Nyhet Arkiv - Sida 1430 av 1688

Arbetslivet förändrades kraftigt över hela världen under 1900-talets sista decennier. I Sverige skedde förändringarna snabbt och fick ett väldigt genomslag. Under några få år i början av 1990-talet ersattes i det närmaste full sysselsättning och hög anställningstrygghet av höga arbetslöshetstal, minskad anställningstrygghet samt ständiga nedskärningar och omorganisationer i företag och offentliga organisationer. Arbetslösheten möttes i huvudsak med en kraftig ökning av arbetsmarknadsåtgärder.

Hugo Westerlund presenterar i sin avhandling från Karolinska Institutet hälsokonsekvenserna av arbetsmarknadens förändringar under 1990-talet i Sverige.

Den psykosociala arbetsmiljön och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom studerades hos personer som arbetar kvar efter nedskärningar, omorganisationer eller kraftiga personalökningar i vissa utvalda företag och organisationer. Långtidssjukskrivning och sjukhusinläggning studerades också i ett större urval av personer representativa för den arbetande befolkningen. Resultaten visar att flera slag av organisatorisk instabilitet, inte bara nedskärningar, kan ha negativa hälsokonsekvenser.

Studier av hälsoeffekterna för ett representativt urval av drygt 7 000 äldre svenskar när de slutat arbeta visade en ökad risk för sjukhusinläggning efter utträde på grund av arbetslöshet. Däremot fanns en tendens till reducerad risk bland de som blev förtidspensionerade. Dessa fynd stödjer resultat från annan forskning som visat att arbetslöshet har negativa hälsokonsekvenser, men antyder också att personer som har dåliga arbeten och sådana som har manifesta hälsoproblem kan få bättre hälsa av att sluta arbeta.

Ett experimentellt arbetsmarknadsprojekt med uttalade mål att stärka egenmakt och hälsa i Södra Skaraborg utvärderades efter sex månader. Vissa övergående förbättringar iakttogs, men det fanns också tecken till anpassning till långtidsarbetslöshet. Den huvudsakliga slutsatsen var att sex månaders deltagande inte var tillräckligt för att åstadkomma varaktiga hälsoförbättringar. Andra studier av Westerlund och andra har emellertid visat att verksamheten har mycket goda effekter bland de personer som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden.

Sammantaget visar avhandlingen att strukturella förändringar på arbetsmarknaden kan ha väsentliga och differentierade effekter på folkhälsan samt att de negativa hälsoeffekterna inte nödvändigtvis är lätta att motverka med individinriktade arbetsmarknadsåtgärder. Mera forskning behövs, speciellt när det gäller effektiva interventioner för att skydda hälsan under strukturella förändringar på arbetsplatser och i arbetslivet som helhet.

Avhandling:
Health changes in a changing labour market

Författare:
Hugo Westerlund, Institutet för psykosocial medicin och Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, tfn 08-524 82028, 070-582 21 25 eller mail hugo.westerlund@ipm.ki.se

Disputation:
Onsdag 19 januari 2005, kl 13.00, Stora konferensrummet, IPM, Granits väg 8, Solna

Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-187-3/

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Trots välfärdsstatens sociala institutioner och det moderna samhällets materiella förutsättningar, finner man återkommande ett samband mellan inkomst och hälsa. Bland både hög- och låginkomsttagare har tidigare studier visat att högre inkomst ger en bättre hälsa. Hälsoeffekterna blir dock allt mindre vid högre inkomstnivåer.

I Monica Åberg Yngwes avhandling vid Karolinska Institutet analyseras orsakerna bakom detta samband mellan inkomst och hälsa. Fokus ligger på om det är individens absoluta inkomst, alltså den egna inkomstnivån, eller så kallad relativ deprivation, alltså den egna inkomsten i relation till andras inkomst och i relation till det omgivande samhället, som har betydelse för individens hälsa.

Resultaten visar att det finns en effekt av relativ deprivation på hälsa, effekten är dock mindre bland individer på lägre inkomstnivåer. Effekten av relativ deprivation kvarstod även då man tagit hänsyn till individens absoluta inkomst eller konsumtionsutrymme. Resultaten visar också på könsskillnader beroende på hur den relativa deprivationen mättes, vilket kan tyda på att sociala jämförelseprocesser fungerar olika för kvinnor och män.

I avhandlingen förs fram att välfärdsstaten och dess socialpolitik förefaller ha betydelse för hälsa, till exempel genom att den egna inkomsten generellt sett har mindre betydelse som förklaring till sociala skillnader i hälsa i Sverige. Detta baseras dels på en jämförelse mellan Sverige och England, dels på en jämförelse mellan tidsperioder med hög- respektive lågkonjunktur i Sverige. Trots detta så syns ett tydligt samband mellan inkomst och hälsa även i mer jämlika välfärdsstater. Relativ deprivation, både i relation till referensgrupper och till individens egna preferenser, är en tänkbar förklaring.

