Forskarna har studerat genmodifierade möss, som saknar en viss typ av nikotinreceptorer. Dessa möss uppvisade vid fem dagars ålder samma avvikelser som möss som utsatts för nikotin under fostertiden. Deras andning blev mycket oregelbunden, när de utsattes för en måttlig grad av syrebrist. De hade också svårare att vakna upp och hade lägre halter av stresshormon i binjurarna.
När ett barn utsätts för stress reagerar det inte som en vuxen person genom en så kallad kamp- och flyktreaktion. I stället kurar barnet ihop sig med följden att andningen och hjärtfrekvensen minskar. Normalt ska denna reaktion brytas genom att barnet vaknar upp och andningen och hjärtfrekvensen stabiliseras. Men nikotin i blodet förefaller blockera denna reaktion, varvid barnet dör. Vi har också funnit att spädbarn, som hittats livlösa i sängen återhämtar sig i mindre utsträckning om de exponerats för nikotin.
Över 100 barn per år omkom i Sverige i plötslig spädbarnsdöd fram till år 1992, då man började vända på barnen och lägga dem på rygg i stället för på mage. Numera dör cirka 30 spädbarn per år varav de flesta utsatts för nikotin.
– Om alla gravida och ammande kvinnor skulle undvika alla former av nikotinmissbruk, kanske vi nästan kan nå en nollvision när det gäller plötslig spädbarnsdöd, säger professor Hugo Lagercrantz på Karolinska Institutet och barnläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Vissa fall av plötslig spädbarnsdöd kan dock vara svåra att helt förebygga, då det även finns vissa ärtliga faktorer som påverkar. Även extremt för tidigt födda barn är en grupp som drabbas även om dem har sovit på rygg och inte utsatts för nikotin.
Publikation:
G Cohen, J-C Roux, R Grailhe, G Malcolm, J-P Changeux, H Lagercrantz: Perinatal exposure to nicotine causes deficits asscoiated with a loss of nicotinic receptor function.
PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences 102: 3817-3821, 2005
Gary Cohen och Jean-Christophe Roux är gästforskare vid Karolinska Institutet
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Hugo Lagercrantz, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare, särskilt neonatalvård vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Telefon 08-5177 47 00 – Mobil 070-984 52 73 – E-post Hugo.Lagercrantz@kbh.ki.se
Direkt inverkan på individen
Studien undersöker hur den omgivande gruppen påverkar socialbidragstagande i en grupp flyktingar som kom till Sverige i början av 1990-talet. Resultaten visar att antalet personer från det egna ursprungslandet i närmiljön inte har någon betydelse för individens bidragstagande. Däremot har andelen socialbidragstagare i denna grupp en stor direkt inverkan på individen. Sannolikheten att individen mottar socialbidrag ökar med 7 procent i en miljö med 10 procent högre andel bidragstagare.
Likartade effekter för olika grupper
Resultaten visar att effekterna av omgivningen är likartade för olika typer av hushåll. De gäller både ensamstående och sammanboende, med eller utan barn. Omgivningen påverkar även individer som kan förväntas ha en relativt stark ekonomisk ställning, t ex de högutbildade. Bidragstagandet i den omgivande gruppen har effekter på såväl sannolikheten att den enskilde mottar bidrag någon gång under året, som risken för att individen hamnar i ett mer omfattande bidragsberoende.
Tänkbara förklaringar
Det går inte utifrån studien att säga exakt varför omgivningen påverkar den enskilde. Det finns flera tänkbara förklaringar till resultaten. En möjlig förklaring är att det är svårare att få hjälp till självförsörjning om man är omgiven av en grupp människor med svag ekonomisk ställning. En annan möjlighet är att socialbidragstagande upplevs som mer accepterat i en bidragsberoende omgivning. Miljön påverkar i detta fall normer eller preferenser hos den enskilde.
Bakgrund och metod
Undersökningen mäter socialbidragstagande år 2000 bland 22 556 personer som invandrade 1990 och 1991. Valet av undersökningspersoner baseras på att man i denna grupp kan renodla orsakssambandet mellan omgivning och individ. Resultaten förklaras alltså inte av att personer med liknande egenskaper söker sig till samma ställen, eller av att vissa orter medför generellt dåliga förutsättningar för självförsörjning.
Rapport 2005:3 ”Påverkas socialbidragsberoende av omgivningen” är skriven av Peter Fredriksson och Olof Åslund, båda vid IFAU. Studien finns även på engelska: Working paper 2005:8 ”Ethnic enclaves and welfare cultures – quasi-experimental evidence”.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Peter Fredriksson, tel: 018-471 70 84, e-post: peter.fredriksson@ifau.uu.se eller Olof Åslund, tel: 018-471 70 89, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se
Detta framkom vid ett seminarium där hela skogskedjan var representerad. Seminariet ordnades av Forskningsrådet Formas och VINNOVA.
