Luleå tekniska universitets populärvetenskapliga föreläsningsserie Populärvetenskap är som vanligt ”indelat” i olika typer av arrangemang – mer traditionella populärvetenskapliga föreläsningar, filosofiska möten och vetenskapssallader.
Det som förenar vårens kvällsföreläsningar är att de på olika sätt handlar om och försöker problematisera begreppet demokrati, ett begrepp som också går igen under vårens två filosofiska möten.
Går det att vara både kommunist och demokrat?
Först ut är Bo Rehnberg, som förutom att vara lärare i retorik vid Luleå tekniska universitet också gjort sig känd som vass satiriker och samhällsanalytiker. Redan nu på tisdag (8 februari) använder Bo Rehnberg George W Bush´s installationstal som ett exempel på hur retoriken kan användas för att främja eller motarbeta demokratin.

I ytterligare tre föreläsningar tar vi sedan upp demokratibegreppet från lite olika synvinklar.
Lars Elenius, fil dr i historia vid Luleå tekniska universitet, föreläser om den kommunistiska drömmen på Nordkalotten, journalisten och författaren Kaa Eneberg berättar om Kirunasvenskarna och Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet, föreläser om Sovjetunionen under Stalin, en tidsperiod som innebar en brutal omvandling av hela Sovjetsamhället.

Vårens filosofiska möten sätter även också de demokratifrågorna under lupp.
Folke Tersman, som är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, tar upp ett av demokratins kärnproblem – förhållandet till politiska rörelser som ifrågasätter det vi uppfattar som ”god demokratisk sed”.
Gustaf Arrhenius, lektor i filosofi vid Stockholms universitet, utvecklar i sin föreläsning sin syn på tanken om demokrati som ett överordnat värde och diskuterar huruvida denna tanke är rimlig eller inte.

Vetenskapssalladerna, som precis som tidigare arrangeras i samarbete med Kulturcentrum Ebeneser i centrala Luleå, tar under våren upp frågor om mobbning, kvalitetsutveckling, föräldrarollen och dofter.
Arne Forsman, fil dr i pedagogik vid Luleå tekniska universitet, tar i sin föreläsning bland annat upp det faktum att ett av skolans största problem är att elever trakasseras av klasskamrater utan att deras lärare reagerar.
Bengt Klefsjö, professor i kvalitetsteknik vid LTU, pratar kvalitet och ställer bland annat frågan om kvalitetsutveckling verkligen är vägen till nöjdare kunder eller något som kan betraktas som kejsarens nya kläder.
Kerstin Nyström, fil lic i omvårdnad, har studerat föräldrars upplevelse av föräldraskapets första år och kan bland annat konstatera att behovet av stöd är stort och att kopplingen mellan en känsla av trygghet och sådant stöd är uppenbar.
Den sista vetenskapssalladen handlar om dofter – och om hur det kommer sig att saker och ting doftar. Att uppleva sin omgivning med luktsinnet är faktiskt en fråga om kemi, ett forskningsområde som belönades med Nobelpriset 2004.
Föreläser gör universitetslektor Mats Lindberg.

Hela programmet, med tider och platser, hittar du på Luleå tekniska universitets hemsida, se länk.

Kontaktinformation
Upplysningar: Projektledare Soy Lundqvist, tel. 0920-49 16 06, 070-527 29 11, soy.lundqvist@ltu.se eller Elisabeth Engren, tel. 0920-49 16 19, elisabeth.engren@ltu.se

Moderator är Ingela Agardh, journalist.

*Evig kärlek och förändrade kärleksrelationer i ett framtidsperspektiv
Christina Florin, professor i historia, Institutet för Framtidsstudier

*Ett rum för råd och tröst.
Veckotidningarnas hjärtespalter från 1940-talet till idag
Gullan Sköld, fil dr i journalistik

*Drömmen om den rätta.
Från singel till förälder
Kristina Engwall, fil dr i historia, Institutet för Framtidsstudier

Kaffepaus

*Kärlek på nätet.
Om en ny social arena – även för unga med utvecklingsstörning
Lotta Löfgren-Mårtenson, fil dr i socialt arbete, Malmö högskola

Plats: Kulturhuset Studio 3 (plan 3)
Tid: Torsdagen den 10 februari, kl 13.30-16.00. Kaffe serveras i pausen.
Anmälan: via e-post fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44 senast 4 februari
Välkommen!