Avhandling:
Resources and relative deprivation: Analysing mechanisms behind income, inequality and ill-health

Författare:
Monica Åberg Yngwe, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, tfn 08-674 78 03 eller mail monica.aberg-yngwe@chess.su.se

Disputation:
Fredag 21 januari 2005, klockan 10.00, Aulan, Sveaplan, Sveavägen 160, Stockholm.

Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-22-02109-4/

Leg sjuksköterska Emilie Agardh har i sitt avhandlingsarbete analyserat data från en stor tvärstudie av 3128 svenska män 1992-1994 och 4821 svenska kvinnor 1996-1998, samtliga i 35-56 års ålder. Personerna fick göra ett så kallat glukostoleranstest för att se om de hade typ 2-diabetes, som ännu inte upptäckts, eller hade en minskad tolerans för glukos (nedbrutet socker). Dessutom fick deltagarna i studien svara på frågor som handlade om livsstil och psykosociala faktorer, bland annat om stress.

Hög arbetsbelastning på jobbet visade sig inte spela någon roll för försökspersonernas risk för typ 2-diabetes, enligt resultatet av den här studien.
-Däremot tycks det vara viktigt för kvinnor att ha möjlighet att påverka sin arbetssituation. Att uppleva dålig kontroll i sitt arbetsliv sammanföll med en högre risk för diabetes typ 2 hos kvinnor i den här studien, säger Emilie Agardh.

En annan intressant upptäckt var att en hög konsumtion av kaffe, vilket betyder tre koppar om dagen eller mer, tycks påverka i positiv riktning. Hög kaffekonsumtion hade med andra ord ett samband med minskad förekomst av diabetes typ 2.

– Det kan bero på att vissa ämnen i kaffet verkar positivt på kroppens sockerbalans, säger Emilie Agardh.

Avhandling:
The influence of psychosocial stress, socio-economic differences and coffee consumption in the etiology of typ 2 diabetes

Författare:
Emilie Agardh, institutionen för molekylär medicin, Karolinska Institutet, tfn: 08-517 754 70 eller mobil: 0733-427844.

Disputation:
Fredag 14 januari 2005, klockan 9.00, Aulan plan 2 S1:02, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-180-6/

FAKTA/BAKGRUND Vad är diabetes?
Vid diabetes påverkas ämnesomsättningen på grund av en nedsatt förmåga att producera hormonet insulin eller oförmåga att producerar något insulin alls. Insulin behövs i kroppen för att socker, glukos, från blodet ska komma in i cellerna och förse dem med näring. Vid brist på insulin påverkas även protein- och fettomsättningen i kroppen. Läs med om diabetes på www.karolinska.se/diabetes
Typ 2-diabetes är en form av vuxen- eller åldersdiabetes som brukar debutera efter 40 års ålder. Under två decennier har antalet fall av sjukdomen ökat. Diabetes typ 2 har blivit en av våra vanligaste folksjukdomar i västvärlden. Kända bakomliggande faktorer är exempelvis övervikt, stillasittande, rökning och arvsanlag.

Vid hearingen ger forskarna sin analys av skadeläget i skogen, som bedöms medföra långsiktiga ekonomiska förluster och inkomstbortfall i flermiljardsklassen för regionen och för Sverige.

Hearingen kommer att omfatta en rad olika frågeställningar och har som mål att ge en samlad bedömning av:

• katastrofens påverkan på skogsbruket på kort, medellång och lång sikt,
• vilka åtgärder som behövs på politisk nivå,
• vad katastrofen innebär för nästa skogsägargeneration,
• hur skogen ska skötas för att lika omfattande skador ska kunna förhindras i framtiden.

I hearingen medverkar:
Rolf Björheden, professor i skogsteknik (moderator)
Hur ska arbetet bedrivas med att ta hand om stormfällt virke?
Risker och arbetarskyddsfrågor.
Lagringsproblematik.

Mårten Bendz, professor emeritus i skogsteknik
Vad är den dagsfärska bedömningen av läget i Götaland?
Vad innebär problemen i Småland i ett nationellt perspektiv?
Behovet av nationell ledning.

Klara Helstad, doktorand i skogsteknik
Effekter på sågverkens råvaruförsörjning.

Göran Peterson, universitetsadjunkt, kursledare i ”Hållbart familjeskogsbruk”.
Hur är situationen för ett urval skogsägare? – information från kursdeltagare.

Harald Säll, universitetslektor, doktor i virkeslära
Hur stor är omfattningen av skadorna i förhållande till tidigare stormar?
Hur påverkas skogsägarens ekonomi och förutsättningar för generationsskiften?
Vilka möjligheter finns att lagra virke på hyggena?