– Deltagarna var överens om att det behövs en kraftfull samordning av forskningen, säger Formas huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse. Kortsiktigt gäller det att skydda det stormfällda virket mot insekter och svamp, lagra det, förädla det och få det accepterat på marknaden.
– Förhoppningsvis går det att undvika kemisk bekämpning. Men om det blir nödvändigt måste konsekvenserna studeras noga, både för naturmiljön och för produkter som exempelvis matförpackningar där det inte får finnas spår av bekämpningsmedlen. En annan fråga är hur miljön och virkeskvaliteten påverkas av att timret vattenlagras.
Det stormfällda virket kan ha dolda skador i form av tryckbrott som ger försämrad hållfasthet. De här skadorna upptäcks inte med dagens sorteringsrutiner i sågverken. Risken är att virke med sämre hållfasthet exporteras och försämrar ryktet för svenska skogsprodukter.
En akut insats som behöver göras är inventering av de stormfällda ytorna. Vilka träd står kvar och vilka har blåst omkull – och varför? Granens stabilitet kan variera på grund av genetisk variation och beroende på olika härkomst och här behövs det mer forskning. Vi bör inte heller missa tillfället att inventera stormens påverkan på vattenkvalitet och insekter.
– En angelägen fråga är också hur stormen påverkar den biologiska mångfalden i de drabbade områdena. Det vore intressant om en del av den stormfällda arealen kunde få status som statliga ”stormreservat” och bli referensytor för forskningen, säger Lisa Sennerby Forsse.
Diskussionen om forskningsbehovet med anledning av stormen kommer att ge avtryck i en nationell forskningsstrategi som regeringen har gett Formas i uppdrag att ta fram. Strategin ska vara färdig den 1 maj.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Forskningssekreterare Jan Svensson, Formas, 08-775 40 51, jan.svensson@formas.se
Vice avdelningschef Lars Wärngård, VINNOVA, 08-473 31 97, lars.warngard@VINNOVA.se
Hon får den ”…för det sätt på vilket hon stuckit hål på den akademiska världens patriarkala meritokratiska uppblåsthet; för att hon obarmhärtigt, med kalla siffror, avslöjat universitetets ständiga gynnande av män, samt för att hon som medicinare givit ett ovärderligt bidrag till synliggörandet av amningskonspirationens härva av myter, floskler och tveksamma forskningsresultat. Till patriarkatets fasa och vår förtjusning har hon dessutom, med vetenskapliga metoder, lett i bevis att städning ur medicinsk synpunkt är onödig.”
Priset, som består av en statyett i form av en gyllene tagg, delas ut lördagen den 5 mars kl. 20. 00 på Café Bojan i Frescati (T-bana Universitetet).
Agnes Wold är docent i mikrobiologi och immunologi vid Sahlgrenska akademin och forskar om tarmflorans effekt på immunsystemet. År 2003 belönades hon med Cancer- och allergifondens miljömedicinska pris. Agnes Wold har under lång tid varit en aktiv debattör i frågor om kvinnors villkor i akademin. I mitten av 1990-talet presenterade hon tillsammans med sin kollega Christine Wennerås en studie som visade att kvinnliga sökande behövde ha dubbelt så höga meriter för att bli bedömda som lika kompetenta som sina manliga medsökande av Medicinska forskningsrådet. Hon är också ordförande i Kvinnliga Akademikers förening. Agnes Wolds feministiska grundsyn präglar hennes forskning och populärvetenskapliga folkbildning om allergiernas orsak. Hon har konsekvent visat hur medicinen underhållit ovetenskapliga myter om städning och amning och därigenom skuldbelagt mödrarna för barnens sjukdomar, något som understött en konservativ ordning där kvinnorna skall ansvara för reproduktionen, medan männen i fred skall få ägna sig åt karriären och politiken.
T.O.R.A är en förening som bildats av kvinnliga forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Föreningens syfte är att varje år första lördagen i mars dela ut priset TORA-Taggen. Priset skall gå till en feministisk forskare vars forskning bedöms irritera den patriarkala ordningen, dvs. vara som en Tagg i Ordningens RumpA. Pristagaren skall vidare identifiera sig själv som kvinna.
År 2004 tilldelades priset Maud Eduards, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Närmare information lämnas av Ulrika Thomsson, ordförande i T.O.R.A, tel. 08-16 30 80, e-post: ulrika.thomsson@statsvet.su.se eller Maria Jansson, informationsansvarig i T.O.R.A, tel. 08-16 26 26, e-post: maria.jansson@statsvet.su.se
– En nödvändig förutsättning för att nå goda resultat genom förbättringsarbetet är att man lyckas stimulera människors tankemönster. Metoder och system är centrala möjliggörare för projektarbetet, men nyckeln till resultatet finns i personers ”mind”.
