– Sverige var först med en lag mot barnaga. Men frågan är om de barn som ändå misshandlas får adekvat hjälp, säger statsvetaren Charlotta Lindell som har följt upp 126 fall av polisanmäld barnmisshandel under fyra års tid.

Misshandelsfallen, allt från örfilar till mordförsök, skedde under en elvaårsperiod i ett polisdistrikt med 159 000 invånare. I hälften av fallen fanns dokumenterade skador, men bara 25 ledde till åtal. Av de 18 förövare som ställdes inför rätta friades tre av brist på bevis, medan fyra dömdes till fängelse. De övriga fick böter eller villkorlig dom.

– Domskälen omges av förmildrande omständigheter. Man tar mer hänsyn till förövaren än till offret, säger Charlotta Lindell.

Bilden av barnens öden efter misshandeln är oklar. I motsats till många andra länder förs det i Sverige inget register över dem. Charlotta Lindells uppföljning visar dock att 61 procent av barnen efter fyra år fortfarande har kontakter med sociala myndigheter, och nästan lika många fanns journalförda på barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. En stor del av familjerna har varit föremål för nya anmälningar till polis och socialförvaltning.

Men bara sex av de 126 barnen har fått terapi för att behandla sitt trauma, trots att man vet att 36 procent av misshandlade barn utvecklar posttraumatiskt stressyndrom.

– Många av de här barnen agerar ut på olika sätt flera år efter en sådan händelse. De får problem med skolan och kamraterna, de sover dåligt eller blir deprimerade. En del hamnar så småningom i kriminalitet eller utvecklar psykiatriska sjukdomar, säger Charlotta Lindell, som själv arbetar vid BUP Elefanten vid avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri i Linköping.

För att komma tillrätta med problemet krävs en bättre rapportering och bättre metoder för uppföljning, kanske ett register över alla misshandlade barn. Både socialförvaltningarna och barn- och ungdomspsykiatrin behöver mer resurser för utbildning och utveckling av behandlingsmetoder.

Själv vill Charlotta Lindell forska vidare genom att intervjua barnen i studien, de flesta av dem idag över 18 år gamla.

Avhandlingen heter Child physical abuse – reports and interventions. Disputationen äger rum fredag 21 januari kl 13.00 i Aulan, Hälsans hus, Universitetssjukhuset i Linköping. Fakultetsopponent är professor Staffan Jansson, Karlstads universitet.

Kontaktinformation
Charlotta Lindell nås på 013-225059, charlotta.lindell@lio.se.

Anders Andrén, arkeologi (allmän arkeologi)
Anders Andrén var före sin nya tjänst vid Stockholms universitet professor i medeltidsarkeologi i Lund. Hans forskning rör i första hand stadsarkeologi, historisk arkeologi i ett globalt perspektiv samt religionsarkeologi. För närvarande avslutar han ett stort tvärvetenskapligt projekt om den nordiska hedendomen i ett långtidsperspektiv.

Kazimiera Ingdahl, slaviska språk, särskilt polska
Hennes forskning har från början varit koncentrerad på den ryska litteraturen men är nu orienterad mot den polska litteraturen. Under senare år har hennes forskning varit inriktad på tre områden: sambandet mellan den ryska revolutionära utopismen och gnosis, förhållandet mellan konst och religion samt polsk kultur i ett idéhistoriskt perspektiv.

Bo Malmberg, geografi, särskilt kulturgeografi
Hans forskning har sedan början av 1990-talet varit inriktad på att kartlägga hur social och ekonomisk utveckling påverkas av demografiska förändringar. Han har även analyserat möjligheterna att använda dessa demografiska samband för att göra långsiktsprognoser för t. ex, den ekonomiska tillväxten. Arbetet har skett i nära samarbete med svenska och internationella kollegor.

Magnus Sverke, psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi
Han leder en forskargrupp som för närvarande genomför projekt om ägarförändringar i vården, individuell lönesättning, arbetsmiljöförändringar och fackliga sammanslagningar. Dessutom forskar han om nedskärningar och anställningsotrygghet, attityder och välbefinnande bland anställda samt fackets roll på den flexibla arbetsmarknaden

Stig Larssons konstnärskap har varit både produktivt och omdebatterat. Han har publicerat ett fyrtiotal verk inom prosa, lyrik, dramatik och film. Dessutom har han arbetat som film- och teaterregissör, skrivit film och litteraturkritik, publicerat estetiskt orienterade artiklar om litteratur, film och konst samt varit ansvarig utgivare för filmtidskriften Kod och den estetiskt inriktade tidskriften Kris.