Thomas Thörnkvist, professor i virkeslära
Hur påverkas virkets egenskaper av stormen?
Vilka blir konsekvenserna för sågverksindustrin?
Hur bör situationen hanteras på nationell nivå?

Göran Örlander, professor i skogsskötsel
Finns det orsakssamband mellan skogsskötselmetoderna och omfattningen av skadorna?
Följdrisker för insektsangrepp på virke som ej kommer ur skogen.
Hur påverkas virkesproduktionen på lång sikt?

Välkommen!

Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta:
Håkan Jalling, informationschef, telefon 070-660 64 33 eller Jerker Persson, pressansvarig,
070-572 26 56

– Svärdfiskar är mycket snabba simmare. Med varma ögon kan också deras näthinna reagera mycket snabbt och ge bilder med god tidsupplösning, säger Eric Warrant från Lund Vision Group, en forskargrupp vid Institutionen för cell- och organismbiologi i Lund.
Tonfiskar har en sorts värmeväxlare mellan simmusklerna och gälarna, som håller hela kroppen varmare och förbättrar både rörelse, matsmältning, ämnesomsättning och nervfunktioner. Hos svärdfisk finns ett mer specialiserat uppvärmningssystem i musklerna kring ögat, som håller bara ögon och hjärna varma genom att värma upp blodet till dessa områden.
Forskarlaget har fångat 130-200 cm långa svärdfiskar norr om Hawaii. Fiskarnas ögon var upp till 9 cm stora, vilket visar att synen är viktig för svärdfisken. De elektriska reaktionerna i ögonens näthinna vid olika temperatur och olika ljusförhållanden studerades sedan. Studien visade att temperaturen i hög grad påverkade den ”temporala upplösningen”, dvs förmågan att se snabba rörelser i omgivningen.
Om inte svärdfisken kunde hålla ögonen varma skulle dess synförmåga försämras drastiskt i kallare vatten. Eftersom svärdfisken lever i delar av havet där vattentemperaturen sjunker snabbt på större djup, så ger varma ögon fisken tillgång till betydligt större jaktmarker än vad den annars skulle ha.
Skillnaden i synförmåga är ansenlig (och betydligt större än hos tonfisken, med dess mindre specialiserade uppvärmningssystem). Resultaten visar att svärdfiskens synförmåga vid 10 graders temperatur på 100 meters djup är tolv gånger högre än vad den skulle vara om ögonen höll samma temperatur som det omgivande vattnet.
Skillnaden minskar något i djupare och mörkare vatten, men även på 300 meters djup ser en uppvärmd näthinna fortfarande sju gånger bättre än en icke uppvärmd näthinna. Detta ger svärdfisken ett stort övertag när det gäller att förfölja snabbrörliga byten som t ex stora bläckfiskar.
Studien om svärdfiskarnas ögon har publicerats i den ansedda tidningen Current Biology.

Mer information Eric Warrant, tel 046-222 93 41 eller 0704-96 49 27, eric.warrant@cob.lu.se.

– Vi vill förmedla den kunskap vi har och som vi tror kan hjälpa de som drabbats direkt och indirekt, men även övriga intresserade, med att få ökad förståelse för vad som sker med oss människor när vi upplever traumatiska händelser, säger psykiatern Hans-Peter Söndergaard. Hur reagerar vuxna och barn när en sådan fruktansvärd händelse inträffar? Hur bearbetar vi sådana upplevelser? Hur går vi vidare?

Vuxna riskerar att feltolka barns reaktioner.
– När ett barn med trauma inte vill gå och lägga sig tror vuxna oftast att barnet är trotsigt, och förstår inte den verkliga orsaken till barnets reaktion, berättar barnpsykiatern Frank Lindblad. Men vi vet att barn som får flashbacks får det oftast när de har gått och lagt sig och slappnat av. Bilder av den otäcka händelsen kan också komma upp i drömmen.

Öppna föreläsningar – söndag 16 januari kl. 11-16:

Moderator: Töres Theorell

11.00-12.30 Samtal om hur vi reagerar på katastrofer

Agneta Rosling
Ögonvittnesskildring från platsen för tsunamins effekter.

Hans-Peter Söndergaard
Hur ofta ger stora katastrofer psykisk sjukdom?

Frank Lindblad
Hur reagerar barn på stora katastrofer?

Solvig Ekblad
Vad händer med den fasta befolkningen?

12.30-13.15 Lunchpaus

13.15-14.00 Fortsättning på samtalet kring hur vi reagerar.

14.00-16.00 Samtal kring reaktioner som kommer senare och hur vi går vidare.

Aleksander Perski
Hur klarar vi de reaktioner som kommer senare efter stora katastrofer?

