Av 35 identifierade högre utbildningar i Norden med omfattande entreprenörskapsinnehåll var det endast 12 som fokuserade på teknik och vetenskap.
Långt från möjligheterna
Idag är ofta entreprenörskapsutbildningar förlagda till ekonomiska högskolor och universitet, tyvärr långt från de riktigt stora möjligheterna att starta nya, värdeskapande företag. Entreprenörskapsutbildning är inte detsamma som utbildning i att leda små och medelstora företag
Ringa praktisk erfarenhet
I stor utsträckning bedrivs utbildning med traditionell pedagogik av föreläsare med ringa praktisk erfarenhet. Detta leder till att det för entreprenörskap viktiga experimentella lärandet blir lidande samt att affärsfokus blir för svagt. Den teoretiska biten lärs ut bättre, men en svaghet är sammanblandningen av småföretagsamhet och entreprenörskap.
Om man önskar fler framgångssagor i stil med Håkan Lans bör politiker och akademi komma till rätta med framförallt tre saker:
· Påverka så kallade entreprenörskapsprogram att öka affärsfokus i och med att de utreder skillnaden mellan entreprenörskap och småföretagande.
· Inrätta adjungerade professurer som besätts med erfarna entreprenörer.
· Satsa på entreprenörskapsutbildningar vid medicinska, tekniska och naturvetenskapliga akademiska inrättningar för att därigenom skörda frukterna av forskning och samtidigt ge studenterna bästa tänkbara utbildning.
Rapporten finns i sin helhet under rubriken ”Final report” på länken:
www.mot.chalmers.se/research/project.asp?id=ELITEN
Detta projekt är en del av Nordisk InnovationsCenters satsning på att främja nordisk innovationspolitik: www.nordicinnovation.net
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Professor Sören Sjölander, Innovationsteknik, Chalmers tekniska högskola,
telefon: 0705-18 42 41
I avhandlingen framgår att konsumenter var mer negativt inställda till produkters kvalitet efter resorna än före. Däremot tyckte respondenterna mer om produkterna och uppmärksammade mycket lättare deras ursprungsland. I genomsnitt uppgav man sig köpa fler produkter efter hemkomsten – trots de mer negativa attityderna till produkterna. Annika Hallbergs studie visar att känslan för produkten är lika viktig för konsumenten som kvalitet och pris.
– Företag borde betona ursprungsland mer i sin marknadsföring av produkten. Svenska företag har mycket att vinna genom att exempelvis marknadsföra en produkt med fransk touch och våga använda alla våra fem sinnen, säger Annika Hallberg.
Annika Hallbergs studie visar att yngre konsumenter påverkas mer av utlandsvistelser än äldre. Det är strategiskt att knyta upp konsumenter att bli lojala till ett visst lands produkter på ett tidigt stadium, så att de därefter fortsätter att konsumera dem.
Tid för disputation: Tisdag 5 april kl. 13.00
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Annika Hallberg
Avhandlingens titel: ”Post-Travel Consumption – Country-of-Origin Effects of International Travel Experiences”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta Annika Hallberg
Telefon: 031-773 4495, 031-15 26 20
Mobil: 073-763 6839
E-post: annika.hallberg@handels.gu.se
Detta pressmeddelande finns även på Handelshögskolans webbplats: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=8504
_____________________________________________________
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
I venerna finns klaffar vars uppgift är att enkelrikta blodet mot hjärtat. I friskt tillstånd sluter de tätt så att blodet inte kan flöda tillbaka. Vid sjukdomen venös insufficiens fungerar inte klaffarna och blodet läcker bakåt. Det leder till åderbråck, svullnad, förändringar i huden och i allvarliga fall till bensår. Patienter med kroniska venösa bensår kan i många år lida av smärta och försämrad livskvalitet. Majoriteten av dessa patienter upplever klara förbättringar efter åderbråckskirurgi.
Det kan vara svårt att ge rätt diagnos på venös insufficiens enbart genom kliniska bedömningar. Ultraljudsteknikens snabba utveckling har därför förbättrat möjligheterna att diagnostisera, behandla och följa upp sjukdomen.
– I min avhandling visar jag att diagnosen blir lika korrekt vid användande av ultraljud som när kärlröntgen används. Av dessa två metoder är ultraljud att föredra, bland annat eftersom den är fri från kända biverkningar, säger avhandlingens författare, biomedicinsk analytiker Marie Magnusson.
