Arrangemanget, som äger rum måndagen den 4 april, innebär att cirka 80 elever från Kiruna i norr till Malmö i söder får känna på livet som HHS-student. Dagen inkluderar bl.a. föreläsningar med två av högskolans mest populära forskare, en lunchsittning i typisk studentkårsanda, personliga träffar med ”inflyttade” HHS-studenter och mycket mer. Hela arrangemanget, inklusive resan, är kostnadsfri för de medverkande eleverna.
Dagen syftar till att öka den geografiska spridningen bland de studenter som antas till HHS:s civilekonomprogram. Därför kommer Handelshögskolans rektor, Lars Bergman, under dagen att informera om vad civilekonomprogrammet innebär.
– Med det här arrangemanget vill vi visa att Handelshögskolan önskar rekrytera de allra duktigaste studenterna, oavsett deras geografiska, etniska eller sociala bakgrund, säger Lars Bergman. En breddad rekryteringsbas är något som såväl HHS som de blivande studenterna tjänar stort på.
Gymnasieeleverna har valts ut bland många sökande, främst baserat på hemort och betygssnitt.
– Vi har velat ha en så stor geografisk spridning bland eleverna som möjligt, men har också tagit stor hänsyn till det betygssnitt eleverna har, säger Anders Jörnsköld, projektansvarig för ”Olika Barn Leka Bäst”. Det är trots allt så att våra antagningskrav är mycket höga och vi vill förstås att de deltagande eleverna också ska ha en chans att bli HHS-studenter ”på riktigt” senare.
Kontaktinformation
För frågor om eller besök av arrangemanget, vänligen kontakta:
Anders Jörnsköld, projektansvarig, ”Olika barn leka bäst”
Tel: 0702-23 63 13
E-post: 19428@student.hhs.se
Christina Lindahl Zander, antagningchef, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 90 22
E-post: christina.zander@hhs.se
Det visar Gunlög Sundberg i sin avhandling i nordiska språk, Stockholms universitet. Hon har undersökt videoinspelade intervjuer med fjorton kvinnliga akademiker med utländsk bakgrund. Studien fokuserar på intervjufrågor om den arbetssökandes starka och svaga sidor, liksom vad som präglat henne. Syftet är att få kunskap om hur rekryterare och arbetssökande i dessa frågor tillsammans bygger upp bilden av den arbetssökande, och hur båda parter arbetar för gemensam förståelse när man inte delar språklig och kulturell bakgrund. Förutom denna så kallade språkliga och kulturella asymmetri, finns en institutionell asymmetri, nämligen att rekryteraren i kraft av sin position har ett övertag.
Resultatet visar att det gemensamma arbetet för förståelse styrs av en vedertagen, och därmed kulturell, mall för hur en anställningsintervju brukar gå till och vilka svar som förväntas på de frågor som ställs. Rekryteraren omformulerar därvid ofta de arbetssökandes svar. För vissa arbetssökande är vad som förväntas kulturellt fördolt och deras samtalsstil krockar med rekryterarens.
Den asymmetriska situationen kan ses som såväl en begränsning som en resurs. För många arbetssökande är denna västerländska samtalsgenre okänd och samarbetet kan ses som en hjälp, men frågan är hur sann bilden av den arbetssökande då blir. För rekryteraren handlar det om att gå en balansgång mellan att behandla alla lika och att samtidigt se till vars och ens unika kompetens, vilket är intressant ur ett mångfaldsperspektiv.
Doktorsavhandlingens titel: Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare
Gunlög Sundberg kan nås på tfn 08-16 43 20, e-post: gunlog.sundberg@nordiska.su.se (Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
I avhandlingen presenteras numeriska beräkningar av elektroniska egenskaper hos metalliska kvantprickar. Beräkningarna baseras på kvantmekanik, där olika metoder används för att lösa det komplicerade problemet med att beskriva ett system med ett stort antal växelverkande partiklar. Resultaten från beräkningarna jämförs med olika experimentella mätningar från sveptunnelspektroskopi och fotoemissionsspektroskopi. Dessutom studeras kemisk reaktivitet. Speciellt studeras hur storleken på kvantpricken påverkar reaktiviteten. Resultaten visar att den resulterande reaktiviteten är intimt kopplad till kvantprickens elektronstruktur, vilken kan styras genom de olika storleksparametrarna. Studien har stor relevans inom området nanokatalys, där katalytiska egenskaper hos adsorberade nanopartiklar studeras intensivt.