Torbjörn Åkerstedt
Sömnens roll för återhämtning

Danuta Wasserman
Råd kring sorgereaktioner

För mer information från experterna:
Hans-Peter Söndergaard, psykiater, med.dr – Tel: 08-524 867 25, 070-951 23 16.
Frank Lindblad, barnpsykiater, docent, enhetschef – Tel: 08-524 820 61, 073-966 05 21.
Solvig Ekblad, docent, enhetschef – Tel: 08-524 820 81, 070-517 50 65.

För praktiska frågor kontakta:
Gunhild Kullenberg – Tel: 070-377 64 48.

Hennes avhandlingsprojekt – att utvärdera patienter med kronisk smärta i ansiktsregionen som behandlats på fakultetens smärtenhet – började annars i det kvantitativa fältet. I två studier fick patienterna bl a svara på enkätfrågor om smärtan. Resultaten visade att omkring 75 procent var bra eller bättre fyra till nio år efter behandlingens start.
– Det låter ju bra. Samtidigt hade 75 procent fortfarande ont. Vad är då det viktiga, förbättringen eller att de flesta fortfarande hade ont? Studierna genererade egentligen fler frågor än svar. Vad innebär det att leva med långvarig smärta?

FENOMENOLOGI
Eva Wolf funderade på hur hon skulle komma vidare. Till slut fann hon en filosofisk inriktning som heter fenomenologi, d v s läran om det som visar sig.
– Med den som bas analyserar jag hur patienterna pratar om sin smärta, hur de beskriver sig själva. Det är en kvalitativ metod som gör det möjligt att närma sig patientens upplevelse av smärtan, snarare än smärtan i sig. Nu har man ju i många år delvis misslyckats med att förstå de här kroniska smärtpatienterna med kvantitativa metoder, så det kan vara bra att pröva en annan.

Hon fann emellertid ingen i huset som kunde handleda i metoden. Därför vände hon sig till psykologiska institutionen i Lund, där docent Pirjo Birgerstam kunde hjälpa henne.
– Det är fortfarande sällsynt med kvalitativ forskning inom odontologin. Vi har varit naturvetenskapligt förankrade, och inte intresserat oss för sådana frågor som kräver kvalitativa metoder, säger Kerstin Petersson, lektor i endodonti och Eva Wolfs odontologiska handledare.
Eva Wolf hoppas att hennes forskning ska förbättra omhändertagandet av kroniska smärtpatienter. I så fall kan också samhället spara pengar, eftersom de ofta konsumerar mycket vård.

FLER KVALITATIVA STUDIER
För närvarande arbetar ytterligare ett par doktorander på fakulteten med kvalitativa metoder. Exempelvis Cecilia Franzén, som studerar hur allmäntandläkares arbetsvillkor påverkar deras yrkesidentitet. Även på avdelningen för samhällsodontologi har man på senare år haft ett antal kvalitativa projekt.
Och inställningen till kvalitativa metoder tycks överlag ganska positiv på fakulteten.
– De flesta har varit nyfikna och positiva, medan andra tycker att det verkar flummigt, säger Cecilia Franzén.

Från fakultetsledningens sida välkomnas den nya inriktningen.
– För att komma vidare med kunskapsutvecklingen måste vi bredda metodologin och samarbeta mer med beteendevetare och samhällsvetare som använder kvalitativa metoder i hög utsträckning, säger dekanus Lars Matsson.

TRENDBROTT
Björn Söderfeldt, professor i samhällsodontologi på fakulteten och statsvetare i botten, menar också att attityden definitivt förändrats.
– Odontologin ligger som vanligt 30 år efter sin samtid. Men nu kommer det fler kvalitativa projekt, i Göteborg och framför allt här i Malmö. Jag märker en helt annan attityd till de här metoderna. Det är ett trendbrott, säger han.

Björn Söderfeldt och Kerstin Petersson betonar dock att de inte ser någon motsättning mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Båda behövs och det är frågeställningen som avgör vilken metod som lämpar sig bäst. Men genom att fakulteten nu får mer erfarenhet och kompetens att arbeta kvalitativt öppnar sig nya forskningsområden.
– Kvalitativa metoder tillåter mer patientcentrerad forskning, hur människor tänker och handlar. Det kan handla om hur patienter upplever sin situation eller om mötet mellan tandläkare och patienter exempelvis, säger Kerstin Petersson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta dekanus Lars Matsson.
Tfn: 040 – 6658454, 0708 – 655272
E-post: lars.matsson@od.mah.se

Quevedos ideologi består av en kompromiss med värderingar som representerades av den dåtida spanska monarkin samt ett tidigt uttryck av det som idag kan kallas nationalism. Andra ideologiska aspekter är en stark kristen övertygelse som sätts emot andra religioner, framförallt judendomen, som vidare ger uttryck för antisemitism. En sista aspekt av Quevedos ideologi är hans nedsättande kvinnosyn (misogynyn) som liksom övriga aspekter präglar alla hans verk.