Kontaktinformation
Kontaktperson: Kristina Engwall Institutet för Framtidsstudier 08-402 12 62
Tel: +46 8 402 12 00, Fax: +46 8 24 50 14, E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm, Drottninggatan 33, 2 tr., www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Seth Jonsson vid Ekonomiska institutionens avdelning för logistik har undersökt förhållandet på såväl storföretag som mindre familjeföretag. I studien ingår bland andra Electrolux, AGA, Volvo Bussar, Bilia, Sandvik, Atlas Copco Rock Drills och Wenmec. Till grund för analyserna ligger både fallstudier och enkätundersökningar.

Resultaten pekar på många intressanta förändringar i kölvattnet av e-handelns utbredning. Eftersom inköpsverksamheten omfattar mer än hälften av företagens omsättning och två tredjedelar av produktionskostnaderna finns det stora pengar att tjäna. Ett led i en alltmer automatiserad handel är olika typer av elektroniska marknadsplatser och köpstyrda auktioner över Internet. Kombinatoriska auktioner, där flera kontrakt bjuds ut samtidigt, stärker konkurrenskraften och skapar ett högre värde för köparföretaget. Traditionella affärsförhandlingar där parterna möts öga mot öga kan ersättas av elektroniska förhandlingar inom de områden av sortimentet där varor och tjänster kan specificeras tillräckligt väl.

Samtidigt skapar e-handeln problem genom de aktiviteter och marknadsförändringar som konkurrenterna genomför. För att utnyttja de nya möjligheterna måste olika delar av inköpssortimentet samordnas med olika typer av e-handelsapplikationer, något som brister hos många företag och även i de beslutsmodeller som används. Seth Jonsson lanserar en helt ny beslutsmodell som bättre tar vara på effekterna av internationaliseringen, e-handelsanvändningen och den ökande komplexitet som tillverkningsföretagen möter.

Avhandlingen avfärdar också flera vanföreställningar kring e-handel. Den utbredda uppfattningen att mellanhändernas tid är förbi bekräftas till exempel inte av forskningsresultaten. Tvärtom ökar behovet av nya professionella aktörer som erbjuder e-handelskompetens och specifika lösningar. Däremot minskar behovet av traditionella mellanhänder, eftersom de nya teknikerna gör det möjligt att genomföra en affär direkt med en tillverkande leverantör.

Avhandlingen heter Strategic sourcing in the age of e-business: Prerequisites in manufacturing industries. Disputationen äger rum 4 februari 2005 kl 13.15 i sal Planck, Fysikhuset, Linköpings Universitet Campus Valla. Fakultetsopponent är professor Göran Persson, Norwegian School of Management.

Kontaktinformation
Seth Jonsson kan nås på 070-6421624 eller 013-281511, e-post seth.jonsson@swipnet.se.

De studenter som har antagits till förvaltningsutbildningen har, förutom svensk eller utländsk akademisk grundexamen, goda kunskaper i minst ett vanligt förekommande invandrar- eller minoritetsspråk. Extra kunskaper har alltså varit ett förkunskapskrav, men någon kvotering av antagna har inte ägt rum.

– Stockholms universitet har tidigare fattat beslut om att vi aktivt ska främja mångfald.
Den här utbildningen är ett led i den satsningen. Eftersom vi vet att invandrade akademiker har svårt att komma in på arbetsmarknaden vill vi bidra till att dessa studenter lättare får ett arbete där hela deras kompetens tas tillvara, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.