Vanja Lindberg är uppvuxen i Emmaboda, men bor sedan ett antal år i Växjö. Hon började med att studera matematik och fysik på dåvarande Högskolan i Växjö och tog 1998 magisterexamen i tillämpad matematik. År 2000 anställdes Vanja som doktorand i teoretisk fysik vid Växjö universitet och hon tog sin licentiatexamen 2002. Hennes avhandlingsarbete har skett i nära samarbete med forskare från Göteborgs universitet och Helsingfors tekniska högskola.
Avhandlingen ”Electronic Structure and Reactivity of Adsorbed Metallic Quantum Dots” försvaras den 1 april kl. 10.15 i sal D1136, Vejdes plats 6 på Växjö universitet. Opponent är professor Simon Crampin, University of Bath.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Vanja Lindberg 0470-70 87 24 eller e-post: Vanja.Lindberg@msi.vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
OBS! Resultaten får ej publiceras/sändas före 30 mars (Embargo av MA)
Millennium Ecosystem Assessment är en unik kartläggning där forskare över hela världen undersökt ekosystemens tillstånd och deras betydelse för samhälle och ekonomi.
Nu presenterar vi resultaten och visar också var kunskapen finns för att rädda ekosystemen.
Välkommen till pressträff på Stockholms universitet.
NÄR: Onsdag 30 mars, 2005, kl. 11.00 – 12.30 (Lunchmacka och kaffe för den som anmält sig)
VAR: Aula Magna, Frescati (seminarierum Spelbomskan, plan 7)
VILKA: Thomas Hahn, Jakob Lundberg och Lisen Schultz, svenska MA-forskare från Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM), Stockholms universitet.
INFORMA- http://www.millenniumassessment.org
TION: http://newsroom.wri.org/ (Ta en förhandstitt på MA-rapporterna)
http://albaeco.com/pressmeddelanden/ma.htm (Mer om MA i Sverige och pressbilder)
ANMÄLAN
/KONTAKT: Fredrik Moberg, Albaeco,tfn 08-611 32 10, mobil 0708-66 26 80, fredrik@albaeco.com
Cajsa Martinsson, CTM, tfn 08-16 36 65, cajsa@ctm.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91 maria.erlandsson@eks.su.se
Antagning till universitet och högskola i Sverige har traditionellt varit centraliserad via betyg och högskoleprov. Under de senaste årtiondena har dock lärosätena haft rätt att anta ett begränsat antal studenter genom särskilt urval. 1993 infördes individuell antagning på tandläkarutbildningen på Karolinska Institutet.
En ny avhandling från Karolinska Institutet har utvärderat den särskilda antagningen på tandläkarutbildningen. Studenterna som antagits via uppsats och intervju visade bättre studieresultat, högre motivationsgrad samt bättre professionell kompetens som blivande tandläkare jämfört med studenter antagna på traditionellt vis. Både studenter och lärare är mycket positiva till det individuella antagningsförfarandet.
– Individuell antagning bör övervägas till de utbildningar där den färdigutbildade kommer att ha ”beroendeförhållande” till sina patienter, klienter, elever eller liknande till exempel lärare, läkare, tandläkare, annan vårdpersonal och kanske också inom socialtjänsten, säger Karin Röding, doktorand vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik(LIME), Karolinska Institutet.
Avhandling: University admission based on tests and interviews: Implementation and assessment
Disputation: äger rum fredagen den 8 april klockan 09:00 i föreläsningssal 4U, plan 4, Odontologiska institutionen, Alfred Nobels allé 8, Huddinge
Författare: Karin Röding, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik, LIME, Karolinska Institutet.
E-post: karin.roding@educult.ministry.se
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-244-6/
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Miljön i livmodern hos allergiska mammor tros påverka barnets immunförsvar. Celler från navelsträngsblod hos nyfödda till allergiska mammor visade sig reagerade sämre på mikrobiella stimuli än celler från nyfödda till icke-allergiska mammor.