Quevedos kritiker har dock hävdat att det finns ett undantag för de ideologiska uttrycken i Quevedos verk, nämligen kärlekslyriken. Denna ”poesia de amor” skrivs inom ramarna av den klassiska grekiska och latinska kärlekspoesin, samtidigt som den existerar under Petrarcas dominerande inflytande. Det skulle innebära att det är svårt att hitta en koppling mellan denna lyrik och den dominerande ideologin under Quevedos epok.

Alejandro Urrutia har dock haft som syfte med sin avhandling att försöka hitta sambandet mellan Quevedos kärlekspoesi och den ideologi som finns i hans övriga verk. Verket som studeras, Canta sola a Lisi, består av en grupp poem med klart samband till Petrarcas Canzonieri. Med hjälp av begrepp som ’intertextualitet’, ’intratextualitet’ samt ’hypogram’ försöker Urrutia i sin avhandling bevisa att det även här går att hitta uttryck för Quevedos ideologi vilka i sin tur avspeglar epokens ideologi. Avhandlingsförfattaren föreslår en läsningsprocess som betonar inte enbart aspekter som den klassiska retoriken och förhållandet mellan klassisk grekisk, latinsk och Petrarcas kärlekslyrik som finns i Canta sola a Lisi, utan också de ideologiska drag som denna poesi innehåller. Då hittar han uttryck för såväl nationalism som antisemitism och misogyny även i denna kärlekslyrik.

Avhandlingens titel: Hacia una lectura ideológica del Canta sola a Lisi de Francisco de Quevedo.
Disputationen äger rum lördagen den 15 januari 2005 kl. 10.15
Opponent: Professor Ignacio Arellano
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Alejandro Urrutia, tel. 031-773 1812 (arb),
e-post alejandro.urrutia@rom.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

De bränsleelement som används i ett kärnkraftverk är mycket mer radioaktiva efter att de har använts än när de är nya. För att förvara det använda bränslet så att det inte skadar människa och miljö, ska ett slutförvar för använt kärnbränsle byggas i Sverige. Huvudalternativet för konstruktionen kallas KBS-3, där KBS står för kärnbränslesäkerhet, och utvecklas av industriägda Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Enligt detta alternativ ska bränslet i slutförvaret förvaras i kopparkapslar 500 m ned i urberget. Förvaret ska hålla det använda bränslet isolerat under minst den tid som krävs för att radioaktiviteten ska klinga av. Det rör sig om tiotusentals år.

Ett av de ämnen som bidrar mest till radioaktiviteten på lång sikt är plutonium. Därför är det intressant att veta hur plutonium beter sig om en skada uppstår i slutförvaret. Plutonium skulle då kunna lösa sig i grundvattnet och kanske också spridas med vattnet bort från slutförvaret.

I sin doktorsavhandling beskriver Mattias Olsson hur några olika former av löst plutonium kan fastna på ytor. Runt slutförvaret finns det gott om ytor i form av berg. När plutonium fastnar på en yta bromsas spridningen genom berget. Hur väl ett ämne fastnar beror till exempel på vilken kemisk form det har (hur oxiderat det är), på omgivningens pH, på halten av ämnet och på ytans beskaffenhet.

Plutonium är det enda grundämne som kan finnas i lösning i fyra olika mycket oxiderade former (oxidationstal) samtidigt. Det gör det svårt att hantera lösningar av plutonium med bara en form utan att de andra också bildas. Dessutom kan plutonium bilda en polymer som kan bli mycket svår att lösa upp med tiden.

– Andra oxidationsformer av plutonium har undersökts tidigare, men detta verkar vara den första experimentella undersökning som gjorts och publicerats av hur den minst oxiderade formen av plutonium i lösning fastnar på ytor. Eftersom förhållandena i ett slutförvar kommer vara reducerande, är den här formen av plutonium intressant att undersöka, säger Mattias Olsson.

En teoretisk modell har dessutom använts för att beskriva en del av resultaten med hjälp av kemiska jämviktsekvationer.

– De ytor som undersökts hittills är enkla och rena metalloxider. I fortsatta undersökningar är det intressant att till exempel blanda olika typer av ytor. Då kommer man lite närmare den mer komplicerade verkligheten. Urberg består inte bara av en enkel metalloxid, fortsätter Mattias Olsson

Avhandlingen ”Sorption and Surface Complexation of Plutonium” försvaras vid en offentlig disputation den 14 januari 2005 kl 10.30 i sal KB, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg.

Plutonium är både radioaktivt, giftigt och dessvärre användbart i destruktiva sammanhang. Därför finns det särskilda säkerhetsbestämmelser, som till exempel icke-spridningsavtalet, att ta hänsyn till när man handskas med ämnet. Chalmers har tillstånd och laboratorier som har specialanpassats för den här typen av arbete på ett sätt som är unikt för universitet och högskolor i norra Europa.