Martin Andersson har själv deltagit i olika förändringsarbeten i en projektintensiv organisation och studerat utvecklingen under en femårsperiod. I avhandlingen lyfter han fram tre grundläggande typer av förändringar för att nå goda operativa projektresultat: första, andra och tredje ordningens förändringar.
Första ordningens förändringar handlar om att utnyttja organisationens redan existerande metoder och mallar för hur arbetet skall fungera i projekten. Ibland är det dock inte tillräckligt med dessa. Om verksamheten exempelvis expanderat kan man ha ”växt ur” de arbetsmetoder och system som använts tidigare. Det kan då finnas behov av att genomföra andra ordningens förändringar, d.v.s. förändringar av förutsättningarna för projektverksamheten. Det kan exempelvis innebära utbildningar i projektstyrning, nya arbetsrutiner och nya informationssystem.
Det är dock ofta problematiskt att lyckas med denna typ av förändringar. Det är inte ovanligt att organisationer försökt införa manualer och system, som inte kommit till användning på det tänkta sättet. Om man genomför andra ordningens förändringar men inte åstadkommer de resultat som eftersträvas kan problemet ligga i verksamhetens förbättringsmetoder. Nyckeln ligger då i att ändra på sättet som förändringarna genomförs på, vilket kallas tredje ordningens förändringar. Det kan exempelvis innebära att involvera medarbetarna mer under förändringsprocessen för att skapa en större förståelse för vad som ligger bakom förändringen.
I nästa fas kommer Martin att fortsätta att arbeta med förbättringar i projektintensiva organisationer i nära samarbete med näringslivet.
– Samverkan med näringslivet är otroligt viktigt för forskningen, menar Martin. Det som är spännande är att försöka finna mönster i vad som kan förändras, och på vilket sätt det leder till resultat.
Martins avhandling ”Making a Difference: Project Result Improvement in Organizations” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, e-post: efi@hhs.se, eller laddas ned elektroniskt från http://www.hhs.se/im/staff/ima.htm.
Kontaktinformation
Martin Andersson
Institutionen för företagande och ledning, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08 – 736 94 33
Mobil: 070 – 744 22 98
E-post: martin.andersson@hhs.se
Fredagen den 25 februari presenterade Bokpriskommissionen sin slutrapport för kulturministern och därefter för ett pressuppbåd på Rosenbad. Närvarande i församlingen fanns Pamela Schultz Nybacka, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen. Samma dag offentliggjorde hon en forskningsrapport kring läsandet efter bokmomssänkningen. Studien utgör frukten av ett forskningssamarbete mellan Bokpriskommissionen och Företagsekonomiska institutionen och ingår i forskningsprojektet Bookonomy, som handlar om böcker, bokbranschen, bokmarknaden och läsandet.
Momssänkningen har haft en betydande effekt på försäljningen av böcker. Det har varit mindre känt vilka människor som utökat sina bokinköp samt om den ökade försäljningen av böcker har haft någon inverkan på läsandet. Förra kulturminister Marita Ulvskog markerade tidigt att momssänkningen inte skulle ses som ett näringspolitiskt stöd till branschen. Målet är att läsandet skall öka i alla grupper, enligt Bokpriskommissionens direktiv. Det har funnits en kulturpolitisk oro att momssänkningen enbart skulle komma vana läsare till del. Dessa farhågor har nu visats vara obefogade.
Pamela Schultz Nybackas undersökning är utformad på så sätt att den kompletterar Bokpriskommissionens övriga underlag, som främst bygger på statistik. Schultz Nybacka har därför beaktat andra metoder och genomfört ett antal gruppvisa och individuella djupintervjuer samt använt sig av experimentella måleriövningar. Med dessa som utgångspunkt har hon kommit fram till resultat, som inte annars skulle ha kommit till Bokpriskommissionens kännedom.
– Min studie är ett viktigt komplement till annan forskning, eftersom den också väger in sociala aspekter av bokinköp och läsande. Tidigare har man framför allt utgått från enskilda individer eller från olika socio-ekonomiska grupper. Jag vill även försöka förstå hur människor hanterar böcker och läsande sinsemellan, speciellt mot bakgrunden av en reform som momssänkningen. Denna kunskap är viktig, inte minst för att vi i framtiden ska kunna vidareutveckla en konstruktiv kulturpolitik.
I studien visar Schultz Nybacka att:
– priset på en enskild titel spelar liten roll för människors köp av böcker, däremot har priset på böcker som varugrupp en stor betydelse i förhållande till andra varor.
– det finns ingen typisk och entydig bild av de människor, som har köpt fler böcker efter momssänkningen. Det enda som förenar dem är att de i högre grad än andra har gripit tillfället att handla fler böcker till ett lägre pris.
– de vana läsarna som köper fler böcker efter momssänkningen ger emellertid bort fler böcker i present än tidigare. En betydande del av gåvorna går till personer med mindre läsvana än de själva. Gåvoböckerna inhandlas framför allt i bokhandeln.