– Det kan vara viktigt att känna till att barnen till allergiska mammor har sämre förmåga redan när de föds. Kanske kan man då i framtiden vidta åtgärder preventivt i ett tidigare skede, säger Ulrika Holmlund, nydisputerad vid enheten för klinisk allergi, institutionen för medicin, Karolinska Institutet.
Hon och hennes kollegor har även sett att allergiska mammors immunförsvar påverkas annorlunda under en graviditet jämfört med icke-allergiska mammor.
– Vissa markörer för immunförsvaret aktiveras under graviditeten hos alla kvinnor, men allergiska kvinnors immunförsvar verkar aktiveras mera. Det kan tyda på en felreglering av immunförsvaret, säger Ulrika Holmlund.
Avhandlingen innehåller också studier som för första gången visar att moderkakan uttrycker en viss typ av receptorer som tros vara viktiga i kroppens försvar mot infektioner. När en gravid kvinna drabbas av en bakteriell infektion tror man att dessa receptorer aktiveras och ämnen utsöndras från cellerna i moderkakan som kan aktivera ett mer specifikt immunförsvar mot bakterierna.
– Ju mer vi vet om moderkakans kapacitet att försvara sig och barnet mot infektioner, ju lättare kan vi i framtiden bekämpa infektioner och förhindra att de exempelvis framkallar missfall. Man vet långt ifrån allt om dessa receptorer, men i djurförsök har de visat sig vara mycket viktiga i det tidiga försvaret mot infektioner säger Ulrika Holmlund.
Avhandlingens titel:
Influence of maternal allergy on the intra uterine environment and on immune functions of the neonate
Författare:
Ulrika Holmlund, enheten för klinisk allergiforskning, institutionen för medicin, Karolinska Institutet. Tel: 070-7692609, e-post: ulrika.holmlund@medks.ki.se
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-276-4/
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Ischemi, syrebrist, i centrala nervsystemet är mycket allvarligt och kan få stora konsekvenser för individen. Det är därför viktigt att kartlägga vad som egentligen händer i hjärnan vid för låga halter av syre. I en ny avhandling från Karolinska Institutet har man använt sig av olika skademodeller på råtta för att studera förloppet. Avhandlingen har visat att tre timmar efter en ischemisk skada är den tidpunkt då förändringarna är sådana att cellerna antingen dör eller återhämtar sig. Avhandlingen har också visat att stamceller vandrar till skadan och att cellerna ökar i antal i skadeområdet hos råttor som behandlats med fluoxetin. Fluoxetin hämmar cellernas återupptag av serotonin och används idag vid behandling av depressioner. Med hjälp av nanopartiklar och magnetkamera (magnetic resonance imaging; MRI) är det möjligt att spåra stamceller i levande organismer. Detta visas också i avhandlingen.
– Jag hoppas att resultaten kan leda till att hitta effektiva behandlingsformer, för att på så sätt hjälpa patienter med CNS-skada till snabbare återhämtning och därmed bättre livskvalitet, säger Benita Andersson, doktorand på Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Avhandling:
Cell damage and tissue repair in the central nervous system: Electron microscopy study of neuronal death and cell replacement
Disputation:
äger rum torsdagen den 31 mars klockan 09:00 i Kugelbergsalen, Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Författare:
Benita Andersson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
E-post: Benita.Andersson@cns.ki.se
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-272-1/
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Kroppen är nära och konkret och något som vi normalt inte behöver tänka på. Den finns med som en bakgrund i vårt medvetande medan fokus för vår uppmärksamhet är riktat mot omvärlden. Kroppen finns men vi tänker oftast inte på den. Det är detta för-givet-tagna som utmärker vårt normala kroppsliga tillstånd. Även en liten förändring, som till exempel en stukad fot innebär att kroppen kommer i fokus och framträder för oss. Vad händer då när en människa drabbas av en varaktig och omvälvande kroppslig förändring?
Ingrid Grundén har följt 17 personer med ryggmärgsskada och avhandlingens resultat behandlar dessas erfarenheter och upplevelser av att drabbas och leva med en skada.