I Peter Berglunds doktorsavhandling Segrarnas sorgsna eftersmak, den första litteraturvetenskapliga avhandlingen om Stig Larssons författarskap, behandlas ingående hur en grundläggande tanke om att eftersträva något autentiskt starkt präglar Larssons estetiska tänkande och litterära skrivande.

I centrum för studien står romanerna Autisterna, Nyår, Introduktion och Komedin I som publicerades under åren 1979-1989. Tre centrala teman lyfts fram som särskilt betydelsefulla i dessa litterära verk: obetydliga och minimala fenomen, vardagliga och värdelösa företeelser samt förnedring, våld och övergrepp. Dessa teman kan samtliga sättas i samband med Larssons återkommande autenticitetssträvan.

Stig Larsson föddes 1955 i Skellefteå och flyttade i början av 1960-talet till uppväxtstaden Umeå, där han bodde till mitten av 1970-talet. Sedan 1976 är han bosatt i Stockholm. Hans avsikt var länge att främst arbeta med film, men merparten av hans konstnärliga produktion har dock i praktiken kommit att ske inom de skönlitterära genrerna.

Den 22 januari försvarar Peter Berglund, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Segrarnas sorgsna eftersmak. Om autenticitetssträvan i Stig Larssons romaner. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Anders Ohlsson, institutionen för litteraturvetenskap, Lunds universitet.

Avhandlingen ges i samband med disputationen den 22 januari ut på Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Kontaktinformation
För information om avhandlingens innehåll kontakta Peter Berglund
per e-post peter.berglund@littvet.umu.se
Brutus Östlings bokförlag Symposion http://www.symposion.se/ .

Visst finns sexuella trakasserier men det här som händer nu är inte det…det hände bara en gång…han gör ju så mot alla kvinnor och i jämförelse med det så har jag blivit utsatt väldigt lite…han är ju sån…han har ju aldrig tryckt upp mig mot väggen till exempel…i övrigt är han en snäll och hjälpsam kollega.
Ungefär så kan det låta när femton doktorander berättar om att vara kvinna i en akademisk vardag. Vilket utrymme finns för kvinnor att i den levda vardagen giltiggöra sexuella och könade erfarenheter som sexuella trakasserier? Vad betyder det egentligen i praktiken att sexuella trakasserier idag är ett erkänt problem i samhällsdiskursen? Vilka betydelser har föreställningar om kön, kollegialitet och forskarrollen för vilka tolkningar som blir möjliga och giltiga att göra i ett hierarkiskt akademiskt sammanhang? Hur ser den akademiska vardagen ut vad gäller hur gränser dras mellan önskvärt/icke-önskvärt beteende från en kollega?
Frågor som dessa diskuteras i denna avhandling om hur sexuella trakasserier giltiggörs och ogiltiggörs som ett problem i akademin. De intervjuade kvinnornas berättelser ger uttryck för att sexuella trakasserier är ett motsägelsefull begrepp som rymmer en problematik som berör gränsdragningar. Denna problematik hänvisar i sin tur till det akademiska sammanhanget och dess olika normer för forskaren, för kön, för heterosexualitet och för jämställdhet.
Utifrån en kvalitativ analys fångar avhandlingen upp och belyser den komplexa problematik som går under benämningen sexuella trakasserier, analysen visar hur sexuella trakasserier blir till ett problem som både finns och inte finns.

Disputationen ägde rum den 14 januari.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Gunilla Carstensen på 018-471 1177, eller 0702-104035

– Resultaten får betraktas som sensationella, säger professor Hans Ellegren vid Evolutionsbiologiskt Centrum i Uppsala, vars forskargrupp är ansvarig för den genetiska övervakningen av de svenska rovdjursstammarna.
– Under de senaste 20 åren har vi bara haft två bekräftade invandrade vargar i landet, nu har vi plötsligt tre samtidigt, berättar han.