Venös insufficiens kan drabba både djupa och ytliga vener. Marie Magnussons avhandling visar att åderbråckskirurgi är en lämplig behandlingsmetod för dem med venös insufficiens i de ytliga venerna och även de som förekommer i kombination med begränsad djup insufficiens. Men långvarig bensårssjukdom före åderbråcksoperationen, kvarvarande venös insufficiens i benet och högt tryck i blodådrorna ger en ökad risk för att de venösa bensåren kommer tillbaka.
– Den totala femårsrisken för återkommande bensår närmar sig tjugoprocentnivån. Under de första sex månaderna efter operationen hade alla patienter en klart förbättrad funktion i de kvarvarande blodådrorna, dock med tydlig försämring efter två år hos de patienter som drabbas av återkommande bensår, säger Marie Magnusson.
Sammanfattningsvis visar resultaten att venkirurgi förbättrar patienternas symtom och minskar risken för återkommande bensår.
– Däremot ökar risken för nya bensår med antalet kvarvarande insufficienta blodådror, dålig muskelpumpfunktion och långvarig bensårssjukdom. För att få en komplett kartläggning av den venösa insufficiensen inför operationsplaneringen rekommenderar vi ultraljudsundersökning inför alla venkirurgiska ingrepp. Eventuellt kan man även undersöka med ultraljud efter operationen, eftersom man med då kan identifiera patienter med kvarvarande eller återkommen risk för nya bensår, säger Marie Magnusson.
Avhandlingen är skriven av:
biomedicinsk analytiker Marie Magnusson, telefon: 031-343 49 11, mobiltelefon: 0733-85 08 32, e-post: marie.magnusson@vgregion.se
Handledare:
docent Reinhard Volkmann, telefon: 031-342 19 64, e-post: volk@medfak.gu.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen, avdelningen för klinisk fysiologi
Avhandlingens titel: Assessment of venous insufficiency in patients with chronic leg ulcers. Venous hemodynamics before and after surgery
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Att bli framröstad till årets lärare av högskolans studenter betyder naturligtvis mycket för mig personligen, men också för mitt forskningsområde, säger Emma Stenström. Att som ekonom intressera sig för konst och kultur kan ibland ses som lite udda, och därför har priset också ett symboliskt värde.
Emma Stenström undervisar vid HHS sedan 1991. Idag ansvarar hon för en kurs i kulturekonomi som möjliggjorts via en donation från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. Den belyser kulturens roll i samhället, olika former av konst- och kulturföretagande samt flöden mellan kultur- och näringsliv.
– För mig handlar undervisning mycket om att inspirera, att göra studenterna nyfikna på ämnet, fortsätter Emma. Därför vill jag inte bara bidra med en teoretisk bas, utan också ge praktiska insikter via gästföreläsningar, studiebesök, projektarbeten samt, inte minst, konstnärliga upplevelser.
Emma Stenström disputerade år 2000 med avhandlingen ”Konstiga företag” på samma tema. Hon medverkar regelbundet som krönikör i Dagens Industri samt sitter i styrelsen för bl.a. Statens Kulturråd.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna:
Emma Stenström, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 070-316 41 61
E-post: emma.stenstrom@hhs.se
Öppna tidskrifter skakar om forskarvärlden
Vetenskapliga artiklar som är fritt tillgängliga på Internet innebär en lika stor revolution som tryckpressen på sin tid. Det menar Ingegerd Rabow, bibliotekarie vid Lunds universitet.
Åsikterna om öppna tidskrifter går också isär bland dem som svarat på tidningens enkätfrågor. De flesta anser dock att fri tillgång till forskningsresultat bör vara en förutsättning för att få offentliga medel till forskning.
Den kliniska forskningen behöver en bredare översyn
– Det finns metoder som har starkt vetenskapligt stöd, men som inte används. Jag tycker det är allvarligt när patienter inte får del av den evidensbaserade kunskap som finns inom olika områden, framhåller vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson.
Tema: Psykiatri och beroendeforskning
Den psykiatriska vården behöver en rejäl förstärkning, anser psykiatriutredaren Anders Milton. Inget annat område har fått känna av lika stora nedskärningar de senaste åren. Men det handlar inte bara om brist på pengar. Det gäller också att utveckla ett bättre samarbete mellan olika vårdgivare, bland annat när det gäller patienter med dubbla diagnoser.
Om riskerna med alkoholkonsumtion i kombination med psykisk sjukdom berättar Agneta Öjehagen, professor i psykosocial forskning vid Lunds universitet. Bo Söderpalm, docent vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som letar efter hur alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem hoppas på nya läkemedel mot missbruk.