Studien visar att deltagarna, första tiden efter skadan, upplever den förlamade delen av kroppen som främmande och ibland som en fiende. De undviker att titta på eller vidröra sin skadade kropp men efter en tid utvecklas en mer positiv attityd. När deltagarna vänder uppmärksamheten mot den skadade kroppen görs detta på grund av att de inte har något annat val, om de vill fortsätta att ta del av livet. Samtidigt lär de känna den förlamade delen av kroppen genom att lyssna på ”nya” och annorlunda signaler från den friska delen. Det innebär att den förlamade kroppen på nytt blir en del av en integrerad helhet.
Att leva med en ryggmärgsskada kräver att man planerar och har tålamod. Man måste också konfronteras med andra människors reaktioner mot den skadade kroppen. För att leva i den nya situationen utvecklas en ambition att ta kontrollen över sitt liv trots det fysiska funktionshindret. Andra personer med ryggmärgsskada är här mycket viktiga. De är förebilder i återskapandeprocessen och en källa till inspiration i vad som utvecklas till en växande medvetenhet och personlig mognad.
Människor med en ryggmärgsskada kan återerövra sin kropp och sitt liv med full värdighet och handikappet hindrar inte deltagarna att leva ett bra liv. Studien visar också att man lär känna den förlamade delen av kroppen genom att lyssna till signaler från den friska delen. Detta unika resultat som inte kunnat återfinnas i tidigare litteratur, kan leda till nya frågeställningar och framtida forskning. Insikterna hur deltagarna lär sig att hantera sin kropp och sitt liv kan utveckla generell kunskap för personer med andra funktionshinder och även för personer utan funktionshinder.
Författare: Ingrid Grundén, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Att återerövra kroppen. En studie av livet efter en ryggmärgsskada.
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Institutionen för pdagogik och didaktik,Göteborgs universitet tel. 044/ 203264, torgny.ottosson@ped.gu.se
Professor Dennis Beach, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet 031/ 7732458 dennis.beach@ped.gu.se
Docent Agneta Siösteen, Institutionen för neurovetenskap, Göteborgs universitet. 031/ 3423356 agneta.siosteen@neuro.gu.se
Disputation: Fredagen den 8 april 2005, kl. 9.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen,
Göteborgs universitet
Opponent: FØrsteamanuensis Gunn Engelsrud, Universitet i Oslo, Norge
Kontaktinformation
Kontakt:ingrid.grunden@ped.gu.se 031/ 7732351, 0702/ 735330
Kontaktallergi och kontakteksem kan orsakas av kemikalier som kommer i nära kontakt med huden. Inom EU är 10-15 % av befolkningen allergisk mot ett eller flera kontaktallergener, det vill säga de ämnen som kan orsaka kontaktallergi. För att undvika att personer blir allergiska är det viktigt att identifiera allergenerna innan de kommer ut i produkter på marknaden. Anna-Malin Nilsson har i sin avhandling bland annat undersökt samband mellan kemisk struktur och allergen aktivitet.
Genom att utgå från det kända kontaktallergenet karvon som finns i bland annat tandkräm, har ett antal modellföreningar med en viss förväntad allergen aktivitet syntetiserats och sedan allergitestats. Den allergena aktivitet som man förväntade sig få vid analys av den kemiska strukturen visade sig inte alls stämma överens med verkligheten. Karvon förväntades vara det starkaste allergenet men var i själva verket det svagaste medan en dien (en förening med två dubbelbindningar) som inte skulle ge allergi alls, visade sig vara ett starkt kontakallergen som till och med kunde inducera allergi efter en enda hudkontakt.
Även en oxim visade sig vara starkt allergiframkallande trots att den inte förväntades ge allergi i samma utsträckning som karvon. Anna-Malin fann i sitt avhandlingsarbete att både dienen och oximen omvandlades i huden genom metabolism till föreningar som kan orsaka allergi. För dienen har hon kunnat identifiera de metaboliska produkter som är de verkliga allergenerna.
Dienen har även analyserats i en databas som har utvecklats som ett alternativ till djurförsök just för att bestämma den kontaktallergena effekten av nya kemikalier. Dienen passerade som en ofarlig kemikalie, vilket visar på vikten av att även inkludera möjlig metabolisk aktivering när nya metoder som baseras på struktur- aktivitetssamband utvecklas.