– samtliga intervjuade har en positiv attityd till momssänkningen, alltså även de personer som själva inte ändrat sina bokinköp och läsande.
Undersökningen väcker frågan om hur framtida kulturpolitiska satsningar på bokläsandet kan vidareutvecklas.
– Om den kulturpolitiska målsättningen är att öka och bredda läsandet av böcker i Sverige, så kan det finnas anledning att göra upp med gamla myter om den typiska läsaren, menar Pamela Schultz Nybacka. Böcker är inte bara en angelägenhet för välutbildade, medelålders kvinnor i storstäderna. Att läsa böcker är inte heller en helt och hållet ensam sysselsättning. Människor rekommenderar böcker till varandra, de lånar och ger bort böcker i present. Förekomsten av många läsecirklar vittnar om att det finns en stark social dimension kring läsandet. Och den glöms ofta bort!
– Det gäller för både kulturpolitiken och bokbranschen att lyfta fram den oerhörda mångfalden i de olika sätten att läsa böcker på. Varje bok tycks höra samman med en särskild lässituation. Om man vill skapa litterär bredd bland läsarna kanske man också bör uppmuntra bredd i själva lässituationerna, resonerar Pamela Schultz Nybacka.
– Vi måste göra plats för nya bilder av läsandet. Nya forskningsmetoder kan hjälpa oss att nå en både djupare och bredare förståelse av kulturvanorna.
För bilder och mer information, kontakta Pamela Schultz Nybacka på tfn 08-16 46 57, 0707-308 310 eller e-post: ps@fek.su.se
Rapporten återfinns i sin helhet på http://www.fek.su.se/current_research/bookonomy
Genetiska förändringar som leder till utbyte av arvsmassa mellan olika kromosomer ger ofta upphov till så kallade fusionsgener där delar av två gener slås samman till en ny gen. Nya rön visar att dessa fusionsgener, som upptäcks i allt fler cancerformer, tycks påskynda tumörutvecklingen. Vanligtvis sker förändringen av en normal cell via en godartad tumörform som sedan den fått ytterligare fel i sin arvsmassa utvecklas till en elakartad tumör som sprider sig i kroppen. Fusionsgener tros kunna påskynda utvecklingen av elakartade tumörer genom att samtidigt påverka flera av cellens olika försvarssystem mot okontrollerad tillväxt.
Fil mag Melker Göransson har i sin avhandling studerat den fusionsgen, FUS-DDIT3, som orsakar fettvävstumören myxoida liposarkom för att förstå vilka system som påverkas och hur detta leder till tumörutveckling. Denna kunskap kan sedan användas för att finna ledtrådar till hur myxoida liposarkom med hjälp av specifika cellgifter skulle kunna botas eller lindras. Idag behandlas patienter som drabbats av tumören med operation och strålbehandling vilket ofta ger en mängd biverkningar. Dessutom kommer sjukdomen ofta tillbaka i en mer aggressiv form en tid efter behandling.
– Vi har funnit att det fusionsprotein som bildas i celler som bär fusionsgenen interagerar och stör flera av de olika system som hindrar okontrollerad tillväxt. Bland annat har vi funnit en direkt koppling mellan fusionsproteinet och det kraftfulla NFkappaB-systemet som är det system som även styr inflammationsreaktionen, säger Melker Göransson.
Forskare har länge misstänkt att det finns ett samband mellan inflammation och tumörutveckling. Ny forskning har visat att just NFkappaB-systemet verkar vara den viktigaste faktorn i denna koppling. Sedan många år finns anti-inflammatoriska mediciner som innehåller den aktiva substansen acetylsalicylsyra som slår mot NFkappaB-systemet. Samtidigt pågår intensiv forskning för att ta fram nya specifika substanser mot inflammatoriska sjukdomar och olika typer av tumörsjukdomar.
– Vi hoppas att kopplingen mellan fusionsproteinet och NFkappaB-systemet ska ligga till grund för utvecklandet av nya terapiformer baserade på specifika läkemedel, med färre biverkningar, mot NFkappaB-systemet för patienter som drabbats av denna elakartade tumörform, säger Melker Göransson.
Avhandlingen är skriven av:
fil mag Melker Göransson, telefon: 031-342 28 85, 031-82 48 70, mobiltelefon: 0737-41 24 25, e-post: melker.goransson@llcr.med.gu.se
Handledare:
professor Pierre Åman, telefon: 031-342 28 42, e-post: pierre.aman@llcr.med.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för patologi
Avhandlingens titel: Functional characterization of the liposarcoma associated fusion oncogene FUS-DDIT3
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Dagens Internet är skapat för en relativt statisk struktur där datorer förblir uppkopplade mot ett och samma nätverk. En användardator som flyttas mellan olika nätverk kommer att tappa den kommunikation som pågår.