En av de nya vargarna finns i Norrbotten, nära finska gränsen, och en annan i Västerbottens kustland. Dessutom har den preliminära undersökningen som gjordes strax före jul av vargen vid Ringvattnet i Jämtland nu bekräftats; även detta är en invandrare. Det rör sig i alla tre fall om handjur och det material som analyserats är spillning eller hårprover. Proverna samlades in i slutet av förra året.
Den svenska vargstammen är hårt drabbad av inavel. Hans Ellegrens forskargrupp visade för några år sedan att alla dagens vargar härstammar från endast tre djur. Två av dessa la grunden till stammen i början av 1980-talet och en tredje kom till 1990. Sedan dess har inte skett något nytillskott och den genetiska variationen har nu minskat.
– De tre invandrarna i norr är nu de viktigaste vargarna i hela Skandinavien, sett ur bevarandesynpunkt. Sannolikt hänger stammens långsiktiga möjlighet till överlevnad på att friskt blod tillförs, säger Hans Ellegren.

DNA-analyser av andra prover visar dessutom att det just nu finns ytterligare tre vargar i norra Sverige (Medelpad, Ångermanland och Västerbotten). Dessa djur härstammar dock från stammen i södra Skandinavien och de har alltså vandrat i nästan rakt motsatt riktning jämfört med de tre invandrarna.
– Det betyder att det finns minst sex vargar samtidigt i nordligaste Sverige. Det är mycket ovanligt i modern tid, säger Hans Ellegren.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Hans Ellegren, tel 018-4716460 eller 070-4250637, e-post: Hans.Ellegren@ebc.uu.se

– Det är glädjande att HTU hamnar i topp, säger forskningschef Per Fagrell. Det tyder på att vi haft bra ansökningar och att våra projekt håller en hög vetenskaplig nivå samtidigt som de är relevanta för näringslivet.
Totalt får 14 högskolor projektmedel 2005 från Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen. Mest pengar av alla högskolor får således HTU – drygt 8,6 miljoner kronor, att fördelas på fyra projekt. Näringslivet går in med resurser till ett motsvarande belopp. Projekten löper huvudsakligen över tre år. Ett av projekten kommer att ledas av fil. dr. Fredrik Danielsson:
– Jag är självklart glad att KK ställde sig positiv till vårt projekt. Det hade jag inte väntat mig eftersom konkurrensen har blivit så mycket tuffare, säger han.
I hans fall hade ett avslag betytt att projektet som handlar om simulering av styrsystem helt fått läggas på is. Nu kommer i stället en doktorand att kunna anställas. Att just hans projekt beviljades medel tror Fredrik Danielsson beror på det starka intresse som industrin visat. Två samarbetspartners som aviserat att man aktivt kommer att delta i projektet är Tetra Pak och Binar.

HTU söker projektmedel varje år från KK-stiftelsen. Sedan flera år har HTU också deltagit i stiftelsens plattformssatsning med forskningsprogrammet ”Simulering och styrning av uthålliga verkstadsindustriprocesser”, samt i forskningsprogrammet Learn IT med programmet ”Arbetsintegrerat lärande och IT” . En mer långsiktig ambition är att bygga upp en unik och internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö som platsar i stiftelsens så kallade profilsatsning.

Kontaktinformation
För mer information kontakta
forskningschef Per Fagrell, tel 0520 – 47 53 32, per.fagrell@htu.se eller projektledarna:
Fredrik Danielsson, projekt ”Industrianpassade metoder för programmering och simulering av industriella styrsystem” (2,4 miljoner kronor), tel 0520 – 47 51 83
Samantha Jenkins, projekt ”Industriella tillämpningar av skalfria nätverk” (2,7 miljoner kronor), tel 0520 – 47 53 18
David Lindström, projekt ”Optimering för robust aerodynamisk design av turbomaskinblad (593 000 kronor), tel 0520 – 47 50 63
Per Nylén, projekt ”Förbättrad vidhäftningsstyrka hos plasmasprutade beläggningar” (2,9 miljoner kronor), tel 0520 – 47 50 61

Det visar miljökemisten Kaj Thuresson, Stockholms universitet i sin avhandling som beskriver yrkesexponering för bromerade flamskyddsmedel i svensk industri idag.

Han har även visat att DecaBDE har en förhållandevis kort uppskattad halveringstid i blod, i jämförelse med andra PBDE. Det visar sig också att exponeringsnivåerna för arbetare inom elektronikåtervinningsindustrin kan minskas genom yrkeshygieniska åtgärder.

Halten av DecaBDE i svenska normalbefolkningen tycks ligga mycket nära de halter som tidigare rapporterats som huvudsakliga PBDE-komponenter i människa.