Den ettåriga förvaltningsutbildningen, som ges i samarbete med Statens kvalitets- och kompetensråd, omfattar även en tio veckor lång praktiktjänstgöring.
Studenterna kommer att erbjudas praktikplats på bland annat Kammarkollegiet, Skatteverket, Premiepensionsmyndigheten, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Polisen, JämO, Riksförsäkringsverket och Integrationsverket.

– Vår förhoppning är att bidra till att öka statens möjlighet att rekrytera medarbetare som motsvarar framtida kvalifikationskrav där språk och kulturkompetens är viktiga delar. Ett viktigt mål med utbildningen är också att ge kunskaper om internationaliseringens betydelse för statsförvaltningen, särskilt med avseende på EU, säger Claes Linde, administrativ chef vid Statsvetenskapliga institutionen.

Utbildningen och dess praktiktjänstgöring innebär ingen garanti om framtida anställning. Rekrytering sker i öppen konkurrens där förtjänst och skicklighet avgör vem som slutligen får arbete.

Vid invigningen idag deltar rektor Kåre Bremer och kommun- och finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg (s).

För ytterligare information:
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71 mobil 0733-669 169
Claes Linde, administrativ chef Statsvetenskapliga institutionen, tfn 08-16 30 89
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 Mobil 070-230 88 91
www.statsvet.su.se

Begravningskapellet har som enda funktion att rama in begravningen. Byggnadstypen hänger samman med de nya kyrkogårdar som från 1800-talets början anlades utanför de växande städerna, men huvudsakligen hör begravningskapellet – med eller utan krematorium – 1900-talet till. Emilie Karlsmo avhandling, Rum för avsked, sätter in begravningskapellet i ett kultur- och kyrkohistoriskt sammanhang. Studien fokuserar byggnaden och rummet, men följer också förändringar i begravningssederna, såsom kremeringen som med tiden blivit allmänt och accepterat bruk. Den diskuterar också frågor som modernitet, sekularisering och förändringen mot ett mångkulturellt samhälle.
– I takt med att alltfler lämnar kyrkan och samhället blir alltmer mångkulturellt blir det viktigare med alternativa platser för begravningsceremonier. Detta är också något som Svenska kyrkan, som med få undantag står som huvudman för kommunernas begravningsverksamhet, har beredskap för. Begravningskapellet och krematoriet är kyrkliga byggnader men ska kunna användas för alla typer av begravningar, säger Emilie Karlsmo.

Sedan tidigare räknas ett antal begravningskapell och deras konstnärliga utsmyckningar till de stora verken i Sveriges konsthistoria, exempelvis Gunnar Asplunds och Sigurd Lewerentz kapell på Skogskyrkogården i Stockholm. Dessa återfinns också i denna avhandling, men huvuddelen av exemplen har valts för att vara representativa i mer allmän bemärkelse. En utgångspunkt har varit att begravningskapellet är ett av det föregående seklets nya offentliga rum, om än med Svenska kyrkan som byggherre.
För 60 år sedan var motiv med unga och gamla människor i pastorala åkerlandskap vanliga. Sådana fanns också i andra rum de här åren, som skolor och Folkets hus. Dagens kapellrum, däremot, har ofta utsmyckningar som går att tolka mera öppet. Utsikter över vatten eller naturmotiv, eller helt nonfigurativa motiv dominerar.
– Textilen är det återkommande konstnärliga medier, säger Emilie Karlsmo.
– Jag har undersökt begravningskapell över hela Sverige, avhandlingen ger därför en delvis annorlunda bild av det svenska 1900-talets offentliga konst och arkitektur.

Bok för recension: Makadams förlag genom tove@makadambok.se

Kontaktinformation
Emilie Karlsmo kan nås på konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, tel. 018-471 3778 eller 0706-18 67 37.