För att vidmakthålla kommunikationen när en användare rör sig mellan olika nätverk med sin dator krävs nya lösningar.
En sådan lösning är ett förslag med namnet Mobile IP, som för att fungera riktigt bra dock delvis behöver utökas. Trådlösa uppkopplingar är känsliga för störningar och det kan skapa situationer där Mobile IP inte fungerar särskilt bra.
I doktorsavhandlingen Extended Mobile IP and support for global connectivity in hybrid networks föreslår doktoranden Christer Åhlund en utökning av Mobile IP som möjliggör att flera parallella trådlösa uppkopplingar kan användas och där prestandan i kommunikationen används för att bestämma vilken trådlös uppkoppling som ska användas.
I avhandlingen presenteras också en lösning där datorer som befinner sig inom kommunikationsräckvidd kan kommunicera direkt eller genom att använda en mellanliggande dator om så krävs, så kallade ad hoc-nätverk. På så vis kan en mobil användare med bärbar dator nå en annan dator via ad hoc-nätverket eller genom att använda en accesspunkt för att nå datorn via Internet.
Hanteringen är osynlig för användaren och kräver inte att datorn behöver konfigureras om för att hantera de olika sätten att kommunicera.
Christer Åhlund är född i Örnsköldsvik och i huvudsak uppvuxen i Hallstahammar. Han har läst datateknik vid Mälardalens högskola i Västerås och datavetenskap vid Uppsala universitet.
Christer Åhlund bor numera i Skellefteå och förutom den akademiska karriären har han arbetat som programmerare, systemingenjör och projekledare i industrin.
Kontaktinformation
Upplysningar: Christer Åhlund, tel. 0910-58 53 31, 070-543 37 22, christer.ahlund@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Eventuell pressbild kan beställas via Lena Edenbrink
Folat (folsyra*) är ett B-vitamin som levererar byggstenar till kroppens arvsmassa. Intaget av folat är särskilt viktigt före och under de första graviditetsveckorna, då vitaminet skyddar fostret mot ryggmärgsbråck. Därtill antyder flera studier att folat kan skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, demenssjukdomar samt vissa former av cancer.
Enligt de senaste rekommendationerna bör det dagliga folatintaget vara 400 µg för fertila kvinnor, 500 µg för gravida och ammande och 300 µg för övriga vuxna. Kostundersökningar visar dock att svenskarnas folatintag är betydligt lägre. I USA har man ökat folatintaget genom obligatorisk folsyraberikning i spannmålsprodukter och antalet barn som föds med ryggmärgsbråck har minskat med 19 procent. I dagsläget har 38 länder infört obligatorisk folsyraberikning, men i Sverige och i flera EU-länder utreds för närvarande frågan om folsyraberikning.
En del av Madelene Johanssons doktorsarbete bestod i att ta fram förfinade analysmetoder som ger tillförlitliga resultat även om folathalterna är låga. Dessa metoder användes bland annat för att bestämma folathalten i några utvalda glutenfria produkter ? personer med glutenintolerans får nämligen i sig mindre folat än den genomsnittlige svensken. Glutenfria livsmedel innehåller mindre mängder folat än ?vanliga? livsmedel. Enligt Madelene Johanssons mätningar t.o.m lägre i vissa produkter än vad som anges i de svenska kosttabellerna. Forskargruppen rekommenderar därför att man även berikar glutenfria livsmedel, om folsyra-berikning införs i Sverige.
Madelene Johansson har också undersökt hur väl människor tillgodogör sig folat. En korttidsstudie visade att kroppen tar upp 80 procent av folsyran i folsyraberikat bröd, och 85 procent av folat från jästflingor. Upptaget av folsyra från berikat bröd var dock något lägre än från ett kosttillskott med folsyra. En uppföljande studie där 30 kvinnor åt ett folsyraberikat bröd dagligen i 12 veckor, utan att ändra sin kost i övrigt, bekräftade att folsyra från berikat bröd tas väl upp i kroppen. Ett dagligt folsyraintag på 170 µg var tillräckligt för att höja folatstatusen. Med stöd av de nya resultaten anser Madelene Johansson och hennes kollegor att bröd är ett lämpligt livsmedel för folsyraberikning. Dessutom skulle bättre folatproducerande bagerijäst kunna användas för att på naturlig väg folatberika bröd, då dessa folater absorberas väl i kroppen och redan idag utgör merparten av brödets naturliga folater.
* folsyra är den syntetiska formen av folat
Kontaktinformation
Agronom Madelene Johansson, inst. för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarar fredagen den 4 mars kl. 09.15 sin doktorsavhandling Analytical and nutritional aspects of folate in cereals. Disputationen äger rum på Loftet, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är Dr. Liisa Vahteristo, European food safety authority, Bryssel, Belgien.