Anna-Malin Nilsson har också undersökt den allergena effekten av karvon i blandningar med andra kemikalier och funnit att karvons allergiframkallande effekt kan reduceras om den ges tillsammans med icke-allergiframkallande föreningar. Det här fenomenet har debatterats och undersökts sedan 1970-talet då en studie från parfymindustrin visade att den allergiframkallande effekten av vissa parfymallergener helt försvann om dessa blandades tillsammans med vissa andra kemikalier. De observationer som gjordes i den ursprungliga studien har inte tidigare kunnat påvisas av andra oberoende forskare. Det är för tidigt att förklara den observerade minskningen av karvons sensibiliserande effekt, men kan utesluta att det skulle beror på en spädningseffekt eller på en allmän nedreglering av immunförsvaret.
Pressmeddelandet finns även att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2005/annamalin_nilsson.shtml
Anna-Malin Nilsson disputerade den 25 februari 2005 för filosofie doktorsexamen i kemi med inriktning mot läkemedelskemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Mechanistic studies on the contact allergenic effect of terpenoid derivatives. Structure activity relationships, synthesis and predictive testing”.
För mer information, kontakta:
Anna-Malin Nilsson
Institutionen för kemi
Göteborgs Universitet
Telefon: 031-772 3849
E-post: amnil@chem.gu.se
———————————————————————
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Temperaturen begränsar tillväxten hos många växter i kalla områden, medan växter som finns i varmare områden ofta är begränsade av andra faktorer. Därför kommer de typiska fjällväxterna att ersättas av mer värmeälskande och konkurrenskraftigare arter, såsom högväxande örter, buskar och träd. Som ett första steg i denna riktning blir den existerande vegetationen förbuskad av till exempel dvärgbjörken, vilket man redan observerat i arktiska Alaska som under de senaste 30 åren ständigt blivit varmare.
Den svenska fjällvegetationen håller redan på att förbuskas. I Latnjajaure utanför Abisko i norra Sverige fann Annika Jägerbrand att dvärgbjörken ökade naturligt under studieperioden, vilket tyder på att vegetationen redan ändras i den förutspådda riktningen. En vegetationsförändring får stora negativa effekter på många växtgrupper i nordliga områden. Några av de mest hotade arterna är mossor och lavar. Simulerade klimatförändringar visade en kraftig minskning av mossor och lavar, både vad gäller frekvens och mångfald.
Den förstärkta växthuseffekten kommer att få extremt stora effekter på dagens subarktiska arter, ekosystem och ekosystemens funktion och måste därför bemötas med strategier och ekonomisk finansiering för effektminskning och bevarandeåtgärder.
Pressmeddelandet finns också att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2005/annika_jagerbrand.shtml
Annika Jägerbrand disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i växtekologi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Mossekologi i subarktis: fenotypisk variation och effekterna av simulerade klimatförändringar.” Disputationen har ägt rum.
För mer information, kontakta:
Annika Jägerbrand
Botaniska institutionen
Göteborgs universitet
Telefon: 0523-47303
Mobil: 070-3066886
E-post: annika.jagerbrand@botany.gu.se
———————————————————————
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Tack vare de fyra identiska miljöerna kan forskarna upprepa experiment, vilket är nödvändigt för den ekologiska forskningen. Akvarieanläggningen är väl anpassad för att utföra många typer av ekologiska experiment, eftersom forskarna kan reglera ljus, temperatur och vattnets strömhastighet.
De frågeställningar som forskarna planerar att jobba med under den närmaste tiden handlar om vad som styr vandring hos öring, konkurrens mellan abborre och mört, sociala nätverk hos fiskar samt interaktioner mellan den hotade flodpärlmussla och värden för musslans larver, öringen.