Framtidens forskare får hjälp på vägen
Sverige får alltfler forskare. Många av dem går en osäker framtid till mötes på en hårdnande arbetsmarknad. För att stödja de nyblivna forskarna har flera karriärcenter startats de senaste åren vid svenska universitet.
Kontaktinformation
Om tidskriften Forskning & Medicin
Tidskriften Forskning & Medicin ges ut av ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet i samarbete med de medicinska fakulteterna i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala samt Karolinska Institutet. Tidningen handlar om aktuella medicinska forskningsfrågor och kommer ut fyra gånger per år.
Prenumerera gratis
Vill du prenumerera gratis på Forskning & Medicin? Då kan du beställa en prenumeration via forskningmedicin@vr.se
Det finns en tendens att uppfatta den process som ligger bakom en redovisningsstandard som antingen tekniskt rationell eller, vilket är mer vanligt idag, som en politisk process karaktäriserad av kompromisser. Anja Hjelströms forskning visar däremot att det kan vara fruktbart att istället förstå processen i termer av tre parallella och samverkande delprocesser: en politisk process, en lärprocess och en exekutiv process (d.v.s. hur arbetet bedrivs).
– Kritik riktas ofta mot att det tar för lång tid att ta fram nya redovisningsstandards samt att dessa är för komplexa, säger Anja Hjelström. Jag menar att samtliga delprocesser, på olika sätt, bidrar till att processen tenderar att bli utdragen i tid samt att standarderna ofta blir långa, detaljerade, inkonsekventa och otydliga.
Anja Hjelströms forskningsområde är i högsta grad aktuellt. Fr.o.m. den 1 januari i år ska alla noterade bolag inom EU upprätta koncernredovisning med tillämpning av de internationella redovisningsstandards som antagits av EG-kommissionen. Samma regler kommer dessutom tillämpas av bolag i en rad andra länder.
Doktorsavhandlingen ”Understanding International Accounting Standard Setting – A case study of the process of revising IAS 12 (1996), Income Tax” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, e-post: efi@hhs.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Anja Hjelström, Handelshögskolan i Stockholm
Tel.: 08-736 93 12
E-post: anja.hjelstrom@hhs.se
Författarna Aimé Césaire och Léopold Senghor träffades i Paris i början av 1930-talet. De hade båda nyligen anlänt till Paris från Martinique respektive Senegal som stipendiater och konfronterades med den franska assimilationspolitikens inneboende rasism. De deltog intensivt i det kulturella och intellektuella liv som pågick på vänstra stranden. Ett resultat av denna verksamhet var ordet negritude som med inspiration från Harlemrenässansens bejakande av The New Negro avsåg att lyfta fram den negerhet som assimilationspolitiken syftade till att sudda ut. Ordet negritude lyfte fram det alla svarta fransmän (inklusive alla koloniserade) hade gemensamt oavsett huruvida de tillhörde den mest privilegierade gruppen av färgade människor (hommes de couleur), en medelklass bland svarta, (les noirs), eller räknades till de mer eller mindre vilda ociviliserade negrerna (les nègres). Dessutom skulle ordet överbrygga alla de territoriella skillnader som fanns mellan svarta från olika delar av det franska imperiet.
I förordet till diktantologin som kom 1948 framställer Jean-Paul Sartre negritudeförfattarna som en sorts ”omvända” rasister. Denna bild har sedan följt dem och präglat bilden av vad de ville uppnå. Ett av Mikela Lundahls viktigaste syften är att problematisera denna bild och visa på komplexiteten i vad Césaire och Senghor själva skrev i frågan. Genom att placera negritudeförfattarna i den kontext som de faktiskt skrev visar avhandlingsförfattaren att deras syfte var att hitta en gemensam hållpunkt för alla svarta som dittills varit splittrade i etniska och klassmässiga grupperingar. Förutom att ena svarta handlade det också om att kritisera den franska vänstern som under 1930-talet och de kommande decennierna gärna ville integrera de svarta i proletariatet. Kategorin ras skulle sålunda underordnas klass. Césaire och Senghor menade att rasismen måste analyseras och bekämpas i egen rätt, i samarbete med arbetarklassen. De såg risker med assimilationsstrategier även när de förordades av vänstern, då de menade att assimilering hotade att utplåna afrikansk kultur och historia och premiera den europeiska.