Mer information: Madelene Johansson, 018-67 20 70
E-post: Madelene.Johansson@lmv.slu.se
Det forskningsbaserade digitala verktyget för miljöanpassad måltidsplanering utvecklas av Industriell ekologi vid KTH i samarbete med Hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet. Från en lista på cirka 150 livsmedel kommer man att kunna få reda på hur stora utsläppen av växthusgaser blir under produktion och transport för de måltider man tänker tillaga.
Livsmedelsproduktion och transport står för en stor andel av de totala växthusgasutsläppen i samhället men utsläppen skiljer sig mycket åt mellan olika typer av livsmedel.
– Kött ger större utsläpp än bönor, smör mer än olja och grönsaker från växthus mer än de som odlats på friland, men man måste också se på hur mycket man äter av varje livsmedelstyp för att förstå den totala miljöbelastningen, säger Annika Carlsson-Kanyama, projektledare och forskare på KTH.
Tips på hur man minskar miljöpåverkan kommer att ingå. Verktyget kommer i ett senare skede att testas tillsammans med skolelever och hushåll. Uppdraget att ta fram verktyget kommer från Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Kontaktinformation
Annika Carlsson-Kanyama, 0736-37 45 71, annikack@ket.kth.se
Hon har utvecklat metoder för att bestämma tredimensionella atomstrukturer av extremt små kristaller (några miljondels millimeter). Dessa elektronkristallografiska metoder har hon tillämpat på olika oorganiska material, bl.a. kvasikristaller och mikroporösa material. Nu arbetar hon med utveckling av nya porösa material med skräddarsydda egenskaper, med förmåga att filtrera bort vissa föroreningar eller underlätta kemiska processer.
Bakgrunden är att dagens VA-system, där dagvatten forslas bort i rör under jorden och smutsar ner sjöar och floder, idag uppfattas som ineffektivt och oekologiskt. Inom ramen för Mistra-finaniserade forskningsprogrammet Urban Water, som syftar till att utforska framtidens urbana VA-system, har Edgar Villarreal-Gonzalez studerat och utvärderat tre nya, smarta lösningar att tillvarata dagvattnet.
I bostadsområdet Ringdansen i Norrköping har han analyserat möjligheten att installera ett system så att hushållen kan återanvända regnvattnet.
– Genom att återanvända regnvatten, istället för kranvatten, för att tvätta kläder, bilen, vattna gräsmattan etc visade mina undersökningar i Ringdansen att det går det att minska ordinarie vattenförbrukning med upp till 60 procent. Naturligtvis finns en startkostnad i att installera ett helt nytt system, men i längden sparar det både pengar och miljö, berättar Edgar Villarreal-Gonzalez.
I ekostaden Augustenborg i centrala Malmö utvärderade han de gröna tak som finns i området, tak täckta av gräsväxten Sedum för att minska avrinning.
– Mina experiment bekräftar antagandet att mindre regnvatten rinner ner från gröna tak vilket i sin tur minskar vattenflödet i rören. Det är ett antagande som anats men tidigare inte bevisats. Andra fördelar är att taken ser vackra ut och isolerar, hävdar Edgar Villarreal-Gonzalez.
Edgar Villarreal-Gonzalez har även undersökt Augustenborgs öppna dagvattensystem jämte ett annat liknande system i Bäckaslöv våtmark i Växjö. I ett sådant system rinner vattnet bort via kanaler och dammar ovan jord.
– Tack vare avdunstning och kvarhållande effekt minskar dessa system den totala dagvattenvolymen. I Malmö bildar kanalsystemet dessutom ett estetiskt inslag i stadsbilden medan Bäckaslöv våtmark erbjuder rekreation, djurliv och utomhuslaboratorium, summerar Edgar Villarreal-Gonzalez.
Kontaktinformation
Edgar Villarreal-Gonzalez disputerar i teknisk vattenresurslära med avhandlingen ”Beneficial use of stormvater – opportunities for urban renewaland water conservation” den 4 mars kl. 10.15 sal V:C, V-huset, John Ericssons väg 1, LTH. Handledare är professor Lars Bengtsson. För mer information, kontakta Edgar Villarreal-Gonzalez via 046 -2224477 eller Edgar.Villarreal-Gonzalez@tvrl.lth.se eller Lars Bengtsson, Lars.Bengtsson@tvrl.lth.se, 046-2228980
Foto: Edgar Villarreal-Gonzalez i Augustenborg :
Med termen epigenetik avses nedärvbara egenskaper utan att detta direkt involverar arvsmassans DNA sekvens. Epigenetiska tillstånd styr normalt med stor precision när, var och hur arvsanlagen aktiveras eller inaktiveras. Systemet utgör därmed ett sorts cellulärt minne som talar om för cellen varifrån den kommer och hur den ska svara på en viss omgivning under sin utveckling. Om ett epigenetiskt system slås ut experimentell leder detta som regel till att embryot dör.