Doktorsavhandlingens titel: Occupational exposure to brominated flame retardants – With emphasis on polybrominated diphenyl ethers

Disputationen äger rum fredagen den 14:e januari kl. 14.00 i Magnélisalen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är Dr. Peter Fürst, Chemical and Veterinary Control Laboratory, Münster, Tyskland.

Kaj Thuresson kan nås på telefon 08-16 21 46 (Institutionen för miljökemi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post kaj.thuresson@mk.su.se

IVL har sedan länge en internationellt framstående kompetens inom miljöeffekter, miljöteknik och miljösystemanalys. Inom CIT Ekologik, en av avdelningarna vid Stiftelsen Chalmers Industriteknik, finns internationellt erkänd expertis inom området miljösystemanalyser som sedan starten 1989 arbetat med konsultuppdrag för stora industrikunder i Europa, Asien och Nordamerika. Uppdragen har ofta handlat om att på ett systematiskt sätt miljöanpassa kundernas produkter tidigt i produktutvecklingen.

– Genom att vi nu för samman verksamheterna hos två av de största nordiska aktörerna inom områdena miljösystemanalys och metoder för hållbar utveckling skapas helt nya förutsättningar att utveckla verksamheten såväl nationellt som internationellt. CIT Ekologiks personal kompletterar med sin kompetens redan existerande verksamheter inom IVL. Samgåendet ger oss betydligt större möjlighet att erbjuda våra kunder de miljöoptimerade och långsiktiga lösningar som krävs på en globalt konkurrensutsatt marknad, säger IVLs VD Björn Lundberg.

– Vi kommer att kunna erbjuda CIT Ekologiks och IVLs kunder ett större samlat utbud av tjänster för hållbar utveckling samtidigt som vårt samarbete med Stiftelsen Chalmers Industriteknik och forskarna på Chalmers fortsätter, säger Elin Eriksson som nu blir biträdande avdelningschef på IVL.

I mitten av februari flyttar CIT Ekologiks samtliga medarbetare till IVLs lokaler. Därmed stärks IVLs samarbete med Chalmers tekniska högskola, något som var en viktig drivkraft bakom den nyligen genomförda omlokaliseringen av IVLs verksamhet i Göteborg till Chalmersområdet.

I och med expansionen stärks IVL Svenska Miljöinstitutets position både i fronten av den internationella metodutvecklingen inom hållbar utveckling och i att utföra skräddarsydda strategiska industriuppdrag.

Kontaktinformation
För mer information:
Anna Jarnehammar, avdelningschef IVL, tel: 08-598 563 76,
0709-73 63 76
Björn Lundberg, VD IVL, tel: 08-598 563 11, 0709-736 311
Elin Eriksson, tel: 031-772 4326, 0705-95 65 90
Tomas Rydberg, tel: 031-772 4334, 0708-40 88 02
Anders Marby, Stiftelsen Chalmers Industriteknik,
tel: +46-(0)31-772 43 59, +46-(0)730-79 43 33

Helene Ekström har gjort enkäter med kvinnor som fyllt 45, 50, 55 och 60 år under åren 1995-2003 inom ett visst område i Småland. I början av denna period var östrogentillskott starkt i ropet – representanter för läkemedelsindustrin talade t o m om östrogen som något kvinnor över medelåldern borde äta hela livet, precis som diabetiker som ständigt måste ta insulin.
Sedan dess har nya rön om riskerna med östrogen tillkommit, och hormontillskott ter sig inte som en lika självklar lösning. Skillnaden avspeglas tydligt i studien. Medan 41 procent av de kvinnor som blev 50 år mellan 1997 och 1999 hade provat östrogen, så var motsvarande siffra bara 22 procent för 2002-2003 års 50-åringar.
Klimakteriet är en tid av osäkerhet. Kvinnorna kan inte säkert veta hur mycket symtom de kan väntas få, om eventuella besvär beror på klimakteriet eller inte, när klimakteriet kommer att ta slut etc. Denna osäkerhet hanterar de var och en på sitt sätt, menar Helene Ekström, som inte vill se kvinnorna som ”vårdobjekt” utan som individer med egen kraft och kunskap.
– Om kvinnor går till doktorn i ett klimakterieärende, så kan deras utgångspunkter vara vitt skilda. En kanske har bestämt sig för att be om ett östrogenrecept, en annan oroar sig för sina besvär, en tredje vill veta mer om olika alternativ, säger Helene Ekström.
Hon menar att läkaren borde bemöta dessa kvinnor på olika sätt, men i stället alltför ofta behandlar alla likadant. Även i ärenden som inte handlar om direkta sjukdomar, har läkarna en tendens att genast leta efter symtom och fundera på undersökningar och medicinering – fast det kanske inte alls behövs någon medicin, utan bara ett samtal. Det har också funnits en tendens att kritisera kvinnor för ”okunnighet” och ”ohörsamhet” om de inte följt läkarens råd, fast det kanske (när det nu inte rör sig om någon direkt sjukdom) snarare handlar om att de varit lyhörda gentemot sin egen kropps signaler.