I avhandlingen ifrågasätter Lundahl slutsatsen att negritude verkligen kan betraktas som essentialistisk och hon analyserar Césaires och Senghors texter med utgångspunkt i huruvida de faktiskt uttrycker en essentialistisk förståelse av ras och negerhet. Snarare ser avhandlingsförfattaren det som att de var indragna i en politisk kamp där de använde rasen som ett redskap för att undvika den assimilation som syftade till att ersätta deras svarthet med ett slags vithet.
Avhandlingens titel: Vad är en neger? Negritude, essentialism, strategi.
Disputationen äger rum lördagen den 9 april 2005 kl. 10
Opponent: Docent Bosse Holmqvist
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Mikela Lundahl, tel. 031-773 52 77 (arb.), e-post mikela.lundahl@hum.gu.se
Hemsida: http://hum.gu.se/institutioner/idehistoria-och-vetenskapsteori/ide-lardomshistoria/forskarutbildning/doktorander/mikela-lundahl
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Den internationella Flusser-forskningen har börjat spira under de senaste åren. Vilém Flusser (1920-1991) blev en välkänd figur i framför allt den tyskspråkiga världen när han framträdde som framtidsorakel och beundrad teknikfilosof. Han skrev ett antal essäer som uppmärksammades stort, och han levde ett hektiskt liv på ständiga föreläsningsturnéer. Men i Sverige är Flusser tämligen okänd. Endast en bok av honom finns översatt till svenska, En filosofi för fotografin (1988).
Thomas Karlsohn tar i avhandlingen sin utgångspunkt i Flussers särpräglade livsöde. Han föddes i en judisk medelklassfamilj i mellankrigstidens Prag, och som nittonåring flydde han till Brasilien undan den nazistiska ockupationsmakten. I Brasilien var han verksam under flera decennier, och där formades han också i stor utsträckning som tänkare. När han i början av sjuttiotalet återvände till Europa hade han således ett välfyllt filosofiskt bagage. Flusser dog 1991 i samband med ett återbesök i Prag. Han hade just hållit sitt livs första föreläsning i hemstaden, mer än femtio år efter flykten.
Avhandlingsförfattaren belyser denna livshistoria och den idéutveckling som äger rum före genombrottet under 1980-talet. Genom att undersöka de skilda idéströmningar som Flusser påverkades av i olika skeden blir det möjligt att bättre förstå de inslag i hans tänkande som kommit att betraktas som excentriska eller svårbegripliga. Avhandlingen berättar, delvis med hjälp av hittills outnyttjat arkivmaterial, historien om Flusser och hans teknikfilosofi. Den utmynnar i en diskussion som understryker det särpräglade i författarskapet, samtidigt som Flusser också framhålls som tidstypisk ifråga om föreställningarna kring den revolutionerande datortekniken.
Avhandlingens titel: Passage mellan medier. Vilém Flusser, datorn och skriften.
Disputationen äger rum lördagen den 23 april 2005 kl. 10.00
Opponent: Docent Carl-Göran Heidegren
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Thomas Karlsohn, tel. 031-773 45 23 (arb.), 070-698 65 63, (mobil), e-post thomas.karlsohn@idehist.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
En som inte torde ha blivit förvånad är Fredric Jacobsson, ekonom och forskare vid Tema hälsa, Linköpings universitet. Han har ägnat sitt avhandlingsarbete åt att studera altruism. Den 18 mars disputerade han.
Altruism, dvs osjälviskhet och människokärlek, existerar, det är de flesta överens om. Men den dominerande nationalekonomiska teorin tar ingen hänsyn till altruism. Utgångspunkten där är att varje människa agerar för att maximera sin egen nytta, och det ekonomiska system som ger henne störst möjlighet att göra det – utan att någon annans nytta minskar – är också det mest effektiva.
– I ekonomiska standardmodeller bortser man normalt från altruism, säger Fredric Jacobsson. Man säger att även om den existerar, så är den nyttorelaterad och lika för alla och då påverkar den inte resursfördelningen. Dvs. om jag är beredd att avstå en del till dig, och du lika mycket till mig så förändras inget.
Men så enkelt är det inte. Fredric Jacobsson har undersökt försökspersoners både hypotetiska och verkliga vilja att ge bort pengar. Totalt valde 70 procent i hans försök att avstå egna resurser till förmån för någon annan.
I den serie försök där han undersökte verkligt beteende fick studenter ta emot en summa pengar och sedan bestämma sig anonymt för hur mycket de ville ge bort, under olika förutsättningar. De gav ganska lite (18 procent av de utdelade pengarna) när pengarna gick till en som de själva, en annan student. Betydligt mer, 29 procent, gav de till en diabetespatient, och ännu mer, 41 procent, när pengarna gick till en speciell behandling (nikotinplåster).