Kontaktinformation
Mer information
Mattias Olsson, Kemi- och bioteknik, Kärnkemi, Chalmers, Göteborg,
tel 031-772 2928,
e-post: mo@chem.chalmers.se

Kostnaden för virkestransporter från skogen ökar med 1200 miljoner kronor medan transporterna av papper, massa och sågade trävaror ökar med ca 500 miljoner kronor. Flistransporter samt skogs- och bioenergi drabbas också med ökade kostnader på 300 miljoner kronor. Kostnadsökningen på totalt 2 miljarder kompenseras något av sänkt dieselskatt för skogsmaskiner (200 miljoner).

– I relativa tal handlar det om en kostnadsökning på ca 30 procent för skogstransporterna och ca 40 procent för transporterna från sågverken och pappers- och massaindustrin, säger forskningschef Lennart Rådström vid Skogforsk.

Det kan dessutom ge stora konsekvenser för industrins virkesförsörjning, menar han:

– Förslaget riskerar att lägga en död hand över skogen i dåliga avsättningslägen långt från industrierna. Våra analyser visar att stora virkesvolymer kan hamna i en ekonomisk riskzon. Industrins kostnader för virket från dessa områden riskerar helt enkelt att bli för höga.

Skogforsks regionala kalkyler visar också att enskilda skogsägares nettointäkter kan komma att minska drastiskt som en följd av förslaget. Det ger i sin tur långsiktiga negativa effekter på skogstillståndet, säger Lennart Rådström:

– Minskad lönsamhet i skogsbruket minskar skogsägarnas incitament att sköta skogen. Det hämmar virkesproduktionen och industrins framtida virkesförsörjning.

Kontaktinformation
Kontakt:
Lennart Rådström, forskningschef. 018-18 85 50, 0705-18 85 50.

Sverker Johansson, informationschef. 018-18 85 30, 0705-18 85 30.

Ladda ned rapporten:

– Det är möjligt att implementera kostnads- och effektiviseringsprogram och samtidigt bibehålla förmåga till förnyelse inom ett företag, men det är svårt, säger Anders Richtnér. Nyckeln är att skära ner på rätt saker. Det är t.ex. av yttersta vikt att de kunskapsskapande krafterna i företaget inte skadas, eftersom de är grunden för såväl kortsiktig som långsiktig innovation.

Ledningar som står inför kostnadsbesparingar underskattar ofta konsekvensen av att människor med specifika kompetenser försvinner från företaget eller att tid och resurser som tidigare avsatts för gränsöverskridande möten inom och mellan företag bortrationaliseras. Anders menar att det just är på gränsöverskridande möten som idéer genereras och kommersialiseras och att det därför är av största vikt att personal får möjlighet att dela erfarenheter och kunskaper.

– Mitt råd till beslutfattare är att se bortom en procentuell minskning rakt över företaget, avslutar Anders. Fokus ska istället ligga på att identifiera vad som är kritiskt för att skapa kunskap i organisationen och sedan undvika att skära ner på dessa delar.

Anders avhandling ”Balancing Knowledge Creation” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, e-post: efi@hhs.se, eller direkt från författaren.

Kontaktinformation
Anders Richtnér
Institutionen för företagande och ledning, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 95 94
Mobil: 073-659 77 27
E-post: anders.richtner@hhs.se

Det är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI NBC-skydd och Umeå universitet som ingår i ett internationellt konsortium som nu publicerar sina rön i den ansedda tidskriften Nature Genetics. Artikeln är en rapport om kartläggningen av bakteriens fullständiga DNA-sekvens, så kallad sekvensering, och studiet av genomet hos en fullt sjukdomsframkallande stam av Francisella tularensis. Genomet är uppbyggt av närmare 1,9 miljoner baspar, bland vilka forskarna kunnat hitta 1 804 gener.

I den funktionella beskrivningen av genomet beskrivs bland annat bakteriens sjukdomsframkallande egenskaper, som inkluderar bildandet av så kallade pili, en typ av utskott som används vid infektion av människoceller. En annan egenskap som beskrivs är bakteriens förmåga att ta upp järn, en egenskap som är nödvändig för att bakterien ska kunna framkalla sjukdom.

Kartläggningen av Francisella tularensis fullständiga genom är ett viktigt framsteg för förståelsen av hur denna bakterie framkallar sjukdom hos människa, och kommer att ge fart åt framtida arbete för att skapa möjlighet till skyddsåtgärder mot detta potentiella biologiska stridsmedel, som kan komma att användas både av stater och av terrorister. Japan utvecklade vapen baserade på bakterien under 1930- och 40-talen. USA och Sovjetunionen gjorde senare samma sak. Det finns en oro över att biologiska vapen innehållande denna bakterie fortfarande existerar på andra håll i världen.