Avhandlingen heter Keeping my ways of being. Middle-aged women and menopause. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv in ”Helene Ekström” i sökrutan. Forskaren träffas på tel 0470-58 62 78, helene.ekstrom@med.lu.se.

Fotografen Lee Miller (1907-1977) föddes i USA men levde mer än halva sitt liv i andra länder. I mitten av 1920-talet började hon arbeta som fotomodell och karriären som fotograf inleddes 1929 i Paris. Hon var elev och assistent till den amerikanske fotografen Man Ray men öppnade snart en egen ateljé. I Paris grundlades hennes livslånga förhållande till surrealismen. Åren 1932-1934 drev hon en ateljé i New York tillsammans med sin bror Erik. Hon flyttade sedan till Egypten och bosatte sig slutligen 1939 permanent i England. Under andra världskriget arbetade hon som både fotograferande och skrivande krigskorrespondent för tidskriften Vogue.

Tidigare forskning har uppmärksammat Millers arbeten från Paris och New York, men det är framförallt hennes fotografier och artiklar från andra världskriget som har betonats. Hennes dubbla roller som modell och fotograf, och hennes förhållande till surrealismen har också väckt intresse. I en aktuell avhandling riktar konstvetaren Anna Rådström ljuset mot fotografierna från Egypten och Rumänien. Utan kunskap dessa fotografier går värdefull förståelse av Lee Millers fotografiska arbete förlorad.

Innan Lee Miller flyttade till Egypten hösten 1934 hade hon arbetat med porträtt, mode och reklam, men också ägnat sig åt ett friare fotografi vid sidan av de kommersiella uppdragen. Under åren i Egypten drog hon sig emellertid tillbaka från sin professionella karriär. Hon lämnade ateljén och mörkrummet som fram tills dess varit mycket viktiga arbetsplatser, men hon slutade inte att fotografera. Rolleiflexen blev hennes främsta kamera och filmerna sändes till fotolaboratorier för framkallning och kopiering. Miller fotograferade vännerna och närmiljön i Kairo, men det är framför allt hennes skildringar av det egyptiska ökenlandskapet och dess människor som utmärker sig. Hennes många fotografier av okända människor, som ibland är att likna vid informella porträtt, har inte tidigare lyfts fram. Miller fotograferade även under sina resor till andra länder. Bland dessa fotografier intar dokumentationerna från en längre vistelse i Rumänien 1938 en speciell position.

Under åren i Egypten genomgick Lee Millers fotografi betydelsefulla förändringar. Hon började att berätta om sina möten med en främmande kultur. I förhållande till hennes fotografier från Rumänien blir en närhet till ett etnografiskt/antropologiskt fotografi speciellt märkbar. Under resan i detta land var Miller högst medveten om den annalkande världskonflikten och hon tycks ha fotograferat för att bevara bilder av en värld som snart skulle förändras eller försvinna.

Fredagen den 21 januari försvarar Anna Rådström, institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Lee Miller – fotografier från 1930-talet. Disputationen äger rum kl 10.15 i Dramastudion, Humanisthuset. Fakultetsopponent är FD Henning Wettendorff, ICIS Center, Hondbæk, Danmark.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Anna Rådström, institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet
Tel: 090-786 79 65
E-post: anna.radstrom@arthist.umu.se


Kristina Blennow, docent vid forskningsprogrammet SUFOR, SLU i Alnarp, har forskat på stormskador i skogsbruket. Genom att studera vindklimat har hon konstaterat att frekvensen av stormar inte har ökat under det senaste seklet, samtidigt som vindskadorna på skog blir allt vanligare.