Det här visar, konstaterar Fredric Jacobsson, inte bara att altruism existerar, utan också att den påverkas av andra människors behov och ens egen möjlighet att styra vart pengarna går (s.k. paternalistisk altruism).
– I allvarliga situationer är de allra flesta altruistiska.
Det får konsekvenser, menar han, för den ekonomiska styrningen, särskilt inom ett område som hälso- och sjukvård. Ett strikt nyttobaserat ekonomiskt system fördelar inte resurserna mest effektivt, eftersom de flesta människor vill avstå resurser till dem som behöver dem bättre, särskilt om de också kan påverka hur de behövande kommer att använda resurserna.
En slutsats blir att människor styrs mer än vi tror av empati och en önskan om rättvisa, och att denna insikt också bör få genomslag i ekonomin. Det får bl.a. till följd att mer resurser, utifrån ett effektivitetsargument, bör läggas på hälso- och sjukvård än vad den ekonomiska standardmodellen medger.
Fredric Jacobsson disputerade den 18 mars. Avhandlingen heter Den barmhärtige ekonomiten. Effektivitets- och rättviseaspekter på altruism och hälsa.
Kontaktinformation
Fredric Jacobsson har e-post fredric.jacobsson@ihs.liu.se och telefon 011-56003 eller 070-6870514.
Fredagen den 1 april, klockan 9-11
Karolinska Institutet, campus Solna, administrationshuset, Nobels väg 5, sal Asklepios.
På presseminariet presenteras följande nyheter:
Akut p-piller – en underanvänd metod
Nytt preventivmedel – vaccination mot graviditet
Spiral är nu ett alternativ även för den unga kvinnan
Ny behandlingsmetod mot myom
Behandlingar mot ofrivillig barnlöshet
Infertilitet hos män
Kvinnors upplevelser av fosterdiagnostik – Påverkar ultraljusscreening med riskbedömning för Downs syndrom i tidig graviditet kvinnors oro för det väntade barnet, och hur uppfattas och tolkas information om risk?
Forskarna är bland andra:
Lena Marions, läkare, medicine doktor, institutionen för kvinnors och barns hälsa
Gabriel Fried, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa
Ulla Waldenström, professor vid institutionen för omvårdnad
Susanne Georgsson Öhman, barnmorska, doktorand vid institutionen för omvårdnad
Ulrik Kvist, docent, universitetslektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa
För anmälan kontakta pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
När puberteten inträder beror på en mängd faktorer så som miljö, fysiologi och genetik, men exakt hur dessa samspelar är ännu okänt. Varför puberteten startar i yngre åldrar idag är också okänt, men forskarna tror att det kan bero på olika miljöfaktorer. PIONEER består av tolv forskargrupper som alla syftar till att lösa gåtan med olika infallsvinklar. Flertalet av forskargrupperna är engagerade i teorin om att ökat kaloriintag har en betydande roll, men även hormonliknande ämnen miljön ska undersökas. På institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet studeras i huvudsak om produktionen av manliga och kvinnliga könshormoner är större i djur som är övergödda jämfört med undernärda.
– Det är viktigt att få veta orsaken till detta problem då tidigare pubertetsstart drabbar stora delar av befolkningen och på lång sikt kan leda till förändrat reproduktionsmönster. Man har också visat att flickor med tidig pubertet påverkas av detta på ett sätt som kan inverka på deras framtid både socialt och ekonomiskt. En för tidig pubertet kan även tänkas bero på yttre faktorer i miljön. Det är då viktigt att identifiera dessa för att kunna vidta åtgärder, säger Olle Söder, vice koordinator för PIONEER och professor vid Karolinska Institutet.
För mer information kontakta: Olle Söder, vice koordinator PIONEER, professor vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet. Telefon: 08-517 751 24. E-post: Olle.Soder@kbh.ki.se
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Millennium Ecosystem Assessment (MA) visar att ekosystemens tillstånd – och därmed deras förmåga att producera naturresurser och så kallade ekosystemtjänster – blivit allt sämre de senaste 50 åren. Men enligt MA:s framtidsscenarion skulle den negativa trenden kunna vändas.
– Vi måste bli mycket bättre på att stödja lokala initiativ. Där finns kunskap som övergripande forskningsprogram missar. Det gäller lantbrukare på Papua Nya Guinea likaväl som fågelskådare i Kristianstads Vattenrike och kolonilottsinnehavare i Stockholm, säger Thomas Hahn, från Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM) vid Stockholms universitet. CTM har koordinerat de två svenska MA-studierna, i Stockholms urbana grönområden och våtmarkslandskapet Kristianstads Vattenrike.