Hittills har ämnet biologi vid Karlstads universitet bara kunnat göra
fältstudier, vilket har begränsat forskningen. Ekologi består av både
biologiska observationer i fält och på experimentell verksamhet, vilken kan vara fält- eller labbaserad. Genom att utnyttja akvarieanläggningen kan forskarna kontrollera många variabler i laboratoriemiljö, för att mer
specifikt kunna testa olika frågeställningar. Detta är svårt eller till och
med omöjligt i många fall att åstadkomma i fält. I och med den nybyggda högteknologiska anläggningen finns nu förutsättningar för karlstadsforskarna att bedriva experimentell ekologisk forskning om allt från konkurrens och predation till inverkan av olika fysikaliska variabler på beteende hos fisk och bottendjur.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Larry Greenberg@kau.se tel: 054 – 700 15 43.
Se även http://www.kau.se/forskning/forskdb/index.lasso?to_do=show_researcher&id=874
Den unika Fogelstadkonstellationen, Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, skapade under mellankrigstiden en fristad för kvinnoemancipatoriskt tänkande som visar särorganiseringens betydelse för svensk genuspolitik.
De sparkade igång Fogelstad kvinnlig medborgarskola (1925-1954), ett barfotauniversitet för kvinnor från olika sociala skikt. De startade även den radikala veckotidningen Tidevarvet (1923-1936). De initierade aktioner som Kvinnornas vapenlösa uppror 1935 och fungerade som en tankesmedja där folkhemspolitikens kvinnoaktörer kunde möta ärrade rösträttskämpar i förvissningen att kvinnorna hade en politisk nyckelfunktion.
Vid konferensen diskuteras Fogelstad och dess betydelse i Sverige och internationellt, bland annat uppmärksammas Alexandra Kollontay.
Medverkar gör konstvetare, musikvetare, kulturjournalister och fogelstadforskare så som Ulrika Knutson, Eva Öhrström, Yvonne Hirdman, Hjördis Levin, Valentina Uspenskaya (Ryssland) med flera
Konferensspråk är svenska, undantaget en programpunkt, Fogelstadgruppens internationella relationer, som genomförs på engelska.
När: fredag 8 april klockan 10 00 – 17 15
Var: Södertörns högskola, ”Svarta lådan” (intill aulan, 1 tr ner), Alfred Nobels allé 1, Flemingsberg
Kontaktinformation
Ytterligare information Mari Gerdin, 08-608 42 51, mari.gerdin@sh.se
Se även www.sh.se/shi
Brösttumörer delas grovt upp i elakartade (maligna) och godartade (benigna). Men de kan även delas in på andra sätt, bland annat beroende på kromosomavvikelser eller stabila respektive instabila genom. Tumörer med stabilt genom innebär en bättre prognos för patienten. Tumörer som saknar eller har en kopia av en eller flera kromosomer (aneuploid tumör) anses som mer maligna än andra tumörer.
I en ny avhandling från Karolinska Institutet presenteras dock en aneuploid tumör som har ett stabilt genom, och som därmed är mindre malign. Avhandlingen visar också att olika proteiner uttrycks på olika sätt och i olika grad mellan stabila och instabila tumörer och även mellan olika typer av bröstcancer. På frågan om när det blir möjligt att mäta proteinuttrycket i en tumör och därmed ge patienten en bättre prognos svarar Ulrike Kronenwett, doktorand vid Institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet: – Vi identifierar hela tiden nya proteiner. Jag tror att det kan bli verklighet inom ett till två år.
Avhandling:
Genomic instability, gene expression and prognosis in breast cancer
Författare:
Ulrike Kronenwett, institutionen för onkologi och patologi, Karolinska Institutet.
E-post: ulrike.kronenwett@cck.ki.se
Avhandlingens abstract finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-214-4/
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Att översätta vetenskapliga forskningsresultat till praxis är viktigt för att patienterna ska få så god vård som möjligt. Läkares beslut påverkas av många faktorer, exempelvis patientens vilja att få ett visst läkemedel, läkemedelsföretagen marknadsföring och läkarens egen kunskap om nya rön. Att samtala i grupp tillsammans med andra läkare och experter på området är en effektiv pedagogisk metod för att förbättra kliniska rutiner. Det visar resultaten från en ny avhandling från Karolinska Institutet. Studien genomfördes på 255 patienter med kranskärlssjukdom och deras behandlade läkare; 54 distriktsläkare och 19 specialistläkare. Hälften av distriktsläkarna fick delta i så kallade Caseseminarier, där exempel på behandlingssituationer vid kranskärlssjukdom diskuterades, resten fick enbart en föreläsning och skriftlig information.