Under den senaste 10-års perioden har man visat att de flesta, om inte alla cancerceller har epigenetiska rubbningar. Men är denna förlust av det cellulära minnet en konsekvens av cancer eller kan den faktiskt orsaka cancer?
– För första gången kan den sista frågan nu besvaras med ett klart ja!, säger professor Rolf Ohlsson, institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet som tillsammans med professor Andy Feinberg från USA har lett den nya studien som idag publiceras i Science.
Studien fokuseras på Igf2-genen som producerar en tillväxtfaktor. I en rad Nature-artiklar visade professorerna Ohlsson och Feinberg för drygt tio år sedan i konkurrens med varandra att detta arvsanlag är aktivt bara när det nedärvs från pappan. Mammans arvsanlag är inaktivt i normal vävnad, men visades däremot vara aktiverat i nästan hälften av alla undersökta cancerformer. Kunde detta vara en orsak till cancern? Med hjälp av professor Ohlssons tidigare kartläggning av mekanismerna för hur mammans Igf2-anlag hålls inaktivt, har de nu kunnat påvisa en dramatisk ökning av stamceller i tjocktarmens slemhinnevävnad hos möss med en aktiverad Igf2-gen från mamman. En sådan obalans i stamcellspopulationen är vanligtvis inga goda nyheter. De visade också att patienter med tjocktarmscancer och epigenetisk rubbning av Igf2-genen har en dramatisk ökning av sk stamceller i sin normala slemhinnevävnad. I experiment visar forskarna att möss med aktivt Igf2-anlag från mamman, och som dessutom saknar en specifik hämmare för just tjocktarms-stamceller vilket gör dem benägna att få tjocktarmscancer, uppvisade en signifikant ökad frekvens av cancer.
– Vi har dels kunnat slå fast att cancer faktiskt kan initieras genom en epigenetisk mekanism. Dels har vi klarlagt att denna rubbning ger ökad förekomst av stamceller även i normal vävnad, vilket predisponerar för cancer, säger Rolf Ohlsson.
– Dessa resultat kan bana väg för en ny strategi att diagnostisera patienter i riskzonen för tjocktarmscancer. Eftersom epigenetiska, till skillnad från genetiska, rubbningar är reversibla finns det dessutom i förlängningen nya principiella möjligheter att behandla cancerpatienter.
Kontaktinformation
För mer information: Rolf Ohlsson, tel. 018-471 26 60, 0704-25 02 31 eller via e-post Rolf.Ohlsson@ebc.uu.se
I många länder pågår en het debatt i frågan om cannabis ska användas som läkemedel. Cannabisextrakt prövas just nu kliniskt i Storbritannien mot smärta och multipel skleros (MS). Det stora problemet med cannabis är ruseffekten, som är en oacceptabel biverkning. Cannabis effekter i kroppen uppstår genom att substansen aktiverar specifika mottagarmolekyler (s.k. CB-receptorer) som normalt är mottagare för kroppsegna ämnen, bl.a. anandamid. Denna substans lagras inte i kroppen utan produceras bara när den behövs, t.ex. vid någon typ av skada. Anandamids effekter begränsas dock av att substansen snabbt bryts ner i kroppen. Om nedbrytningen kunde förhindras kan mängden anandamid ökas så att effekterna förstärks. Däremot torde de oönskade ruseffekterna utebli eftersom halten av ämnet förblir låg utanför de påverkade områdena. Målsättningen med avhandlingen är därför att identifiera substanser som förhindrar anandamidnedbrytning utan att ha direkta effekter på CB-receptorerna i hjärnan.
I samarbete med en belgisk forskargrupp syntetiserades och karakteriserades ett antal kemiska substanser med förmågan att förhindra inaktiveringen av anandamid. De baseras på en annan kroppsegen molekyl, palmitoyletanolamid, som är släkt med anandamid men saknar effekt på CB-receptorerna. I de två första studierna identifierades flera substanser med förmåga att förhindra antingen upptag eller nedbrytning av anandamid, i en del fall bådadera. Ur dessa arbeten valdes de mest lovande substanserna för vidare studier i odlade celler. I slutänden identifierades palmitoylisopropylamid (PIA), som en substans med möjlig förmåga att förhindra nedbrytning av anandamid utan oönskade effekter på CB receptorerna.
Avhandlingens sista del består av inledande studier om systemiska effekter av PIA. Förhoppningen är att fortsatt forskning kan använda denna substans inte bara för att vidare kartlägga anandamids effekter i kroppen, utan också för att kunna testa om blockad av anandamidnedbrytning utan direkt effekt på CB receptorer är en bra strategi för behandling av smärta och sjukdomar som multipel skleros (MS).