– Miljöfrågan måste dessutom kopplas till samhällsutvecklingen i stort. Fungerande ekosystem är en förutsättning för mänsklig välfärd, fortsätter Thomas Hahn.
MA-studien fokuserar på så kallade ekosystemtjänster, de gratistjänster naturen gör som är till nytta för människan. Resultat visar att cirka 60 % av de undersökta tjänsterna håller på att förstöras eller utnyttjas på ett ohållbart sätt, till exempel havets förmåga att producera fisk, luft- och vattenrening, pollinering av grödor och ekosystemens förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer. Ekosystemens tillstånd världen över är så pass kraftigt försämrat att det kan få stora konsekvenser för uppfyllandet av FN:s Millennniemål, som antogs 2001 för att bland annat halvera fattigdomen i världen och trygga tillgången till rent dricksvatten.
MA visar också att ekosystem sällan reagerar gradvis på successiva miljöförändringar. Ett ekosystem kan ofta verka opåverkat tills en störning får systemet att ”flippa” över till ett oönskat tillstånd när vissa tröskelnivåer passeras. En klar sjö kan då plötsligt övergå till ett grumligt tillstånd med bottendöd, gräsmarker förvandlas till buskiga ökenlandskap och korallrev bli övervuxna av alger. Sådana ekosystemskiften kan vara nästan oåterkalleliga och hårt drabba de näringar och samhällen som är beroende av de resurser och ekosystemtjänster som går förlorade.
Detta är MA:
*Global kartläggning av kunskapen om världens ekosystem – deras tillstånd, deras betydelse för global utveckling, och möjliga sätt att rädda dem
*Ett samarbete mellan FN-organ, myndigheter, frivilligorganisationer, ledande forskningsinstitutioner och näringslivet
*Över 1 300 ledande forskare och andra experter från 95 länder har deltagit sedan starten i juni 2001
– Millennium Ecosystem Assessment fyller ett globalt kunskapsglapp. Endast genom att förstå miljön och hur den fungerar kan vi ta de nödvändiga besluten för att skydda den och bygga en hållbar framtid, säger FN:s generalsekreterare Kofi Annan i ett uttalande.
MER INFO: http://www.maweb.org/ (MA:s officiella hemsida)
http://newsroom.wri.org/ (Ta en förhandstitt på MA-rapporterna)
http://albaeco.com/pressmeddelanden/ma.htm (Mer om MA i Sverige och pressbilder)
KONTAKT: Fredrik Moberg, Albaeco, 08-611 32 10/0708-66 26 80, fredrik@albaeco.com
Cajsa Martinsson, CTM, 08-16 36 65, cajsa@ctm.su.se
Maria Erlandsson, Stockholms universitet, 08-16 39 53, maria.erlandsson@eks.su.se
Förlossningsvård är idag uppdelad i två nivåer; vård av kvinnor med normal graviditet och förlossning, och vård av kvinnor med ökade risker eller faktiska komplikationer. Statistiskt sett har riskgruppen ökat. Tack vare ökad kunskap och förbättrade behandlingsmetoder kan idag även kvinnor med allvarliga sjukdomar föda friska barn. Det gäller till exempel kvinnor med diabetes, med svåra hjärtfel och organtransplanterade kvinnor. Ett annat faktum är att antalet ingrepp som igångsättning av värkarbete och förlossning med sugklocka eller kejsarsnitt har ökat. Dessutom har begreppet normal graviditet och förlossning successivt snävats in och färre kvinnor har definitionsmässigt en normal graviditet och förlossning.
Kvinnor som går igenom en riskgraviditet är både utsatta och sårbara. Känslomässigt är de mer ångestfyllda och oroliga än andra blivande mammor. De har lägre självkänsla och misslyckandekänslor kan dominera. De sätter barnet i centrum och trycker under de egna behoven.
– Många av dessa kvinnor tvivlar på den egna förmågan och överlämnar gärna sig själva till medicinsk-teknisk övervakning och behandling. Samtidigt har de ökat behov av mänskligt stöd, inte minst från hälso- och sjukvårdspersonal, säger universitetslektor Marie Berg som studerat hur barnmorskor på bästa sätt kan vårda den här patientgruppen.