I denna doktorsavhandling (betitlad ”Erövring av skogen. Risritualer bland Pamonafolket på centrala Sulawesi (Indonesien)” analyseras ett antal pregnanta faser av Pamonafolkets förkristna risritualer. Därvid urskiljs två komplimentära ”fertilitetsmodeller”, dels den diskontinuerliga prokreationsmodellen som kännetecknar jordelivet, dels den kontinuerliga regenerationsmodellen som råder i övervärlden (himlen). I ett övergripande perspektiv kan hela Pamonas traditionella risritualcykel ses som ett årligt symboliskt återskapande av ett ursprungligt överflöd. Detta återskapande är baserat på en himmelsk regenerationsmodell, vilken en gång även animerade allt levande på jorden.

Avhandlingen är den första av sitt slag och bygger på ett omfattande empiriskt dataunderlag hämtat från två missionärer tillika etnografer, N. Adriani och A. C. Kruyt från Holländska Reformerta Kyrkan, verksamma i Sulawesis högländer 1882-1941. Främst är det deras trebandsverk ”De Bare´e sprekende Toradjas van Midden-Celebes” (sv. ”De Bare´e-talande Toradja på centrala Celebes”) som används.

Studien lanserar tolkningar av viktiga symboler och symbolkluster som artikuleras i följande faser av risritualcykeln: moandu sala (en ”försoningsrit”), de initiala stadierna av torriscykeln i svedjorna, pelanggo (ritualsekvenser före sådden), mopaho (sådden) och skördeceremonierna. Betydande symboliska temata i ”skapandet av fruktbarhet” under risritualcykeln är symboliska utbyten, divination (spådomskonst), växlande perioder av tal och tystnad, alternativt språkbruk, rituell pragmatism och prognoser eller visioner av önskvärda framtida förhållanden.

Avhandlingens titel: Conquest of the Forest. Rice Rituals among the To Pamona in central Sulawesi(Indonesia)
Avhandlingsförfattare: Bengt Jacobsson , tel. 031-814023(bost.), 031-773 5385(arb.)
e-post:.bengt.jacobsson@zeta.telenordia.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Jos D.M. Platenkamp, Münster
Tid och plats för disputation: Fredagen den 18 februari 2005 kl. 14.00, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken , Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Avhandlingen är ovanlig i sydafrikanska sammanhang eftersom den utgör en av ytterst få analyser som fokuserar exklusiv dessa två befolkningsgrupper och försöker förklara variationen i levnadsstandard där. Variationen i välfärd i målgruppen är starkt präglad av landets utbredda arbetslöshet och legaten från den reservat- och bosättningspolitik som praktiserades av både kolonialmakterna och apartheidregimen. Avhandlingen pekar på tre förhållanden som bekräftar detta. För det första skiljer sej inkomstkällor bland svarta och färgade hushåll i Sydafrika avsevärt åt från vad som är vanligt i övriga Afrika. För det andra är hushållen ofta av hänvisade till en enda inkomstkälla och en enda inkomsttagare, där det sistnämnda kan ha mycket oroväckande konsekvenser i ett land som härjas av både HIV/Aids- och tuberkulosepidemier. Slutligen påverkas också hushållens levnadsstandards markant av deras typ av huvudinkomstkälla.

Under apartheid hänvisades majoriteten av den svarta befolkningen (inte sällan med våld) till att bosätta sej i s.k. ”homelands”. Dessa var ofta landsbygdsområden som inte gick att använda till jordbruk. Uppehållstillstånd i det ”vita” Sydafrika utfärdades bara till svarta som individer och de fick alltså inte lov att ta med sej sina familjer, vilket ofta förde till att kvinnor och barn hänvisades till en marginaliserad existens på landsbygden. I brist på övriga försörjningsmedel blev dessa i många fall helt beroende av att familjemedlemmar sände pengar från annan ort. Bland annat på grund av den skyhöga arbetslösheten i Sydafrika så lever detta skick kvar än idag. Efter att det offentliga pensionssystemet utvidgades till att omfatta även icke-vita i början 90-talet, så har även pensioner blivit en utbredd huvudinkomstkälla i målgruppen.