– Att skadorna har ökat beror istället på skogens tillstånd, säger Kristina Blennow. Svenskt skogsbruk har ökat produktionen under 1900-talet, samtidigt som skogen också har blivit mer sårbar. 

Förklaringen till de ökade vindskadorna ligger alltså i andra faktorer. Vi har till exempel mer skog som kan blåsa ner idag, samtidigt som skogsbruket har gynnat granen på bekostnad av mer stormfasta trädslag. Dessutom har trakthyggesbruket skapat mer öppna ytor och vindkänsliga kanter. Ytterligare en förklaring är att vi idag har mycket skog i höga åldersklasser och större träd blåser omkull lättare än små.

– Detta innebär alltså att det finns möjligheter att påverka risken för vindskador, både genom val av trädslag, planering av skogsvårdsåtgärder och tidpunkt för avverkning, säger Kristina Blennow.

Inom SUFOR har man nu tagit fram en datormodell, WINDA, som beräknar sannolikheten för stormfällning för varje bestånd i ett landskap. Med hjälp av modellen fås beslutsstödjande information som gör det möjligt att genom planering minska vindskador i skogsbruket.

Läs mer om Kristina Blennows forskning på SUFOR:s hemsida http://www.sufor.nu.
Där finner du också en presentation av datormodellen WINDA, samt en rapport om risker och osäkerheter i skogsbruket, se nedan.

Risk – en del av skogsbrukets vardag
En skogsägare brottas dagligen med osäkerheter och risktaganden och skogsbrukets långa tidsperspektiv gör osäkerheterna extra stora. SUFOR forskar på risk och osäkerhetstänkande i skogsbruket. Det kan gälla allt från stormskador till sjunkande virkespriser eller barkborreangrepp.

Från SUFOR menar man att genom att strukturera osäkerheter kan såväl skogsägare som alla andra öka möjligheten att fatta bättre beslut. Man bör till exempel ställa sig frågan om det handlar om genuina osäkerheter, kunskapsosäkerheter eller värdeosäkerheter.

Genuina osäkerheter är sådana du inte kan göra något åt, som stormar eller tsunamis. Men kunskapsosäkerheten vid exempelvis stormar kan du lära dig att förebygga effekterna av. Värdeosäkerhet handlar om att du inte vet vad du vill. Innan du fattar beslut är det därför viktigt att vara klar över målet. Annars riskerar besluten att bli mindre bra.

Kanske verkar detta som självklarheter, men det har visat sig att vi människor ofta inte hanterar osäkerheter på ett aktivt sätt. SUFOR vill genom sin forskning tillhandahålla betraktelsesätt och beslutsstödjande information som kan underlätta för skogsägaren att aktivt hantera de risker och osäkerheter som skogsbruket innebär.

Läs mer i rapporten ”Osäkerhet och aktiv riskhantering”
Den finns att ladda ner på http://www.sufor.nu/webbsidor/risk-2.pdf
Du kan också beställa den genom att kontakta mailto:maria.alander@ess.slu.se

En pressbild på stormfälld skog finns på http:/www.sufor.nu.

Kontaktinformation
För mer information:
• Kristina Blennow 040-41 52 30
• Ola Sallnäs 040-41 51 81

Stora mängder vindfällen och obarkat virke förblir troligen liggande i skogen och efter bilvägar under sommaren 2005 och kan då angripas av insekter och blånadssvampar. Man kan räkna med en uppförökning av märgborrar på tall samt granbarkborre och sextandad barkborre på gran. Med ökande stammar av dessa arter ökar också risken för skador på stående skog.

Kontaktinformation
För mer information:
• Åke Lindelöw, 018-67 23 37, Ake.Lindelow@entom.slu.se (granbarkborre)
• Martin Schroeder, 018-67 23 32, Martin.Schroeder@entom.slu.se (granbarkborre)
• Bo Långström, 018,67 23 35, Bo.Langstrom@entom.slu.se (märgborre på tall)

Till hösten 2005 börjar drygt 20 doktorander med lärarexamen en gemensam resa mot doktorsexamen genom att de deltar i forskarskolan i Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hälften av dessa kommer att arbeta parallellt i skolan och finansieras av sina arbetsgivare.