Hennes studie visar att barnmorskans vårdande består av tre centrala delar. Den första viktiga delen är relationen som utvecklas mellan barnmorskan och kvinnan. Varje kvinna har en egen värdighet som ska bevaras. Vid komplikationer och ökade risker ökar antalet vårdkontakter och åtgärder. Kvinnors egna berättelser visar att de ibland känner sig överkörda och till och med kränkta. Nyckelord i den värdighetsbevarande vårdrelationen är ömsesidighet, tillit, en pågående dialog, kontinuerlig närvaro och delat ansvarstagande.
För det andra ska barnmorskan ha mycket god teoretisk och praktisk kunskap som är djupt förankrad i henne själv. Här är självkännedom och reflektion med andra kollegor viktigt. För det tredje har barnmorskan ett ansvar att se till att det blir en bra balans mellan ett normaliserande vårdperspektiv och ett biomedicinskt perspektiv så att den normala processen främjas med minimerande av olika ingrepp. Inte minst är det viktigt att stödja och stärka kvinnan och mannen så att de kan växa in i föräldraskapet, men även kvinnans förmåga att faktiskt kunna föda på ett normalt sätt trots komplikation och ökade risker. Den utvecklade vårdmodellen benämns genuint vårdande av det genuina där ordet genuin uttrycker att det finns något genuint och äkta hos varje kvinna som ska stödjas och stärkas, liksom att barnmorskans kunskap ska vara genuin och väl förankrad.
- Resultatet är viktigt. Det visar att barnmorskan vid vård av kvinnor med risker inte har en marginaliserad roll vid sidan av ansvarig läkare, utan har eget ansvarsområde. Läkare och barnmorskor står för olika perspektiv i vården, det naturliga respektive och det biomedicinska. En god balans ger förutsättning för bästa tänkbara vård av denna viktiga patientgrupp. Kunskapen är också viktig i utvecklingen av förlossningsvård, säger Marie Berg.
Resultaten är publicerade i den amerikanska tidskriften The Journal of Perinatal Education.
För mer information kontakta:
universitetslektor Marie Berg, telefon: 0737-32 25 27, 031-773 60 84, 031-343 57 25, e-post: marie.berg@fhs.gu.se
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för omvårdnad
Tidskrift: The Journal of Perinatal Education, Vol. 14, No. 1:9-21, 2005
Artikelns titel: A Midwifery Model of Care for Childbearing Women at High Risk: genuine Caring in Caring for the Genuine
Författare: Marie Berg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kvävegödsling av skogsmark har pågått sedan 1960-talet i syfte att höja virkesproduktionen. Sedan 1980-talet har åtgärden minskat i omfattning från ca 200 000 hektar till dagens ca 25 000 hektar per år, bland annat sedan Skogsstyrelsen 1991 skärpte kraven på vilka bestånd som får gödslas. Den nya rapporten visar att skogsgödsling påverkar mykorrhizasvamparna.
– På kort sikt minskar gödslingen antalet fruktkroppar hos vissa mykorrhizasvampar. Dessutom förändras artsammansättningen – det blir bland annat färre spindlingar och fler riskor, säger Lars Högbom, forskare på Skogforsk.
Men effekten är övergående.
– Efter 15 år har mykorrhizasamhället återgått till det normala. Effekten är alltså begränsad, särskilt om man jämför med en slutavverkning som är en flaskhals för svamparnas överlevnad.
Lars Högbom anser att diskussionen om skogsgödsling bör sättas in i ett större sammanhang:
– Gödsling är en investering i skogar som under alla omständigheter ska slutavverkas. Det viktiga är att gödsla rätt sorts skogar och följa rekommendationerna. Då är risken mindre för att hänsynskrävande svampar drabbas.
Fakta om mykorrhiza
– Mykorrhiza är en symbios – ett livsviktigt samarbete – mellan träd och svamp. Svampen tillgodoser trädens behov av näring, medan träden producerar kol som svampen behöver.
– I Sverige finns 1100 svamparter som kan bilda den vanligaste sorten av mykorrhiza. Av dessa är 191 arter rödlistade varav ett 60-tal är knutna till barrskog på kalkrik berggrund i Svealand och Norrland.
Kontaktinformation
Kontakt:
Lars Högbom, Skogforsk. Tel: 018-18 85 49, 070-517 85 46.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018- 18 85 76, 070-630 68 67.
Svenska folket dricker nu mer öl, vin och sprit än på 100 år. Mer kontinentala vanor och slopade införselrestriktioner har bidragit till en ökad konsumtion, och den föreslagna sänkningen av alkoholskatten kan ge ytterligare skjuts åt den utvecklingen.