– Patienterna till de läkare som deltog i Caseseminarier fick sänkta blodfettsnivåer och åt mer av de läkemedel som rekommenderas enligt vetenskaplig dokumentation. De patienter vars läkare enbart fått föreläsning och skriftlig information om samma sak hade däremot inte sänkt sina blodfettsnivåer. Det visar att gruppsamtal är ett viktigt pedagogiskt hjälpmedel för att översätta vetenskapliga forskningsresultat till praxis, säger Anna Kiessling, nydisputerad vid Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus.
Hon har också visat att metoden är kostnadseffektiv.
– Den låga kostnaden i kombination med den goda effekten borde stimulera till användning av metoden vid kvalitetsförbättring av vården även vid andra stora folksjukdomar, säger Anna Kiessling.
Avhandlingen innehåller även studier som visar att patientens egen upplevelse av sin kognitiva förmåga, det vill säga exempelvis förmåga att minnas, lösa problem och vänja sig vid en ny miljö, har betydelse för hur snabbt man återhämtar sig efter kranskärlssjukdom och om man återgår till arbetet efter sjukdomen.
– Att upplevd mental förmåga påverkar livskvaliteten vid kranskärlssjukdom är tidigare endast sparsamt beskrivet. Vi ska nu göra fler studier för att undersöka betydelsen och förklaringen till dessa fynd, säger Anna Kiessling.
Avhandling:
Quality of care and quality of life in coronary artery disease
Författare:
Anna Kiessling, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus. Tel: 08-6555935, e-post: anna.kiessling@ds.se
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-205-5/
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Anders Walls Stiftelser har i många år samarbetat med Förbundet Unga Forskare som har en rikstäckande verksamhet. Syftet med stipendiet är att stödja ambitiösa och kreativa ungdomar som gjort framstående forskningsinsatser inom det naturvetenskapliga och medicinska området.
Amanda Jabin Gustafsson är doktorand vid institutionen Södersjukhuset och hennes forskning handlar om bakomliggande molekylära mekanismer vid diabetes.
För mer information kontakta: Md. Shahidul Islam, institutionen på Södersjukhuset, Karolinska Institutet, telefon 08-616 39 50, mobil 070-259 34 46, e-post: shaisl@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
– Teknikområdet är prioriterat på ett positivt sätt. Även fördelningen mellan behovsstyrd forskning med finansiering från Vinnova, och teknikvetenskaplig grundforskning som får sina pengar från Vetenskapsrådet känns rimlig och klok, säger KTHs rektor Anders Flodström.
– En positiv överraskning var att propositionen även innehöll en höjning, om än relativt låg, av fakultetsanslaget. Det är ett gott tecken och visar att regeringen uppfattat att det måste finnas en viss balans mellan de fasta forskningsresurserna och de som söks i nationell konkurrens, säger Jan-Eric Sundgren, rektor för Chalmers.
De båda rektorerna finner det märkligt att propositionen överhuvudtaget inte innehåller någon markering av betydelsen av starka allianser mellan svenska universitet, som ger internationellt konkurrenskraftig forskning och utbildning.
– Det finns ingenting i forskningspropositionen som belönar detta, vilket är märkligt med tanke på att alliansen mellan Chalmers och KTH är ett genombrott för svensk forskning. Möjligheten att göra en sån markering på myndighetsnivå finns ju dock fortfarande, säger Jan-Eric Sundgren.
Båda rektorerna hyser en viss oro för att statens satsning på forskningen inte ska få avsedd effekt på lång sikt, trots deras gemensamma uppfattning att propositionen innehåller flera positiva inslag.
– För att statens satsning ska få den effekt som eftersträvas krävs att framtida pris- och löneomräkningar för högskolans kostnader läggs på en sådan nivå att kommande forskningspropositioner inte bara kommer att tjäna syftet att fylla igen hål och få upp forskningens ekonomiska förutsättningar till normal nivå, säger Anders Flodström.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jan-Eric Sundgren:jan-eric.sundgren@rektor.chalmers.se
Anders Flodstörm: rektor@kth.se, 08-790 7001