I avhandlingen klassificeras hushålls huvudinkomstkällor i sju grupper efter den grad av integration i Sydafrikas kärnekonomi som inkomstkällorna reflekterar. Löneinkomst från Sydafrikas ”kärnsektorer” – t.ex. industri, service eller den offentliga sektorn – reflekterar högst grad integration, medan beroende av pensioner eller av överföringar från familjemedlemmar på annan ort visar lägst. Resultaten visar att integration och inkomstnivåer är nära besläktade men också att hushåll med olika inkomstkällor har olika familjestrukturer. I många fall leds hushåll som är beroende av offentliga pensioner eller privata transfereringar av kvinnor och försörjer oproportionerligt stora andelar av icke-sysselsatta, vuxna och barn under 16 år. Även om både privata och offentliga transfereringar ofta utgör låga månadsinkomster i sej själva, så framgår det i avhandlingen att det just på grund av deras stora försörjningsbördor som dessa typer hushåll ofta återfinns bland de allra fattigaste.

Under Thabo Mbekis första sejour som president blev både jordbruksarbete och anställning i privata hem reglerat av minimilöner. Resultaten i avhandlingen stödjer dessa åtgärder, eftersom både hushåll med huvudinkomster från primärnäringar och familjer som försörjs av hembiträden eller trädgårdsmästare också återfinns bland de allra fattigaste.

Tid för disputation: tisdag 1 februari 2005
Plats: Sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Sten Dieden
Avhandlingens titel: ” Income Generation in the African and Coloured Population – Three Essays on the Origins of Household Incomes in South Africa”

För ytterligare information, kontakta Sten Dieden, telefon 031-773 4198, mobil 070- 8 27 18 72, e-post sten.dieden@economics.gu.se

Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

– Det är vi människor som orsakar de flesta miljöproblemen, säger Anna-Lisa Lindén, professor i sociologi vid Lunds universitet där hon leder forskargruppen Miljö och samhälle. Med hjälp av bra tekniska lösningar kan vi åtgärda en del, men det räcker inte. Människor måste också använda den nya tekniken och framförallt miljöanpassa sitt beteende och sin livsstil.

– Miljöpolitiska åtgärder måste vara praktiskt genomförbara och uppfattas som rimliga och rättvisa om de ska få effekt. Det är medborgarna som utför det praktiska arbetet och det är först när de förstår problem och samband som de kan ändra sitt beteende och sin livsstil, fortsätter Anna-Lisa Lindén.

Miljömedvetna medborgare och grön politik är Anna-Lisa Lindéns tredje bok om människors vardagsliv och miljöfrågor. Forskningen har bedrivits tvärvetenskapligt i samarbete med tekniker, ekonomer, geografer, ekologer och medicinare. Boken är indelad i åtta delar, Hållbar utveckling i ett samhällsekonomiskt perspektiv, Miljömedvetna medborgare och grön livsstil, Styrmedel som samhällspolitiskt kommunikationsinstrument, Gröna allianser mellan producenter och konsumenter, Frivilliga överenskommelser som förändringsinstrument, Målgrupper och styrmedel: Energieffektivisering i bostaden, Matens gröna budskap och konsumenternas makt samt Hushållsavfall och kretsloppspolitik.

De två tidigare utgivna böckerna Människa och miljö och Allmänhetens miljöpåverkan behandlar andra aspekter av människors miljöbeteende.
 
Anna-Lisa Lindén har under många år medverkat i beredning och beslut om forskningsanslag, bland annat i forskningsrådet Formas, Naturvårdsverket och VINNOVA, samt som sakkunnig i Finlands Akademi. Hon har även medverkat i regeringsuppdrag kring hållbar utveckling. Boken ges ut av Formas förlag och kostar 148:- kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.

Kontaktinformation
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se 08-775 4008

Anna-Lisa Lindén, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Anna-Lisa.Linden@soc.lu.se 046-222 8834,

Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se , Forskningsrådet Formas, 08-775 4001, 073-656 20 21