Docent Preben Bendtsen och hans forskargrupp inom alkoholskadeprevention bedriver flera studier kring tidig prevention och kartläggning av alkoholvanor. Forskningen finansieras bland annat med stöd av en privat donation till minne av sjuksköterskan Ester Johansson, som i sitt testamente angivit att hennes arv skulle tillföras alkoholforskningen.
Ett av projekten, Tidig intervention för riskfylld alkoholkonsumtion hos patienter inom primärvården, redovisas nu i en doktorsavhandling av Kjell Johansson som bygger på enkätundersökningar och fokusgruppsintervjuer bland patienter och personal i primärvården i Östergötland.
Resultaten visar att förebyggande åtgärder inte har tillräckligt utrymme i vårdcentralernas rutiner – trots att det föreskrivs i vårdlagen. Läkarna tvekar att screena för riskfylld konsumtion om det inte finns medicinska symtom, och sjuksköterskorna frågar mycket sällan patienterna om deras alkoholvanor om det inte finns en tydlig anledning. Av cirka 4 000 patienter som svarat på enkäten med frågor om livsstilsrådgivning hade 4,7 procent fått råd om alkohol, 8,8 procent om tobak, 13,3 procent om kost och 16,3 procent om motion.
– Det ställs stora förhoppningar till primärvården när det gäller alkoholprevention, och vi möter ingen ovilja bland personalen inför detta. Men när det ska omsättas i praktiken, så prioriteras sjukvård, säger Kjell Johansson.
Bakgrunden är en hög arbetsbelastning och en otydlighet om vilka patientgrupper som i första hand bör erbjudas screening och rådgivning.
I stället för en allmän screening föreslås i avhandlingen en medelväg med ett antal patientgrupper lämpliga för screening. En modell testades vid två vårdcentraler i Linköping. Deltagarna fick ett formulär med frågor om alkoholvanor och varför man sökt vård. Det visade sig att flest personer med riskfylld alkoholkonsumtion fanns bland dem som sökte för lungbesvär och psykiska problem. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda varför det behövs ytterligare forskning kring vilka grupper som bör väljas ut.
Kjell Johansson försvarar sin doktorsavhandling Towards a new strategy for systematic screening for hazardous and harmful alcohol consumption in primary health care fredag 1 april 2005 kl 9.00. Disputationen äger rum i aulan, Hälsans hus, ingång 16, Universitetssjukhuset, Linköping. Opponent är professor Anders Romelsjö, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Kjell Johansson nås på 013-221017, kjell.johansson@ihs.liu.se
Preben Bendtsen (handledare) nås på 013-224615, preben.bendtsen@ihs.liu.se
Tillsammans med Agnieszka Chacinska från Freiburgs universitet i Tyskland är Maria Lind från Uppsala universitet försteförfattare på artikeln i Cell.
– Det är högsta drömmen att vara försteförfattare i Cell, säger Maria Lind.
Hennes och Agnieszka Chacinskas studie visar hur TIM23-komplexet fungerar, vilket hittills har varit okänt. TIM23-komplexet styr transporten av protein till mitokondrien i cellen.
Resultaten visar att TIM23-komplexet är mycket komplicerat. Det kan transportera proteiner trots att det finns en spänning mellan komplexets båda sidor.
– Komplexet öppnar bara en kanal när proteinet kommer, för att inte förstöra den negativa respektive positiva laddningen på vardera sidan om komplexet, berättar Maria Lind.
Spänningen som skillnaden i laddning ger upphov till är viktig att upprätthålla när mitokondrien ska producera energi.
TIM23-komplexet kan också ändra form beroende på vart proteinet ska transporteras. På så sätt kan samma komplex transportera proteiner till olika slutdestinationer.
Maria Lind och Agnieszka Chacinska har också identifierat ett nytt protein, Tim21, som deltar i proteintransporterna.
Defekter hos mitokondrierna ger upphov till ett hundratal sjukdomar, bland annat Huntingtons sjukdom, Mohr-Tranebjaerg syndrom, Parkinsons sjukdom och Alzheimer.
– Vi behöver mer kunskap om mitokondrierna om vi ska kunna förstå dessa sjukdomar, säger Maria Lind.
Studien har gjorts på jäst, som ofta används som modellorganism av forskare eftersom den är en av de enklare organismer som har mitokondrier.
– Men mitokondrier fungerar likadant i alla organismer, och det är mycket hos jästens cell som liknar människans celler, säger Maria Lind.
Kontaktinformation
Maria Lind, avdelningen för jämförande fysiologi, Ebc, tel: 018-471 28 11, e-post: maria.lind@ebc.uu.se
