artikeln har titeln ”Avian influenza and sialic acid receptors: More than meets the eye?”.
Niklas Arnberg kan nås på tel. 090-7858440 (arb), 090-192949 (hem) och 070-4297220 (mobil), e-post niklas.arnberg@climi.umu.se
Urban Kumlin finns på tel. 090-7851347, e-post urban.kumlin@infdis.umu.se.