Harpest är en akut febersjukdom som är känd i Sverige sedan 1930-talet. Utbrott av sjukdomen uppkommer bland gnagare med några års mellanrum, och sjukdomen kan då också överföras till människan, en så kallad zoonos. Smittan överförs vanligen via ett bett av ett leddjur som tidigare ätit upp ett infekterat djur. I snitt konstateras ett hundratal fall av harpest varje år i norra Sverige och över 700 fall inträffade 2003.

Bakterien kan även överföras via insekter, damm och i sällsynta fall vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på spridningssättet. Sår, svullna lymfknutor och lunginflammation hör tillsammans med hög och långvarig feber till sjukdomsbilden. Vanligt penicillin biter inte på bakterien, så speciella antibiotika krävs för framgångsrik behandling. Utan behandling är risken stor för komplikationer, dock ej dödliga i den svenska varianten av harpest. I Nordamerika finns en mer ilsken variant av bakterien, som den sekvenserade stammen tillhör och där har också viss andel av harpestfallen dödlig utgång.

Artikeln finns publicerad på www.nature.com/naturegenetics. Förste författare är Pär Larsson, anställd vid FOI NBC-skydd och doktorand vid avdelningen för klinsk bakteriologi, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Pär Larsson, Totalförsvarets forskningsinstitut, doktorand vid Inst. för klinisk mikrobiologi, Klinisk bakteriologi. Telefon 090-10 67 89, e-post par.larsson@foi.se.

Professor Anders Sjöstedt, Inst. för klinisk mikrobiologi, Klinisk bakteriologi. Telefon 090-785 11 20, e-post anders.sjostedt@climi.umu.se

Docent Mats Forsman, Totalförsvarets forskningsinstitut, telefon 090-10 66 69, e-post mats.forsman@foi.se

Flera internationella och nationella forskningsråd samt företag och riskkapitalbolag investerar i dag stora belopp inom nanoteknologi och på nanomaterial. Som exempel på ett sådant material kan nämnas kolnanorör, som är uppbyggt av kolatomer, det vill säga samma atomer som bygger upp strukturen för diamant och grafit samt organiska föreningar. Nanorör kan ses som ett eller flera hoprullade ark av grafit. Dessa nanorör, som upptäcktes år 1991 kan beroende på hur kolatomerna är orienterade i förhållande till varandra förekomma som ledare eller halvledare och är därför intressanta inom modern elektronikindustri. Nanorören uppvisar även en stor hållfasthet och är starkare än stål.

Den forskning som presenteras i artikeln visar hur nanorör kan användas som sensorer av olika gaser som kan vara svåra att upptäcka med existerande mätmetoder. Genom ett samarbete mellan professor Peter Eklund och doktorand Hugo Romero vid Pennsylvania State University, USA, som gjort experimentella studier, och docent Kim Bolton och professor Arne Rosén vid Göteborgs universitet, som gjort teoretiska beräkningar presenteras hur sådana nanorör uppvisar en extrem känslighet för detektion av ädelgaser och olika kolväten. Den höga känsligheten erhålles eftersom nanorören har formen av en cylinder där elektronledningen sker i cylinderväggen. När nanorören deformeras av gasmolekyler som kolliderar med rören förändras de elektriska egenskaperna beroende på typ av gas samt dess tryck.

Hela artikeln i Science:

http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/307/5706/89

Ytterligare information om forskning om nanorör, som bedrivs inom gruppen för Molekylfysik vid Göteborgs universitet och Chalmers kan studeras på gruppens hemsida http://fy.chalmers.se/~kim/nanotubes.htm.

Mer information kan även ges av:
Kim Bolton, docent vid Göteborgs universitet
Tel: 031- 772 3296

E-post: kim@fy.chalmers.se

Arne Rosén, professor vid Göteborgs universitet

Tel: 031-772 3295

E-post: arne.rosen@fy.chalmers.se

Hela pressmeddelandet finns också att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2005/science_boltonkim.shtml

———————————————————–

Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör

Fakultetskansliet för naturvetenskap

Göteborgs universitet

Tel: 031-773 28 64

Fax: 031-773 48 39

– Vi vill skapa ett tvärvetenskapligt diskussionsforum för hur olika faktorer begränsar människors möjligheter och styr deras livsval, i synnerhet i utvecklingsländer. Nya forskningsresultat kommer att redovisas och diskuteras inom ramarna för olika vetenskapliga inriktningar. Vår förhoppning är också att inspirera till ny forskning inom det här området, säger Gudrun Dahl, en av arrangörerna och professor i socialantropologi vid Stockholms universitet.

Ämnen som avhandlas är bland annat barn och ungdomar, kvinnors reproduktiva rättigheter, klimat, korruption, miljö, etnicitet, mat och vatten, genus, hälsa, infrastruktur, lag och rätt, religion, urbanisering, krig och våld och välfärd.