Kent-Olov Jonsson är doktorand vid enheten för farmakologi, tel. 090-785 15 90, epost kentolov.jonsson@pharm.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap, farmakologi och har titeln Pharmacology of palmitoylethanolamide and related compounds.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, by 6E, NUS.
Fakultetsopponent är dr Andrew Rice, Dep. of Anaesthetics, Imperial College, London, UK.
Initiativet har arbetsnamnet ”LifeGene”. Om det förverkligas kan det klassas som ett av de största och mest omfattande medicinska projekten sedan kartläggningen av människans gener, HUGO-projektet. Målet med ”LifeGene” är att kombinera landvinningarna i modern bioteknologi med information om mänskors livsstil. Det behövs ny infrastruktur för att samla information och få ny kunskap om sjukdomars uppkomst och om hur de kan förebyggas, samt förfinade diagnosmetoder och behandlingsmöjligheter. ”LifeGene” är tänkt som en kunskapsbank om våra folksjukdomar, som erbjuder faktaunderlag för forskare, myndigheter och beslutsfattare och i slutändan för enskilda individer. Av intresse är förutom cancer, hjärtsjukdom och diabetes även lindrigare sjukdomar som tär på samhällsekonomin och på det individuella välbefinnandet. Till den senare gruppen hör t.ex. infektioner, astma, allergier och fetma.
”LifeGene” har ett globalt perspektiv. För detaljerad kartläggning och förståelse av sjukdomsmönster i kombination av livsstilfaktorer krävs långtidsuppföljning av stora grupper av friska mänskor. Deltagande förutsätter att man är väl insatt i projektet och är motiverad att följa det under en längre tid. Inget land kan göra detta ensamt. Internationellt ser man på Sverige som en viktig aktör och ett möjligt föregångsland. Sverige har en välutbildnad och motiverad befolkning i folkhälsofrågor, ett välorganiserad befolkningsregister och en enhetlig hälsovård. En pusselbit i planeringen av ”LifeGene” är möjligheten till elektronisk självrapportering av livsstilsinformation och av lindriga sjukdomar som förkylningar och allergier, t.ex. över internet eller via mobiltelefon.
– Sveriges unika infrastruktur ger oss en skyldighet och ett ansvar att initiera och delta i projekt av den här typen säger Per Hall, stf prefekt vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Forskarnas ambition är ett bättre kunskapsunderlag för bedömning av hur vår livsstil påverkar vår hälsa. Idag möts man av motsägelsefulla forskningsbudskap om t.ex. nyttan och riskerna av hormontillskott eller nyttan och riskerna av att dricka ett glas vin om dagen. Bakgrunden är att vi vet för lite och framförallt att vi i dagens läge inte har de förutsättningar som behövs för att kunna genomföra studier som ger klarare och mer individuella svar om hur vi ska bete oss för att uppnå god hälsa och förebygga sjukdomar, påpekar Per Hall.
Projektet ”LifeGene” är inne i ett tidigt planeringsskede. Det internationella forskarsamfundet markerar tydligt Sveriges unika förutsättningar att utveckla ett flaggskepp för svensk folkhälsa och sjukvård, som även skulle få internationellt genomslag för möjligheterna att bättre bemästra vanliga folksjukdomar, vilka är betungande för individen och allt dyrare för samhället.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Hall, professor, stf prefekt för institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) – Tel: 08-524 861 52 – Fax: 08-31 49 75 – E-post: Per.Hall@meb.ki.se
Stater ingår avtal med varandra beträffande fördelningen av själva vattnet som en resurs, sjöfartlig användning av vatten eller utvinning av vattenresurser (fiskbeståndet, mineraler, energi o.s.v.). Internationella vattendrag har även använts som soptipp för avfall från hushåll och industrier. Särskilda bestämmelser mot föroreningar har därför införts i relevanta mellanstatliga avtal.
Katak Malla redogör i sin avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet för utvecklingen av folkrättsliga regler inom detta område. Han visar särskilt att de problem i internationella vattendrag som stater handskas med idag, bl.a. vattenbrist och torka, översvämningar, överkonsumtion av resurser och vattenföroreningar inte beror på otillräckliga folkrättsnormer. Problemet är den bristfälliga tillämpningen av överenskomna avtal. Han belyser också skälen till staternas ovilja att fullgöra sina åtagande, där det stora problemet är staternas uppfattning om konflikten mellan miljöskydd och ekonomisk tillväxt.
Doktorsavhandlingens titel: The Legal Regime of International Watercourses: Progress and Paradigms Regarding Uses and Environmental Protection
Disputationen äger rum fredagen den 25 februari kl. 10.00 i sal B5, Södra huset, Frescati, Stockholms universitet. Opponent är dr Phoebe Okowa, Senior Lecturer, Queen Mary University, London.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida, länken hittar du nederst.
Kontaktinformation
Katak Malla nås på tfn 08-16 13 73,
e-post: katak.malla@juridicum.su.se