Mångvetenskaplig forskarskola som organiseras i olika teman
Den nämnd som ansvarar för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet – Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) – står bakom forskarskolan. Forskarskolan i Utbildningsvetenskap är mångvetenskaplig och genomförs i samverkan med fakulteterna vid Göteborgs universitet. Ett syfte är att främja samverkan mellan discipliner för att få till stånd mångvetenskapliga forskningsmiljöer kring utbildningsvetenskapliga forskningsfrågor; frågor som har relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Därför har följande sex breda och samlande forskningsteman formulerats: Lärandets innehåll, process och miljö; Nya media, undervisning och lärande; Omvärlden i skolan; Nya livsmönster, värden och sanningar; Läraryrkets kunskapsbas samt Den pedagogiska verksamhetens förändring.
Kännetecknande för dessa forskningsteman är inte bara att de är mångvetenskapliga utan framför allt att de har en stark ämnestillhörighet som grund. De sex forskningstemana innefattar flera olika vetenskapsområden, vetenskapliga discipliner och kunskapsområden. För de doktorander som har ett forskningsfokus som ligger vid sidan av temana finns en ”öppen ingång”. Till temana och till den ”öppna ingången” finns ett antal utbildningsvetenskapligt inriktade forskarutbildningsämnen kopplade. Det är i dessa ämnen man disputerar i. Doktorsavhandlingen har sin bas i något av universitets olika ämnen och kommer att beröra utbildningsvetenskapliga frågor.
Utformningen av forskarskolan gör det möjligt att tillvarata och samordna den befintliga forskning och forskarutbildning inom redan etablerade områden som är relevant för lärarutbildning. Detta ger också förutsättningar att på lång sikt utveckla nya kunskapsområden och nya forskningsinriktningar i förhållande till lärarutbildning, pedagogisk yrkesverksamhet och universitetets olika ämnesområden

Ansökan och antagning
För att kunna antas till forskarskolan fordras lärarexamen och en uppsats som utgör del i bedömningen. Behörighet för antagningen följer gällande bestämmelser enligt högskoleförordningen om grundläggande behörighet. Ansökan sker till ett forskningstema och till det forskarutbildningsämne vid den fakultet som doktoranden önskar att lägga fram sin utbildningsvetenskapligt inriktade avhandling vid. Doktoranden kan ta ut en licentiatexamen efter halva utbildningstiden eller fortsätta till en doktorsexamen. Ansökningstiden går ut den 15 mars 2005 och forskarutbildningen startar den 1 september 2005.

Information finner du på hemsidan; http://www.ufl.gu.se/cul

Kontaktinformation
Heléne Nilsson
Informatör/webbredaktör
Göteborgs universitet
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
Box 100, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Föreningsgatan 20
Tel 031-773 55 22
Fax 031-773 55 15

Få svenskar har som Ingmar Bergman bidragit till att internationellt skapa bilder av Sverige och till att förmedla intresset för svensk kultur och svenskt språk över gränserna. När Stockholms universitet nu under våren 2005 ägnar de öppna tisdagsföreläsningarna åt Ingmar Bergman är serien upptakten till en rad kommande evenemang i regissörens namn.

I månadsskiftet maj-juni äger The Ingmar Bergman Symposium rum, arrangerat av Stockholms universitet och Stiftelsen Ingmar Bergman. I samband med detta lanseras också webbplatsen Ingmar Bergman: Face to Face, världens största faktasamling om Bergmans konstnärskap. Hösten 2005 öppnas Ingmar Bergmans arkiv för den internationella forskarvärlden. Arkivet, som tillkommit i nära samarbete med Stockholms universitet, förvaltas av Stiftelsen Ingmar Bergman. Ett brett spektrum av forskare inom såväl estetiska som historiska discipliner får då tillgång till ett helt unikt arkivmaterial – särskilt intressant tack vare Bergmans stora spännvidd som teater- och filmregissör och som författare, men inte minst också genom den särställning han genom åren kommit att inta i svenskt kulturliv.

– Detta unika material kommer att betyda mycket för den fortsatta forskningen om Ingmar Bergman, säger rektor Kåre Bremer. Med vårens tisdagsföreläsningar vill vi visa något av den forskning som nu finns om Ingmar Bergman, hedersdoktor vid universitetet 1975.
Serien Ingmar Bergman – från rebell till nationalmonument inleds tisdagen den 25 januari då Astrid Söderbergh Widding, professor i filmvetenskap samtalar med regissören och författaren Vilgot Sjöman under rubriken Ingmar Bergman och kannibalerna.

Föreläsningarna äger rum i Aula Magna, Frescati.