– Konferensen illustrerar forskningens roll i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling.
Den är också en manifestation av 30 års stöd till u-landsforskning vid universitet och högskolor som ger värdefulla bidrag till det svenska utvecklingssamarbetet, säger Berit Olsson, chef för Sidas avdelning för forskningssamarbete, SAREC.

Konferensen inleds med anföranden av Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet och biståndsminister Carin Jämtin (s).

Konferensen är på engelska. Öppningstal, huvudtal, paneldebatter och workshops,
som alla hålls vid Stockholms universitet, är öppna för media. För information om deltagare, schema och lokaler, abstracts mm, se www.vulnerability.se
För pressanmälan och frågor, kontakta Maria Erlandsson.

Kontaktpersoner:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91
Susan Selerud, projektledare Stockholms universitet, tfn 08-16 15 98 mobil 0709-59 16 90
Gudrun Dahl, professor socialantropologi Stockholms universitet, tfn 08-16 33 75 mobil 0768-60 75 89
Anne Sisask, Sida, Avdelningen för forskningssamarbete, SAREC, tfn 08-698 52 17 mobil 073-80 999 28
Agneta Halldén, Sida, Avdelningen för forskningssamarbete, SAREC, mobil 073 – 709 64 80

Utifrån nya, egenutvecklade datametoder beskriver Ken Åman, kemiska institutionen, hur en populär experimentell metod tolkar hur vatten påverkas av sin omgivning i två viktiga biofysikaliska system.

Detta är grundforskning som också har medicinska kopplingar. Det ena systemet som analyserats är metalljoner i vattenlösning något som är viktigt i den grundläggande förståelsen för hur man kan skapa mer kontrastrika bilder i de magnetkameraundersökningar som utförs på sjukhusen. Det andra systemet är lipiddubbelskikt i vattenlösning som är viktigt för att öka den grundläggande förståelsen för hur kroppens cellmembran fungerar.

Avhandlingens tema behandlar hur beräkningsmodeller kan användas som förklaring av experiment utförda med en speciell mätmetod som förkortas NMR och på svenska heter kärnmagnetisk resonans. Detta är samma metod som används vid medicinska magnetkameraundersökningar.

Fredag den 14 januari 2005 försvarar Ken Åman, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i biofysikalisk kemi med titeln Water Relaxation Processes as Seen by NMR Spectroscopy Using MD and BD Simulations. Svensk översättning av titeln: Vattenrelaxationsprocesser som det ses i NMR-spektroskopi genom att använda MD- och BD-simuleringar. Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal KB3A9 i KBC-huset. Fakultetsopponent är Arnold Maliniak, professor i fysikalisk kemi vid Stockholms universitet.

Ken nås på:
Tel: 070 – 236 90 42
E-post: ken.aman@chem.umu.se

Denna yta som kan kartläggas i djuphavens sediment är bland annat kopplad till det globala klimatet i atmosfärens koldioxidkoncentration. Vid gränsen mellan de eocena och oligocena epokerna för nära exakt 34 miljoner år sedan sänktes den globala CCD-nivån med mer än 1 km i djuphaven, vilket markerar en mycket stor förändring i havsvattnets kemi under kenozoisk tid (de sista 65 miljoner åren). Vid eocen/oligocengränsen sker också den första stora nedisningen av Antarktis.

Hitintills har sambandet mellan dessa två händelser varit dåligt kända. Data från nya borrkärnor från tropiska Stilla havet, upptagna på vattendjup om nära 5 km, visar för första gången att CCD-nivån skedde mycket snabbare än vad som tidigare antagits, i två steg om ca 40 tusen år vardera. De två stegen var åskiljda av en period om ca 200 tusen år.

För första gången kan man nu visa att dessa steg skedde samtidigt med nedisning av Antarktis. Denna första stora nedisning av Antarktis orsakade förändringen i havens kemi och sänkningen av CCD-nivån, troligtvis genom att nedisningen sänkte den globala havsnivån, vilket torrlade enormt stora shelfområden. Därigenom förflyttades kalksedimentationen från shelferna till djuphaven, vilket sänkte CCD-nivån i djuphavsbassängernas vattenmassor med mer än 1000 m. Den observerade förändringen av syreisotopdata i borrkärnorna från Stilla havet är så pass stor att den inte enbart kan bero på bildningen av is på Antarktis. Den signalerar också att det globala klimatet antingen blev generellt kallare eller att nedisning måste ha skett även på norra halvklotets kontinenter.

Detta visar ett samarbete mellan forskare från Stockholms universitet och forskare från Storbritannien och USA. Från Stockholms universitet är det Jan Backman, professor i allmän och historisk geologi. Resultatet publiceras i det nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature som kommer ut den 6 januari.

Jan Backman kan nås på tfn 08-16 47 20 eller e-post backman@geo.su.se