Programmet finns på www.su.se/forskning/popularvetenskap

Information om The Ingmar Bergman Symposium kommer att finnas på www.ingmarbergmanfoundation.se


Närmare upplysningar:
Agneta Paulsson, tfn 08-16 22 56, 070-696 65 15, e-post agneta.paulsson@eks.su.se

På olika sätt försöker man från politiskt håll att förbättra och utveckla arbetet i skolan. De politiska intentionerna är bl.a. att arbetet ska utvecklas mot att elevernas kunskaper i olika ämnen tillgodoses samtidigt som även fostran och utvecklandet av social kompetens poängteras. Ett sätt att utveckla innehållet på ett sådant sätt anses vara att i högre grad än tidigare anknyta fritidspedagoger till skolans arbete med yngre skolbarn. Avhandlingen beskriver tre olika tillvägagångssätt som fritidspedagogerna använder sig av då man arbetar i skolan. Några av de studerade fritidspedagogerna använder sig av ett innehåll som poängterar både social fostran och kunskaper som av tradition är förknippade med skolans undervisning. Andra fritidspedagoger genomför aktiviteter som enbart syftar till att stärka barns självförtroende, skapa gemenskap i barngruppen och att fostra barnen. En tredje grupp fritidspedagoger använder sig av ett innehåll som syftar till att ligga i linje med vad man uppfattar som skolans traditioner, att anknyta till skolämnen och arbetsdisciplin. Att man bevarar de egna traditionerna eller att man övertar skolans traditioner är dock inte något som kan sägas förnya eller utveckla skolans arbete utifrån de politiska intentionerna. Det visar sig också att den enskilda fritidspedagogen betonar olika sorters innehåll och genomför olika sorters arbete vid olika tillfällen under arbetsdagen. Arbetet verkar på så sätt splittrat och fritidspedagogerna får, bl.a. beroende på deras egna syften med olika aktiviteter, olika roller i arbetet. Sammanfattningsvis kan fritidspedagoger visserligen bidra till att utveckla innehållet i skolan men om deras arbete ska utvecklas till att omfatta både social fostran och mer ämnesinriktade kunskaper är detta bl.a. beroende av deras egna uppfattningar av vad barnen gör i klassrummen och vad aktiviteter i skolan ska innehålla. Dessutom är innehållet i det arbete de utför beroende av de förväntningar som skolledning, lärare och föräldrar har på aktiviteternas innehåll. Författare: Björn Haglund, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Avhandlingens titel: Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan Handledare: Docent Biörn Hasselgren, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Disputation: Fredagen den 28 januari 2005, kl 10.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen, Mölndal Opponent: Fil. Dr. Finn Calander, Uppsala universitet Kontakt: bjorn.haglund@ped.gu.se 031/773 24 24,

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

När ett monopol avskaffas sätts en rad processer igång där många nätverksrelaterade aktörer är inblandade. Aktörerna kan i detta fall t.ex. vara företag, myndigheter, forskare, media och allmänhet. Dessa lägger tillsammans ner stor kraft på att skapa villkor som främjar framväxten av en marknad med fungerande konkurrens, och det är här kontroverserna uppstår.

– Aktörerna har oftast olika uppfattning om vilka nya spelregler som ska börja gälla och då uppstår kontroverser, säger Susanna Mattsson. I det fall jag studerat, Postens brevförmedling, var aktörerna oense om ”vardagliga saker”. Det kunde handla om postnummer, postboxar och prissättning.

Det är inte enbart så att köpare och säljare skall förändra sina beteenden i och med de nya marknadsförutsättningarna. Förhandlingar äger även rum i det som kan kallas normeringspraktiken, inom ramen för rättsväsendet och i riksdagen/regeringen.

I dessa diskussioner är även aktörer från den så kallade utbytespraktiken (d.v.s. säljare och köpare) och från den så kallade avbildningspraktiken (t.ex. utredare, forskare, teorier och mätmetoder) involverade.

Studien baserar sig på aktörsnätverksteorin som huvudsakligen utvecklats av franska sociologer.

Susanna Mattssons doktorsavhandling ”På gränsen mellan ordning och oordning – artefakternas betydelse vid marknadsombildningar. En studie av den svenska postmarknadens ombildning” kan beställas via Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se.

Kontaktinformation
Susanna Mattsson, Institutionen för marknadsföring och strategi, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9746
E-post: Susanna.Mattsson@hhs.se